Stadsbyggnadsnämndens preliminära verksamhetsplan år 2016

Transkript

1 Stadsbyggnadsnämnden (2) Stadsbyggnadsförvaltningen Ledning Mervi Nyqvist SBN/2015:369 Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämndens preliminära verksamhetsplan år 2016 Förslag till beslut Godkänna föredragningen och arbetsmaterial som beredningsunderlag inför beslut om verksamhetsplan Godkänna förslag till investeringsbudget för inventarier. Ärendebeskrivning Stadsbyggnadsnämndens verksamhetsplanering för 2016 tar avstamp i den av kommunen antagna strategiska inriktningen för mandatperioden. Nämndens åtaganden ska verka för att utveckla och stärka stad och landsbygd. Arbetet med att framta utvecklingsplaner och detaljplaner för att skapa förutsättningar för bostadsbyggande kommer att vara i fokus. Det finns även ett starkt behov av att bygga upp en större planberedskap för att bättre möta upp mot den efterfrågan som nu finns på bostadsbyggandet. Det här kräver dock att mer resurser tillförs både i detaljplanearbetet och i det strategiska översiktsplanearbetet. Som läget är nu måste nämnden göra hårda prioriteringar av detaljplaner och utvecklingsplaner utpekade i översiktsplanen. Översiktsplanen och utbyggnadsstrategin formulerar fortsatt huvudinriktning för en långsiktig hållbar utveckling och framgångsrikt bostadsbyggande fram till Utöver vad som pekats ut ovan har nämnden flera åtaganden för förvaltningens avdelningar och enheter som syftar till att utveckla både det interna och externa arbetet. Viktiga frågor här är att systematisera och effektivisera drift- och underhållsfrågorna. Det hårt ansträngda ekonomiska läget kommunen befinner sig i innebär att nämnden är ålagd ett effektiviseringsmål om 5,5 miljoner för För att klara målet kommer flera olika verksamhetsområden att genomföra effektiviseringar. Nämnden antog i juni också handlingsplan för att klara åtaganden. Utöver denna handlingsplan kommer andra effektivisering att genomföras i verksamheten.

2 Eskilstuna kommun (2) Stadsbyggnadsnämnden har vid beslut i juni 2015 tilldelats en nettobudget på 351,2 mnkr för budgetåret 2016 vilket är en utökning av ramen med 17 mnkr jämfört med Den största posten som utökat budgetramen mellan åren är 10,0 mnkr för att klara den nya upphandlade färdtjänsten. Det sammanlagda effektiviseringskravet på 2,0% innebär att ramen samtidigt minskar med -5,5 mnkr. Nedan redovisas den beslutade handlingsplanen för att nå det nya ekonomiska åtagandet som nämnden ålagts för Åtgärderna för effektiviseringar som genomförs är lägre turtäthet i kollektivtrafiken, färre beläggningsarbeten, minskat gatuunderhåll samt införande av planeringsverktyg för effektivare drift och underhåll. För att klarar nämndens åtagande genomförs även åtgärder för att öka intäkterna som i huvudsak handlar om höjning av parkering- och felparkeringsavgifter. Det finns flera ofinansierade poster för Dessa är bl.a. trafikbeställning kollektivtrafik om 1,5 mnkr samt förstärkning av busslinje 4 med 1,7 mnkr. Linje 4 är redan idag hårt belastad och resenärer lämnas på hållplatser samtidigt som resandet med elever kommer öka genom förändringar i skolorna Fröslunda och British Junior. Preliminär verksamhetsplan 2016 En preliminär verksamhetsplan (bilaga 1) har upprättats enligt anvisningar. Investeringsbudget för inventarier samt anläggningar 2016 Investeringsbudget för inventarier har nämnden själv rätt att fastställa. Enligt förslag (se bilaga 2) äskas kronor. Kapitalkostnaden, avskrivningar 3-10 år och intern ränta 4 %, kommer att inarbetas i driftbudgeten Av bilaga 3 framgår nämndens investeringsbudget för anläggningar 2016 enligt årsplan STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Mats Hällnäs T.f. Förvaltningschef Mervi Nyqvist Ekonomichef

3 Datum 1 (16) SBN:2015:369 Stadsbyggnadsnämndens preliminära verksamhetsplan 2016 Bilaga 1,

4 Inledning 2 (16) Stadsbyggnadsnämndens verksamhetsplanering för 2016 tar avstamp i den av kommunen antagna strategiska inriktningen för mandatperioden. n ska verka för att utveckla och stärka stad och landsbygd. Arbetet med att framta utvecklingsplaner och detaljplaner för att skapa förutsättningar för bostadsbyggande kommer att vara i fokus. Det finns även ett starkt behov av att bygga upp en större planberedskap för att bättre möta upp mot den efterfrågan som nu finns på bostadsbyggandet. Det här kräver dock att mer resurser tillförs både i detaljplanearbetet och i det strategiska översiktsplanearbetet. Som läget är nu måste nämnden göra hårda prioriteringar av detaljplaner och utvecklingsplaner utpekade i översiktsplanen. Översiktsplanen och utbyggnadsstrategin formulerar fortsatt huvudinriktning för en långsiktig hållbar utveckling och framgångsrikt bostadsbyggande fram till 2030 och ger därmed en tydlig inriktning av förvaltningens arbete. Stadsläkningsarbetet fortsätter och är viktig för att öka integrationen både socialt och rumsligt. Arbetet med att effektivisera och utveckla hela bostadsbyggnadsprocessen och som berör större delen av kommunkoncernen blir ett viktigt arbete. Arbetet kommer innebära att personella resurser måste avstättas för att genomföra arbetet. Utöver vad som pekats ut ovan har nämnden flera åtaganden för förvaltningens avdelningar och enheter som syftar till att utveckla både det interna och externa arbetet. Viktiga frågor här är att systematisera och effektivisera drift- och underhållsfrågorna. Det hårt ansträngda ekonomiska läget kommunen befinner sig i innebär att nämnden är ålagd ett effektiviseringsmål om 5,5 miljoner för För att klara målet kommer flera olika verksamhetsområden att genomföra effektiviseringar. Nämnden antog i juni också handlingsplan för att klara åtagandet. Utöver denna handlingsplan kommer andra effektivisering att genomföras i verksamheten. Sammanfattning ekonomi Stadsbyggnadsnämnden har vid beslut i juni 2015 tilldelats en nettobudget på 351,2 mnkr för budgetåret 2016 vilket är en utökning av ramen med 17 mnkr jämfört med Den största posten som utökat budgetramen mellan åren är 10,0 mnkr för att klara den nya upphandlade färdtjänsten. Det sammanlagda effektiviseringskravet på 2,0% innebär att ramen samtidigt minskar med -5,5 mnkr. Nedan redovisas den beslutade handlingsplanen för att nå det nya ekonomiska åtagandet som nämnden ålagts för Åtgärderna för effektiviseringar som genomförs är lägre turtäthet i kollektivtrafiken, färre beläggningsarbeten, minskat gatuunderhåll samt införande av planeringsverktyg för effektivare drift och underhåll. För att klarar nämndens åtagande genomförs även åtgärder för att öka intäkterna som i huvudsak handlar om höjning av parkering- och felparkeringsavgifter. Det finns flera ofinansierade poster för Dessa är bl.a. trafikbeställning kollektivtrafik om 1,5 mnkr samt förstärkning av busslinje 4 med 1,7 mnkr. Linje 4 är redan idag hårt belastad och resenärer lämnas på hållplatser samtidigt som resandet med elever kommer öka genom förändringar i skolorna Fröslunda och British Junior. Investeringsbudget för inventarier har nämnden själv rätt att fastställa. Enligt förslag (se bilaga 2) äskas kronor. Kapitalkostnaden, avskrivningar 3-10 år och intern ränta 4 %, kommer att inarbetas i driftbudgeten Av bilaga 3 framgår nämndens investeringsbudget 2016.

