Medicinsk service. Verksamhetsberättelse januari-december 2017

Transkript

1 Medicinsk service Verksamhetsberättelse januari-december

2 Inledning Förvaltningens profil och uppdrag Medicinsk service tillhandahåller verksamhet inom medicinsk teknik (MT) och laboratoriemedicin för Region Skåne. Verksamhet finns vid alla sjukhusorter med huvudsäte i Lund. Förvaltningen ansvarar för regionens samlade medicintekniska utrustning för hälso- och sjukvården. Området laboratoriemedicin innebär ansvar för produktion och expertfunktion avseende laboratorieanalyser, framställning av blodkomponenter ur helblod och benmärg, obduktioner och Region Skånes biobank. Här ingår även av södra sjukvårdsregionen solidariskt finansierad verksamhet t ex genetisk mottagning, arbets- och miljömedicin, regionalt biobankscentrum samt Centrum för sällsynta sjukdomar. Inom Medicinsk service bedrivs omfattande avancerad forskning och utveckling i egen regi och i samarbete med externa aktörer, där Medicinska Fakulteten vid Lunds Universitet är den volymmässigt största samarbetspartnern, men forskning bedrivs även i samarbete med Lunds Universitets Tekniska fakultet (LTH). Från och med september 2017 bedriver förvaltningen även verksamhet inom prehospital sjukvård som Region Skånes prehospitala enhet, prioritering och dirigering av prehospital verksamhet vid SOS alarmcentral, 1177 Vårdguiden på telefon samt Practicum. Förvaltningen befinner sig i förändring och utveckling inom flera områden såsom kompetensförstärkning, forskning, utbildning och kvalitetssäkring, vilket ger positiva effekter för både patienter och medarbetare. Personcentrerad vård är i fokus, vilket bidrar till att medarbetarna får bättre förutsättningar och verktyg att vårda patienter och ge råd och stöd till medborgare med hög kvalitet. Viktiga händelser Medborgarperspektivet Nya laboratorieanalyser och tjänster fortsätter att införas, i flera fall tillsammans med automation eller som snabbtester vilket ökar vårdgivares tillgång till diagnostiskt underlag för patientens behandling. Inom Klinisk patologi utvecklas specifika flöden för de prover som ingår i cancervårdens standardiserade vårdförlopp (SVF). Verksamhetsperspektivet Det pågår en kontinuerlig processutveckling och införande av modern analysinstrumentering inom Labmedicin i syfte att hantera, analysera och besvara det stora antalet dagligen inkommande prover utan fördröjning och med bibehållen låg avvikelsefrekvens. I samband med detta krävs ombyggnationer och anpassning av lokaler. Arbetet med anpassning av befintliga lokaler i Lund för Klinisk patologi närmar sig sitt slutförande. Motsvarande arbete har pågår för Klinisk genetik. Arbets- och miljömedicin som har haft verksamhet i olika lokaliteter vid Lund sjukhusområde har fått en samlad verksamhet i anpassade lokaler på Medicon Village. Samtidigt påbörjas arbetet med ny lokalisering för Centrum för 2

3 Molekylär diagnostik som tillfälligt huserar i Universitetets lokaler i Biomedicinskt centrum i Lund. Ett förberedande arbete pågår också för att samla specialkemi till Lund. Medicinsk service deltar i arbetet för en sammanhållen digital vårdmiljö (SDV). Flera delprojekt är igång och IT-miljön är genomlyst för att under upphandlings och konsolideringsfasen fortsätta konsolideras. Arbetet med att förbereda och i förekommande fall konsolidera, de laboratoriemedicinska produktionssystemen inför SDV pågår, likaså samarbetet kring elektroniska remisser och svar vilket är en nödvändig utveckling för att verksamheten fortsatt ska kunna hantera den ökande volymen inkomna beställningar. Förvaltningen befinner sig förändring och utveckling då en ny division har bildats för medicinsk teknik (MT) och Prehospital sjukvård vilket också inkluderar Practicum. Verksamhetsområdet Prioritering, råd och stöd omfattar Region Skånes Larmcentral, 1177 Vårdguiden på telefon, Regionalt läkarstöd och Practicum. På Region Skånes Larmcentral arbetar sjukvårdspersonal med prioritering och triagering av inkomna vårdsamtal via 112 i Skåne. På 1177 svarar sjuksköterskor på frågor, bedömer vårdbehovet, ger råd samt vägleder till rätt vårdnivå, både regionalt och nationellt. Det Regionala läkarstödet ger råd och stöd till sjuksköterskorna inom ambulanssjukvården och Region Skånes Larmcentral. Practicum erbjuder högkvalitativ klinisk praktisk utbildning och träning med avancerad medicinsk simulering till sjukvårdspersonal och studenter. Medarbetarperspektivet Antalet anställda AOH (anställda omräknade till heltider) för Medicinsk service var under 2017 lägre än det anställningstak som angivits av koncernledningen. En omorganisation där ITverksamheten flyttades från Medicinsk service till Regionstyrelsen genomfördes under året och innebar att cirka 100 medarbetare flyttade från Medicinsk service. De anställda AOH inom Labmedicin har ökat med 37 st. (2,9 %) vilket förklaras av fler ST-tjänster inom Klinisk patologi, uppbyggnad av Centrum för sällsynta diagnoser samt av produktionsökning inom bl.a. cytogenetik och molekylärgenetik. Medicinsk service arbetar med särskilda rutiner för beslut om rekrytering av personal. All tillsättning av tjänster har skett inom beslutade budgetramar för divisionerna och förvaltningen. Den 1 september 2017 tog Medicinsk service över ansvar för den prehospitala verksamheten och Practicum från Regionstyrelsen. Region Skånes Larmcentral, Region Skånes Prehospitala enhet, 1177 rådgivning på telefon och Practicum flyttades då till förvaltningen vilket berör de cirka 120 medarbetare. Under 2017 har Region Skånes Larmcentral haft svårigheter att rekrytera tillräckligt många sjuksköterskor till verksamheten. Detta har inneburit att verksamheten inte har kunnat gå till full planerad drift. Under oktober gjordes ett kort försök att ta över alla vårdsamtal för bedömning och prioritering men det var inte möjligt att fortsätta varför det togs beslut om att gå ned en nivå i avtalet med SOS Alarm AB med färre samtal. Inom förvaltningen görs ett kontinuerligt arbete för att minska sjukfrånvaron. Resultatet av detta märks genom att den totala sjukfrånvaron och inte minst långtidssjukfrånvaron minskat. Exempel på insatser är kompetenshöjande aktiviteter för chefer genom fördjupad arbetsmiljöutbildning samt gemensamma Rehabråd med chefer, HR, försäkringskassan och företagshälsovården. 3

4 Ekonomiperspektivet Resultatet 2017 är positivt och följer prognos och budget för året. Detta innebär att verksamhetens intäkter täcker kostnaderna vilket ger ett resultat som är +/-0. Huvuddelen av verksamheten inom förvaltningen ökar sin produktion jämfört med tidigare år. Labmedicins produktion har ökat med 1,8 % som analyser och med 1,4 % som viktpoäng vilka väger analyser utifrån hur resurskrävande de är. Produktiviteten, som relaterar produktionen till personalresurser, har ökat med 0,9 %. Produktionsökningen ökar intäkterna men driver också kostnadsutvecklingen för bland annat personal och material. Övrigt Medicinsk Service följer Region Skånes miljöprogram. Åtgärder inom miljöområdet berör bland annat utfasning av miljö- och hälsofarliga ämnen. Verksamhetsförändringar För Medicinsk Service har flera organisatoriska förändringar skett under IT-verksamheten har flyttats till Regionstyrelsen den 1 februari och Region Skånes Prehospitala verksamhet flyttades till Medicinsk service den 1 september då ny division bildades för MT och prehospital sjukvård där också Practicum ingår. Under våren 2017 bildades två nya verksamhetsområden inom den medicintekniska verksamheten, nämligen Medicinsk teknik Skåne och Bild- och laboratorieteknik Skåne som arbetar med regionala medicintekniska uppdrag med målsättningen att erbjuda hälsooch sjukvården samma service och utbud över hela Skåne. En fortsatt ökad produktion inom Labmedicin ställer krav på medarbetare, lokaler och kontinuerlig utveckling av de laboratoriemedicinska processerna. Under senare år har omfattande ombyggnation och renovering skett i Lund som är centralorten för Labmedicin i Skåne. Denna utveckling har fortsatt under 2017 med lokalanpassning för Klinisk genetik och patologi inklusive projektering för Centrum för Molekylär diagnostik och Klinisk kemi. Antalet ST-tjänster har fått förstärkning inom Labmedicin och CMD, Centrum för molekylär diagnostik, som utför klinisk diagnostik baserad på den s.k. nya generationens NGS-sekvenseringsteknik är etablerat. 4

5 Externa verksamhetsförändringar 2017 Verksamhet Tidpunkt Antal anställda Uppdragsförändring (Mkr) Vårdguiden ,4 Region skånes Larmcentral ,1 Region skånes prehospitala enhet ,4 KTC/Practicum ,8 IT-verksamheten flyttad till Regionstyrelsen ,6 Administrativ personal flyttad till Regionstyrelsen ,4 Summa externa verksamhetsförändringar 4 2,7 Större interna verksamhetsförändringar 2017 Verksamhet Tidpunkt Antal anställda Uppdragsförändring (Mkr) Centrum Molekylär Diagnostik (CMD) ,6 Klinisk patologi, ST-tjänster ,4 Mikrobiologi, St-tjänst ,6 Summa större interna verksamhetsförändringar 11 6,6 Summa verksamhetsförändringar 15 9,3 Verksamhetsförändringarna förklarar det ökade antalet anställda inom förvaltningen. Medicinsk service arbetar sedan bildandet av förvaltningen 2013 med särskilda rutiner för beslut om rekrytering av personal. All tillsättning av tjänster har skett inom beslutade budgetramar för divisionerna och förvaltningen. 5

6 En serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet Säker hälso- och sjukvård Samlad Labmedicin för att skapa förutsättningar för ökad patientsäkerhet Parallellt med centraliserad verksamhet inom Labmedicin sker utlokalisering av verksamhet med lokal tillgång till t ex mikrobiologiska snabbtester inklusive blododling vid samtliga akutsjukhus. Utbudet av mikrobiologiska snabbtester har utökats och för att kunna ge akuta svar dygnet runt, utförs och preliminär besvaras snabbtesterna vid Klinisk kemi på respektive akutsjukhus, på uppdrag av Klinisk mikrobiologi. Med snabba svarstider kan Klinisk mikrobiologi ge underlag till korrekt användning av antibiotika. Standardiserat vårdförlopp Klinisk patologi arbetar nära och ingår i cancerprocesserna vilket innebär att begreppet Standardiserat vårdförlopp är införd i prov, analys och svarskedjan. För att följa förloppen krävs att vårdgivaren/remittenten särskilt markerar detta på remissblanketten. Labmedicin - Indikator för basal hygien och arbetskläder Inom Labmedicin genomförs PPM (punktprevalensmätning) Basal hygien och arbetskläder i patientnära arbete vid Provmottagning, Punktionsmottagning och Blodgivning samt Arbets- och miljömedicinsk mottagning. PPM görs vår och höst. Patientsäkerhetsarbetet inom Medicinsk service - Patientsäkerhetsråd Rådet tar fram rutiner för att öka patientsäkerhet samt rutiner för uppföljning av avvikelser som relateras till patientsäkerhet. Rådet följer bl. a specifikt s.k. preanalytiska fel och bland dessa utgör följande en Top 5 lista där särskilt fokus sätts på information och uppföljning: - Ofullständig identitet på prov och/eller remiss - Prov som saknar remiss eller vice versa - Fel provtagningsmateriel - Fel förvarat/feltransporterat prov - Förväxling av patientidentitet vid provtagning Utbildning Ett antal insatser för att minska preanalytiska fel pågår och bl. a utbildas årligen närmare 6000 st. av Region Skånes medarbetare i det vårdnära arbetet i ämnet preanalys via Labmedicin. Labombud Labombuden är vårdens kontaktpersoner gentemot Labmedicin, de utses av vårdenhetens chef och får regelbundet information från Labmedicin via nyhetsbrev. I nuläget finns närmare 550 st Labombud i Skåne. En enkät som avsåg att besvara hur Labombuden uppfattar Nyhetsbrev till Labombud genomfördes i december 2017 och visar att man i stort är nöjd med informationsinnehållet och också att man bidrar med att sprida informationen vidare till kolleger. IT-stöd för patientnära laboratorieanalys IT-stödet Aqure förmedlar analysresultat från patientnära analysinstrument direkt till journalsystemen, säkerställer att endast utbildad personal utför analyserna och ger stöd för övervakning och kvalitetssäkring vid patientnära analys. Vid årsskiftet var en stor andel av antalet 6

