inom stadsdelen Askim i Göteborg, september 2010

Transkript

1 Program för BOSTÄDER vid Sisjövägen inom stadsdelen Askim i Göteborg, september PROGRAMIDÉ informerar Komplettera med bostäder intill Sisjö centrum Området kring Sisjö Centrum planeras på sikt bli blandstad, aktuellt program är ett led i den utvecklingen. Komplettera med bostadstyper som det råder brist på Cirka 400 bostäder möjliggörs, i huvudsak flerfamiljshus. Olika karaktär på områdena ger identitet och tillhörighet. Öka tryggheten Genom att förlägga bostäder och gång- och cykelvägar längs Sisjövägen och Askims Domaringsväg kan tryggheten och trivseln öka längs gatorna. Åtgärder ska vidtas som sänker hastigheten på Sisjövägen. Bevara naturkaraktären Befintliga kvaliteter inom området bevaras och synliggörs, såsom stengärdesgårdar och karaktärsskapande träd. Bebyggelsen ska vara väl anpassad till topografin. Förstärk kopplingar till omgivningen och skapa mötesplatser Planen ska stärka kopplingarna mellan omgivande områden, vilka ligger tydligt åtskilda idag. En större naturpark inom planområdet kan bli en samlingsplats även för boende i omkringliggande områden. KIMS RINGSVÄG LOKALGATA S

2 Ny rondell. Värmeverket föreslås avvecklas eller flyttas, och ersättas av verksamheter, bostäder och/eller handel som annonserar området på ett positivt sätt. En förskola placeras centralt i området, nära kollektivtrafik för att underlätta lämning och hämtning. Förskolan förläggs vid grönstråket som leder vidare mot Sandsjöbacka. En naturpark, där existerande naturelement lyfts fram. Parken kan bli en samligsplats även för boende utanför programområdet. Ett grönstråk bevaras intill Sisjöbäcken och i anslutning till bäcken förläggs ett gångstråk. Stråket leder från befintliga småhus vid Sisjövägen mot grönområdet i Mölndal. För att öka tryggheten i gatumiljön bör bebyggelsen förläggas intill Sisjövägen och Askims Domarringsväg där det är möjligt. I området finns en nedlagd deponi. Vidare utredning krävs för att klarlägga möjligten att bebygga området. KOMMUNGRÄNS Ny busshållplats föreslås centralt i området. Gång- och cykelvägar föreslås längs Sisjövägen och Askims Domarringsväg. Närheten till vägar och bebyggelse skapar trygghet jämfört med ensliga skogspassager. Ny sträckning på ridväg. BEFINTLIGT Natur Brant Bäck Tidigare planerad gruppbostad Gång-, cykel-, eller ridväg Busshållplats FÖRSLAG Bebyggelse med rekreations- och trafikytor Utredningsområde för bebyggelse Gång- och cykelväg Gångväg Ridväg Tillfart Rondell med tillfart till Datavägen Busshållplats En redan tidigare planerad gruppbostad. På lång sikt planeras en ny vägförbindelse mellan Sisjön och Västra Balltorp via Sisjövägen. Programillustration

3 Bakgrund och syfte Byggnadsnämnden har gett stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta planprogram med syftet att utreda förutsättningarna för ny bebyggelse vid Sisjövägen. Programmet utreder möjligheterna att bygga cirka 400 nya bostäder och en förskola på upp till fem avdelningar. En mindre andel handel eller verksamheter kan bli aktuell längs Sisjövägen. Det vore positivt om värmeverket verket kunde ersättas av verksamheter, bostäder och/eller handel som skulle annonsera området på ett positivt sätt. Bostadsutbudet i stadsdelen Askim utgörs huvudsakligen av ägda bostäder, hyresrätterna är få. Ambitionen är att öka mångfalden i stadsdelen och kunna erbjuda bostäder för ett större antal människor i olika skeden i livet och i olika livssituationer. Genom att komplettera med bostäder i direkt anslutning till Sisjö Centrum kan Sisjöns centrumfunktion förstärkas. Planen ska även stärka kopplingarna mellan omgivande områden, vilka ligger tydligt åtskilda idag. Det finns få mötesplatser i bostadsområdena i Sisjön, en större naturpark inom planområdet kan bli en samlingsplats även för boende i omkringliggande områden. Genom att förlägga bostäder och gång- och cykelvägar längs Sisjövägen och Askims Domaringsväg kan tryggheten och trivseln i gatumiljön öka. Bebyggelse Bebyggelsesammansättning I linje med kommunens budget föreslår programmet främst en komplettering av bostadstyper som det råder brist på i stadsdelen. Genom att planera för tillgänglighetsanpassade lägenheter, både bostads- och hyresrätter, skapas möjligheter för bland andra äldre och ungdomar att hitta en lämplig bostad i stadsdelen. Samtidigt frigörs radhus och villor till förmån för till exempel barnfamiljer. Anpassning till platsen Stora delar av området sluttar mot norr vilket medför vissa problem med ljusförhållandena. usens och gårdarnas placering och utförande måste studeras utifrån ljusinsläpp. Bebyggelsen ska vara väl anpassad till områdets natur och topografi. usens höjd kan markera och tydliggöra terrängens skiftningar. Ambitionen är att områdets naturliga karaktär ska tas tillvara och omfattande markbearbetning ska undvikas. Viktiga berghällar, skogsdungar och karaktärsskapande träd bör bevaras. Upplevelsen av natur ska genomsyra området även efter att det blivit bebyggt. Förutsättningar I översiktsplanen redovisas programområdet som framtida utredningsområde. Fördjupat planeringsunderlag (dvs. aktuellt program) krävs innan utbyggnad kan aktualiseras i området. Aktuellt program stämmer väl med pågående arbete med den fördjupade översiktsplanen för Fässbergsdalen, där programområdet utgör bebyggelseområde med grön- och rekreationsytor. Beskrivning av programområdet Planområdet ligger cirka åtta kilometer söder om Göteborgs centrum i stadsdelen Askim. Området består av kuperad skogsmark och genomkorsas av Sisjövägen. Området gränsar till Sisjö Centrum i norr, till Sisjöns bostadsområde med radhus och villor i söder och väster samt till skogsområden i Mölndals kommun i öster. Frölunda Säröleden Pilegården ögsbo Kobbegården Söderleden Sisjö Centrum Bostadsområdet Sisjön Mölndal Programområde

4 Bebyggelsetyper Ett stort antal bostäder planeras och bebyggelsen bör avgränsas till mindre enheter. De olika områdena ges olika karaktärer vilket ger variation, tillhörighet och orienterbarhet. Enheterna avgränsas naturligt av områdets toppografi. Nedan redovisas goda exempel på bostadsbyggelse som kan stå som förebilder för området. Lameller som är placerade längs med berget och gatan ger rumsbildande gator. Dalheimersgatan, Norra Guldheden. Tvärställda lameller ger god kontakt med naturen bakom husen. Lamellhus i kuperad terräng, Västerås. öga hus i känsliga lägen påverkar stadsbild och utsikt. I aktuellt område finns det dock många platser som tar stöd i den kuperade terrängen. Punkthus på ögsbogatan. Små flerbostadshus har lägenhetsboendets fördelar, men är samtidigt småskaliga och marknära. Planerat område norr om Frölunda kulturhus. Illustration: Kub Arkitekter. Det finns en stor andel småhus i närområdet och behovet anses därför vara litet. En mindre andel småhus kan dock ge variation.villorna i Örkeljunga har en varsam anpassning till vegetation och terräng. Foto: Örkeljunga kommun. Bebyggeelse som är väl anpassad till naturen i sluttande terräng. estra, Borås

5 Trafik Gång- och cykeltrafik Separerade gång- och cykelvägar föreslås längs Sisjövägen och Askims Domarringsväg inom planområdet. Närheten till vägarna med biltrafik skapar trygghet jämför med ensliga skogspassager. Den kraftigt sluttande terrängen gör det viktigt att anordna gång- och cykelvägar med god tillgänglighet genom området. Dessa bör kompletteras med gena passager genom området. Det ska finnas passager genom området som även kan nyttjas av boende i andra kringliggande områden och att hänsyn tas till viktiga stråk och målpunkter. Ett nytt gångstråk längs Sisjöbäcken kopplar samman befintliga småhus i söder med skogsområdena i öster. Ridvägar Ridvägarna genom programområdet är en viktig del av ett omfattande ridvägnät. Framkomligheten för hästar ska säkerställas när framtida bebyggelse planeras. Den norra ridvägen föreslås ligga kvar i samman sträckning medan den södra justeras på delar av sträckan. Kollektivtrafik De nya bostäderna planeras i nära anslutning till kollektivtrafik. Trygga, gena och trivsamma kopplingar mellan bostad, kollektivtrafik och service underlättar ett enkelt vardagsliv, utan bil. Avstånd till busshållplats från programområdet är idag som längst cirka 600 meter. Ytterligare hållplatsläge alternativt hållplatslägen längs Sisjövägen föreslås centralt i området, vilket ger acceptabla gångavstånd enligt Västtrafiks riktlinjer. En komplettering av bostäder, i det läge som programmet föreslår innebär att underlaget till kollektivtrafiken i området ökar. Därmed skapas förutsättningar för en framtida möjlig ökning av kollektivtrafikutbudet. Biltrafik Tillfart till området från det övergripande vägnätet, dvs Söderleden, sker huvudsakligen via Sisjömotet. I Sisjömotet är framkomlighetsproblemen tidvis stora och en kapacitetshöjande ombyggnation av trafikplatsen planeras i samverkan med Trafikverket. Planerade nya bostäder genererar ytterligare ca 2200 fordon årsmedelsvardagsdygn (ÅMVD), sannolikt i huvudsak på Sisjövägen, beroende på framtida utformning av tillfarter till området. Den totala trafikmängden uppgår efter exploatering till 5100 fordon ÅMVD på Sisjövägen mellan Askims Domarringsväg Knapegårdsvägen. Trafikmängderna är hanterbara ur kapacitetssynpunkt utan ytterligare åtgärder. Dock kan problem uppkomma i den befintliga cirkulationen Stora Åvägen-Sisjövägen, där det också planeras för kapacitetshöjande åtgärder inom andra projekt. I syfte att åstadkomma en mer trygg och attraktiv miljö ska en uppgradering av gatumiljöerna längs Sisjövägen och Askims Domarringväg studeras. Behovet av åtgärder för att dämpa hastigheten för fordon på vägarna ska studeras i kommande detaljplaner. Inom ramarna för andra projekt planeras en cirkulationsplats i korsningen Sisjövägen/Knapegårdsvägen, som kommer att fungera som entré till området. Merparten av den nya bebyggelsen angörs via tillfartsvägar från Sisjövägen och en mindre andel från Askims Domarringsväg. Eftersom höjdskillnaderna inom området är stora måste tillfarter och vägar studeras utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Vid lokaliseringen av tillfarter ska även påverkan på befintlig bebyggelse utredas. Parkering och angöring All parkering ska lösas på kvartersmark. Den kraftigt sluttande terrängen gör större parkeringar direkt på marken svåra att hantera utan att ingreppen i naturen blir för stora. Parkering bör därför i huvudsak ske i parkeringsgarage under husen eller i souterräng. Friytor Tillkommande bebyggelse ska koncentreras för att så mycket som möjligt av grönytorna ska kunna bevaras. Ett grönstråk bevaras intill Sisjöbäcken och i anslutning till bäcken förläggs ett gångstråk. Stråket leder från befintliga småhus vid Sisjövägen mot grönområdet i Mölndal. Närmast industriområdet bevaras natur som en ridå i vilken den norra ridvägen går. Centralt i området föreslås en naturpark, som kan blir en tillgång även för boende i inkringliggande områden. Existerande naturlelement lyfts fram. Parken kan med föredel ligga i anslutning till bäcken och/eller en dagvattendam. Så mycket dagvatten som möjligt ska tas omhand lokalt. Området kan få intressanta miljöer genom att synliggöra dagvattnet i dammar, diken och genomsläppliga material som gröna tak, grus och armerat gräs.

6 Barnperspektiv Planeringen av området ska ske utifrån ett barnperspektiv. De nya bostäderna ska ha barnvänliga och hälsofrämjande närmiljöer. Det bör vara stor variation av platser och byggnadstyper i området så att det blir lätt att hitta. Det ska även vara lätt att överblicka gata, gård och lekplats från lägenheterna. Vägar till och från skola och busshållplats ska vara gena och trygga. Ökad trafksäkerhet på gatorna genom hastighetsminskande åtgärder gör miljön säkrare för alla, inte minst för familjer med små barn. Trafiksäkert utformade passager och en mer stadslik gatumiljö gör trafikmiljön tydligare och därmed säkrare. Genomförande Större delen av marken inom programområdet ägs av Göteborgs kommun. Kommunen kommer att iordningställa gator, parker och övriga allmänna anläggningar. Dessa investeringar kommer i huvudsak att finansieras av de intäkter som uppstår vid försäljningen av kommunens kvartersmark. Respektive fastighetsägare svarar för alla åtgärder inom kvartersmark. Kommunens mark kommer att markanvisas till flera exploatörer i samband med planarbetet. Konsekvenser En behovsbedömning har genomförts. Med stöd av denna bedöms att det inte föreligger betydande miljöpåverkan, och en särskild miljöbedömning behöver därmed inte genomföras. Programmets intentioner följer kommunens översiktsplan. I den fortsatta planeringen är det viktigt att bland annat belysa påverkan från trafikbuller, deponi, värmeverk samt påverkan på dagvatten och eventuell arkeologi. Programarbetet och processen Vad är ett planprogram? Syftet med ett planprogram är att utreda lämplig markanvändning på en plats samt att översiktligt behandla frågor som bebyggelsetäthet, trafik, miljö och genomförande. Det färdiga programmet anger kommunens avsikter med platsen och utgör grund för kommande detaljplanering. Fortsatt arbete Efter att programmet har varit ute på samråd och inkomna synpunkter övervägts och sammanställts, kan byggnadsnämnden ta ställning till inriktning i det fortsatta arbetet. Därmed kan detaljplanearbete påbörjas för hela eller delar av programområdet. Flera frågor behöver belysas närmare i detaljplaneskedet, bland annat gestaltning av ny bebyggelse, gator och allmänna platser, buller, parkeringsbehov etc. Programsamråd Samrådet pågår 13 oktober till och med 23 november Informationsmöte kommer att hållas den 25 oktober kl i infosalen på stadsbyggnadskontoret. Under samrådstiden finns förslaget utställt på Stadsbyggnadskontoret, Köpmansgatan 20. Besökstid dagligen kl (ej lör- och helgdagar). Förslaget finns även utställt på Askims bibliotek, Askims torg 5. Öppetider; mån 11-19, tistor 11-18, fre Du är också välkommen att besöka Stadsbyggnadskontorets hemsida: Skicka dina synpunkter skriftligt senast den 23 november under adress Byggnadsnämnden, Box 2554, Göteborg, eller via e-post sbk@sbk.goteborg.se. Ange namn och adress samt ärendets diarienummer 0530/08. Information om förslaget kan lämnas av Anna Signal, tfn eller Nina Storsveen, tfn Tidplan Detaljplaner inom programområdet kan tidigast påbörjas våren/sommaren Vill du läsa mer? ela programhandlingen med underlagsmaterial finns utställt på Stadsbyggnadskontoret, Askims bibliotek och på kommunens hemsida: