På våran gård En pusselbit med egen identitet

Transkript

1 På våran gård

2 Nöjda hyresgäster hållbart byggande. Ålidhem har som område genomgått en klassresa från i det närmaste ett miljonprojekt där produktion och kranspår styrde utformning till ett bevarandevärt område. Arkitekter och samhällsplanerare har under givna förutsättningar åstadkommit en hållbar utformning med godtagbara sociala konsekvenser. Gemenskap, tydlig identitet och ständigt liv och rörelse är positiva egenskaper som kan tillskrivas dagens Ålidhem som den sociala blandningen med närvaron av många studenter verkar för. Stora delar av Ålidhem byggdes under en och samma tidsperiod vilket gett stadsdelen en genomgående struktur av stråk, täta gårdsbildningar och en medveten struktur med offentliga och halvprivata rum. skapas. Skillnaden mellan halvprivata rum och det offentliga rummet blir lättläst för boende och besökare. vindar. Bebyggelsen kommer tillsammans med vegetationen att kringsluta gården med en värmande omfamning. Trafik, parkering och miljöhus Kvarteret är trafikseparerat på så vis att man med bil endast kan köra längs med gårdens västra kant, varifrån man lätt når huvudentréer och förrådsutrymmen. Parkering sker på befintlig parkering i norr. Handikapparkering för bil återfinns utanför gårdsbildningen men nära husens entréer. 2 (6) På Ålidhem ska man gå på en gård. Entrévägar ansluts till befintlig stråkstruktur och biltrafik på gården släpps endast fram till entréer och förrådshus. Buller- och mikroklimatanpassning Bilparkering sker på befintlig parkering norr om kvarteret med entré mellan husen. Den nya bebyggelsen bygger vidare på befintlig struktur. Detta ger många tillfällen för möten samtidigt som de många likartade husen och gårdarna kan göra det svårt att orientera sig. Den nya bebyggelse bör bygga vidare på de befintliga strukturerna så att nya områden inte faller ut som fristående enheter. Samtidigt bör nya element läggas till för att ge tillkommande kvarter en tydlig identitet. De senare tillskotten, utöver påbyggnader, har skett genom uppförande av punkthus. I detta förslag bygger vi vidare på den principen för att inom gestaltningsramarna skilja mellan nytt och gammalt utan att bryta mot områdets grundprinciper. Tomtens disposition Vi har valt att arbeta med en kombination av höga punkthus och låga komplementbyggnader. Genom att byggnaderna placeras nära fastighetsgränserna definieras och förtydligas omgivande stadsrum samtidigt som förutsättningarna för en stor central gårdsbildning Byggnaderna omsluter och skyddar gården. Byggnadernas inbördes placering gör att de omsluter gården och skyddar den mot störande vind och omgivande buller. Konceptet för vindskydd känns igen men skiljer sig på så vis att släppen mellan husen inte bildar ett brant gatt utan trappar ned via trädkronor, cykelskärmtak och häckar. Trappningen fungerar som ett flerskiktat bryn som silar vinden och gör att man slipper kastvindar och blåshål. Uppdelningen av kvarteret i ett flertal skiljda rumsligheter ökar vindskyddet, speciellt mot nordliga Tillgängligheten för alla skall vara överställt andra krav utan att äventyra säkerhet och trivsel. Plast för cyklar finns i nära anslutning till bostadshusen. Miljöhuset ligger på bekvämt avstånd från entrén till bostadshusen. Tömning av miljöhuset sker utifrån kvarteret och genomförs utan att backa fordonet eftersom angöringen sker från norr med plats för vändning på elevstråket. Den omfamnade gården för gående och lek.

3 3 (6) Struktur Rumsliga avgränsningar av träd, häckar och byggnader. Träd, häckar, förråd och cykelskärmtak bildar rumsliga avgränsningar och skapar en hierarki av rumsligheter som spänner från små torg vid entréerna till en stor öppen gräsyta i kvarterets mitt. I dessa olika rumsligheter placeras sittplatser i soliga lägen med vandrande skugga. Gemensamhetslokal med uteplats I ett av husen finns gemensamhetslokal med bland annat dam- och herrbastu. Eftersom den även ska vara tillgänglig för omkringliggande bostadskvarter återfinns entrén på utsidan av kvarteret. Besökare når således lokalen från det offentliga rummet. Gemensamhetslokalens entré når man från gärdens utsida. Här möts besökaren av blommande buskar omgärdande en stenlagd entré med cykelparkering och sittmöbler. För sommarfester är detta en plats för det spontana mötet och mingel. Vintertid är detta en plats där man utan att störa någon kan slå sig ned och invänta att bastuvärmen ska gå ur kroppen. Andra sidan, festdelen, av gemensamhetslokalen har kontakt med kvarterets innergård via generöst tilltagen patio och oljat trädäck. Inramat av en låg häck och höga prydnadsgräs nås man härifrån av kvällssolen och har utsikt över det stora gårdsrummet där det finns lekplats och grill samt möjlighet till boule, kubb eller till och med fotboll. Entréer och rumsligheter Små entrétorg hälsar boende och besökare välkomna. Bostadsbyggnadernas entréer nås via övergångszoner, små entrétorg, som hälsar boende och besökare välkomna men tydligt visar att man rör sig på inom det halvprivata området. Torgens inramning av cykelskärmtak, träd och häckar samt dess mönsterlagda markbeläggning skapar en tydlig övergång mellan entrévägen och hus. Här finns sittplatser där man kan landa eller vänta på sällskap. Från entrétorget kan man skymta nästa, något större öppna plats. Där man en tidig vårdag kan sitta och njuta i solen eller på sommaren dofta på blommorna. Gestaltad som en mindre sinnenas trädgård med doftande blommor i stora växtbäddar lockar den sina besökare att se, höra lukta och känna. Eller så kan man sitta i bärapelns låga, milda skugga och se människor kommer gående längs med syrénbuskaget eller skymta barn som leker på gräsplanen i nästa, större rumslighet. Kvarterets centrala plats, gräsplanen som bildar gårdens centrum, är en stor öppen yta omgärdad av träd och byggnader. Den öppna ytan bryts bara av en stor sparad lind. Gräsplanen ger möjlighet för många aktiviteter såsom grillning, boule och fotboll och fungerar som blickfång från många sittplatser. Bland dessa utmärker sig bänkarna vid den klematisbevuxna pergolan som löper längs med det östra förrådshusets fasad. Där kan man njuta i halvskuggan samtidigt som man har uppsikt över sina barn som leker vid lekplatsen eller på gräsytan. Lekplats För de minsta barnen som inte själva kan ta sig ned till den planerade lekplatsen vid Elevstråket finns en liten lekplats i gräsplanens ena hörn. Om barnen tröttnar på att leka med gungdjuren, sandlådan och lekhuset kan man spela kula på bouleplanen eller fotboll på gräsmattan. På vintern används delar av den stora gräsplanen som upplag för snö och kan då även användas som snölekplats. Lekplatsen för de små i skyddat läge vid gräsplanens ena hörn. Belysning och eld Belysningen är planerad för att ge god orienterbarhet, vilket innebär att ljusintensiteten är högre vid målpunkter, exempelvis entréer, och att belysningen mellan dem följer gradienter. Belysningsarmaturer följer den rådande stilen på Ålidhem, men med bländningsfria, klara armaturer s.k. full cut off. Utvalda träd förses med markstrålkastare för effektbelysning. Mest uppseendeväckande blir linden mitt på gården som belyses med tre olika ljuskällor för att ge en komplex och levande effekt. Givet trädets position i ensamt majestät på gården blir det ett vackert blickfång som samtidigt kan skapa associationer till kvarterets eldiga historia.

4 4 (6) Livslängd och skötsel Rejäla och hållbara material föreslås. Till kantsten och marksten föreslås granit och betongsten. Som bård mellan gräsytor och asfalt har en enkel rad av betongsten föreslagits. Vid torg och platser används plattläggning och grus, vilket bidrar till tydliga rumsliga avgränsningar. Trafikerade hårdgjorda ytor beläggs med asfalt. Mitt över gården går en smal grusad smitväg som kommer att användas sommartid. Vid den lilla lekplatsen används grus som markmaterial. Gemensamhetslokalens trädäck byggs i oljad lärk medan pergolan byggs i fur. Rumsliga avgränsningar med hållbara material. Val av växtlighet har utgått från den karaktär som eftersträvas. Genom att välja växter som efter några år stabiliseras vid rätt storlek kan skötselbehovet minimeras. Urval har även gjorts för att få en bra blandning av å ena sidan storvuxna träd som ger struktur och tar ned skalan på husen och å andra sidan små träd, buskar och perenner för mer intima platser att vistas på. Kring husen planteras buskar för att underlätta gräsklippning i husvinklar och ge rumslighet vid uteplatser. Vid entréer används i viss mån klippta häckar för att skapa representativt uttryck. Generellt är växtmaterialet valt för att på hösten ge ett färgsprakande, eldigt, uttryck. För stora gräsytor i kvarterets utkant läggs skötsel om från gräsyta till ängsyta. Detta bidrar till rumslig avgränsning mellan gräsytor samtidigt som skötseln begränsas. Stråksystemet är anpassat för att underlätta för snöröjning. Från entréerna till området styrs snön raka spåret för upplag på den centrala grönytan. Vid handikapparkering finns en fri sida dit snö kan styras utan att skada växtligheten. Bostadshusen Ledorden vid utformningen av bostäderna har varit funktionalitet, design och ekonomi. Funktionalitet avser hyresgästernas möjligheter att nyttja bostaden på det sätt som passar just dem. Funktionaliteten omfattar även gårdsutformningen med mötet mellan det privata rummet, det halvprivata och det offentliga rummet. Möjligheter till social interaktion är avgörande för grundläggande trivsel hos såväl boende som besökare. En öppen, luftig och lättmöblerad planlösning med fina utblickar. God och flexibel möblerbarhet av bostaden tillsammans med optimala rumssamband samt goda dagsljusförhållanden med tillhörande möjligheter till utblickar har varit vägledande vid utformningen av bostäderna. Inga lägenheter är förlagda i ett enkelsidigt läge mot norr. En kostnadsoptimerad kärna tillsammans med ekonomiska planlösningar utan avsteg från funktionaliteten. Balkongerna ligger i sollägen mot öster, söder eller väster och har en storlek som medger ett funktionellt nyttjade. Design är av avgörande betydelse för upplevelsen av bostadsmiljön. Därför har vi bedömt det som viktigt att områdets karaktär inte avviker från det som är Ålidhem. Att husen under sådana förutsättningar kan få en egen identitet innebär inte någon motsättning utan en variation på tidigare teman. Bostadskvarterets identitet är viktigt för hur man trivs och behandlar sitt kvarter. Att kunna identifiera bostadskvarteret/område som sitt eget medför normalt ökad hemkänsla med lägre slitage och högre omvårdnad. Varsamhet vid detaljutformning av såväl inre som yttre miljö är ofta lätt att läsa av och bidrar enkelt till trivseln och den positiva upplevelsen. I design ingår naturligtvis även byggnadernas placering på tomten med höga hus mot norr och öster. Genom placering av låga hus i väster dämpas trafikbuller samtidigt som kvällssolen ges fritt spelrum. Öppenheten mot söder släpper också in solen i gårdens olika rum. Det är av vital betydelse att gården fungerar lika bra alla årstider. Ekonomi är det en av de viktigaste parametrarna vid utformning. Då menas inte kostnad i kortsiktigt hänseende utan det större begreppet som omfattar husets livscykel och ekologiska belastning. Förvaltarens kostnader påverkar naturligtvis hyresgästens kostnader. Optimalt är en låg produktionskostnad sammanslagen med låg livscykelkostnad. Vi tror oss ha skapat ett sådant koncept i detta förslag med en kostnadsoptimerad kärna tillsammans med ekonomiska planlösningar. En ytterligare ekonomisk parameter som påverkar både hyresgäst om omvärlden är den ekologiska kostnaden. Vår bedömning i detta sammanhang är att en tung betongstomme är lämplig ur ekologiskt perspektiv. Miljöpåverkan från brytning av kalk till återanvändning av betong och stål bedöms som godtagbar. Säkerhetsaspekter och hygienkrav är också väldokumenterade för betongstommar. Fasaderna på bostadshusen är underhållsfria så långt det är möjligt. Vi har valt att ge bostadshusen i huvudsak tegelfasader. Materialet är bra både ur energisynpunkt och vad avser husets livstidskostnad. Materialvalet är också naturligt med hänsyn till angränsande bebyggelses identitet. Driftskostnaderna hålls väldigt låga och bostadshusen är tekniskt väl genomarbetad ur energisynpunkt. Individuell mätning av kall- och varmvatten ger hyresgästen möjlighet att påverka sin egen driftskostnad.

5 5 (6) På våran gård" Lägenhetsplan Ett normalplan med 2 st 3 RoK, 2 st 2 RoK och 2 st 1 RoK. Genom att 3 Rok förändras till 2 RoK i ett antal plan får man variation i lägenhetsfördelningen.

6 6 (6) Situationsplan