7 patientnära instrument uppkopplade. Dock krävs att de patientnära analysinstrumenten är möjliga att koppla upp till Aqure vilket anges som krav vid nya upphandlingar. Kvalitetsregister Införande av direktrapportering till kvalitetsregister pågår. Det innebär minskad dubbelregistrering och ger en ökad rapporteringsfrekvens då denna sker automatiskt. För närvarande är fem register klara. Gränsdragning av volymprodukter inom MT Det har kunnat konstateras att gränssnittet gentemot de olika sjukvårdsförvaltningarna varierar avseende förvaltning av medicintekniska produkter. Medicinsk service har därför tagit initiativet och påbörjat ett arbete om enhetlig gränsdragning av volymprodukter såsom infusionspumpar, EKG apparater, defibrillatorer, ventilatorer och övervakningsutrustning. Arbetet sker i samarbete med vårdförvaltningarna och arbetsgrupper har startats upp. Ett förslag har tagits fram för införande av en apparatbank för infusionspumpar vilket inkluderar även regional upphandling av infusionspumpar. Ett arbete med regiongemensam upphandling av defibrillatorer har tagits fram och annonsering sker under januari Likaså har arbetet startats upp med regiongemensam patientövervakning och en förstudie har genomförts. FU-avsteg medicintekniska produkter En regiongemensam strategi har tagits fram för förebyggande underhåll (FU) på medicintekniska produkter (MTP). Syftet med det pågående regionala arbetet kring FU av MTP är att skapa samsyn, uppnå regionövergripande beslut samt enhetlig dokumentation på avsteg från FU som görs. Detta ger en tydlighet både mot kunder och för medarbetare inom MT Medicinsk service som ska erbjuda samma service inom Regions Skåne. Strategin införs i 3 steg varav steg 1 är under implementering. För att kunna upprätthålla hög driftssäkerhet och god patientsäkerhet, krävs att MTP underhålls och kontrolleras regelbundet. Bedömning av behov av FU, kriterier, intervall, samt utförande och uppföljning ingår i MT Medicinsk service ansvar. Vårdverksamheten tillser att MT Medicinsk service ges tillträde till att utföra FU på MTP enligt plan. Eventuella avsteg från tillverkarens rekommendation avseende intervall och omfattning, kan göras efter bedömning av MT Medicinsk service. Avstegen hanteras och dokumenteras och sker i samråd med ansvarig verksamhetschef inom vårdförvaltningarna. Regional Andningspool visar ökad patientsäkerhet Andningspoolen består av apparater inom området andningshjälpmedel. Utrustningen ägs av MT Medicinsk service och styrs av en förvaltningsgrupp bestående av medlemmar från vårdförvaltningarna och MT. Poolen startade som ett projekt för några år sedan och är nu en etablerad verksamhet. Vid övergången till förvaltningen skickades en enkät ut till kunderna för bedömning av det arbete som gjorts. Den regionala andningspoolen upplevdes öka patientsäkerheten vilket gagnar både patienter/brukare, organisation och ekonomi. Dessutom är det en fördel med likartat arbetssätt och enhetligt apparatsortiment med tanke på upplärning och den allt mer ökande personalrörligheten inom både sjukhusvården och hemsjukvården. Återkopplingen visar på att upplevelsen av den totala servicenivån för sjukvårdsförvaltningarnas kontaktvägar till MT service har förbättrats och förenklats sedan införandet av den Regional andningspoolen. Den Regionala andningspoolen uppmärksammades under våren genom att tilldelades hederspris Diabasen 2016 Region Skånes pris för goda resultat. 7

8 MT strategi Under våren tog de två nya verksamhetsområdena, Medicinsk teknik Skåne och Bild och laboratorieteknik Skåne fram en gemensam MT strategi, regionalisering av MT arbetet innebär Likartade sjukhus/verksamheter skall ha samma service och utbud. Kvalitetsarbete MT målsättning certifiering Ett intensivt kvalitetsarbete pågår inom Medicinsk teknik Skåne och Bild och laboratorieteknik Skåne kring att skapa gemensamma medicinsktekniska processer. Under våren inleddes arbetet där utsedda processledare tog fram förslag på gemensamma instruktioner och checklistor till tre processer; Anskaffning, Utveckling och Avveckling. En pilot av pågick under sommaren och under hösten samlades samtliga medarbetare från verksamhetsområdena i en workshop kring processarbetet. Målsättningen är att processarbetet fortgår och leder fram till certifiering av verksamheterna under Produktionsuppföljning En gemensam modell för uppföljning av servicearbetet och arbetad tid per sjukvårdsförvaltning har tagits fram och följts upp varje månad. All tidsregistrering sker i produktionsverktyget Medusa där all arbetad tid noteras och kan användas för statistik till kund samt som stöd i planering till vårt ständiga förbättringsarbete. Risk- och konsekvensanalys Bild- och laboratorieteknik Skåne har med hjälp av driftsleverantör genomfört en risk- och konsekvensanalys avseende driftmiljön för ett antal utpekade servrar och system. Detta har gett en övergripande inblick i hur driftmiljön hanteras idag och visar på ett antal förbättringsåtgärder för att nå en mer standardiserad, automatiserad och kostnadseffektiv drift med ökad säkerhet och minimerade risker. En gemensam kontaktväg in till Bild-och laboratorieteknik Skåne och Medicinsk teknik Skåne ska underlätta för både kund och medarbetare Idag har verksamhetsområdena många olika kontaktvägar vilket skapar en hel del förvirring för kunder och medarbetare. Genom att skapa en kontaktväg in till båda verksamhetsområdena ökar kvaliteten på både felanmälningar och spårbarhet. Risken minimeras betydligt att ärenden hamnar fel. En arbetsgrupp med medarbetare från varje enhet inom Bild- och laboratorieteknik Skåne och Medicinsk teknik Skåne har genomfört en kartläggning samt genomfört en riskanalys inför en gemensam kontaktväg till MT Medicinsk service. Region Skånes Larmcentral Region Skånes Larmcentral har under 2017 fortsatt arbeta för att säkerställa verksamheten till full drift d.v.s. FAS 3, då all bedömning och prioritering ska ske via Region Skånes anställda sjuksköterskor. Practicum Practicum har ett regionalt utbildningsansvar för säker läkemedelshantering och Por-Act. Dessa aktiviteter har genomförts under 2017 på förvaltningarna SUS, Kryh och Sund. Likaså har Practicum ett regionalt utbildningsuppdrag för alla förvaltningar i Region Skåne där verksamheten 8

