Norrbotniabanan. Fakta om

Transkript

1 Fakta om Norrbotniabanan Ungefär 60% av godstransportarbetet på järnväg sker i norra Sverige. Stambanan genom övre Norrland byggdes på 1800-talet. Den har stora lutningar, tvära kurvor, är anpassad för låga hastigheter och är sårbar för störningar eftersom den är enkelspårig. Norrbotniabanan är lösningen.

2 Tillväxt stavas Norrbotniabanan

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Europa Norrbotniabanan ur ett europeiskt perspektiv... 4 Råvarorna och industrin i norr ger jobb i EU... 4 Norrbotniabanan knyter ihop flera järnvägsnät...5 Europeisk hotspot... 6 Botniska korridoren Sveriges godspulsåder... 6 Europa prioriterar och finansierar... 6 Konkurrenskraft Förädlingsvärde i gruvnäringen... 8 Malm och skog är grunden för ekonomin... 8 Allt mer transporteras på järnväg... 9 En region som är rik på naturresurser... 9 En av de mest lönsamma satsningarna... 9 Modernt järnvägssystem ger ökad konkurrenskraft år gammal, enkelspårig järnväg...11 Het zon i norr ger hela landet tillväxt...12 Kompetensförsörjning Befolkningskoncentration lämplig för pendling...14 Stor potential för regionförstoring...14 Miljö Miljöaspekten viktig i sammanhanget...15 Sammodalitet är långsiktigt hållbart...15 FAKTAUNDERLAG: Analys av Norrbottniska och Västerbottniska naturresursers betydelse för hållbar tillväxt. Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten, april 2008 Nationella transportplaner samt länstransportplaner för Norr- och Västerbotten Länstransportplan för Norrbottens län Länstransportplan Region Västerbotten Underlag åtgärdsplanering Jämförelse prognos och verklighet. Banverket Hållbara transporter för framtiden. Green Cargo 2008 februari. Råvaror och transporter i norra europa Botniska korridoren, 2010 Supply of Raw materials, Transport Needs and Economic Potential in Northern Europe. Näringsdepartementet, Trafikverket 2012 Botniska korridoren - en investering i hela Sverige, Kapacitetsåtgärd - Norrbotniabanan, Ramböll FAKTA OM NORRBOTNIABANAN 3

4 EUROPA Så sent som 2010 var riksgenomsnittet för BRP* per sysselsatt kronor. Högst låg Norrbottens län med kronor, närmast följt av Stockholms län med kronor låg Norrbottens län på andra plats efter Stockholm I november 2008 publicerade EU-kommissionen meddelandet KOM (2008) 699, Råvaruinitiativet - att uppfylla våra kritiska behov av tillväxt och arbetstillfällen i Europa. Det finns en oro för att ökad efterfrågan på råvaror globalt dels leder till minskad tillgång för den europeiska industrin dels att resurserna utarmas fattade EU det slutgiltiga beslutet om att prioritera ett utbyggt strategiskt europeiskt stomnät. I detta nät, som ska vara klart 2030, ingår Norrbotniabanan som en viktig delsträcka i den Botniska korridoren. Norrbotniabanan ur ett europeiskt perspektiv Skogen och malmen har stor betydelse för Sveriges tillväxt. Norr- och Västerbotten svarar för drygt 17 procent av Sveriges skogsproduktion. Massa-, pappers- och trävaruindustrin i Norrbotten och Västerbotten sysselsatte år 2010 ca personer och omsatte 24 miljarder kronor. Hela 92 procent av den järnmalm som utvinns i EU kommer från Norrbotten. Detta innebär att mångfaldigt större värden än de som produceras inom regionen står på spel om godstransporterna från/till norra Sverige inte kan hålla erforderlig standard. Råvarorna och industrin i norr ger jobb i EU Att våra råvaror inom malm och skog är viktiga för Europa råder det ingen tvekan om. De skapar jobb inte bara i norra Sverige utan även i många industriföretag i Europa, som köper stora delar av den produktion som sker i Norr- och Västerbotten. Malm i tio gruvor Vi kan ta våra enorma malmfyndigheter som ett exempel. Malm och metall förädlas årligen till ca 550 miljarder kronor i Sverige och minst lika mycket omsätts inom övriga EU. Nästan hela EU:s produktion av järnmalm (92 procent) sker i Norrbotten. Med tio av landets femton aktiva gruvor bidrar Norrbotten och Västerbotten starkt till att Sverige även ligger på första plats när det gäller guldproduktion, och på andra plats inom produktion av bly, zink, silver och koppar. Nya fyndigheter Nu har nya betydande malmfyndigheter hittats och i Norrbotten och Västerbotten finns investeringsbeslut på flera miljarder kronor varav Boliden och LKAB svarar för merparten av dessa. För konkurrenskraften i malmens alla förädlingssteg är det avgörande att transportinfrastrukturen håller en tillfredsställande standard, som möjliggör trygga och snabba leveranser till kunder i Sverige och på de viktiga exportmarknaderna inom EU. Skog för hela EU Vår andra viktiga råvara i norr är skogen. Norrlandslänen svarar för ca 40 procent av landets skogsproduktion. Råvaran från norra Sverige ger ett väsentligt ekonomiskt utbyte i andra delar av landet och EU. Men för att behålla och öka konkurrenskraften nu och i framtiden krävs fungerande transporter från skog till sågverk och i den fortsatta förädlingskedjan. Produktionen av sågade trävaror täcker exempelvis 16 procent av förbrukningen i EU-länderna. Och vår massa- och pappersindustri täcker drygt en tiondel av EU-ländernas pappersbehov. Norra Sverige har med andra ord stor betydelse för att EU ska kunna säkra en egen produktion av malm och skogsråvara. 4 FAKTA OM NORRBOTNIABANAN * BRP (Bruttoregionprodukt), är den regionala motsvarigheten till bruttonationalprodukt (BNP) mätt från produktsidan: värden av all produktion av varor och tjänster i en region. Nyckeltalet (anses) visa den ekonomiska utvecklingen inom regionen. Summan av alla regioners bruttoregionprodukt är lika med bruttonationalprodukten.

5 EUROPA Botniska korridoren binder samman den Nordiska triangeln och Northern axis. Botniska korridoren Europas godspulsåder som sträcker sig längs kusten av Bottniska viken på både svenska och finska sidan är en del av det Europeiska stomnätet, Core Network. Norrbotniabanan knyter ihop flera järnvägsnät Norrbotniabanan knyter ihop den Botniska korridoren som är en del i det Europeiska stomnätet för järnväg - Core Network. I Botniska korridoren ingår från söder godsstråket genom Bergsslagen, Ostkustbanan, Ådalsbanan, Botniabanan, Norrbotniabanan, Haparandabanan. Därefter fortsätter Botniska korridoren in i Finland och fortsätter via huvudbanan ner till Helsingfors. Norrbotniabanan möjliggör transporter till och från kusten via stambanan genom övre Norrland, Malmbanan, Inlandsbanan och Mittbanan. FAKTA OM NORRBOTNIABANAN 5

6 EUROPA Barents Sea Harstad Norwegian Sea Western Europe Trondheim Bodö Mo i Rana Östersund Narvik Sundsvall Gällivare Umeå Gulf of Bothnia Vasa Kiruna Pajala Kolari Rovaniemi Boden Torneå Kemi Luleå Raahe Oulu Kokkola (Karleby) Longer term Salla Kajaani Murmansk Ledmozero Ala- Kurtti Kostamus Kola Peninsula Kirovsk White Sea Archangelsk Belomorsk Severdovinsk Onega Kotskoma Gävle Sortavala Petrozavodsk Kargopol Onega Kotka Ladoga Gothenburg Stockholm Helsinki St Petersburg Existing volumes Baltic Sea Potential volumes from increased production in northern Sweden, Finland and Russia Europeisk hotspot Enorma investeringar aviseras i norra Sverige, Finland och Norge under de närmaste tio åren. En utvärdering som Företagarna har gjort indikerar investeringsplaner på 450 miljarder kronor fram till Europa prioriterar och finansierar Den 27 mil långa Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå är en viktig delsträcka i det av EU prioriterade Europeiska transportnätet TEN-T. EU har därför beslutat att stå för upp till 50 % av planeringen och upp till 30 procent av kostnaderna för bygget. EU har därför beslutat att stå för upp till 50 % av planeringen och upp till 30 procent av kostnaderna för bygget. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att förbinda de råvarurika norra delarna av Skandinavien med de mer tätbefolkade delarna i Centraleuropa. Det europeiska stomnätet ska stå klart senast 2030 och byggtiden för Norrbotniabanan är uppskattad till tio år, vilket innebär att byggstart borde ske i god tid före EU Core Network Det europeiska strategiska stomnätet, core network, för järnväg säkrar inte bara råvarorna utan knyter också samman Europa. Core Network (EU proposal) Trans-National Axis 6 FAKTA OM NORRBOTNIABANAN

7 Luleå 14:02. Varje dag fraktas stål motsvarande ett Eiffeltorn från norra Sverige. Vi vill frakta två. byggnorrbotniabanan.nu

8 KONKURRENSKRAFT Förädlingsvärde i gruvnäringen Av brytningsvärdet på 2,5 miljarder euro i gruvorna i norr vidareförädlas detta till 55 miljarder euro i Sverige och minst tio gånger mer ute i Europa. 55 mdr euro 2,5 mdr euro 1,6 mdr euro 38 mdr euro Utvi tvinning och gruvbrytning Ti Tillverkning av av metaller Tillverkning av maskiner och ll utrustning rk ing k Förä örädlingsste l ngssteg Produktionsvärde, Euro Malm och skog är grunden för ekonomin Basindustrin, som baseras på malm och skog, är grunden för det svenska välståndet. Södra Sverige tjänar miljarder på råvarorna från norr. Varje år bryts järnmalm till ett värde av 2,5 miljarder euro i gruvorna i norr. Malmen vidareförädlas i företag i mellersta och södra Sverige till ett värde av 55 miljarder euro och ytterligare 10 ggr mer ute i Europa. Skogen är på samma sätt en stark motor i den svenska tillväxten. Basindustrin är grunden för den svenska tjänstesektorn där konsulting, IT och andra serviceyrken i hög grad har en direkt koppling till basindustrins utveckling. Malmen första steget i accelererande värdekedja Malmen är grunden för produktionen i en värdekedja som innehåller många industrier, på många platser i Sverige och ute i Europa, och där varuvärdet växer för varje steg i kedjan. Lite mer än hälften av malmen används för tillverkning av metaller och metallvaror, resten för tillverkning av maskiner och utrustning. Skogen växer i värde Skogen som avverkas i norr har också ett högt förädlingsvärde, och involverar ett stort antal företag, i hela landet, som tillverkar massa, papper och trävaror. Den svenska exporten av massa är avgörande för tillverkningen av papper i länder som Tyskland, Storbritannien och Frankrike och Sverige står för en femtedel av EU:s konsumtion av sågade trävaror. Förädlingen ger jobb och tillväxt i hela landet Stålindustrin sysselsätter cirka personer och skogsindustrin cirka personer. En gruvarbetare sätter ytterligare 1 3 andra människor i arbete, inte minst i södra Sverige och nere i Europa. Det handlar om jobb i förädlingsindustrin (verkstäder etc), byggoch anläggning, transport men inte minst inom tjänstesektorn. Ett annat exempel är den forskning som vuxit fram i nära anknytning till de norrländska universiteten. Sveriges och Finlands gruvproduktion år 2011 i förhållande till EU Sverige Finland Övriga EU Järn Koppar Zink Bly Silver Guld 8% 10% % 6% % 18% 26% 31% 32% 3% 33% 4% 12% 36% 8 FAKTA OM NORRBOTNIABANAN

9 KONKURRENSKRAFT Allt mer transporteras på järnväg Det transporteras mer gods än någonsin tidigare på järnväg, och efterfrågan bara ökar. Det förklaras framför allt av ökad efterfrågan på svensk export. Järnvägens marknadsandel av de långväga transporterna är cirka 24 procent. (Trafikverket 2012) Trafikverket har undersökt hur de olika trafikslagen har utvecklats jämfört med prognosen för Redan 2007 hade resande och gods på järnväg ökat betydligt mer än prognosen för Personbil, lastbil och inrikesflyg låg däremot lägre än prognosen. En region som är rik på naturresurser Norrbotten och Västerbotten har en tredjedel av Sveriges skogsareal. Sverige är världens andra största exportör av pappersmassa, papper och sågade trävaror. Norrbotniabanan är viktig för dessa näringar, men också för framtida utveckling. Barentsregionen har stora förekomster av mineraler, skog, gas och olja samt fisk och turistiska potentialer. Regionen är en viktig naturresurs- och råvarukälla för hela Europa med goda möjligheter till europeisk vidareförädling. Sveriges enda landförbindelse med Finland och Ryssland finns längst i norr. Att Norrbotniabanan finns på plats är en förutsättning för att vi ska kunna ta till vara de möjligheter som våra naturresurser ger. Norrbotniabanan en viktig länk till Europa: 92 procent av järnmalmen i EU produceras i norra Sverige och nya fyndigheter tas i bruk. 25 miljarder kronor i malm blir 550 miljarder SEK förädlad råvara i Sverige för att ytterligare vidareförädlas till 550 miljarder SEK ute i EU. Många industrier på kontinenten är beroende av snabba och pålitliga transporter från Norra Sverige. En av de mest lönsamma satsningarna Kostnaden för Norrbotniabanan är miljarder kronor (prisnivå 2009).Det motsvarar veckors industriellt produktionsvärde i de två nordligaste länen. Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyl visar att satsningen är samhällsekonomiskt lönsam. Norrbotniabanan är en av de mest lönsamma järnvägssatsningarna bland det stora projekten i Sverige Det tillkommer dessutom effekter utöver samhällsnyttorna i Trafikverkets kalkyl. En följd av Norrbotniabanan blir även bättre nyttjande av befintliga samhällsinvesteringar samt tillväxtmöjligheter i besöksnäringen. Dessutom ger den stärkt och långsiktigt hållbar konkurrenskraft för företagen, arbetsmarknadseffekter och kompetensförsörjning. Transporterna är en kritisk faktor för basindustrin, som verkar på en global marknad. Hela Sverige tjänar pengar när företagen är konkurrenskraftiga. Ju tidigare Norrbotniabanan byggs desto tidigare uppnås samhällsvinsterna från stärkt export och ökad lönsamhet. Dessutom lämnar vi över ett långsiktigt hållbart transportsystem till kommande generationer. Regionen agerar För det fortsatta arbetet med att förverkliga Norrbotniabanan bildades 2008 ett särskilt bolag - Norrbotniabanan AB. Syftet är främst att ge det fortsatta arbetet en tydlig juridisk och organisatorisk plattform och att tydligt markera allvaret i länens egen ambition och engagemang för att genomföra projektet. Bolaget ägs av kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda samt Landstinget i Norrbotten och Region Västerbotten. I början av 2010 träffades en överenskommelse om en medfinansiering från bolaget till dåvarande Banverket på 5 miljoner kronor i syfte att säkra att det pågående arbe tet med järnvägsutredningarna för en ny bana mellan Umeå och Luleå skulle kunna fullföljas. I ett regeringsuppdrag som presenterades i bör jan av 2012 erbjuder sig regionen att gå in och medfinansiera bygget. FAKTA OM NORRBOTNIABANAN 9

10 KONKURRENSKRAFT Modernt järnvägssystem ger ökad konkurrenskraft Bara i Norrbotten investeras över 200 miljarder mellan Det skapar en enorm framtidstro. Ungefär 60 procent av det svenska godstransportarbetet på järnväg sker i Norrland, främst på Malmbanan och på Stambanan genom övre Norrland/Norra Stambanan. Merparten av de drygt 30 godstågen per dygn är systemtåg som transporterar stålämnen, kopparämnen, papper och pappersmassa, timmer, sågade trävaror, samt färskvaror. Stambanan klarar inte efterfrågan Stambanan genom övre Norrland är hårt belastad och fullbelagd under de tider som godskunderna efterfrågar. Den har också tvärare kurvor och brantare lutningar än landets övriga stambanor, vilket innebär att tågen bara kan lastas till två tredjedelar om de inte förses med två lok. Det ger merkostnader och sämre konkurrenskraft konstaterade en utredning att det endast finns sju tåglägen kvar räknat i båda riktningarna, dvs när ett tåg kan passera utan att behöva stanna för möte. Vidare framkom att en trafikinfarkt närmar sig om inte ett nytt dubbelspår börjar byggas före år Det enkelspåriga systemet medför dessutom extra sårbarhet vid störningar, vilket ökar risken för driftstopp och stora förluster i industrin. Norrbotniabanan ger kapacitet För godstrafiken innebär Norrbotniabanan kraftigt ökad kapacitet. Transporttiderna minskar med två till tre timmar. Varje lok kan dra tyngre tåg, vilket ger lägre transportkostnader. Leveranstryggheten ökar eftersom Norrbotniabanan bildar ett dubbelspår tillsammans med Stambanan. Systemtågen kan fördelas mellan banorna, för att öka både säkerhet och kapacitet. Det innebär att industrins konkurrenskraft kommer att öka, vilket i slutänden är betydelsefullt för Sveriges ekonomi. Med effektivare järnvägstransportlösningar skapas förutsättningar för att större godsmängder kan flyttas över från vägtrafik och sjöfart. Transportarbete delas in i persontransportarbete och godstransportarbete. Persontransportarbetet mäts i personkilometer - antal personer som färdas i till exempel ett fordon, multiplicerat med antalet resta kilometer för var och en. Godstransportarbetet mäts i tonkilometer - varje godsenhets massa i ton multiplicerat med transportsträckan i kilometer för var och en. Transportarbete förväxlas ofta med trafikarbete. 10 FAKTA OM NORRBOTNIABANAN

11 KONKURRENSKRAFT 100 år gammal, enkelspårig järnväg Logistik- och produktionskedjorna har korta tidsramar och är beroende av kontinuerliga och effektiva flöden. Bastuträsk låter långt borta men när störningar uppstår där, på ett enkelspår utan möjlighet till omledning, så drabbas enormt många transporter ner mot fabrikerna i söder. Det handlar om stålet på väg mot Borlänge, om kopparn på väg till Helsingborg. Effekten av ett stopp är stor och större avbrott skapar betydande effekter i alla led. En dubbelspårig järnväg minskar risken för störningar, vilket leder till ökad leveranssäkerhet och färre driftstörningar för industrin. Järnvägsnätet är 100 år gammalt och extremt sårbart. Det ser likadant ut i dag som när det byggdes, kurvigt och backigt. Rolf Sten Svajiga transportkostnader För vissa företag utgör transportkostnaderna 20 procent av den totala produktionskostnaden. Företagens transportkostnader är en avgörande faktor för hur ett företag kan klara sig i den internationella konkurrensen. Avstånden i sig är ett grundproblem men också andra faktorer spelar in som planerna på att fyrdubbla banavgifterna, effekterna av svaveldirektivet etc. skärps mer här än i farvatten som svenska företag konkurrerar med. De ökade kostnader som direktivet medför kan innebära att transporter flyttas från sjöfart till väg och järnväg. Men järnvägen har idag inte kapacitet att ta emot den ökade trafiken. Det begränsar expansionsmöjligheterna och gör företagen mer utsatta för konkurrens från företag i andra länder. Störningar kostar pengar Tillförlitligheten till trafiksystemet anger företagen själva annars som det största problemet. Banor som har stängts på grund av urspårningar, förseningar på grund av andra störningar är situationer som kan skapa mångmiljonförluster för företag som ska leverera i tid till förädling och marknad. Godset är ofta värdefullt och stora delar av företagens lager och kapital finns i transportsystemet, inte minst förädling av malmbaserade produkter är förknippat med stor kapitalbindning och därmed kostnader. Svaveldirektivet ökar trycket på järnvägen Med skärpta miljö- och klimatkrav ökar efterfrågan på järnvägstransporter ytterligare. Från 1 januari 2015 skärps kraven på svavelhalten i marina bränslen i Östersjön och Nordsjön. Kraven FAKTA OM NORRBOTNIABANAN 11

12 KONKURRENSKRAFT Fakta Het zon i norr ger hela landet tillväxt Norrland är så långt ifrån tärande som man kan komma. Trots att beskattning av råvaror inte sker regionalt så klarar sig Norrland utan tillskott och bidrag. Det som behövs är ett nationellt ansvarstagande för en fungerande transportinfrastruktur. Investeringar i norra Sverige är åtta gånger större än i Stockholm. I Norrbottens län planeras investeringar i industri, samhällsinfrastruktur och energi för drygt 200 miljarder fram till år I Jämtland sker stora satsningar på turismen. Norrbotten är det län som investerar mest inom industrin, med ca kr per invånare och år. Motsvarande siffra för Gävleborgs län är kr per invånare. Siffrorna för riket är drygt kr och för Stockholm kr. Exporten av skogs- och mineralvaror gav 125 miljarder kr netto till statskassan år Norrland hade över 8,1 miljoner gästnätter Facebooks första och största serverhall utanför USA har etablerats i Luleå. Starkare tillväxt i norr och högst BRP i landet Norrland har starkare tillväxt än södra Sverige och en stor del av Sveriges totala varuexport utgörs av malm- och skogsprodukter härifrån. Norrbotten har Sveriges i särklass största nettoexport av varor per anställd med kronor. Norrbotten ligger i topp med Stockholm om att ha landets högsta bruttoregionalprodukt BRP per sysselsatt. Fortsatt expansion skapar framtidstro Näringslivet i norra Sverige består till stor del av gruvor, metallurgi, mekanisk industri, skogsbaserad industri och vattenkraft. Regionens största företag tillhör Sveriges viktigaste och mest lönsamma LKAB, Boliden, SCA etc. Nya basnäringar växer fram. Turismen omsätter nationellt närmare 100 miljarder per år och växer kraftigt, inte minst i de norra länen. Den digitala industrin är på stark frammarsch. IT-kluster finns i flera städer. Störningar och brister får konsekvenser Kapacitetsbristen i norr hämmar konkurrenskraften. Enkelspårig järnväg ger stora störningar och avbrott i trafiken leder till mångmiljonkostnader Dessutom påverkas köparnas förtroende för pålitligheten av leveranser om avbrottet leder till förseningar. Restiderna för resenärer har förlängts kraftigt på vissa sträckor under de senaste åren. 12 FAKTA OM NORRBOTNIABANAN

13 KONKURRENSKRAFT Industrins investeringar i genomsnitt Kr per invånare år Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Värsternorrlands län Gävleborgs län Dalarnas län Västmanlands län Örebro län Värmlands län Västra Götalands län Hallands län Skåne län Blekinge län Gotlands län Kalmar län Kronobergs län Jönköpings län Östergötlands län Södermanlands län Uppsala län Stockholms län Nettoexport per sysselsatt i länet 2011 (varor) Norrbottens län Hallands län Skåne län Stockholms län Västerbottens län Jämtlands län Värsternorrlands län Gävleborgs län Dalarnas län Västmanlands län Örebro län Värmlands län Västra Götalands län Blekinge län Gotlands län Kalmar län Kronobergs län Jönköpings län Östergötlands län Södermanlands län Uppsala län Kort fakta om Norrbotniabanan 27 mil ny järnväg mellan Umeå och Luleå Minskar transportkostnaderna med upp till 30% Halverar restiderna Minskar koldioxidutsläppen med ca ton/år Norrbotniabanan Använder endast förnyelsebar el Ger dubbelspår tillsammans med Norra Stambanan Byggs för både gods- och persontrafik Beräknad byggkostnad: 23 miljarder kronor (prisnivå 2009) Stambanan Botniabanan

14 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Befolkningskoncentration lämplig för pendling Bättre pendlingsmöjligheter mellan kuststäderna ger näringslivet bra lokaliserings- och expansionsförutsättningar. Möjligheten att rekrytera rätt kompetens är central för alla arbetsgivare. För individen innebär pendlingsmöjlighet fler valmöjligheter och en ökad möjlighet att bo kvar även vid nedläggningar och strukturomvandlingar. Kuststråket har betydande pendlingsflöden mellan orter med restider under 45 minuter. Men restiderna mellan flera av städerna är för långa. Med en kustjärnväg kommer hela kuststråket att knytas samman i ett antal stora, inbördes överlappande pendlingsregioner. Stor potential för regionförstoring Norrlandskusten är faktiskt det område i landet som har störst potential för regionförstoring. En regionförstoring skapar stora och överlappande regioner som är lämpliga för dagpendling. Längs Norrlands kust ligger städerna som ett pärlband med idealiskt tågavstånd. Det handlar om relativt stora orter, som med Norrbotniabanan kan få gemensamma arbetsmarknader. Regionförstoring kommer bland annat att bidra till att orter med varierande inriktning kommer att kunna komplettera varandra på ett helt annat sätt än tidigare. Halverade restider Arbetsmarknaderna blir större och mer varierande och kompetensförsörjningen förbättras. Med snabbtåg blir pendling till jobb och universiteten i Umeå eller Luleå möjligt eftersom restiderna halveras. Den ger oanade möjligheter för exempelvis familjer att bo på en ort och studera eller arbeta på en annan. Ett exempel: Idag är restiden mellan Luleå och Umeå tre timmar, med Norrbotniabanan blir den en och en halv timme. Invånarantal Umeå med kranskommuner: Luleå-Piteå-Boden: Skellefteå: Kiruna-Gällivare: Kalix-Haparanda-Torneå-Kemi-Rovaniemi: Uleåborgsregionen: Tillväxt kräver Enligt branschorganisationen Svemin kan svensk gruvindustri komma att behöva upp till personer fram till 2025 varav mer än hälften i norra Sverige. Umeå är en av Sveriges ledande tillväxtkommuner, men norra Norrland måste de närmaste tio åren växa tre gånger snabbare än Umeå för att tillgodose behovet av arbetskraft....kompetensförsörjning Dagpendlingsmöjligheter inom Norrbotniabanans sträckning, men även söderut mot Botniabanans sträckning, kommer att innebära att arbetsmarknader som idag lider av obalanser kommer att kunna uppnå en betydligt bättre balans i framtiden. Lägg till detta att även längre veckopendlingsresor kommer att underlättas, då förstår man vilken viktig roll Norrbotniabanan kommer att spela även när det gäller kompetensförsörjning. Regionförstoring medför att: Orterna kompletterar varandra. Arbetsmarknaderna blir större och mer varierade. Kompetensförsörjningen förbättras. Storstadens fördelar uppnås samtidigt som den mindre stadens kvalitet bibehålls. Miljö- och klimatkraven hanteras bättre. Besöksnäringen kan fortsätta växa. 14 FAKTA OM NORRBOTNIABANAN

15 MILJÖ Miljöaspekten viktig i sammanhanget EU styr medvetet trafik till järnväg med hjälp av investeringsmedel. För att klimatsmarta godsfrakter med tåg ska motsvara dagens krav på effektivitet och punktlighet krävs det investeringar i moderna banor och effektiva transportstråk. Den parlamentariska klimatberedningen var överens om de stora frågorna i sitt betänkande i februari Att transportera med fossila bränslen är inte långsiktigt hållbart. För att nå målen föreslog beredningen bland annat att järnvägen i Sverige behöver byggas ut. Investeringarna behöver därför öka på området. Kapaciteten på järnväg för gods- och persontransporter ska öka med minst 50% till 2020, förutsatt att investeringarna är samhällsekonomiskt lönsamma. Det går inte att komma i närheten av den kapacitetsökningen i Norrbotten och Västerbotten med befintlig standard eller ens med en upprustad stambana. Redan vid en försiktig ökning är det nödvändigt med sådan kapacitet och standard som bara kan åstadkommas med en ny kustjärnväg Norrbotniabanan. Men miljövinsterna finns inte enbart inom godstrafiken utan även inom persontrafiken. Trafiken både persontrafiken och godstrafiken på vägarna kommer att minska med Norrbotniabanan. Minskade utsläpp av miljöfarliga ämnen och minskade risker för olyckor är några av de positiva effekterna som kommer att uppnås. Samtidigt är de viktiga faktorer i ett långsiktigt hållbart samhälle, och i det gemensamma arv vi vill lämna över till kommande generationer. Järnvägstrafiken svarar för mindre än en procent av transportsektorns samlade utsläpp av koldioxid, svavel- och kväveoxider. Enligt Trafikverket medför Norrbotniabanan minskade koldioxidutsläpp med ton/år. Sammodalitet är långsiktigt hållbart Inom EU pratar man om vikten av sammodalitet. Enligt EU-kommissionen definieras det som: en effektiv användning av transportsätt som fungerar vart och ett för sig eller i kombination i det europeiska transportsystemet för att uppnå ett optimalt och hållbart utnyttjande av resurserna. Rödmarkerade järnvägssträckningar klarar inte ens fem procents ökning av godstrafiken utan åtgärder, enligt Green Cargo. Med åtgärder kan Stambanan genom övre Norrland klara en viss ökning, men redan vid 20 procents ökning är det endast med en ny kustjärnväg som trafiken kan klaras. Mellan 2000 och 2005 ökade godstrafiken Vännäs-Boden med 30 procent. Kapacitetsbristen är redan ett faktum. En långsiktigt hållbar lösning handlar i detta fall om sammodalitet mellan järnväg och sjöfart. Det är viktigt för norra Sveriges exportintensiva näringsliv, och för samhällets omställning till mer miljövänliga transportsystem. En betydande del av Sveriges export av malm, stål och skogsprodukter skeppas idag via regionens hamnar. Norrbottens och Västerbottens fyra hamnar hanterar tillsammans cirka 13 miljoner ton per år. FAKTA OM NORRBOTNIABANAN 15

16 helikopter.nu Telefon Mobil