Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse.

Transkript

1 REDOVISNING Projekt REHABILITERANDE HJÄLPMEDELSHANTERING Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. 1. Projekttitel e t c Projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering, diarienummer: 96/0622 Huvudman har HSO Skåne, Magistergatan 1, Helsingborg, varit och medsökande Kommunförbundets länsavdelning i Skåne. Projektansvarig har länsombudsman Lars Gustavsson HSO Skåne varit. Som projektledare har utredningssekreterare Erland Zadig anställts. Projektmedel x:- kronor har beviljats för projektet som pågått under 18 månader. 2. Bakgrund HSO Skåne har tidigare, tillsammans med Malmöhus läns landsting och Kommunförbundet Malmöhus, tagit fram ett policyprogram för hjälpmedel. Syftet med Policyprogrammet var att få en hjälpmedelshantering, som bygger på samma värderingar och normer i både landsting och kommuner. Syftet var också att initiera en lokal diskussion mellan beslutsfattare, handläggare och brukare, om det kommunala ansvaret för en väl fungerande hjälpmedelsförsörjning. En logisk följd av arbetet med Policyprogrammet blir, att fördjupa diskussionerna ur ett kommunalt perspektiv och konkretisera ansvarsfrågorna och målformuleringarna i ett kommunalt hjälpmedelsprogram. Arbetet inför ett enat Skåne innebär bl a, att de två tidigare länen ska samordnas inom ett flertal frågor. Det får i sin tur konsekvenser för ansvar och organisation i kommunerna. Detta gäller inte minst hjälpmedelsfrågorna, som hanterats olika i de båda landstingen och de 33 kommunerna i Skåne. Ädel-reformens konsekvenser och den stora del i hjälpmedelsverksamheten som blev kommunal angelägenhet för Skånekommunerna, upplevs fortfarande som oklar och ej tillräckligt uppbyggd i många kommuner. I ett handikappolitiskt intresseperspektiv känns det också angeläget, att

2 få diskutera hjälpmedelsfrågorna på kommunnivå utifrån ett brukarperspektiv och tillsammans med de som politiskt, administrativt och handläggningsmässigt ansvarar för verksamheten. Från HSO:s sida har vi uppfattat att hjälpmedelsverksamheten oftare styrts från ekonomiska än rehabiliterande perspektiv. Vi har också uppfattat att politiker och administratörer generellt sett haft en dålig kunskap om hjälpmedelsverksamheten och dess betydelse för den enskilde brukaren. Projektet har därför känts angeläget och i tiden för både HSO och kommunerna, som haft anledning att se över sin hjälpmedelsverksamhet, i samband med de stora förändringar som sker, genom bildandet av Skåne län och sammanslagningen av tre sjukvårdshuvudmän till en. 2. Projektets syfte. Projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshanterings målsättning har varit följande; att utveckla ett rehabiliterande synsätt i hjälpmedelshanteringen, att bygga upp kompetens på hjälpmedelsområdet, samt att bygga upp en lokal samverkan i hjälpmedelsarbetet. Vi ser detta arbete genomföras kring följande delmål: Att utveckla ett rehabiliterande synsätt och få med handikappaspekterna i det lokala hjälpmedelsarbetet. Idag styrs mycket av det kommunala hjälpmedelsarbetet av tjänstemän och politiker, ofta på grundval av de ekonomiska förutsättningarna. Brukarorganisationernas inflytande är mestadels marginellt. Genom att höja kompetensen bland brukarföreträdarna, låta dessa ta fram kvalitetskrav, argumentation och exempel, kommer de att ha lättare att hävda och föra fram sina erfarenheter och kunskaper i hjälpmedelsarbetet, och därmed öka det rehabiliterande synsättet och handikappaspektens inflytande. Det är också viktigt att få med brukarerfarenheter i diskussioner om nya styrmedel och organisationsformer för hjälpmedelsverksamheten och att ett rehabiliterande synsätt präglar definieringen av olika hjälpmedelssortimentgrupper. Att öka kompetensen om hjälpmedel bland brukarna och deras representanter. Det finns en stor kunskap inom handikapprörelsen kring hjälpmedel, behov och kvalitetsaspekter i hjälpmedelsförsörjningen. Kompetensen att använda och på ett för politiker och handläggare förståeligt sätt föra fram dessa kunskaper, är däremot låg. En kompetenshöjning hur man använder denna kunskap och förenar den i det kvalitativa och rehabiliterande arbetet inom hjälpmedelsförsörjningen, är ett av projektets främsta mål.

3 Att ta fram lokala hjälpmedelsprogram Ett sätt att dela kunskaper, erfarenheter och värderingar mellan brukare och företrädare för beslutsfattare och profession, är att tillsammans ta fram hjälpmedelsprogram, som beskriver de behov och kvaliteter som en god och rehabiliterande hjälpmedelshantering bör uppfylla. Att bilda lokala hjälpmedelsgrupper. Att bilda hjälpmedelsgrupper på lokal nivå, som har regelbundna träffar med kommunens representanter, för att diskutera utveckling och problem kring hjälpmedelsutvecklingen i kommuner och landsting. Eftersom HSO Skåne ej erhöll de sökta projektmedlen och då projekttiden efter diskussion med Handikappinstitutet kortades ner till 18 månader från 24, har målen i viss mån modifierats. 3. Projektets genomförande - Metodik Urval Projektet har genomförts i fyra kommuner i Skåne. Efter en bred inledande information inbjöds intresserade kommuner att anmäla intresse för att medverka i projektet. För att kunna ingå måste de uppfylla vissa kriterier. Det viktigaste kriteriet var att ställa upp på projektets målsättningar. Ett annat krav var att man från kommunen skulle medverka med politiker i inflytelserik ställning, chefstjänstemän, samt handläggare. Medverkande kommuner skulle också vara villiga att efter projektet ha en samrådsgrupp, där kommunen står för kostnaderna (även för handikapprörelsens deltagare). Ett tiotal kommuner anmälde sitt intresse och fyra valdes ut av dessa. Vid valet av kommun hade vi bland annat följande urvalsnormer: Vi ville ha en större kommun, en mellanstor samt en mindre och någon kommun från gamla Kristianstad län och att det dessutom i den utvalda kommunen fanns lämpliga handikappföreträdare. En arbetsgrupp sattes igång i var och en av de fyra kommunerna, med de kommunala företrädare som tidigare nämnts, vilket har varierat från tre till sex i antal, samt två till fyra handikappföreträdare och HSO Skånes projektledare. Projektledare och nätverk. Som projektledare först på deltid, men i senare delen av projektet på heltid, har utredningssekreterare Erland Zadig anställts. Till projektledarens stöd har ett nätverk kring hjälpmedelsintresserade börjat byggas upp i Skåne.

4 För nätverket har dels en allmän inbjudan till medlemsorganisationerna sänts ut, dels har vissa resurspersoner handplockats till nätverket. Det består i juni 98 av ca 15 personer. Nätverket har under projekttiden haft tre endags- eller halvdagsträffar och ett flertal kortare möten i vilka olika mål, målformuleringar och strategier diskuterats. Information. Information är en viktig del av allt projektarbetet, speciellt i handikappolitiska projekt. Tre skriftliga informationsblad har gått ut under projektet och en informationsbroschyr med beskrivning av projektet har tagits fram. Ett speciellt overheadmaterial har också tagits fram om projektet. Till kommunerna har ett tiotal informationer lämnats till intresserade kommuner och ytterligare informationer har givits till socialnämnderna i de kommuner, som kom att ingå i projektet. Inom handikapprörelsen har ett flertal informationer lämnats, såväl på öppna möten som i föreningsmöten. Två informationer har givits till Kommunförbundet och en på Handikappinstitutets konferens om Brukarmedverkan. Arbetet i arbetsgrupperna Möten i de fyra arbetsgrupperna har skett ca var tredje vecka i snitt. Efter ett antal inledande möten med diskussioner om vad ett rehabiliterande synsätt och en rehabiliterande hjälpmedelsförsörjning är, övergick arbetet i grupperna till en arbetsmodell med en strukturerad arbetsordning, som följer den linje el. tidsaxel i vilken en brukare kommer i kontakt med verksamheten. Det är enligt den arbetsmodell som projektet arbetat ifrån följande tidsaxel eller arbetslinje: Före Under Efter Tillgänglighet Tillhandahållande Funktion Information Utprovning Uppföljning Uppsökande verksamhet Urval Service Kompetens Förskrivning Utbyte Behovsbedömning Anpassning Träning Utifrån denna modell har för område efter område diskuterats problemformuleringar och lösningar. Målsättningar som bygger på ett rehabiliterande synsätt har tagits fram för varje område. Speciella diskussioner har också genomförts kring områden, som arbetsgrupperna ansett behövt särskild uppmärksamhet, som t ex hjälpmedel för begåvningshandikappade.

5 Mellan mötena har de kommunala representanterna haft möjlighet till interna förankringsmöten och genom projektledaren har diskussioner och målformuleringar diskuterats och prövats i HSO:s hjälpmedelsnätverk. Från varje möte och diskussion har minnesanteckningar förts och till varje nytt möte har ett antal diskussionsfrågor formulerats. Utbildningar/konferenser Tre konferenser/utbildningar har genomförts under projektet. Två har vänt sig till brukare i arbetsgrupper och i nätverket, för att höja den interna kompetensen till att ta tillvara och använda egna och andras erfarenheter av egen och andras brukarerfarenhet och kunskap, på ett positivt och konstruktivt sätt. En konferens, som genomfördes med arbetsgrupperna samlade, handlade om begåvningshjälpmedel, information om Handikappinstitutets förändring och framtida verksamhet samt en allmän diskussion kring behov och inriktningar på hjälpmedelsområdet. 5. Resultatet Det konkreta resultatet av projektet är att fyra kommuner i Skåne tagit fram Rehabiliterande Hjälpmedelsprogram. I Kävlinge kommun antogs programmet av socialnämnden den 18/8 och i Hässleholms kommun den 4/11. I de övriga två kommunerna ligger det på turordning för beslut. I de fyra medverkande kommunerna kommer också samverkansgrupper att starta under hösten, för att arbeta med förverkligandet och uppföljningen av projektets målsättningar och intentioner. Erfarenheterna och det material som producerats i projektet håller på att struktureras, med syftet att ta fram en mall eller arbetsmodell för andra, som vill arbeta med att ta fram rehabiliterande hjälpmedelsprogram. Vi menar också att kompetensen, insikten och förståelsen om hjälpmedlens betydelse i ett rehabiliteringsperspektiv har ökat, i första hand bland deltagarna i de grupper som arbetat med programmen, men även inom nätverket och i viss mån i de organisationer dessa kommer från, eftersom en del frågeställningar förts vidare. 6. Långsiktig betydelse Den långsiktiga betydelsen av projektet är svår att utläsa när det precis är avslutat. Men enligt vad vi vet har ingen kommun i Skåne tidigare haft ett hjälpmedelsprogram och vi anser det betydelsefullt att sådana nu börjar komma. Speciellt på det sätt som dessa program kommit till, då alla nivåer i den kommunala beslutsgången varit inblandade i arbetet, diskuterat fram målsättningar och därmed känner argumenten och

6 behoven bakom dem. Arbetet med hjälpmedelsprogrammen har initierat en diskussion i kommunerna kring syftet och målsättningen med hjälpmedelsverksamheten, som vi inte tror skulle ha kommit igång annars. Kan detta spridas och samverkansgrupperna fungera på ett tänkt sätt, är vi övertygade om att det kommer att få en långsiktig positiv effekt för hjälpmedels- verksamheten i Skåne Spridning av resultatet - fortsatt verksamhet HSO Skåne ämnar att, tillsammans med Kommunförbundets länsavdelning, genomföra en konferens kring de erfarenheter som projektet givit. Vi hoppas att detta skall initiera fler kommuner till att börja ta fram program för en Rehabiliterande hjälpmedelsverksamhet. Från HSO:s sida kommer vi erbjuda oss att medverka i ett sådant arbete för de kommuner, som är intresserade av det. Vi kommer att fortsätta utveckla nätverket genom möten med diskussioner kring olika problem, lösningar och behov inom hjälpmedelsområdet. Denna utveckling kommer vi att arbeta med i första hand i ett Skåneperspektiv, men på längre sikt kan vi även tänka oss att arbeta för att utöka det nationellt. Vi kommer också efter önskemål, resurser och behov att stödja och följa de fyra samverkansgruppernas arbete i kommunerna och efterhand som nya kommuner och samverkansgrupper tillkommer, vill vi försöka involvera dem i arbetet. 9. Uppföljning och utvärdering. HSO kommer att ha kontinuerlig kontakt med de kommuner, som tagit eller tar fram program och följa dessa i hur de arbetar, med att förverkliga intentionerna i programmen och naturligtvis långsiktigt arbeta för, att de på sikt revideras när detta blir behövligt och vi då kanske kan få igenom ännu bättre mål- och målsättningar i programmen. HSO Skåne Kommunförbundet Skåne Lars Gustavsson Birgitta Viklund projektansvarig Förbundssekreterare