Funktionshindrade barn med invandrarbakgrund Redovisning år två, ansökan för projektår tre

Transkript

1 Projektet är genomfört med stöd av Allmänna Arvsfonden Funktionshindrade barn med invandrarbakgrund Redovisning år två, ansökan för projektår tre HSO Skåne 2004 Sidan 1

2 Sammanfattning Under det andra projektåret har vi arbetat med uppsökande verksamhet, kompetensutveckling och att skapa nätverk och samarbetsstrukturer mellan de olika aktörerna, som har att stödja projektets målgrupp. Den uppsökande verksamheten har skett genom kontakter med trossamfund, invandrarföreningar, internationella hälsoinformatörer, invandrarundervisning m.fl. Efterhand som fler familjer med funktionshindrade barn knutits till projektet har även deltagarna spridit kunskaper om projektet till andra i målgruppen. Målgruppen samlas i samtalsgruppen där de diskuterar sina behov och problem, samtidigt som de får kunskaper om vår syn på funktionshinder och vilka skyldigheter och möjligheter svensk handikappolitik innebär. Kompetensutveckling har skett både genom konferenser och seminarier, men också i mycket hög grad genom att representanter för de olika aktörerna bjudits in till samtalsgrupperna. Kontakten på seminarier och i samtalsgrupperna samt i olika projektaktiviteter har inneburit ökade kontakter mellan de olika aktörerna och att nätverks och samverkanstrukturer bildats kring behövande i målgruppen. Projektet har nått 146 familjer med funktionshindrade barn och invandrarbakgrund. En huvuddel av dessa har fått hjälp på olika sätt genom kontakter som projektet bidragit med. I samtalsgrupperna har 52 föräldrar deltagit. 26 av dessa har blivit medlemmar i en handikappförening. Sidan 2 HSO Skåne 2004

3 Innehållsförteckning Sida REDOVISNING AV DET ANDRA PROJEKTÅRET Målsättning och syfte 3 Delmål 3 PROJEKTARBETET 4 Det första året Det andra året RESULTAT 5 Resultatanalys 6 Ökat intresse för projektet 6 Problem och svårigheter 6 Positivt intresse och möjligheter 7 PROJEKTARBETET 7 Uppsökande verksamhet och information 7 Information 8 Kompetenshöjning 8 Samverkan 10 DET FORTSATTA PROJEKTARBETET 11 Tredje året 11 Förväntade resultat - Målsättningar 11 Projektinriktning 12 Uppsökande verksamhet 13 Kompetenshöjning 13 Samverkan - samtalsgrupperna 14 Nätverk 14 Budget 15 HSO Skåne 2004 Sidan 3

4 Redovisning av det andra projektåret Bakgrunden till projektet är att barn med funktionshinder och invandrarbakgrund och deras familjer har fått liten uppmärksamhet i den handikappolitiska debatten och det handikappolitiska arbetet i Sverige. Synen på funktionshinder i Sverige skiljer sig avsevärt mot den som finns i en del andra länders kulturer. Kommer man från ett land där funktionshinder ses som den egna familjens angelägenhet, och tar med sig de sociala och kulturella värderingarna vid utvandringen, kan många problem uppstå. Dessa kan leda till ökad isolering och dubbel utsatthet för familjer med en eller flera funktionshindrade familjemedlemmar. Projektet Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund började med en förstudie för att få överblick över problemen, se om det överhuvudtaget var möjligt att driva ett framgångsrikt projekt samt börja skapa behövliga kontakter. Förstudien gav oss också grundkunskaper och kontakter samt en tro på att det med goda resurser skulle vara möjligt att driva ett framgångsrikt projekt. För ett sådant söktes och beviljades medel av Allmänna Arvsfonden under våren Målsättning och syfte För projektet formades ett övergripande mål och syfte: Att barn med invandrarbakgrund och deras familjer skall få stöd för att bli delaktiga i samhällslivet och få del av den vård och omsorg funktionshindret kräver för att kunna leva ett bra liv. Delmål Följande delmål formulerades för projektet: Att öka kompetensen om invandrare med funktionshinder hos myndigheter och samhällsorgan, som hanterar invandrarfrågor, så att dessa kan stödja målgruppen i deras integration i det svenska samhället. Att bilda nätverk kring de funktionshindrade barnen och deras familjer med personer från de verksamheter, som kan ge dem stöd i deras integrering. Att förbättra samverkan mellan familjer i målgruppen med sjukvården, habiliteringen, handikapporganisationerna, sociala myndigheter m.fl. samhällssektorer. Att genom kompetenshöjning stärka föräldrarna i deras vardagliga arbete med det funktionshindrade barnet. Sidan 4 HSO Skåne 2004