5 Omvärldsanalys Den stora flyktingström som nu ses i Europa, den största sedan andra världskriget påverkar Sverige som nation på olika plan. Kommunerna påverkas bl.a. direkt av att lösa bostadsfrågan där många kommuner redan nu har ett underskott på bostäder. För Eskilstuna innebär det stora utmaningar att lösa frågan snabbt i kombination med långsiktigt hållbart byggande. 3 (16) Stadsbyggandet i Eskilstuna är också i en helt ny situation mot tidigare år då befolkningsutvecklingen sker i ett snabbt tempo. Att bygga en attraktiv stad och våga satsa på kreativa offentliga miljöer i samverkan med aktörerna på marknaden blir en av de viktigaste faktorerna i den konkurrens som finns mellan städerna särskilt då städer i Mälardalen. Att hela den kommunala organisationen har en tydlig och effektiv bostadsbyggnadsprocess är också en stark framgångsfaktor för att lyckas som stad. Utbyggnadsstrategin antagen av Kommunfullmäktige i juni 2014 är något som i högsta grad fortsatt ska vara huvudinriktningen för att nå ett framgångsrikt bostadsbyggande. Strategin visar också hur stadsbyggande bidrar till att hålla samman staden, vilket i sin tur ökar den sociala hållbarheten. Den fysiska miljön är ett ramverk för alla de sociala interaktioner som sker i en stad, vilket innebär att stadens utformning har en grundläggande påverkan på stadens invånare. En tätare och en mer sammanhållen stad ger också den bästa påverkan för fler hållbara transporter. Ökad andel hållbara resor minskar också slitage och underhåll av stadens gator, vilket är välkommet för en hårt belastar budgeten för driften av den offentliga miljön. Städer och mindre orter i kommunerna måste växa inom befintliga ramar i högre grad. Genom ett arbetssätt som detta, samverkar de tre delmoment som gör bra stadsbyggnad. De här tre delarna ger också mindre behov av att bygga fler parkeringsplatser vilket är både kostsamt och tar markyta för andra viktiga funktioner i staden. 1. Densitet, en täthet gör underlag för service och ett gott stadsliv möjligt. Det samverkar också med viljan att t ex äldre personer kan bo kvar hemma med närservice i närheten. 2. Blandning, väldigt stora delar av samhällsbyggandet de senaste åren har byggt på områden som bara används till en sak. En modern stad måste innehålla många funktioner nära varandra. 3. Tillgänglighet, vi har en fysisk segregation som orsakats av planeringsideal som i hög grad varit anpassade till efterkrigstidens bilism. Det har förstärkt andra uppdelande faktorer som socio-ekonomi. Att öka sammanhangen mellan stadsdelar och få olika områden att kroka arm med varandra underlättar annat samhälleligt arbete med dessa frågor. Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Social uthållighet (nytt strategiskt mål) En grund för social uthållighet är att alla medborgare ges lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etniskt tillhörighet, religion, politisk uppfattning eller sexuell läggning. Social uthållighet innebär att planera staden och kommunen för alla då det allmänna rummet är vårt gemensamma rum.

