VAL AV FÖRETRÄDESREGLERING I KORSNINGAR Stopp- eller väjningsplikt på landsbygd. Ulf Bräde. Trafiksäkerhetsanalys. Korsningsregler på landsbygd
|
|
- Ludvig Bengtsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VT1 notat Nr Titel: VAL AV FÖRETRÄDESREGLERING I KORSNINGAR Stopp- eller väjningsplikt på landsbygd Författare: Ulf Bräde Resursgrupp: Trafiksäkerhetsanalys Projektnummer: Projektnamn: Korsningsregler på landsbygd Uppdragsgivare: Vägverket Distribution: fri/nyförvärv/begränsad/ div Väg- och transport- 2 forskningsinstitutet
2 FÖRORD Ulf Brüde har varit projektledare och även utfört själva arbetet samt svarat för rapportskrivningen. Kontaktman för Vägverket, som bekostat projektet, har varit Kerstin Sundberg.
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING Sid l. BAKGRUND OCH SYFTE 2. FÖREKOMST OCH ANVISNINGAR. STUDIER SOM BELYSER EFFEKT PÅ TRAFIKSÄKERHETEN METODSYNPUNKTER. KORT OM ÖVRIGA EFFEKTER HÖGERREGELN, SVÃNGANDE HUVUDLED. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REFERENSER VTI N OTAT 20-93
4 SAMMANFATTNING Syftet med projektet har varit att ta fram ett beslutsunderlag som Vägverket kan använda för att ange riktlinjer vid val av företrädesreglering. I första hand har frågeställningen inriktats på trafiksäkerhetseffekten av stopp- kontra väjningsplikt i korsningar på landsbygdens huvudvägnät. Redovisningen baserar sig på en genomgång av redan genomförda studier. Särskilt intresse har ägnats de metodproblem som föreligger vid olycksanalyser. Flertalet studier pekar på bättre trafiksäkerhet vid stopplikt jämfört med enbart väjningsplikt. Det är svårt att erhålla säkra och generella skattningar. Genomsnittligt kan man dock räkna med att antalet skadade ökar med ca % då man i landsbygdskorsningar ersätter stopplikt med väjningsplikt. Skillnader i restids-, fordons- och miljökostnader mellan korsningar med stopp- respektive väjningsplikt bedöms som små för landsbygdskorsningar men kan eventuth behöva utredas ytterligare. Slutsatsen av studien är att landsbygdskorsningar på huvudvägnätet så långt möjligt bör ha stopplikt.
5 1. BAKGRUND OCH SYFTE Syftet med projektet är att ge underlag för val av företrädesreglering i korsningar. I första hand skall frågeställningen inriktas på: - Stopp- eller väjningsplikt - Landsbygd, huvudvägnätet (det nationella och regionala vägnätet) - Effekt på trafiksäkerhet Beslutsunderlaget skall formuleras utifrån en genomgång av redan genomförda studier. VTI bevakar fortlöpande utvecklingen inom området och dessutom har en kompletterande litteratursökning gjorts. 2. FÖREKOMST OCH ANVISNINGAR Korsningar tillhörande huvudvägnät skall normalt ha minst väjningsplikt. För huvudvägnätet på landsbygd har korsningarna tidigare vanligtvis varit hårdare reglerade och även haft stopplikt (VTI Rapport 310). I tätorternas huvudnät gäller däremot vanligen enbart väjningsplikt (VTI Meddelande 685), dock med undantag för en del korsningar som p. g.a. mycket trafik, många olyckor eller annat särskilt skäl har stopplikt. Högerregeln, ibland kallat oreglerat, gäller vanligtvis på det statliga vägnätets sekundära och tertiära vägar samt i tätorternas lokalnät. Stoppliktens innebörd har ändrats över åren (VTI Meddelande 640). Sedan juli 1979 måste varje enskilt fordon på anslutande väg göra stopp innan fortsatt färd in på den överordnade vägen. Tidigare hade det utvecklats en praxis, enligt vilken två till tre fordon som gjort stopp samtidigt kunde köra, förutsatt att sikt och trañkförhållande så tillät. Under senare år har det blivit allt vanligare att på landsbygdens huvudvägnät ersätta stopplikt med enbart väjningsplikt. En anledning torde vara att innebörden av stopplikt blivit hårdare och att man därför ändrat till väjningsplikt för att få en smidigare trafik. Från vissa håll inom åkerinäringen har det varit önskemål om att ta bort stopplikten i syfte att öka framkomligheten. Under 1980-talet medverkade dåvarande TSV aktivt till att "normalt förespråka väjningsplikt framför stopplikt". I vissa sammanhang proklamerades sålunda att "där väjning inte visat sig fungera (dälig sikt som ej kan undanröjas eller hög olyckskvot) kan stopp användas -' men normalt bör väjning vara tillräckligt". Denna strategi härrör från en sk kommentar i TSVs mycket kortfattade föreskrifter om stopp vid vägkorsning (TSVFS 1986:38): "Föreskrift om stopplikt i vägkorsning kan användas där högerregeln visat sig fungera otillfredsställande och där väjningsplikt inte bedöms vara tillräckligt. Detta kan exempelvis varafallet när siktförhällandena är dåliga i korsningen. Föreligger det behov av att reglera flera korsningar på väg med genomgående trafik bör vägen förklaras som huvudled i stället för att flera korsningar regleras var för sig. Bedömning av behovet av stopplikt görs då i varje korsning för sig. Raktframgäende trafik bör -i allmänhet prioriteras vid reglering i enstaka korsning även om den huvudsakliga trafikströmmen är svängande. "
6 Historiskt (VTI Rapport 236) har användningen av stopplikt påverkats av om hastighetsgränsen är hög (90 eller 110 km/h), dåliga siktförhållanden och många olyckor. Hänsyn har också tagits till tunga trafikens problem vintertid att komma igång efter att ha stannat i motlut. Företrädesregleringen av korsningar skiljer sig åt i de nordiska länderna (VTI Meddelande 655).. För Danmark gäller att gm (icke signalreglerade korsningar) på landsbygd har endera väjningseller stopplikt. I Norge är högerregeln förhållandevis vanlig och förekommer även längs huvudvägnätets tättbebyggda och "bymässiga" stråk. Användningen av stopplikt i de nordiska länderna har påverkats av (VTI Rapport 236): - Siktförhållandena (inte bara dålig sikt utan även öppet landskap med vid sikt) - Olycksbelastnin g - Primärvägen huvudled, livligt trafikerad eller hög hastighetsgräns 3. STUDIER SOM BELYSER EFFEKT PÃ TRAFIKSÄKERHETEN - Trafikksikkerhetshåndboken, Tøl (1989) Denna uppslagsbok innehåller systematiska upplysningar om olika trafiksäkerhetsåtgärder och baserar sig på en omfattande litteraturgenomgång. Högerregeln fungerar inte alltid som det är