GRANSKNINGSRAPPORT. Kvalitet i förskola. Projektledare: Kaj Oldrup, certifierad kommunal yrkesrevisor. Beslutad av revisorskollegiet

Transkript

1 GRANSKNINGS Kvalitet i förskola Projektledare: Kaj Oldrup, certifierad kommunal yrkesrevisor Beslutad av revisorskollegiet RAPP Kvalitet i förskola Postadress: Stadshuset, Malmö Besöksadress: August Palms plats 1 Telefon (exp): Hemsida: malmostadsrevision@malmo.se

2 1 SAMMANFATTNING KRITIK/FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN PROJEKTBESKRIVNING MM Bakgrund till revisionens granskningsprojekt Syfte Revisionskriterier Avgränsning Stadsrevisionens tidigare granskningar Metod Resurser RÄTTSLÄGET OCH ÖVERGRIPANDE BESLUT Skollagens kapitel om förskola och systematiskt kvalitetsarbete Ytterligare råd och anvisningar genom Skolverket Skolinspektionens kvalitetsgranskningsrapport (Nationell studie) Skolinspektionens tillsynsrapport 2011 i Malmö Malmö stads beslut och stöd för det systematiska kvalitetsarbetet Organisatorisk inplacering Statistik. Ekonomi Enkätuppgifter SDF SÖDRA INNERSTADEN Organisation, ledning och styrning Personalfrågor Lokaler Information och kommunikation SDF VÄSTRA INNERSTADEN Organisation, ledning och styrning Personalfrågor Lokaler Information och kommunikation SDF ROSENGÅRD Organisation, ledning och styrning Personalfrågor Lokaler Information och kommunikation KÄLLOR OCH REFERENSLITTERATUR...17 RAPP Kvalitet i förskola 2 (19)

3 1 Sammanfattning Stadsrevisionen har genomfört en granskning av kvaliteten i förskolor vid stadsdelsfullmäktige Södra innerstaden, Västra innerstaden och Rosengård. Granskningen har inriktats på hur stadsdelarna har byggt upp sin ledning och styrning av förskoleverksamheten. Det har framförallt gällt frågor om det finns tillräckligt med pedagogisk personal, ändamålsenliga lokaler/utemiljö samt i övrigt säkrat förskolans pedagogiska uppdrag. Granskningen visar att kommunstyrelsen och de granskade stadsdelsfullmäktige har inlett ett omfattande arbete för att utveckla kvaliteten inom förskolan. Efter det tidigare lagkravet om kvalitetsredovisningar upphörde så har formella beslut saknats i Malmö stad om hur kvalitetsarbetet ska bedrivas. Efter 1 september i år har samtliga stadsdelar beslutat om detta på tjänstemannanivå. Flera IT-system och kvalitetsledningssystem har nyligen implementerats i Malmö stad. Förskolorna leds i allt större utsträckning av en egen organisation inom respektive stadsdelsfullmäktige. Sammantaget bör de införda styrsystemen bidra till en ökad kvalitet inom förskolan. Den fråga som kräver fortsatt uppmärksamhet är hur förskolan klarar sitt pedagogiska uppdrag. Rekrytering av förskolelärare är en viktig framgångsfaktor för detta. 2 Kritik/Förbättringsområden Granskningen föranleder ingen kritik mot kommunstyrelsen och de granskade stadsdelsfullmäktige. Frågan om det systematiska kvalitetsarbetet, förskolans förstärkta pedagogiska roll, rekrytering och utveckling av kompetent personal kräver mycket hög uppmärksamhet av ansvariga för förskolan i Malmö stad. RAPP Kvalitet i förskola 3 (19)

4 3 Projektbeskrivning mm 3.1 Bakgrund till revisionens granskningsprojekt Från revisionsplanen för 2012 finns följande skrivning: Bakgrund Förskolan i Malmö har under de senaste år en byggts ut kraftigt. Målet att erbjuda plats inom fyra månade har i huvudsak uppfyllts. Det finns en ökad risk att en stor kvantitativ utbyggnad medför att kvaliteten får mindre uppmärksamhet. Det är viktigt att barngrupperna inte blir för stora och att personalen har rätt erfarenhet och utbildning. Syfte/ revisionsfrågor Hur säkras tillgången på pedagogiskt utbildad personal? Hur tillgodoses behovet av ändamålsenliga lokaler? Hur tillvaratas brukarundersökningar etc för att säkra kvaliteten? Hur säkras förskolans pedagogiska uppdrag? Revisionen i Malmö stad genomförde senast 2010, genom Professional Management AB, en granskning av kvalitet i förskolan. Den granskningen omfattade stadsdelarna Centrum, Limhamn/Bunkeflo, Fosie respektive Oxie. Bland annat påpekades behovet av ett kvalitetssystem för förskolan, enklare målstruktur i Malmö stad, utveckling av kvalitetsindikatorer och standards samt hur klagomålshantering ska organiseras. Skollagen i dess lydelse från 2010 började tillämpas från och med 1 juli Bland annat betonas tydligare förskolans pedagogiska uppdrag. Huvudmannen behöver inte längre lämna kvalitetsredovisningar som separata dokument men ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Skollagens kap 4 handlar om det systematiska och dokumenterade kvalitetsarbetet. Beträffande förskola finns i 8 kap 8 en allmän skrivning om barngruppernas storlek och miljö. Skolverket förväntades ge ut allmänna råd om kvalitetsarbete sommaren Skolinspektionen genomförde under sin tillsyn av Malmö stad och därvid också granskat förskoleverksamheten. Bland annat påpekade skolinspektionen att i vissa stadsdelar saknades tillräckligt mycket personal med högskolekompetens. I några stadsdelar fann skolinspektionen personal inom förskola som varken talade svenska eller barnens modersmål. Lokalerna för förskola hade också en mycket stor variation från mycket stimulerande miljöer till torftiga. Inom Malmö stad pågår ett arbete med hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas framöver. Det gäller bland annat tidplan, kvalitetskriterier, IT-stöd med mera. Beslut aviserades till maj RAPP Kvalitet i förskola 4 (19)

5 3.2 Syfte Granskningen har gällt kvaliteten inom förskola driven av Malmö stad. Syftet har varit att granska om berörda stadsdelsfullmäktige har en ändamålsenlig uppföljning av kvaliteten i förskolan. Det gällde att granska ifall kommunstyrelsen har utvecklat tillräckliga kommuncentrala stödfunktoner. Det gällde också att granska att stadsdelsfullmäktige har skapat sig tillräcklig ledning, styrning och kvalitet över förskolans kvalitet. Detta övergripande syfte ledde till följande revisionsfrågor: 1) Hur har SDF säkrat tillgång på pedagogisk personal, ändamålsenliga lokaler/utemiljö samt i övrigt säkrat förskolans pedagogiska uppdrag? 2) Vilka kompletterande anvisningar eller rutiner gäller beträffande klagomålshantering? 3) Hur tillvaratas brukarundersökningar etc för att säkra kvaliteten? 4) På vilket sätt finns dokumentation för stadsdelsfullmäktige avseende kvalitetsutvecklingen inom förskola? 5) Vilka åtgärder har kommunstyrelsen respektive stadsdelarna vidtagit för att säkra tillgången på pedagogiskt (högskoleutbildad) personal inom hela Malmö stad? (Malmö stads kompetensförsörjningsprojekt) 3.3 Revisionskriterier Skollagens kapitel om förskola och systematiskt kvalitetsarbete. Skolinspektions tillsynsrapport Malmö avseende förskola pekade på brister inom vissa förskolor beträffande andel högskoleutbildad personal, lokalernas utformning samt i vissa fall bristande kompetens bland personalen såväl beträffande såväl i svenska som i barnets modersmål. Utöver detta har hämtats vägledning från KF/KS beslut om kvalitetskrav inom förskola. Exempelvis hur attitydundersökningen från våren 2011 ska behandlas. 3.4 Avgränsning En avgränsning har gjorts till några stadsdelar, som inte var med i 2010 års urval. Granskningen har genomförts i stadsdelsfullmäktige i Södra innerstaden, Rosengård respektive Västra innerstaden. I relevanta delar omfattas kommunstyrelsen. 3.5 Stadsrevisionens tidigare granskningar I källförteckningen i slutet av denna granskningsrapport finns förtecknat de granskningsrapporter som har beröringspunkter med denna granskning. RAPP Kvalitet i förskola 5 (19)

6 3.6 Metod Eftersom flera av frågorna är av bedömningskaraktär vad det nödvändigt att använda kvalitativa metoder användas såsom dokumentstudier och intervjuer. Platsbesök med observation och samtidig intervju har också använts som ett sätt att inhämta kunskap om förhållandena. 3.7 Resurser Styrgruppen ur Revisorskollegiet: Berit Söderholm, Sven-Åke Carlén, Tomas Nordin och Bertil Ekelund. Projektledare från : Kaj Oldrup, cert kommunal yrkesrevisor. Sakkunnig revisor har prövat sitt oberoende med mera enlighet med SKYREV:s rekommendation och inte funnit något hinder mot att utföra granskningen. 4 Rättsläget och övergripande beslut 4.1 Skollagens kapitel om förskola och systematiskt kvalitetsarbete Skollagen (SFS 2010:800) innehåller i kapitel 4 regler om systematiskt kvalitetsarbete. Där framgår att också förskolorna ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla sin verksamhet. Detta ska dokumenteras. I skollagens kapitel 8 regleras förskolan. Skolverket ger på sin webbplats ett kortfattat sammandrag: Förskolan styrs av skollag och läroplan. Skollagen säger att: Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö. Det ska finnas förskollärare och det får också finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. Lokalerna och utrustning ska finnas för att syftet med förskolan ska kunna uppfyllas. Källa: Skolverket Ytterligare råd och anvisningar genom Skolverket Skolverket har gett olika vägledningar för förskolan. En av de mer omfattande är ett stödmaterial Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan pedagogisk dokumentation. De allmänna råden för kvalitet i förskolan är från 2005 är under revidering men bedöms kunna tillämpas i avvaktan på omarbetningen. RAPP Kvalitet i förskola 6 (19)

7 Beträffande frågan om personaltäthet och barngruppernas storlek har Skolverkets upplysningstjänst gett följande vägledning. Det är Skollagens 8 kap 8 som är utgångspunkten. Där står: Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. Skolverket fortsätter: Det finns ingen specifik reglering kring hur stora barngrupperna ska vara eller hur många anställda per barn en förskola ska ha. Det ska tas hänsyn till lokaler, antal personal, antal barn med stödbehov etc. I övrigt finns inga nationella bestämmelser för gruppstorlekar varken i förskola, förskoleklass eller i grundskola. Skolverket har tagit fram ett allmänt råd och kommentarer om kvalitet i förskolan, där kan du bl.a. läsa om gruppstorlek och personaltäthet. Riktmärket för en gruppstorlek om 15 barn per grupp är att betrakta som ett genomsnittligt värde som Skolverket tog fram I Allmänna råd och kommentarer om kvalitet i förskolan sidan 15 står det också: "Det finns inga belägg för att det skulle finnas någon gruppstorlek eller personaltäthet som är den optimala i alla sammanhang. Förutsättningarna varierar från grupp till grupp och från tid till annan...kommunen avgör, utifrån lokala förhållanden, vilken gruppstorlek och vilken personaltäthet som är den lämpligaste...oberoende av vad som generellt anses lämpligt eller lagom är det alltid nödvändigt att anpassa gruppstorlekar och personaltäthet till de förutsättningar som råder i varje förskola.---" 4.3 Skolinspektionens kvalitetsgranskningsrapport (Nationell studie) Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget. Granskningen genomfördes på 42 olika förskolor med spridning över hela landet och bland såväl kommunala som privata förskolor. En slutrapport presenterades juni (Skolinspektionen 2012:7). Skolinspektionen summerar granskningen till att peka på fyra stora utvecklingsområden på de granskade förskolorna: Ökat fokus på lärandeuppdraget behövs. Personalens förhållningssätt, kunskap och medvetenhet i förhållande till uppdraget behöver utvecklas på många förskolor. Kvalitetsarbetet behöver genomsyra arbetet i verksamhetens alla delar så det blir en naturlig del av det dagliga arbetet. Förskolans ledarskap behöver lyftas och tydliggöras. 4.4 Skolinspektionens tillsynsrapport 2011 i Malmö Skolinspektionen framställde över 100 tillsynsrapporter vid sin regelbundna tillsyn av Malmö stad. Tillsynen bedrevs i huvudsak under 2010 och Den 16 november RAPP Kvalitet i förskola 7 (19)

8 2011 publicerades kommunrapporten. Inspektionen har krävt svar på framställda rapporter och i många fall också krävt förtydligande redogörelser. Skolinspektionen riktade i sin sammanfattande rapport kritik mot förskoleverksamheten på framförallt följande punkter: Personalens kompetens på många förskolor. Bristande stimulans för barnens språkutveckling (svenska och sitt modersmål) på några förskolor. Brister i kvalitetsarbetet. Stora skillnader i staden. Detta gällde såväl miljö som det pedagogiska arbetet. 4.5 Malmö stads beslut och stöd för det systematiska kvalitetsarbetet Malmö stads kommunfullmäktige fastställer i sin budget för respektive verksamhetsår prioriterade mål. I budget för 2012 finns dessa som tar fasta på kvaliteten i förskola: Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid. - Trafikljuset visar förändringen av antalet nybyggda förskoleplatser i förhållande till efterfrågan. Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov. - Trafikljuset visar förändringen av personaltätheten i förskolan. Med trafikljuset förstås hur målen avses bli uppföljda. I budgetens textdel utvecklas hur kommunfullmäktige ser på utbyggnadskravet och kvaliteten: --- Behovstäckningen har högsta prioritet, men den ska inte ske på bekostnad av kvaliteten. Malmös förskolor ska erbjuda trygga, lärorika och omsorgsfulla miljöer och vi vill att personalen ska ha tid att se varje barn och dessa unika behov. -- Alla barn och deras föräldrar/vårdnadshavare ska ges möjlighet till inflytande och utvärdering av verksamheten i förskolan och dess kvalitet. --- Det kraftiga behovet av nya förskoleplatser har gjort det svårt att minska barngruppernas storlek, men vi har detta mål i vår gemensamma plattform för mandatperioden och vi följer kvaliteten i verksamheten. Källa: (Budget 2012 s 15-16) Kommunstyrelsen har genom stadskontoret inlett ett arbete med att under 2012 utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i Malmö stad. I stadens intranät KOMIN finns lagt in i undergrupper: Bestämmelser och stödmaterial, kvalitetsverktyg samt dokumentationsmallar. Det finns en särskild projektorganisation etablerad för att implementera det nya arbetssättet. Förskolechefer och personal erbjuds utbildningar under hela Ett dokument är Analysstöd förskola. I det finns 50 frågor uppdelade på olika block, som torde täcka de krav som ställs på förskoleverksamheten. Det finns också en dokumentmall för att enheten ska precisera minst tre områden som behöver förbättras. Under tidplan anges att en skriftlig sammanställning av måluppfyllelsen i varje stadsdel, grundad på vad som framkommit i dokumentation och kvalitetsdialoger ska vara klar februari För att klara detta uppger stadskontoret att samtliga förskolor har senast den 1 september dokumenterat sin uppföljning och däri angett tre områden som man RAPP Kvalitet i förskola 8 (19)

9 bedömer behöver utvecklas (resultat, analys och åtgärder) och något område där man lyckas väl (resultat och analys av vilka faktorer som lett till framgången). Underlaget ska utgöra grund för enhetens utvecklingsarbete men också för de resultatdialoger som nu under hösten pågår mellan samtliga förskolechefer och barn- och ungdomschef (motsvarande). 4.6 Organisatorisk inplacering Stadsdelarnas ansvarar inom sitt geografiska område för förskola. Det innebär bland annat hantering av kö till förskola, resursfördelning med flera frågor som beställare. Stadsdelarna har också ett produktionsansvar för de förskolor som man själv har inom sitt område. Mellan stadsdelarna finns ett stort flöde. Kommunfullmäktiges beslutade 25 oktober 2012 om ny organisation för skola och förskola. Den nya förskolenämnden får ansvaret från och med 1 juli Detta ska förberedas av en interimsorganisation, som kommunstyrelsen ansvarar för. Reglemente och utseende av ledamöter i den nya nämnden kommer att beslutas av kommunfullmäktige sannolikt maj Statistik. Ekonomi. I Malmö finns 241 kommunala förskolor, 71 enskilda förskolor, 17 familjedaghem (pedagogisk omsorg) i kommunens regi samt 13 i enskild regi. I verksamheten ingår också 9 öppna förskolor. Tabell: Antal barn med plats i förskoleverksamhet i genomsnitt per år. År Antal Källa: Malmö stads årsredovisning 2011, s 69. Verksamhetsmått 2012 per DR gick nästan 85 % av barnen i kommunal förskola. Enligt verksamhetsmåtten per DR2/2012 så har detta ökat till 91 %. Personaltätheten har under de senaste åren legat kring 5 barn per anställda. Detta mäts kring 15/10 varje år. År 2012 uppmättes 4,96 barn/anställd. Föregående år 5,06 barn/anställd. Nettokostnaderna för förskoleverksamheten uppgick 2011 till Mkr. Det var en ökning med 168 Mkr eller 10 % jämfört med föregående år. Den höga nettokostnadsökningen var en följd av en fortsatt utbyggnad. 4.8 Enkätuppgifter Malmö stads sände våren 2011 ut en enkät till föräldrar med barn i förskola. Det var en upprepning av att mäta upplevd kvalitet genom enkät till föräldrarna. Detta genomförs RAPP Kvalitet i förskola 9 (19)

10 vartannat år. Det är ett led i kommunfullmäktiges mål för förskoleverksamheten. Genom enkäterna ska kommunen fånga hur föräldrarna upplever verksamheten. Stadskontoret konstaterar att det blev en låg svarsfrekvens 21 % - och utvecklar ett resonemang om vad det var som gjorde detta. Det rör sig om datorstödd teknik, konkurrens från lokala enkäter, bristande återkoppling till respondenterna efter förra enkäten och att föräldrarna kan uppleva det som en omväg att svara på en enkät istället för att kontakta personal direkt på förskolan. Trots bortfallet bedöms de resultat som presenteras i undersökningen ge ett underlag, en utgångspunkt för det fortsatta arbetet med att utveckla kvaliteten inom förskolan. Projekt kvalitetsarbete arbetar med att ta fram en ny föräldraenkät till våren Attitydundersökningen indikerar också att vissa frågor måste lyftas fram i ett fortsatt utvecklingsarbete. Det handlar t.ex. om barngruppens storlek och sammansättning, matens kvalitet och att vuxna på förskolan är uppmärksamma på vad som händer i barngruppen. 5 SDF Södra innerstaden 5.1 Organisation, ledning och styrning SDF Södra innerstaden uppger att sedan kraven på kvalitetsredovisning upphörde, har de inte haft någon mall att följa upp verksamheten efter. Nu görs analys av varierande kvalitet av förskolorna själva i avvaktan på att gemensam mall för hela Malmö kommer att färdigställas. Viktigast har varit det kvalitetsledningssystem som tagits fram av BoUavdelningen (Stadskontoret). Materialet har bearbetats i ledningsgrupp, på förskolorna och på det pedagogiska caféet. Materialet kommer också att förankras hos processledarna på förskolorna tidigast under hösten Stadsdelen har gjort en organisationsförändring som syftar till att öka likvärdigheten mellan förskolorna. Organisationen har en ökad chefstäthet enligt principen Det nära ledarskapet. Förskolan har skilts från grundskolan vilket skapat fokus för förskolefrågor. Utvärdering och uppföljning har ökad vikt. Fortfarande återstår behov av att höja och jämna ut den pedagogiska kvaliteten. Detta var också något som Skolinspektionen påpekade vid sin tillsyn. Stadsdelen har i sina uppföljningar av målen för förskolan självt konstaterat att man inte har nått de uppsatta målen mer än delvis för målet: Flickor och pojkar bemöts utifrån individuella förutsättningar och erfarenheter. Södra Innerstaden har som mål att minska barngruppernas storlek. Storleken är beroende av dels efterfrågan och dels stora eller små barn. Allmänt gäller att hög efterfrågan medför förtätning av barngrupperna. På 1-3årsavdelning eftersträvas att inte ha mer RAPP Kvalitet i förskola 10 (19)

11 än 15 barn i gruppen. På 3-5-årsavdelning är barnantalet upp till 20 (vanligast 18)och på 1-5årsavdelning är barnantalet upp till 18 (vanligast 17). 5.2 Personalfrågor Personaltätheten har under de senaste åren legat kring 5 barn per anställda. Detta mäts kring 15/10 varje år. År 2012 uppmättes 4,93 barn/anställd. Föregående år exakt samma. När det gäller personalomsättning finns inte något enkelt och tillförlitligt sätt att ta fram denna. Även om det inte finns statistik så uppger stadsdelen att personalomsättningen är hög och har varit ständigt ökande. Orsaken antas vara brist på utbildade förskollärare. Det finns också en tendens att nya förskolor har högre personalomsättning. Förskolor i socioekonomiskt svaga områden har i viss mån högre personalomsättning. Skolinspektionen påpekade i sin kommunrapport att personalen varken talade god svenska eller barnens modersmål. SDF Södra innerstaden uppger att problemet har förekommit på förskola som tagits över från annan stadsdel och också på någon annan förskola. Detta har åtgärdats med hjälp av nyrekrytering och kompetensutveckling. Skolinspektionen har godtagit stadsdelens åtgärder. Stadsdelens policy är att ha två legitimerade förskollärare per avdelning samt att alla barnskötare ska ha föreskriven utbildning. Stadsdelen följer regelbundet upp utbildningen för vikarier. 5.3 Lokaler Vid rutinmässigt återkommande inspektioner av Miljöförvaltningen och Arbetsmiljöverket förekommer att förskolorna får anmärkningar. Dessa åtgärdas enligt rutinerna direkt. Årlig redovisning görs på varje enhet enligt Systematisk arbetsmiljö. Åtgärdas för varje enhet. När nya förskolor ska etableras är utgångspunkten Miljöförvaltningens rekommendationer. Stadsdelen påpekar att förskolorna har fått anpassas efter de fysiska förutsättningar som själva stadsmiljön kräver. I flera fall har förskolor etablerats på takterrasser eller i nära anslutning till trafik och stadsmiljö. Ett exempel är förskola Södra Sommarstadens OB förskola som revisionskontoret besökte. Trafiken från Pildammsvägen ger på vissa ställen högt buller. Detta kommer att åtgärdas med någon form av bullerplank/vall. 5.4 Information och kommunikation SDF Södra innerstaden har fått stora skillnader i svarsfrekvens i den kommunövergripande enkäten till föräldrar med barn i förskola. Modell med datoriserad enkät har minskat svarsfrekvensen trots att vissa förskolor kunnat erbjuda möjlighet att svara via deras dator. Många och långa frågor har minskat intresset för att svara. Den fråga som RAPP Kvalitet i förskola 11 (19)

12 har bedömts som viktigast har varit maten. En effekt av enkäterna har varit att föräldraråd har inrättats på flera förskolor. Stadsdelen har genomfört en egen enkät om hur föräldrar upplever Bussenförskolan. Här fick man en hög svarsfrekvens. Frågorna har handlat om upplägget och önskemål och förändringar. Beträffande information och klagomålshantering så hänvisar stadsdelen till det kommungemensamma material som finns framtaget. Främsta klagomål har handlat om föräldrar som inte fått förskoleplats för sitt barn eller inte fått den placering de önskat. 6 SDF Västra innerstaden 6.1 Organisation, ledning och styrning Stadsdelsfullmäktige Västra innerstaden har tagit ställning till kvaliteten i förskolan dels i samband med delårsrapporter och årsanalys men också när svaret till Skolinspektionen lämnades. (mars 2012) Ett ytterligare ärende var ansökan till Skolsatsningen I det senare dokumentet framkommer att stadsdelen vill utveckla det pedagogiska uppdraget i förskolan. Stadsdelen arbetar med pedagogiska inspirationsdagar och processtödjare. Pedagogisk dokumentation och reflektion i förskolan ska skapa förutsättningar för barn att lära, undersöka och skapa mening i den dagliga verksamheten. Stadsdelen arbetar med den information som finns i stadens intranät (KOMIN) om kvalitetsutveckling. Det finns också information i det pedagogiska intranätet (pednet). Detta kommuniceras vid arbetsplatsträffar. SDF Västra innerstaden har inte några beslut om gruppstorlekar. De har istället fokus på att arbeta med mindre grupper i gruppen. Stadsdelen gör mätningar två gånger om året. Detta inleddes i våras. Till stöd för sitt arbete har man en blankett/analysstöd. 6.2 Personalfrågor Personaltätheten har under de senaste åren legat kring 5 barn per anställda. Detta mäts kring 15/10 varje år. År 2012 uppmättes 5,09 barn/anställd. Föregående år 4,63 barn/anställd. Personaltätheten har legat lite över 5 barn per anställda de senaste åren. Stadsdelen tar emot studenter under deras utbildning bland annat för att underlätta framtida rekrytering. RAPP Kvalitet i förskola 12 (19)

13 När det gäller personalomsättning finns inte något enkelt och tillförlitligt sätt att ta fram denna. Timvikarier skulle kunna vara en indikation om det har varit mycket personalbyten på förskolorna. Det finns inget påpekande från Skolinspektionen om att personal inte skulle tala god svenska eller barnets modersmål. På Ribersborgs förskola och Mariehage förskola har man startat ett ipad-projekt där ipad använts som ett modersmålsstöd. 6.3 Lokaler SDF Västra innerstaden har vid Pildammstadens förskola fått en anmärkning på köket som hyresvärden ska åtgärda. Tidigare besiktningar, som har gett påpekande men som är åtgärdat var köket i Roskilde förskola och Hästhagen förskola där det fanns mögel i personalutrymmet. Stadsdelen följer de råd och instruktioner som finns bland på olika webbplatser och i Malmö stads intranät. Förskolan ska både vara och uppfattas som trygg samtidigt som de ska finnas utmaningar och spännande miljöer. Det framkommer vid intervjun på förskolan Trädgården att de som inte är vana vid en mer vildvuxen villaträdgård inledningsvis uppfattade den som förenad med risker. Genom information övervanns de rädslorna. Till exempel så tog enheten fram en mycket tydlig pärm med alla de växter som finns på tomten och som kan ge reaktioner ifall barnet äter av växterna. Där finns också vilka motåtgärder som i så fall ska vidtas. Idag är det tvärtom så att många föräldrar söker till förskolan eftersom den erbjuder en så varierad utemiljö. De intervjuade påpekar att vid nystart kan innemiljön uppfattas som påvert utrustad. Verksamheten vill köpa in material efterhand beroende på intresse och behov. Vid nystart av förskola använder stadsdelen ofta en utbildad pedagogista, med specifik pedagogisk kompetens, som då hjälper förskolan med att bygga upp verksamheten så att den ger goda yttre och inre förutsättningar för det pedagogiska uppdraget. 6.4 Information och kommunikation Utöver stadsdelstidningen så har SDF Västra innerstaden inte eget informationsmaterial utöver det som finns gemensamt framtaget i Malmö stad bland annat webbplatsen. När det gäller den kommungemensamma enkäten så var det inte några större skillnader mellan den senaste och den föregående. Det var låg svarsfrekvens på enkäten. I den senaste var dock fler som anser att barngrupperna är för stora. Detta har lett till att stadsdelen arbetar med mindre grupp i gruppen. Klagomålshantering eller inkomna synpunkter från föräldrar har lett till datorer till förskolan, förbättring av vintermiljön på Stock och Sten och åtgärder för Säkerhet och trygghet. Det har också lett till att förskolechefer utbildas i kommunikativt ledarskap och att de ska genomföra riskinventering innan förändringar. RAPP Kvalitet i förskola 13 (19)

14 7 SDF Rosengård 7.1 Organisation, ledning och styrning Stadsdelsfullmäktige Rosengård har tagit ställning till kvaliteten i förskolan dels i samband med delårsrapporter och årsanalys men också när svaren till Skolinspektionen lämnades (Svar har lämnats i flera omgångar senast våren 2012). Förvaltningen uppger att det under våren 2012 inte fanns en fastställd kommungemensam standard för hur kvalitetsuppföljningen ska utföras. Stadsdelen har tidigare använt Kvalitetscirkeln men håller på att ta fram nya grunder och mallar. I stadsdelens kompletterande redogörelse april 2012 till skolinspektionen kan följande lyftas fram: -- Alla förskolor i Rosengård kommer nu att utgå från Årsplanen när de planerar sina verksamheter. Detta koncept innebär en stadsdelsövergripande systematisering av förskoleverksamheten, som innebär att man arbetar mer målinriktat med grundverksamheten i början av läsåret, med fokus på inskolning, relationer, rutiner och sociala färdigheter. Fördjupning, där barnen får stor möjlighet till att påverka tematiseringen, förläggs till vårterminen. (s 16) Not: Årsplanen syftar på en bok av Göran Krok och Maria Lindewald. Det är konceptet i den som ska implementeras i stadsdelen. Förvaltningen uppger till revisionen att de tre prioriterade områdena; språkutveckling, genus och förhållningssätt/bemötande utvärderas 1-2 ggr per år av alla avdelningar/förskolor skriftligt. Uppföljning av olika delar av verksamheten sker kontinuerligt, till exempel föräldrasamverkan, inskolning, sammanslagning under sommaren osv. Strukturerade och dokumenterade verksamhetsbesök görs kontinuerligt av alla förskolechefer. Dessa återkopplas till individ/grupp och är en form av uppföljning och utvärdering. Dessa samlas in sin tur in av områdescheferna som in sin tur återkopplar till förskolechef. När det gäller barngruppernas storlek så skriver SDF Rosengård i sitt svar till Skolinspektionen följande: --- Det IT-baserade systemet som används inom verksamheten, kan vara missvisande när det gäller barngruppernas storlek. En registrerad grupp om exempelvis 25 barn, är i praktiken uppdelad i olika mindre grupper.--- (s 25) --- På stadsdelsnivå sker särskild bedömning med koppling till barngruppens storlek och sammansättning i samband med inskrivning av barn, vilket sker i dialog med förskolan. Inriktningen är att inom ramen för arbetet med pedagogisk dokumentation ta fram former för uppföljning och analys, för att därigenom kunna genomföra utvärderingar. Stadsdelen har ännu inte påbörjat detta arbete, men inriktningen är att så ska ske under hösten Arbetet är ett utvecklingsområde för att stadsdelen på ett övergripande plan ska ha kunskap om barngruppernas storlek och sammansättning. (s 25-26) RAPP Kvalitet i förskola 14 (19)

15 När det gäller att göra en regelbunden utvärdering av gruppernas storlek och sammansättning hänvisar stadsdelen till att det görs hela tiden ute i våra verksamheter, beroende på barnens ålder, språk, förutsättningar och behov. 7.2 Personalfrågor Personaltätheten har under de senaste åren legat kring 5 barn per anställda. Detta mäts kring 15/10 varje år. År 2012 uppmättes 5,25 barn/anställd. Föregående år 5,03 barn/anställd. SDF Rosengård återger i sitt svar till skolinspektionen följande från stadsdelens årsanalys 2011: Personaltätheten inom förskoleverksamheten har ökat något mer än i hela Malmö. För 2011 har verksamheten under pågående utbyggnad haft som mål att säkerställa en personaltäthet på minst samma nivå som Kompetensväxling i riktning mot en ökad utbildningsnivå och frågor rörande personaltätheten varit centrala strategiska utvecklingsområden i detta arbete. Att upprätthålla och helst öka personaltätheten är en förutsättning för att skapa trygghet och erbjuda en omsorg som ger utrymme för att se till behoven hos varje barn. För att åstadkomma god inlärningsmiljö krävs på samma sätt medarbetare med hög pedagogisk kompetens. Nyrekrytering av behöriga förskollärare har genomförts. Vidare har särskilda insatser genomförts för att öka andelen förskollärare i befintlig verksamhet, bl.a. projekt att anställa 25 förskollärare. Trots dessa insatser har andelen förskollärare minskat från 45,1% 2010 till 42,5% Orsakerna kan kopplas till "normal" personalomsättning i kombination med påtaglig brist på förskollärare. Situationen innebär fortsatt behov av långsiktigt arbete med stöd från kommunen centralt. Stadsdelen uppger i september 2012 till revisionen att situationen har som helhet förbättrats. I november 2012 har stadsdelen ändå ett behov av 38 förskollärare. Det finns generellt sett en god tillgång på vikarier. Stadsdelen har tagit fram en gemensam "Plan för från frånvaro" (planerad och akut). Stor vikt läggs vid personalen lämplighet vid vikarierekrytering. Malmö stads kommission för ett socialt hållbart Malmö skriver också i sin rapport (s 29) att de noterat betydande insatser från stadsdelen men att det tycks som om åtgärderna inte är tillräckliga. Rapporten förordar mer samordnade insatser i Malmö stad. Skolinspektionen påpekade i sin kommunrapport att de fått uppgifter om att det fanns förskolor där personalen varken talade god svenska eller barnens modersmål. SDF Rosengård uppger att det inte finns någon avdelning där alla pratar dålig svenska alternativt inte barnens modersmål. Det finns dock förskolor där någon/några pratar mindre bra svenska; t ex bryter, använder fel meningsbyggnad. RAPP Kvalitet i förskola 15 (19)

16 7.3 Lokaler Inspektioner förekommer regelbundet av Miljöförvaltningen och Arbetsmiljöverket. Det finns inte något kvar något påpekande eller föreläggande från dessa inspekterande myndigheter. Skolinspektionen hade ett påpekande om torftiga lokaler. Detta omdöme, har trots efterforskningar av Skolinspektionen i Lund, inte kunnat knytas till en explicit lokal. Inspektionens granskning av förskola skedde genom gruppintervjuer av chefer, personal respektive föräldrar var för sig. SDF Rosengård uppger att lägenhetsförskolorna Vildrosen, Sparven, Smörblomman, Rödklinten, Näckrosen, Solrosen, Sesam, Fröhuset inte är verksamhetsanpassade i den utsträckning förvaltningen önskar. Generellt är det också svårare vid lägenhetsförskolor att få utemiljön anpassad på det sätt som verksamheten önskar. Förvaltningen uppger vidare att Solrosen, Rödklinten, Näckrosen, Sparven är generellt slitna. Sparven respektive Smörblomman har ganska små ytor vilket kan medföra risk för högre bullernivå. Förskolorna Vildrosen, Ellenborg och Trekanten - har problem med ventilationen. Kastanjen, Herrgården (paviljonger) har problem med temperaturen (hög på sommaren). har gjort platsbesök på förskolorna Vildrosen, Maskrosen och Prästkragen. Två är del av skolor som byggts om till förskola. En är lägenhetsförskola. Lokallösningarna ger olika utmaningar. Lägenhetsförskolan kan uppfattas såväl som mer familjelik men också som svårare att överblicka. Utemiljön där kan vara svårare att få tillräckligt varierad. Samtidigt finns stora grönområden i närheten. Det är inte bara husets kvarter som ger utemiljön. De ombyggda skolorna ligger helt i markplan och med egna utemiljöer avdelade från skolans. Förskolorna försöker få naturliga uppdelningar av större ytor utan att tappa överblicken. På Prästkragen har förskolan byggt upp ett pedagogiskt torg som ska kunna användas av de olika grupperna. För reducera buller gäller rätt mycket av organisation och förhållningssätt. Börjar några ropa högt över lokalerna får det lätt en spridningseffekt. Förskolecheferna berättar också att i början av hösten, när många barn inskolas, så är bullernivån högre. Det är en del barn som lättare kan falla i gråt, umgänget med andra och samtalstonen är inte inlärt. Det framkommer också vid platsbesöket på förskolan Prästkragen att en del personal där från början trodde att det inte skulle gå att byta från lägenhetsförskola till ombyggd skola. Men farhågorna har kommit på skam. 7.4 Information och kommunikation När det gäller den kommungemensamma enkäten så blev det en ännu lägre svarsfrekvens än den föregående. Det kom in 111 svar av 1200 möjliga. Enkäten var databaserad och kan ha inneburit ett hinder för en del föräldrar. SDF Rosengårds avdelning Barn och ungdom beslutade då att ta fram en egen enkät baserad på den övergripande men med färre frågor och med enklare svenska. Av 1384 barn inskrivna fick stadsdelen in 1009 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 73 %. Den siffran är egentligen högre eftersom flera familjer har flera barn och bara lämnat in ett svar. RAPP Kvalitet i förskola 16 (19)

17 Den kritik som har framkommit i enkäterna gäller förhållningssätt, vistelsetid, mat, lokaler och personals bemötande. Detta hanterar stadsdelen i sitt arbete med kvalitetsutvecklingen, som har kortfattat beskrivits ovan. 8 Källor och referenslitteratur Skriftliga källor Beslutsorgan Avser Riksdagen Skollag. SFS 2010:800 Regeringen Skolförordning. Skolverket Allmänna råd om kvalitet i förskola (2005). Broschyr till föräldrar om förskola Presentationsmaterial till chefer med ansvar för förskola. Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan pedagogisk dokumentation (2012). Skolinspektionen Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget. (Skolinspektionen 2012:7) Rapporter tillsyn i Malmö stad Kommunfullmäktige Årsredovisning för Malmö stad 2011 Budget 2011, Kommunstyrelsen Svar till Skolinspektionen över vidtagna åtgärder efter regelbunden tillsyn i Malmö. Stadskontoret Attitydundersökning 2011, aug 2011 Analysstöd förskola. Dokumentmall Utbildning i kommunikativt ledarskap. Finns i Malmö stads intranät. Malmö stad - naturskolan Lekvärdefaktor. Inspiration till grönare skolgårdar med barnperspektiv. Förf: Emma Pålsson. Finns i Malmö stads intranät e /Presentation_lekv%C3%A4rde. pdf#search='lekv%c3%a4rdefaktor Malmö stad kommissionen Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande för ett socialt hållbart Malmö SDF Västra innerstaden SDF Södra innerstaden SDF Rosengård och hälsa, Sven Persson, 28 mars För var och en av stadsdelarna finns årsanalys 2011, delårsrapporter 1 respektive 2 för 2011 och Skolinspektionens tillsynsrapport och stadsdelens svar och kompletterande redogörelse. RAPP Kvalitet i förskola 17 (19)

18 Revisorskollegiet Kvalitetsutveckling och uppföljning i förskolan (2010) Utförd av Professional management. Kvalitetsredovisning i grundskola och gymnasium ( ) Kvalitet i förskola (2007) Kvalitetssystem (2007) Tillsyn av enskilda förskolor (2006) Webbplatser Organisation/enhet Riksdagen Skollagen (SFS 2010:800) Skolinspektionen Om förskolans förstärkta pedagogiska uppdrag Skolinspektionen Tillsyn Malmö stad Skolverket Allmänna råd - förskolan Skolverket Statistik kring förskolan Lunds universitet, Medicinska fakulteten. Miljömedicin. Om fysisk miljö vid förskolorna i Malmö stad. Malmö stad - stadsrevisionen SKYREV Webbplats Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs /?bet=2010:800#K10 granskning/kvalitetsgranskning/genomfordakvalitetsgranskningar/forskolans-forstarktapedagogiska-uppdrag Finns också en sökmöjlighet på: how_form /file/Miljömedicin_Malmöförskolor.pdf Uppgiftslämnare Organisation/enhet Stadskontoret avd Barn- och ungdom Stadskontoret HR-avd Miljöförvaltningen SDF Västra innerstaden Namn Helene Roslund, Utvecklingssekreterare Anna Harborg, projektsekreterare Inga Sandström, Britt-Marie Olsson, registrator Åsa Thorné, inspektör Ingrid Sundström Stokbro, barn- och ungdomschef, RAPP Kvalitet i förskola 18 (19)

19 SDF VI Fsk Trädgården (platsbesök) SDF Södra innerstaden SDF SI Södra Sommarstaden OB förskola (platsbesök) SDF Rosengård SDF Ro Fsk Vildrosen och fsk Maskrosen. (platsbesök) SDF Ro Fsk Prästkragen (platsbesök) VI Lisbeth Mårtensson, områdeschef Sofi Lauenberg, utredningssekreterare Rosita Frick, förskolechef Ingegerd Ekström, barn- och ungdomschef, SI Thomas Ferm, planeringssekreterare Anders Johansson, sekreterare inom BoU Anne Tomelius, områdeschef Karin Rosén, områdeschef Helene Sverremo, förskolechef Jonna Myrebris, områdeschef Hans Liiksaar, utvecklingssamordnare Turid Dedic, förskolechef Alma Salcinovic, förskolechef RAPP Kvalitet i förskola 19 (19)