6 4 (16) För stadsbyggnadsförvaltningen är dessa frågor centrala utifrån flera verksamheter och perspektiv. Mål för den fysiska planeringen Målsättningen med den fysiska planeringen, enligt plan- och bygglagen (PBL), är att sträva efter en hållbar samhällsutveckling genom hushållning med mark och vatten. I översiktsplanen formulerar kommunen strategierna för en långsiktigt hållbar utveckling. Här redogör kommunen för avsedd mark- och vattenanvändning samt hur kommunen avser att tillgodose allmänna intressen och samordna sin planering med nationella och regionala mål, planer och program. Översiktsplanen har därför en central roll i kommunernas arbete för en hållbar utveckling. Ramen för Översiktsplan 2030 är hållbar utveckling: ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt. Målen för den fysiska planeringen som anges i Översiktsplan 2030 syftar till att skapa förutsättningar för både det goda livet och en långsiktigt hållbar användning av mark- och vattenområden i Eskilstuna kommun. Människor med olika livsvillkor, i olika åldrar och skeenden i livet ska finna kommunen tilltalande som bostadsort, arbetsort, studieort, etableringsort och besöksort. Med dessa grundläggande mål skapas förutsättningar för en ekonomisk utveckling, vilken säkrar den offentliga välfärdens finansiering och alla människors möjlighet att leva ett gott liv. För att utveckling ska vara långsiktigt hållbar krävs en god hushållning med vårt gemensamma arv i form av mark, vatten, natur och bebyggd miljö. Ett antal befintliga/pågående strategiska planer är av vikt för social uthållighet; trafikplan, kollektivtrafikplan, grönplan, belysningsplan. För att klara detta måste ökade resurser tillföras verksamheten. En utmaning för den kommunala verksamheterna är att när nu en kraftig tillväxt sker i staden som utvecklingen av staden sker hållbart samtidigt som det sker en kraftig befolkningstillväxt med en relativ stor expansionen av bostäder. Folkhälsa Genom medveten stadsplanering kan strukturella omställningar uppnås. Det handlar om att planera och gestalta städer så att människor i sin vardag kan leva ett mer aktivt liv, vara mer involverade i stadens utveckling och känna större tillhörighet. Ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur påverkar folkhälsan lik satsningar på gång, cykel, kollektivtrafik, lek, rekreation och friluftsliv. Folkhälsan påverkas negativt av buller, luftföroreningar, trängsel och stress, varför stadsplaneringen måste bidra till att minska dessa faktorer. Parallellt måste folkhälsofrämjande faktorer såsom förutsättningar för fysisk aktivitet, upplevelse av trygghet, tillgänglig miljö och känsla av delaktighet stärkas i planeringen. Tillgänglighet All planläggning ska främja bland annat en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper. Den fysiska miljön ska planeras utifrån ett tillgänglighetsperspektiv och tillgänglighetsperspektivet integreras tidigt i planprocessen. Utifrån tillgänglighetsaspekten så är tillgängligheten överordnad framkomligheten då tillgänglighet innebär den lätthet med vilken människor kan nå utbud, service och aktiviteter de har behov av i samhället. Detta ställer krav på geografisk tillgänglighet, d.v.s. makronivån, mellan nivån, ex noder/station d.v.s. mesonivån och kantstensnivå d.v.s. mikronivån i all planering. Det räcker inte att en eller två nivåer är tillgänglighetsanpassade, samtliga perspektiv måste beaktas ur ett helhetsperspektiv. Till exempel så räcker det inte att tillgänglighetsanpassa resestationen om resan dit ej är

7 möjlig. Trygghet Utformningen av den fysiska miljön påverkar i hög grad människors rädsla och otrygghet. Stadens struktur och uppbyggnad påverkar hur staden uppfattas. Lokalisering av bostäder och verksamheter har en betydande roll för trygghetsuppfattningen av det offentliga rummet. 5 (16) En stadsform som lever upp till hållbarhetskriterierna är den funktionsintegrerade staden. I en sådan finns bostäder, kontor och icke störande verksamheter blandat enligt blandstadsprincipen. Genom att blanda funktioner uppnås en mer levande stad, där människor rör sig under alla tider på dygnet, vilket i sig ökar säkerhet och trygghet. Trygghet innebär i dagligt tal att känna sig säker och vara fri från rädsla, oro, osäkerhet och obehagskänslor, och är ett av våra grundläggande mänskliga behov. Det finns olika dimensioner av trygghet: kognitiv upplevd sannolikhet för möjliga händelser, emotionell- rädsla och osäkerhet förknippat med möjliga händelser och beteendeundvikande/kompensatoriska beteenden eller försvarsbeteenden kopplat till möjliga händelser. Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar medvetet med satsning på belysning när det gäller gång- och cykelvägar men även effektbelysning av träd och buskar i parker/grönområden. Detta skapar en ökad trygghetskänsla genom att det inte blir mörka stora områden bredvid gång- och cykelvägen. Medborgarna kan också upplysa om var belysning saknas via kommunens felanmälan. Många upplever otrygghet då de ska passera en tunnel/viadukt och orsakerna kan vara flera, tunnlarna upplevs som smala och trånga, i vissa fall långa, och med dålig belysning, flyktväg saknas och ingen ser eller hör om något skulle hända. SBF bedriver pilotprojektet 3 tunnlar i samverkan med andra förvaltningar och aktörer för att koppla samman staden och öka tryggheten. Drift och underhåll är en viktig del i det trygghetsskapande arbetet för att undvika att miljöer upplevs otrygga. Utifrån Broken windows syndrome som innebär att ett krossat fönster leder snabbt till fler måste nedskräpning, klotter, övergivna hus/platser m.m. bekämpas då detta förfular miljön och skapar otrygghetskänslor. Stadsplanering inklusive trafikplanering måste samtidigt beakta den trygghetsparadoxen utifrån genus som finns. Rent statistiskt är den farligaste platsen för en kvinna hemmet och samtidigt uppger kvinnor att de upplever högre grad av oro för överfall eller misshandel än män, trots att män oftare är utsatta för misshandel. Generellt sett kan man säga att såväl kvinnor som män är rädda för män i det offentliga rummet varför kunskap om genus ska finnas hos planerare. Integration Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar aktivt med att stödja kommunens arbete för demokrati, jämställdhet och mångfald, personlig frihet och integration innebär att motverka alla former av diskriminering. Begreppet integration omfattar såväl etnisk som social och åldersmässig integration. I stadsbyggandet handlar det om att i ett övergripande perspektiv skapa fysiska strukturer som understödjer integration. Detta innebär en strävan mot integrerade stadsdelar (det vill säga blandning av boende och verksamheter), att möjliggöra olika upplåtelseformer och hustyper på stadsdelsnivå (för socioekonomisk integration) samt att utforma det offentliga rummet så att möten naturligt sker i vardagen.