5 Att öka kunskapen bland omsorgspersonal och handikapporganisationernas företrädare om andra länders levnadsvillkor, värderingar och sociala villkor, med syfte att främja mångfalden i vårt samhälle. Att öka integreringen av funktionshindrade invandrare i den svenska handikapprörelsen. PROJEKTARBETET -Det första året I en förstudie tittade vi på behoven och förutsättningarna att lyckas med ett projekt samt kartlade de olika aktörerna som skulle bli aktuella att samverka med i projektet. Första steget i själva projektarbetet har sedan varit att i samverkan med myndigheter, skolor och invandrarföreningar m.fl. hitta och skapa kontakt med målgruppen. Erfarenheter från uppsökande verksamhet i HSO Skånes projekt LSS på brukarnas villkor och andra projekt har använts. Grunden för det uppsökande arbetets metodik har byggt på nätverksuppbyggnad mellan de myndighets- och verksamhetsföreträdare som målgruppen rimligen någon gång kommer i kontakt med. Kontakten med de enskilda familjerna har sedan byggt på personliga möten, samtal och uppbyggnad av förtroende. För att ej kränka någons integritet och komma förbi olika sekretessproblem har kontakterna till stor del skett genom information via deras trossamfund och föreningar. Första projektåret handlade om att genom olika kanaler nå målgruppen, börja nätverksuppbyggnad mellan olika aktörer och bygga upp ett intresse och ett förtroende från målgruppen, till att närma sig projektet och ta del av det. Att gå med i en samtalsgrupp för att lära sig mer om svensk handikappsyn/ handikappolitik, var en annan viktig del av arbetet. - Det andra året Under det andra året har projektet fortsatt det viktiga arbetet med att i samverkan med myndigheter, invandrarföreningar och andra verksamheter nå fler familjer i målgruppen. I det fortsatta arbetet med nätverksuppbyggnad mellan myndighets och verksamhetsföreträdare har den metodik använts som togs fram under det första projektåret. Samtalsgrupperna har haft en central roll och antalet sådana har ökat. Kontakten med trossamfunden och invandrarföreningarna har förändrats. Deltagare i samtalsgrupperna har även själva spridit information om projektet till andra föräldrar som har barn med funktionshinder och på detta sätt gjort samma jobb som bl.a. företrädare för trossamfunden gjort tidigare. HSO Skåne 2004 Sidan 5

6 I samtalsgrupperna har föräldrarna fått mer kunskap om de stödinsatser som det svenska samhället erbjuder, rättigheter och skyldigheter samt den miljörelaterade synen på handikapp. Föräldrarna har också bjudits in till utbildningar och informationsträffar om handikapp, för att ge dem bättre möjlighet till integration i det svenska samhället. Projektet har haft ett antal utbildningar i etniska, kulturella och sociala värderingar om handikapp/funktionshinder. Detta för att åstadkomma en förändring av arbets- och synsätt på funktionshinder hos invandrare, bland myndighetspersoner, omsorgspersonal och handikapprepresentanter. RESULTAT För närvarande har projektet nått 146 familjer från målgruppen, som projektet på olika sätt haft kontakt med. Det är något bättre resultat än vårt uppsatta mål, som var att nå 120 familjer under det första och andra året. Ett antal samtalsgrupper har successivt startats upp. Antalet grupper är nu 6 och deltagarantalet i varje grupp har ökat. 52 föräldrar har deltagit eller deltar i en samtalsgrupp och grupperna har under andra projektåret sammanlagt träffats 24 gånger. I samarbete med medlemsorganisationerna har fyra föräldramöten ägt rum med 5-10 deltagare från samtalsgrupperna per gång. Elva familjer har under året blivit medlemmar, främst i Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) och Föreningen Autism (FA). Antalet nya medlemmar från målgruppen är sammanlagt 26 personer. Genom stöd och gemenskap från föreningarna har de uttalat att de känner sig trygga med sitt medlemskap och deras integrering i det svenska samhället har ökat. De föreningar som är aktiva och deltar i samtalsgrupper och utbildningar, visar intresse för målgruppen samt har informationsmaterial på olika språk, får fler invandrare som medlemmar. Genom medverkan i samtalsgrupperna ökas kunskapen om olika kulturers syn på funktionshinder och förståelse för målgruppens dubbla utsatthet. Samverkan med Barn och Ungdomshabiliteringen har lett till att deltagare från samtalsgrupperna medverkat vid olika tematräffar och informationsmöten på habiliteringen. Två föräldrar har tillsammans med projektet medverkat på Region Skånes Dövenhet i Lund med information ang. barn med hörselskada och invandrarbakgrund. Mötet samlade nyckelpersoner från både Malmö och Lund, vilket visar att intresset var stort för att få ta del av föräldrarnas erfarenheter och upplevelser i kontakten med den svenska sjukvården och habiliteringen när det gäller just hörselnedsättning. Sidan 6 HSO Skåne 2004

