Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund

Transkript

1 Projektet är finansierat och genomfört med stöd av Allmänna Arvsfonden Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund Redovisning av det första projektåret Sidan 1

2 Sidan 2 Juni 2003

3 Bakgrunden till projektet är att barn med funktionshinder och invandrarbakgrund och deras familjer har uppmärksammats lite i den handikappolitiska debatten och det handikappolitiska arbetet i Sverige. Synen på funktionshinder i Sverige skiljer sig avsevärt mot den som finns i en del andra länders kulturer. Kommer man från ett land där funktionshinder ses som den egna familjens angelägenhet, och tar med sig de sociala och kulturella värderingarna vid utvandringen, uppstår många problem. Dessa kan leda till ökad isolering och dubbel utsatthet, för familjer med en funktionshindrad familjemedlem. Projektet Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund började med en förstudie för att få överblick över problembilden, se om det överhuvudtaget var möjligt att driva ett framgångsrikt projekt, samt börja skapa behövliga kontakter. Förstudien gav oss grundkunskaper och kontakter, samt en tro på att det med goda resurser skulle vara möjligt att bedriva ett framgångsrikt projekt. För ett sådant söktes och beviljades av Allmänna Arvsfonden under våren Målsättning och syfte För projektet formades ett övergripande mål och syfte: Att invandrarbarn med funktionshinder och deras familjer skall få stöd, för att bli delaktiga i samhällslivet och få del av den vård och omsorg funktionshindret ger behov av. Delmål Följande delmål formulerades för projektet: Att öka kompetensen om invandrare med funktionshinder hos myndigheter och samhällsorgan, som hanterar invandrarfrågor, så att dessa kan stödja berörda i deras integration i det svenska samhället. Att bilda nätverk kring de funktionshindrade barnen och deras familjer med personer från de verksamheter, som kan ge dem stöd i deras integrering. Att förbättra samverkan mellan familjer i målgruppen med sjukvården, habiliteringen, handikapporganisationer, sociala myndigheter m fl samhällssektorer. Att genom kompetenshöjning stärka föräldrarna i deras vardagsarbete med det funktionshindrade barnet. Att öka kunskapen bland omsorgspersonal och handikapporganisationers företrädare om andra länders levnadsvillkor, värderingar och sociala villkor, med syfte att främja mångfalden i vårt samhälle. Att öka integreringen av funktionshindrade invandrare i den svenska handikapprörelsen. Sidan 3

4 PROJEKTARBETET - Det första året Första steget i projektet har varit att i samverkan med myndigheter och invandrarföreningar hitta och skapa kontakt med målgruppen. Erfarenheter från uppsökande verksamhet i HSO Skånes projekt LSS på brukarnas villkor och andra projekt har använts. Grunden för det uppsökande arbetets metodik har byggt på nätverksuppbyggnad mellan myndighets- och verksamhetsföreträdare som målgruppen rimligen någon gång kommer i kontakt med. Kontakten med de enskilda familjerna i målgruppen har byggt på personliga möten, samtal och relationsuppbyggnad. För att ej kränka familjernas integritet har kontakterna alltid, enligt familjernas egen önskan, byggts upp genom information via deras trossamfund och föreningar. Ett led i att invandrarfamiljerna lättare skall kunna integreras i det svenska samhället är att ge dem kunskap om de möjligheter till hjälp, stöd och service som det svenska samhället ger, samt kunskap om den miljörelaterade synen på handikapp och de möjligheter och skyldigheter som denna innebär. Detta har skett genom ett antal genomförda utbildningar, informationsmöten och i samtalsgrupper. Dessa har varit uppdelade i språkgrupper. RESULTAT I samarbete med olika handikapporganisationer har tre föräldramöten ägt rum, med c:a femton deltagare per gång. Fyra samtalsgrupper har startat, där det i genomsnitt deltagit fem föräldrar per gång. Sammanlagt har samtalsgrupperna träffats tretton gånger. Tolv nya familjer har blivit medlemmar i handikappföreningar, främst FUB och Föreningen mot Autism. Genom stöd och gemenskap från föreningarna känner de sig trygga i sin integrering. Detta visar att de föreningar som är aktiva, deltar i samtalsgrupper och på föräldramöten samt har informationsmaterial på olika språk också får invandrare som medlemmar. Genom deltagande i samtalsgrupperna ökas kunskapen om olika kulturers syn på funktionshinder och förståelsen för målgruppens dubbla utsatthet. Genom uppmuntran har två personer med invandrarbakgrund, som är medlemmar i en handikapporganisation, blivit kontaktpersoner mellan organisationen och målgruppen. Detta skapar trygghet för familjerna och kan ha varit en bidragande orsak till att fler familjer sökt medlemskap. Kompetenshöjning är en viktig beståndsdel i invandrar och integrationsproblematiken. En utbildning i LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, samlade över 70 deltagare. Detta visar att intresset är stort för att få mer kunskap om det svenska samhället, rättigheter och skyldigheter samt olika funktionshinder. Många av de familjer som deltar i Sidan 4