8 6 (16) Stadsplanering ska möjliggöra en blandad stad som bidrar till en variation av människor och sociala nätverk. Detta kan skapas genom mötesplatser, att motverka barriäreffekter, att sammankoppla socialt kapital samt överbrygga socialt kapital. Trafikplanering är ett av flera integrationsverkstyg som påverkar inkluderingen av olika grupper i samhället. Planeringen måste ta hänsyn till personer utan tillgång till bil, personer med funktionsnedsättningar, barn och unga, äldre, minoritetsgrupper och invandrargrupper samt boende på landsbygd/glesbygd för att motverka social exkludering. Delaktighet Delaktighetsaspekten är oerhört viktig i stadsplaneringen då delaktighet gynnar en stad för ökad mångfald, jämlikhet och jämställdhet. Delaktighet är inte bara en rättighet, det främjar även demokratin och kan motverka utanförskap och marginalisering genom att människor blir sedda, bekräftade, lyssnade till och uppskattade, vilket stärker människors självkänsla och självbild. I trafik- och stadsplaneringen behöver planerare få ökad förståelse för olika grupper och deras behov och delaktighetsprojekt kan därmed vidga kompetenser för planerare som i sin tur tar fram bättre beslutsunderlag, vilket förbättrar beslutsfattandet. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken är ett viktigt medel för jämlikhet, jämställdhet och delaktighet i samhället för alla en social investering som binder samman staden och regionen och därmed skapar kontaktmöjligheter och tillgänglighet för alla. Kollektivtrafiken skapar möjlighet till samspel och möten i lokala grannskap och urbana noder, genomkorsar och förbinder byggnader, närmiljöer och stadsdelar av olika slag, binder samman områden med olika identitet och ger invånare möjlighet att mötas, kopplar samman delar av staden som ger olika upplevelser, bidrar till kunskap om andra områden och människor och är ett offentligt rum där människor kan ses och mötas. Väl planerad kollektivtrafik leder till tät närvaro av människor på viktiga platser i staden och kan bidra till tryggare platser, inte minst kvällstid samt kan minska behovet av privatbilismen som starkt bidrar till uppdelning och fjärmande i staden. Kollektivtrafiken är en förutsättning för en vidgad funktionell arbetsmarknads- och utbildningsregion. Växande befolkning Hur klarar vi utmaningen att bygga fler bostäder samtidigt som vi minskar miljöpåverkan och får både socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt hållbara livsmiljöer? Utgångspunkten för stadsplaneringen är att planera för attraktiva hållbara livsmiljöer med bra infrastruktur, service och plats för initiativ. Stadsbyggnadsförvaltningen är aktiv medlem i Nordic City Network en "think tank" eller nätverk för politiker, tjänstemän och forskare inom stadsplanering. Den gemensamma nämnaren är att medlemmarna representerar nordiska kunskapsstäder, och målet är att utveckla förståelsen för vilken typ av stadsplanering som behövs i de nya kunskapsbaserade städerna. Inom det gemensamma arbetet har fokuserats på urbana gemenskaper och vikten av att stödja lokala initiativ för en långsiktigt social hållbarhet. Stadsvision Stadsvisionen är en konkretisering av Översiktsplan I planen är inriktningen att koppla samman staden genom att stärka förbindelserna mellan innerstaden och övriga

9 7 (16) Eskilstuna, mellan innerstaden och naturrummen. Minska de fysiska och mentala avstånden från centrum till omgivande stadsdelar genom att aktivt jobba med kantzonen. Öka antalet invitationer till uppehåll i centrum med fokus på att bjuda in en mångfald av användargrupper. Öka möjligheterna till sport och lek, kulturupplevelser, rekreation och kommersiella aktiviteter under hela dygnet och året. Den långsiktiga visionen och de långsiktiga målen blir lätt ogripbara och abstrakta om de inte kopplas till kortsiktiga mål som kan sätta igång en förändring. Omvänt behöver de snabba insatserna ha en koppling till de långsiktiga målsättningarna för att inte bara bli tillfälliga händelser utan påverkan på längre sikt. För att försäkra sig om att staden utvecklas i rätt riktning bör kommunen använda sig av en kvalitetsdriven stadsutvecklingsprocess där alla projekt utvärderas efter hur de uppfyller kommunens kvalitativa mål på lång sikt. Denna utvärdering bör ske både på planeringsstadiet och efter genomförande, och de lärdomar som kan dras vid utvärdering av ett genomfört projekt används vid planering av nästa projekt. Gemensamma stadslivsseminarier med kommunen och andra aktörer ger kunskapsutbyte och samsyn kring utvecklingen. Stadsläkning Den rumsliga uppdelningen mellan olika funktioner i staden och bristen på samband mellan vissa socioekonomiskt svaga bostadsområden och staden i övrigt uppfattas i dag som grundläggande hinder för socialt hållbar stadsutveckling. Dessa fysiska förutsättningar bidrar till att fördjupa boendesegregationen och motverkar integration mellan olika grupper i samhället. Stadsläkning kräver helhetssyn och samband (länka samman olika delar av staden), variation (att åstadkomma större variation när det gäller funktioner, boendeformer och gestaltning) men även att skapa förutsättningar för en positiv identifiering med sitt bostadsområde och ge detta en tydligare och mer positiv identitet utåt. Purple Flag Eskilstuna är en av Sveriges första städer som i september 2015 erhöll certifiering enligt Purple Flag. Purple Flag och dess kvällsekonomi handlar om stadens och stadskärnans totala utbud av tjänster, aktiviteter och upplevelser efter kontorstid. Målet är att skapa en jämställd, trygg och säker, ekonomisk hållbar och attraktiv stad med ett variationsrikt utbud av aktiviteter för alla, gammal som ung. Enligt en handlingsplan med bred samverkan från både affärsidkare, kommun samt personal från offentlig och privat sektor arbetar vi för att skapa ett tryggare och mer levande centrum. Barn och fysisk planering Barn och unga använder utemiljön mer än vuxna gör och på andra sätt. Därför har de också andra erfarenheter, behov och kunskaper än vuxna. Det är väl känt att barn och unga vill vara med och påverka sin närmiljö, och enligt FN:s barnkonvention har de rätt till det. Barnkonventionen är en utgångspunkt i översiktsplan Barnperspektivet ska ha hög prioritet i all detaljplanläggning särskilt med avseende på lekmiljöer och trygga skolvägar. Metoden Barnkartor i GIS har utvecklats för att underlätta att barns och lärares kunskaper om utemiljön ska kunna användas i planering och förvaltning av utemiljön. Pilotprojekt pågår i Skiftinge. Springpride I samband med Springpride 2015 genomfördes en målning av del av gata i regnbågsflagans färger. Detta var ett statement från förvaltningen med budskapet att det offentliga rummet är till för alla, alla ska känna sig välkomna och trygga till vårt gemensamma rum. För 2016 planeras ny målning i samband med Springpride.