7 Många föräldrar oroar sig för framtiden. För att förbereda och visa föräldrarna på olika lösningar, har två studiebesök i en gruppbostad samt daglig verksamhet genomförts. Personal och brukare informerade om hur ett liv utanför föräldrahemmet kan fungera. Dessa besök samlade 7 familjer och var mycket uppskattade av alla inblandade, vilket visar att man genom ökad kunskap söker nya lösningar i omsorgen om sitt barn med funktionshinder. RESULTATANALYS Det går att nå de målgrupper vi har i projektet, men det är arbetsamt och måste hela tiden ske på individ/familjenivå och det tar tid att vinna förtroende hos dem. Många i målgruppen känner sig utlämnade och ensamna och är rädda för att åter bli svikna. Samtalsgruppernas roll har blivit viktig och mötena i dessa går som en röd tråd genom hela projektet. Genom samtalsgrupperna har information om projektet spridits och flera av föräldrarna har fungerat som faddrar till andra föräldrar och tagit med dem på möten och studiebesök. Detta har lett till att alltfler enskilda familjer har sökt sig till projektet. Ökat intresse för projektet Resultatet visar att informationen om projektet spridit sig genom de uppbyggda nätverken och strukturerna, som ringar på vattnet. Kurser och konferenser anordnade av projektet har också väckt ett ökat intresse från viktiga aktörer vars uppgift är att stödja målgruppen. Under projektarbetets första ett och ett halvt år har projektet arbetat med att sprida information och resultaten visar att ihärdighet och kontinuitet i informationen är viktig. Situationen har förändrats under slutet av andra projektåret. Företrädare för olika aktörer söker nu i allt större utsträckning själva kontakt med projektet. Problem och svårigheter Att vi arbetar med människor från många länder innebär språksvårigheter och det är ett återkommande problem. Flera av föräldrarna som sökt sig till samtalsgrupperna är analfabeter. I vissa samtalsgrupper fungerar det bra utan tolk, i andra är tolkhjälp en nödvändighet. Projektet strävar efter att nå så många familjer i målgruppen som möjligt, oavsett etnisk bakgrund, språk, utbildning etc. vilket gör att vissa samtalsgrupper är mycket krävande att arbeta med. Den romska gruppen har varit extra svår att få kontakt med. Vi har endast fått kontakt med ett fåtal föräldrar ur denna HSO Skåne 2004 Sidan 7

8 grupp. Några handikapporganisationer har tyvärr haft mindre intresse för projektet, men de som engagerat sig har glädjande nog visat ett ökat intresse under projektets gång. De har också fått medlemmar från målgruppen. Främst är det FUB och FA, (Föreningen mot autism), men även DHB (Döva och hörselskadade barn) som engagerat sig. Positivt intresse och möjligheter Att allt fler samhällsaktörers företrädare själva söker kontakt med projektet för att få mer kunskap om målgruppen känns mycket positivt. De är intresserade av att komma till samtalsgrupperna och informera om sin verksamhet och också ta del av de diskussioner och frågor som kommer upp på mötena. De kurser och konferenser projektet anordnat har vid varje tillfälle blivit mer än fulltecknade och det visar att efterfrågan på denna speciella kunskap är stor. Alla som ingår i nätverket informerar om projektet på möten med personer från målgruppen, och betonar vad deltagande i samtalsgruppernas möten kan ge. Det Brukarstödscentrum som startat i Malmö ser vi som en värdefull kontakt och de ger möjlighet att hjälpa projektdeltagare med att sätta ihop skrivelser, ansökningar och även överklaga beslut. Sammanfattningsvis tycker vi att projektet ökat intresset för målgruppen hos olika samhällsaktörer. Målgruppens intresse av att delta och bli medlemmar i en handikappförening har också ökat. Vi har fått många positiva reaktioner som visar att det finns ett stort stöd och intresse för projektarbetet. PROJEKTARBETET Projektet har arbetat med tre strategier och verksamhetsinriktningar: uppsökande verksamhet för att nå målgruppen kompetenshöjande insatser både inom målgruppen och av de samhällsaktörer som har att stödja den uppbyggnad av samverkansstrukturer Detta har visat sig vara ett fungerande arbetssätt som vi vill fortsätta att arbeta vidare med och utveckla under det sista projektåret. Uppsökande verksamhet och information I nätverket ingår olika intressegrupper som trossamfund, invandrarföreningar, kultur och idrottsföreningar, Migrationsverket, sociala verksamheter, skola, habilitering, handikapporganisationer m.fl. Inom varje aktörs verksamhet är en person utsedd till kontaktperson mellan projektet och målgruppen. Sidan 8 HSO Skåne 2004

9 Information Informationsmaterial såsom broschyrer, lösblad med enkel projektinformation översatt till ett flertal språk och på lättläst svenska har tagits fram för att kunna spridas till målgruppen. Muntlig information har på ett naturligt sätt lämnats vid personliga möten. Information från HSO Skåne i form av faktablad och speciella projektinformationsblad har skickats ut till medlemsorganisationerna m.fl. Inom verksamheter som Barn och Ungdomshabiliteringen och skolan önskar man fler exemplar av faktablad och speciella projektinformationsblad för att delge nyckelpersoner som kommer i kontakt med målgruppen på olika avdelningar inom verksamheterna. Intresserade representanter från massmedia har vid flera tillfällen haft kontakt med projektet i samband med kurser och konferenser. Två föräldrar har själva tagit kontakt med pressen för att belysa sin kamp för att få behövliga insatser. Vid ett möte med Föreningen Autism fanns en representant från Socialstyrelsen med för att undersöka hur LSS efterlevs. Tre föräldrar från målgruppen deltog i en inspelad intervju. Som stödperson inför och under intervjun hade var och en var sin representant från en handikappförening. Synliggör det osynliga, ett projekt om våld-funktionshinder- könsperspektiv som drivs av riks-hso, har sökt kontakt med oss för att få mer information om den metodik som framgångsrikt har använts i projektet. Genom visat intresse från politiska partier i Region Skåne, har projektet varit inbjudet till politiska gruppmöten för att informera om projektet och de erfarenheter och kunskaper projektet givit. Kompetenshöjning I samtalsgrupper har föräldrarna tillsammans med projektledaren och representanter från handikapporganisationer diskuterat hur det svenska samhället fungerar, den svenska synen på funktionshinder, skyldigheter och rättigheter samt olika funktionshinder. De flesta grupperna är uppdelade i språkgrupper. En av grupperna har nu blivit internationell. Enligt önskemål från några föräldrar ville de vara mer anonyma inför sina egna landsmän och föra diskussioner och samtal utanför den egna gruppen. Eftersom dessa föräldrar har god kunskap i svenska språket och har kommit längre i sin integrering i det svenska samhället, förs diskussioner och samtal på en annan nivå i denna grupp. Här krävs inget översatt material. I den samtalsgrupp där många föräldrar är analfabeter, måste HSO Skåne 2004 Sidan 9

10 också stor hänsyn tas till varje individs förmåga att inhämta kunskap och förstå information. Här läggs största vikten på att samtala, ge muntlig information och kontrollera att den förstås. För att ge målgruppen bästa möjliga kunskap används vid behov det material som finns översatt på önskat språk eller lättläst svenska. Material från projektet Rättsligt stöd för invandrare med funktionsnedsättning har varit till stor hjälp. Målgruppen och handikapporganisationerna inbjöds i april till en tolkad utbildning i LSS och om Individuella Planer. Utbildningen tolkades på fyra olika språk och utbildningsmaterialet fanns både på lättläst svenska samt översatt till de tolkade språken. Tolkarna hade i förväg fått materialet och var väl insatta i ämnet. Utbildare var kurator Gun Sandström som har stor erfarenhet av att göra Individuella Planer. Utbildningen samlade c:a 40 deltagare från samtalsgrupperna samt några föräldrar med svensk bakgrund och representanter för medverkande handikapporganisationer. I samtalsgrupperna har framkommit att språksvårigheter ofta är ett problem. Att inte förstå innehållet i ett skriftligt beslut eller information leder till både besvikelser och missförstånd, vilket medför att målgruppen isoleras ännu mer. För att ge kunskap som leder till ett enklare språkbruk och underlättar arbetet med att nå målgruppen, anordnades en kursdag i Konsten att skriva på lättläst. I utbildningen deltog LSS-handläggare från stadsdelsnämnder och Försäkringskassan, representanter från Särskolans resursteam, Barn och Ungdomshabiliteringen, Svenska kyrkan samt HSO Skåne. Kursledare var Maria O Donell från Centrum för Lättläst i Stockholm. Kursen blev mycket uppskattad och deltagarna hoppas på en fortsättningskurs. För att åstadkomma en ökad förståelse för synen på funktionshinder inom olika kulturer, livssituationer samt integrationsproblematiken, genomfördes ett seminarium om etniska, kulturella och sociala värderingar och om hur handikapprörelsen på ett bra sätt skall kunna ta emot våra nya svenskar som medlemmar. Ulla Bohlin från Malmö Högskola talade om sina erfarenheter från projektet I vårt land finns inte ordet handikapp och därefter framförde Lisa Östborn från projektet Dubbel utsatthet monologen Älska mig som jag är. Seminariet riktade sig till personal från skola, boende, korttidsvistelser, hemvister, KomVux, sjukvården, Försäkringskassan, stadsdelsnämnder, Rädda Barnen samt representanter från handikapporganisationerna. Intresset var mycket stort och deltagarantalet begränsades till 60 personer. Det stora intresset för seminariet gjorde att ytterligare två Sidan 10 HSO Skåne 2004

11 föreställningar av monologen erbjöds, en för personal på Barn och Ungdomshabiliteringen och en för Särskolans personal. Även här fick antalet deltagare begränsas. Föreställningarna följdes av att man samlades i små samtalsgrupper för att diskutera ämnet. Två personer från projektet gick runt i grupperna för att leda och delta i de mycket aktiva och kreativa diskussionerna. Här framkom problematiken som upplevs i kontakten med målgruppen, men också idéer om hur man kan underlätta. Gemensamt för grupperna var att de önskade mer kunskap i ämnet. Alla hoppades på en återträff, då de upplevde detta arbetssätt som mycket givande. Samverkan I arbetet med att fortsätta bygga upp bra samverkansformer har kontakten med speciellt intresserade personer från målgruppen, berörda verksamheter, invandrarorganisationer, handikapporganisationer m.fl. fördjupats och utökats. Kontakten med vissa trossamfund har varit mer sporadisk av tidigare nämnd anledning. Projektarbetet har dock inte försvårats av detta, då samtalsgrupperna visat sig ersätta stora delar av samverkansarbetet. Utsedda kontaktpersoner från habiliteringen, invandrarorganisationerna, handikappföreningarna, målgruppen och trossamfunden har anmält intresse av att medverka i samverkansgrupper. Representanter från målgruppen anser sig dock behöva mer kunskap, vilket de till viss del fått under andra projektåret genom att delta i kurser, konferenser och samtalsgrupper. Enligt målgruppens önskemål har utsedda resurspersoner/kontaktpersoner från de olika aktörerna bjudits in till samtalsgrupperna. Här känner deltagarna trygghet och vågar ställa frågor de annars kanske inte ställer till olika samhällsföreträdare. Detta har bl.a. resulterat i att man genom utbildningen i Individuella Planer tar första steget till samverkan och får se hur samverkan kan fungera när det gäller det egna barnet. Samverkan med handikapporganisationerna har på ett naturligt sätt skett genom att representanter alltid finns med i samtalsgrupperna. De mest aktiva föreningarna är fortfarande FUB och FA. Dessa föreningar har lokalföreningar i Malmö och en redan etablerad samverkan med bl.a. habiliteringen. Många barn med hörselnedsättning som bor i Malmö går på Östervångsskolan i Lund. Genom samverkan mellan projektet, hörselpedagogerna på skolorna i Malmö samt föreningen DHB har personal från specialskolan varit inbjudna till kurser och konferenser som projektet anordnat. Två föräldrar i målgruppen har tillsammans med projektet varit inbjudna till Dövenheten i Lund för att informera om hur HSO Skåne 2004 Sidan 11