5 samtalsgrupperna har efter gruppernas start, på eget initiativ, tagit kontakt med LSS handläggare, Försäkringskassan, habiliteringen, skola, fritid m m för att förbättra det funktionshindrade barnets situation, och därmed också hela familjens. RESULTATANALYS Kontakterna med trossamfund och invandrarföreningar, har lett till att projektinformationen nått ut till fler enskilda familjer. Detta har medfört att många nya familjer sökt sig till projektet för att få mer information. Samarbetet med andra invandrarprojekt har gjort att vuxna med funktionshinder, som sökt kontakt med projektet, kunnat få hjälp med att slussas vidare och på så sätt få mer information. Utbyte av erfarenheter och deltagande i varandras seminarier och konferenser har breddat kunskapen inom projektets ledning. Genom kontakt med modersmålslärarna och verksamheter som bedriver SFI-undervisning ( Kom-Vux, Lernia) har flera nya familjer knutits till projektet. Modersmålslärarna har ofta en nyckelroll. P g a språksvårigheter är det i samtal med modersmålsläraren som familjen känner att man på sina egna villkor ( sitt eget språk) kan berätta om sin situation och söka information. Två personer inom gruppen modersmålslärare är utsedda till kontaktpersoner mellan målgruppen och projektet. Två familjer som läser SFI på Lernia, är befriade från undervisningen två dagar i månaden, för att kunna delta i samtalsgruppen. Här framkommer ytterligare bevis på vikten av att använda samtalsgrupper som metodik för att tillföra kunskap. Problem och svårigheter: Språksvårigheter är ett återkommande problem. I samtalsgrupperna har tolk behövt användas vid flera tillfällen. Detta kan ibland upplevas som ett störningsmoment, när deltagarna i gruppen talar om känsliga saker som att bearbeta sorgen och skammen över att ha fått ett barn med funktionshinder, att bli lämnad ensam med sitt barn o s v. Ibland fungerar istället någon annan förälder i gruppen som översättare. Skriftliga beslut från handläggare inom olika verksamheter kan vara svåra att förstå. Här framkommer behov av att besluten skrivs på lättläst svenska. Positivt och möjligheter Det har visats ett stort intresse från Barn och Ungdomshabiliteringen, och andra myndigheter och verksamheter som arbetar med målgruppen, att få information från projektet, medverka och delta i utbildningar o s v. De ställer upp och deltar vid behov i samtalsgruppernas möten o s v. De invandrarföreningar som är kontaktade önskar få mer kunskap om frågor gällande funktionshinder, LSS, SOL m m. Sidan 5

