Mainstreaming. Projektansökan. HSO Skåne Sidan 1

Transkript

1 Mainstreaming Projektansökan Sidan 1

2 Innehåll Sammanfattning... sid 3. Projekt Mainstreaming... sid 4. Syfte - Målsättningar... sid 4. Mål... sid 4. Delmål år 1... sid 4. Bakgrund... sid 5. Mainstreaming Projekt... sid 6. Fokusområden - arbetsgrupper... sid 6. Arbetsstrategi... sid 7. Projektarbetet... sid 7. Information och kunskapsspridning... sid 8. Kunskap - struktur... sid 9. Tidsplan... sid 10. Dokumentation... sid 11. Avgränsningar... sid 11. Projektorganisation... sid 11. Intressenter... sid 13. Riskbedömning... sid 14. Vad händer sedan?... sid 14. Ekonomi... sid 14. Ansökan... sid 15. Bilaga: ekonomiskt underlag... sid 17. Sidan 2

3 SAMMANFATTNING Projektet Mainstreaming har som syfte att uppnå tillgänglighet för människor med funktionshinder, enligt intentionerna i nationella handlingsplanen Från patient till medborgare. Mainstreaming står för att handikappaspekten skall genomsyra alla samhällsbeslut och finnas med i alla förändrings- och utvecklingsplaner. Projektet Mainstreaming handlar om att ta fram ett antal konkreta handikappolitiska mål för att uppnå mainstreaming och ökad tillgänglighet och till detta koppla kunskaper och erfarenheter framtagna i olika utvecklingsprojekt och i praktiskt arbete. Projektet kommer att fokusera sig på ett antal utvecklingsområden som t.ex. tillgänglighet, hälso- & sjukvård, omsorg enligt SoL och LSS, arbetsliv m.m. Projektet skall strukturera och göra erfarenheter och material fysiskt och pedagogiskt tillgängligt. Detta innebär att material kan behöva skrivas om, för att bli mer tillgängliga, förses med diskussionsfrågor eller på annat sätt sättas in i ett handikappolitiskt sammanhang. Att göra dem fysiskt nåbara innebär att de kan rekvireras i pappersform, digitalt på cd, finns tillgängligt på webben eller på annat sätt. Projektet kommer att rikta sig till läns- och kommun-hso, samt handikapporganisationer som är intresserade av att arbeta mer proaktivt med handikappolitik. Dock kommer det att ställas krav för att gå in i projektet. Kraven kommer att gälla antal personer och timmar som man är villig att lägga på projektet, samt att det är förankrat genom styrelsebeslut att man skall gå med. Projektet kommer att utvärderas genom observation och kartläggning av vad som genomförs och uppnås av de målsättningar och planer som tas fram. Vi tror att om vi kan åstadkomma en övergång från att reagera till att agera inom handikapprörelsen så kommer arbetet att fortsätta även efter projekttiden. Det kan kanske också skapa en ny syn på bidrag till vissa av de medverkande organisationerna som kan ge dem mer lokala resurser. Vi räknar med att projektet behöver tre år för att kunna bli framgångsrikt. Sidan 3

4 Projekt Mainstreaming Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne, HSO Skåne, söker tillsammans med HSO i Östergötlands län och Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO, medel för rubricerade projekt. Mainstreaming betyder huvudström, huvudfåra eller strömfåra. I handikappolitiska sammanhang används ordet för att uttrycka en ambition om att handikapperspektivet skall finnas med i alla beslut inom i första hand offentlig verksamhet, men även inom andra delar av samhället och i privat verksamhet. Mainstreaming innebär att handikapperspektivet skall genomsyra all verksamhet och alla beslut. SYFTE - MÅLSÄTTNING Syftet med projektet och det förväntade resultatet av det är att få in handikappolitiken som en naturlig del i allt utvecklingsoch förändringsarbete i det svenska samhället, d.v.s inom kommuner, landsting och andra myndigheter. Vi förväntar oss också ett bättre tillvaratagande av kunskaper som framkommit i tidigare och pågående projekt. MÅL Att målen i den nationella handlingsplanen, Från patient till medborgare, uppnås och att vi får en bättre modell för kompetens- och erfarenhetsspridning inom HSO och handikapprörelsen. Delmål år 1 Att få igång ett systematiskt tillgänglighetsarbete i Sverige i minst fem landsting och sju kommuner. Att ta fram tre förslag till konkreta handikappolitiska målsättningar inom varje fokusområde Att samordna och sprida erfarenheterna av pågående och tidigare projekt som ansluter till fokusområdena Att ta fram minst 6 metod- och arbetsmaterial för ett strukturerat arbete i de samverkansråd, som har anknytning till fokusområdena Att utveckla och ta fram ett handikappolitiskt konsekvensanalysinstrument för varje fokusområde, som kan användas vid olika samhällsbeslut för att belysa konsekvenser ur ett funktionshinderperspektiv. Sidan 4