9 under 2017 har startat upp med HLR utbildning till sjukvårdsförvaltningarna SUS, Kryh och Sund och kommer 2018 genomföra det för resterande förvaltningar Vårdguiden på telefon 1177 Vårdguiden på telefon är en nationell och regional tjänst för sjukvårdsrådgivning. Varje landsting, region driver sin egen sjukvårdsrådgivningsverksamhet men ingår i ett nationellt nätverk, följer nationella kvalitetsnormer och använder sig av samma digitala beslutsunderlag för medicinska bedömningar. Som ett led i att förbättra tillgängligheten och inför utökad nationell samverkan erhölls budget för utökad bemanning Dock har det under perioden varit pensionsavgångar och de rekryteringssvårigheter som drabbat vården har även noterats inom Vårdguiden. Att utveckla 1177 Vårdguiden på telefon mot nationell samverkan har identifierats som en viktig strategi för att nå effektivitet och för att erbjuda jämlik vård på nationell nivå. Genom att samverka kan landsting och regioner nå en bättre tillgänglighet och fler kan få snabbare svar vilket ökar säkerheten i tjänsten. Nio landsting/regioner har från juni 2017 samverkat delar av vardagar och alla nätter vilket förbättrat tillgängligheten. Medelväntetiden i Region Skåne, räknat per månad, låg under årets fem första månader mellan 17 och 22,5 minuter. I juni låg den på 16,28 samt i juli 18,55 och augusti 14,41. Tillgänglig hälso- och sjukvård Minskade ledtider till cancersjukvården Svarstiderna inom Klinisk patologi vid Labmedicin är av stor vikt för den skånska cancervården. Inflödet av prover till Klinisk patologi har ökat kraftigt de senaste åren vilket även fortsatt under Region Skåne inför under den nationella cancersatsningen med standardiserade vårdförlopp (SVF). För Klinisk patologi innebär det framför allt krav på ökad tillgänglighet och kortare svarstider, vilket uppnås i genomsnitt i Skåne för de flesta SVF. På samma sätt som föregående år gör det kraftigt ökande inflödet av prover att nuvarande kapacitet i verksamheten inte räcker till för att klara ledtiderna för SVF på alla patologienheter. Via omfattande insatser har Klinisk patologi dock lyckats korta medelsvarstiden generellt för histopatologiska analyser och medelsvarstiden för årets åtta första månader har minskat med sex dagar. 9

10 Övriga kvalitetsområde Labmedicin och tidbokning online Labmedicin arbetar för att införa tidbokning online avseende Blodgivning och Provtagning. All information gentemot vårdgivarna finns samlad på den regionala webbplatsen Vårdgivare Skåne, patientinformation på 1177 Vårdguiden och blodgivarinformation på Geblod.nu. Pilotprojekt Tidbokning inför Provtagning är införd Ystad och införs successivt vid övriga Provtagningsenheter. En viktig iakttagelse är att tidbokning via 1177 inte är generellt känt hos patienterna, och i vissa fall inte heller inom övriga vården och att det krävs samlade regionala informationsinsatser. Labmedicin och enhetliga analyser och rutiner Alltsedan laboratorieverksamhetens samlades i Labmedicin har starkt fokus legat på enhetliga analyser och rutiner i hela regionen. Detta är nu genomfört och all utveckling sker fortsatt utifrån ett regionalt perspektiv. Labmedicin och AMM Arbets- och miljömedicin Syd (AMM Syd) inom Labmedicin bidrar med sitt uppdrag för Södra sjukvårdsregionen till beslutsstöd inom misstänkt eller förvärvad arbets- eller miljörelaterad ohälsa. AMM Syd har bl. a fortsatt fokusera på vibrationsskador d.v.s. skador som uppstår av att hantera 10

11 vibrerade verktyg. AMM Syd ger årligen ut rapporter som baseras på genomförda utredningar. Under 2017 har 22 st rapporter publicerats, se Labmedicin och CSD Centrum för sällsynta diagnoser (CSD Syd) inom Labmedicin arbetar också på uppdrag av Södra sjukvårdsregionen och har till uppgift att förbättra kunskapen om utredning och omhändertagande av patienter i alla åldrar med sällsynta diagnoser. CSD Syd inrättades 2015 som ett treårigt projekt inom Södra sjukvårdsregionen men fr om 2018 har Region Skåne ett uppdrag att framöver driva CSD Syd och fortsatt arbeta för att etablera regionala expertteam och riktlinjer inom ett antal områden. Det övergripande målet för alla CSD i Sverige är att skapa förutsättningar för att förbättra vård och livssituationen för personer och familjer där det finns en sällsynt diagnos. Uppföljning av arbetet med krishantering och SRSA Regionfullmäktige har i mandatperiodens regionala krishanteringsplan beslutat att Region Skånes verksamheter systematiskt ska arbeta med risk- och sårbarhetsarbete (SRSA). Av beslutet framgår även att upphandlande enheter utifrån beställarens krav ska framställa kontinuitetskrav på leverantörer för att åstadkomma leveranssäkerhet. Detta för att skydda och kontinuerligt kunna bedriva verksamhet, med särskilt fokus på samhällsviktig verksamhet. Det systematiska SRSAarbetet ska innefatta riskhantering, kontinuitetshantering, planarbete och erfarenhetsåterföring efter händelser. Mål : Med utgångspunkt i verksamhetens uppdrag och mål identifiera: Skyddsvärd och samhällsviktig verksamhet inom det egna ansvarsområdet Kritiska aktiviteter som alltid måste fungera Risker och hot mot det som bedömts skyddsvärt Kritiska beroenden för det som bedömts skyddsvärt. Skyddsvärd och samhällsviktig verksamhet inom Medicinsk service Blodförsörjning Klinisk kemi analysverksamhet, specifikt akuta analyser Medicinskteknisk verksamhet Mikrobiologi, specifikt smittester avseende blodgivare/blodenheter Kritiska aktiviteter som alltid måste fungera Blodförsörjning: Blodtappning inkl., bedömning av blodgivare inför tappning Blodkomponentframställning Smittestning av blodgivare Förvaring av blodkomponenter 11

12 Blodgruppering och matchning av blod inför transfusion Distribution av blodkomponenter Konsultation inom Transfusionsmedicin Klinisk kemi analysverksamhet: Akuta analyser för diagnostik och behandling Laboratoriebaserade analyser för att påvisa sjukdomar och sjukdomstecken samt följa effekterna av behandling Konsultation inom Klinisk kemi Medicinteknisk verksamhet Akut tekniskt underhåll Tillhandahålla konsultation inom området medicinsk teknik Mikrobiologi: Analys av blodöverförda agens s.k. smittestning av blodgivare Analys av övriga smittförande agens Konsultation inom område mikrobiologi Risker och hot mot det som bedömts skyddsvärt Identifiering av risker och hot sker löpande med delegerat ansvar till verksamhetscheferna inom förvaltningen. Riskhantering bedrivs på verksamhetsnivå utifrån Krishantering- och kriskommunikationsplan, Medicinsk service. Kritiska beroenden för det som bedömts skyddsvärt. Prov från patient med remissinformation. Utförare - Personalresurser som är avsatt till att genomföra den skyddsvärda aktiviteten. Resurs (det som utföraren nyttjar) i form av produkt, tjänst och information. IT och medicinsk teknik Försörjning (det som resursen behöver) i form av elkraft, vatten, avlopp, gas, ventilation m.m. Material: Reagens, läkemedel, flergångs- och förbrukningsmaterial. Utrymme (där aktiviteten utförs) I fast angiven lokal eller mobilt till olika lokaler och platser. Transport/ logistik som utförs i samband med aktiviteten. Ekonomi - Att det finns finansiella medel i tillräcklig omfattning för att bedriva aktiviteten Avtal med partners och leverantörer för verkställande av aktiviteten Mål : Organisationen har utbildat och övat relevant personal som berörs av arbetet med samhällsviktig verksamhet. Under våren genomfördes övning specifikt för de medarbetare som utgör Beredskap Medicinsk service. Syftet var att få en samstämmighet i beredskapslinjens agerande samt att utröna om den då, med anledning av en större omorganisation av förvaltningen, ny reviderade kris- och kriskommunikationsplanen med tillhörande bilagor var tillfyllest som stöd för agerandet. Övningen genomfördes enskilt genom att den som var i beredskap blev uppringd och ombedd att snarast (under dagen) beskriva sitt agerande utifrån ett antal scenarios om skickades per e-post. Utvärdering visar att det utifrån dessa scenarios fanns stöd i befintlig dokumentation. 12