6 De representanter från handikapporganisationerna, med svensk bakgrund, som aktivt deltar i samtalsgrupperna, fungerar mycket bra. En gemensamhetskänsla mellan målgruppen och de svenska samtalsledarna, att vi alla behöver hjälp med våra funktionshindrade barn, har medfört att det inte längre är vi och dom som i början av projektet. Efter en trög start med att tränga in och skapa kontakt och förtroende i målgruppen, känner vi att efterhand som kontaktcirklarna vidgas, söker sig fler och fler föräldrar från målgruppen till projektet. Detta är positivt, men ställer också större krav på att få fram samtalsledare till diskussionsgrupper och öka beredskapen i våra svenska organisationer för att ta emot medlemmar med ickesvensk bakgrund. Sammanfattningsvis tycker vi att projektet kommit igång mycket bra och fått mycket bra kontakter med både målgruppen och de olika samhällsverksamheter som sysslar med denna. Många är uttalat positiva och stödjer verksamheten. PROJEKTARBETET Projektet har arbetat med tre delar; uppsökande verksamhet för att nå målgruppen, kompetenshöjande insatser både bland målgruppen och de som har att stödja den, samt uppbyggande av samverkansstrukturer. Uppsökande verksamhet och information I nätverket ingår olika intressegrupper som trossamfund, invandrarföreningar, kultur och idrottsföreningar, andra invandrarprojekt, Migrationsverket, sociala verksamheter (träffpunkter m fl) skola, habilitering, handikapporganisationer mfl. Inom varje verksamhet är en person utsedd som kontaktperson mellan projektet och målgruppen. Inom trossamfunden har Katolska kyrkan, Svenska kyrkan, Pingstkyrkan Islamic Center och Bosniska islamska församlingen kontaktpersoner. Flera av kontaktpersonerna har själva en anknytning till funktionshinder. Information Informationsmaterial såsom broschyrer, lösblad med enkel projektinformation översatt till andra språk och på lättläst svenska, har lämnats till målgruppen. Muntlig information har på ett naturligt sätt givits vid personliga möten. Information från HSO Skåne i form av faktablad och speciella projektinformationsblad har skickats ut till medlemsorganisationerna m fl. Press, radio och TV har uppmärksammat projektet vid olika tillfällen. Informationen genom press, radio och TV har haft stor betydelse. En engagerad reporter har i två artiklar i dagspressen belyst några familjers kamp för sina rättigheter. Detta har bidragit till att projektet uppmärksammats och fler familjer sökt kontakt för hjälp med mer information om bl a LSS. Härav kan Sidan 6

7 vi åter dra slutsatsen att kommunen brister i sin skyldighet i arbetet med uppsökande verksamhet. Närradion i Malmö, som vid två tillfällen har gjort intervjuer med representanter för projektet och målgruppen, fungerar även som en informationskanal inför olika aktiviteter. Skånes taltidning har vid två tillfällen haft inslag om projektet. Den information som press, radio och TV bidragit med, har medverkat till att att projektet uppmärksammats på fler ställen i landet. Utbildningsradion har visat intresse, habiliteringsverksamheter och invandrarprojekt från andra delar av landet önskar mer information. Ett danskt invandrarprojekt som arbetat för kvinnor med funktionshindrade barn från etniska minoriteter vill ha samarbete genom att föräldrarna besöker samtalsgrupperna. SVT Sydnytt har i samband med ett av projektets seminarier gjort intervjuer med representanter för målgruppen som kort berättat om sin situation och betydelsen av att bl a delta i en samtalsgrupp. Eftersom många har svårt med svenska språket, har informationsmaterial, som översatts till olika språk och lättläst svenska, ökat möjligheterna att lättare förstå materialets innehåll. Under projektets gång har framkommit att målgruppen ej förstått delar av den information de fått från olika verksamheter. Informationen från HSO Skåne i form av faktablad och informationsblad om projektet har ökat intresset för målgruppen hos några av handikapporganisationerna. De som visat störst engagemang är FA (Föreningen Autism), FUB (Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna) samt DHB (Döva och hörselskadade barn). Kompetenshöjning I samtalsgrupper har föräldrarna tillsammans med projektledaren och representanter för handikapporganisationer diskuterat hur det svenska samhället fungerar, den svenska synen på funktionshinder, skyldigheter och rättigheter samt olika funktionshinder. Målgruppen inbjöds till en tolkad utbildning i LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, för att på sitt eget språk få mer kunskap om sina rättigheter. Materialet från projektet Rättsligt stöd till invandrare med funktionsnedsättning var till stor hjälp både för målgruppen och tolkarna. Här fanns också tid för frågor och diskussion. Utbildare var FUB:s tidigare förbundsjurist Hans-Erik Bylund från Socialhögskolan i Stockholm. Information till både personal och till målgruppen för att öka kunskapen om varandras kompetensområden är en del i kompetenshöjningen. Ett seminarie där Särskolan och Barn och Ungdomshabiliteringen informerade om sina verksamheter samlade deltagare från Migrationsverket, invandrarföreningar, trossamfund, tolkföretag, Försäkringskassan, Barnhälsovården, Sidan 7

8 LSS-handläggare, Rädda Barnen m fl. Samverkan I arbetet med att bygga upp bra samverkansformer har kontakter tagits med speciellt intresserade personer från målgruppen, berörda verksamheter, invandrarorganisationer, handikappföreningar och trossamfund för att bilda nätverk. Utsedda kontaktpersoner från habiliteringen, invandrarorganisationerna, handikappföreningarna, målgruppen och trossamfunden har anmält intresse att medverka i samverkansgrupper. Representanter från målgruppen anser sig dock behöva mer kunskap, vilket kommer att erbjudas under det fortsatta projektarbetet. Målgruppens önskemål är därför att bjuda in utsedda resurspersoner-kontaktpersoner från berörda verksamheter till samtalsgrupperna. Här känner man trygghet och vågar ställa frågor. Representanter från handikapporganisationerna har redan från starten deltagit i samtalsgrupperna. Viss samverkan som t ex informationsträffar på familjecentraler i samverkan med handikapporganisationer och målgruppen har genomförts. Ett föräldramöte har förlagts till en familjecentral, där största delen av de besökande är familjer med invandrarbakgrund. Personal från verksamheten informerade om barnhälsovården, förskolan och hur man går till väga när misstanke uppstår att ett barn har ett funktionshinder. Projektorganisation Projektet är ett samarbete mellan HSO Skåne och Rädda Barnen, i samverkan med invandrarorganisationer och olika verksamheter i Malmö, som på olika sätt arbetar med invandrare eller stödet till dessa. HSO Skåne driver projektet genom projektledaren Eva Nilgert, Rädda Barnen medverkar i utbildningar, informationer och delar där deras speciella kompetens behövs. Samverkanspartnerna är mer löst knutna till projektet och kommer in i de delar där de är berörda eller deras speciella kompetenser behövs. Projektansvarig är Lars Gustavsson, HSO Skånes länsombudsman. PROJEKTARBETET - ANDRA PROJEKTÅRET Arbetet för att i samverkan med myndigheter, invandrarföreningar och andra verksamheter nå familjer i målgruppen kommer att fortsätta, liksom nätverksuppbyggnaden. Samtalsgrupperna kommer att ha en central roll och vår intention är att öka antalet sådana. För att åstadkomma en förändring av arbets- och synsätt på funktionshinder hos invandrare, bland omsorgspersonal, myndighetspersoner och handikapprepresentanter kommer projektet att genomföra utbildning i etniska, kulturella och sociala värderingar om handikapp/funktionshinder. Sidan 8

