Landstingsfullmäktige

Transkript

1 1 Landstingsfullmäktige Föredragningslista Tid: tisdagen den 9 oktober 2012 Plats: Kunskapsgallerian Linnés aula, Linköping. 1. Sammanträdet öppnas kl Upprop. 3. Beslut om justering av protokoll och val för justering. Förslag: justeras tisdagen den 23 oktober kl i ordförandens tjänsterum i Landstingshuset. Nr i handlingarna 4. Utseende av rösträknare. 5. Presentation av ledamöter. 6. Sammanträdets föredragningslista. 7. Ledamöternas allmänna frågestund. 8. Information från landstingets revisorer. 9. Information om enkät från Umeå universitet 10. Information om nybyggnation Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena 11. Kl kommer behandlingen av ärendena att påbörjas. Inledningsvis kommer följande informationer att lämnas: - Trafikförsörjningsprogram och strategiarbete Göran Gunnarsson (C) - En bättre sits - Jan Owe-Larsson (M) - Citybanan en filmpresentation - Det gemensamma arbetet att förbättra kollektivtrafiken i Stockholm/Mälardalen och Östergötland - Jonas Carlsson (S)

2 2 Ärendebehandling och svar på interpellationer 12. Landstingsstyrelsens verksamhetsplan Ärende Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan Ärende Reglemente för Landstinget i Östergötland revidering. Ärende Arvodesbestämmelser för styrelserna i stiftelserna Östergötlands länsteater, Östergötlands museum och Östgötamusiken. 16. Revisionsberättelse för Samordningsförbundet Östra Östergötland. 17. Revisionsberättelse för Samordningsförbundet Centrala Östergötland. 18. Svar på motion: Bästa möjliga djurskydd Catarina Engström (MP). 19. Svar på motion: Destruktion av lustgas Catarina Engström (MP). 20. Svar på motion: Inför en SMS-funktion som talar om när det blod man lämnat kommer till användning - Joacim Pripp (SD). 21. Svar på motion: Ta tillvara den potential som finns hos svenskar som studerar medicin utomlands Joakim Pripp (SD). Ärende 4. Ärende 5. Ärende 6. Ärende 7. Ärende 8. Ärende 9. Ärende Trafiknämndens verksamhetsplan Ärende Avsiktsförklaring avseende utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige. Ärende Riktlinjer för kollektivtrafikens prissystem och färdbevis. Ärende Svar på interpellationer: 1. Vård av kvinnor Efat Saiady (S) 2. Angående tågläget Anna Larsson (S) 3. Barn med uppgivenhetssymtom? Emil Broberg (V) 4. Sjuksköterskebristen i landstinget Mats Johansson (S) m.fl. 5. Vad vill landstinget med kollektivtrafiken? Lena Höjdevall (V)

3 3 26. Svar på frågor 27. Anmälan av motioner: 6. Rättspsykiatrins framtid i Östergötland Emil Broberg (V) 7. Är Söderköpings vårdcentral hotad? Ricardo Olivares (V) 1. Inrätta ett integrationsutskott David Ergul (S) 2. Utred möjligheterna att införa äldrevårdcentraler Joakim Pripp (SD) 3. Inför Snabbspår. Patient direkt till avdelning från ambulans Joakim Pripp (SD) 4. Satsning på ökad tillgänglighet inom primärvården. Helgöppet på vårdcentraler Joakim Pripp (SD) 28. Anmälan av medborgarförslag 29. Befrielser från uppdrag 30. Valärenden. 31. Avslutning

4

5 Förslag till landstingsstyrelsen Dnr Landstingsstyrelsens verksamhetsplan strategiska mål - - framgångsfaktorer - Samordnings beredningen Beredningen för regional utveckling Beredningen för strategiska ägarfrågor

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Uppdraget... 3 Visionen... 4 Landstingsstyrelsens uppdrag och styrningslogik... 5 Perspektivet - MEDBORGARE... 7 Perspektivet - PROCESS... 9 Perspektivet MEDARBETARE Perspektivet - EKONOMI Planering och uppföljning Bilaga 1: Den landstingsövergripande styrningen Bilaga 2: Styrkortskarta

7 UPPDRAGET Huvuduppdraget för Landstinget i Östergötland är att erbjuda befolkningen en bra hälsooch sjukvård 1. Landstinget deltar också aktivt i det regionala utvecklingsarbetet för en långsiktig och hållbar tillväxt i regionen genom sitt ansvar för regionala uppgifter. Landstinget ansvarar sedan 1 januari 2012 för all kollektivtrafik i länet och har rollen att som regional kollektivtrafikmyndighet ansvara för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Uppdraget att genomföra åtgärder inom områden som samhällsbyggnad, företagande, turism, kultur och folkbildning har huvudsakligen överlämnats till Regionförbundet Östsam, men landstinget har det politiska ansvaret gentemot medborgarna. Landstingets uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen och Hälso- och sjukvårdslagen. Uppdraget för kollektivtrafiken anges i Lagen om kollektivtrafik. Denna lagstiftning är utgångspunkt för landstingets vision, mål och strategier. Kommunallagen Lagen innehåller de grundläggande reglerna för vad ett landsting (eller kommun) får göra och för hur landstingen kan organisera sin verksamhet. Lagen innehåller bestämmelser om förtroendevalda (politiker), landstingets allmänna befogenheter, landstingsfullmäktiges uppgifter i förhållande till nämnder. I lagen regleras också arbetsformerna i fullmäktige och i nämnderna, hur ärenden ska förberedas inför beslut. Lagen anger också hur landstinget ska sköta sin ekonomi; att landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Hälso- och sjukvårdslagen Lagen innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Lagen är i allt väsentligt utformad som en ramlag. Den anger mål för hälso- och sjukvården och krav på god vård. I övrigt finns bestämmelser som klargör landstingens och kommunernas ansvar för olika delar av hälso- och sjukvården. Lagen innehåller flera bestämmelser som rör vårdens kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Lagen innehåller också bestämmelser om att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. Lagen om kollektivtrafik Lagen innehåller bestämmelser om ansvaret för regional kollektivtrafik. Den anger också uppgifter och befogenheter för kollektivtrafikmyndigheter och anger allmänna krav på kollektivtrafikföretag. Den nya kollektivtrafiklagen öppnar för ett ökat inslag av privata aktörer. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård

8 VISIONEN Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. Östgötarna ska garanteras en hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet, hög kvalitet och stor delaktighet. I livets olika skeden ska alla känna trygghet i att vården finns där om och när man behöver den. Det är en strävan att så många som möjligt får leva ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Landstinget ska arbeta för detta genom att ställa sin kunskap till förfogande och aktivt delta i det förebyggande folkhälsoarbetet tillsammans med andra aktörer. En bra hälso- och sjukvård ska ge allt fler möjlighet till ett liv med bra hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom. Landstinget ska också verka för att människor, trots sjukdom och ohälsa, ska kunna leva ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning ska det finnas förutsättningar för ett liv med autonomi, värdighet och trygghet. Östergötland ska uppfattas som en attraktiv värdeskapande region en region som skapar goda levnadsbetingelser och hållbar tillväxt genom kreativitet, nytänkande, sunt resursutnyttjande samt en öppen och inbjudande attityd

9 LANDSTINGSSTYRELSENS UPPDRAG OCH STYRNINGSLOGIK Landstingsstyrelsen (LS) ska leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter. Denna roll innebär bland annat att säkerställa att gällande lagar, regler och riktlinjer efterlevs (riksdag, regering, departement, Socialstyrelsen med flera), men också att både formellt, genom remissvar, och informellt genom olika former av kontakter påverka nationella politiska beslutsfattare och statliga myndigheter i syfte att uppnå goda förutsättningar för landstingets verksamhet. Detta kräver att det finns utvecklade rutiner och processer för hur kunskap ska överföras och anammas av organisationen. LS ska skapa yttre och inre förutsättningar för landstingets verksamhet, agera i relation till omvärlden och verka för att landstingets utvecklingskraft stärks. Denna roll innebär bland annat att utveckla samverkan med andra välfärdsaktörer (kommuner, andra landsting, universitetet, Regionförbundet Östsam med flera). LS har ansvar för samordningen av nämnder och beredningar inför fullmäktige. LS har ett övergripande ansvar och ska ha uppsikt över nämndernas verksamhet vilket bland annat sker via godkännande och uppföljning av nämndernas verksamhetsplaner. Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bevakas i första hand av hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och ansvaret för kollektivtrafiken vilar på trafiknämnden (TN). LS har fullmäktiges uppdrag att utöva ägarrollen över landstingets egna bolag samt fullgöra den tillsynsplikt landstinget har som ägare. Styrelsen utövar sin ägarstyrning i första hand genom bolagsordning samt ägardirektiv. LS är också styrelse för landstingets samlade verksamheter och ska i sin verksamhetsstyrning ge förutsättningar så att produktionsenheterna som utförare uppfyller kraven på god effektivitet, produktivitet och kvalitet. Detta sker bland annat genom övergripande styrning av organisering, investeringar, IT, forskning och kompetensförsörjning. Uppsikt skapas bland annat via godkännande och uppföljning av produktionsenheternas verksamhetsplaner och tematiska uppföljningar. De riktlinjer för behovsstyrning som fastställts innebär en samordning av LS och HSN:s styrning. Detta innebär att de sjukvårdande produktionsenheterna, i sin verksamhetsplanering, på ett tydligt sätt ska förhålla sig till de överenskommelser man ingått med HSN. Uppföljningen av överenskommelserna redovisas även till LS i och med att denna uppföljning är ett inslag i de uppföljningar som är gemensamma för LS och HSN. Den politiska ledningsgruppen (PLG) har som ett uppdrag att ansvara för nödvändig kunskapsöverföring mellan LS och HSN när detta bedöms vara väsentligt för respektive uppdrag. I detta ligger bland annat att planera kunskapssammanträdena samt att utvärdera vad som framkommit vid dessa sammanträden och vid behov ta nödvändiga initiativ. LS verksamhetsplan anger förutsättningar, uppdrag och målbilder för år De strategiska målen är det övergripande uppdraget från landstingsfullmäktige som LS ska verkställa i form av åtgärder och beslut. Framgångsfaktorerna är en markering, formellt till landstingsdirektören, av vad LS bedömer vara strategiskt viktiga utvecklingsområden att fokusera på i verksamhetsstyrningen för att uppnå de strategiska målen. Kopplat till framgångsfaktorer, redovisar LS även fokusområden som särskilt kommer att uppmärksammas under år 2013 och bli föremål för kontinuerlig och/eller tematisk uppföljning, dokumenterad i någon form. (Se även Bilaga 1 Den landstingsövergripande styrningen)

10 Uppdrag till landstingsstyrelsens förtroendemannastöd 2013 För att öka det demokratiska inflytandet i beredningen av olika frågor till LS har tre beredningar inrättats under styrelsen; samordningsberedningen, beredningen för strategiska ägarfrågor och beredningen för regional utveckling. Respektive beredning ska utifrån sitt uppdrag utarbeta en arbetsordning/plan för sitt arbete, vilken ska godkännas av LS. Beredningarna ska under året rapportera resultatet av sitt arbete till LS. Nedan beskrivs beredningarnas uppdrag. Samordningsberedningen Har som uppgift att bereda LS verksamhetsplan och utgöra forum för diskussion av långsiktiga och strategiska frågor. Beredningen ska också, med fokus på LS uppdrag, för den politiska ledningsgruppen visa på kunskapsområden som bedöms vara angelägna att belysa vid dem för LS och hälso- och sjukvårdsnämnden gemensamma kunskapssammanträdena. Beredningen ska också ge den politiska ledningsgruppen återkoppling från kunskapssammanträdena genom att förmedla slutsatser och behov av initiativ. I beredningens uppdrag ligger också att samordna arbetet för LS beredningar. Beredningen för strategiska ägarfrågor Har som uppdrag att bereda frågor utifrån landstingets roll som ägare och huvudman ur ett långsiktigt strategiskt perspektiv, exempelvis inom områdena; kompetensförsörjning, infrastruktur, hållbar utveckling, finansiering, miljöarbete, forskning och utveckling. Beredningen har ansvar för landstingets strategier för långsiktig kompetensförsörjning för hela vårdsektorn samt strategier för att långsiktigt stärka vårdsektorn som en attraktiv bransch. Beredningen för regional utveckling Har som uppdrag att bereda och bevaka frågor utifrån landstingets roll som aktör för regional utveckling. Beredningen har ansvar för att följa samt föra landstingets dialog med Regionförbundet Östsam kring de frågor som Regionförbundet ansvarar för. Undantaget är Folkhälsopolitisk policy för Östergötland där hälso- och sjukvårdsnämnden har ansvaret för nödvändig dialog under genomförandet; närmast beredningen för samverkan. Beredningen har ansvar för att analysera omvärldstendenser och att skapa en god framförhållning i bedömningar av hur landstinget ska agera när det gäller samspelet mellan regional utveckling och landstingets ansvarsområde. Beredningen har till uppgift att bevaka frågor gällande eventuella förändringar i den regionala strukturen. Hållbar utveckling Landstingsfullmäktige har i sin strategiska plan skiljt ur vissa strategiska mål där det är särskilt angeläget att ha en längre planeringshorisont med hållbarhet som ledstjärna. Denna särskilda hållbarhetsdimension ska för LS del tillämpas på följande strategiska mål: Regional utveckling ska bidra till hållbar välfärd Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Ekonomin ska inte belasta kommande generationer Planering för hållbar utveckling är ett långsiktigt, medvetet och systematiskt arbete som kräver aktiv omvärldsbevakning och framtidsanalys från både politik och verksamhet

11 Landstingets strategiska plan med treårsbudget , anger de strategiska mål som bedömts ha bäring på LS ansvarsområde. I landstingets strategiska plan med treårsbudget finns en detaljerad redovisning av varje strategiskt mål. Utvalda strategiska mål har i varje perspektiv kompletterats med framgångsfaktorer, vilka bedöms vara avgörande för att kunna leva upp till de strategiska målen. PERSPEKTIVET - MEDBORGARE Perspektivet MEDBORGARE beskriver hur landstinget på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Landstingsstyrelsen har följande strategiska mål i perspektivet Medborgare: Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd. Framgångsfaktorer som bidrar till Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd: God samverkan med nationella och regionala samhällsaktörer Landstingets möjligheter att uppnå goda resultat är beroende av hur man lyckas samordna de egna resurserna men förutsättningarna påverkas också av hur nationella, regionala och lokala samhällsaktörer agerar och vilka relationer som landstinget har med dessa. Landstingsstyrelsen ska skapa yttre och inre förutsättningar för landstingets verksamhet, agera i relation till omvärlden och att verka för att landstingets utvecklingskraft stärks. Denna roll innebär bland annat att, på såväl operativ som politisk nivå, utveckla samverkan med andra samhällsaktörer (kommuner, andra landsting, universitetet, Regionförbundet Östsam med flera). Vissa regionala uppgifter och resurser har landstinget överlämnat till Regionförbundet Östsam, men landstinget har det politiska ansvaret gentemot skattebetalarna. Östsam har landstingets och kommunernas uppdrag att verka inom följande områden: Samhällsbyggnad - Regional utvecklingsplanering - Infrastruktur - Landsbygdsutveckling - Energi och miljö - Folkhälsa Kompetensförsörjning och företagande - Analys och kunskapsstöd - Kompetensförsörjning - Företagsutveckling Kultur och kreativitet - Infrastruktur - Nätverksutveckling - Konstnärlig utveckling Landstinget i Östergötland kommer att ansöka om ett övertagande av det regionala utvecklingsansvaret från och med Detta för att skapa en bättre och mer sammanhållen struktur för de regionala tillväxtfrågorna för hela länet. I det fall ansökan inte skulle beviljas kommer landstinget att tillsammans med länets kommuner att värdera - 7 -

12 hur det den politiska styrningen av Regionförbundet ska utformas under kommande mandatperiod och inom vilka områden förbundet ska verka. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Organiseringen av och ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna Effektiva innovationsstrukturer Förmågan att utveckla och ta till sig nya lösningar är avgörande för att hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas och möta dagens och morgondagens krav. Ett nyfiket och innovativt klimat är också viktigt för att skapa en attraktiv arbetsplats. Ett sådant förhållningssätt förutsätter ett nära samspel mellan ny kunskap, nya arbetssätt respektive nya produkter och tjänster. För att skapa detta samspel behöver landstinget effektiva interna strukturer för att främja och ta tillvara nya lösningar, oavsett om de kommer från forskning, företag eller egna medarbetare. Ett nära samarbete krävs också med andra offentliga aktörer med ansvar för innovationsstöd och företagsutveckling. År 2010 etablerades en så kallad Innovationssluss inom Landstinget i Östergötland som en mötesplats för innovationer i vården. Landstinget bidrar också till utvecklingen av särskilda utvecklingsmiljöer, så som Hälsans Nya Verktyg, i samarbete med Linköpings Universitet och kommuner i regionen. Landstinget har en viktig roll att som stor offentlig aktör för att stimulera och främja innovationer genom tydliga strukturer och arbetssätt inom områden där behov finns, exempelvis för att stödja utvecklingen att erbjuda mer vård i hemmet istället för på sjukhus. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Landstingets strukturer och arbetssätt för att främja innovationer - 8 -

13 PERSPEKTIVET - PROCESS Perspektivet PROCESS beskriver vikten av att resurserna utnyttjas effektivt med hjälp av forskning, utveckling och ständiga förbättringar som ska bidra till säker vård, goda medicinska resultat och effektiva vårdprocesser. Landstingsstyrelsen har följande strategiska mål i perspektivet Process: Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet. Effektiv hälso- och sjukvård. Innovativt och systematiskt förbättringsarbete. Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan. Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft. Forskning och utveckling ska omsättas i verksamhetsutveckling. Framgångsfaktorer som bidrar till Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet. Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Medicinska resultat ska kontinuerligt följas i öppna jämförelser med andra vårdgivare. Detta kräver deltagande i nationella och regional kvalitetsregister. Publika medicinska resultat kan också underlätta patientens val av vårdgivare. Uppföljning av den medicinska kvaliteten ska vara underlag för ständiga förbättringar. Varje vårdproducerande enhet ska ha mätbara kvalitetsmål och redovisa resultaten. Landstingets hälso- och sjukvård ska bygga på metoder som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Medicinska riktlinjer, SBU-rekommendationer, lokala och regionala vårdprogram ska tillämpas när sådana finns. Metodrådets rådgivande bedömningar och läkemedelskommitténs rekommendationer ska uppmärksammas. Det är av stort värde att systemet för avvikelsehantering, Synergi, är en faktisk källa till förbättringar. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot allvarliga avvikelser kopplade till patientens säkerhet vilka givetvis bör reduceras. Landstinget ska arbeta för en nollvision för undvikbara vårdskador. Landstinget fokuserar på sex huvudområden inom patientsäkerhetsområdet; kommunikation, läkemedel, vårdrelaterade infektioner (VRI), omvårdnad, vårdprocesser och medicinsk teknik. Arbetet för att förhindra vårdrelaterade infektioner och att motverka utvecklingen och spridningen av bakterier som är resistenta mot antibiotika hör till de prioriterade områdena i landstinget. Problemet med vårdrelaterade infektioner och resistenta bakterier är på sikt ett hot mot den moderna sjukvården då nuvarande antibiotika inte längre kan användas. Det gäller att få hela kedjan att fungera, från inrapportering av vårdrelaterade infektioner, återkoppling av resultat, till genomförande av infektionsförebyggande insatser. Samordnad bevakning av resistensutvecklingen och antibiotikaanvändningen i landstinget motverkar en oönskad resistensutveckling. Det är viktigt att ha fortsatt fokus på vårdhygien och andra infektionsförebyggande insatser. En viktig fråga är att säkerställa läkemedelshanteringen varför läkemedelsberättelser 2 successivt ska börja införas. Det förväntas bidra både till ökad 2 Ska ingå i utskrivningsmeddelandet efter en sjukhusvistelse, för att förbättra kommunikationen mellan sjukhusvården och primärvården. Framgår vilka förändringar som har gjorts i patientens läkemedelsbehandling under vårdtiden och orsaken till ändringarna. Ges till patienten och skickas också till nästa vårdgivare

14 patientsäkerhet och till effektivare vård genom att minska risk för överföringsfel i information om läkemedelsbehandlingen då patienter skrivs ut från slutenvård. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Åtgärder för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner och undvikbara vårdskador. Medicinska resultat som i nationell jämförelse visar betydande negativa avvikelser. Framgångsfaktorer som bidrar till Effektiv hälso- och sjukvård. Processorienterat arbetssätt Inom hälso- och sjukvården finns åtskilliga exempel på splittrade vårdprocesser där varje aktör och funktion gör sitt bästa, men sambanden dem emellan och bristen på helhetssyn skapar osäkerhet både hos patienter och även hos medarbetare. Här behövs mer fokus på hela vårdprocesser sett ur patientens perspektiv - den enskilde vårdtagaren ska inte behöva lägga märke till när flera interna vårdenheter eller flera huvudmän delar ansvaret för den vård och omsorg han eller hon får. Operationskapaciteten är en betydelsefull faktor som kan vara en flaskhals i vårdflödet. Det finns ett särskilt behov av att förbättra samordningen av vårdplatser. Landstingets olika förbättringsarbeten inom vården av äldre, till exempel, Aktiv Hälsostyrning, ALMAprojekt och läkemedelsgenomgångar bör fortsatt utvecklas och uppföljningen stärkas. Därutöver kommer även dimensioneringen av antalet vårdplatser att vara föremål för översyn under Landstinget har valt Lean som verksamhetsstrategi med fokus på kontinuerliga förbättringar, produktionsplanering och uppföljning kopplat till ledning och styrning. Lean har fokus på patienterna väg (flöde) genom vården och är ett effektivt stöd för att nå ett mera processorienterat arbetssätt. (Se även s.11 Aktiv verksamhetsutveckling). En viktig komponent i utvecklingen av vårdprocesser är den, för landstinget gemensamma, datoriserade patientjournalen. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Operationskapaciteten Vårdplatssituation/beläggning Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta Invånarna förväntar sig att få god vård för skattepengarna - att tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt. En ökad mångfald av vårdgivare och driftsformer ska, genom konkurrens och valet av olika lösningar, stimulera utvecklingen till nytta för såväl kvalitet och effektivitet inom vården. Införandet av vårdvalsmodell i Östergötland bidrar till en sådan utveckling. Det är viktigt att rätt kompetens möter rätt patientsituation för att undvika både över- och underkonsumtion. Ett bra resursutnyttjande bidrar till att invånarna får bra valuta för skattepengarna om samtidigt vårdkvalitén (medicinsk kvalitet, tillgänglighet, patientupplevelser m.m.) är god. För att förbättra resursutnyttjandet är kapacitetsanalys och kapacitetsplanering verktyg som ska användas inom varje vårdproducerande enhet. Många möjligheter för att få bättre resursnyttjande i svensk hälso- och sjukvård ligger i ITteknikens utveckling och dess bidrag till att vården blir säkrare, tillgängligare och effektivare. Östergötland ligger långt framme och bör fortsätta ligga i framkant inom ITområdet. Det är viktigt att Östergötland har en fortsatt aktiv roll i den nationella

15 utvecklingen. En fortsatt utveckling bör ske inom området e-hälsa 3. Utvecklingen av elektroniska system för hälso- och sjukvården är nu i ett spännande skede med ett skifte från verksamhets- till patientfokus. Användbarheten är en avgörande faktor för framgång i utvecklingen av IT-stöd, det gäller både interna system som datoriserad patientjournal och medborgartjänster i form av webblösningar till exempel Mina Vårdkontakter med möjligheter till tidsbokning och SMS-påminnelser. Fortsatt utveckling kan också innebära virtuell vårdcentral och mötesplatser på nätet, så kallade communities, för särskilda sjukdomsgrupper. En stark koppling till sjukvårdsrådgivningen och hälsoinriktade tjänster bör ligga i fokus. Kapacitet som frigörs genom IT måste också speglas i organisationen på ett sätt som gagnar patienterna. Framgångsfaktorer som bidrar till Innovativt och systematiskt förbättringsarbete. Aktiv verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling är en förutsättning för att kunna erbjuda medborgarna en hälso- och sjukvård med god kvalitet och till rimlig kostnad. Det ligger en utmaning i att hantera det dagliga operativa arbetet samtidigt som det finns krav på att frigöra tid för att arbeta med utveckling av den egna verksamheten. Utveckling är ett viktigt ansvarsområde för landstingets chefer och medarbetare. Det är en viktig uppgift att skapa en miljö där utveckling stimuleras och att det finns baskunskaper i verktyg och metoder för att bedriva verksamhetsutveckling. Det är nödvändigt att ständigt värdera och ompröva metoder, processer, synsätt, insatser, organisatoriska lösningar etc. Ett inslag i en analys är att jämföra sig med och söka inspiration hos andra vårdgivare och verksamheter. Det är väsentligt att alla medarbetare inte bara upplever att de har två arbeten; dels att ge vård, dels att förbättra sitt arbetssätt utan också ges goda förutsättningar att arbeta med båda delarna. Det är viktigt att bygga på småskalighet och flexibilitet och att göra arbetet effektivare med de resurser som finns vilket ska ge ökad kvalitet och bättre arbetsmiljö. Systematiskt förbättringsarbete, Lean, innebär bland annat att skapa en kultur för ständiga förbättringar där utgångspunkten är patientens perspektiv och patientflödet i vårdprocesserna. Detta förhållningssätt ska genomsyra allt förbättringsarbete. Uppföljning är en förutsättning för allt förbättringsarbete. En funktionell uppföljning innefattar emellertid inte enbart datainsamling utan måste därutöver omfatta analys och ställningstagande till åtgärder om den ska utgöra underlag för förbättring och utveckling. Det är viktigt att en utveckling sker inom detta område på alla nivåer i organisationen kopplat till såväl landstingsövergripande analysbehov som mer produktionsinriktade. Det så kallade BI-projektet (Bra Information) är en betydande satsning för att utveckla en bred och strukturerad informationsförsörjning till organisationens olika nivåer. *** *** Systematisk avvikelse- och riskhantering God säkerhetskultur bygger på synen att avvikelsen inte beror på enskilda medarbetares brister utan främst är ett uttryck för att arbetsmetoder, rutiner eller organisation behöver förbättras. Alla avvikelser, även om de inte medför skada, ska därför analyseras och användas som grund för förbättring. Fungerande rutiner för avvikelsehantering är nödvändiga för att förbättra patientsäkerheten och i förebyggande syfte kunna identifiera riskmoment. 3 Informations- och kommunikationsverktyg som används till förebyggande åtgärder, diagnos, behandling samt övervakning och styrning av hälsa och livsstil

16 Riskanalys är framåtsyftande och ska identifiera risker i befintliga eller planerade processer. Det är särskilt angeläget att dessa analyser görs i de arbetsprocesser som uppvisar flest allvarliga avvikelser. Landstinget vill också ha en utveckling mot att arbeta mer förebyggande med riskanalyser och förebyggande åtgärder vid sidan av reaktiva åtgärder och händelseanalyser. Framgångsfaktorer som bidrar till Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan. *** Styrning som stödjer ett systematiskt miljöarbete Varje centrum ska planera sitt miljöarbete med utgångspunkt i den uppdatering av vision och mål för landstingets miljöarbete som görs inför år Där definieras de för landstinget de åtgärder som är viktigast för att landstinget ska bidra till en hälsosam och god miljö och minskad klimatpåverkan. Åtgärder ska ske inom målområdena avfall, energianvändning, farliga ämnen, livsmedel, läkemedel samt transporter och resor. För att bedriva verksamhet på ett hållbart sätt krävs kunskap om hur den egna verksamheten påverkar miljön, vilka miljömålsområden som är väsentliga för verksamheten och vilka åtgärder som kan göras för att förbättra miljöarbetet ännu mer. Genom systematisk planering och uppföljning ska förutsättningar ges för att alla medarbetare ska kunna vara delaktiga i en ständig förbättring av miljöarbetet på arbetsplatsen. Arbete i enlighet med landstingets vision och mål bidrar till en god egenkontroll av den egna verksamheten. Uppföljning av det egna miljöarbetet ska ske med hjälp av verktyget RH-check miljö. Det är även viktigt att miljömål sätts upp för administrativ verksamhet med anknytning till såväl tjänstemän som politiker. Det kan exempelvis handla om att minska pappersförbrukning och resor med hjälp av digitaliserade handlingar, videokonferenser etc. Förutom att landstinget försöker minska sin egen miljö- och klimatpåverkan, krävs att landstinget och hälso- och sjukvården förbereder sig för väntade klimatförändringar. Framgångsfaktorer som bidrar till Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft. Aktiv klinisk forskning Forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) skapar förutsättningar för hälso- och sjukvårdens förnyelse och kvalitet. Klinisk forskning är länken mellan laboratoriet och patienten. Den lägger grunden för såväl införande som utmönstring av diagnos- och behandlingsmetoder. *** Genom att kliniker/motsvarande identifierar kliniska problem- eller utvecklingsområden skapas förutsättningar för ett långsiktigt och samordnat utnyttjande av klinikens FoUresurser i samverkan med Hälsouniversitetet. Incitament behövs för att stimulera till klinisk forskning. Detta inte minst för att forskning ofta ställs mot krav på ökad effektivitet i sjukvårdsarbetet vilket på sikt kan medföra att såväl utbildning som möjligheten att omsätta forskningsresultat i praktisk verksamhet påverkas negativt. Det är därför angeläget att fortsatt satsa på att utveckla åtgärder för ett effektivare utnyttjande av forskning i den

17 kliniska verksamheten och för att stödja och stimulera forskningsintresserade och forskningsaktiva medarbetare. Landstinget behöver också utveckla uppföljningen av hur satsade medel stödjer landstingets övergripande FoU-strategier. Ett arbete pågår för att ta fram en forskningsvision som ska beskriva den långsiktiga forskningsinriktningen från år 2013 och vara ett underlag för den strategiska planen Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Tilldelning och förbrukning av forskningsmedel. Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för forskning och utveckling för hela sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset i Linköping (US) har ett särskilt ansvar för långsiktig kompetensförsörjning i regionen. Detta innefattar läkarutbildning, specialist- och fortbildning av läkare och andra medarbetare men även insatser för att skaffa, utveckla, sprida och utnyttja ny kunskap samt för att avveckla gamla metoder. Den specialiserade hälso- och sjukvården ska i sin roll som kompetenscentrum drivas i nära samspel med den akademiska miljö som universitetet utgör. Genom detta skapas en kraftkälla för utveckling och nytänkande. Det är av vital strategisk betydelse för US att kunna rekrytera och behålla medarbetare med hög klinisk och forskningsmässig kompetens. Här konkurrerar inte US i första hand med andra sjukhus i regionen utan med andra universitetssjukhus. För detta fordras kreativa miljöer och förutsättningar som stimulerar till bra forskning och därmed utvecklar egna och attraherar externa forskningskompetenta medarbetare. Genom FORSS ska US tillsammans med Hälsouniversitetet samverka med den forskningskompetens som finns i hela sjukvårdsregionen och bygga värdefulla nätverk. US har en kunskapsbyggande roll för hela sydöstra sjukvårdsregionen. Det är angeläget att förtydliga rollen som såväl regionalt kunskapscentrum och rikssjukvårdsaktör och tillsammans med universitetet markera de gemensamma ambitionerna för forskning och samverkan. Framgångsfaktorer som bidrar till Forskning och utveckling ska omsättas i verksamhetsutveckling. *** Strategier för att omsätta FoU-resultat i praktisk sjukvård Stora krav ställs på landstingets förmåga att tillgodogöra sig och omsätta ny kunskap i praktisk sjukvård. Nationella riktlinjer, kvalitetsregister och SBU:s riktlinjer är exempel på kunskapskällor, liksom underlag från landstingets metodråd och patientsäkerhetsarbetet. Användningen av forskningsbaserad kunskap ska vara en naturlig och integrerad del i utvecklingen av den kliniska verksamheten mot en evidensbaserad vård. Det är därför viktigt att utveckla FoU-resultat till rutinförändringar i vården och till kommersialiserbara produkter. ***

18 Forskning som stödjer implementering och lärande Det är viktigt med ökat fokus på hur vetenskapliga resultat och annan kunskap omvandlas till praktisk sjukvård och patientnytta. Detta med hänsyn till det ökade omvärldstrycket och samhällets höga förändringstakt, stora informationsflöden och den snabba utvecklingen av hälso- och sjukvårdens metoder. Stora krav ställs på hälso- och sjukvårdens anpassningsförmåga och kapacitet att tillgodogöra sig relevant kunskap. Det behövs därför ökad kunskap och forskning om processer och system för att stödja implementering och lärande i den kliniska verksamheten. Det behövs också ökad förståelse för verksamhetens drivkrafter för att utnyttja och integrera forsknings- och praktikbaserad kunskap i det vardagliga arbetet. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Den strategiska universitets- och landstingsgemensamma satsningen på forskning om implementering och lärande

19 PERSPEKTIVET MEDARBETARE Perspektivet MEDARBETARE beskriver vad det innebär för landstinget att vara en bra arbetsgivare och hur medarbetarnas resurser ska tillvaratas och utvecklas. Landstingsstyrelsen har följande strategiska mål i perspektivet Medarbetare: Ett aktivt medarbetarskap. Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag. Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat. Framgångsfaktorer som bidrar till Ett aktivt medarbetarskap. Ökad delaktighet Ökad delaktighet i verksamhetens och den egna arbetsplatsens utveckling skapar engagemang, ansvarstagande och en ökad vi-känsla hos medarbetarna. Delaktighet innebär att så många frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs i sitt arbete. En förutsättning för delaktighet är att alla arbetsplatser och landstinget som helhet präglas av ett öppet klimat som ger möjligheter till förtroendeskapande dialoger. Det behöver också finnas både spontana och planerade mötesplatser för dialog. Vidareutveckling av arbetsplatsträffar och samverkansgrupper stödjer utveckling av ökad delaktighet. Bästa möjliga möten För landstingets medarbetare består en arbetsdag till stora delar av möten med människor i olika situationer. Förutom patientmöten förekommer möten med anhöriga, kunder, chefer, arbetskamrater, med flera. En viktig del i ett aktivt medarbetarskap är att medarbetare utifrån uppdrag och roll bidrar till att göra dessa möten så bra som möjligt. Bra möten bidrar till att skapa en effektiv verksamhet, bra vård och hälsofrämjande arbetsplatser. För att ytterligare öka förståelsen för mötets betydelse i olika sammanhang behöver landstinget tydliggöra innebörden av ett bra möte samt utveckla stödjande verktyg. Framgångsfaktorer som bidrar till Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag. *** En attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta Uppfattningen om Landstinget i Östergötland som arbetsgivare, bland blivande och nuvarande medarbetare, har betydelse för förmågan att konkurrera om kompetens med andra arbetsgivare. De allra viktigaste ambassadörerna är de egna medarbetarna. Hur de uppfattat sitt arbete och berättar om det för andra, liksom hur medarbetarna bemöter och introducerar nya arbetskamrater, studerande, praktikanter med flera, påverkar bilden av landstinget som arbetsgivare och arbetsplats

20 Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Långsiktig kompetensförsörjning är ett arbete som kräver många aktörers engagemang och delaktighet. För att kunna överblicka kompetensbehoven år framåt i tiden behövs framsynthet, kunskap och tydlighet från många inblandade. Strukturer för kompetensförsörjning behöver därför utvecklas än mer, där såväl ägare, beställare och utförare av verksamhet är involverade och ser sina olika roller. Det är vidare viktigt att fortsätta utveckla ett nära och konstruktivt samarbete med olika aktörer i utbildningssystemet. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Svårrekryterade yrkesgrupper handlingsplaner för verksamheterna hur detta ska hanteras Varje vårdgivares förutsättningar att vara en resurs i landstingets utbildningsuppdrag avseende vårdyrken Goda lärmiljöer Goda lärmiljöer är en förutsättning för lärande och utveckling. I en god lärmiljö är arbetet varierande, ger möjligheter att utveckla ett helhetsperspektiv, innehåller autonomi beträffande tolkning och utförande samt ger möjlighet att lära av fel och misstag. Vidare kännetecknas en god lärmiljö av en öppen och tillåtande kultur med tolerans för olikheter där initiativtagande och alternativt tänkande uppmuntras. Viktiga förutsättningar för att skapa goda lärmiljöer är att verksamheten organiseras både för produktion och för lärande och utveckling samt att ledningen på samtliga nivåer har insikt i ledningens och ledarskapets betydelse för lärande- och utvecklingsprocesser. En annan viktig förutsättning är att medarbetarna upplever behov av och är motiverade till kompetensutveckling. Inom landstinget finns det idag många goda lärmiljöer, dock behövs ett fortsatt aktivt arbete med ledarskap och medarbetarskap för att stärka, bevara och utveckla goda lärmiljöer. Framgångsfaktor som bidrar till Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat. En chefsroll med tydligt uppdrag Chefen har en nyckelroll som innebär att företräda arbetsgivaren och ansvara för att leda och utveckla både verksamhet och medarbetare. Utifrån patientens fokus behöver varje chef ta ansvar för att den egna verksamheten bidrar till helheten. Chefsuppdraget ska betraktas som en kvalificerad arbetsuppgift som kräver specifika kompetenser. För att kunna utöva ett gott ledarskap behöver chefens nyckelroll i verksamheten tydliggöras och stärkas. Hållbara chefer *** Generationsväxling på arbetsmarknaden stora krav på landstinget att identifiera och attrahera nya chefer samtidigt som uppdraget som chef är komplext. Chefen behöver klara av att hantera mångfacetterade och ibland motstridiga förväntningar och roller. En utmaning för landstinget är att skapa förutsättningar för såväl dagens som morgondagens chefer så att de över tid ska kunna, orka samt vilja anta utmaningen att leda verksamheter och medarbetare framgångsrikt. Det kan handla om möjlighet till stöd och utveckling genom exempelvis mentorskap, rimlig arbetsbelastning och bra arbetsmiljö. Landstinget behöver säkerställa att organisationen ställer rimliga krav och erbjuder stöd och verktyg som tillsammans skapar förutsättningar för ett hållbart chefs- och ledarskap

21 PERSPEKTIVET - EKONOMI Perspektivet EKONOMI beskriver hur landstinget ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en god ekonomi som ger handlingsfrihet. Landstingsstyrelsen har följande strategiska mål i perspektivet Ekonomi: Ekonomi som ger handlingsfrihet. Ekonomi som inte belastar kommande generationer. Kostnadseffektiv verksamhet. Framgångsfaktorer kopplade till Ekonomi som ger handlingsfrihet. Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen De aktuella skatteprognoserna visar på en relativt svag utveckling av skatteintäkter under de närmaste åren. När hänsyn tagits till inflation beräknas skatteintäkterna öka med i genomsnitt cirka 1 procent per år. Den beslutade skattehöjningen ger dock ökade skatteintäkter år 2013 med 512 miljoner kronor. En förutsättning för en ekonomi i balans är medvetna beslut, där hänsyn tas till landstingets prioriteringar och ekonomi, i samband med investeringar och när nya metoder eller ny verksamhet införs. En betydande del av de ökade skatteintäkterna behövs för att möta de stora fastighetsinvesteringar som kommer att genomföra under de närmsta åren. En avgörande faktor för den långsiktiga ekonomin är att dessa satsningar genomförs inom beslutade ekonomiska ramar. De ökade skatteintäkterna kommer under år 2013 att medföra att landstinget kommer att redovisa ett betydande överskott år 2013 som överstiger det finansiella målet. Detta kan ge en skenbar bild av en god ekonomi. Hälso- och sjukvården har stora utmaningar i form av en ökad äldre befolkning och en utveckling av nya behandlingsmetoder samtidigt som resurserna är begränsade. Intäktstillskottet av skattehöjningen kommer inte enskilt att kunna hantera dessa utmaningar ekonomiskt. För att frigöra resurser för kommande behov krävs därför en ökad fokusering på effektiviteten i vårdprocesserna. Den enskilt viktigaste faktorn för att landstinget ska kunna bedriva en god hälso- och sjukvård är kompetenta och engagerade medarbetare. Dessa utgör också den enskilt största kostnadsposten för landstinget. Både på längre sikt och under 2013 är därför inriktningen att de effektiviseringar som genomförs ska kunna frigöra resurser för angelägna behov utan att antalet medarbetare ökar mer än vad ekonomin tillåter. En annan stor kostnadspost är läkemedel. En effektiv läkemedelsanvändning är viktig både ur ett medicinskt och ekonomiskt perspektiv. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Pågående och planerade fastighetsinvesteringar - Ekonomisk kontroll - Förväntad/planerad effektivisering (förändrade arbetssätt etc.)

22 Balans mellan kostnader och intäkter i produktionsenheternas verksamhet Verksamheten måste vara anpassad till den intäktsnivå som i huvudsak utgörs av skatter och statsbidrag. För att uppnå detta ska samtliga enskilda produktionsenheters 4 resultat årligen vara positivt. Under de senaste åren har det stora flertalet av produktionsenheterna förbättrats sin ekonomi och beräknas ha en ekonomi i balans. Några produktionsenheter har dock betydande underskott. Under 2013 kommer landstingsstyrelsens fokusera på att produktionsenheterna sammantaget uppnår ett nollresultat och vid behov vidta åtgärder för att denna målsättning uppnås. En långsiktig målsättning är också att produktionsenheterna ska uppnå ett positivt eget kapital. Denna målsättning bedöms inte rimlig att uppnå för alla enheter under år För att kunna följa och styra ekonomin måste den ekonomiska redovisningen vara korrekt, lättbegriplig, lätt tillgänglig och aktuell. Den ska kunna presenteras så att ansvariga på olika nivåer får den information som är nödvändig för styrningen. Framgångsfaktor kopplad till Ekonomi som inte belastar kommande generationer Avsättningar för framtiden *** En långsiktig stabilitet i ekonomin kräver att landstinget har en ekonomi som ger möjlighet att klara anpassningar från högkonjunktur till lågkonjunktur utan drastiska åtgärder. Detta löses genom att skapa reserver i form av ett positivt eget kapital. Utgångspunkten är varje generation ska bära sina egna kostnader. Landstingets egna kapital är år 2011 minus 914 miljoner kronor. Landstinget har det finansiella inriktningsmålet att säkerställa en genomsnittlig resultatnivå på 2 procent av verksamhetens nettokostnad 5. Det budgeterade resultatet är år 2013 plus 415 miljoner kronor. Detta resultat, tillsammans med de budgeterade överskotten för åren , innebär att landstinget uppnår ett positivt eget kapital år *** Framgångsfaktor kopplad till Kostnadseffektiv verksamhet Kostnadseffektivitet över tid som står sig väl i nationell jämförelse Tillgängliga resurser ska nyttjas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Landstinget i Östergötland har i en nationell jämförelse låga sjukvårdskostnader per invånare och i förhållande till producerad vård. Sådana övergripande jämförelser har sitt värde men för att kunna bedöma effekten av förbättringsåtgärder och om en verksamhet, process eller en enskild prestation är kostnadseffektiv, är det nödvändigt att ha kunskap om vad som styr kostnader och ha tillgång till relevant information, till exempel om kostnader för specifika processer. Hälso- och sjukvården i Östergötland ska stå sig väl även vid jämförelser av kostnadseffektivitet på verksamhetsnivå. Utöver den traditionella ekonomistyrningen måste landstinget utveckla och tillämpa metoder som stödjer en processorienterad styrning, exempelvis genom aktivitetsbaserad planering och uppföljning enligt KPP (kostnad per patient) samt produktions- och 4 Exkl. Finansförvaltningen 5 Nettokostnad är den kostnad som landstinget ska finansiera med skatter, generella statsbidrag och finansnetto

23 kapacitetsplanering. Denna utveckling kommer under år 2013 att stödjas genom ett antal utvecklingsprojekt. Under 2013 är inriktning av ytterligare utvidga användningen av KPP i den reguljära uppföljningen på verksamhetsnivå. Landstingsstyrelsen kommer också att följa upp hur landstingets kostnader på verksamhetsnivå står sig i jämförelse med riket utifrån KPP-data i samband i delårsrapporten 08. Verksamheterna ska stimuleras att arbeta med processutveckling och ständiga förbättringar för att skapa kostnadseffektivitet och för att klara av att möta framtidens krav. Jämförelser med andra är en lämplig och användbar metod för att värdera och analysera resultaten. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Jämförelser av kostnadseffektivitet över tid och med andra landsting/vårdgivare

24 PLANERING OCH UPPFÖLJNING 2013 Landstingsstyrelsen (LS) gör uppföljning inom de målområden som LS beskriver i sin verksamhetsplan. Den löpande uppföljningen har ett verksamhetsfokus som ska ge underlag för korrigeringar under årets lopp. LS har också behov av att kunna värdera i vad mån man lyckats nå upp till fullmäktiges målsättningar/strategiska mål. Med sitt övergripande ansvar har LS ett behov av att även övergripande följa upp resultat vilka annars huvudsakligen är hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) och trafiknämndens (TN) ansvarsområden. Uppföljningen sker i huvudsak i följande former: Delårsrapporter Årsredovisning Olika teman vid kunskapssammanträden Övrig uppföljning Delårsrapporterna till LS redovisar kontinuerligt resultat inom de olika perspektiven. Delårsrapporterna 03, 08 och 10 är mer omfattande och inkluderar även en ekonomisk helårsbedömning. Delårsrapport 08 redovisas till fullmäktige och är gemensam för LS, HSN och TN. Årsredovisningen är en gemensam redovisning från LS, HSN och TN till fullmäktige av måluppfyllelsen för de strategiska målen och en sammantagen bedömning av hur landstinget levt upp till en god ekonomisk hushållning. Värderingen baseras på en omfattande redovisning och analys av genomförd verksamhet med bland annat en redovisning av framgångsfaktorer, nyckelindikatorer och resultatmått. Kunskapssammanträdena tillsammans med HSN har en informerande och uppföljande funktion; en arena där LS och HSN får kunskap inom varandras ansvarsområden men också har möjlighet att diskutera hur man kan uppnå gemensamma mål med olika medel. Utvärderingen av sammanträdena är av stor vikt i form av dragna slutsatser och ställningstagande till nödvändiga initiativ.(se även avsnitt Landstingsstyrelsens uppdrag och styrningslogik) Inom ramen för kunskapssammanträdena får LS och HSN under hösten en redovisning av ett antal behovsanalyser kopplade till sjukdomsgrupper/ behovsgrupper. Analyserna är en form av uppföljning genom att de redovisar ett nuläge ur olika aspekter och ofta en jämförelse av aktuella förhållanden i relation till nationella riktlinjer och evidens. I övrigt sker uppföljning till LS i form av olika tematiska uppföljningar av de fokusområden som uppmärksammas i verksamhetsplanen kopplade till olika framgångsfaktorer

25 Nedan framgår viktigare besluts- och uppföljningstillfällen. Tidpunkt Planering Uppföljning Januari Februari Landstingets strukturer och arbetssätt för att främja innovationer Uppföljning av bolagstillsynen Mars Årsredovisningen 2012 Delårsrapport 02 Kunskapssammanträde - Året som gått April Pågående och planerade fastighetsinvesteringar Maj Strategisk plan Delårsrapport 03 Organisering och ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna Kunskapssammanträde Juni Svårrekryterade yrkesgrupper handlingsplaner Vårdgivarnas förutsättningar att vara resurs i landstingets utbildningsuppdrag Juli Augusti Delårsrapport September Verksamhetsplan LS-HSN 2014 Delårsrapport 07 Åtgärder mot vårdrelaterade infektioner och vårdskador Kunskapssammanträde Oktober Verksamhetsplan LD 2014 Delårsrapport 08 Operationskapacitet/Vårdplatssituation November Finansplan Delårsrapport 09 Medicinska resultat Kunskapssammanträde - Behovsanalyser December Budget LS-HSN-PE 2014 Delårsrapport 10 Tilldelning/förbrukning av forskningsmedel Figur 1 Verksamhetsstyrningens viktigaste aktiviteter under år 2013 (Preliminär)