GESTALTNINGSPROGRAM Vegastaden - Haninge kommun ANTAGANDEHANDLING, 17 mars Sittplats på torg eller mindre plats. Lek, konst och sittplats

Transkript

1 Sittplats på torg eller mindre plats Lek, konst och sittplats TORG OCH PLATSER Ett nät av offentliga platser planeras i Vega. I mitten ligger torget med stationen och enklare service som till exempel affär, butik, kiosk, frisör och blomsterhandel. På alla platser och torg planteras träd både som rumsbildare och solitärer. I norra delen skapas två mindre platsbildningar med sittplatser och karaktärsfulla solitärträd (till exempel kaukasisk vingnöt, kastanj, körsbär). Torg och mindre platser görs tydliga med en avvikande markbeläggning från trottoarer. Här placeras sittmurar, perennplanteringar och större vårdträd. Som perenner föreslås tåliga sorter som näva och daggkåpa och som vårdträd planteras större blommande träd som körsbär eller hästkastanj. På det större centrala torget anläggs en damm i form av en grund vattenspegel. Längs med byggnader läggs en fris av smågatsten som tar upp höjdskillnader och skapar ett omhändertaget intryck. Ett möbleringsprogram skapar enhetliga uteplatser för caféer, lekplatser och restauranger. Torget mitt i Vega med stationen i fonden Betongplattor på torg Betongplattor på torg Blommande vårdträd Vattenlek på torg Damm med porlande vatten Vattenfontän Golv av betongplattor med inslag av natursten 10

2 KVARTERSLEK OCH AKTIVITETER De stora grönområdena erbjuder goda möjligheter till lek, aktiviteter och rekreation. Större kvarterslek och bollplaner placeras längs grönstråket mitt i området. De två förskolorna ligger placerade intill naturmarken med möjlighet till en god utemiljö för barnen. Bollplaner i grönstråket SIttplatser integrerade i parken GRÖNSTRUKTUR Gårdar, parker och natur Gårdarna knyts till naturmarken med gångstråk. Från området går det att fortsätta ut i Hanvedens vidsträckta skogar sydväst och väster om Vegastaden och mot Drevviken. Grönstråket binder samman Vegas olika delar med varandra och skapar entréer till naturen. I grönstråket blir dagvattendammen ett naturligt utfl yktsmål. Alla växter ska vara gift- och allergifria. Parkstråk intill naturmarken Aktiviteter för större barn Parkrum och sittplatser Lekplats som en del av helhetsgestaltningen Lek i natur Promenadväg i naturen 11

3 BELYSNING OCH TRYGGHET Allmänt Utformningen av hela den yttre miljön är av stor vikt för att de boende ska känna sig trygga och för att minska antalet brott. All utformning av utemiljön i stadsdelen bör genomsyras av detta. Även byggnadernas entréer, tvättstugor, förråd och garage bör utformas på ett sätt som ökar tryggheten för de boende. All belysning bör ha samma uttryck, material och kulör som övrig möblering av det offentliga rummet. På så sätt får bostadsområdet ett sammanhängande uttryck och identitet. Ett belysningsprogram tas fram i den fortsatta planeringen för att säkerställa en god, varierad och vacker belysning. Stolpbelysning på lokalgator kan med fördel bytas ut mot linhängd belysning. Entréer Entréer till Vega accentueras med till exempel markstrålkastare under träd som en tydlig port till den nya stadsdelen. Torg, platser och lek Torgen och de mindre platserna kan, precis som entréer till området, markeras med avvikande och accentuerad belysning. Belysning kan även integreras i till exempel sittmöbler eller murar för att skapa stämning och rumslighet. Belysningen kan med fördel bli en del av helhetsgestaltningen, till exempel med klätterskulpturer som lyser upp i mörkret. synskadade. Belysning på huvudgata Enkelsidig stolpbelysning föreslås, 6-7 meters höjd, placeras med max 20 meters avstånd med anpassad armatur. Belysning på lokalgata Enkelsidig stolpbelysning föreslås, meters höjd, placeras med max 15 meters avstånd med anpassad armatur. Parkbelysning längs gång- och cykelstråk Enkelsidig stolpbelysning föreslås, meters höjd, placeras med max 15 meters avstånd med anpassad armatur. Gång- och cykelstråk Gångvägar och stråk bör vara väl avgränsade från biltrafi k och vara direkt belysta. Det är viktigt med icke bländande belysning. Längs stråk och i parker placeras belysningen strategiskt för att lysa upp hela miljön och inte bara gångvägar. För att öka tryggheten utformas utemiljön så att både gångstråk och det omgivande rummet blir upplyst. Omgivningen kan ges nyansskild belysning. Skarpa kurvor bör märkas ut med extra belysning. Buskar och träd får inte skymma belysning. Cyklar Cykelställ utformas robust och med möjligheter att låsa fast cykeln. Cykelparkering placeras på plats med god överblick. tionsplatser. Busshållplatser anläggs väl upplysta och synliga från omgivningen. För att skapa ett område som är tryggt och säkert för boende och barn planeras för: Bilfria innergårdar med huvudentréer mot gata. Gator med god sikt. Upplysta parkeringar intill spåret, gator och gångstråk Upplysta och breda gångtunnlar under spåret i norr och söder. Separat cykelstråk längs huvudgatan. Trottoarer med gångstråk och kantstensparkering. Pendeltågsstationen kopplas till det centrala torget. Torget markeras över huvudgatan och trafi ken sker på de gåendes villkor. En luftig och ljus bro under spåret där huvudgatan paserar. Raka och korta passager under spåret. God sikt och överblickbarhet. Inga nischer eller gömslen. Medveten belysning av kvartersleken Byggnader Entréer på byggnader förstärks med ett väl avbländat och nedåtriktat ljus som ger en tydlig orienterbarhet och en ljuskälla som förstärker gatumiljön. Affärer och lokaler intill torgen bör ha en enhetlig fasadbelysning. Entrédörrar till trapphus, bostäder och källare utformas robust för att försvåra inbrott och skadegörelse. Porttelefoner bör undvikas och ersättas med lösning anpassad till hörselskadade. Placering och utformning av skyltar anpassas med hänsyn till Parkeringar Platser som passager under spåret och parkeringar gestaltas medvetet med avseende på belysning och växter. Dessa miljöer ska kännas trygga, inbjudande och vara väl belysta och överblickbara från intilliggande trottoarer och gator. Vid gemensamma parkeringsytor planteras låga häckar eller marktäckande buskar. Busshållplats Speciell belysning behövs vid busshållplatser och informa- Lägre plantering vid parkering Mindre parkering med lägre häck Belysning integreras i murar och fasader Genomsiktligt entréparti 12

4 Varierat växtmaterial för alla årstider MÖBLER OCH MARKMATERIAL Utrustningen i det offentliga rummet bör ha samma uttryck och ett sammanhållet utförande i material och kulör för att ge bostadsområdet ett sammanhängande uttryck och identitet. Parkeringar intill spåret och mindre gångvägar beläggs med genomsläppligt material som stenmjöl eller genomsläpplig asfalt. Runt alla brunnslock, dagvattenbrunnar, skyltar med mera i asfalten och i ytor med betongplattor undviks skurna plattor. KVARTERSMARK, TOMTMARK BYGGNADERNAS PLACERING Byggnaderna möter gaturummet med både grön- och hårdgjord förgårdsmark. Gränsen mellan offentligt och privat görs tydlig med gröna häckar. Med förgårdsmark bildas både halvprivata och privata zoner. Halvprivata zoner skapas vid fl erbostadshusen och privata zoner skapas vid radhusen. Dessa zoner är av stor vikt för invånarna. Här fi nns platser att mötas på vilket ger liv till gatan. TERRÄNGANPASSNING Nivåskillnader mellan kvartersmark och tomtmark tas upp med stödmur. Den är förslagvis av natursten. Slänter mot gata och mellan tomter bör undvikas. Nivåskillnader mellan gata och gångväg bör tydliggöras med någon form av strukturplatta för att underlätta för funktionshindrade. GRÖNA GÅRDAR OCH LEK Byggnaderna har genomgående entréer till gröna bilfria gårdar. Inne på gårdarna fi nns plats för småbarnslek med lekhus, sandlåda och mindre gungdjur eller lekskulptur. Gårdarna till fl erbostadshusen utformas med väl utvalt och varierat växtmaterial från gräs, perenner, lägre buskar och klippta häckar till karaktärsskapande träd av olika slag. De klippta häckarna avskärmar gårdarna från gatumiljön och är lagom höga att kika över. Lekplatser ska göras tillgängliga för barn med funktionsnedsättning och planeras så att inte ålderssegregering uppstår. PARKERING Mindre parkeringsplatser fi nns vid förskolor och vissa av radhusen. Ingen parkering sker på bostadsgårdar, därigenom skapas bilfria och gröna innergårdar för boende och barn. Radhusen längs lokalgator har en parkeringsplats inom den egna tomten. Mindre parkeringar avgränsas med lägre häckar. BULLERSKÄRM Mellan järnväg och parkering uppförs en bullerskärm. Den kan förslagsvis utföras som en träskärm med klätterväxter på. Gröna gårdar med uteplatser och småbarnslek MURAR OCH KLIPPTA HÄCKAR Kvartersgräns markeras med kllippt häck och med stödmur där så krävs. Mur och häck kan kombineras. Sort och höjd bör samordnas minst inom kvarteret men kan med fördel även samordnas gatuvis för att undvika en alltför stor variation. Lekplats Nedsänkt sandlåda Klippt häck Bullerskärm med klätterväxter Lekskulpturer som lyser upp i mörkret 13

5 BEBYGGELSETYPER STATION, AFFÄR OCH LOKALER Affärer och lokaler placeras vid torgets norra och södra sida. Här passerar invånare och besökare naturligt till och från tåg och bussar. Bottenvåningens lokaler föreslås få en högre takhöjd än 2.7 meter. Torget och stationen utformas till en vacker offentlig plats med sittmurar, vårdträd och prunkande perenner. I anslutning till stationen ska det fi nnas biljettförsäljning, vänthall, toaletter och kiosk. Ett skyltprogram tas fram för reklamskyltar intill torget. Alla skyltar bör ha ett enhetligt uttryck i samma material och sitta på samma höjd. Fasaderna ska vara ljusa, lätta och uppglasade i bottenvåningen på affärer och lokaler. Stora fönster i lokalerna mot torget ger ljus åt den offentliga miljön. Stationen byggs av stål och glas material som kan förknippas med tåg, teknik och rörelse. Stora glasytor gör stationen genomsiktlig och på natten lyser stationen som en lykta i mörkret. Material och konstruktion skiljer ut stationen från den övriga bebyggelsen i Vegastaden som byggnaden mitt i byn. Alla lägenheter är genomgående. Därigenom skapas ljusa och luftiga boendemiljöer med en tyst sida mot gården och bullerkraven efterlevs. Dessutom behöver brandbilar inte ta sig in på gårdar - alla byggnader nås med stege respektive stegbil från gatan. De boende på entréplanet får möjlighet till en egen uteplats. Flerbostadshusen föreslås vara av stadskaraktär med fasader i till exempel tegel och puts. Bestående och gedigna material av god kvalitet. En varierad bebyggelse gör att stadsdelen känns småskalig och det är viktigt att byggnaderna inte upplevs som allt för långsträckta. Fasader med variation i material och färg för varje trapphus ger rytm och en tydlig stadskaraktär. För att undvika klotter kan fasader nära allmänna ytor göras mindre åtkomliga med hjälp av planteringar, träraster på vägg m.m. Trafi kknutpunkt i Flintholm söder om Köpenhamn. En öppen lösning som ger god sikt och trevlig miljö. FLERBOSTADSHUS Flerbostadshusen varierar från tre våningar med vind till fyra och fem våningar. Flexibiliteten ska vara stor och inom ett kvarter kan den maximalt föreslagna våningshöjden variera. Högre hus byggs i Vegastadens centrala del vid spåret, vilket skapar bullerskyddade gårdar och vissa hus måste hålla föreslagen maximal våningshöjd för att bullerskydda de övriga delarna. En del av bostadshusen får en förhöjd sockel mot trottoaren för att minska insynen i lägenheterna. Alla bostäder har sin huvudentré från gatan och en entré till den gröna gården. Uppglasade bottenvåningar mot torget Uber Wohnbau, House-ing, Springer Wien NewYork Uber Wohnbau, House-ing, Springer WienNewYork Uber Wohnbau House-ing, Springer WienNewYork Bostadhus med lokaler Blomsterbutik mot torget Radhus Bostadhus med tegelfasader Balkonger mot gårdarna. Släta fasader mot gatan. Balkonger mot gårdarna. 14

6 Stadsradhus i tre våningar. Egen uteplats Gångstråk mellan radhusen RADHUS Stadsradhus i två till tre våningar planeras intill huvudgatan. Bilen parkeras på gårdsparkeringar. Bakom stadsradhusen och i anslutning till befi ntlig lägre bebyggelse anläggs radhus i två våningar med parkering inom den egna tomten. Den gröna förgårdsmarken på husens framsida avgränsas med en strikt klippt häck för att förstärka gaturummet och skapa en privat zon för de boende. Här fi nns plats för ett blommande entréträd, en mindre uteplats eller cykelparkering. Trädgården på husens baksida omgärdas även den av häckar. Mot naturmarken kan häcken utgå för att skapa en variationsrik tomt. Alla radhus färgsätts individuellt utifrån en samordnad palett av kulörer. På så sätt skapas variation och varje hus blir individuellt. Fasaderna föreslås i till exempel puts eller tegel. FÖRSKOLA Förskolorna placeras i det södra naturområdet. Utemiljön ska ges en omsorgsfull gestaltning med tanke på lek och pedagogiskt innehåll. Förskolorna är i två våningar med kringgärdade gårdar som vetter mot naturmark. Backande varutransporter undviks i och med att varor lämnas direkt från lokalgatan. Varuintag placeras underordnat på byggnadernas gavlar. För personalen fi nns mindre parkeringar med cirka fem platser intill varje förskola. Parkeringsfi ckor på lokalgatan används till angöring för föräldrar som kommer med bil. KOMPLEMENTBYGGNADER Klätterväxter som till exempel murgröna, vildvin, kaprifol och robustare klematis kan planteras vid alla komplementbyggnader och staket. På så sätt tonas dessa byggnader ner, ett omhändertaget intryck skapas och graffi ti motverkas. Komplementbyggnader som elskåp, återvinningsstationer och transformatorer utförs som enklare byggnader i till exempel trä med slät spontad panel målad i slamfärgskulörer eller med liggande träraster och tunna plåttak alternativt sedumtak. TAK Tak av två typer föreslås för att skapa en sammanhållen karaktär. Byggnaderna längs huvudgatan föreslås få pulpettak med resning mot huvudgatan för att skapa en tydlig stadskaraktär. Radhusen längs lokalgator kan med fördel ha pulpettak med varierad resning in mot trädgården respektive ut mot lokalgatan för att skapa en viss variation. Övriga byggnader föreslås med pulpettak alternativt med sadeltak av svag lutning. De fl esta byggnader stora som små föreslås få gröna tak så långt detta är tekniskt och ekonomiskt realistiskt. Gröna tak är bra för lokalt omhändertagande av dagvatten men också för de boendes hälsa, miljö och för stadens klimat. Växter på taken dämpar delvis buller, tar upp luftpartiklar och har en isolerande effekt mot kyla och värme. Förskolorna uppförs som permanenta byggnader i gedigna material som till exempel tegel eller puts. Byggnaderna samordnas med den övriga bebyggelsen vad gäller kulör och material. Det är viktigt att förskolorna ges en tydlig identitet för att ge intryck av att de är offentliga byggnader av dignitet. Exempel på stadsradhus. Grön förgårdsmark vid radhusen, skapar plats för möten Klippta häckar skapar tydliga gränser och rum Exempel på stadsradhus. Klätterväxter på komplementbyggnader 15

7 Dagvattendamm med brygga och sittgradänger mot södersolen Dagvattendamm med grön sida och mjuka slänter på motsatt sida DAGVATTEN Förutsättningar I Vega planeras för ett lokalt omhändertagande av dagvatten, där så är möjligt. Kommunens dagvattenstrategi är vägledande. Dagvattenhantering Markens beskaffenhet gör att omhändertagande av dagvatten till stor del sker genom konventionella dagvattenledningar. Men dagvattnet bör där så är möjligt ledas i öppna, gräsbevuxna diken och även fördröjas inom tillgänglig parkmark. På bebyggelse som förses med gröna tak, till exempel sedumtak, kan en fördröjning och rening ske på ett tidigt stadium i dagvattenfl ödet. Gröna tak blir också ett vackert inslag i stadsmiljön. Andra åtgärder för att ta hand om dagvattnet är till exempel stuprörsutkastare med stenkista på gröngjorda gårdar, genomsläppliga markmaterial, höjdsättning av mark, diken och infi ltrationsstråk. För att förbättra dagvattenhanteringen lokalt bör infartsparkeringar, gatuparkeringar och övriga parkeringsytor utföras med genomsläppliga material. Dagvattendammen i planområdets södra del kommer att fungera som utjämningsmagasin för dagvattenfl ödet från Dammträsk. Den blir också ett positivt tillskott i den yttre miljön. Gröna tak tar hand om dagvatten Gröngjorda gårdar Parkväg av grus för infi ltration Infi ltration på parkering Dagvattenbrunn längs gata tar hand om dagvatten 16

8 Dagvatten förs här i ränna ned till brunnar placerade vid varje trädgrop. Vattenrännan är i dett fall lagd som lågpunktslinje med skålade betongplattor. Brunnarna ärav typen luftbrunnar och förser träden med såväl vatten som luft. Bild och text från Handbok - Växtbäddar för stadsträd i Stockholm TEKNIK Avfallshanteringen ska ske i enlighet med Haninge kommuns avfallsplan, vilket innebär långtgående källsortering och återvinning. Utrymmen ska ordnas för källsortering och kompostering. Hushållssopor Hushållssopor hanteras förslagsvis med ett system där sopcontainrarna placeras under mark. Sopnedkast sticker upp ur mark med ett mått på cirka 70x70 cm och en höjd av 1,1 m. Containrarna placeras på kvartersmark vid trottoaren. För en omhändertagen markbehandling måste det vara minst 20 cm mellan containrarna. Vid hämtning lyfts hela containern upp och töms. Sopbil kan stå tio meter från behållare vid hämtning av sopor. Avsedd plats för sophämtning markeras vid trottoaren. Skyltar markerar förbud mot parkering vid tidpunkt för sophämtning. Grovsopor Grovsopor hanteras i avsedd lokal inom det egna kvarteret. Återvinningstation Plats för återvinning av förpacknigar och returpapper fi nns avsatt på två olika platser vid markparkeringen invid spåren. Återvinningscentral Närmaste central för återvinning fi nns i Jordbro. HANINGE EKOKOMMUN Nedanstående material är hämtat från kommunens hemsida. Haninge medlem i Sveriges Ekokommuner Den 17 oktober 2007 blev Haninge en av totalt 70 medlemmar i Sveriges Ekokommuner. Det är ett frivilligt nätverk som främjar utvecklingen mot ett hållbart samhälle som bygger på en ekologisk grundsyn. Det uthålliga samhället defi nieras enligt fyra grundvillkor/systemvillkor och ska eftersträvas i de kommunala verksamheterna och besluten. 1 Ta inte ur jordskorpan i för hög takt 2 Undvik onaturliga ämnen 3 Rättvis fördelning av jorden resurser 4 Rekreation och friluftsliv UTHÅLLIG STADSBYGGNAD Kommunikationer Vegastaden planeras i anslutning till den nya pendeltågstationen med hållplats för anslutande bussar mellan Skogås och Haninge. Vegastaden planeras med stationen i centrum, lätt att nå från områdets alla delar till fots eller på cykel. I anslutning till stationen placeras cykelparkering för att underlätta för cyklister. Cykelstråk fi nns längs med huvudgatan. Parkeringsnormen hålls relativt låg för att uppmana de boende att använda kollektivtrafi k. Natur och Park Vid planeringen av Vegastaden har stor vikt lagts vid att bevara de fi na ströv- och naturområden som fi nns i området. Som en grön lunga mitt i den nya bebyggelsen ligger det utsparade naturområdet. Då naturområdet ligger på en höjd bildar den en utblickspunkt av värde för områdets invånare. Här växer lövträd och barrträd av olika slag. Det utsparade området är så pass stort att sådana växt- och djurarter som kräver lite större utbredning kan trivas här. Vissa delar av naturområdet har under en lång tid lämnats orörd varför det utgör en god miljö för växter som kräver lång kontinuitet. Energi Bostäderna skall värmas upp på ett klimatsmart sätt. Den vid tiden för husens uppförande mest energieffektiva uppvärmningsmetoden väljs. Dagvatten Se sid 16. Markanvändning I hela området ska det vara möjligt att bedriva verksamhet i liten skala - det kan vara mindre hantverkslokaler som inte är störande för omgivningen eller små butiker. Lokaler ska också kunna användas för kontorsverksamhet. Det ska fi nnas bredbandsuppkopplingar så att förutsättningarna för att jobba hemifrån blir goda. Blandningen av boende, verksamhet, handel och kontor skapar en omväxlande och trivsam miljö som lever både dag- och natt samtidigt som transporter till och från området minskar då mycket av servicen som behövs i det dagliga livet fi nns på gångavstånd. 17

9 EXPLOATERINGSGRAD OMRÅDE A OMRÅDE E Lägentheter i flerbostadshus Lägenheter i flerbostadshus Radhus: 846 st à 95 kvm BTA 116 st à 95 kvm BTA 88 st à 150 kvm BTA = kvm BTA = kvm BTA = kvm BTA G Stadsradhus 51 st à 170 kvm BTA 81 st Stadsradhus: 51 st à 170 kvm BTA = kvm BTA = kvm BTA Kantstensparkering: 42 st C Radhus Markparkering vid spår: 39 st TOTALT: 81 st 209 st A B F D H E 122 st à 150 kvm BTA = kvm BTA Förskola 2 st à kvm BTA = kvm BTA TOTALT: bostäder kvm BTA bostäder (exklusive förskola) PARKERINGAR Följande krav gäller för parkeringar inom området. Parkeringsnorm Flerbostadshus** 0.8* p/lgh Stadsradhus och Radhus 1.5* p/lgh Infartsparkering*** 200 st p Serviceparkering i centrum 50 st p Cykelparkering vid stationen*** 200 st p OMRÅDE B Infartsparkering: 150 st Service-p centrum: 50 st Cykelparkering: 150 st Infartsparkering: 197 st Service-p centrum: 50 st Cykelparkering: 150 st OMRÅDE C Radhus: 34 st à 150 kvm BTA = kvm BTA 51 st P-plats inom egen tomt: 34 st Kantstensparkering: 8 st Markparkering på gård: 9 st TOTALT: 51 st P-plats inom egen tomt: 88 st Markparkering på gård: 39 st Kantstensparkering: 88 st TOTALT: 215 st OMRÅDE F Lägenheter i flerbostadshus 317 st à 95 kvm BTA = kvm BTA 221 st Kantstensparkering: 154 st Markparkering vid spår: 67 st TOTALT: 221 st OMRÅDE G : Infartsparkering: 50 st ILLUSTRATIONSPLAN 1:4000/A3 * inklusive gästparkering ** samutnyttjande grad 0,1 p med infartsparkering *** fördelat med 150 p i södra delen och 50 p i den norra Dessa krav ger att följande antal p-platser krävs. Flerbostadshus: 592 st Radhus:183 st Stadsradhus: 77 st Infartsparkering: 200 st Service-p centrum: 50 st Cykel-p station: 150 st OMRÅDE D Lägenheter i flerbostadshus 413 st à 95 kvm BTA = kvm BTA 289 st Kantstensparkering: 175 st Markparkering vid spår: 106 st Markparkering på gård: 8 st TOTALT: 289 st Infartsparkering: 50 st Cykelparkering: 50 st OMRÅDE H Förskola: 2 st à kvm BTA = kvm BTA Västra förskolan: 7 st Östra förskolan: 7 st EXPLOATERING OCH PARKERING Vegastaden - Haninge kommun Bilaga 1 (gestaltningsprogram), ANTAGANDEHANDLING, 17 mars,