5 BAKGRUND Riksdag och regering har under de senaste årtiondena tagit fram och beslutat om ett flertal program för att öka delaktigheten i samhället för människor med funktionshinder. Under 1970-talet kom Kultur för alla. Efter det internationella handikappåret 1981 kom Handlingsprogram i handikappfrågor SOU 1982:46 och 1999 kom Nationell handlingsplan för handikappolitiken SOU 1999/2000:14 och Från patient till medborgare prop. 1999/2000:79. Programmen har fått olika genomslag och i vissa delar fört utvecklingen framåt. Men de har totalt sett inte infriat de förhoppningar, som ställts på dem från funktionshindrade medborgare eller regering och riksdag. Internationella bedömare har uttryckt sin förvåning över att Sverige inte kommit längre, under åren sedan det internationella handikappåret För det senaste programmet är målsättningen ett Sverige som är anpassat till år 2010 och att enkelt undanröjda hinder skall vara borttagna till dess. För arbetet med myndigheter har handikappombudsmannens tillgänglighetskansli ett speciellt ansvar och har riktat in sig på de så kallade sektorsmyndigheterna. För utvecklingen i kommuner och landsting och i den privata sektorn, finns det ingen som har något speciellt ansvar utan det ligger på varje huvudman. Under det europeiska handikappåret skedde informationsoch utbildningsinsatser. Förutom detta så finns det få pådrivande krafter för en positiv utveckling av handikappolitiken på regional och kommunal nivå. Det sker oftast genom initiativ av handikapprörelsen med mycket ojämna resurser. Våren 2005 har det gått fem år sedan programmet Från patient till medborgare antogs. Mycket lite har hänt ute i landet, då man i många kommuner fortfarande ser handikappfrågorna som en angelägenhet enbart för socialnämnderna. Orsakerna till den låga aktivitetsnivån är flera. Den vikande samhällsekonomin är en. Bristen på konkreta gemensamma målsättningar för handikapprörelsen är en annan. Detta har lett till att rörelsen varit dåligt samordnad och ibland oense. Lokalt och regionalt är handikapprörelsen generellt sett svag och har låg målmedvetenhet i handikappolitiskt arbete. De flesta organisationer arbetar på individuell nivå och stödjer sina medlemmar och har i bästa fall kontakt med sina kliniker. HSO på kommunal och regional nivå är ofta en organisation med dåliga resurser och oplanerad handikappolitisk verksamhet. Det är organisationer som i första hand reagerar och endast mer sällan agerar proaktivt. Sidan 5

