C-UPPSATS. "Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon" En sociologisk studie om familjehem. Xhulieta Shaka. Luleå tekniska universitet

Transkript

1 C-UPPSATS 2009:204 "Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon" En sociologisk studie om familjehem Xhulieta Shaka Luleå tekniska universitet C-uppsats Sociologi Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Socialt arbete 2009:204 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--09/204--SE

2 Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon En sociologisk studie om familjehem Xhulieta Shaka Luleå tekniska universitet C- uppsats Sociologi Institutionen för Arbetsvetenskap S0013 A. Handledare Saila Piippola 1

3 Förord Titeln i denna uppsats är ett citat från en av föräldrarna som åtagit sig uppdraget som familjehem och som jag intervjuade inför denna studie. Citatet synliggör det avgörande motivet till att bli familjehem. Det betyder mycket att det, i vårt individualistiska samhälle, fortfarande finns många människor som är villiga att ställa upp och hjälpa till med att vara delaktiga i ett barns liv. Ett stort tack ska de familjehemsföräldrar ha som ställde upp för denna studie, utan dem hade det inte blivit någon uppsats. Jag vill tacka familjehemssekreterarna och sektionschefen på familjerättssektionen på Socialförvaltningen i Luleå Kommun som har tagit sig tid för att hjälpa mig med denna studie. Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare Saila Piippola som har bistått mig med värdefull vägledning och med att få ordning på texten. Sist vill jag även tacka de personer som har stått mig nära och gett sitt stöd under arbetets gång. Tack! 2

4 SAMMANFATTNING Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka motiv som bidrar till att bli familjehem. De frågeställningar som legat till grund för studien är vilka är det som väljer att bli familjehem; vilka för- och nackdelar finns med att vara familjehem samt hur familjehemsförhållandena påverkas av att ta emot ett behövande barn. I studien används både kvantitativa och kvalitativa metoder. Uppsatsen är avgränsad till familjehem boende i Luleå kommun. En enkätundersökning gjordes där 30 familjehem deltog i studien, samt fyra intervjuer med fem familjehemsföräldrar genomfördes. De begrepp som var grund för denna uppsats är omsorg, arbete, genus och yrkessegregation, ontologisk trygghet samt New public management. Dessa begrepp var relevanta till familjehemsföräldrars motiv och deras engagemang som familjehem. De resultat som kan dras av studien är att familjehemsföräldrar blev familjehem för att de ville hjälpa barn som far illa och för att göra något viktigt i livet. Både altruistiska och solidariska motiv var de mest avgörande motiven för att de blev familjehem. Ett annat resultat som framkom i studien är att familjehemsföräldraskapet har förstärkt förhållandet mellan makarna och inneburit en positiv förändring för deras liv. Nyckel ord: Familjehem, familjehemsplacerade barn, familjehemsvård, familjehemsföräldrar 3

5 ABSTRACT The purpose of this study is to identify the motives why people choose to become foster parents. The study is based on the following questions: who chooses to become foster parent; what are the advantages and disadvantages of becoming a foster home; and how taking care of a foster child at home has influenced the foster parent s relationship. The methods used in this study are both qualitative and quantitative. The essay is demarcated to study foster care homes that live in Luleå`s district. A questionnaire has been send to 30 foster care homes and four interviews have been conducted with five foster parents to determine their accomplishments as foster homes. The terms used in this essay are: care, work, gender and work segregation, ontology safety, and new public management. These terms are relevant for this study because they all related to the foster parents motives and relations in their goal to take care of foster children. The study shows that foster parents became foster homes in order to help children that have been badly treated before as well as to do something important in their life. Both altruistic reasons and solidarity are important motives that drive foster parents to become foster homes. The study also describes how the foster parenthood has had a positive effect on the couple s life and made the relationship between men and women stronger over time. Keywords: Foster care, foster home, foster child, foster parents 4

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Problemområde Syfte och frågeställningar Avgränsningar Disposition BEGREPPS FÖRKLARINGAR EN HISTORISK TILLBAKABLICK Utveckling inom familjehemsvården TIDIGARE FORSKNING OM FAMILJEHEM Svensk forskning om familjehem Motivbilder Parförhållandet och familjehemsföräldraskapet METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN Kombination av kvalitativ och kvantitativ metod Urval och avgränsningar Tillvägagångssätt Validitet och reliabilitet Etiska överväganden TEORETISK REFERENSRAM Begreppet omsorg Begreppet arbete Begreppet Genus Genus och yrkessegregation Begreppet ontologisk trygghet Begreppet New public managemenet (NPM) RESULTAT/ANALYS Fakta om familjehemsföräldrarna

7 7.2 Motivet till att vara familjehem Trygghet Den ekonomiska ersättningen Arbete eller uppdrag Positiva erfarenheter Negativa erfarenheter Parförhållande Vardagslivet Föräldraskapet och konflikter Glädjen att växa upp med placerade barn Rekommendationer för blivande familjehem DISKUSSION Motivet för familjehemsföräldrar Positiva och negativa erfarenheter Familjehemsförhållandena SLUTSATSER KÄLLFÖRTECKNING BILAGA BILAGA

8 1. INLEDNING 1.1 Problemområde Barn har rätt att få omvårdnad, att få växa upp under goda och trygga förhållanden 1. Det är föräldrarna som i första hand har ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt skall följas med särskild uppmärksamhet. Den svenska socialpolitiken omfattas av principen att tidigt stöd ska riktas till barn i utsatta situationer och deras familjer för att därigenom undvika att skilja barn och föräldrar åt 2. Samhället har ett stort ansvar när ett barn placeras utanför sitt hem. Därför är det viktigt att det är barnets behov som alltid och genom hela processen sätts i centrum. Placering i familjehem är en av de insatsformer som samhället har för att skydda och stödja barn när deras föräldrar inte klarar av omsorgen av sina barn. Andra placeringar är institutioner, så kallade hem för vård eller boende (HVB) vilka används som behandlingshem för barn och unga med psykosocial problematik, där familjehemsplacering inte bedöms vara lämplig 3. I Sverige, under de senaste åren har cirka barn och ungdomar varit placerade i vård utom hemmet. Den vanligaste placeringsformen är familjehem och för år 2006 var andelen cirka 75 procent 4. Det är socialnämnden i respektive kommun som har ansvar för att det finns familjehem för de barn och ungdomar som behöver placeras. De flesta och särskilt små kommuner har svårt att rekrytera tillräcklig många familjehem 5. Rekryteringsproblemen förklaras ofta med samhällsförändringar såsom att båda föräldrarna förvärvsarbetar. Detta innebär att familjer har mindre tid idag och andra intressen än att engagera sig i ett placerat barn. Uppdraget blivit mer krävande än tidigare. Barn som placeras har dessutom svåra problem som kräver stora insatser från familjehemmens sida. 6 Riksdagens revisorer (2002/03) föreslår att regeringen tar initiativ till en satsning som underlättar kommunernas arbete med att rekrytera fler familjehem. En sådan satsning bör syfta till att öka kunskapen, bättre information till landets familjer om vad det innebär att vara familjehem generellt. Ett annat sätt att göra det mer attraktivt för familjer att bli familjehem kan vara att ge familjehemmen mer stöd och handledning. Att barn och ungdomar som har behov av att placeras i familjehem ändå inte kan bli familjehemsplacerade eller att de måste vänta på att bli placerade är ett samhällsproblem 7. Bristen på familjehem leder till en rad negativa effekter: barn får bo kvar hemma alltför länge; barn placeras alltför långt bort från sina föräldrar; barn och unga placeras på institution i stället för i familjehem, som inte alltid är den rätta vård och fostran som barn skulle behöva 8. 1 Proposition 2006/07:129: 24 2 SOU 2005:81 3 Höjer (2001) 4 Höjer (2007) 5 Riksdagens revisorer 2001/02:16 6 Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR8 7 SOU 2005:81 8 Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR8 7

9 Bristen på familjehem har bidragit till en marknad för företag som rekryterar och handleder kvalificerade familjehem till kostnader som ligger på mer en dubbel ersättning än vad familjehem normalt erbjuds 9. Socialnämnden kan vid behov vända sig till ett sådant företag för att få tillgång till familjehem. En negativ aspekt för kommunernas verksamhet blir att dessa företag konkurrerar med kommunerna om de familjer som finns och dessutom tar betalt för att ställa familjehemmen till kommunernas förfogande. Kommunerna får konkurrens när det gäller rekrytering av familjehem, en verksamhet som enbart kommuner tidigare ägnat sig åt. En annan positiv effekt blir dock att dessa företag bidrar till att familjehemsvården utvecklas. Erfarenheterna och kunskaperna därifrån kan i så fall inspirera kommunerna att utveckla familjehemsvården 10. Det ökade managementtänkandet inom den offentliga sektorn har förändrat sättet att styra och organisera familjehemsvården 11. Privatisering märks främst inom institutionsvården där många privata HVB-hem har etablerat sig sedan början av 1990-talet 12. De privata vårdhemmen har blivit mer effektiva och mer kostnadsmedvetna inom familjehemsvården. Detta kan ses som ett fenomen under begreppet New public management, vilket betecknar den offentliga sektorns övergång och förvandling till en mer företagsliknande verksamhet 13. I denna studie blev jag intresserad av att studera motiven till att människor åtar sig ett uppdrag som familjehem i samband med ett projekt inom Luleå Kommun. Projektet skulle bland annat analysera och försöka rekrytera fler familjehem. Detta med anledning av att kommunen under flera år upplevt en bristsituation när det gäller familjer som kan tänka sig att ha detta uppdrag. Med utgångspunkten att en ökad kunskap av befintliga familjehem kan ge ett bättre underlag över hur Socialtjänsten kan rekrytera nya familjehem sattes igång ett samarbetsprojekt som resulterar i bland annat denna uppsats. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att identifiera vilka motiv som bidrar till att bli familjehem. Frågeställningar: - Vilka är det som väljer att bli familjehem? - Vilka för- och nackdelar finns med att vara familjehem? - Hur påverkas familjehemsförhållandena av att ta emot familjehemsplacerade barn? 9 SOU 2005:81 10 Löfstrand (2009) 11 Almqvist (2006) 12 Sallnäs (2000), Wiklund (2005) 13 Almqvist (2006) 8

10 1.3 Avgränsningar Min studie kommer att avgränsas till att studera familjehemsföräldrars motiv som kan bidra till att ge ett bättre underlag för rekrytering av nya familjehem. Studien avgränsas geografisk till Luleå kommun. I min studie berörs inte släktingplaceringar, det vill säga inte placerade barn i släkting eller nätverkshem. 1.4 Disposition Kapitel ett innehåller studiens inledning, syfte, frågeställningar, samt avgränsningar. I kapitel två redovisas begreppsförklaringar. I kapitel tre presenteras en historisk tillbakablick. Kapitel fyra behandlar avsnittet om tidigare forskning. Metodavsnittet återfinns i kapitel fem. Resultatet från studien förevisas i kapitel sex. Teoretisk referensram beskrivs i kapitel sju. Slutligen innehåller kapitel åtta diskussion samt förslag på framtida forskning. 9

11 2. BEGREPPS FÖRKLARINGAR Definition av familjehem Bland forskare används oftast beteckningen fosterbarnsvård, fosterbarn och fosterhem, vilket var de begrepp som fanns i lagstiftningen före Socialtjänstlagen 14. Inom Socialtjänstlagen används termer som: familjehemsvård, familjehemsplacerade barn och familjehem. Intervjupersonerna använde sig i huvudsak av begreppet familjehem. Själv föredrar jag också dessa begrepp i denna studie. Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt 15. Det övergripande målet för familjehemsvården är att de placerade barnen ska återförenas med föräldrarna 16. Enligt SoL 6:6 skall en utredning om hemmets lämplighet göras innan ett barn placeras där. De familjer som vill bli familjehem utreds av socialnämnden i den kommun där de bor, och det är socialnämnden som avgör om familjen är lämplig som familjehem 17. I familjehemsutredningen är det inte tillräckligt att se till yttre omständigheter, utan det tilltänkta familjehemmets personliga förmåga att tillgodose det aktuella barnets behov måste kartläggas 18. Ett familjehem består vanligen av en traditionell familj eller en ensamstående person. Om familjehemmet separerar och/eller ombildas tillsammans med en ny partner bör en ny familjehemsutredning göras eftersom förändringarna har betydelse för barnet. Familjehemsplacerade barn: Begreppet familjehemsplacerade barn är barn som antingen är frivilligt placerade med stöd av (SoL) eller med tvång, med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), i ett familjehem. De flesta barn som behöver socialtjänstens insatser kommer från familjer som har det svårt både socialt och ekonomiskt, så svårt, att det ibland hindrar föräldrarna att ge barnen kärlek och god uppfostran 19. Ett annat skäl för omhändertagande enligt LVU är barnets eget beteende, vilket innebär att uppdraget för familjehemsföräldrar har en mer professionell karaktär, där också handledning ingår 20. Hem för vård eller boende (HVB) är ett sammanfattande begrepp för socialtjänstens institutioner. Som hem för vård eller boende definieras alla verksamheter med mer än fyra platser, eller verksamheter där vården bedrivs yrkesmässigt 21. Med yrkesmässighet avses i detta sammanhang att verksamheten bedrivs kontinuerligt och i förvärvsyfte 22. Även det som tidigare kallades storfamiljehem betecknas numera som hem för vård eller boende. Familjehemsvården bedrivs av enskilda familjer, medan huvudmannaskapet för 14 Höjer (2001) 15 Socialtjänstförordningen 2001:937 (SoF 3:2) 16 Vinnerljung (1996) 17 Höjer (2001) 18 Socialstyrelsen (1995) 19 SOU 2000:77, s Nordenfors (2006) 21 Vinnerljung, Sallnäs och Oskarsson Proposition 1996/97:124s

12 institutionsvården varierar. Där kan handla om olika aktörer stat, kommun, landsting, frivilligorganisationer och privata företag 23. Kontakt familj ska bestå av icke-professionella personer som har ett stort socialt intresse och engagemang. Uppgiften är att ge stöd och avlastning åt en familj. Insatsen riktas då till barnet som är i kontakt familjen en till två gånger i månaden. Kontakt familj är tänkt att kunna erbjuda en trygg miljö för barnet och vara ett stöd för föräldern/föräldrarna Lundström (2000) 24 Andersson & Bangura (2001:15) 11

13 3. EN HISTORISK TILLBAKABLICK 3.1 Utveckling inom familjehemsvården Placering av barn i familjehem är en del av verksamheten inom den familjehemsvården. I Sverige har vi en lång tradition av att placera föräldralösa eller övergivna barn i familjehem. Den första placerade barnsstadgan är från 1785, och redan då uttrycktes en uppfattningen om att det var mera fördelaktigt (främst ekonomiskt) att placera barn i familjehem än på barnhusinrättningar. Många av de barn som placerades utanför hemmet, då föräldrarna inte själva förmådde stå för omsorgen, levde under svåra förhållanden. Placerade barnen utnyttjades ofta som arbetskraft och for ibland mycket illa 25. Denna situation uppmärksammades och kritiserades av samtidens debattörer, som ställde krav på en starkare kontroll. Sedan dess antogs olika lagar om placerade barns vård, som innebar stora förändringar. År 1924 innebar en ny barnavårdslag (Lag om samhällets barnavård). Lagen innebär bland annat att samhället för första gången fick befogenhet att ingripa mot föräldrarnas vilja då barn for illa. Enligt Ohrlander (1992) hade detta ett samband med en ändrad syn på vad som orsakade barns problem. De problem som fanns skulle sökas i samhället, och det var samhället som skulle ändras för att situationen för barn och ungdomar skulle förbättras. Den ändrade uppfattningen innebar att problemens ursprung i stället söktes hos individen, det var individen som skulle omformas, inte samhället. Perspektivförändringen innebar en ökad fokusering på familjen och individen, samhället tog på sig ett ansvar för barnen och hemmet, vilket inverkade på arbetet inom den sociala vården i familjehemmet 26. Under och 50-talen ökade antalet professionella tjänstemän inom den sociala sektorn. Socialarbetarna blev mer synliga än de varit under tidigare decennier. Den psykodynamiska teorin fick ett stort inflytande på det sociala arbetet. Orsakerna till problemen definierades som störningar i de tidiga barnaåren, som effekter av separationer eller som tidiga neurotiska störningar. Det ökade intresset för små barn innebar bland annat att man också började intressera sig för förebyggande åtgärder. Intresset för den psykodynamiska teorin innebar bland annat att könsperspektivet betonades. Fortfarande fokuserades intresset på modern och barnet, och det var modern som skuldbelades då problem uppstod 27. År 1960 kom en ny lag om samhällets vård av barn och ungdom. Lagen innehöll mera detaljerade bestämmelser om det allmännas skyldighet att ingripa när barn far illa. Dessutom betonades betydelsen av ett korrekt utredande, och processuella frågor om hur arbetet skulle bedrivas 28. Under och 80-talen fick också objektsrelationsteorier, som kallas Attachmentteorier, en stor genomslagskraft inom den sociala vården i familjehemmet. Dessa teorier lägger stor vikt vid den primära anknytning mor -barn. Detta perspektiv innebar att de första barnaåren var avgörande för barns utveckling. Separationer och andra kriser under de första åren 25 Höjer (2001) 26 Höjer (2001) 27 Höjer (2001) 28 Lagerberg (1984); Lundström (1993) 12

14 kunde medföra oundvikliga skador för barn. I Sverige fick Barn-i-kris- projektet stor betydelse för synen på barns behov och barns utveckling 29. År 1980 kom Socialtjänstlagen (SoL), den lag reglerar arbetet inom den sociala vården i familjehem. Lagen tar avstånd från samhällsskyddsperspektivet och betonar istället ansvaret för barns välbefinnande 30. I tidigare familjehemsvårds lagar fanns ett prognostiskt tänkande, det vill säga det fanns en föreställning om ett tydligt samband mellan dåliga hemförhållanden och en dålig prognos för barnets utveckling och möjlighet att som vuxen bli en välfungerande samhällsmedborgare. I Socialtjänstlagen är lagstiftarna mer osäkra än de tidigare varit beträffande möjligheterna att förutse barns negativa utveckling. Dessutom har i socialtjänstlagen tyngdpunkten flyttats från det processuella perspektivet om hur arbete skall utföras, till frågor om innehållet i de insatser som görs 31. De lagar som i dagens läge reglerar den kommunala familjehemsvården är Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Socialtjänstlagen bygger helt på frivillighet, medan Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga ersätter tidigare familjehemvårdslagars tvångsbestämmelser 32. Enligt LVU finns två skäl till omhändertagande av barn och unga vilka främst är av miljö och beteendeskäl. Det är i första hand yngre barn som omhändertas som följd av brister i hemmamiljön eller p.g.a. föräldrars oförmåga att ta hand om barnet. När det gäller beteendeskälen är det barnens uppträdande som ligger till grund för ett omhändertagande. Ett tvångsomhändertagande med stöd av LVU kan vara en planerad insats eller så gäller det ett omedelbart omhändertagande vid akuta situationer 33. Den nuvarande Socialtjänstlagen har en behandlingsideologisk karaktär vilket innebär att placerade barnen skall ha kontakt med sin ursprungsfamilj 34. Ända sedan början av talet, då den första svenska familjehemsvårdslagstiftningen kom, har lagens intentioner varit att barn i första hand skall placeras i familjer. Institutionsvård skall endast vara ett alternativ då placering i familj inte är möjlig eller lämplig. Hem för vård eller boende (HVB) fungerar mer som ett behandlingshem där barn och ungdomar får en speciell vård som familjehem inte kan erbjuda 35. Nutidens familjehemsplaceringar sker p.g.a. missbruk eller psykiskt sjukdom hos föräldrar eller att barnet själv har utagerande beteende. Det är dock fortfarande barn till lågavlönade, lågutbildade och ensamstående mödrar som är överrepresenterade bland familjehemsplacerade barn Höjer (2001) 30 Höjer (2001) 31 Lundström (1993) 32 Höjer (2001) 33 Riksdagens revisorer, rapport 2001/02:16 s Höjer (2001) 35 Höjer (2001) 36 Social rapport

15 4. TIDIGARE FORSKNING OM FAMILJEHEM Familjehemsvård är ett ganska omfattande forskningsområde. Det finns en hel del forskning både utifrån de mottagande vuxnas perspektiv och placerade barnens perspektiv. I detta kapitel ligger fokuset på den forskning som beskriver familjehemsföräldrars situation och där stor vikt lagts på deras motiv att ta emot placerade barn i det egna hemmet. Kapitlet är uppdelat i tre avsnitt som behandlar svenska studier. Dessa studier har valts med relevans till frågeställningarna för denna uppsats om vad som motiverar familjehemsföräldrar att bli familjehem och hur en familj påverkas av att vara familjehem. 4.1 Svensk forskning om familjehem Familjehemsföräldrarnas uppdrag är att komplettera placerade barnets biologiska föräldrar, inte ersätta dem. Grundregeln är att barnet ska återvända till sina biologiska föräldrar så snart det är möjligt. Med undantag för de familjer där placerade barnet har haft så stora problem att det har påverkat hela familjen skiljer sig inte ett familjehemsföräldraskap så mycket från ett biologiskt föräldraskap 37. En av de mer framträdande skillnaderna mellan ett biologiskt föräldraskap och familjehemsföräldraskap är avsaknaden av bestämmanderätt. Detta innebär att familjehemsföräldrarna som ofta känner ett stort ansvar för placerade barnet, inte alltid kan fatta de beslut som de anser är de bästa för barnet 38. Den beskrivning som ges av familjehem i tidigare forskning är att det främst är människor med arbetarklass bakgrund eller lägre medelklass som åtar sig familjehemsuppdrag. De flesta familjerna bor på landsbygden och kvinnan och mannen är ofta äldre än barnets biologiska föräldrar med barn i samma ålder. Familjehem beskrivs ofta som familjer med en traditionell rollfördelning mellan man och kvinna 39. Höjer (2001) har presenterat en avhandling om Fosterfamiljens inre liv. Syftet med studien var att söka kunskap om vad som händer då en vanlig familj blir en särskild sorts familj då ansvarstagandet och omsorgs givande utökas genom att familjen tar emot placerade barn. Undersökningen bygger på en kvantitativ och en kvalitativ metod i Göteborgs kommun samt några mindre kommuner i Västra Götalands län. Det typiska familjehemmet i undersökningspopulationen bor utanför tät bebyggelse och har tre biologiska barn. Knappt 80 % av familjerna bor i villa eller radhus. Medianåldern för mannen är 48 år och för kvinnan 45 år. Föräldrarna lever i större utsträckning än den övriga befolkningen i långa stabila parförhållanden. De har liknande värderingar och liknande sätt att leva, oavsett vilken socialgrupp de tillhör, eller vilken utbildning de har. Utbildningsnivån är lägre än för befolkningen i övrigt. Männen i studien förvärvsarbetar i ungefär samma utsträckning som andra män. Kvinnorna förvärvsarbetar i mindre utsträckning än andra kvinnor. Knappt hälften av kvinnorna i studien arbetade mer än 50 % av en heltidstjänst. 37 Höjer (2001) 38 Nordenfors (2006) 39 Vinnerljung (1996) 14

16 Resultatet i Höjers (2001) studie visar att familjehemsföräldrar karakteriseras av en speciell livsstil, där omsorg, barn och familj är det viktiga i livet. Personlig karriär och ekonomiska framgångar värderas inte lika högt som omsorgen om människor. 4.2 Motivbilder för familjehemsföräldrar I tidigare forskning om familjehem framgår att människors beslut om att bli familjehemsföräldrar utgår från varierade motivgrunder. Det förekommer även olika motiv bland kvinnor och män. En önskan om att ta ansvar och att ge omsorg präglar de motiv som angivits i Höjers (2001) studie för att bli familjehemsförälder. Enligt Höjer (2001) menar fler kvinnor än män att familjehemsföräldraskapet var ett sätt för dem att visa ett socialt engagemang vilket handlade om att det ansågs viktigt att göra en insats i samhället. De ville använda sin kompetens som föräldrar på ett sätt som kan bli till nytta även för andra än deras egna barn. Samtliga familjehemsföräldrar uttryckte att ett motiv var att få ha fler barn, att för sin egen skull känna mening, att känna tillfredsställelse i att utöva omsorg för fler barn. Kälvesten (1974) framställer i sin undersökning motiv som behov och drivkrafter. Motivet att få hjälpa och vara nyttig framkom som viktigaste för kvinnorna och männen i hennes studie. Detta menar Kälvesten (1974), medför ett gott samvete och därför tillfredsställelse för familjehemsföräldrar. Att vara familjehemsföräldrar kan innebära en bekräftelse i föräldrarollen, vilket kan bidra till en känsla av lycka, glädje och tillfredställelse 40. Familjer som beslutar sig för att ta emot placerade barn står inför en förändring vilket innebär att de också står i behov av stöd att möta omställningen. Familjehemsuppdraget kan ge en möjlighet att behålla strukturer inom familjen som annars var på väg att upplösas 41. I Höjers avhandling framgår av intervjuerna att när barnen blir stora och flyttar hemifrån, förändras familjelivet. Detta innebär ett tomrum som behöver ersättas av något annat för att fylla tomrummet. Familjehemsföräldraskapet innebär en förändring, men samtidigt även en möjlighet att fortsätta leva ett tillfredsställande liv som föräldrar. Att göra en insats, att hjälpa någon annan blir ett sätt att fylla ett behov av förändring samtidigt som det också på en nivå bevarar status quo. Familjehemsföräldrarna önskade ta ansvar över barn och unga, men de blir också tillfredsställda av att ta detta ansvar eftersom de har ett behov av att vara behövda. Höjers (2001) studie visar att främst var kvinnor som ville ta emot placerade barn. Anledningen till detta var att de kände att barn och hem var ett område som de behärskade, där de kände sig kompetenta. Att få ge omsorg blir ett sätt för dem att använda denna kompetens. Omsorgen är en del av det överskott som kvinnan har att ge av, medan mannens överskott mera handlar om materiella resurser, såsom gott om plats i huset, en god livsmiljö, etcetera. Av tradition har solidaritet med andra människor förknippats med arbetarklassen, där solidaritet varit ett sätt att stötta behövande medmänniskor 42. Enligt Vinnerljung (1996) 40 Vinterhed K. (1985) 41 Börjesson m.fl. (1976) 15

17 kommer familjehemsföräldrar till största delen från arbetarklass eller lägre medelklass. I Höjers (2001) studie ansåg de intervjuade familjehemsföräldrarna solidaritet med andra människor som en viktig del av livet. Enligt henne har gruppen familjehemsföräldrar många gemensamma drag, som går över klassgränserna. Solidaritetstankar visas inte enbart från familjehemföräldrar som tillhör arbetarklassen utan det finns även från familjehemsföräldrar som tillhör övre medelklassen. Det kan finnas aspekter som familjehemmen inte talar om eller som de av olika orsaker tonar ner 43. Ett exempel på detta är frågan om den ekonomiska ersättningen för uppdraget. Enligt Höjer (2001) är det ekonomiska arvodet ett laddat ämne och i hennes studie tar resultatet en klar majoritet av de intervjuade personerna avstånd från påståendet att den ekonomiska ersättningen skulle vara ett motiv till att bli familjehemsförälder. Några familjehem i Höjers (2001) studie har valt familjehemsuppdraget som ett alternativ till yrkesarbetet. Nästan hälften av de kvinnor som intervjuats har valt att arbeta hemma. Höjer finner fler orsaker till kvinnors val att arbeta hemma. Deras val är inte enbart tillfredställelse med hemarbetet utan det finns flera av de hemarbetande kvinnorna som har haft en svag eller obefintlig anknytning till den öppna arbetsmarknaden. Den svaga anknytning kan bero på bristande utbildning, men också att det finns få arbetstillfällen för kvinnor där man bor. Majoriteten av kvinnorna (55,9 %) i Höjers (2001) studie tillhörde yrkeskategorin arbetare och i denna kategori räknas yrken som normalt var organiserade inom LO, lantbrukare, hemarbetande och pensionärer. 4.3 Parförhållande och familjehemsföräldraskapet Flera forskare (Kälvesten 1974, Börjesson 1976, Höjer 2001) har funnit att många familjehemsföräldrar har en traditionell rollfördelning och lever i trygga, stabila äktenskap där kvinnan har en stark ställning. Flera av de intervjuade i Höjers (2001) studie betonade att ett stabilt förhållande är nödvändigt för att klara av de påfrestningar som det kan innebära att vara familjehemsföräldrar. De hade en mera traditionell fördelning där kvinnan var ansvarig för barnen och hemmet. Både kvinnor och män i Höjers (2001) studie upplevde att de delade det gemensamma ansvaret för familjen. Både parterna gjorde en jämförbar insats även om inte innehållet i insatsen var identisk. De intervjuade paren hade funnit ett sätt att organisera vardagslivet som passade dem och deras inbördes förhållande. Att vara familjehemsföräldrar tar tid och kraft. I familjer med traditionell ansvarsfördelning behöver inte tiden användas till förhandlingar om vem som skall göra vad, vilket kan underlätta för familjehemsföräldrar att klara av sitt uppdrag, den tid som blir över kan användas till reflekterande samtal som stärker makarnas personliga relation istället till tröttande förhandlingar 44. Familjehemsföräldrarna i Höjers (2001) studie synliggjorde ett vardagsliv som präglas av samstämmighet, tillfredsställelse och få förhandlingar kring vem som ska göra vad i hushållet. Trots att tillvaron som familjehemsföräldrar ofta framställs som arbetsam och tidskrävande, har männen och kvinnorna beskrivit att familjehemsföräldraskapet inneburit en positiv förändring för livet tillsammans som man och kvinna. 42 Höjer (2001) 43 Börjesson m.fl. (1976); Vinnerljung, (1996) 44 Höjer (2001) 16

18 Uppdraget som familjehemsföräldrar i Höjers (2001) studie har bidragit till en förändring i förhållandet mellan makarna. De har bildat ett team tillsammans och klarar av de svårigheter och problem som kan uppstå. Kvinnorna beskrivit att männen blivit mer engagerade i arbetet med hem och barn. Familjehemsföräldraskapet hade bidragit till att både makarna måste reflektera över sig själva, sitt förhållande och sitt föräldraskap. Både män och kvinnor uttryckte sin uppskattning över möjligheten till reflektion över sig själva som mödrar och fäder. Familjehemsföräldraskapet blev i högre grad ett gemensamt projekt än själva föräldraskap. Höjer (2001) visar också i sin studie att familjehemsföräldraskapet många gånger är så slitsamt och tröttande att makarnas eget förhållande påverkas negativt. Relationen mellan makarna kommer på undantag. Det finns en skillnad mellan män och kvinnor menar Höjer (2001) när det handlar om känslor av trötthet och brist på tid. Fler kvinnor har beskrivit i studien att de ägnade för lite tid åt sin partner på grund av arbetet med placerade barnet och fler män hade i frågeformuläret gett skriftliga kommentarer om just trötthet och påfrestningar av parrelationer. Höjer (2001) ger olika förklaringar om skillnader mellan män och kvinnor. Hon beskriver att ett sätt det kan vara att kvinnorna är så nöjda med att männen blivit mera indragna i arbetet med hem och barn, att det kompenserar dem för trötthets känslor och tidsbrist. Höjer menar att kvinnorna kan tänkas vara mera inriktade på att ge omsorg och därför vara mera inställda på att denna omsorg tar tid och är tröttande än vad männen är. Möjligen kan också det faktum att det oftast är kvinnan som initierar familjehemföräldraskapet, göra att kvinnorna också uppskattar detta mera positivt än vad män gör. Ytterligare en förklaring säger Höjer (2001) kan vara att män i vissa fall kan uppleva sig som utestängda från relationen med kvinnan då hon blir djupt engagerad i arbetet med placerade barnet och inte har tid över till parrelationen. Kvinnorna och männen i Höjers (2001) studie verkar också ha en åtskillnad inställning till det ansvar som familjehemsföräldraskapet innebär. I kvinnornas berättelser ingick ansvaret som en självklar del av livet, det ingick i deras förväntningar på familjehemföräldraskapet. Männen har beskrivit däremot oftare än kvinnor ansvaret som betungande, som en belastning på familjeliv och parförhållanden. Höjer menar att en sådan åtskild inställning till ansvar kan vara en anledning att kvinnor i högre utsträckning än män tyckte att parförhållanden påverkades positivt även om inte förväntningarna uppfylldes. 17

19 5. METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN I detta avsnitt redogörs för studiens genomförande med avseende på hur materialet samlats in och vilket urval som gjorts, samt avgränsningarna som gjorts under forskningsprocessen. Vidare beskrivs tillvägagångssättet med materialet och begreppen validitet och reliabilitet diskuteras. 5.1 Kombination av kvalitativ och kvantitativ metod Syftet med min studie var att utifrån familjehemsföräldrars erfarenheter kunna få en förståelse för deras uppdrag som familjehem. För att kunna besvara frågeställningarna på ett så utömmande och givande sätt som möjligt valde jag därför att använda mig av både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. För att få en uppfattning om vad som kännetecknar familjehemsföräldrar samt orsakerna som ledde de till att de bestämde sig för att bli familjehem användes en enkätundersökning där 30 familjehemsföräldrar tillfrågades. En sådan undersökning ger övergripande information. Jag bedömde detta som det lämpligaste sättet att erhålla generell information om familjehemmensituation. Därefter använde jag mig av kvalitativa forskningsintervjuer för att inhämta mera kunskap om familjehemsföräldrars egna upplevelser och uppfattningar om hur deras relationer som makar och som föräldrar påverkats i och med att de blev familjehem. Styrkan med kvalitativ data är att den fokuserar på vanliga händelser i naturlig omgivning där man kan få en stark uppfattning om hur verkligheten är beskaffad. Sådana data levererar omfattande beskrivningar som är livliga och inbäddade i sin verkliga kontext 45. Utifrån en empatisk inlevelse som inhämtas via intervjuerna skulle jag kunna beskriva familjehemsföräldrars erfarenheter och deras livsvärld, samt uppfattningar och upplevelser kring uppdraget. Kvale (1997) menar att fördelen med kvalitativa intervjuer är att forskaren med ett sådant intervjusamtal kan få kunskap om människors uppfattningar om ett ämne och ge en bild av en mångsidig och kontroversiell mänsklig värld. Den kvalitativa forskningsintervjun söker förstå världen ur de intervjuades synvinkel, utveckla innebörden av människors erfarenheter, frilägga deras livsvärld före de vetenskapliga förklaringarna 46. I kvalitativ data kan man också se ett kronologiskt flyt det vill säga se vilken händelse som leder till vilken konsekvens och där igenom få förklaringar till problemställningar 47, men en kvantitativ metod såsom användandet av enkäter ger en större möjlighet till statistisk generaliserbarhet Miles & Huberman (1994),Qualitative data analysis 46 Kvale (1997) 47 Miles & Huberman (1994) 48 Marlow (2000: 33) 18

20 5.2 Urval och avgränsningar Studien är avgränsad till familjehemsföräldrar boende inom Luleå kommun. Denna studie genomfördes i samarbete med chefen på Socialtjänsten i Luleå och en av de familjehemssekreterare som ansvarar för placeringar i familjehem. I första fasen skickades ut en enkätundersökning till 30 familjehemsföräldrar. Därefter genomfördes fyra fördjupade intervjuer. Urvalet gjordes så att familjehemsföräldrarna inte skulle vara personer som hade en relation till barnen sedan före placering, till exempel släktingar. Familjehemsföräldrarna som deltog i studien informerades skriftligen om syftet med undersökningen, vikten av deras deltagande för att få kunskaper om deras uppdrag som familjehem, samt att resultatet skulle behandlas konfidentiellt. Urvalet av familjehemsföräldrar gjordes av familjehemssekreteraren på Socialförvaltningen som utifrån en lista ur deras register på aktiva familjer (aktiva = de som har uppdrag) valde varannan familj. Frågeformuläret skickades sedan via post till de utvalda familjerna. Två av de deltagande respondenterna var ensamstående mammor. En del av svarsalternativen i enkäterna (13 frågor) var öppna för att ge familjerna möjlighet att själva lämna ut vissa uppgifter och därigenom få så mycket respons som möjligt från familjehemsföräldrar. Efter att utsatt svarstid passerad, sändes det ut en påminnelse till de familjer (14 familjer) som inte svarat. Efter tre veckor passerat inkom ytterliggare tre enkätsvar. Sammanlagt inkom 19 enkätsvar, vilket ger en svarsfrekvens på 63 %, som får anses vara ett gott resultat för en utskickad postenkät. 11 av dessa familjehem valde att inte besvara enkäten. 5.3 Tillvägagångssätt I denna studie genomfördes fyra personliga intervjuer med familjehemsföräldrar. Sammantaget intervjuades två stycken familjehemsföräldrapar och en enskild familjehemsförälder, därav tre män och två kvinnor. Utgångspunkten till valet att intervjua både kvinnor och män är att det i tidigare forskning framkommit att kvinnors och mäns anvars - och rollfördelning i familjehemmet delvis skiljer sig åt 49. Enligt Miles & Huberman (1994: 27) arbetar man med små grupper i en kvalitativ studie och urvalet påverkas av syfte och frågeställningar. Datamängden begränsades genom att syftet avgränsade vad som skulle studeras och därigenom kom intervjupersonerna att intervjuas utifrån en intervjuguide som kretsade kring sex teman. De fem intervjupersonerna tillfrågades av socialsekreteraren på Socialförvaltningen som har en nära kontakt med dem. Hon kontaktade familjehemsföräldrar per telefon och informerade dem om studiens syfte samt frågade om de var intresserade av att delta i studien. Hon berättade om att intervjun skulle ta ungefär en timme och att deras namn skulle vara fingerade för att eftersträva intervjupersonernas anonymitet. Det visade sig att det var svårt för henne att få tag på män som kunde ställa upp för intervjun, då flertalet av de tillfrågade ansåg sig inte ha tid med en intervju. 49 Höjer (2001:183) 19

21 Efter familjehemsföräldrars samtycke att medverka i studien bokade hon in mig hos de olika informanterna, där intervjupersonerna gavs möjligheten att själva bestämma tid och plats för intervju. Två par valde att bli intervjuade i sina respektive hem, medan en deltagare valde av praktiska skäl att intervjuas på socialförvaltningens lokaler. Intervjun med ett av paren gjordes samtidigt med både mannen och kvinnan närvarande medan det andra paret intervjuades var för sig. En intervjuguide vars syfte var att skapa en ram åt intervjun framställdes 50. Guiden bestod av sex ämnesområden eller teman med relevans för uppsatsens syfte och frågeställningar. Frågorna berörde bland annat motivet bakom att bli familjehem, förhållandet mellan makarna, rollen som familjehemsförälder, vardagsrutiner och deras uppfattningar kring den ekonomiska ersättningen. I själva intervjuerna användes halv strukturerade frågor för att informanterna skulle få utrymme att svara utifrån sina egna uppfattningar. Larsson, Lilja och Mannheimer (2005) menar att de frågor som formulerats behöver inte ställas i någon bestämd ordning och den exakta formuleringen av frågorna behöver inte följas för alla intervjupersoner. Frågorna som jag hade förberett ställdes inte i samma ordning för alla intervjupersonerna. Vissa frågor justerade jag beroende på deras svar. Miles & Huberman (1994:36) förklarar också att det är viktigt att få intervjupersonerna att utveckla sina svar om det behövs. Intervjuerna har inspelats på band efter medgivande från intervjupersonerna. Jag informerade om att bandupptagningen endast skulle avlyssnas av mig med syfte att analysera intervjuerna. Samtliga intervjuer avslutades med att intervjupersonerna fick möjlighet att göra tillägg och ställa eventuella frågor. 5.4 Validitet och reliabilitet För att få tillförlitliga resultat är det viktigt att studien har en hög validitet. Stig Elofsson (2005) skriver att med hög validitet avses att så nära som möjligt lyckas mäta det man avser att mäta. I min studie framgår att få en förståelse av familjehemsföräldrar motivbilder, samt hur deras relationer som makar påverkats, när de blev familjehem. Denzin (1970) menar att en kombination av metoder ökar validiteten i ett projekt. I denna studie har båda metoderna använts för att på bästa sätt uppnå syftet. Enligt Kvale (1997) rör validiteten inte bara slutet av studien utan även kvalitetskontroll som genomförs under studiens alla stadier. Med reliabilitet avses både pålitliga resultat vid upprepade tillfällen och skalans interna pålitlighet. För att få så hög validitet och reliabilitet i min studie har jag försökt formulera frågorna tydligt, för att inte olika informanter ska tolka frågorna olika 51. Det hände att under en intervju tog samtalet en annan riktning än vad som avsetts, men med hjälp av följdfrågor har jag kunnat få den information jag ville få ut. 50 Kvale (1997) 51 Lilja (2005) 20

22 Innan jag förberedde frågorna till enkäterna och intervjuerna hade jag läst in mig på ämnet för att få en uppfattning av familjehemsföräldrar och vad som studerats tidigare. Detta gjordes för att öka reliabiliteten i min studie. När det gäller enkätens utformning har svarsalternativen diskuterats med representanter på Socialtjänsten. Nästan varje fråga har flera alternativa svar, vilket får anses bidra till få en enkät som omfattat samtliga svarsalternativ som kan vara frekventa. Resultaten från mina enkäter och intervjuer stämmer till en viss del med tidigare forskning inom detta område. Detta kan tolkas betyda att den nu genomförda studien har en hög validitet. Från enkäten var svarfrekvensen på (63 %) vilket inte är att betecknas som särskilt högt, och det var 11 bortfall vilket motsvarar (37 %). Larsson (2005) anser att det finns en viss problematik vid generalisering eftersom det alltid finns ett mer eller mindre stort bortfall. Enkätsvaren i kombination med intervjuerna bidrog till en generell kunskap om familjehemsföräldrars situation inom Luleå kommun. 5.5 Etiska överväganden I denna studie har jag valt av etiska skäl att skydda informanternas identitet och använt istället fingerade efternamn. Detta gjordes på grund av forskningsprincipen Individskyddskravet. I en forskningsprocess det är forskarens ansvar att se till att personer inte skadas eller kränks. Jag bedömde att det inte var viktigt för undersökning att redovisa namn. De familjehem som jag intervjuat blev informerat om syftet och deltagandet, att det är frivilligt att delta i studien. Inspelningarna av intervjuer har jag förvarat så att inga andra kommit åt materialet. Hela det insamlande materialet vid denna undersökning kommer att skyddas. 21

23 6. TEORETISK REFERENSRAM I detta avsnitt presenterar jag den teoretiska referensram jag valt som grund för denna studie. De teorier som presenteras redogör för begreppet omsorg, arbete genus och yrkessegregation, ontologisk trygghet, samt New Public Management (NPM). 6.1 Begreppet omsorg I tidigare forskning och i min studie framkommer centrala begrepp som ansvarstagande och omsorgstagande som viktigaste motiv i familjehemsföräldrarnas beslut att ta emot placerade barn. Begreppet omsorg är en kognitiv och moralisk aktivitet och centralt för begreppet är föreställningar om relationer, samhörighet och en vilja att skapa en känsla av välbefinnande för andra. Omsorg är motorn i en familj och i ett familjesammanhang är det framförallt föräldrars omsorger om sina barn som avses 52. I familjehemmet är det föräldrarna som har åtagit sig att ta emot ett barn för stadigvarande vård och fostran samtidigt som de egna barnen inte är delaktiga i det officiella omsorgsuppdraget. Barnen i familjehemmen betraktas inte som några som ska utöva omsorg om sina placerade syskon och utifrån det officiella uppdraget betraktas barnen i familjen som inte ansvariga 53. Traditionellt har omsorgsforskning fokuserat på en distinktion mellan omsorg som känsla/att bry sig om, innefattande känslor av icke aktiv natur, och omsorg som arbete/ta hand om, det vill säga omsorgstagande av mer aktiv natur 54. Masons (1996) begrepp refererar till hur man analyserar omsorg inom familjen och enligt henne är omsorg en aktivitet som innefattar moral, känsla och tanke. Hon föreslår två sätt att förstå omsorg och ansvar för andra inom familjen och betonar betydelsen av tanke och känslan i omsorgsaktiviteten. Hon kallar dessa sätt för inkännande aktivitet och aktiv känslighet. Med inkännande aktivitet avser Mason (1996) tänkande och kännande som aktiviteter och handlar om ett sätt att engagera sig i andra snarare än en passivt upplevd känsla. Inkännande aktiviteter kan enligt Mason (1996) innebära att ta hänsyn till andras preferenser, att uppmärksamma, lyssna till, tolka och svara på andra människors behov. Detta är ofta osynliga aktiviteter som enligt Mason sällan uppmärksammas och ibland undervärderas. Mason menar att omsorgsarbete ger utövarna möjlighet att utveckla färdigheter i att uppmärksamma människors behov men att detta endast är en del av förklaringen till utförandet av den inkännande aktiviteten. För att förstå varför vissa människor utvecklar färdigheter i inkännande aktiviteter medan andra inte gör det, eller varför människor engagerar sig i inkännande gentemot vissa personer men inte andra, måste vi enligt Mason titta på inkännande aktiviteter i kombination med vad hon kallar: Aktiv känslighet. Den inkännande aktiviteten kan komma att utvecklas till en aktiv känslighet varigenom en person utvecklar en känsla av ansvar för andra människor. Det innefattar att ta på sig/acceptera ett eget ansvar för att engagera sig. Aktiv känslighet endast blir begriplig i det kontext i vilken relationer och åtagande konstrueras. 52 Brannen m.fl. (2000) 53 Nordenfors (2006) 54 Masons (1996) 22

24 Omsorgsbegreppet i Masons definition refererar till ett sätt att engagera sig i och samspela med andra människor i den sociala världen som överstämmer med de familjehemsföräldrars beskrivningar av hur de reflexivt formar relationer till de placerade barnen. 6.2 Begreppet arbete Det är svårt att finna en enkel och entydig definition av begreppet arbete. Författarna Jan CH Karlsson och Bengt Furåker använder sig av olika tillvägagångssätt för att definiera begreppet. Bengt Furåker (1991) framhåller tre aspekter för att kunna definiera begreppet arbete. Först menar han att begreppet ska benämnas med vardagligt språkbruk. Detta för att människor lätt ska kunna relatera till begreppet. Det ska vara enkelt och tydligt. På det sättet blir det inga några missförstånd om vad som åsyftas när begreppet arbete nämns. Det ska även vara möjligt att konkretisera begreppet så att tydligt och klart går att använda vid forskning. Jan CH Karlsson (1986) tar fram fem hjälpbegrepp som innefattar något grundläggande om arbete. De hjälpbegrepp Karlsson (1986) valt att använda sig av är 1) verksamhet, 2) målinriktning, 3) behov, 4) relationer till naturen och 5) sociala relationer. Karlsson (1986) frambringar definitioner av begreppet arbete där han visar på olika aspekter för begreppet. För att tillfredsställa vissa mänskliga behov sker förändring av den fysiska miljön genom produktiva aktiviteter, som till exempel arbeten i samhället. Ett utförande av en sysselsättning mot ersättning är en definition. En annan definition av arbete är en social process som är organiserad, kontinuerlig och målinriktad. Ett exempel på detta kan vara en särskild produkt som ska färdigställas. Att arbeta är något människor gör för att ha en möjlighet att njuta av livet på det sätt de själva vill. Det finns rum för tolkningar av begreppet arbete i det vardagliga språket. Det vanliga betraktelsesättet när människor talar om arbetet åsyftas en persons förvärvsarbete. Förutom denna definition finns det exempel där människor pratar om arbete i andra termer än förvärvsarbete. Det kan då vara arbete en person gjort hemma i trädgården eller liknande. När denna definition äger rum handlar det främst om en aktivitet en person gjort på sin fritid och då handlar inte om en yrkesmässigt aktivitet 55. Furåker (1991: 21) formulerar en utgångspunkt för begreppet arbete. Arbete är en process varigenom människor med hjälp av sin arbetskraft och olika arbetsmedel ( verktyg, redskap) omvandlar ett arbetsföremål (objekt) till en i förväg planerad produkt eller resultat. Formelmässigt kan detta uttryckas så här: Arbete = arbetskraft + arbetsmedel +arbetsföremål (objekt) = produkt (resultat). Lönearbetet skulle utgöra det nödvändiga arbetet, som gav arbetskraften ett bytesvärde 56. Karlsson (1986) skriver om kapitalistens intressen gällande arbete vilket främst handlade om bruksvärdet hos merarbete. Här åsyftas bruksvärde till något som tillfredställer ett mänskligt behov vilket i det här fallet är arbete och dess effekter för personen som utför det. De sociala relationer kring ett arbete är det som avgör vilken klassificering arbetet får. I det 55 Furåker (1991) 56 Karlsson (1986) 23

25 kapitalistiska tänkandet fokuseras på arbete i vinstgivande syfte. Här åsyftas ett mervärde som omvandlas till kapital, i det här fallet pengar. Det är i arbetet som människan skiljer sig från djuren. Genom arbete skapar människor ett varande som ger de möjligheter till framtida val. Dessa möjligheter gör att människor till viss mån skapar sig själva och sitt eget samhälle. En annan aspekt av detta menar Karlsson (1986) är att många människor enbart arbetar det som krävs för att säkra sitt eget uppehälle. 6.3 Begreppet Genus Jag har valt att använda begreppet genus som är kopplat till socialt konstruerade uppfattningar om manligt och kvinnligt 57. Hirdman (2001) definierar begreppet genus som bestående av två delar. Det ena är det biologiska könet, kroppen och allt som ingår i vår förståelse av den. Den andra delen är det sociala könet, det som vi uppfattar som normalt för en man eller en kvinna med ett visst biologiskt kön, det som vi konstruerar socialt. Genus omfattar båda dessa delar, med det är samtidigt mer än bara dessa delar. Enligt Alvesson, Billing (1999) handlar genus om de sociala förväntningar som finns hur individen ska vara som man eller kvinna. De manliga egenskaperna ska vara utåtriktade, handlingsorienterade, hårda och opersonliga medan kvinnliga egenskaperna ska vara personliga, ha en känslomässig ton, intuition och en omvårdnad känsla Genus och yrkessegregation Kvinnor har av tradition varit koncentrerade till lågt betalda och rutinarmade yrken. Många av dessa arbeten är genusstyrda, det vill säga att de uppfattas som kvinnojobb. Yrkesmässig genussegregation står för det faktum att män och kvinnor finns koncentrerade till olika typer av yrken och arbetsuppgifter utifrån vanligt förekommande uppfattningar om vad som passar män respektive kvinnor 58. Den yrkesmässiga segregationen rymmer både vertikala och horisontella delar. Horisontell segregation innebär att män och kvinnor har olika typer av arbeten. Kvinnor dominerar till exempel när det gäller sekreterar- och omvårdnadsuppgifter, medan män har arbeten som kräver längre utbildning och erfarenhet. Den vertikala segregationen står för tendensen att kvinnor oftast återfinns i arbeten med ringa makt och föga utrymme för avancemang, medan män innehar positioner med större makt och bättre karriärmöjligheter Ontologisk trygghet Begreppet ontologisk trygghet betyder: Känslan av att det finns en kontinuitet och ordning i händelserna, inklusive sådana som inte befinner sig inom direkt synhåll för individen Giddens, Anthony (1998) Sociologi. Studentlitteratur. Tredje upplagan. 58 Giddens (1998) 59 Giddens (1998) 60 Giddens, Anthony (1999). Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Daidalas. Göteborg 24