tänkt. Korsningar av detta slag fungerar i praktiken "delvis" som om de var väjningsreglerade. Sådan oklarhet kan förorsaka olyckor. Att ersätta högerregeln med väjningsplikt eller stopplikt synes ha olycksreducerande effekt för i första hand 4-vägskorsningar. Den enda undersökningen som refereras då det gäller effekt på trafiksäkerhet av att införa stopplikt i landsbygdskorsningar är VTI Rapport 236, se nedan. - VTI Rapport 236, EMMA-Rapport 4 Trañksäkerhetseffekten av stopplikt (1982) Projektet ingick i en samnordisk undersökning. Studien genomfördes som en ickeexperimentell före-efter-studie baserad på personskadeolyckor i 124 korsningar som ändrats från väjningsplikt till stopplikt. Antalet olyckor har minskat med drygt 40 %. Olyckor av typ korsande kurs där något fordon kommit från den förändrade sekundärvägen har minskat med 65 %. Bland övriga olyckstyper har dessutom cykel/mopedolyckor minskat. Vid uppdelningar efter ett antal olika bakgrundsvariabler har man erhållit mer eller mindre stora olycksminskningar. Det är noterbart att olycksminskningen har varit starkare i korsningar med medelgod eller god sikt än i korsningar med dålig sikt. Vid uppdelning efter
7 sekundärvägens funktion har störst reduktion erhållits för kategorin "landsväg utan tätbebyggelse". För övrigt har man dock dragit slutsatsen att effekten är densamma i tätort som på landsbygd. Trots användning av kontrolhnaterial vet man inte hurstor olycksminskningen skulle ha varit om korsningarna hade varit oförändrade. Detta p.g.a. regressionseffekten. Storleken och omfånget av detta problem började uppmärksammas ungefär vid den tidpunkt då den här studien genomfördes. Sedan en mycket grov bedömning gjorts för att skatta regressionseffektens storlek drogs slutsatsen att undersökningen tyder på att stopplikt har en icke oväsentlig olycksreducerande effekt. - EMMA Rapport 7 Effektkatalog Trafikksikkerhetseffekter av mindre veg og trafikktekniske tiltak i de nordiske land (1982) Projektet ingick i samma samnordiska undersökning som ovannämnda projekt. Vad gäller effekt av stoppliktsreglering refereras endast till VTI Rapport 236 (se ovan). Några andra före-efter-studier var inte kända. - VTI Meddelande 640, Ändring från stopplikt till väjningsplikt i korsningar på statliga huvudvägnätet (1990) Undersökningen utgör en uppföljning av 275 korsningar på det svenska statliga huvudvägnätet i vilka man ändrat från stopp- till väjningsplikt under åren Syftet har varit att studera hur detta har påverkat antal polisrapporterade olyckor, skadeföljd (antal skadade och dödade per olycka) och konflikttypsfördelning. Merparten av de studerade korsningarna är belägna i landsbygdsmiljö med tillåten hastighet 70 km/h eller högre. Ökningen i totala antalet skadade inklusive dödade personer skattas till ca 20 % för såväl 3- vägs- som 4-vägskorsningar. Resultaten innehåller stor osäkerhet. Dock har försök gjorts att eliminera regressionseffekten, dvs. den ökning som beror på att man selektivt ändrat från stopplikt till väjningsplikt i korsningar med slumpmässigt litet antal olyckor före åtgärd. Ett s.k. prediktionsindex har använts som kontrollmaterial. Den angivna ökningen innebär, att om man skulle ändra från stopplikt till väjningsplikt i samtliga korsningar på det statliga huvudvägnätet, så skulle årliga antalet skadade öka med i storleksordningen 200 personer (130 lindrigt skadade, 60 svårt skadade och 10 dödade). Den årliga olyckskostnadsökningen skulle därmed grovt motsvara kostnaden för de personer som varje år skadas eller dödas i landets samtliga järnvägskorsningar. VTI N OTAT 20-93
8 VTI Meddelande 695, Ändring från stopp- till Väjningsplikt, Effekt på antal personskadeolyckor (1992) Detta projekt utgör en fortsättning på den undersökning som redovisats i VTI Meddelande 640 (se ovan). Samma korsningar har studerats men analysen har endast omfattat personskadeolyckor med motorfordon från både primär- och sekundärvägen samtidigt inblandade. 200 av korsningarna är 3-vägs och 57 är 4-vägs. Genomsnittliga antalet inkommande fordon per dygn är knappa 5000 och genomsnittliga andelen sekundärvägstrafik 5-10 %. En Empirical Bayes metod har använts för att skatta effekten. Åtgärdseffekten av att ändra från stopp- till Väjningsplikt skattas som ca 30 % ökning för den aktuella olyckstypen. Utan eliminering av regressionseffekten hade man istället skattat ökningen som ca 100 % för nämnda olyckor. Den erhållna åtgärdseffekten är inte signifikant skild från noll. Det approximativt 90 %-iga konñdensintervallet för åtgärdseffekten sträcker sig från -12 % till +67%. Om man trots osäkerheten skulle sätta tilon till det erhållna resultatet skulle det, sett över alla olyckstyper i aktuella korsningar, innebära en drygt 10 %-ig olycksökning av antalet personskadeolyckor. Storleksordningen förefaller helt rimlig vid jämförelse med effekten av andra korsningsåtgärder. Även om olycksökningen i varje enskild korsning absolut sett skulle betraktas som liten, skulle ändock konsekvenserna i olyckskostnad bli stor om åtgärden genomfördes i samtliga korsningar på det statliga vägnätet i Sverige. Den slutsats som dras är att man tills vidare skall vara restriktiv med att ändra från stopp- till väjningsplikt. - VTI Meddelande 685, Trafiksäkerhet i tätortskorsningar (1992) Studien avser korsningar i tätorter. Väjningsplikt är betydligt vanligare än stopplikt. För motorfordonsolyckor i 4-vägskorsningar och 50 km/h finns en klar indikation på högre skadeföljd (antal skadade inklusive dödade per polisrapporterad olycka) för korsningarna med enbart väjningsplikt. För olyckor med fotgängare och cyklister blir olycksmaterialet mycket litet vid uppdelning efter olika företrädesreglering. För korsningar med svängande huvudled har det i flera fall inträffat fler olyckor än predikterat. - VTI Meddelande 655, Nordiskt samarbete avseende trafiksäkerhet i korsningar (1993) Rapporten har utarbetats av forskare och vägregelansvariga i de nordiska länderna. Vad gäller effekt av stopp- kontra Väjningsplikt så omnämns inga ytterligare resultat utöver vad som ovan redovisats.