6 Det finns såväl medlemsorganisationer som HSO, som arbetar kraftfullt och drivande, men dessa är mer undantag än regel. Vi har också många duktiga och kunniga medarbetare och förtroendevalda inom rörelsen. Men dessa känner sig ofta ensamma och ibland också motarbetade. För låg aktivitet lokalt och regionalt på det handikappolitiska arbetet, gör att det blir dåligt tryck för handikappolitiska initiativ i kommuner och landsting. Samtidigt vet vi av erfarenhet att det bara behövs två till tre personer i en förening eller i ett HSO, som är samspelta, kunniga och målmedvetna för att de skall kunna uträtta väldigt mycket. MAINSTREAMINGPROJEKT Utgångspunkten i ett Mainstreamingprojekt är befintliga kunskaper som framkommit genom olika projekt, såväl pågående som avslutade, och annat utvecklingsarbete inom handikapprörelsen. Projektet skall arbeta för att sprida denna kunskap till olika handikappföreträdare lokalt och regionalt. Detta skall ske genom att förpacka kunskapen på ett sådant sätt att den blir lättare att använda, t.ex. genom framtagning av förslag och exempel på handikappolitiska målsättningar i anslutning till dessa. Andra exempel kan vara kompletterande material som checklistor, strategier, modeller till färdiga skrivelser, eller genom arbetsmaterial med konkreta diskussionsfrågor för både intern och extern debatt etc. Fokusområde - arbetsgrupper Grunden för projektarbetet är att ett antal angelägna handikappolitiska fokusområden väljs ut att fokusera på. Till varje fokusområde knyts en arbetsgrupp på 5-7 personer, som arbetar med att gå igenom förändringsbehov i samhället, befintliga kunskaper och mål, framtagning av handikappolitiska målsättningar, informations- och kunskapsspridning etc. Arbetsgrupperna arbetar med mål, strategier samt med att ta fram material som kan användas lokalt. Arbetsgrupperna har också en stödjande funktion gentemot varandra. En del av arbetet knyts till befintliga projekt som både kan få och ge stöd för bättre resultat och kunskapsspridning. Alla arbetsgrupper bör ha en anställd (el. arvoderad) handläggare som leder arbetet. Projektet väljer ut vissa län och kommun-hso som anmält intresse av att arbeta med ett visst tema och dessa arbetar under ledning av en handläggare. Aktuella fokusområden kan t.ex. vara: Sidan 6

7 Tillgänglighet Hälso- & sjukvård - Hjälpmedel - Prioriteringar - Läkemedel - Rehabilitering Social omsorg, LSS etc. - Samhällsbetalda resor - Individuella planer Arbetsliv & anställningsbarhet m.m. Arbetsstrategi Strategin bör vara att satsa på dem som redan är relativt duktiga och aktiva inom ett område och ge dem incitament att gå med i projektet för att utvecklas vidare. Projektet bör även försöka intressera ytterligare något HSO/eller medlemsorganisation till varje arbetsgrupp. Det är viktigt att det finns en kärna av entusiaster i varje grupp med förmåga till praktiskt arbete. Alla kommun- och läns-hso inbjuds att deltaga i projektet, men det är viktigt att det ställs konkreta krav för att få deltaga. Styrelsen skall ha beslutat om deltagande och att man vill genomföra ett förändringsarbete och en kunskapshöjning. De medverkande bör också kunna ställa upp med ett visst antal personer, som är villiga att göra en viss arbetsinsats osv. Någon form av avtal upprättas mellan projektet och de olika medverkande. Det är också viktigt att ge incitament genom att projektet har resurser och möjligheter att ekonomiskt stödja dem som deltar och uppfyller gemensamt beslutade åtaganden. Vi tror också att lokala och regionala förbund skall ges möjlighet att deltaga i de fall där det inte finns HSO eller om dessa saknar förmåga eller vilja. Projektet bör förankras och informeras om både på förbundsnivå och hos vissa speciellt utsedda kommun- och läns-hso, samt naturligtvis hos olika samarbetspartners och andra intressenter. Projektarbetet Utbildnings- eller seminariedagar genomförs kring olika intresseområden, där de som medverkar i det lokala arbetet får vara med och utforma handikappolitiska målsättningar, arbetsmaterial, förslag till skrivelser osv. Arbetsgrupperna förbereder och stödjer hela tiden de lokalt medverkande såväl i mötena som i det lokala arbetet. Alla läns- och kommun-hso inbjuds att vara med på de Sidan 7

8 större seminarierna men, som tidigare nämnts, bör vissa krav ställas för medverkan. Exempel på detta kan vara antal personer de kan engagera, mängden tid som avsätts osv. Resurser måste tillskapas så att de får ersättning för medverkan, resor, förlorad arbetsförtjänst etc. Arbetsgången ser ut ungefär enligt följande: 1. Uppstart i ett seminarium, med kartläggning av fokusområden och fastställande av dessa. 2. Fokusgrupperna startar successivt sitt arbete genom att kartlägga behov och brister, se vilka material som finns och börja ta fram förslag till handikappolitiska målsättningar och strategier. 3. Grundfakta tas fram genom enkäter, intervjuer eller observationer. Till detta tas fram förberedande arbetsmaterial som enkäter och sammanställningsmallar, intervjufågor osv. Dessa kan antingen användas direkt eller anpassas lokalt/regionalt. I dessa material kan ingå t.ex. arbetsblad för möten i handikappråd, uppvaktningar av politiker och tjänstemän osv. 4. Material sprids genom seminarier och genom besök till samtliga intresserade medlemsorganisationer. Dessa tar fram lokala handlingsplaner med konkreta datum för genomförande av olika aktiviteter och uppnående av olika målsättningar. 5. Handikappolitiska aktiviteter genomförs lokalt och regionalt efter överenskommelserna. 6. Utvärdering och lärande sker av erfarenheterna, planering för fortsatt arbete, ny kunskapsspridning och nya aktiviteter för uppnående av de handikappolitiska målen. Skiss: Flödesschema år 1 Fokusgrupp 1 HK-politiska mål Handikappolitiskt arbete Projektstart Materialgenomgång Materialbearbetning Informationsspridning Utvärdering Lärande Planering År 2 Fokusgrupp 2 HK-politiska mål Information och kunskapsspridning Informationen om projektet kommer kontinuerligt att spridas genom informationsblad och genom webinfo. Det är viktigt att synliggöra både initiativ och aktiviteter och vad som sker hos Sidan 8

9 de olika projektparterna. Hur kunskapsmaterial bäst görs tillgängligt är något som projektet noga får analysera och ta ställning till. Det kan vara genom att material läggs upp på hemsidor eller genom kontinuerliga infobrev om vad som finns och att det t.ex. kan rekvireras från en beställningscentral eller annat. Informationsblad bör spridas brett till medverkande HSO, föreningar och förbund, likväl till de kommuner, landsting och andra myndigheter som berörs speciellt av projektet och dess målsättningar. Det kan också vara ett bra sätt att sprida kännedom om material och erfarenheter som finns sedan tidigare, likväl som att lyfta fram vad aktiva organisationer åstadkommer. Detta i sin tur kan förhoppningsvis skapa incitament för de som varit mindre aktiva att börja engagera sig. Kunskap - struktur Projekt Mainstreaming kommer att vara mångfacetterat och spänna över flera stora och angelägna arbets- och kunskapsområden. Det handlar till stora delar om att tillvarata kunskaper som framkommit genom tidigare projekt och praktiskt arbete, och sedan förpacka och distribuera dem på ett sådat sätt så att de blir användbara för flera. Det innebär att en del material kanske kommer att behöva omarbetas eller kompletteras, så att det blir pedagogiskt och praktiskt användbart för dem som arbetar på lokal och regional nivå. Det handlar också om att utbilda företrädare i de olika materialen och ge dem både praktiska verktyg och incitament för aktivt handikappolitiskt arbete. Projektet får ses som ett kunskaps- och igångsättningsprojekt, där vi ser kunskaps- och arbetsmaterial utifrån följande skiss. Skiss: Kunskapstriangeln - Sak/fackkunskap Tillgänglighet Hälso- & sjukvård Omsorg/SoL - LSS Arbete/sysselsättning???? - Process/strategikunskap arbetsmaterial Metodikmaterial Färdiga skrivelsemallar Utvärderingsrapporter Checklistor???? - Baskunskap Grundkunskap att arbeta handikapppolitiskt Basideologi/värdegemenskap Handikappolitiska målsättningar I figuren ovan är kunskap strukturerad på tre nivåer. På den första nivån är det vissa baskunskaper som handlar om den grundläggande ideologin och värdebasen, handikapprörelsens funktion och uppbyggnad, likväl som hur samhället fungerar Sidan 9

10 med uppdelning stat-kommun osv. Här finns redan idag mycket material framtaget i olika projekt och i det dagliga arbetet inom olika förbund och HSO. På nivå 2 behövs sedan läggas en sakkunskap kring de olika fokusområdena, som då t.ex. kan vara tillgänglighet, hälso- och sjukvård etc. I denna sakkunskap ingår lagstiftning, organisation, arbetssätt, funktion, funktionshinderaspekten kring de olika områdena osv. Troligtvis finns det även här mycket kunskap att använda från tidigare projekt, från förbunden likväl som från andra organisationer och myndigheter som HO, Socialstyrelsen, Landstings-Kommunförbundet, Hjälpmedelsinstitutet m.fl. På nivå 3 kommer en process- och strategikunskap kompletterad med arbetsmaterial, checklistor, förslag till skrivelser m.m., som är en hjälp vid kartläggningar av nuläge, uppvaktningar, analyser, konstruktion av skrivelser m.m. Tidsplan Projektet beräknas behöva minst tre år för att få det genomslag och den bredd, som handikappolitikens viktigaste områden spänner över. Skiss: Tidsplan År Aktiviteter Uppstart med medverkande organisationer. Fastställande av fokusområden. Kartläggning av nuläget och behov, samt genomgång av befintligt material m.m. Formulering av handikappolitiska mål. Metodpärmar börjar tas fram. Aktivitetsplaner tas fram för fokus- och arbetsområden. Mer lokala aktiviteter påbörjas. Arbets- och strategimaterial för råd och samverkansgrupper sammanställs eller tas fram. Fortsatta kartläggningar och analyser av behov och befintlig kunskap i tidigare eller andra pågående projekt. Genomförandeår. Aktiviteter i kommuner, landsting och länsmyndigheter. Relevansen i material, strategier och arbetssätt utvärderas. Dokumentation och spridning av projektresultat och material. År 1 Under första året startar urval av medverkande organisationer och inbjudan skickas till övriga deltagare. Fokusområden fastställs och kartläggnings- och arbetsmaterial tas fram och testas i kommuner, landsting och på andra huvudmän. Konkreta handikappolitiska målsättningar börjar att formuleras. Arbetet med att skapa översikt och gå igenom befintliga material inleds och utbildning och kartläggning kring fokus- Sidan 10

11 områdena påbörjas. Metodpärmar sammanställs efterhand som underlag. År 2 Under det andra året börjar det egentliga arbetet med att ta fram aktivitetsplaner för de olika arbets- och fokusområden som projektet valt att arbeta med. Lokala aktiviteter skall genomföras genom projektets initiativ och resurser skall finnas inom projektets ram för att stöda dessa i medverkande organisationer. Under år två inleds också arbetet med att sammanställa och ta fram arbets- och strategimaterial för de olika råd och samverkansgrupper som finns, t.ex. handikappråd, LSS-samverkan, läkemedelsråd m.fl. År 3 År tre blir ett genomförandeår, då projektets erfarenheter skall tillämpas fullt ut och börja att fungera i kommuner, i landsting och i andra samhällsmyndigheter. Samtidigt kommer resultat och erfarenheter från andra projekt att föras ut till projektdeltagarna. Dokumentation Projektarbetet kommer att dokumenteras genom beskrivning av processen i en projektrapport. Arbetsmaterial, analysdokument, enkäter, förslag till skrivelser m.m. kommer att sammanställas både i arbetspärmar, göras tillgängliga på CD och läggas ut på webben, så det är tillgängligt för alla intresserade. Grunden kommer att vara att försöka göra all dokumentation och allt arbetsmaterial pedagogiskt och tillgängligt, så att det är praktiskt användbart i det handikappolitiska utvecklingsarbetet. Det skall också vara fysiskt nåbart för alla intresserade. Avgränsningar Projektet avgränsas genom att vi under projekttiden kommer att arbeta med högst fyra fokusområden och vad som är upptaget i den nationella handlingsplanen. Projektet kommer också att begränsas i deltagarantal, då det kommer att ställas konkreta krav på såväl antal personer som medverkande personer och deras arbetsinsats, som praktisk måluppfyllelse i arbetet. PROJEKTORGANISATION Vi tror att följande organisation skulle kunna vara en bra modell för projektet. Styrgrupp Projektet leds av en styrgrupp bestående av huvudintressenter, Sidan 11

12 t.ex. ett par personer från läns-hso, någon från kommun-hso och riks-hso samt eventuellt någon annan intressent. Styrgruppen bör inte har mer än fem eller max sju personer. Styrgruppens uppgift är att vara ett stöd för projektledningen både idémässigt och med förankring bakåt i organisationerna. Styrgruppen träffas ungefär kvartalsvis, kanske något oftare i uppstarten. Skiss: Projektorganisation Styrgrupp 5 personer, som representerar huvudintressenterna Referensgrupp Deltagare växlar beroende på fråga Projektkansliet Projektledare Projekthandläggare Arbetsgrupp Fokusområde 1 Arbetsgrupp Fokusområde 2 Arbetsgrupp Fokusområde 3 Projektkansliet Projektkansliet består av projektledare och projekthandläggare. De sköter de praktiska uppgifterna med att leda arbetsgruppernas arbete, ordna seminarier, informera, söka kunskap och material och finna vägar för att sprida dessa, hjälpa till att göra analyser, ta fram grund- och bakgrundsma-terial osv. Arbetsgrupper Arbetsgrupperna arbetar med ett konkret fokus- eller ämnesområde. Det kan vara t.ex. tillgänglighet, hälso- och sjukvård eller något annat. Arbetsgrupperna skall bestå av representanter för de lokala och regionala nivåerna och kan i tillämpliga frågor ha med kompetenspersoner från förbund, riks-hso m.fl. Varje arbetsgrupp består av 5-7 personer som träffas ca 6 gånger per år. De diskuterar och tar fram förslag till handikappolitiska målsättningar för sina fokusområden, går igenom material, ser vad som kan användas direkt, vad som behöver förändras eller vad som saknas. Mellan varje möte har ledamöterna praktiska uppgifter som skall genomföras på hemmaplan och som skall kommuniceras ut till andra intresserade HSO. Referensgrupp - förankringsgrupp Referensgruppen utgörs av de seminarier som genomförs inom varje ämnesområde för intresserade ledamöter från HSO på olika nivåer, samt förenings- och förbundsrepresentanter. Sidan 12

13 Seminarier genomförs max två gånger per år i varje fokusområde med max 40 deltagare i respektive. Referens- och förankringsgrupperna skall tjäna två syften, dels få in synpunkter på befintligt och behövt material, dels få acceptans för genomförande av olika handikappolitiska initiativ som skall genomföras i län och kommuner av de lokala organisationerna. Referensgrupper bör också vid behov kunna bildas kring en speciell frågeställning som projektet arbetar med. INTRESSENTER Kärnintressenter och de som projektets arbete och resultat i slutändan skall gagna, är människor med funktionshinder och kroniska sjukdomar. De skall, genom ökad tillgänglighet och ökad uppmärksamhet och beaktande av funktionshinderaspekten vid olika samhällsbeslut, kunna leva ett bra liv trots sina funktionshinder. I projektarbetet företräds de av de HSOrepresentanter som ingår i projektets olika arbetsdelar. Skiss: Intressenter Sekundärintressenter - Andra intresserade HSO och förbund - Kommuner/Kommunförbund - Försäkringskassan - Landsting - Länsarbetsnämnder Vägverket -???? Primärintressenter - Sökande HSO - Allmänna Arvsfonden - Andra tänkbara finansiärer Tertiärintressenter - Massmedia - Andra berörda organisationer t.ex pensionärer, studieförbund m.fl -??? Kärnintressenter - Människor med funktionshinder Projektets primärintressenter är de HSO-avdelningar som är projektsökande samt Allmänna Arvsfonden som är huvudfinansiär och eventuella andra tänkbara finansiärer. Sekundärintressenter är andra HSO och förbund, som är villiga att ingå i och engagera sig i projektet, samt de kommunförbund, kommuner, landsting m.fl, som vi måste samarbeta med och ha stöd av för att kunna åstadkomma den mainstreaming i handikappolitiken som är projektets syfte. Här har redan information och förankring om projektidén gjorts till ett tiotal HSO -avdelningar. Sidan 13

14 Tertiärintressenter är media samt andra organisationer som delvis kan hjälpa till eller delar vårt intresse för ett tillgängligt samhälle. RISKBEDÖMNING En av de stora riskerna för att projektet skall misslyckas, är att inte tillräckligt intresse och kraft mobiliseras ute i landet för förändringsarbetet. Vi vet av erfarenhet att det kan vara både tungt och trögt att få respons från de egna organisationerna. Idag finns det emellertid en kärna av mer aktiva läns- och kommun-hso, vilka i många fall har anställd personal. Det gör att chanserna för att lyckas ökar. Att sätta några siffror för möjligheterna att lyckas eller misslyckas tror vi inte låter sig göras. Det är mer en fråga om hur många som vi kan mobilisera. Blir det ett färre antal än vi hoppats på, så finns ändå projektets erfarenheter och ihopsamlade material att ta tillvara på även i framtiden, då det inte bör bli inaktuellt alltför snabbt. Det kommer också att finnas tillgängligt för kommuner och landsting som på eget initiativ vill arbeta med frågorna. VAD HÄNDER SEDAN? Om projektet går som det är tänkt, så bör det innebära både en stor kompetenshöjning och bättre rutiner för mottagande och förvaltande av kunskap, i de medverkande organisationerna. De bör också ha fått metodik och rutiner för en proaktiv verksamhet som bygger på samhällets behov, snarare än upplevda inre behov i organisationen. En bättre och mer aktiv handikapprörelse regionalt och lokalt bör också intressera fler människor än en passiv organisation. Om projektet lyckas bör det rimligen också bli fler som är intresserade av ett aktivt engagemang. Vi vet också av erfarenhet att en bra behovsbaserad verksamhet har större möjligheter att få bidrag från samhället, än organisationer vars verksamhet mer sysslar med sig själv. Vi tror att projektet kan sätta igång processer som både leder till en aktivare och mer strategiskt arbetande handikapprörelse, samt att förutsättningarna att nå målen i den nationella handlingsplanen ökar. Lyckas vi få igång en sådan aktiv process i ett antal HSOavdelningar, stannar inte denna upp bara för att projektet avslutas. Den blir en naturlig del i de medverkande organisationernas arbetssätt. EKONOMI Projektet är stort, angeläget och blir omfattande om intentionerna med mainstreaming skall uppnås. För att lyckas med Sidan 14

15 intentionerna att få ett bra resultat och uppnå det högt ställda mål som samhällssituationen kräver, så ser vi att det belopp vi söker i bifogad budget är behövligt. Alla samhällsförändringar skall betalas av den kommun, landsting eller annan samhällsaktör som berörs av arbetet. De kalkylerade kostnaderna är till för handikapprörelsens utgifter för anpassning och framtagande av material, utbildnings- och informationsinsatser etc. Vi räknar med att en del av de deltagande länen och kommunerna skall kunna få lokala projektmedel för sitt lokala arbete tillsammans med landsting och kommuner. Vi tror också att det i vissa delar kan vara möjligt att få sponsormedel från andra intressenter för aktiviteter som kan tillkomma, men som vi ej kan förutse i planeringsstadiet. Våra bakgrundsberäkningar framgår av bifogade ekonomiska underlag. Budget För information om ekonomiska frågor i projektet, kontakta Lars Gustavsson på HSO Skåne ANSÖKAN Hänvisande till projektbeskrivning och det bifogade ekonomiska underlaget ansöker vi härmed om x.xxx.xxx:- kronor att användas till första året för projektet Mainstreaming. Om det är något som saknas i underlaget, eller någon information ni undrar över v. g. kontakta Lars Gustavsson, HSO Skåne. Skåne Lars Gustavsson länsombudsman Sidan 15