9 De handikapporganisationer som deltar i projektet, skall erbjudas utbildning i frågor runt främmande kulturer, integrationsproblematik och livssituation. Föräldrarna skall ges kunskap om den miljörelaterade synen på handikapp och få möjligheter till hjälp, stöd och service i det svenska samhället, för att underlätta i deras integrering. Samverkan mellan sjukvården, habiliteringen och familjen m fl skall fortsätta att utvecklas efter första projektårets arbete. Målsättningar Arbetsområde Projektet kommer att fortsätta att arbeta i Malmö för att se att arbetsmetodiken fungerar, innan det blir aktuellt att utvidga området. En utökning av arbetsfältet kräver också andra resurser än vad projektet i dagsläget förfogar över. Projektinnehåll Det andra projektåret kommer de kontakter som knutits att bibehållas och fördjupas, samtidigt som nya kontakter söks med resurspersoner efterhand som dessa hittas. Det svåra arbetet med de kunskapstillförande och attitydförändrande delarna kommer att genomföras enligt nedan. Kompetens Kompetenshöjning är en viktig del i invandrar och integrationsproblematiken. Kunskapen om olika kulturers syn på funktionshinder, samhällsstöd, socialt umgänge m m behöver ökas hos omsorgspersonal, myndighetspersoner och handikapprepresentanter. Föräldrar i målgruppen behöver få mer kunskap om bl a: Funktionshinder Hur svenska samhället fungerar Våra värderingar och vårt miljörelaterade handikappbegrepp Skyldigheter och rättigheter i det svenska samhället. Information behövs både till personal i stödverksamheter och till föräldrar för att öka kunskapen om varandras kompetensoch ansvarsområden. Här kommer en fortsättning av första årets arbete att ske. Detta innebär bland annat: Att vi genom seminarier och konferenser ökar kompetensen om familjer med funktionshindrade barn med invandrarbakgrund hos berörda verksamhets- och myndighetsföreträdare. Att vi genomför seminarier och speciella utbildningsdagar för personal inom handikappomsorgen, sjukvården, Sidan 9

10 myndighetspersoner samt företrädare för HK-organisationerna, för att åstadkomma kunskapshöjning om andra kulturers värderingar, levnads- och umgängessätt. Att tillsammans med föräldrar i målgruppen och representanter för handikapporganisationerna ha tolkade tema och informationsträffar kring olika funktionshinder i familjegrupper som har invandrarbakgrund, på skolor, förskolor, barnhabilitering m m för att öka kunskapen om olika funktionshinder hos dessa familjer och för att stärka dem i omsorgen om det funktionshindrade barnet. Att informera och uppmuntra målgruppen att medverka i HK-organisationernas föräldrautbildningar. Att genom HK-organisationerna värva och utbilda föräldrarådgivare med invandrarbakgrund. Samverkan En grundförutsättning för att projektet skall lyckas är att bra samverkansformer och nätverk finns. Nätverk och samverkansformer skall vara mellan myndighets- och verksamhetsföreträdare och mellan invandrar och handikapporganisationer. Samverkansarbetet kommer att fortsätta att utvecklas enligt den arbetsmetodik som påbörjats under det första projektåret, nämligen: Att samla speciellt intresserade personer från målgruppen, berörda verksamheter, invandrarorganisationer, handikapporganisationer och trossamfund i bildandet av nätverk. Att föra samman målgruppen i samtalsgrupper tillsammans med resurspersoner från berörda verksamheter, sjukvården samt handikapporganisationerna m fl. Att genom information och tematräffar på familjecentraler, skolor, inom fritidsverksamheter samt habilitering bilda föräldragrupper i samverkan med handikapporganisationerna. Förväntade resultat För att nå fler familjer ur målgruppen kommer arbetet i kontakter med trossamfunden och invandrarföreningarna att utökas under hösten. En av grupperna är de romska församlingarna och föreningarna. Den romska gruppen är mycket speciell och ganska stor i Malmö. Enligt uppgifter från Barn och Ungdomshabiliteringen i Malmö finns många romska barn inskrivna på nämnd habilitering. Kontakterna med de romska grupperna förväntas leda till att projektet når ytterligare c:a 25 familjer ur målgruppen. Sidan 10

11 Genom kontakter med fler invandrarföreningar, som redan nu visat intresse, förväntas en betydande ökning av antalet startade samtalsgrupper, och därmed ökar också antalet familjer ur målgruppen som knyts till projektet. I takt med att fler samtalsgrupper startar, ökar också efterfrågan på mer kompetens, inte enbart inom målgruppen utan också inom olika verksamheter. Intresset hos familjer med lite äldre barn är stort när det gäller framtiden. Man oroar sig för hur det blir när skolan slutar och barnet blir vuxet. I samtalsgrupperna kommer därför ett flertal studiebesök ute i olika boendeformer att genomföras. Genom dessa förväntas ett större antal familjer fundera på olika lösningar inför vuxenlivet. Omsorgspersonal kommer att inbjudas och diskutera i samtalsgrupperna och på så sätt redan nu skapa en god relation till målgruppen och på så vis också få en ökad förståelse för deras synsätt på frågor kring funktionshinder. Genom tillförandet av mer kunskap i form av utbildning i etniska, kulturella och sociala värderingar om handikapp/ funktionshinder ges aktuella verksamheter och inblandad omsorgspersonal betydligt större förutsättningar att bättre lyckas i sitt arbete i kontakterna med målgruppen. Eftersom språksvårigheter ofta är ett problem, kommer verksamhetsföreträdare från Försäkringskassan, LSS-handläggare samt Barn och Ungdomshabiliteringen som handhar och skriver olika beslut, att erbjudas en utbildning i konsten att skriva på lättläst. Denna utbildning förväntas leda till ett enklare språkbruk vilket bör underlätta för betydligt fler i målgruppen att förstå innehållet i skriftliga beslut och information. I arbetet med att bygga upp samverkanstrukturer mellan olika myndigheter som har kontakt med målgruppen, är målet att starta minst tre lärgrupper. Här förväntas målgruppen få den kunskap man anser sig behöva för att så småningom medverka i en samverkansgrupp. En förutsättning för att det skall lyckas är dock att detta arbete får ta den tid som krävs. Många skolor har svårt att få familjer med invandrarbakgrund och funktionshindrade barn till att komma på föräldramöten. Genom samverkan mellan projektet, skolan och de internationella hälsoinformatörerna görs ett försök att få fler familjer till dessa möten. De föräldrar som deltar i samverkansgrupperna/samtalsgrupperna kommer att agera som värvare på just sitt barns skola, vilket förhoppningsvis kan påverka föräldrarna att komma på mötena. De handikapporganisationer som redan nu visat stort engagemang och intresse förväntas få fler medlemmar från målgruppen. Sidan 11

12 Erbjudandet om deltagande i seminarier, samverkansgrupper, samtalsgrupper o s v förväntas öka handikapporganisationernas intresse för och kunskap om målgruppen, vilket skall leda till att osäkerheten minskar när ett ökat antal invandrare söker kontakt med föreningarna. Målgruppen ges genom detta också chans att känna större trygghet och gemenskap med övriga medlemmar, vilket ökar intresset för att söka medlemskap. Om ovanstående förväntningar infrias, har projektarbetet nått ännu ett steg närmare målet med att skapa bättre förutsättningar för familjer med funktionshindrade barn och invandrarbakgrund att bli delaktiga i samhällslivet och få det samhällstöd de har rätt till, samt att integrera ovanstående familjer i de svenska handikapporganisationerna. Ett projekt som detta är tids och resurskrävande då det hela tiden bygger på personlig kommunikation och uppbyggande av förtroende. Vi ser emellertid att den metodik vi arbetar med fungerar och ser därför mycket positivt på fortsättningen. Ekonomi Ansökan Åberopande ovanstående ansöker vi om xxx xxx:- kronor för andra verksamhetsåret av projektet Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund. Helsingborg Lars Gustavsson projektansvarig Sidan 12

13 Sidan 13

14 HSO Skåne är en samarbetsorganisation för huvuddelen av Skånes handikappföreningar. Dessa har fler än funktionshindrade medlemmar i länet. HSO Skånes uppgift är att arbeta med övergripande frågor som är gemensamma för medlemsföreningarna. Prioriterade arbetsområden är vård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel och social service. Sidan 14 Vaktgatan 3, Helsingborg Tfn Fax E-post: info@skane.hso.se