13 Under våren planerades också den större övning som genomfördes i augusti och som involverade verksamheter lokaliserade i Kristianstad Vid Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (blodverksamheten som enligt ovan specifikt är definierad som samhällsviktig) är övning genomförd enligt plan. Under hösten genomförde Katastrofkommittén en övning som utgick från scenariot stora regnmängder i Kristianstad. Övningen, som pågick under en förmiddag, involverade samtliga Medicinsk service verksamheter på Kristianstad sjukhusområde och baserades på en tidigare händelse med stora regnmängder i Malmö. Larmvägar och beredskapsplaner testades därefter samlades skriftliga underlag in för sammanställning och diskussion i Katastrofkommittén. Frågor och önskemål om förtydliganden skickades ut. Resultat sammanställdes i en åtgärdslista som fastställdes av förvaltningschefen. Åtgärdslistan innehöll bl. a. behov av förtydliganden avseende vilken dokumentation som ska finnas på lokal nivå, när en kris ska eskaleras i linjen och hur digitala verktyg som telefonkonferens kan användas. Åtgärdslistan används som underlag till revision av förvaltningens Krishanterings- och kriskommunikationsplan. Mål : Verksamheten genomför regelbundet bedömningar av risker och sårbarheter i verksamheten och dessa innehåller bland annat: Identifiering och prioritering av verksamhetens risker. Sannolikhet för och konsekvens av att riskerna inträffar. Utvärdering av riskerna i relation till verksamhetens mål/krav. Åtgärdsplan för hantering av riskerna. Identifiering och prioritering av verksamhetens risker. Bedömningar av risker och sårbarheter i verksamheten sker löpande inom förvaltningens verksamhetsområden och dess olika enheter. Det finns inom förvaltningens 35 st. risk- och händelseanalysledare vilka samtliga utbildats i närtid och som utgör en resurs för hela förvaltningen. Sannolikhet för och konsekvens av att riskerna inträffar. Utvärdering för Medicinsk service via avvikelsehanteringen visar en låg sannolikhet med relativt milda konsekvenser för att risk inträffar. Stor påverkan är vid bristande försörjning av vatten, datakommunikation och material. Medicinsk service för dialog med och följer arbetet hos Regionsfastigheter, Avdelningen för digitalisering och IT och Koncerninköp för att få fram robusta lösningar för försörjning av dessa beroenden. Utvärdering av riskerna i relation till verksamhetens mål/krav. Riskerna utvärderas mot verksamhetens planerade verksamhet och dess reservrutiner, vilket bedöms ge högre mervärde än att ställa riskerna mot mål/krav. Åtgärdsplan för hantering av riskerna Inom Medicinsk service finns reservrutiner som ständigt utvecklas för att identifierade risker ska bli väl omhändertagna. Förvaltningen bedriver en pilotstudie tillsammans med Koncernkontorets Avdelning för digitalisering och IT, i syfte att få fram en Handbok kontinuitet a la triage: Modell 13

14 för samlad risk- och kontinuitetsanalys - Kontinuitetshantering för att öka patientsäkerhetenen och minska verksamhetens sårbarhet. Mål : Verksamheten har beslutat och genomfört åtgärdsplan för hantering av identifierade och prioriterade risker. Hantering och prioritering av identifierade risker sker inom respektive verksamhetsområde. Vid behov av stöd alternativt framtagning av generiska lösningar lyfts ärendet i linjen. Mål : Verksamheten har genomfört och dokumenterat konsekvensanalys av viktiga/kritiska produkter och tjänster (som kan innehålla): Vilka aktiviteter och beroenden i form av interna och externa resurser som behövs för att leverera produkterna och tjänsterna. Vilken konsekvens ett avbrott på dessa aktiviteter och resurser har för verksamheten. Definition av hur länge produkten och/eller tjänsten kan ligga nere utan att verksamheten hotas (acceptabel avbrottstid). Definition vid vilken tidpunkt produkten och/eller tjänsten måste vara återställd. Verksamheterna har genomfört och dokumenterat beroenden och konsekvensanalys av viktiga/kritiska produkter och tjänster via en kontinuitetsplanering inom sina respektive ansvarsområden. För blodverksamheten, som definierats stå högst i ledet av samhällsviktiga tjänster finns en kontinuitetsplan i flera nivåer vilket inkluderar redundanta IT-system, manuella reservrutiner, bemanningslistor mm. För denna samt för övrig skyddsvärd verksamhet finns ingen acceptabel avbrottstid. Resterande laboratorieverksamhet bör löpa på utan större avbrott men här är ställtiderna mindre kritiska. Mål : Verksamheten har metoder för att följa upp och utvärdera inträffade händelser och övningar. Medicinsk service har via både Patientsäkerhetsrådet och Katastrofkommittén metoder för att löpande följa upp och utvärdera inträffade händelser (beroende vad som har inträffat) samt att genomföra övningar baserat på skyddsvärd verksamhet och dess beroenden. Produktion Labmedicin Labmedicins produktion har ökat med 1,8 % som analyser och med 1,4 % som viktpoäng. Viktpoäng väger antalet analyser utifrån hur resurskrävande analyserna är. Produktiviteten, som relaterar produktionen till personalresurser, har ökat med 0,9 %. 14

15 Labmedicin produktion per kund Antal 2016 utv. Antal 2017 Viktpoäng 2016 Utv. Viktpoäng 2017 Skånes Universitetssjukhus SUS ,0% ,9% Skånevård SUND ,7% ,1% Skånevård KRYH ,2% ,4% Hälsostaden Ängelholm ,7% ,8% Hälsoval privata vårdcentraler ,6% ,9% Privata vårdgivare ,9% ,0% Kommuner, landsting, stat och övriga ,2% ,2% Summa ,8% ,4% Labmedicins produktion har ökat kontinuerligt under senare år men ökningstakten är för närvarande lägre än under de senaste åren. Mer information om produktion finns bland nyckeltal i avsnittet Långsiktigt stark ekonomi. 15

16 En drivande utvecklingsaktör Den kliniska forskningen ska öka Samtliga verksamhetsområden har klarat uppdraget med ett undantag. En forskare har nått sitt forskningsuppdrag med 91 % och en med 50 % (Reg. forskningsstöd). Ett uppdragsavtal har tecknats under året. Regelbunden handledning för ST-läkare har uppfyllts inom samtliga verksamhetsområden. Under året har en disputation genomförts. Inom molekylärdiagnostik har forskningsdata från pilotfall införts i klinisk rutin som helexomsekvensering av barntumörer. Motsvarande pågår inom hematologi (framtagande av paneler inom forskning överförs till klinisk diagnostik). Ytterligare exempel med goda resultat från forskning till klinisk nytta som noterats under året är följande. Kvalitetsanalys av iohexolbelastning LCMS-metod för alfa-1aantitrypsinanalys Automatiserad Peth-metod Inteerventionsstudie mot kronisk njurskada hos sockerrörsarbetare Jämförelse av analysmetoder vid analys av hemofili Mycoplasma genitaliu forskning har använts för att etablera ny diagnostik för resistensbestämning Vetenskapligt analyserat inrapporterade händelser i Avic avseende infusionspumpar med målsättning att göra förbättringar Miljö Under 2017 har förvaltningsspecifika miljömål tagits fram utifrån Regions Skånes miljöprogram. De förvaltningsspecifika miljömålen utgår ifrån förvaltningens största miljöpåverkansfaktorer som har identifierats i samband med införandet av den gemensamma miljöcertifieringen, MLS. Miljömålen har samlats i en förvaltningsövergripande handlingsplan som sträcker sig fram till och med år Nästa steg är att de förvaltningsspecifika målen anpassas till respektive verksamhetsområde. Kemikalieanvändningen är om inte den största så en av Medicinsk service största miljöpåverkansfaktor. Därav har en mer omfattande handlingsplan för förvaltningens kemikaliearbete tagits fram. Handlingsplanen visar hur förvaltningens kemikaliearbete ska bedrivas fram till och med år För att driva kemikaliearbetet på ett effektivt och framåtsyftande sätt har kemikaliehandläggare utsetts inom varje verksamhetsområde. Arbetet med att fasa ut hälso- och miljöfarliga produkter går framåt och under året har ett aktivt arbete bedrivits för att identifiera och ta bort kemiska produkter som inte längre används. Många verksamheter har även påbörjat arbetet med att hitta alternativa produkter och metoder. 16

17 Under 2017 påbörjades ett nationellt samarbetsprojekt mellan regioner och landsting där målet är att finna ersättningsprodukter till de CMR-produkter (Cancerogena, Mutagena, Reproduktionstoxiska) som används idag. Projektet kommer att fortsätta under Flera utbildningsinsatser har genomförts under Utbildningarna har bl.a. berört riskbedömning av kemiska riskkällor och generella miljöaspekter. Syftet med utbildningarna har dels varit att ge en grund samt vidareutveckla arbetet med att identifiera och bedöma kemiska riskkällor och dels att vidhålla och fördjupa miljökunskapen inom förvaltningen. Identifiering och bedömning av kemiska riskkällor är en mycket viktigt del i arbetet för att nå målet med säker kemikaliehantering. Materialanvändning Att miljöaspekterna blir en betydande och naturlig del i upphandlingar, investeringar och inköp är oerhört viktigt för att förvaltningen ska kunna minska den negativa miljöpåverkan. Under 2017 har miljöfrågorna i upphandlingar lyfts dels genom deltagande i expertgrupper samt dels genom tydligare miljöfokus i kravspecifikationerna. Mot bakgrund av att upphandlingar, investeringar och inköp har en stor miljöpåverkan kommer det att vara ett av fokusområdena under Tjänsteresor Förvaltningen tillämpar Regions Skånes riktlinjer. Arbetet med att minska tjänsteresor har fallit väl ut och resorna har stadigt minskat de tre senaste åren. MLS Ett regiongemensamt miljöledningssystem, MLS, har arbetats fram under Att miljöledningssystemet har blivit gemensamt är en bra drivkraft för miljöarbetet inom regionen. Med gemensamma instruktioner blir det lättare att få en enhetlig blid över miljöarbetet. Miljöledningssystemet har haft en certifieringsrevision under november MLS kommer att fortsätta implementeras och utvecklas under Enligt planen ska Region Skåne ha ett miljöcertifierat klar till hösten

18 Attraktiv arbetsgivare Region Skåne en attraktiv arbetsgivare Resultat från medarbetarundersökning Alla enheter förväntas arbeta aktivt med resultatet genom att chef tillsammans med medarbetare tagit fram handlingsplaner med förbättringsaktiviteter. Uppföljning sker främst på arbetsplatsträffar men flera verksamheter har redovisat sitt arbete på skyddskommitté för att sprida goda exempel och inspirera. Trygga anställningar Medicinsk service utannonserar alla tillsvidareanställningar som heltid. Andelen tillsvidareanställda är 91 %. Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Individuell handlingsplan tas fram i samband med medarbetarsamtal. Enligt medarbetarundersökningen fanns det år 2016 en dokumenterad utvecklingsplan för 76 % av medarbetarna. Förvaltningen har arbetat fram en regiongemensam kompetensstege för biomedicinska analytiker som bland annat resulterat i att tjänster som specialist biomedicinska analytiker kommer att anställas. Arbetet med kompetensmixplanering har resulterat i att vissa arbetsuppgifter omfördelats från biomedicinska analytiker till undersköterskor. Utveckling av regioninterna resursteam Med förvaltningens nuvarande verksamhet bedöms inte ett resursteam kunna förbättra bemanningssituationen. Jämställda löner Uppföljning av tidigare lönekartläggningsarbete och handlingsplan Arbete för jämställda löner har beaktats i året löneöversyn. Grupperna IT-handläggare och Tekniker IT tillhör numera, till stor del, koncernkontoret. Biomedicinska analytiker har prioriteras i löneöversyn 2017 och kommer att fortsätta prioriteras 2018 eftersom behovet att öka lönen i förhållande till likvärdiga arbeten kvarstår års lönekartläggning har resulterar i följande handlingsplan Handläggare IT - Gruppen ska delas upp i undergrupper i enligt regionens nya struktur Ingenjör HoS - Gruppen ska kartläggas utifrån utbildningsnivå och arbetsuppgifter. Överläkare, läkare leg annan och specialistläkare - Specifikt beakta att ingångslönen sätts oberoende av kön. Uppdrag som ger högre lön - Specifikt beakta att förutsättningarna för kvinnor och män att få uppdrag som medför högre lön är likvärdiga. Lönekartläggningsarbetet och handlingsplan för jämställda löner har beaktats i året löneöversyn. Löneskillnaden gällande likvärdigt arbete för biomedicinska analytiker som konstaterades 18

19 ligga lågt i förhållande till likvärdiga arbeten har resulterat till fortsatt prioritering av lönenivån för biomedicinska analytiker. Förvaltningen har också fortsatt arbetet med analys av arbetsuppgifter i relation till lön gällande handläggare IT för att möjliggöra kartläggning av eventuella skillnader mellan män och kvinnor. Förslag har tagits fram till nya befattningsbenämningar inom gruppen handläggare IT. Gruppen övergick till Koncernkontoret i februari 2017, där arbetet har fortsatt. Arbete med lika rättigheter och möjligheter Mångfald är en förutsättning för att lösa förvaltningens uppdrag. Förvaltningen arbetar med kompetensbaserad rekrytering som ska säkerställa likabehandling. Region Skånes regiongemensamma värderingar ligger till grund för förvaltningens förhållningssätt gentemot kollegor och patienter. För att hålla värderingarna levande behövs kontinuerliga insatser. Under året har en del medarbetare och chefer deltagit på den Stora likarättsdagen som Region Skåne anordnar. Ytterligare regiongemensamma utbildningsinsatser har erbjudits i hur medarbetare och chefer kan förebygga och hantera kränkande särbehandling och trakasserier på arbetsplatsen. En ny rutin i ämnet är framtagen och kommunicerad i verksamheten. Implementering pågår, bland annat genom att ett gemensamt dialogmaterial som ska diskuteras vid arbetsplatsträffar. Hälsofrämjande arbetsplatser Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Den årliga enkätuppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet visar att arbetet i förvaltningen bedrivs systematiskt. Förvaltningen behöver främst arbeta vidare på två punkter, dock är dessa områden förbättrat i jämförelse med året innan. Region Skånes policy för hälsofrämjande arbetsmiljö är känd. Åtgärd: Presenterar policyn på APT Det finns skriftliga rutiner/riktlinjer för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas Åtgärd: HR informerar var dokumentation och verktyg finns Sjukfrånvaron ska minska Omorganisation inom förvaltningen under året innebar att IT-verksamheten gick över till koncernkontoret medan prehospital verksamhet tillfördes förvaltningen från koncernkontoret. Statistiken är därför inte helt jämförbar mellan åren. Sjukfrånvaron på förvaltningsnivå (januari- november) visar endast en liten ökning jämfört med året innan, från 18,6 till 18,8 kalenderdagar per medarbetare. Sjukfrånvaron uttryckt som andel av anställd tid har under 2017 ökat marginellt från 5,4 % till 5,5 %. Sjukfrånvaron inom Labmedicin, som varit intakt, visar dock att antal kalenderdagar per medarbetare har minskat något från 19,5 till 19,3 kalenderdagar per medarbetare. Förbättringen handlar främst om minskad långtidsjukfrånvaro över 60 dagar. Hälsotalet, d.v.s. antal medarbetare med totalt 0-5 sjukdagar under perioden (januari- november), visar en liten försämring mellan åren, från 61 % till 59 % på förvaltningsnivå. Division Labmedicin visar samma tendens. 19

20 I förvaltningen görs ett kontinuerligt arbete för att minska sjukfrånvaron. Exempel på insatser är: Gemensamt Rehabråd med chefer, HR, försäkringskassan och företagshälsovården som deltagare Skärpt rutin för sjukanmälan Planeringen av rehabilitering och återgången i arbete sker i nära samarbete mellan chef, HR och medarbetare. Chefer och HR genomför årlig inventering av sjukskrivningar på individnivå. Fortsatt konstruktivt samarbete med förvaltningens kontaktperson på Försäkringskassan, vilket underlättar arbetsgivarens arbete med sjukskrivna. Implementering av vägledning för hälsofrämjande schemaläggning för att öka medvetenheten bland chefer och medarbetare. Det goda ledarskapet Förvaltningen arbetar aktivt med att stärka cheferna i sin ledarroll, bland annat genomförs chefsforum, ledarskapsforum och andra kompetenshöjande aktiviteter. Chefer uppmuntras även att delta på regionens gemensamma ledarskapsutbildningar samt att nyttja möjligheten till mentor. Den framtida kompetensförsörjningen ska säkras Kompetensförsörjningsplaner Arbetet med kompetensförsörjningsplaner har fortsatt under året och en plan för hela förvaltningen är ute på remiss. Specialistläkare inom laboratoriemedicinska specialiteter och biomedicinska analytiker har varit förvaltningens största bristyrken under Stora pensionsavgångar inom dessa grupper har varit en stor utmaning. Under 2016 har förvaltningen arbetat fram en regiongemensam kompetensstege för biomedicinska analytiker och det lokala arbetet med att implementera denna har pågått under Inom Lab medicin pågår det en kontinuerlig processutveckling som kräver ny teknik. Detta i syfte att hantera, analysera och besvara det stora antalet dagligen inkommande prover utan fördröjning och med bibehållen låg avvikelsefrekvens. I samband med dessa förändringar krävs nya kompetenser och ställer ökade krav på kompetensutveckling av befintlig personal. Förvaltningens nya verksamhet, prehospital verksamhet, står in för flera utmaningar kommande år. Verksamheterna som tidigare tillhört koncernkontoret, Skånevård Sund och privat entreprenör ska arbeta sig samman och hitta gemensamma arbetssätt. I samband med dessa förändringar krävs nya kompetenser och ställer ökade krav på kompetensutveckling av befintlig personal. Insatser som stärker Region Skånes förutsättningar för att locka nya grupper och attrahera framtida medarbetare är ett prioriterat område. Inom Medicinsk service arbetar förvaltningen med jobbsatsning för arbetslösa ungdomar, tekniksprånget, tar emot studentmedarbetare och praktikanter från arbetsförmedlingen. Vidare tar förvaltningen emot studenter från högskolor. Dessutom har förvaltningen läkare under ST-utbildning och utövar värdskap för doktorander och medarbetare som gör post-dok. För att behålla medarbetare är det viktigt att organisationen arbetar för en attraktiv och utvecklande arbetsmiljö som främjar delaktighet och medarbetarinflytande. Det är viktigt att kompetensutveckling erbjuds och att medarbetarna ges möjlighet att ta eget ansvar för sin utveckling kopplat till 20

21 verksamhetens uppdrag och mål. Kompetensutveckling av befintliga medarbetare är ett sätt att minska bristområden. Kompetensmixplanering Arbetet med kompetensmixplanering har utvecklats olika långt inom verksamheterna. Bristen på läkare och biomedicinska analytiker har bidragit till att öka takten i detta arbete till exempel förs vissa arbetsuppgifter över från Biomedicinska analytiker till undersköterskor/labbiträden. Specialistutbildning för sjuksköterskor Förvaltningen har under 2017 inte haft anställda som omfattats av särskilda utbildningsplatser för sjuksköterskor som ger rätt att studera till specialistsköterska med full lön under studietiden. Kompetensutvecklingsinsatser för undersköterskor/skötare Förvaltningen har under 2017 inte haft anställda som omfattats av dessa förmåner. Kompetensförsörjning; äldre medarbetare Förvaltningen arbetar efter principen individuell och differentierad lönesättning. Några dynamiska lönesättningar har tillämpas för ett antal äldre medarbetare under verksamhetsåret. Utbildningsuppdraget Förvaltningen uppfyller med vissa svårigheter utbildningsuppdraget avseende platser för biomedicinska analytikerstuderande enligt regionalt ramavtal. Utmaningar är att trots omorganisationer, ombyggnationer och införande av ny automation skapa god studerandemiljö. Antal platser fördelas över laboratorierna i hela regionen. Gemensamma introduktionstillfällen har bidragit till större förberedelse och förståelse för verksamheternas utmaningar och samtidigt till att studenterna i utvärdering beskriver att omhändertagande och bemötande är gott. Organisation avseende huvudhandledare, fördelning av platser och dialog med lärosätena finns. Utbildning för handledare är ett kontinuerligt behov. Under året genomfördes avrop på de regionalt upphandlade grundutbildningarna i Handledning och två kurser har genomförts. Ytterligare kurstillfällen gavs under Användning av bemanningsföretag Förvaltningen arbetar med utfasning av bemanningsföretagen vid klinisk patologi. Förvaltningen har i dagsläget ett begränsat behov av bemanningsföretag för att lösa uppdraget. 21

22 Bisysslor För Medicinsk service finns ingen yrkeskategori där frekvensen av bisysslor överstiger tio anställda. Antalet anställda och arbetad tid Omorganisationen där IT-verksamheten flyttades från Medicinsk service till Regionstyrelsen innebar att cirka 100 medarbetare och omsättning motsvarande cirka en miljard flyttade från Medicinsk service under Av denna anledning kommenteras divisionen Labmedicin för att säkerställa jämförbarhet. De anställda AOH inom Labmedicin har ökat med 37,1 st. (2,9 %). Ökningen förklaras av ST-tjänster inom Klinisk patologi, uppbyggnad av Centrum för sällsynta diagnoser samt av produktionsökning inom bl.a. cytogenetik och molekylärgenetik. Medicinsk service arbetar med särskilda rutiner för beslut om rekrytering av personal. All tillsättning av tjänster har skett inom beslutade budgetramar för divisionerna och förvaltningen. Anställningstak Medicinsk service Anställda AOH Grundtak januari ,5 Sommarvikariat 19,9 Sommarvikariat över medel tid. år 0,0 Verksamhetsförändringar -81,0 Övriga ansökta 0,0 Summa 1 527,4 Utfall ,3 Anställningstak ,9 Lägre än årets tak -27,6 Antalet anställda AOH för Medicinsk service var 2017 lägre än årets anställningstak. Från och med september 2017 gick verksamhet inom prehospital sjukvård som Region Skånes prehospitala enhet, prioritering och dirigering av prehospital verksamhet vid SOS alarmcentral, 1177 Vårdguiden på telefon samt Practicum över till Medicinsk service. Sammanlagt innebar detta att 119,5 heltidstjänster flyttades till Medicinsk service. Ett flertal av dessa tjänster har dock varit vakanta pga. rekryteringssvårigheter. Det har framför allt varit svårt att rekrytera tillräckligt många sjuksköterskor till verksamheten. 22

23 Långsiktigt stark ekonomi Ekonomiskt ingångsläge Medicinsk service som samlar Region Skånes verksamhet inom laboratoriemedicin och medicinsk teknik har i uppdrag att vara intäktsfinansierad med kompletterande anslag via förvaltningsuppdrag. Detta innebär att förvaltningens kunder, där de tre sjukvårdsförvaltningarna Kryh, Sund och SUS utgör de största kunderna, finansierar verksamheten som Medicinsk service erbjuder. De större förändringarna under senare år består av volymökningar för samtliga verksamheter inom Medicinsk service samt av nya analysområden inom laboratoriemedicin. Förvaltningen är intäktsfinansierad med kompletterande anslag. Resultatet för 2017 är att budgeten följs med ett resultat där intäkter täcker kostnader och uppgår till +/-0. Förvaltningen utreder för närvarande vilka åtgärder som eventuellt kan bli nödvändiga under 2018 för att resultatet även fortsatt skall följa budget. Resultat Resultatet är positivt och följer prognos och budget vilket innebär att intäkter täcker kostnader och resultatet är +/-0. För förvaltningen Medicinsk service har större organisationsförändringar gjorts från utfall 2016 till utfall Den 1 september 2017 övergick den prehospitala ledningen och samordningen/region Skånes prehospitala enhet, Region Skånes larmcentral, 1177 Vårdguiden på telefon och KTC/Practicum till Medicinsk service. Detta innebar att cirka 145 mkr i omsättning flyttades till förvaltningen. I februari 2017 flyttades IT-verksamheten till Regionstyrelsen vilket innebar att cirka mkr flyttades från förvaltningen. Av denna anledning kommenteras Labmedicin, Medicinsk teknik och Prehospital sjukvård separat för att säkerställa jämförbarhet med fjolåret och budget för året. Medicinsk service Utfall 2016 Utfall 2017 Budget 2017 Budgetavvikelse Resultaträkning jan-dec motpart 1-3 (mkr) Mkr Procent Patient/trafikantavgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 14,0% Försäljning av varor och tjänster 2 726, , ,3 16,4 1,0% Specialdestinerade statsbidrag 46,0 40,6 37,4 3,2 8,7% Bidrag och övr intäkter 78,6 100,6 58,5 42,1 72,0% Verksamhetens intäkter 2 851, , ,2 61,8 3,7% Lönekostnader -634,0-618,7-595,0-23,6 4,0% Arbetsgivaravg o pensioner -280,9-279,2-266,3-12,9 4,9% Övriga personalkostnader -16,7-15,6-11,5-4,0 34,8% Kostnader för inhyrd personal -9,2-8,8-2,4-6,4 272,5% Köp av verksamhet -0,1 0,0 0,0 0,0 - Läkemedel -5,0-5,2-5,0-0,2 4,0% Material och tjänster -259,7-295,9-270,3-25,6 9,5% Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 - Fastighetskostnader -118,0-114,5-108,8-5,7 5,2% Övriga omkostnader ,4-360,4-373,8 13,4-3,6% Verksamhetens kostnader , , ,1-65,1 4,0% Avskrivningar -109,0-40,0-42,7 2,8-6,4% Verksamhetens nettokostnader , , ,8-62,3 3,7% Resultat före finansiella poster 6,3 2,8 3,4-0,5-16,1% Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 - Finansiella kostnader -6,2-2,9-3,4 0,5-15,2% Finansnetto -6,2-2,8-3,4 0,5-16,3% Resultat efter finansiella poster 0,1 0,0 0,0 0,0 - RESULTAT 0,1 0,0 0,0 0,0-23