9 - Danska studien... I Danmark pågår en studie, med I experimentell uppläggning, avseende ändring från väjningsplikt till stopplikt. Studien omfattar 54 korsningar belägna i landsbygdsbetonad miljö. Slumpen har fått avgöra vilka 27 korsningar som skall åtgärdas respektive vilka 27 korsningar som skall utgöra kontrollgrupp. Enligt muntliga besked har man sett positiva tendenser, dvs. en viss olycksminskning, i hittills föreliggande resultat. Samtidigt har man dock haft vissa problem då det gäller kontrollkorsningarna, vilket har försvårat och försenat utvärderingen. -Vägverket Effektkatalog Förbättringsåtgärder (1989) Det konstateras att högerregeln är en "svag" regel. Olycksreduktionen av att införa väjningsplikt anges som 0-5 %. Effekten av att istället införa stopplikt anses vara större, 5-20 % olycksreduktion. - NTR Rapport 53, Äldre bilförares olyckor i korsningar (1990) Rapporten redovisar en nordisk undersökning i vilken man detaljanalyserat personskadeolyckor i korsningar med äldre förare inblandade. Syftet har varit att ge större insikt om omständigheter kring och tänkbara orsaker till äldre bilförares inblandning i olyckor. Särskild vikt har lagts vid samspelet mellan den fysiska miljön och den äldre trañkanten. Rapporten utmynnar i ett antal förslag till ändringar med syfte att ge mera tid för föraren att gestalta körsituationen ikorsningen och därmed förbättra trafiksäkerheten. Ett av förslagen är "ett mera omfattande bruk av STOPP-märke i korsningar". - NCHRP Report 320 (1989) Syftet med projektet var att bestämma effekten på antal olyckor vid ändring från stopplikt till väjningsplikt samt att utveckla riktlinjer för ändring från stopp till väjning. En enkät genomfördes för att utreda nuvarande praxis och inställning hos trafikingenjörer i hela USA. Det framkom att ett fåtal ändringar från stopp till väjning genomförts de senaste åren. Skälet har varit säkerhetsmässiga överväganden. En litteraturgenomgång fokuserades på väjningspliktens historia, tidigare studier avseende väjningsplikt samt regler och riktlinjer för väjningsplikt. Tidigare studier avseende ändring från stopp till väjnin g visade blandade resultat men det fanns fler tecken på ökning av antal olyckor. Projektet omfattade också egna olycksanalyser, dels före-efter-studier och dels med-utanstudier. Korsningarna var lokaliserade i sex städer. Aven kostnadsanalyser genomfördes. Såväl före-efter-studiema som med-utan-studierna visar på en sannolik ökning i antal olyckor vid ändring från stopplikt till väjningsplikt, särskilt vid större flöden. I flera korsningar har man återinfört stopplikt. Med hänsyn till fordonskostnader och fördröjningar anser man dock att väjningsplikt är mera kostnadseffektivt än stopplikt.
10 Korsningar med god sikt, små flöden och få olyckor utgör potentiella kandidater för ändring från stopp till väjning. Samtidigt varnas dock för ändring till väjning p. g.a. risken för ökat antal olyckor. Det framhålls också att besparingar i fördröjningar, bränsle och andra fordonskostnader, vid väjning jämfört med stopp, för en viss given resa är obetydliga och omärkbara för bilisten. Beslut om ändring till väjning, grundat enbart på kostnadseffektivitet, kan därför vara olämpligt. Rent metodmässigt är studien intressant. Före-efter-studien visade en olycksökning ca 2,5 gånger efter ändring till väjning. Författarna tonar dock ned resultatet något eftersom de misstänker att regressionseffekten kan ha påverkat resultatet. (Tyvärr föreligger några oklarheter i redovisningen som gör det svårt att bedöma regressionseffektens inverkan på resultaten.) Resultaten har senare diskuterats av Hauer (se nedan). Även kapitel 4 i föreliggande VTI Rapport anknyter till denna debatt. - Preprint TRB Annual Meeting Washington (1991) Rapporten behandlar samma undersökning som ovan. Redovisningen begränsar sig dock i första hand till före-efter-studien avseende olyckor i de korsningar, belägna i bostadsområden, som ändrats från stopplikt till väjningsplikt. - ITE-Journal, Should Stop Yield? Matters of Method in safety Research (1991) I den intressanta och mycket läsvärda artikeln av Ezra Hauer diskuteras metoder, före-efterstudier och med-utan-studier, för att utvärdera effekt på säkerheten vid ändring från stopp till väjning. Artikeln anknyter starkt till innehållet i NCHRP Report 320, se ovan. Hauer varnar kraftigt för att använda små kontrollmaterial vid före-efter-studier. Sådana kontrollmaterial kan ställa till mera skada än nytta. Hauer påpekar det faktum och problem att med-utan-studier och före-efter-studier ofta leder till olika resultat. Medan före-efter-studier ofta pekar på stora effekter så är det vanligt att med-utan-studier visar på små eller tom. motsatta effekter. Enligt Hauers personliga åsikt är det lättare att hantera metodproblemen i före-efter-studier. Hauer påpekar betydelsen av att sammanväga resultat från flera platser. Om data i NCHRP Report 320 utnyttjas för en sammanvägd före-efter-studie erhålls skattningen att ändring från stopp till väjning ökar totala antalet olyckor med en faktor 2,6 (=106/4l). Hauer skriver att "Anyone wishing to foresee what the effect of such a conversion in some other North American city might be can now reasonably expect that accidents will increase 2.6-fold. " Hauer diskuterar och kritiserar hur resultat av enskilda signifikanstest ofta tolkas. Den språkliga innebörden och skillnaden mellan "significant" och "important" betonas. Hauer framhäver följande: "In short, rather than testing significance, each study should report the estimated effect on safety and the standard deviation of this estimate. This enables the reader to assess what the effect is likely to be and how accurately it is known. It also facilitates the joint use of results from different studies. " Hauer ifrågasätter också Report 320s påståenden att väjning är lika säkert som stopp i korsningar med små flöden.
11 I artikeln behandlas inte (vilket är förvånande) problemet med eventuella regressionseffekter i samband med före-efter- studier. Avslutningsvis summerar Hauer sin artikel med olika svårigheter man ställs inför som forskare och betonar vikten av att forskningen inte utsätts för påtryckningar att stödja vissa på förhand förekommande intressen. -Should STOP YIELD? Matters of Method: Safety. Ezra Hauer, University of Toronto Artikeln har i stort sett samma innehåll som ovan nämnda artikel i ITE Journal. Det finns dock ett tillägg i denna version som behandlar eventuell regressionseffekt. Enligt Hauer finns det inte skäl att misstänka att ändring från stopp till väjning (i den aktuella undersökningen) skett i korsningar med slumpmässigt få olyckor under föreperioden. I stället pekar Hauers beräkningar på det motsatta. (Som nämnts ovan föreligger vissa oklarheter i redovisningen av data i NCHRP Report 320.) 4. METODSYNPUNKTER Allmänt; Det är i första hand två metoder som används för att studera trañksäkerhetseffekten av stoppkontra väjningsplikt, före-efter-studier och med-utan-studier. Först citeras några rader (VTI Rapport 366 A) från ett inlägg i Third European Workshop on Recent Developments in Road Safety Research, April , VTI Linköping. "Something about research methods There are several methodological dijficulties in this type of study. Every junction is more or less unique. Experimental studies can seldom, ifever, be performed. Cross-section studies ( "all factors except one constant"), such as multiple regression analysis or other methods, normally underestimate the countermeasure effects. In practise, all other factors can not be considered. For example, a yield sign is often replaced by stop sign when many accidents have occured due to bad sight or something else. Even if stop signs would be safer than yield signs, cross-section studies would not necessarily show this. Non-experimental before-and-after studies normally overestimate the ejjfects - if the regression-to-the mean is not eliminated. It is desirable to have a method that can be used for individual road objects, such as junctions, and which corrects for both randomly large and randomly small accident numbers. VTI has proposed a method which, relating to the before-period, takes into account both the observed number of accidents (x) and the predicted number of accidents (pred). This method constitues a variant of a method (Empirical Bayes Method) presented in foreign studies.
12 On the average, the adjusted expected ("true") number of accidents can be calculated as m = pred + a - pred/(j +a-pred) ' (x-pred) m is somewhere between the values "x" and "pred". The value of "a" in this expression depends on the precision of the prediction models. The better the precision, the smaller "a" becomes. Empirically, "a" can be estimated in different ways, for example by using crossvalidation. Non-experimental before-and-after studies with elimination of the regression effect might be the most efficient method to estimate countermeasure effects. Also cross-section studies are useful for this purpose. The two types ofstudies complement each other very well. " :ngg-gxpgrimçntçlla 2 fg"rg-gftgr-smgigr; Eventuella regressionseffekter? Vid studier avseende ändring från väjningsplikt till stopplikt är risken självklart synnerligen stor för att man skall erhålla olycksminskningar p. g.a. regressionseffekt. Även vid ändring från stopp till väjning är det en uppenbar risk för att man skall råka ut för regressionseffekt - "från andra hållet" - p.gå. att man tenderat att välja ut korsningar med slumpmässigt låga olycksantal i vilka det då senare kan förväntas en olycksökning. Detta är också vad som kunnat påvisas i VTIs undersökningar de senaste åren. Kontroll-üämfärelsematerial? Små olycksmaterial är inte det enda problemet när det gäller kontrollmaterial. Även här kan regressionseffekten medföra problem. Medan regressionseffekten tenderar att gå åt ett håll för åtgärdade korsningar tenderar den att gå åt motsatt håll för de resterande icke åtgärdade korsningarna. Om de senare korsningarna utnyttjas som kontrollrnaterial kan det således leda till ännu större och mera felaktiga skattningar av åtgärdseffekten. Att å andra sidan inte alls beakta sådana förhållandevis stora ändringar i trafikens storlek och antalet olyckor, som gällt för Sverige under mitten och slutet av 1980-talet, kan ju inte heller vara tillfredsställande. I de senaste VTI-studierna har valts att utnyttja s.k. prediktionsindex som kontrollmaterial. Prediktionsindexet visar ungefärligen hur antalet olyckor generellt varierar över åren med trañkens storlek. En annan fördel med den analysansats som valts i VTI-studierna är att de korsningar som studeras sinsemellan tillåts ha olika långa före- och efterperioder. M - n- i r' Att bara jämföra genomsnittliga olyckskvoten, antal olyckor per miljon inkommande fordon, för grupper med olika utformning, för att därmed försöka skatta åtgärdseffekten har vi sedan många år tillbaka varnat för (P.I.A.R.C 1978).
13 _ Olyckskvoten varierar med trañkens storlek och sammansättning. Framför allt ökar olyckskvoten med Ökad andel inkommande trafik från sekundärväg. Flera studier pekar också på att olyckskvoten, för given andel sekundärvägstrafik, ökar med ökat totalt antal inkommande fordon. Se figur nedan. Det här får ibland som följd att t.o.m signalreglerade korsningar, p.g.a. deras stora trañkflöden och framför allt stora andel sekundärvägstrafik, i genomsnitt har högre olyckskvot än icke signalreglerade korsningar. Acc. rate A Non-signalized Junmons \ Signalized junctions //i High proportion ot secondary road traffic /áø-ø /. //4 Low proportion of secondary road traffic /_ \ Total number of / entering vehicles Figure Relationships between accident rate and traffic flows for junctions with/without traffic signals. The average values are marked with a dot. För att en cross-section study skall vara meningsfylld måste så långt möjligt "allt Övrigt" vara konstant. Detta gäller inte minst trafikflödena. "Tyvärr" (eller som tur är) är det ofta så att olika utformning och reglering förekommer vid olika trañkstorlek. Just i fallet med stopplikt och väjningsplikt finns det sannolikt ofta någon skillnad som i sin tur utgör orsaken till att den ena eller andra företrädesreglerin gen valts. Några andra aspekter; Experimentella studier? Experimentella studier är som sagt sällan möjliga att genomföra. Men naturligtvis bör man pröva möjligheten. Just frågan om stopp eller väjning kan utgöra ett av de möjliga undantagen. Jag menar inte att man skall föreslå nya experimentella studier med ändring från stopp till väjning. Det skulle inte kunna betraktas som etiskt, eftersom man snarare kan förvänta sig en ökning än en minskning av antalet olyckor. Men däremot skulle det vara intressant att experimentth ändra från väjning till stopp. En sådan studie har ju faktiskt påbörjats i Danmark (se ovan). I undersökningen ingår 54 korsningar som tidigare haft väjningsplikt. Slumpen har fått avgöra i vilka 27 korsningar som man ändrat till stopplikt respektive vilka 27 korsningar som skall utgöra kontrollgrupp.
14 10 Vilka olyckor skall studeras? Påverkas t.ex avsvångsolyckor eller upphinnandeolyckor på primärvägen av om det år stopp eller våjning? I VTIs studier, avseende det statliga vägnätet, har störst intresse ägnats åt att analysera korsandekursolyckor (de olycksinblandade fordonen har kommit från olika vägar). För tätortskorsningar kan det också finnas skäl att ta med olyckor mellan bilar och fotgängare eller cyklister. Rimlig storlek på effekten? När det gäller att ändra från stopplikt till väjningsplikt, eller det motsatta, bör man å priori ungefärligen kunna förutsäga inom vilket intervall säkerhetseffekten ligger. Det är föga sannolikt att trafiksäkerheten skulle kunna förbättras. Eller...? Eftersom införande av trañksignaler i högtrañkerade korsningar som mest brukar kunna reducera totala antalet olyckor med 50 % borde det omvända, liksom ändring från stopp till väjning, som mest kunna dubblera antalet. Men eftersom skillnaden mellan stopp och väjning ju inte alls är jämförbar med skillnaden mellan signalreglerade korsningar och ej signalreglerade korsningar torde maximala olycksökningen, vid ändring stopp till väjning, sannolikt vara betydligt lägre. Är det då rimligt att tro att, som noterats i den amerikanska undersökningen (se ovan), ändring från stopp till våjning skulle kunna Öka antalet olyckor 2-3 gånger? Jag tror inte att effekten kan vara så stor. Om så vore fallet, skulle ändring från väjning till stopp i tätortskorsningar, kanske vara den mest kostnadseffektiva åtgärden som kunde genomföras i Sverige. Hur kan resultaten generaliseras? Även om man för vissa utvalda och studerade korsningar lyckades att helt korrekt skatta effekten av att tex. ändra företrädesregleringen så återstår dock frågan i vilken omfattning som resultaten kan generaliseras. Att man i det ena eller andra fallet valt viss företrädesreglering har ofta ett samband med sikt, geometri, bebyggelseslag, anslutande vägens status i förhållande till prirnärvägen, trafikens storlek o.s.v. Finns det dessutom anledning att tro att effekten av olika företrädesreglering skiljer sig mellan tex USA och Sverige? Avslutningsvis finns anledning att instämma i Ezra Hauers påstående att "research into safety is objectively difficult". Det är svårt att utifrån någon eller några enskilda studier ñnna de sanna och slutgiltiga resultaten. Det gäller att tålmodigt jämka samman resultaten från olika studier för att succesivt förbättra kunskapsläget. Något som i sin tur kräver mycket "researchminded" uppdragsgivare. 5. KORT OM ÖVRIGA EFFEKTER Effekter på framkomlighet, fordonskostnader och miljö sammanfattas i Vägverkets Effektkatalog (se ovan). Skillnader i framkomlighet mellan väjningsplikt och stopplikt blir beroende på trafikens riktningsfördelning. Det handlar dock om små skillnader.
15 ll Fordonskostnaderna,påverkas något mera av även här är det fråga om små skillnader. huruvida det är stopp- eller väjningsplikt. Men Miljömåssigt föreligger inte några nämnvärda skillnader mellan stopp- och väjningsplikt. 6. HÖGERREGELN, SVÄNGANDE HUVUDLED Högerregeln ("oreglerat") utgör en svag regel (VTI Meddelande 655). I praktiken får 3-vägskorsningar med denna regel i hög grad samma körbeteende som om stopp eller väjning gällde. För 4-vägskorsningar blir körbeteendet mera förvirrat. Vid inträffade olyckor sker dock skadereglering strikt efter hö gerregeln. Enligt framkomna VTI-resultat gällande tätortskorsningar (tex VTI Meddelande 203) utgör högerregeln störst olycksproblem i 4-vägskorsningar. Liknande resultat återges i norska trañksäkerhetshandboken (se ovan). Svängande huvudled, dvs. att den företrädesreglerade vägen (gatan) bildar 90 vinkel, är inte särskilt vanligt. Sådant förekommer främst i 50 km/h-områden i tätorter. Utformningen medför emellanåt ett förvirrat trañkantbeteende. Enligt begränsade studier (VTI Meddelande 685) har erhållits att antalet olyckor i denna typ av korsning i genomsnitt är ca 1,5-2 gånger större än vad som kan förväntas utifrån trafikens storlek. 7. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Det föreligger stora metodologiska problem då man skall skatta effekt på trafiksäkerhet av olika företrädesreglering. Det är svårt att erhålla säkra och generella skattningar. Flertalet studier pekar dock på bättre trafiksäkerhet vid stopplikt än vid enbart väjningsplikt. För svenska förhållanden kan man räkna med att genomsnittligt ökar antalet skadade personer med ca % då man i landsbygdskorsningar ersätter stopplikt med väjningsplikt. Detta sett över samtliga olyckstyper. Ökningen berör främst s.k korsandekursolyckor. I det enskilda fallet kan ökningen bli större. Olycksökningar enligt ovan angivet skulle inte synas speciellt i den totala statistiken. Icke desto mindre skulle det, sett över hela statliga huvudvägnätet, handla om ett tillskott i antal dödade och skadade som kan jämföras med vad som totalt händer i landets samtliga järnvägskorsningar. Skillnader i restids-, fordons- och miljökostnader mellan korsningar med stopp- respektive väjningsplikt bedöms som små för landsbygdskorsningar men skulle eventuth behöva utredas ytterligare. Den slutsats som dras av studien är att man så långt möjligt, i landsbygdskorsningar tillhörande huvudvågnåtet, bör behålla tidigare praxis och ha st0pplikt.
16 12 Att ändra från stopplikt till väjningsplikt måste vara detsamma som att ge fel signaler till trafikanterna i ett läge då man ålagts att minska antalet skadade och dödade i trafiken. Oavsett sikt synes stopplikt vara bättre än väjningsplikt. Dvs inte ens goda siktförhållanden kan tas som intäkt för att slopa stopplikt. Fördelen med stopp är att man bättre hinner gestalta korsningen och dess trafik. Detta måste vara viktigt, inte minst för äldre och yngre oerfarna bilförare, oavsett om man kommer från en liten anslutande väg med lite trafik och låga hastigheter eller om man kommer från en större väg mera likvärdig med primärvägen. Vid eventuell förekomst av cyklister eller fotgängare blir det särskilt viktigt att hinna uppmärksamma alla trafikanter. Frågan om nuvarande förekomst av högerregeln i det sekundära och tertiära vägnätet på landsbygd har inte berörts närmare här. Från trafiksäkerhetssynpunkt torde högerregeln i första hand vara ett problem i tätorternas lokalnät och då främst gälla 4-vägskorsningar. Svängande huvudled bör helt undvikas. 8. REFERENSER Andersson K; EMMA-Rapport 4, Trafiksäkerhetseffekten av st0pplikt, VTI Rapport 236, Blankenship MR and McGee HW: Guidelines for Converting Stop to Yield Control at Intersections, NCHRP Report 320, Blankenship MR and McGee HW: Analysis of Intersections Converted from Stop to Yield Control, Preprint TRB Annual Meeting Brüde U och Larsson J: En olycksanalys avseende korsningar i Göteborg 1971, VTI Meddelande 203, Brüde U och Larsson J: Trañksäkerhetseffekter av korsningsåtgärder, VTI Rapport 310, Brüde U och Larsson J: Ändring från stopplikt till väjningsplikt i korsningar på statliga huvudvågnätet, Uppföljning av trafiksäkerhetseffekten, VTI Meddelande 640, Brüde U och Larsson J: Trafiksäkerhet i tåtortskorsningar, VTI Meddelande 685, Brüde U och Larsson J: Ändring från stopp- till väjningsplikt, Effekt på antal personskadeolyckor, VTI Meddelande 695, Brüde U et al: Nordiskt samarbete avseende trafiksäkerhet i 655, korsningar, VTI Meddelande Hauer E: Should St0p Yield? Matters of Method in Safety Research, ITE Journal, Vol 61, No 9, 1991.
17 13 Hauer E: Should STOP YIELD? Matters of Method: Safety, University of Toronto, Johannessen S: EMMA-Rapport 7, Effektkatalog, Trafikksikkerhetseffekter av mindre veg og trafikktekniske tiltak i de nordiske land, _ Nordisk trañksikkerheds råd: Äldre bilförares olyckor i korsningar, NTR Rapport 53, TøI: Trafikksikkerhetshåndboken, VTI: Proceedings of Third European Workshop on Recent Devel0pments in Road Safety Research, April 26-27, 1990, VTI Rapport 366 A, VTI och Vägverket: INTERURBAN ROADS, 16:E WORLD ROAD CONGRESS, P.I.A.R.C, Vägverket: Effektkatalog, Förbättringsåtgärder, 1989.
18
Projektnummer: Väg- och transportä forskningsinstitutet. VT1 notat. Nr Utgivningsår: 1994
' VT1 notat Nr 10-94 Utgivningsår: 1994 Titel: BREDA KÖRFÄLT, -= EFFEKT PA TRAFIKSAKERHET Lägesrapport januari 1994 Författare: Resursgrupp: Ulf Bräde och Jörgen Larsson Trafiksäkerhetsanalys Projektnummer:
v, Va -och Trafik- Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax [ St/.tulet Besök: OlausMagnus väg37linköping VZfnotat
VZfnotat Nummer: T 14 - Datum: 1987-05-05 Titel: HUR PÅVERKAS KORRIGERINGAR AV OBSERVERAT ANTAL OLYCKOR OM MAN BEAKTAR SKILLNAÄDER I RAPPORTERINGSGRAD/SKAÄDEFÖLJD MELLAN OLIKA REGIONER? Författare: Ulf
Road and Traffic Research institute * S Linköping Sweden
ISSN 0347-6049 ] V/ meddelande å 5117 1987 Användande av prediktionsmodeller för att eliminera regressionseffekten Ulf Bride och Jörgen Larsson w Väg 06/1 afik' Institutet Statens väg- och trafikinstitut
Dödade och skadade på övergångsställe. regeln om väjningsplikt. VTI notat VTI notat
VTI notat 24-24 Dödade och skadade på övergångsställe före och efter regeln om väjningsplikt Foto: VTI VTI notat 24 24 Författare Hans Thulin FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 5363 Projektnamn
VTI meddelande. Nr Andri Effekt. på Ulf Bräde och Jörgen Larsson. VII) Vä st g- #t ochtrafikutet
VTI meddelande Nr 695-1992 Andri Effekt på ng 9 antal från personskadeolyckor stopp- ti 11 väjninysplikt Ulf Bräde och Jörgen Larsson VII) Vä st g- #t ochtrafikutet VTl meddelande Nr 695-1992 Ändring från
# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad
# VTlnotat NUmmer: T 53 Datum: 1989-03-21 Titel: Uppskrivningsfaktorer för polisrapporterade olyckor och polisrapporterade skadade Författare: Hans Thulin Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 743
skadade och dödade personer.
i notat Nr 54-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Förändrad vinterväghållning i Region Sydöst. Effekt på antalet skadade och dödade personer. Författare: Peter Wretling Verksamhetsgren: Drift och underhåll
4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd
4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller
MINSALT - TRAFIKSÄKERHET Revidering på grund av nollvisionen. Gudrun Öberg
V T1 notat Nr 44-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: MINSALT - TRAFIKSÄKERHET Revidering på grund av nollvisionen Författare: Gudrun Öberg Verksamhetsgren: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Distribution:
VT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Projektnummer: / Nr T
VT' notat Nr T 140-1993 Titel: Bensinpris, trafikutveckling och trafiksäkerhet Reviderad version av VTI Notat T 51 Författare: Avdelning: Peter Wretling Trafik Projektnummer: 74001-9/74322-9 Projektnamn:
Nollvisionen, hastigheterna och samhällsekonomin. Föredrag vid VTIs och KFBs Transportforum januari 1999 i Linköping.
Gunnar Carlsson 999--4 NTF Nollvisionen, hastigheterna och samhällsekonomin. Föredrag vid VTIs och KFBs Transportforum 3-4 januari 999 i Linköping.. Bakgrund och frågeställning En tillräckligt låg hastighet
VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTInotat Nummer: T 64 Datum: 1989-09-18 Titel: Förändring. av antal dödäde;; antal svårt skadade och antal lindrigt skadade vid förändring av hastighetsá' situationen. Komplement till 'TSV-rapport PM 87:3,
Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.
Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd
Vägytans tillstånd, historik och framtid. Johan Lang
Vägytans tillstånd, historik och framtid Vägytans tillstånd, historik och framtid Johan Lang Vägytemätningar visar tillståndet som trafikanten möter Effekt på trafikant och fordon Vägytans tillstånd Gränsytan
Cykelsäkerhet och filbytesmanövrar tunga fordon och HCT
Cykelsäkerhet och filbytesmanövrar tunga fordon och HCT NVF Trafiksäkerhetsforum, 2017-09-28 Jesper Sandin Forskare, Förare och Fordon, VTI, Göteborg jesper.sandin@vti.se Innehåll Dagens ämnen Cykelsäkerhet
Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket
Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat Mikko Räsänen Trafikverket Dödade i trafiken enligt vägtrafikantgrupp 800 700 Totalt 600 500 400 I personbil 300
VTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTlnotat Hummer: T 110 Datum: 1991-07-04 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m juni 1991. Författare: Göran K Nilsson #M Avdelning: Trafik Projektnummer:
Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?
Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga
Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1
Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda
Trafiksäkerhet landsväg före ändring
Trafiksäkerhetseffekter av nya hastighetsgränser Karl-Lennart Bång, KTH Bakgrund Regeringsuppdrag 2008 till Vägverket att utreda effekter av att ändra hastighetsgränserna från nuvarande 50 70 90 110 km/h
Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI
Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Upplägg Hastigheter i tätort idag resultat från NTFs och VTIs uppföljning Hastighetens betydelse för en
Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005
Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC-06 23 september 2005 Resultat av utökad första planeringsövning - Tillägg av ytterligare administrativa deklarationer - Variant (av case 4) med
Trafiksäkerhet och konjunktur
Trafiksäkerhet och konjunktur Mats Wiklund Bakgrund Antalet dödade i trafiken minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur Även trafikarbetet minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur, men inte
Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic
PM 2008-12-07 Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic Innehållsförteckning Sammanfattning (sidan 2) Bakgrund och syfte (sidan
Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm
Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Driving in the USA Driving is the lifeblood of the United States. It fosters commerce, recreation and
Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun
Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun Delprojektet syftar till att redovisa 1. Verkliga hastighets- och tidsavståndsförändringar
Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1
Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik :Binära tal, talsystem och koder
Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09
Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention
Beteenden, trafiksäkerhet och effektutvärdering 3D & AI för mätning och uppföljning
Beteenden, trafiksäkerhet och effektutvärdering 3D & AI för mätning och uppföljning Smarter Traffic Solutions for a Safer Future Amritpal Singh, VD Viscando Traffic Systems AB www.viscando.com +46 31 7570
Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)
Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens
1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p)
UMEÅ UNIVERSITY Department of Mathematics and Mathematical Statistics Pre-exam in mathematics Linear algebra 2012-02-07 1. Compute the following matrix: (2 p 3 1 2 3 2 2 7 ( 4 3 5 2 2. Compute the determinant
Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH
Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte
Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson
Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson Bakgrund Omkring år 2000: Vägverket sökte möjligheter för att öka
VTInatat. (db _ Statens väg- och trafikinstitut. Distribution:
VTInatat Nummer: TF 69-01 Datum: 1988-03-12 Titel: VINTERDÄCK - DUBBAR - TRAFIKSÄKERHET - VÄGSLITAGE Föredrag vid TTFs vinterdagar i Borlänge 10-11 februari 1988 Författare: Gunnar Carlsson Avdelning:
Module 6: Integrals and applications
Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important
Aborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
VTInotat. (db. Titel: Hastighetsmätares felvisning. Projektnummer: Uppdragsgivare: Egen FoU. NUmmer: T 112 Datum:
VTInotat NUmmer: T 112 Datum: 1991-08-05 Titel: Hastighetsmätares felvisning Författare: Anna Abrahamsson Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 74013-4 Projektnamm: Hastighetsanpassningsåtgärder
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND
GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND Lars Leden Leden (1996) beräknade risken, som antal dödade per hundra miljoner personkm, för personbilsförare,
Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket, FINLAND
Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat Mikko Räsänen Trafikverket, FINLAND Säkerhetseffekten av räfflor - undersökningsdata Räfflorna har gjorts åren 2004
Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015
Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car
Framkomlighet och säkerhet för barn och äldre efter fysiska åtgärder i Malmö
Framkomlighet och säkerhet för barn och äldre efter fysiska åtgärder i Malmö Charlotta Johansson, Per Gårder**, Lars Leden*** *Luleå tekniska universitet, ** University of Maine, Orono, Maine, *** Luleå
Trafikutredning TCR Oskarshamn
2014-02-17, sid 1(12) Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 2(12) Beställare Kristian Wendelboe Wendelboe West Properties Uppdragsledare/Trafikplanerare Trafikplanerare Patrik Lundqvist Karin
VTInotat. w ägna/17mm_ Statens vag- och trafiklnstltut. Titel: Återkallelse av körkort vid hastighetsöverträdelser. Projektnummer:
VTInotat Hummer: T 106 Datum: 1991-11-13 Titel: Återkallelse av körkort vid hastighetsöverträdelser Författare: Gunnar Andersson Avdelning: Trafik Projektnummer: 74382-2 Projektnamn: Körkortsåterkallelse
Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH
Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/
Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)
Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.
Olyckor.
Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor
VTlnotat. Effekt av korsningsåtgärder på çyklisternas trafiksäkerhet - Resultat från tre korsningar i Orebro
VTlnotat Nummer: T 54 Datum: 1989-04-05 Titel: Effekt av korsningsåtgärder på çyklisternas trafiksäkerhet - Resultat från tre korsningar i Orebro Författare: Hans Thulin och Alexander Obrenovic Avdelning:
VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik
VTT notat Nr 52-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Programområde: Trafikteknik Projektnummer: _30104 Projektnamn: Alternativ vägutformning
Module 1: Functions, Limits, Continuity
Department of mathematics SF1625 Calculus 1 Year 2015/2016 Module 1: Functions, Limits, Continuity This module includes Chapter P and 1 from Calculus by Adams and Essex and is taught in three lectures,
732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik
732G60 - Statistiska Metoder Trafikolyckor Statistik Projektarbete Grupp 2 Linköpings Universitet VT2011 En framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Albin Bernholtz, albbe876
VT' hotat. 4h) I. Väg- och transportfarskningsinstitutet
VT' hotat Nummer: TF 54-11 Datum: 1991-02-26 Titel: Funderingar kring varför trafiksäkerhetsutbildning ofta har så begränsade trafiksäkerhetseffekter Författare: Roger Johansson Avdelning: Projektnummer:
säkerhetsutrustning / SAFETY EQUIPMENT
säkerhetsutrustning / SAFETY EQUIPMENT Hastighetsvakt / Speed monitor Kellves hastighetsvakter används för att stoppa bandtransportören när dess hastighet sjunker under beräknade minimihastigheten. Kellve
Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN
Malmö stad Fastighets- och gatukontoret 1 (7) 2019-04-15 Tjänsteskrivelse Vår referens Marie Lindeberg Sekreterare marie.lindeberg@malmo.se Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt
Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie
Bulletin 243 Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Lisa Sakshaug Christer Hydén Åse Svensson 2009 1 Lunds Tekniska
Isolda Purchase - EDI
Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language
PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059
Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2016-03-14 52 Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå
Adding active and blended learning to an introductory mechanics course
Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Ulf Gran Chalmers, Physics Background Mechanics 1 for Engineering Physics and Engineering Mathematics (SP2/3, 7.5 hp) 200+ students
Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?
Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer
Distribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:
VZfnotat Nummer: T 20 Datum: 1987-09-21 Titel: Översiktlig beräkning av antalet omkörningar längs E6. Författare: Arne Carlsson och Gunilla Sörensen Avdelning: Trafik Projektnummer: _75313-7 Projektnamn:
7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken
7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande
7.5 Experiment with a single factor having more than two levels
7.5 Experiment with a single factor having more than two levels Exempel: Antag att vi vill jämföra dragstyrkan i en syntetisk fiber som blandats ut med bomull. Man vet att inblandningen påverkar dragstyrkan
Design av kliniska studier Johan Sundström
Design av kliniska studier Johan Sundström Kraschkurs i klinisk vetenskapsmetodik Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade Exponerade Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade* Exponerade*
A study of the performance
A study of the performance and utilization of the Swedish railway network Anders Lindfeldt Royal Institute of Technology 2011-02-03 Introduction The load on the railway network increases steadily, and
Isometries of the plane
Isometries of the plane Mikael Forsberg August 23, 2011 Abstract Här följer del av ett dokument om Tesselering som jag skrivit för en annan kurs. Denna del handlar om isometrier och innehåller bevis för
Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05
Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt
Documentation SN 3102
This document has been created by AHDS History and is based on information supplied by the depositor /////////////////////////////////////////////////////////// THE EUROPEAN STATE FINANCE DATABASE (Director:
INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1
INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra
Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:
IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its
Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan
VTI PM 2008-12-17 Diarienummer: Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan Inger Forsberg 1. Bakgrund VTI fick i uppdrag av Linköpings Kommun att undersöka trafikanternas attityd till och acceptans för försöket
Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja
1 (11) PM Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja Ansvarig mikrosimulering/trafikanalys: Handläggare mikrosimulering: Författare detta PM: Granskning detta PM: Sebastian Hasselblom Felicia
HYPOTESPRÖVNING sysselsättning
0 självmord 20 40 60 HYPOTESPRÖVNING 4. Se spridningsdiagrammen nedan (A, B och C). Alla tre samband har samma korrelation och samma regressionslinje (r = 0,10, b = 0,15). Vi vill testa om sambandet mellan
Hållbar utveckling i kurser lå 16-17
Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 : Jag tillhör akademin / My position is in the School of Jag tillhör akademin / My position is in the School of Humaniora och medier / Humanities and Media Studies
VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTInotat Hummer: T 103 Datum: 1991-01-22 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m september 1990. Författare: Göran K Nilsson Avdelning: Trafik
Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)
Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Anna Vadeby Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya VTI är projektledare för utvärderingsprojektet som genomförs tillsammans med Vectura
Preschool Kindergarten
Preschool Kindergarten Objectives CCSS Reading: Foundational Skills RF.K.1.D: Recognize and name all upper- and lowercase letters of the alphabet. RF.K.3.A: Demonstrate basic knowledge of one-toone letter-sound
Lars Leden*, Charlotta Johansson**
RISKEN ATT SKADAS ÖKADE EFTER DEN NYA TRAFIKREGELN OM VÄJNINGSPLIKT MOT GÅENDE INFÖRDES - FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR ÖKAD SÄKERHET PÅ ÖVERGÅNGSSTÄLLEN Lars Leden*, Charlotta Johansson** * VTT Bygg och transport,
Transportstyrelsens svar på frågor om cirkulationsplatser med mera 2011-07-12
Transportstyrelsens svar på frågor om cirkulationsplatser med mera 2011-07-12 Hej Ernst! Tråkigt att du haft problem med våra tekniska system, men nu har ditt brev kommit rätt i alla fall. Inledningsvis
Consumer attitudes regarding durability and labelling
Consumer attitudes regarding durability and labelling 27 april 2017 Gardemoen Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm/ The Stockholm Consumer Cooperative Society louise.u@konsumentforeningenstockholm.se
8.1 General factorial experiments
Exempel: Vid ett tillfälle ville man på ett laboratorium jämföra fyra olika metoder att bestämma kopparhalten i malmprover. Man är även intresserad av hur laboratoriets tre laboranter genomför sina uppgifter.
Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm
Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering
Att stödja starka elever genom kreativ matte.
Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se
Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010
PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...
Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 15 August 2016, 8:00-12:00. English Version
Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 15 August 2016, 8:00-12:00 Examiner: Xiangfeng Yang (Tel: 070 0896661). Please answer in ENGLISH if you can. a. Allowed to use: a calculator, Formelsamling
Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012
Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell
Om de oskyddade fick bestämma.. då skulle jag.
Om de oskyddade fick bestämma.. då skulle jag. Christer Hydén, Professor emeritus Lunds Universitet Nordiskt Trafiksäkerhetsforum Bergen,16 maj 2013 prioriterra följande Säkerhet Trygghet i allmänhet Trygghet
VTlnotat. Projektnummer: / Uppdragsgivare: Distribution: fri / nyförvärv / begränsad l
VTlnotat Nummer: T 51 Datum: 1989-02-23 Titel: BENSINPRIS, TRAFIKUTVECKLING OCH TRAFIKSÄKERHET Författare: Göran Nilsson Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 740 01-9/743 22-9 Projektnamn: Uppdragsgivare:
**Avdelningen för trafikteknik, Luleå tekniska universitet, SE 971 87 Luleå, Sverige. Tel: +46 920 491867 Fax: +46 920 492345, E-post:
RISKEN ATT SKADAS ÖKADE PÅ MARKERADE ÖVERGÅNGSSTÄLLEN EFTER DEN NYA TRAFIKREGELN OM VÄJNINGSPLIKT MOT GÅENDE VID ÖVERGÅNGSSTÄLLE I SVERIGE INFÖRDES FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Lars Leden*, Charlotta Johansson**
4b) I. Synpunkter på förslag till åtgärder för attförbättra arbetsmiljön vid beläggningsarbete
O O ON G, H 4.0 G 4-. O = VTI notat 19-2000 Synpunkter på förslag till åtgärder för attförbättra arbetsmiljön vid beläggningsarbete Författare FoU-enhet Projektnummer Projektnamn Uppdragsgivare Distribution
Osby kommun 25 augusti 2016
Trafikutredning korsning Lars Dufwa väg 23 Osby kommun 25 augusti 2016 Dokumenthistorik Projektnummer: 2012338 Version Dokumenttyp Författare Granskad Date Rev 0.8 Granskningshandling SN JO 20160512 Rev
Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna
Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer
Bridging the gap - state-of-the-art testing research, Explanea, and why you should care
Bridging the gap - state-of-the-art testing research, Explanea, and why you should care Robert Feldt Blekinge Institute of Technology & Chalmers All animations have been excluded in this pdf version! onsdag
PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN
UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg DATUM 10-05 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera en ny butik på en i dagsläget
Utvärdering av Actibump i Linköping
Rapport 2016:56, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Linköping Effekt på hastighet och väjningsbeteende Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump i Linköping. Effekt på hastighet och väjningsbeteende.
Grafisk teknik IMCDP. Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:
Grafisk teknik Sasan Gooran (HT 2006) Iterative Method Controlling Dot Placement (IMCDP) Assumptions: The original continuous-tone image is scaled between 0 and 1 0 and 1 represent white and black respectively
Trafiksäkerhetsdag. Olyckor vid vägarbete. 26 November Thomas Wuopio ATA
Trafiksäkerhetsdag Olyckor vid vägarbete 26 November 2013 Thomas Wuopio ATA Trafiksäkerhetsdag Olyckor vid vägarbete Agenda: 1. Upphinnande olyckor, vision saknas! 2. Höga samhällskostnader för vägarbetsrelaterade
Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )
Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo
Evidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate
Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish