Samrådsredogörelse för program

Transkript

1 Samrådsredogörelse Koncept Datum: Diarienummer: 0530/08 Anna Signal Telefon: E-post: Program för bostäder vid Sisjövägen inom stadsdelen Askim i Göteborg Samrådsredogörelse för program Genomförande Byggnadsnämnden beslöt den 28 september 2010 att genomföra samråd för programförslaget. Förslaget har sänts för yttrande enligt bifogad lista över samrådskrets (bilaga 1) och förslaget har varit utställt på stadsbyggnadskontoret och på Askims bibliotek under tiden 13 oktober till 23 november Sammanfattning Sammanlagt har det kommit in yttranden från 18 statliga och kommunala remissinstanser, 17 yttranden från berörda fastighetsägare, varav två med namnlistor, och 25 yttranden från övriga boende och föreningar, varav två med namnlistor. Remissinstanserna ställer sig positiva till förslaget och eventuella synpunkter bedöms kunna tillgodoses i kommande detaljplanearbete. Ytterligare utredningar krävs gällande trafik- och kollektivtrafikfrågor, industri- och trafikbuller, naturvärden, dagvatten, deponi, arkeologi och värmeverkets framtid. Merparten av de boende som yttrat sig är mycket kritiska till förslaget. Invändningarna gäller framför allt oro för ökad trafikbelastning i ett redan ansträngt område och att värdefull natur försvinner. Naturen fungerar idag som ett skydd mot industriområdet men är även viktigt för rekreation, djur- och växtliv. Stadsbyggnadskontoret bedömer att det finns stöd för att påbörja detaljplanearbete för ca 400 bostäder samt en förskola och en mindre andel verksamheter. Översiktsplan för Göteborg anger att planering i första hand ska ske med inriktning mot komplettering av den byggda staden i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. Olika typer av bostäder och verksamheter ska blandas för att åstadkomma mångfald. I det pågående arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Fässbergsdalen anges att Sisjöns 1(23)

2 industriområde på lång sikt ska utvecklas till blandstad. Bostäder belägna i direkt anslutning till industriområdet är ett led i detta mål. Utgångspunkten är att i huvudsak komplettera med flerbostadshus, d.v.s. bostadstyper det råder brist på i södra Göteborg. Inom ramarna för annat pågående detaljplanearbete i området studeras nu infrastrukturella åtgärder för att lösa trafikproblemen i området. Tillkommande bebyggelse ska koncentreras i enheter för att så mycket som möjligt av de bostadsnära naturytorna ska kunna sparas. För att kompensera ianspråktagen natur görs resterande grönområde mer tillgängligt och en naturpark föreslås centralt i området. Programhandlingarna har inte ändrats. Kopior av samtliga yttranden har överlämnats till fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. Samlade kommentarer Inkomna yttranden från sakägare och övriga privatpersoner berör i stora delar samma frågor. Sådana frågor tas därför upp och kommenteras samlat under teman nedan. Vid behov ges kommentarer även i anslutning till yttranden som redovisas under Inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets kommentarer. Kompletteringsbebyggelse Merparten som yttrat sig ifrågasätter byggnation i det aktuella området och den pågående förtätningen av staden. Kommentar: Vilken inriktning planeringen av staden ska ha bestäms i Översiktsplanen för Göteborg, antagen i kommunfullmäktige Den anger att planering i första hand ska ske med inriktning mot komplettering av den byggda staden i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. Genom att i första hand kompletteringsbygga i redan existerande stadsdelar och centra så kan befintlig infrastruktur utnyttjas. Möjligheten blir större att nå miljöfördelar och minska klimatpåverkan genom att fler kan använda existerande kollektivtrafik. Trafik Många av dem som yttrat sig är kritiska till dagens trafiksituation i området, och de uttrycker oro för att trafikbelastningen kommer att öka på flera av gatorna i området med fler boende. De menar att det förutom att köproblematiken ökar, det i sin tur också leder till ökat buller och sämre luft. Speciella flaskhalsar omnämns, där ibland Sisjömotet och Sisjövägen i anslutning till handelsområdet. Många undrar också hur övrig planering i Sisjöområdet ser ut med avseende på att få bort dessa så kallade flaskhalsar. Den i programmet omnämnda framtida möjliga kopplingen mellan Balltorp och det aktuella området ifrågasätts i starka ordalag i flera yttranden. Sisjöns Tennisklubb påtalar vägens närhet till de befintliga tennisbanorna i programområdet. Avsaknaden av en anslutning mot Mölndal (ej att förväxla med eventuell framtida koppling mot Balltorp) beskrivs av flera, då det bland annat saknas gång- och cykelbana söder om Söderleden. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse för program 2(23)

3 Kollektivtrafiken i området anses av några inte vara ett konkurrenskraftigt alternativ till resa med egen bil, bland annat beroende på att direktförbindelse med Brunnsparken/Centralstationen saknas och att kvälls-/nattrafiken är gles. Ur ett fotgängar- och cyklistperspektiv beskrivs avsaknaden av ett flertal länkar, bland annat önskas gång- och cykelbanor utmed Askims Domarringsväg och från Kobbegården till Sisjö Center. I det sistnämnda fallet nyttjas istället befintliga ridvägar i området, och Askims Ridklubb och Askims Fältrittklubb beskriver säkerhetsriskerna med detta. En person beskriver också hela Sisjöområdet som otrevligt och farligt att ta sig fram i som gående eller cyklist. Lägena på de i programmet redovisade tillfarterna till bostäderna ifrågasätts i flera yttranden. Kommentar: Trafiken till Sisjöområdet har ökat kraftigt genom att handel har tillskapats i fastigheter tidigare avsedda för industriändamål. De infrastrukturella åtgärderna har inte följt i samma omfattning och därför finns idag en framkomlighetsproblematik i området. Byggnadsnämnden godkände en strukturplan för handel i Högsbo-Sisjön. Strukturplanen ställer som krav på den som skall etablera handel i området att bidra till en bättre trafikstruktur. Inom ramarna för annat pågående detaljplanearbete i området studeras nu infrastrukturella åtgärder för att lösa trafikproblemen, bland annat de i korsningen Sisjövägen-Stora Åvägen samt Sisjömotet. Ett samfinansieringsavtal med Trafikverket är också tecknat för trimningsåtgärder i Sisjömotet, och en diskussion om finansieringen av övriga önskvärda åtgärder i området pågår. Vad gäller en försämrad luftmiljö och bullersituation med anledning av föreslagen exploatering, kommer de frågorna att studeras i detaljplaneskedet. Då kommer också en mer detaljerad trafikutredning att upprättas för att se på de framtida trafikmängderna exploateringen medför. En framtida vägförbindelse mellan Sisjön och Balltorp överensstämmer med förslaget i den fördjupade översiktsplanen för Fässbergsdalen. I detaljplaneskedet detaljstuderas en tänkbar sträckning med hänsyn till inkomna synpunkter. Det är viktigt att mark reserveras för en väg som möjliggör en framtida utbyggnad, dock måste de trafikmässiga effekterna av en sådan koppling studeras noggrannare innan ett genomförande. En anslutning till Mölndal i Stora Åvägens eller Datavägens förlängning studeras inom ramarna för annat planarbete. Gällande kollektivtrafiken i området ger ett ökat underlag i form av fler boende (aktuellt programområde) och fler arbetsplatser (andra pågående planer i Sisjön) möjligheter till ett ökat kollektivtrafikutbud. Lokalisering av hållplatslägen studeras i samråd med Västtrafik i detaljplaneskedet. Även behovet av kompletterande gång- och cykelvägar kommer att studeras vidare i detaljplaneskedet, tillsammans med ridvägarna. Särskild fokus kommer att läggas vid barns skolvägar i området. Under detaljplanearbetet kommer studier att genomföras av lämpliga lokaliseringar för tillfarter. Natur och djurliv De boende är mycket kritiska till att skogen mellan befintlig bebyggelse och handelsoch industriområdet föreslås bebyggas. Skogen fungerar idag som ett skydd mot buller, Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse för program 3(23)

4 avgaser och även som ett visuellt siktskydd. Många har valt att bosätta sig här på grund av den naturnära miljön, med dess rika djurliv och vackra natur. Dessa kvaliteter befaras gå förlorade. Om området bebyggs anger flera att det är viktigt att värna skogen närmast befintliga hus. Vid placeringen av ny bebyggelse måste stor hänsyn tas till naturen så att bostäderna smälter in i naturområdet. Exempelvis är det viktigt att värna ekarna vid Askims Domarringsväg mitt emot Knapehall, dessa skulle skapa en speciell karaktär i det framtida bebyggelseområdet. Askims hembygdsförening och en privatperson informerar om att området ursprungligen bestått av bokskog, men under 1800-talet planterades gran in och bokskogen slogs ut. För ca 30 år sedan planterade park- och naturförvaltningen tillsammans med hembygdsföreningen ett stort antal bokplantor runt Sisjöbäcken, mellan område 5 och 6. Om föreslaget grönstråk vidgas något finns en fantastisk möjlighet att skapa ett grönstråk genom bokskogen. Intill bäcken har det legat en kvarndamm från 1600-talet. Genom att informera om denna gamla funktion får området en tydlig kulturhistorisk förankring. Det är viktigt att stor hänsyn tas till den öringförande bäcken och att gångvägar förläggs en bit bort. Bäcken intill tennisbanan saknas i programhandlingen, denna bör skyddas. Kommentar: Tillkommande bebyggelse ska koncentreras i enheter för att så mycket som möjligt av de bostadsnära naturytorna ska kunna sparas. Upplevelsen av natur ska genomsyra området även efter att det blivit bebyggt. Naturvärden och kulturhistoriska spår utreds tidigt i detaljplaneprocessen, denna utredning ska identifiera de element som bör bevaras. Värdefulla skogsområden och solitära träd ska skyddas i detaljplanerna. Tillräckliga friytor både för nya och befintliga bostäder ska säkerställas. För att kompensera ianspråktagen natur görs resterande grönområde mer tillgängligt och en naturpark föreslås centralt i området. Närmast industriområdet bevaras natur som en ridå. Befintliga bostäder ligger i nära anslutning till Sandsjöbackas stora naturområde. Tillgängligheten till naturområdet ökar ytterligare med den nya gångväg som föreslås. En översiktlig naturinventering har genomförts av park- och naturförvaltningen. Inventeringen visar inga indikationer på rödlistade arter. Vissa ytor har grövre ädellövträd och bör undantas från exploatering, liksom Sisjöbäckens bäckravin. Bokskogen kommer att innefattas i en utredning av naturvärden. Bokträden är en stor tillgång och kan bli karaktärsskapande för naturparken. Naturparkens utbredning utreds i det fortsatta arbetet. Idén om att informera om den gamla kvarndammen skulle kunna utvecklas i anslutning till naturparken. Hänsyn ska tas till bäckarna och eventuell påverkan utreds i en dagvattenutredning. Bebyggelsetyper Hyresgästföreningen Frölunda ser positivt på att det planeras hyresrätter i ett så kallat attraktivt område. Ett litet antal boende är positiva till att fler bostäder byggs, någon föreslår bostadsrättslägenheter för 55-plus, en annan lågenergihus. En person tycker att området borde kunna rymma dubbelt så många bostäder. Några närboende ifrågasätter att hyresrätter byggs och tycker att det finns andra lämpligare platser för detta. Olika människor vill bo i olika typer av hus, ingen vinner på att blanda småhus med flerfamiljshus. Ett par personer tycker det är viktigt att bebyggelsen hålls låg. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse för program 4(23)

5 Kommunen vill öka mångfalden av bostäder i Askim, men det är i just nordöstra delen av Askim som de flesta flerbostadshusen finns. Man borde istället se på kommunen som helhet och då är det småhus som det i första hand är brist på. Barnfamiljerna flyttar till grannkommunerna och därmed även skatteintäkterna. Kommentar: Göteborg har ett relativt väl blandat bostadsbestånd men med en övervikt för små bostäder, vilket är vanligt för större städer med många små hushåll. Andelen småhus, ca en femtedel av bostäderna, ligger relativt högt för en storstad. Även när det gäller ägandeformer av lägenheterna i flerbostadshus är variationen god med ungefär lika andel inom allmännyttiga bostadsföretag, privata fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Balansen mellan olika typer av bostäder inom staden varierar dock mycket. Genom att planera för en större blandning av hustyper, upplåtelseformer och prisbilder skapas förutsättningar att nå ökad valfrihet i boendet och mindre segregation. Många bebyggelseprojekt pågår i staden och utgångspunkten är att komplettera med bostadstyper som det råder brist på idag. Exempelvis planeras ca 500 lägenheter i flerbostadshus i Uggledal i Södra Askim. Vid Frölunda Torg finns främst mindre lägenheter idag och här byggs nu större lägenheter och enbostadshus. Flerbostadshus med fler än två våningar finns endast i norra Askim, men endast ett av dem har hiss. Äldre personer och personer med funktionsnedsättningar av olika slag har svårt att finna lämpliga bostäder i stadsdelen, och tvingas flytta till andra delar av Göteborg. Även för ungdomar, studerande och personer med begränsade ekonomiska resurser finns få boendealternativ. Höjden på tillkommande bebyggelse utreds i detaljplanearbetet. Utgångspunkten är att området främst ska utgöras av flerbostadshus. På grund av den kuperade terrängen kan souterränghus vara aktuella i många lägen. Varken program eller detaljplan styr över vilken inriktning bebyggelsen ska ha, t.ex. om det ska vara lågenergihus eller boende för äldre. Förslagen vidarebefordras till fastighetskontoret som ansvarar för dessa frågor. Intilliggande handels- och industriområde Boende är kritiska till den utveckling som skett i Sisjöns industriområde under en tjugoårsperiod då området förvandlats till ett enormt köpcentrum med ökad biltrafik, buller och försämrad luft som följd. Någon tycker att området påminner mer om det bilburna USA än en liten stadsdel i Göteborg. Som fotgängare eller cyklist är det mycket svårt att ta sig fram i området. Hela handelsområdet behöver studeras med avseende på gestaltning, framkomlighet för oskyddade trafikanter, kapacitet på gator och korsningar och exploateringsgrad. Då handelsområdet är så utpräglat byggt för handel med bil försvinner delvis vinsten med att bygga bostäder i närområdet. Kommentar: I Sisjön pågår en omvandling från i huvudsak industriändamål till ett ökat inslag av kontor, service, handel och bostäder. I samband med omvandlingen planeras en upprustning av Sisjövägen vid nuvarande handelsområde. Trottoarer och trädrader föreslås på båda sidor av vägen. Vid Sisjömotet planeras en bytespunkt för kollektivtrafiken, vilken skulle förbättra bussförbindelserna till området avsevärt. Solförhållanden och skuggning Flera boende är oroliga för ökad skuggning av befintliga bostäder och trädgårdar. Flertalet ifrågasätter också val av område eftersom det sluttar mot nordost och menar att den nya bebyggelsen inte kommer få tillräckligt med ljus. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse för program 5(23)

6 Kommentar: Stora delar av området sluttar mot norr vilket medför vissa problem med ljusförhållandena. Husens och gårdarnas placering och utförande måste noga studeras utifrån ljusinsläpp. Solstudier kommer att genomföras i detaljplaneskedet, både vad gäller eventuell påverkan på befintlig och nytillkommande bebyggelse. Trygghet Några ställer sig frågande till påståendet i programmet att bebyggelsen kan öka känslan av trygghet i området. Området anses inte vara otryggt idag. Kommentar: Med fler människor i rörelse ökar antalet ögon och en positiv social kontroll kan uppstå och därmed en ökad känsla av trygghet. Självklart är mer avskilda och lugna miljöer också viktiga, såsom exempelvis grönområden. Grönytor som dagtid kan kännas trygga kan kvälls- och nattetid ge motsatt känsla. I aktuellt område bör båda typerna av miljöer finnas. Förskola och skola Det är viktigt att planera för det ökade behovet av förskole- och skolplatser. Den planerade förskolan måste ges det utrymme som behövs. Ny bebyggelse kräver ny lekplats, det finns inga kommunala lekplatser i närområdet. Kommentar: Behovet av antal förskole- och skolplatser stäms av med lokalförvaltningen. Förskolans och gårdens läge och utbredning studeras vidare i kommande planarbete. Inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets kommentarer Inkomna synpunkter har sammanfattats nedan. Personnamn anges inte. Synpunkterna finns i sin helhet på stadsbyggnadskontoret. Kommunala nämnder och bolag m.fl. 1. Fastighetsnämnden anser att den föreslagna bostadsbebyggelsen är ett viktigt tillskott för både staden och stadsdelen. Utbyggnaden av området ger goda förutsättningar för lägenheter med god tillgänglighet samt barnvänliga närmiljöer med närhet till natur. Föreslagen bebyggelse knyter dessutom samman de befintliga bostadsområdena i söder med Sisjöns centrumfunktioner i norr och skapar därmed en tryggare närmiljö. Programförslaget visar på ett översiktligt men tydligt sätt var bebyggelseområdena kan lokaliseras i terrängen och var tillfarterna kan anordnas. Fastighetskontoret anser att dessa tydliga gränser mellan bebyggelse- och grönområden kan försvåra planarbetet och föreslår i stället att gränserna skall vara öppna för mer ingående studier under detaljplanearbetet. Kommentar: Programmet anger inga exakta gränser för bebyggelsens utbredning, dessa detaljstuderas i detaljplaneskedet. 2. Fortum Distribution lämnar information om högspänningsjordkablar inom området. Om kablarna måste flyttas får detta bestämmas i samband med upprättande av detaljplan. Lägen för elnätstationer utreds i detaljplaneskedet. 3. Göteborg Energi Fjärrvärme anger att värmeverket, som i programmet föreslås avvecklas eller flyttas, är nödvändigt för att säkerställa värmeleveranser till Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse för program 6(23)

7 Askimsområdet vintertid och kan därmed inte avvecklas utan åtgärder. Det finns olika möjligheter för verket som bör utredas. En möjlighet för att kunna avveckla verket är att förstärka distributionsnätet till området, vilket minskar förbrukningen av fossila bränslen. Detta utreds för närvarande. Att flytta panncentralen och naturgasledningen är möjligt om det finns en ledig tomt inom industriområdet. Det är ett omfattande arbete som inte medför några miljömässiga fördelar, skyddsavståndet till planerade bostäder upprätthålls dock. Ett sista alternativ är att upprusta befintlig fasad. Panncentralen har ett rekommenderat skyddsavstånd på 50 meter och hänsyn måste tas till bullervillkoret i anläggningens tillstånd som är max 40 db nattetid vid närmaste bostad. Simuleringar av bullerspridning och rökgaser behöver då göras. Ny bebyggelse kan anslutas till fjärrvärmenätet. Kommentar: Göteborg Energi har efter samrådet konstaterat att en förstärkning av nätet är möjlig men att lösningen är mycket kostsam. Ur ett stadsbyggnadsperspektiv och även miljömässigt är detta alternativ bäst. De tre alternativen studeras vidare i samråd med Göteborg Energi och fastighetskontoret. 4. Göteborg Energi Gasnät AB (GEGAB) har inget att tillföra detaljplanearbetet. 5. Göteborg Energi Gothnet meddelar att befintliga optokablar och rör inom programområdet ska beaktas. Gothnet kan förlägga rör och leverera bredband, ittjänster. I övrigt har Gothnet inget att erinra mot förslaget. 6. Göteborg Vatten meddelar att planområdet ligger utanför verksamhetsområdet för dricksvatten, dag-, och spillvatten. Allmänt ledningsnät behöver byggas ut i samband med att de allmänna gatorna iordningställs. Vidare informeras om hur dagoch spillvattenledningar och dricksvattenledningar kan anslutas samt hur avloppsnätet ska utformas. Om gatumark förläggs på allmän plats eller kvartersmark avgör var ett nytt ledningssystem måste byggas samt antalet förbindelsepunkter. En dagvattenutredning bör göras som klargör behovet av rening av dagvattnet och hur den ska utformas, samt möjligheten till fördröjning av dagvattnet från allmän platsmark respektive kvartersmark. Inom planområdet finns berganläggningar för avledning av spillvatten och en tillfartstunnel. Berörd del av programområdet ska anpassas för att tillgängligheten för bl.a. drift och underhåll inte ska påverkas. Om byggnader ligger inom tunnelns skyddszon ska en planbestämmelse om tunnelområde införas. Placeringen av bebyggelse kan begränsas av tunnelns utbredning. En riskanalys för sprängning ska upprättas, vilken Gryaab ska ta del av. Mark mellan Sisjöns industriområde och programområdet ska vara tillgänglig för va-ledningar. Plankartan ska kompletteras med en bestämmelse om lägsta höjd på färdigt golv, för att anslutning med självfall ska tillåtas. Oskyddade ytor av koppar eller zink bör undvikas för att minska risken för föroreningar i dricksvattnet. Vid trädplanering ska det vara ett skyddsavstånd mellan träd och ledning, avsteg kan göras endast i speciella fall efter godkännande av Göteborg Vatten. Kostnad för utbyggnad av va-ledningar har mycket översiktligt beräknats till 16 Mkr och intäkter från anläggningskostnader till 3,5 Mkr. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse för program 7(23)

8 Kommentar: En dagvattenutredning upprättas i kommande detaljplanearbete. Framtida förslag som ligger i anslutning till tunneln stäms av med tunnelägaren Göteborg Vatten. Vid sprängning i området måste avståndet vara 50 meter från tunnelkant annars krävs att en sprängningsplan upprättas och redovisas för tunnelägaren. Övriga frågor behandlas i kommande detaljplanearbete. 7. Lantmäterimyndigheten har inget att erinra. 8. Lokalförsörjningsnämnden har inga invändningar mot förslaget men framför följande inför kommande detaljplanearbete. Den centralt placerade förskolan underlättar hämtning och lämning utan att vara beroende av bil. Intentionerna med trygga och säkra gång- och cykelvägar ökar förutsättningarna för att så ska ske. Men det måste också finnas bra och säkra möjligheter för transporter med större fordon samt möjlighet till parkering för förskolans behov. En förskola på fem avdelningar behöver minst 5000 m 2 tomtyta. Om tomten är kuperad och sluttar mot norr kan ytan behöva ökas. På förskoletomten får det inte finnas stengärdesgårdar då stenar utgör ett riskmoment i barns lek. En väl utformad utemiljö för förskolan kan bli en attraktiv samlingsplats för övriga barn i området när verksamheten är stängd. Vid planeringen bör staden möta det behov av förskole- och skolplatser som uppstår när Sisjö centrum kompletteringsbebyggs med bostäder. Kommentar: Förskolans och gårdens läge och utbredning studeras vidare i kommande planarbete i samråd med lokalförvaltningen. Behovet av skolplatser utreds i samband med detaljplanearbetet. 9. Lokalsekretariatet meddelar att en förskola på upp till sex avdelningar krävs för att möta framtida behov och kvalitetshöjning som förskoleverksamheten står inför. Lokalsekretariatet önskar en sammanhängande gruppbostad med 6-10 bostäder med särskild service inom området. För detta behövs en tomt av ca 2000 m 2. Alternativt kan en gruppbostad integreras i det ordinära bostadsbeståndet. Lokalsekretariatet ska i så fall kontaktas innan markanvisning sker så att en överenskommelse kan träffas med exploatör angående utformning och läge. Kommentar: Behov av antal förskoleavdelningar stäms av med lokalförvaltningen. Möjlig lösning för bmss diskuteras med lokalförvaltningen och fastighetskontoret. 10. Kulturförvaltningen konstaterar att trakten kring programområdet är rik på fornlämningar från tidig stenålder via brons- och järnålder fram till historisk tid. Stenåldersboplatser och fyndplatser öster om programområdet vittnar om att området varit intressant redan under äldre såväl som yngre stenålder. Det finns rösen och stensättningar från brons- och järnåldern i närheten. Ett järnåldersgravfält ligger väster om programområdet och Askims byplats är markerad strax utanför det aktuella planområdet. Trots rikligt med fornlämningar i omgivningen finns det emellertid inte några kända fornlämningar inom programområdet. För att klargöra den faktiska fornlämningsbilden bör en särskild arkeologisk utredning genomföras i ett tidigt skede. Först därefter är det möjligt att bedöma konsekvenserna för kulturmiljön vid en eventuell exploatering. Kommentar: En arkeologisk undersökning utförs tidigt i detaljplaneskedet. 11. Miljönämnden tillstyrker fortsatt planarbete under förutsättning att följande synpunkter beaktas. Området ska utformas så att störningar från industriområdets verksamheter helt undviks. Detta kan innebära att de verksamheter som bedrivs idag kan behöva begränsas eller förändras. Även framtida förändringar av verksamheterna kan komma att förändras av de närliggande bostäderna. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse för program 8(23)

9 Konsekvenserna för befintliga verksamheter bör tydligt redovisas i programmet. Även bullerpåverkan från trafiken blir viktig att beskriva, och sedan att utforma området så att bullerstörningar inte uppkommer från trafiken. Tillgängligheten för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer ska prioriteras, framför bilister. En god tillgänglighet till angränsande bostadsområden och naturen är också viktig. God kollektivtrafik krävs, med endast några hundra meter till hållplats och med god turtäthet. Kollektivtrafiken bör finnas redan när de boende flyttar in, annars är det svårt att etablera resande med kollektivtrafik. Kommentar: Buller från trafik och industriområdet studeras vidare samt eventuella åtgärder. Tillgängligheten för gående och cyklister studeras närmare i detaljplaneskedet, särskilt fokus kommer att läggas vid barns skolvägar. Frågor gällande kollektivtrafiken hanteras i samråd med Västtrafik. 12. Park- och naturnämnden är positiv till bebyggelse men hänvisar till nedanstående synpunkter. För att föreslagen naturpark ska bli attraktiv måste exploateringens utbredning och täthet noga studeras fortsättningsvis. T.ex. bör bebyggelseområdenas utbredning minskas ner väsentligt. I programhandlingen beskrivs den nya bebyggelsen som tät vilket strider mot den fördjupade översiktsplanen. Sisjöns industriområde beskrivs i framtiden som blandstad. Redan idag finns knappast några grönytor här så intilliggande grönytor och mötesplatser i det aktuella planområdet kan då bli särskilt värdefulla. Den planerade byggnationen ligger på flera ställen där de värdefullaste träden står. Byggnationen bör anpassas till naturen och områdets unika värden. I naturinventeringen anges att vissa ytor har grövre ädellövträd och bör ingå i de delar som undantas från exploatering liksom området vid bäckravinen. Större hänsyn måste tas till naturinventeringen, annars finns risk att endast lösryckta fragment av natur- och kulturvärden finns kvar i den resterande randzonen runt den nya bebyggelsen. Det kan t ex vara delar av stengärdesgårdar och friställda träd. Detta kan ge området en ganska sönderhackad karaktär. Ur ett barnperspektiv har den befintliga naturen ett högt lekvärde. För att denna kvalité skall finnas kvar efter exploateringen är det en fördel om större sjok av naturmark lämnas orörd. Planförslagets överensstämmer med förvaltningens parkplanering. Inga sociotopvärden försvinner men omfattningen minskar pga. exploateringen. Zon på m mellan exploatering och skog bör vara kvartersmark för att undvika skuggkonflikter. Kommentar: Den fördjupade översiktsplanen för Fässbergsdalen justeras inför utställning och anger tät markanvändning i aktuellt område. Programmet anger inga exakta gränser för bebyggelse eller natur, avgränsningen detaljstuderas i detaljplaneskedet. Stadsbyggnadskontoret instämmer i att byggnationen bör anpassas till naturen och att sammanhängande grönområden krävs. Inom vissa områden kan en mer detaljerad naturinventering vara nödvändig, behovet stäms av med park- och naturförvaltningen. En utredning av kulturhistoriska spår och rumsliga kvaliteter i landskapet föreslås genomföras i detaljplaneskedet. Landskapsanalysen ska finna och identifiera de element i området som bör bevaras. Det är viktigt att denna utredning utförs tidigt för att viktiga karaktärsdrag och kvaliteter inte ska gå förlorade. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse för program 9(23)

10 13. Räddningstjänsten Storgöteborg har inget att erinra i detta skede. Räddningstjänsten ser gärna att en rubrik om frågor angående räddningstjänst införs i kommande handlingar gällande insatstid, tillgänglighet, riskhänsyn och brandvattenförsörjning. Kommentar: Erforderlig information om räddningstjänstens frågor beskrivs i planbeskrivningen. 14. Stadsdelsnämnden Askim anser att det skulle vara intressant att pröva möjligheten att organisera bilpooler i området, det minskar behovet av parkeringsplatser. För att öka tryggheten för både barn och vuxna förläggs bostäder och gång- och cykelvägar längs Sisjövägen och Askims Domarringsväg. Närheten till vägarna, där fler människor är i rörelse, skapar ökad trygghet jämfört med ensliga skogspassager. Sammantaget ger ett utökat och välplanerat gång- och cykelvägnät tillsammans med en utbyggd kollektivtrafik goda möjligheter att förflytta sig utan bil. Vid byggnation av nya bostadshus kommer marken att privatiseras och gång- och cykelvägar måste säkras så att möjligheterna att ta sig runt och igenom nya bebyggelsegrupper kvarstår. Ur ett barnperspektiv är skolvägarna särskilt viktiga och dessa studeras vidare i det fortsatta planarbetet. Det är också viktigt att hastighetsdämpande åtgärder vidtas längs Sisjövägen samt att hållplatslägen och passager studeras ur trygghetssynpunkt. Programmet framhåller vikten av att framkomligheten för ridhästar säkerställs när den framtida bebyggelsen planeras. Ur barnperspektivet är ridverksamheten betydelsefull, då den engagerar många barn och ungdomar, särskilt flickor. Sdn instämmer i programmets uppfattning i denna fråga. En utredning av kulturhistoriska spår i landskapet föreslås för genomförande i detaljplaneskedet. Landskapsanalysen ska finna och identifiera de inslag i området som bör bevaras. Sdn stödjer programmets intentioner i dessa avseenden. Föreslagen naturpark och grönstråket intill Sisjöbäcken kan bli en tillgång och mötesplats för alla åldrar, även för boende i angränsande områden. Nämnden förordar att en markreservation görs för föreslagen förskola i den kommande detaljplanen. I Göteborgs Stads budget fastslås att det sociala perspektivet ska finnas med i samhällsplaneringen. Sdn kan konstatera att stadsbyggnadskontoret på ett bra sätt tagit fram förslagsdelarna i programmet med barnperspektivet som en av de bärande idéerna. Det är bra att de sociala konsekvenserna blir belysta och sdn stödjer de analyser och beskrivningar som finns i avsnittet. Kommentar: Detaljutformning av Sisjövägen, nya korsningspunkter och hållplatslägen kommer att genomföras i detaljplaneskedet. Bilpooler är privata initiativ, men frågan är intressant och bör belysas i detaljplaneskedet. Mark kommer att reserveras för förskola. 15. Trafiknämnden meddelar att trafikkontoret har deltagit i programarbetet och lämnat synpunkter under hand. Nämnden ser positivt på den föreslagna utvecklingen i området. En förtätning kan bidra till ett ökat resandeunderlag för kollektivtrafiken, vilket i sin tur kan leda till ett ökat utbud gällande kollektivtrafik. Västtrafik konstaterar att dagens utbud gällande kollektivtrafik inte räcker till och att det krävs ytterligare två fordon på linjen för att kunna erbjuda god kollektivtrafik, något som staden bör ta höjd för i kommande trafikförsörjningsplaner. Utformning och lokalisering av nya hållplatslägen föreslås studeras i detaljplanen, i samråd med Västtrafik. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse för program 10(23)

11 Utanför planområdet anser såväl trafikkontoret som Västtrafik att en ny väganslutning mot Mölndal, som förbinder stadsdelen Askim med arbetsplatserna i Balltorp och Åbro, som mycket viktig. Detta både ur såväl kollektivtrafik- och cykelsynpunkt. Det är av stor vikt att en dylik koppling hanteras i det fortsatta planarbetet inom Sisjöområdet. Trafikkontoret föreslår en omlokalisering och utbyggnad av gång- och cykelbanor i programområdet för ökad trafiksäkerhet, framkomlighet och trygghet. I kommande skede bör särskilt skolvägar beaktas. Inom ramarna för annat pågående detaljplanearbete studeras nu infrastrukturella åtgärder för att lösa trafikproblemen i området, bland annat de i korsningen Sisjövägen-Stora Åvägen samt Sisjömotet. Ett samfinansieringsavtal med Trafikverket är också tecknat för trimningsåtgärder i Sisjömotet, och en diskussion om finansieringen av övriga önskvärda åtgärder i motet pågår. Trafikkontorets anser att ett Eklandamot på sikt krävs för att få en acceptabel trafikförsörjning av området, speciellt om Mölndals Stads planer för Norra Balltorp och Lunnagården genomförs. En ny väganslutning till Mölndals Stad är mycket positiv för området, bland annat ur kollektivtrafik- och cykelsynpunkt, men att den snarare bör anslutas till Datavägen än Stora Åvägen. Detta primärt av kapacitetsskäl. En av flera ambitioner i programmet för det planerade bostadsområdet är att skapa goda förbindelser tvärs befintliga gator och mellan nya och befintliga bostadsområden. I det kommande detaljplanearbetet föreslås att korsningspunkter studeras ur ett tillgänglighets- och trafiksäkerhetsperspektiv. Då inga konkreta utformningsförslag har tagits fram i detta tidiga skede i processen, har inte heller några kostnadsbedömningar genomförts. Det är dock inte uteslutet att staden behöver bidra med finansiella medel till den övergripande infrastrukturen i området, exempelvis till Sisjömotet, i samband med exploatering av det aktuella området. Kommentar: Arbetet med trafik- och kollektivtrafikfrågor fördjupas i kommande planering. Väganslutningen till Stora Åvägen behandlas inte inom aktuellt programområde utan i den fördjupade översiktsplanen för Fässbergsdalen. Statliga och regionala myndigheter m.fl. 16. Länsstyrelsen anser att föreliggande planprogram föreslår en gynnsam utveckling. Att komplettera området med andra boendeformer är bra. De väsentliga frågorna har fångats upp på ett bra sätt i planprogrammet och att planera för bl.a. en ny förskola, säkra gång- och cykelvägar är bra. Trafiken i området beräknas öka väsentligt, vilket leder till ökat trafikbuller. I ett lugnt och naturnära läge som detta är det extra viktigt att trafikljuden inte tillåts dominera. Avstegsläge kan inte motiveras i detta läge i utkanten av staden. Även andra bullerkällor behöver vägas in i den totala bullersituationen, t.ex. skjutfältet och värmeverket. Verksamheterna i Sisjöns industriområde får inte vara störande, men kan ändå bidra till visst buller. Utöver fläktar kan det finnas andra störande ljud från t.ex. transporter. Det är bra om värmeverket flyttas, annars gäller skyddsavstånd på 50 meter. Deponin behöver utredas och vid behov saneras. Med tanke på omgivande fornlämningsbild kommer Länsstyrelsen att ställa krav på arkeologisk utredning. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse för program 11(23)

12 Om vattenbalansen i området förändras i och med utbyggnaden ska tillstånd för markavvattningsföretag sökas. Länsstyrelsen bedömer att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön. Kommentar: Buller från trafik och andra bullerkällor studeras vidare. Utredningar om arkeologi och dagvatten kommer att upprättas. I deponiområdet ska en miljöteknisk markundersökning genomföras. Fastighetsägaren, fastighetskontoret, ansvarar för undersökning och efterbehandling. 17. Trafikverket anger att det i det fortsatta planarbetet bör framgå hur detaljplanen är förankrad i den fördjupande översiktsplanen, bl.a. när det gäller infrastruktur. Hur är t.ex. kopplingen till målpunkter öster ut? Det lokala vägnätet ska täcka det lokala behovet, så att inte mer trafik än nödvändigt belastar Söder/västerleden. En utbyggnad av kommunalt parallellgående vägnät är således angeläget. Tillfarter till området från det övergripande vägnätet sker huvudsakligen via Sisjömotet. En kapacitetshöjande åtgärd planeras men utformning och finansiering av åtgärderna är inte klar. Programmet visar på vikten av god kollektivtrafik och av att skapa möjlighet till att kunna bo i området utan bil. I det fortsatta planarbetet måste detta konkretiseras. Det gäller frågor som GC-vägar, lutningar, tillgänglighet till busshållplats, närhet till service m.m. Barns väg till skolan bör redovisas och konfliktpunkter analyseras, och ev. behov av trafiksäkerhetshöjande åtgärder föreslås. Kommentar: Programområdet finns utpekat i den fördjupade översiktsplanen för Fässbergsdalen, tillsammans med anslutning österut. Kommunen håller med om att ett till Söder-/Västerleden parallellgående kommunalt vägnät är angeläget, inte minst för kollektivtrafik, gående och cyklister. Ett sådant vägnät är redovisat i den fördjupade översiktsplanen för Fässbergsdalen, men hanteras inte ytterligare i den aktuella planen. Detaljutformning kommer att studeras i detaljplaneskedet, tillsammans med skolvägar. Grannkommun 18. Mölndals kommuns kommunstyrelse tillstyrker förslaget. Programmet finns redovisat i Översiktsplanen för Fässbergsdalen som Mölndals stad tar fram tillsammans med Göteborgs stad. Utbyggnaden stämmer med städernas intentioner om att förtäta med nya bostäder utmed goda kollektivtrafikstråk. Idag går ingen busstrafik i detta läge men här föreslås en busslinje i de strategier som tagits fram i den gemensamma översiktsplanen. Genom området går en ridslinga. För att komma till naturområden i Sandsjöbacka är det viktigt att ridstigarna kan ligga kvar eller flyttas så att samma ridmöjlighet kvarstår. En koppling mellan ridanläggningar i Mölndal och Askim diskuteras. Med tanke på den branta terrängen kan ridstigarna behöva mer utrymme än vad förslaget visar. Föreslagen bebyggelse angränsar till det nordsydliga grönstråk som går från Änggårdsbergen till Sandsjöbacka naturreservat. Bebyggelsen bör utformas med anpassning till stråket. Öster om bebyggelsen rinner en bäck som avvattnar Balltorp och som kan komma att få större vattenflöden när bostadsområden i Balltorp byggs ut. Det är viktigt att utrymme ges för vattendrag och möjlighet till strövstigar längs vattendrag. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse för program 12(23)

13 Förslaget redovisar en framtida vägförbindelse österut från Sisjövägen mot kommande bostadsområden i Balltorp, vilket överrensstämmer med Översiktsplanen för Fässbergsdalen. I kommande detaljplanearbete behöver vägförbindelsen studeras närmare och mark reserveras. Kommentar: Ridstigarnas sträckning är schematiskt redovisade, exakt läge fastställs i detaljplaneskedet. Hänsyn ska tas till grönstråket i Mölndals kommun. Dagvattenutredningen föreslås omfatta även bäcken i öster. För övriga frågor, se samlade kommentarer. Sakägare 19. AB Hantverksvägen Sisjön, Kobbegården 6:9 har inget att invända mot programförslaget, med mindre än att trafikbelastningen på Sisjövägen kraftigt kommer att öka. Kanske en viss trafikföring vore att föredra utefter samma sträckning som gångvägen har mellan område 5 och område 6, med matning av trafik ut mot Stora Åvägen och därefter ut mot Söderleden. 20. Ägare till Kobbegården 6:21, anser att trafikintensiteten ytterligare kommer att öka bl.a. i förbindelsen mellan Knapegårdsvägen/Askims Domarringsväg och förbindelsen mellan Knapegårdsvägen/Kobbegårdsvägen. Trafiken på Knapegårdsvägen kommer samtidigt att öka till följd av nya bostäder vid Askims Torg och en ny sträckning av Askims Stationsväg, vilket gör att trafiksituationen blir ohållbar i punkterna ovan. Bullersituationen kommer att ytterligare förvärras, bl.a. för min fastighet. Taxeringsvärdet är redan sedan flera år reducerat pga. trafikbuller. Det är därför bättre att flytta förbindelsen mellan Knapegårdsvägen och Askims Domarringsväg till korsningen Kobbegårdsvägen/Knapegårdsvägen och där bygga en rondell alternativt att all angöring till de nya områdena sker via Sisjövägen. 21. Ägare till Kobbegården 6:85 bor i samfälligheten Knapehall, med totalt 74 familjer. Många av oss har idag en rogivande utsikt mot skogen mellan Sisjövägen och Askims Domarringsväg och vidare mot Änggården. Programmet innebär till stor del att byggen skulle ersätta skogen framför våra hus. Det är många i området som oroar sig för att: Siktskyddet mot industriområdet försvinner då skogen till stor del tas bort Skogens bullerdämpande funktion försvinner Kraftigt ökad trafik på Sisjövägen höjer bullernivån ytterligare (Hela området har dålig ljudisolering i väggarna.) Hus på slänten mellan vägarna förstör utsikten mot Änggården/Eklanda Allt detta vore en stor försämring av den naturnära miljön. Många har valt att flytta hit just pga. det lugna, gröna området. Prioritet ett är att spara skogen närmast utmed Askims Domarringsväg i område 3. Denna del frontar precis mot de hus som ligger utmed gatan. Jag undrar nu om ni tar med de här aspekterna i programarbetet? Kommentar: Hur utsikten påverkas kan först bedömas i detaljplaneskedet då förslag finns för husens läge och höjd. Merparten av den nya bebyggelsen kommer att ligga lägre än befintlig bebyggelse. 22. Ägare till Kobbegården 6:98 tycker om backarna ner mot Sisjövägen som de är, men vet också att det är svårt att stoppa förtätningar i en stad som växer. Det kan dock bli svårt att få tillräckligt med ljus eftersom det är en nordslutning. För boende längs Askims Domarringsväg skulle det vara minst olägligt om nya tillfarter sker från Sisjövägen där det inte påverkar det gamla villaområdet. Tillfarten till område 6 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse för program 13(23)

14 borde ske i nordvästra delen av det området och inte från söder, för att minimera påverkan för de befintliga radhusen och för att undvika genomfartstrafik på Askims Domarringsväg. Det vore också bra om område 3 byggs i högst två våningar. 23. Ägare till Kobbegården 6:130, framhåller att naturen vid Askims Domarringsväg mitt emot Knapehall, består bl.a. av ung ädellövskog, med inslag av ekar. Det är viktigt att värna ekarna eftersom de i den framtida bebyggelsen skulle ge en unik och speciell karaktär i det tilltänkta området och utgöra ett stort kulturvärde för nästkommande generationer. Detta område bör därför undantas från exploatering. Vidare bör tillfartsvägar i större utsträckning beaktas till området och genom området. Redan idag utgör leder och bilvägar kring Sisjön flaskhalsar i och med det stora antal affärer och köpcentra som tillkommit under senare år utan att till- och frånfarter nämnvärt tillgodosetts. Detta är idag ett stort problem. Bilarna står still långa stunder och spyr ut avgaser. Att då ytterligare planera nya boenden och nya affärer utan att tillgodose att människor ska komma fram är svårt att förstå. Hur ser den framtida planeringen av vägar ut i och kring det nuvarande Sisjöområdet och i den kommande bebyggelsen? 24. Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Kobbegården 6:358, har inga synpunkter på programmet. Bilprovningen vill dock att kommunen säkerställer att projektet inte medför en försämring avseende till- och frånfartsvägar till Bilprovningen och att verksamheten i övrigt inte påverkas negativt. 25. Ägare till Kobbegården 6:380, har ett gavelhus som vetter mot vacker natur. Området är i dag tätbebyggt med små tomter och det är orimligt med ytterligare 400 bostäder. Många boende är chockade över planerna. Före detta har Sisjöns industriområde förvandlats till ett enormt köpcentrum med ökad biltrafik och försämrad luft. Avverka inte de få träd finns kvar som skydd mot buller och ger lite syre. Om dem planerade husen skall få ljus, kommer träden att fällas. Tomterna sluttar kraftigt mot norr. Hur skall Ni lösa detta? Hur ser tidsplanen ut? När kan vi få se mer detaljerade planer, och yttra oss? Verkställs detta, är vi många som blir tvingade att flytta. Om det ändå skall planeras för fler bostäder, är mångas önskan att det inte bebyggs så nära befintlig bebyggelse, så att de betydelsefulla träden närmast bevaras. Kommentar: Detaljplanearbetet för området kan påbörjas hösten 2011 och samråd med remissinstanser och allmänhet kan ske tidigast våren/sommaren Därefter bearbetas förslaget eventuellt ytterligare och ställs ut, även då har boende möjlighet att yttra sig. Planen beräknas tidigast kunna antas våren Ägare till Kobbegården 6:415, undrar varför man ska blanda småhus med höga flerfamiljshus. Olika människor vill bo i olika typer av hus, ingen vinner på att blanda. Ge ett exempel inom Stor Göteborg där detta varit framgångsrikt och ökat trivseln. Om högre flerfamiljshus byggs kan dessa ligga närmast Sisjö centrum, område 6 som ligger i ett befintligt par- och radhusområde bör vara par- och radhus. Att en kollektiv resa från området till Brunnsparken enligt Västtrafiks reseplanerare ca 35 minuter är en glädjekalkyl. Området är inte relativt välförsörjt ur kollektivtrafiksynpunkt som det står i programmet. Det finns ingen direktförbindelse med Brunnsparken/Centralstationen. På kvällar måste man åka via Frölunda Torg, en plats som inte alla upplever som angenäm kvällstid. De flesta boende vill åka direkt till Centrum. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse för program 14(23)

15 Ifrågasätter den föreslagna vägdragningen mellan Göteborgs- och Mölndals stad via Sisjövägen, ett redan hårt trafikerat bostadsområde. Vägen bör istället anslutas till industriområdet via Stora Åvägen eller Datavägen. Att Sisjövägen och Domaringsvägen inte är speciellt hårt trafikerade, som det står i programmet, rimmar illa med de boendes upplevelse av trafiken. Tillfarten till område 6 bör ske via en minirondell i område 6 norra del. Det minskar både trafiken på södra delen av Sisjövägen och ger lägre hastighet på Sisjövägen. Anslutningen till "område 6" måste ligga nedanför Askims Domarringsväg eftersom det ligger tennisbanor och en mast där. Denna anslutning kommer i konflikt med de lågt liggande parhusen på Askims Domarringsväg , strålkastarljus från fordon på väg ut mot Sisjövägen skulle lysa rakt in i parhusen. Bullernivån skulle också öka avsevärt. Trafiken kommer troligtvis att öka mycket mer än vad som anges i programmet. Många av de boende i området är barnfamiljer med barn som skall fraktas till och från olika aktiviteter under veckan. Vårt hushåll består av två vuxna och genererar 6 till 12 resor per dag minst 6 dagar i veckan. Trafikmängderna på avsnittet Svartemosse-Stora Åvägen är hanterbara ur kapacitetssynpunkt utan ytterligare åtgärder." Kanske vad avser kapacitet, men absolut inte vad avser ökat buller i de övre (södra) delarna av Sisjövägen. Här skulle behövas bullerplank för att ge en dräglig boendesituation för husägare längs Sisjövägen söder om Knapegårdsvägen. 27. Ägare till Kobbegården, 6:463, anser att trafiken i Sisjöområdet påminner mer om det bilburna USA, än en liten stadsdel i Göteborg. Som fotgängare/cyklist är det inget trevligt område att ta sig fram i. Vissa utfarter är livsfarliga med stressade bilister som försöker ta sig fram så fort som möjligt och gör vansinnes manövrar för att komma ut. Som fotgängare står man inte högt i kurs. Vid övergångstället vid vårdcentralen visar bilister sällan hänsyn, utan gasar gärna på trots att man står mitt i vägen med barnvagn. Hur kommer den ökade trafiken att hanteras och hur ska hela affärsområdet göras mer människovänligt? Skogen/ängen nedanför där gruppboendet är planerat, används dagligen av dagisbarn och barn i området. Barnen älskar att leka där och vi föräldrar har dem under uppsikt även om vi är på lekplatsen med de mindre barnen. Andra sidan cykelvägen är inte lämplig för lek eftersom det där rinner en bäck. Om den delen av skogen/ängen försvinner blir vi förtvivlade. Vem kommer att vilja bo i en mörk, ständigt skuggig slänt med norrläge? Partiet mellan Sisjövägen och Askims Domarringsväg träffas mycket sällan av någon sol. Däremot kan jag tänka mig att området som används till travträning idag kommer att ligga bättre till ljusmässigt. En cykelväg utmed Askims Domarringsväg vore uppskattat. Idag slarvar många skolbarn och cyklar utmed Askims Domarringsväg. Kommentar: Skogen/ängen där barnen leker föreslås inte bebyggas enligt programmet. 28. Ägare till Kobbegården 176:3, funderar över hur logistiken ska lösas som redan är en katastrof? Utfarter från Sisjön måste förbättras radikalt innan ni kan bygga ett enda hus till. 29. Ägare till Kobbegården 6:381, 6:382, 6:383, 6:384, 6:385, 6:368, 6:377, 6:378, 6:379, 6:461, 6:462, anser att förslaget innebär försämringar inom följande områden: Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse för program 15(23)

16 Biltrafik Befintliga trafikproblem längs Söderleden, avfarter vid Sisjömotet och vägarna inom industriområdet försvåras. Ett Eklandamot löser inte problemet. Ökad trafik inom villaområdena ger köer. Föreslagen genomfartsled mellan Sisjön och Balltorp skadar och sänker värdet på befintlig bebyggelse. Bullernivåer, luftkvalitet, trygghet försämras samtidigt som djur- och naturlivet skadas intill ett naturreservat. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken måste byggas ut. Direktlinjer saknas och nattrafiken är gles och kräver otrygga byten. Detta medför ökad biltrafik. Hälsa och säkerhet Ökad trafik ger buller och utsläpp som påverkar boende i befintliga barnrika villaområden. Hälsa och säkerheten för barn som tar sig till och från skolar påverkas negativt. Höga hus kommer att begränsa ljusinsläppet för befintlig bebyggelse och trädgårdar kraftigt. Miljö och natur Avståndet till grönområden för framtida bebyggelse i Sisjöns centrum kommer att öka ytterligare p.g.a. aktuellt planförslag. Viltstråken kommer att flyttas ut till Sisjövägen, vilket skadar både djur och bilister. Det stora antalet planerade bostäder förstör de viktiga grönområdena i närområdet. Områdets rika djurliv påverkas mycket negativt. Lämna en bred grönzon runt den öringförande bäcken. Bäcken intill tennisbanan saknas i programhandlingen, denna bör skyddas. Skola Plan för utbyggnad eller nybyggnad av grundkolor saknas. 30. Ägare till Kobbegården 6:127, 6:128, 6:129, 6:130, 6:131, 6:114, 6:108, 6:72, 6:71, 6:85 protesterar mot exploateringen av grönområdet ovanför Sisjövägen. Grönområdet är en behövlig oas och barriär mot Sisjö centrum. Övriga 31. Hyresgästföreningen Frölunda ser positivt på att det planeras hyresrätter i ett så kallat attraktivt område. Det är positivt att grönska kommer att finnas kvar och även ur trygghetsperspektiv verkar planeringen vara bra. 32. Boende på Korsåsliden 82, tycker att det vore önskvärt med bostadsrättslägenheter för 55-plus. 33. Boende på Knapehall 36, tycker att förslaget är befängt och måste stoppas till varje pris. Om detta förslag kommer närmare den planering än vad som nu är gällande skall det samlas in namnunderskrifter mot bygget, lämnas in många överklaganden så att bygget aldrig blir av. Det finns flera ställen som lämpar sig mycket bättre för allmännyttiga bostäder än den slänt som separerar Sisjövägen och Askims Domarringsväg. Vänligen tänk om så att vi alla som bor i området slipper den långa och energikrävande process som kommer startas för att förhindra att planerna sätts i verket. 34. Boende på Askims Domarringsväg 204 uttrycker med mycket starka ord att området absolut inte får förstöras av hyresrätter och vägar. Har investerat här för att det är lugnt, skönt och vackert. Stoppa byggplanerna genast. 35. Boende på Knapehall 15, menar att infrastrukturen i dagsläget inte är förenlig med fler bostäder. Föreslaget bebyggelseområde har varit som ett andningshål för de boende. Domarringsvägen och tillfartsvägar är redan nu hårt belastade och lär öka Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse för program 16(23)