12 det är att vara förälder med invandrarbakgrund och ha ett barn med hörselskada. Med på mötet fanns specialpedagoger, psykolog, kuratorer, socialpedagog, enhetschef, skolkonsulent och assistenter. Även personal från hörselenheten i Malmö deltog. Projektet berättade om planerna på att bilda en informationsgrupp av föräldrar från samtalsgrupperna som med sin kunskap och erfarenhet skall kunna hjälpa till i samverkansarbetet. Alla i personalgruppen kände att det skulle vara en tillgång att ha en informationsgrupp att få diskutera med. Projektorganisation Projektet är ett samarbete mellan HSO Skåne och Rädda Barnen, i samverkan med invandrarorganisationer och olika aktörer i Malmö, som på olika sätt arbetar med invandrare eller stödet till dessa. HSO Skåne bedriver projektet med projektledaren Eva Nilgert som verksamhetsansvarig. Rädda Barnen medverkar vid utbildningar, informationer och delar där deras speciella kompetens behövs. Samverkanspartners är mer löst knutna till projektet och kommer in i delar där de är berörda eller deras speciella kompetens behövs. Sylvia Månsson, föräldrarådgivare från FUB, har medverkat som medhjälpare i samtalsgrupperna och annan personal från HSO Skåne har medverkat i utbildningar och konferenser i olika delar av projektet. Projektansvarig är Lars Gustavsson, HSO Skånes länsombudsman. Ekonomisk redogörelse för andra projektåret Ekonomisk redogörelse för det andra projektåret lämnas på separat bilaga. Vi kan emellertid konstatera att vi i stort följt budgeterade kostnader. DET FORTSATTA PROJEKTARBETET - Tredje året - Projektet kommer att fortsätta efter samma verksamhetsstrategier som tidigare år och koncentrera sig på uppsökande verksamhet, kompetenshöjande insatser och uppbyggande av samverkan och nätverksstrukturer bland aktörerna. Vi kommer emellertid att lägga extra kraft på att stödja intresserade medlemsföreningar att ta emot målgruppen som medlemmar och skapa bra verksamhet för dem och att sprida erfarenheter vidare till de olika samhällsaktörerna, så att integreringsarbetet skall leva vidare efter projektets avslutande. Förväntade resultat- Målsättningar Att vi skall nå minst 200 familjer från målgruppen innan Sidan 12 HSO Skåne 2004

13 projektet avslutas Att 50 av dessa familjer skall ha gått in som medlemmar i någon handikappförening Att de aktivt skall uttrycka att de fått hjälp och stöd genom projektet, vilket hjälpt dem att bättre komma in i det svenska samhället. Att ta fram en metodbeskrivning över projektarbetet, som kan vara till stöd för andra som vill arbeta med målgruppen. Projektinriktning Under det tredje och sista projektåret kommer de kontakter som knutits att fördjupas och utvecklas, samtidigt som nya kontakter söks med resurspersoner efterhand som dessa identifieras. Det svåra arbetet med de kunskapstillförande och attitydförändrande delarna kommer att genomföras enligt nedan. Arbetet med att nå fler familjer i målgruppen liksom nätverksuppbyggnaden kommer att fortsätta, genom samverkan med myndigheter, invandrarföreningar och andra verksamheter. Samtalsgrupperna kommer även fortsättningsvis att ha en central roll och, i mån av tillgång till samtalsledare och ekonomi, öka i antal. För att åstadkomma en förändring av arbetsoch synsätt hos invandrare, myndighetspersoner och handikapprepresentanter kommer projektet att genomföra fler utbildningar i etniska, kulturella och sociala värderingar om handikapp/funktionshinder. Stor vikt kommer att läggas vid att förbereda de handikapporganisationer som deltar i projektet att, på ett bra sätt, ta emot nya medlemmar och ta över några samtalsgrupper efter projektets avslutning. Inom nätverket kommer kontakt att tas med representanter för studieförbund för att hitta lämpliga personer som skall ersätta samtalsledarna i några av grupperna. Inom verksamheter där SFI-undervisning bedrivs samt inom Barn och Ungdomshabiliteringen, skall projektet arbeta för att speciellt intresserade personer inom dessa verksamheter fortsätter med ytterligare samtalsgrupper. De skall erbjudas utbildning i frågor runt främmande kulturer, integrationsproblematiken och livssituationer. Nya föräldrar kommer att få kunskap om den miljörelaterade synen på handikapp och de möjligheter till hjälp, stöd och service som det svenska samhället erbjuder, för att underlätta i deras integrering. Samverkan mellan sjukvården, habiliteringen och familjerna m.fl. skall fortsätta att utvecklas efter de gångna projektårens arbete. HSO Skåne 2004 Sidan 13

14 Uppsökande verksamhet Den uppsökande verksamheten kommer delvis att ändra karaktär och till viss del ske genom målgruppen själv. Flera personer från invandrarföreningarna har visat stort intresse av att aktivt medverka i projektet. Genom deras intresse för arbetet i samtalsgrupperna förväntas fler familjer få information om projektet och därmed ansluta sig till någon av projektets samtalsgrupper. Två personer med invandrarbakgrund, som ingår i nätverket, planerar att starta någon form av samarbete med Brukarstödcentrum i Malmö, för att på så vis stödja och hjälpa familjer i målgruppen efter projektets slut. Om detta lyckas, kan fler i målgruppen fortsätta att få hjälp till självhjälp. Information för att nå målgruppen kommer även fortsatt att spridas via trossamfund, invandrarföreningar och genom de olika samhällsaktörerna. Kompetenshöjning Kompetenshöjning är en mycket viktig del i invandrar- och integrationsproblematiken. Kunskaper om olika kulturers syn på funktionshinder, samhällsstöd, socialt umgänge m.m. behöver ökas hos omsorgspersonal, myndighetspersoner och handikapprepresentanter. Föräldrar i målgruppen behöver få mer kunskap om bl.a.: Funktionshinder/handikappbegreppet Hur det svenska samhället fungerar Våra värderingar och vårt miljörelaterade handikappbegrepp Skyldigheter och rättigheter i det svenska samhället Information behövs både till personal i stödverksamheter och till föräldrar för att öka kunskapen om varandras kompetenser och ansvarsområden. Här kommer en fortsättning på första och andra årens arbete att ske. Detta innebär bland annat: Att vi genom seminarier och konferenser ökar kompetensen om familjer med funktionshindrade barn med invandrarbakgrund hos berörda verksamhets- och myndighetsföreträdare. Att vi genomför seminarier och speciella utbildningsdagar för personal inom handikappomsorgen och sjukvården, myndighetspersoner samt företrädare för HK-organisationerna. Syftet är att åstadkomma kunskapshöjning om andra kulturers värderingar, levnads- och umgängessätt. Att tillsammans med föräldrar i målgruppen och representanter för handikapporganisationerna ha tolkade teman och informationsträffar kring olika funktionshinder. Detta kom- Sidan 14 HSO Skåne 2004

15 mer att ske i familjegrupper med invandrarbakgrund, på skolor, förskolor, barnhabilitering m.m. för att öka deras kunskaper om olika funktionshinder och stärka dem i omsorgen om de funktionshindrade barnen. Att informera och uppmuntra målgruppen att medverka i HK-organisationernas föräldrautbildningar. Att i samtalsgrupperna värva och utbilda en informationsgrupp av föräldrar med invandrarbakgrund som blir språkrör mellan handikapporganisationerna och målgruppen. Flera av aktörerna efterfrågar mer kunskap om föräldrarnas upplevelser när de fått ett funktionshindrat barn, deras svårigheter i mötet med det svenska samhället, hur man upplever situationen inom den egna familjen m.m. Därför förväntas den blivande infogruppen bli till stor hjälp. Sättet att arbeta i samtalsform, skall leda till att personal inom verksamheter som skall stödja målgruppen, får den kunskap de efterfrågar. Ett villkor för att infogruppens arbete skall fungera, är att de får arvode eller ersättning för förlorad arbetsförtjänst, då många av föräldrarna i denna grupp är förvärvsarbetande. Samverkan - samtalsgrupperna Eftersom metodiken att samla målgruppen i samtalsgrupper fungerat mycket bra, är det av yttersta vikt att denna form av kunskapsöverföring fortsätter. De handikapporganisationer och aktörer som informerar om och aktivt deltar i samtalsgrupperna förväntas att, tillsammans med speciellt intresserade personer, fortsätta med gruppernas träffar. Förhoppningen är att de, tillsammans med informationsgruppen och med hjälp av studieförbund eller andra inom nätverket, skall hitta bra samtalsledare. Genom att representanter från invandrarföreningarna deltar i projektets kurser och konferenser sprids kunskap om hur det svenska samhället fungerar, skyldigheter och rättigheter, det miljörelaterade begreppet funktionshinder/handikapp osv. Detta förväntas leda till att speciellt intresserade personer inom föreningarna kan öka stödet för de mest utsatta familjerna som isolerar sig pga. stora språksvårigheter eller analfabetism. Överföringen av kunskap, goda samverkansformer samt integrering i de svenska handikapporganisationerna, skall skapa bättre förutsättningar för familjer med funktionshindrade barn och invandrarbakgrund att bli delaktiga i samhällslivet och få det samhällsstöd de har rätt till. Nätverk En grundförutsättning för att projektet skall lyckas är att det HSO Skåne 2004 Sidan 15

16 finns bra samverkansformer och nätverk. Nätverk och samverkansformer skall skapas mellan myndighets- och verksamhetsföreträdare och mellan invandrar- och handikapporganisationer. Samverkansarbetet kommer att fortsätta att utvecklas enligt den arbetsmetodik som påbörjats under det första året och som också använts under andra projektåret, nämligen: Att samla speciellt intresserade personer från målgruppen, berörda verksamheter, invandrarorganisationer, handikapporganisationer och trossamfund i bildandet av nätverk. Att föra samman samtalsgrupper med resurspersoner från berörda samhällsaktörer, sjukvården samt handikapporganisationerna m.fl. Att genom information och tematräffar på familjecentraler, skolor, inom fritidsverksamheter samt habilitering bilda föräldragrupper i samverkan med handikapporganisationerna. Att använda informationsgruppen som företrädare för målgruppen på temadagar/personalmöten bland boendepersonal, skola, korttidsboende, hemvister, SFI, LSS-handläggare från kommuner och Försäkringskassan, sjukvården, Migrationsverket m.fl. Budget Projektarbetet är krävande och projektpersonalens pedagogiska handlag och fingertoppskänsla i kontakten med personer från målgruppen är avgörande för att projektarbetet skall ge positivt resultat. Vi upplever att vi hitintills lyckats mycket bra och fått en mycket positiv respons för vårt arbete. Projektet och dess arbetssätt har rönt ett alltmer ökat intresse från olika samhällsaktörer och myndigheter. Sammanfattningsvis ser vi positivt på våra möjligheter att lyckas fullt ut med projektet under förutsättning att vi kan knyta till oss och anlita behövlig personal och expertis, för att fortsatt kunna driva arbetet med hög kompetens. För att kunna genomföra projektet framgångsrikt behöver vi få ekonomiska förutsättningar enligt följande: Sidan 16 HSO Skåne 2004

17 A B Utgiftslag År 1 Projektledning ,00 Projektledare ,00 Kontor ,00 Administration ,00 Resor ,00 Information ,00 Ledningsgrupp ,00 Projektarbetet ,00 Dokumentation ,00 Summa ,00 Överskott till år 3 Sökt summa Rad 2 I denna post ingår kostnader för projektledning, arbetsledning, löneutbetalning etc., beräknas till xxx:- per månad Rad 3 Kostnad för projektledare på heltid. Beräknad månadslön 23,000:- och sociala avgifter, avtalsförsäkringar, samt vissa personalfrämjande åtgärder, xxx:- per månad. Rad 4 Kontorshyra 60,000:- skall täcka ett möblerat arbetsrum, tillgång till internmöteslokaler, personalutrymme, referensbibliotek m.m. I detta ingår också bärbar dator med programvara, telefon, mobiltelefon och , xxx-/mån Rad 5 Administrativa kostnader xxx:- för kopiering, telefon, porto, inköp av viss litteratur etc.,xxx- mån Rad 6 Kostnader för projektpersonalens resor inom projektet. Beräknas till xxx:- per månad för resor med egen bil, samt ytterligare xxx:- totalt för resor utom länet, för att hålla kontakt med andra viktiga parter. Rad 7 Avser kostnader för producerande av informationsblad, informationsmaterial, projektbroschyrer och annat informationsmaterial kring projektet. Kostnad beräknad till xxx- (ej översättningskostnad) Rad 8 Avser kostnader för projektarbetsgrupp, referensgrupp och HSO Skåne 2004 Sidan 17

18 förtroendevalda som aktiveras i projektarbetet. Kostnaden beräknad till en månadskostnad på i snitt xxx:-. Detta skall täcka förtroendevaldas kostnader för förlorad arbetsförtjänst, resor och möteskostnader. Rad 9 Avser kostnader för informationsmöten och träffar, samtalsgruppernas möten, konferenser, utbildningar, samordnings- och kunskapsmöten inom projektets ram, samt arbetet med kontakter med familjer som har funktionshindrade barn. I detta ligger kostnader för konferenslokaler, förlorad arbetsförtjänst och resor för medverkande från den ideella sektorn m.m. Ersättningar för vissa föreläsares resor osv. Det avser även kostnader för expertmedverkan vid utbildningar i olika delar av projektet, samt även för vissa tolktjänster för översättning m.m. Rad 10 Avser layout, upptryckning och distribution av projektrapport och metodhandbok som beskriver projektets arbetsmetodik. Med överlämnande av vår redovisning för det andra projektåret ansöker vi härmed också medel för genomförandet av tredje projektåret Skåne Lars Gustavsson projektansvarig Eva Nilgert projektledare Sidan 18 HSO Skåne 2004