10 Att värna demokrati 8 (16) Skapa möjligheter till insyn, dialog och inflytande Invånarna är nöjda med möjligheten till inflytande Visar hur väl demokratin fungerar. Nivån för målet ska öka till 45 procent för både kvinnor och män till år 2019, att jämföras med Informera om nämndens samtliga anläggningsinvesteringar på eskilstuna.se. Utveckla en kommunikativ organisation utifrån våra prioriterade områden. Uppgifterna hämtas från rapporten "Medborgarundersökning" som framställs av SCB. Redovisning i februari året efter. Frågeavsnitt C. Om invånarnas inflytande i kommunen. (Frågeområden: Tillgänglighet, Information, öppenhet, Påverkan, Förtroende) 2019 ska medborgarindex vara 75 på hur kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling Förenkla och modernisera språkbruk i mallar, brev och beslut. Att tillgodose behovet av kultur och berikande fritid Skapa förutsättningar för kultur och fritid Högre andel invånare ska vara nöjda med kommunkoncernens parker, grön- och strövområden. (SBN) Trädplan för Eskilstuna påbörjas En övergripande trädplan för Eskilstuna innehållande bland annat policy och mål. Planen ska vara till hjälp vid beslut som på något vis involverar träd. Planen anger riktlinjer för planering, anläggning och daglig drift för stadsbyggnadsförvaltningen. Samla och tillgängliggöra konst och kulturhistoriskt material Alla nämnder och styrelser ska påbörjat införandet av E-arkiv Sbf är pilotförvaltning för införande av E-arkiv. Pilotprojektet är på fyra års sikt. Att tillgodose behovet av miljö - och samhällsbyggnadsarbete Genomföra planering för markanvändning Förtätning av staden enligt utvecklingsstrategin Ta fram detaljplaner enligt prioriteringslista Utvecklingsplan: Stadsläkning för en sammanhållen stad fokus på Skiftinge, Lagersberg, Råbergstorp och Fröslunda Stadsläkningens mål är att skapa en bättre sammanhållen stad och höja livskvaliteten i ett antal utpekade stadsdelar. Minska den rumsliga segregationen, komplettera med ny bebyggelse av bostäder och service, förbättra kvalitet på offentliga rum och öka tillgängligheten till hållbara

11 NKI transporter. Aktualitetsbedömning av översiktsplan 9 (16) Bygga bostäder, lokaler och stadsmiljöer Antalet färdiga bostäder ska 2019 uppgå till 400 per år Målet är att även färdigställda bostäder av Kommunfastighet ska öka Uppdatera primärkartan och upprätta rutiner för kontinuerlig ajourhållning. Utveckla och effektivisera bostadsbyggnadsprocessen (kommunkoncernen). Utveckla dialog och samverkan med fastighetsägare och andra aktörer för att stärka innerstadens attraktivitet. Förstudie resecentrum Utveckla resecentrum för att möta nuvarande och kommande krav på attraktiva tågresor och en förväntad resandeökning och för att öka attraktiviteten i staden. Tillhandahålla drift och underhåll av byggnader och stadsmiljöer 2019 ska elförbrukningen per invånare (kwh/invånare) uppgå till max kwh Minskad elförbrukning (kwh per kvadratmeter) Införa ärendehanteringssystem CityWorks på gatuavdelningen som syftar till att systematisera och effektivisera drift- och underhållsarbetet Tillhandahålla kollektivtrafik Antalet resor med kollektivtrafik inkl. tågresor, ska öka till och med 2019 (betalda och fria resor) Färdigställa kollektivtrafikplanen Prioritera bussens framkomlighet i stadsmiljön. NKI för kollektivtrafiken Minska biltrafiken i tätorten Leverera energi och stadsnät NKI för energi och stadsnät

12 10 (16) Möjliggöra insamling av avfall och återvinning Källsortering införd i alla verksamheter 2020 Tillhandahålla miljö- och naturvård Andelen förnybra bränslen i kommunens fordonsflotta uppgår till 100 % 2019 Minska energianvändning för tjänsteresor med bil NKI för naturreservat Att bedriva samhällsskydd och beredskap Förebygga och minska konsekvenserna av olyckor Minska antalet allvarligt skadade och döda i bränder, trafikolyckor samt drunkningsolyckor Verka för att öka trafiksäkerheten genom att stödja skolor i trafiksäkerhetsarbete Verka för att öka cykelhjälms- och reflexanvändningen Fastställa en trafiksäkerhetsplan. Förhindra fallolyckor i samhället Att främja näringsliv och arbete Främja etableringar Stadsvision: Stadsliv och stadsrumsstrategier Utpekad utvecklingsplan i Översiktsplan (Uppdrag KS) Främja befintliga företag och organisationer 2019 uppgår resultatet i Svenskt Näringslivs undersökning kring företagsklimat till 3,4 Svenskt Näringslivs undersökning kring företagsklimat Eskilstuna Riket Företagares nöjdhet med kommunens service (SBA) uppgår till Tillhandahålla arbetsmarknadsåtgärder 2019 ska 50 procent av de som genomgått arbetsmarknadsinsatser vara självförsörjande efter sex månader. för AMN:s verksamhetsprocess

13 Tillhandahålla arbetsmarknadsåtgärder 11 (16) Effektiv organisation Processkvalitet Tillgodose behovet av kvalitetsutveckling 2019 ska alla verksamheter i förvaltningar och bolag ha en enkel handlingsplan för hur verksamheten ska utvecklas genom kartläggning och analys ur jämställdhetsperspektiv ska antalet idéer/förbättringsförslag uppgå till 700 Antal idéer/förbättringsförslag 2019 jobbar alla anställda på en miljöcertifierad arbetsplats 2019 uppgår andelen förverkligade idéer/förbättringsförslag till 10 % Tillgodose behovet av kommunikation 2019 upplever 70 % nytta av internportalen 2019 får 90 % svar på e-post inom 2 dagar 2019 får 75 % kontakt med handläggare via telefon 2019 uppfattar 90% ett gott bemötande vid telefonkontakt Tillgodose behovet av IT stöd 2019 ska minst 60 % av ärenden komma in via e-tjänst - inom utvalda viktiga områden Medarbetare Tillgodose behovet av kompetensförsörjning Andelen medarbetare födda utanför Norden ska öka. Visar att den kommunala organisationen speglar etniciteten i Eskilstuna som ort. Nivån för indikatorn ska öka till 8 procent för både kvinnor och män under år 2012, att jämföras med 6,7 procent för kvinnor och 8,6 procent för män år Målet 2019 är 10 % Andelen medarbetare som är stolta över att arbeta inom Eskilstuna kommun ska öka. Visar att medarbetarna är nöjda.

14 Nivån för indikatorn ska öka till 84 procent för både kvinnor och män under år 2012, att jämföras med 80,4 procent för kvinnor och 79,0 procent för män år Målet för 2019 är att 82 % är stolta. Hållbart medarbetarengagemang ska uppgå till Den totala sjukfrånvaro hos medarbetarna uppgår 2019 till max 5,9 % 12 (16) Minska personalomsättningen inom akademiska yrkesgrupper Personomsättning på dessa grupper uppgick 2015 till ca 15%. Ekonomi Jämförelser budget 2015 och 2016 Stadsbyggnadsnämnden har vid KF-beslut om Årsplan 2016 i juni 2015 tilldelats en nettobudget på 351,2 mnkr för budgetåret 2016 vilket är en utökning av ramen med 17 mnkr jämfört med Den största posten som utökat budgetramen mellan åren är 10,0 mnkr för att klara den nya upphandlade färdtjänsten. Det sammanlagda effektiviseringskravet på 2,0% innebär att ramen samtidigt minskar med -5,5 mnkr. Nedan redovisas de ekonomiska budgetramarna 2016 enligt Årsplan 2016 (mnkr):

15 13 (16) Mnkr Budgetram 2015 (ingående budgetram) 334,2 Hyreskonsekvens Navaren 1,0 Lönerevidering 2015 (9 månader) JUSTERING 2015 ÅRS RAM 2,0 Överskott från 2014 till 2015 års ram 1,7 Reviderad budgetram 2015 IB 2016 inkl överskott 338,8 Överskott från 2014 (endast under 2015) -1,7 Reviderad budgetram 2015 IB 2016 exklusive överskott 337,2 Effektiviseringskrav grund, 0,7% -1,9 Förändrat effektiviseringskrav (politisk prioritering) -- till 1,7% -5,5-2,8 Utökat effektiviseringskrav (politisk prioritering) -- till 2,0 % -0,8 Komponentavskrivningar gator -2,7 Nytt avtal telefoni -0,2 Bad- och slöjdresor, resor IN-klasser (minskade kostnader SBF) -1,6 Hyror K-fast -0,2 Inflation exklusive löneökningar 1,9 Löneökningar 2015 helårskonsekvens (2,7 mnkr helår 2015) 0,7 Justering sociala avgifter unga 0,3 Upphandling färdtjänst 10,0 Beställningscentral 3,0 Kollektivtrafikmyndigheten ,3 Riktlinjer dagvatten 0,2 Övriga driftkostnader av investeringar 1,5 Fria resor 65+ (3,8 mnkr totalt, fått 1,5 för 2015) (politisk prioritering) 2,3 Summa budget 2016 efter Årsplan 2016 (juni) 351,2 Medel för löneuppräkningar 2016 ingår inte i den ovanredovisade budgetramen men stadsbyggnadsnämnden räknar med full kompensation för dessa. Stadsbyggnadsnämnden lämnade ett budgetöverskott på +5,0 mnkr från 2014 års resultat. Av detta resultat kunde överföring till resultatfonden ske med maximalt 3,3 mnkr (resultatfonden får ej ackumulerat överstiga +1% av nämndens budgetomslutning, 328,9 mnkr för 2014) till nästkommande år. Kommunledningskontoret beslutade att stadsbyggnadsnämnden får överföra 50 % av det maximala beloppet 3,3 mnkr till året 2015, d.v.s. 1,65 mnkr. Exklusive posterna vad gäller överskottshanteringen har budgetramen stärkts totalt med

16 14 (16) 27,2 mnkr (varav färdtjänsten +10,0 mnkr) från 2015 till Summan för de poster som minskat budgetramen är -10,2 mnkr (varav effektiviseringsposterna -5,5 mnkr). Den planerade starten av fria resorna för 65 och äldre kommer förskjutas tidsmässigt till hösten 2016 enligt besked från Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Anledningen är att det nya biljettsystem som krävs för att genomföra detta inte blir klart i tid. Nämnden har tidigare tilldelats 1,5 mnkr för 2015 och 2,3 mnkr för 2016 (ÅP-16) totalt 3,8 mnkr. De ekonomiska konsekvenserna för förseningen innebär att nämnden får en minde del av kostanden 2016 som beräknas till kr. Nämndens totala effektiviseringskrav för 2016 är, som ovan redovisats, 5,5 mnkr. Nedan redovisas den av nämnden beslutade handlingsplanen 2016 för att nå det nya ekonomiska åtagandet för 2016: PROCESS VERKSAMHET ÅTGÄRD EFFEKT 2016 Miljö- o samhällsbyggnad Kollektivtrafik Parkeringsverksamhet Busslinjer med låg beläggning dras in Höjning av parkerings- o felparkeringsavgifter Gatuverksamhet Effektivisering gaturenhållning 0,6 Gatuverksamhet Gatuverksamhet Större beläggningsarbeten prioriteras ner Ogräsbekämpning samordnas med parkverksamhet Park- o naturverksamhet Skötsel, förändring arbetssätt 0,5 Gemensamt Kommunikation Minska kostnader på reklam och info It Minskad support 0,15 0,6 2,6 0,4 0,1 0,5 TOTAL EFFEKT (mnkr) 5,5 De planerade kostnadseffektiviseringarna och besparingarna för 2016 är alltså sammanlagt 5,5 mnkr. Det finns dock redan kända ofinansierade poster för Finns inga möjligheter att finansiera dessa poster måste effektivisteringar göras i verksamheten. Ofinansierade poster är följande: Kostnader för trafikbeställning 2016, 1,5 mnkr. Busskonsekvens Fröslunda och British Junior skolorna (genom förstärkning på linje 4), 1,7 mnkr (cirka 0,9 mnkr utgör kostnad för ytterligare två vagnar och ca 0,8 mnkr utgör kilometer- och timkostnader). Förstärkning buss till Munktellbadet, 0,75 mnkr för 2016 (per helår är kostnaden 1,2 mnkr). Fristadstorgets värmekostnad dyrare än beräknat, 0,33 mnkr. Elkostnader fontän, 0,5 mnkr - Vem som kommer att ansvara för fontänens elkostnader och även eventuella övriga driftkostnader kopplade till den är dock i skrivandets stund fortfarande oklart.

17 Sammanlagt enligt ovan -4,78 mnkr. 15 (16) Utöver detta finns det ackumulerade kostnadsökningar och ofinansierade poster för drift och underhåll. Redan i budgetram 2015 saknas 1,9 mnkr för driftkonsekvenser för projekt från 2014 års investeringar. Detta påverkar även ekonomin framåt under de kommande åren. Vad gäller investeringar som övertas från MEX (Mark- och exploatering) har regelverket ännu inte kompletterats så att driftkonsekvens tydligt visar hur den ska finansieras. Av ovan framgår att summan av effektiviseringarna för 2016 är 5,5 mnkr men att det finns även ofinansierade poster på ca 4,8 mnkr. Detta innebär att de nu planerade effektiviseringsåtgärderna för 2016 inte ger fullt ut den besparingen som planerats. Det här gör att det finns mindre utrymme för satsningar. Om inte utökade medel kan tillföras kommer fler effektiviseringar behöva göras i verksamheten. Prioriterat för 2016 är att klara en god nivå av drift och underhåll, ett prioriterat arbete med detaljplaner och det strategiska översiktsplanearbetet, Kungsgatuprojektet, Västers fortsatta utveckling samt stadsläkningsarbetet. Vad gäller helårsresultatet 2015 så har nämnden och förvaltningen som prioriterat mål att vända det prognostiserade underskottet på -1,6 mnkr till ett mer positivt resultat. Förvaltningen tar den förstärkta restriktiviteten både vad gäller av anställningar och inköp på största allvar och gör sitt yttersta för att stoppa den försämrade kostnadsutvecklingen. Men om nämnden klarar av hela åtagandet d.v.s. att vända resultatet till +1,5 mnkr är osäkert. Investeringar Investeringsbudget för inventarier har nämnden själv rätt att fastställa. Enligt förslag (se bilaga 2) äskas kronor. Kapitalkostnaden, avskrivningar 3-10 år och intern ränta 4 %, kommer att inarbetas i driftbudgeten Investeringsbudgeten avseende nya anläggningsinvesteringar 2016 är 87,2 mnkr. Jämfört med föregående års budget för nya investeringar, 86,4 mnkr, är den 0,8 mnkr större. Se bilaga 3. Driftkonsekvenser 2016 från de investeringar som färdigställts under 2015 är beräknat till 1,5 mnkr, vilket nämnden fått budgetkompensation för (som redovisats ovan).

18 Syftet med anläggningsinvesteringarna 2016 fördelas på följande målområden: 16 (16) Investeringsfördelning 2016 Arena/bad 6,5% 19,6% 43,0% Stadsvision centrum + Väster Belysning/parker/konst/ Landsbygd Cykelåtgärder 11,1% 17,2% Kollektivtrafik + trafiksäkerhet + framkomlighet Beläggningsarbeten 2,6% Tillgodose behovet av ekonomi och redovisning Nämnder och bolag ska ha en ekonomi i balans. Antal Avtalstrohet vid inköp 2019 uppgår avtalstroheten till minst 75 % Lyft in fler nyckeltal i VP, delårsrapporter och VB i syfte att få bättre styrning. Analysera även RS och kostnader för stadsbyggnadsverksamheten. Få till rättvisande statistik tillsammans med upphandlingsenheten och följa avtalstroheten i % Ökad lokaleffektivitet uppgår antalet kvadratmeter per årsarbetare i kommunen till max uppgår antalet kvadratmeter per årsarbetare i kommunen till max 80 Nämndåtaganden barnrätt och jämställdhet Bygglovsavdelningen: Har en representant i arbetsgrupp som letar boende för ensamkommande flyktingbarn. Trafikavdelningen: 1. SBF barnpanel involveras i framtagandet av Trafiksäkerhetsstrategin med syftet att öka barns delaktighet. 2. Utifrån analys av resvaneundersökningen hösten 2015 påbörja en handlingsplan för att öka jämställdhetsaspekten vid planering transporterna. 3. Kartlägga synpunkter från medborgare, kunder, brukare etc beträffande trafiken i Munktell, utifrån ett könsperspektiv. Kartläggningen ligger till grund för senare analys.

19 Stadsbyggnadsnämnden BILAGA 2 Investeringsbudget inventarier Ej beslutad Avskrivnings- Benämning tid i år Handdatorer p-övervakning Radarskåp (till cykelräkning) Fasta mätpunkter för biltrafik Gång- och cykelbarometer st gång- och cykelmätningspunkter st fartvisare i skyltformat Cykelhagar Mätning gående Utbyte befintlig maskinpark, biljettautomater Nya biljettautomater pga utökade biljettområden Summa Trafikavdelningen Datorer Övriga inventarier IT-program engångsavgift licens Summa IT-satsning Gemensamt Kontorsmöbler Summa Möbler Gemensamt Gis programvaror Webbkartmotor, systemutveckling Kartering, Q-förbättring fastighetspunkter Kartering primärkarta Scanning förrättningshandlingar Visualisering Ortofoto Summa Projekt- och Gis-enheten Maskiner och redskap park Summa Parkavdelningen Gatuunderhållsprogram Maskinkompletteringar Totalstation Mät Liten grävmaskin på flak Truck till förråd Vibrationsmätinstrument Summa Gatuavdelningen Summa inventarier

20 Stadsbyggnadsnämnden Datum 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Projekt- och GIS-avdelningen Anders Enesved, Bilaga 3 till Nämndens VP 2016 (SBF), investeringsbudget Följande sidor är utdrag från Eskilstuna kommuns årsplan 2016, sida Projekt- och GIS-avdelningen Anders Enesved Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon Alva Myrdals Gata Eskilstuna E-post Webbplats anders.enesved@eskilstuna.se eskilstuna.se Eskilstuna den stolta Fristaden

21 INVESTERINGSBUDGET FÖR ANLÄGGNINGAR OCH LOKALER (mnkr) STADSBYGGNADSNÄMNDEN Egenfinansierat Investering Fastighetsinvestering Plan- och byggprocess Summa Nettoutgift T.o.m Investeringsbeslut Investeringsplan Cykelprojekt 15,0 1,5 1,5 3,0 3,0 2,0 Nollvision- och trafiksäkerhetsåtgärder 10,0 1,0 1,0 2,0 2,0 2,0 Kollektivtrafikåtgärder 8,5 3,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Belysningsåtgärder i centrum, parker m m 11,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Omb och upprustn lek- och parkmiljöer 9,0 3,0 1,5 1,5 1,5 1,5 Planteringsåtgärder 4,3 0,3 1,0 1,0 1,0 1,0 Miniparker 1,2 0,4 0,4 0,4 Munktellstaden 58,0 15,0 30,0 13,0 Gränsgatan, infart till Munktellstaden 4,5 4,5 Objekt enligt grönstrukturplan m fl 9,0 1,0 2,0 Realtidssystem kollektivtrafik 4,0 1,0 1,0 1,0 1,0 MåttJohanssons väg GapSundins väg 5,5 6,0 Hamngatan 16,0 15,0 Tullgatan 15,0 15,0 Omvandling Väster Gång- och cykelväg Vikingen 2,0 2,0 Stadsvision Centrum Kunskapsstråket 5,0 5,0 Stadsvision Centrum Strömsholmen 4,5 4,5 Stadsvision Centrum Kungsplan 10,0 10,0 Stadsvision Centrum Stadsparken 16,0 2,0 4,0 10,0 Torshällavägen Rinmansgatan Idunplan 7,0 7,0 Bro, Väster 20,0 19,0 1,0 Shared space, Nygatan 14,0 1,0 13,0 Utveckling Norra och nedre hamnstigen 3,0 1,5 1,5 Infrastrukturåtgärder vid arena 32,0 3,0 2,0 10,0 17,0 Konst/kultur 5,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Vulkanen ombyggnad 2,5 2,5 Ny park i Balsta 5,0 5,0 Kloster Kyrkopark 4,5 4,5 Mindre åtgärder enl trafik- och cykelplan 5,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Gång- och cykelväg Uttermarksgatan 3,0 3,0 Slottsbacken 4,0 4,0 Gång- och cykelväg Kungsvägen 2,5 2,5 Gång- och cykelväg Västerleden 5,5 5,5 Barriäråtgärder 2,0 1,0 1,0 Tegelbruksgatan 6,0 2,0 2,0 2,0 Gång- och cykelväg Bynäsvägen 4,0 4,0 Gång- och cykelväg Vilsta industriområde 3,0 4,0 Gång- och cykelväg Klostergatan 3,0 3,0 Rademachergatan 4,0 4,0 GapSundins bro, förstärkning 5,5 5,5 Hagbyvägen Gång- och cykelväg, bhpl & TS 3,0 3,0 Gång- och cykelväg Sundbyvägen 1,5 1,5 Utegym 2,0 2,0 Gredbyvägen 5,0 5,0 Ekosystemtjänster 2,0 1,0 1,0 Skiftinge stadsdelspark + torg 30,0 30,0 Våtmark Klippberget 5,0 5,0 Landsbygdsinvesteringar 5,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Renovering kaj, Köpmangatan 5,0 5,0 Renovering kaj, Holmen 25,0 2,0 6,0 6,0 11,0 Beläggningsarbeten 24,0 15,0 15,0 15,0 15,0 6,0 Summa egenfinansierade investeringar 456,5 37,0 76,7 95,0 94,9 95,0 85,9 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING 39

22 INVESTERINGSBUDGET FÖR ANLÄGGNINGAR OCH LOKALER (mnkr) STADSBYGGNADSNÄMNDEN Samfinansierat med andra medel Investering Fastighetsinvestering Plan- och byggprocess Summa Nettoutgift T.o.m Investeringsbeslut Investeringsplan Kungsgatan 23,5 1,5 9,0 8,0 5,0 Gång- och cykelväg Slagsta-Brunnsta 4,5 4,5 Gång- och cykelväg Kvicksund-Hällby 16,5 1,5 15,0 Gång- och cykelväg Hållsta-Skogstorp 8,0 8,0 Gång- och cykelväg Kjula-Svista 10,0 10,0 Gång- och cykelväg Prästtorp-Gillberga skola-skogstorp 20,0 2,0 18,0 Gång- och cykelväg Prästtorp-Alberga 20,0 2,0 18,0 Gång- och cykelväg Stenkvistarondellen-Eskilstuna 9,0 10,0 Gång- och cykelväg Alberga-Västermokorsning 2,0 2,0 Gång- och cykelväg Folkesta-Dalby 6,0 6,0 Summa samfinansierat med andra medel 119,5 4,5 10,5 12,5 32,0 46,0 18,0 SUMMA STADSBYGGNADSNÄMNDEN anläggningsinvestering 576,0 38,5 87,2 107,5 126,9 141,0 103,9 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Investering Fastighetsinvestering Plan- och byggprocess Summa Nettoutgift T.o.m Investeringsbeslut Investeringsplan Nya gruppboenden X 75,0 15,0 15,0 15,0 15,0 15,0 Nytt korttidscentrum 85 platser X 170,0 85,0 85,0 Ersättning Trumslagargården och Oxen 60 platser (15 nya) X 120,0 120,0 Verksamhetsanpassningar X 20,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 Poster som ej är med, ska enligt nämnden upphandlas Nya Vård- och omsorgsplatser (60 platser) 120,0 Ersättningsplatser Djurgården (60 platser) 120,0 Summa anläggningsinvestering 385,0 0,0 19,0 19,0 104,0 224,0 19,0 40 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING