Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Bildningsförvaltningen Caroline Schreiber, RAPPORT 1(28) Kvalitetsredovisning Förskolan Treudden

2 2(28) Sammanfattning Förskolan Treudden bedriver utomhuspedagogik. Stor del av den pedagogiska undervisningen förläggs utomhus. I dagsläget finns 54 barn på hela förskolan Treudden och där jobbar 4 förskollärare och 7 barnskötare. Runt omkring Treudden finns rika möjligheter till utevistelse med bland annat en inhägnad skog, en stor gård samt att hemvisten Skogen har ett eget hus, vindskydd och lekmaterial ca 300 meter från förskolan. Förskolan Treudden nyttjar även de möjligheter till lek och utforskande som återfinns i Sköllersta i form av skog och lekplatser. Den röda tråden i verksamheten är att påvisa allemansrättens betydelse för att öka barnens förståelse att värna om vår natur och miljö. Förskolan arbetar hela tiden språkfrämjande och i många fall tematiskt utifrån barnens intressen. Planerade och strukturerade aktiviteter, har lett till att kunskapsnivån inom språk, matematik, naturkunskap och teknik har höjts. Nyfikenheten att prova på nya tekniker och våga nya uttrycksformer är en följd av det breda utbudet av lärsituationer. Vår vision är att alla barn, vårdnadshavare och pedagoger på förskolan Treudden ska trivas, utvecklas och känna sig trygga i vår verksamhet. Vi ser barnen som kompetenta, ständigt utvecklande och lärande individer som ska ges möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande över förskolans verksamhet. Viktigt för lärandet är att det sker i ett för barnen meningsfullt sammanhang. Vi pedagoger lyssnar in barnens intressen, tankar och idéer för att skapa en lärande miljö där barnens nyfikenhet och lust att lära är i fokus. Vi pedagoger inspirerar och utmanar ständigt barnen utifrån varje individs individuella förutsättningar: vi har en stark tilltro till det kompetenta barnet. Kulturanalysen gav oss en förståelse för områden som behöver utvecklas. Dessa är arbetsmiljön för både vuxna och barn samt att stärka undervisningen inom- och utomhus. Arbetet med de prioriterade målen i planen för lika rättigheter och lika möjligheter fortskrider under nästa år. För att i en högre grad påvisa barnens lärprocesser kommer hemvisterna att arbeta ännu mer med bland annat digitala verktyg, samt hitta ett arbetssätt med dokumentation som överensstämmer med GDPR. Vi ska tidigarelägga våra utvecklingssamtal så att alla föräldrar kan bidra med en åsikt som är relevant för verksamhetens utveckling. Fortsatt systematiskt arbete med Årshjulet och Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter. Alla pedagoger skall känna sig trygga med arbetsgången i det systematiska arbetet med styrdokumenten.

3 3(28) Innehållsförteckning 1 Inledning Beskrivning av verksamheten och organisationen Systematisk kvalitets- och utvecklingsarbete Förskolans underlag och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet Analys Utvecklingsområden Förskolans värdegrund och uppdrag Mål och riktlinjer... 7 Normer och värden Analys Utvecklingsområden... 9 Utveckling och lärande Analys Utvecklingsområden Barns inflytande Analys Utvecklingsområden Förskola och hem Analys Utvecklingsområden Övergång och samverkan Analys Utvecklingsområden Uppföljning, utvärdering och utveckling Analys Utvecklingsområden Förskolechefens slutsatser och enhetens nya mål Bilagor Bilaga 1 Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Förskolans arbete för lika rättigheter och lika möjligheter Modellen 4 steg Förebyggande arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling på förskolan Reflektionsunderlag Samtalsunderlag Observationer Analys 23 Åtgärder Uppföljning och utvärdering Reflektionsunderlag... 24

4 4(28) Observation Riktlinjer och rutiner... 26

5 5(28) 1 Inledning 1.1 Beskrivning av verksamheten och organisationen Förskolan Treudden består av tre hemvister, Stubben, Stacken och I Ur och Skur Skogen. De minsta barnen börjar på Stubben för att senare gå vidare till Stacken och avsluta i Skogen. Förskolan Treudden har en naturprofil där hemvisten Skogen är en I Ur och Skur hemvist. De övriga hemvisterna använder också naturen och utomhusmiljön som en pedagogisk arena. Mulle, Knytte och Knopp är återkommande i Treuddens pedagogiska vardag tillsammans med barnen. Många vårdnadshavare i Sköllersta söker sig till Treudden för att de är intresserade av förskolans utomhusprofilering. Höstterminen 2017 var det många barn på Treudden i de lägre åldrarna, vilket resulterade i att hemvisten Skogen fick en liten grupp på enbart 11 barn. Däremot fick hemvisten Stacken en stor grupp på 27 barn. Den gruppen fick vi dela i två, Humlan och Sländan. Som en konsekvens av detta fick vi till stånd en omorganisation där vårdnadshavarna inte längre ställer sina barn i kö till Skogen utan barnen går per automatik till I Ur och Skur Skogen som sistaårsbarn. Under vårterminen 2018 flyttades fler barn upp till Skogen och Stacken blev åter en avdelning med 23 barn. I dagsläget finns 54 barn på hela förskolan Treudden och där jobbar 4 förskollärare och 7 barnskötare. Runt omkring Treudden finns rika möjligheter till utevistelse med bland annat en inhägnad skog, en stor gård samt att hemvisten Skogen har ett eget hus, vindskydd och lekmaterial ca 300 meter från förskolan. Förskolan Treudden nyttjar även de möjligheter till lek och utforskande som återfinns i Sköllersta i form av skog och lekplatser. Vår verksamhet bedrivs till stor del i vår utomhusmiljö då förskolan har en tydlig utomhusprofilering där vi fokuserar på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och lärande. Förskolan Treuddens utomhusprofilering genomsyrar hela dess verksamhet. Där målet är att varje barn ska visa respekt för allt levande och omsorg för sin närmiljö. Förskolans personal är aktiva, engagerade och närvarande för att barnens nyfikenhet, lust och förmåga att utforska och undersöka naturens möjligheter stimuleras och utvecklas. Den röda tråden i verksamheten är att påvisa allemansrättens betydelse för att öka barnens förståelse att värna om vår natur och miljö. Barnhälsoteamet består av en specialpedagog och en kurator. Dessa har i samråd med förskolechefen, konsulterat och kommit fram till hur man ska gå vidare med ärenden som varit aktuella. Processledarna från de bägge förskolorna i Sköllersta har under året haft regelbundna träffar varje vecka med förskolechefen. Processledarna har även haft gemensamma träffar med processledare från övriga förskolor inom Hallsbergs kommuns Östra område samt även i centrala Hallsberg.

6 6(28) 2 Systematisk kvalitets- och utvecklingsarbete 2.1 Förskolans underlag och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter Kulturanalys Följa årshjulet Utvecklingssamtalsmallar (samtal mellan nov-mars) Avstämning utvecklingsplan Planen mot diskriminering och kränkande behandling (färdig senast 31/10) Avstämning utvecklingsplan samt Planen mot diskriminering och kränkande behandling GENOMFÖRA Hur jobbar vi mot målen? Kontinuerliga avstämningar under året. PLANERA Utvecklingssamtalsmallar (samtal mellan nov-mars) UTVÄRDERA Avstämning utvecklingsplan samt Planen mot diskriminering och kränkande behandling Kommungemensamma enkäter till vårdnadshavare Utvecklingsplan med smarta mål som går att utvärdera (färdig senast 30/9) FÖRBÄTTRA OCH REDOVISA Utvärdering av Planen mot diskriminering och kränkande behandling på APT. Vad tar vi med oss till nästa läsår och omformulerar det till smarta mål i utvecklingsplanen, åtgärder enligt kvalitetsredovisningen. Förskolans mål Kvalitetsredovisning: Resultat, analys och utvärdering av enkäter samt utvecklingsplan. Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter Kulturanalys Följa årshjulet Analys På förskolan har vi arbetat kontinuerligt med planen för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter samt följt årshjulet. Arbetet med kulturanalysen påbörjades under hösten 2018, och har under våren förankrats i personalgruppen. Arbetet med ovannämnda verktyg upplevs viktiga för att utveckla och driva verksamheten framåt.

7 7(28) Utvecklingsområden Kulturanalysen gav oss en förståelse för områden som behöver utvecklas. Dessa är arbetsmiljön för både vuxna och barn samt att stärka undervisningen inom- och utomhus. 3 Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (Lpfö 98 reviderad 2016) Vår vision är att alla barn, vårdnadshavare och pedagoger på förskolan Treudden ska trivas, utvecklas och känna sig trygga i vår verksamhet. Vi ser barnen som kompetenta, ständigt utvecklande och lärande individer som ska ges möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande över förskolans verksamhet. Viktigt för lärandet är att det sker i ett för barnen meningsfullt sammanhang. Vi pedagoger lyssnar in barnens intressen, tankar och idéer för att skapa en lärande miljö där barnens nyfikenhet och lust att lära är i fokus. Vi pedagoger inspirerar och utmanar ständigt barnen utifrån varje individs individuella förutsättningar, vi har en stark tilltro till det kompetenta barnet. Förskolans mål Inga prioriterade mål 4 Mål och riktlinjer Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 reviderad 2016) Förskolan har upprättat en ny plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter som vi sedan arbetat utifrån under hela året. I exempelvis hemvisten Skogen har arbetet kretsat mycket kring kompisskap och fokus har satts på det positiva i kompisrelationerna. Man har fört ständiga samtal i vardagen, använt sig

8 8(28) av kompishjärtan och stärkt barnen förmåga till att säga stopp samt värna om och den egna integriteten. Gruppen har läst och diskuterat många böcker med temat kompisrelationer. Arbetet med de yngsta barnen handlar mycket om att vara närvarande pedagoger för att vägleda barnen direkt när händelse uppstår. Pedagogerna på hemvisten Stubben är lyhörda o uppmärksamma på vad som fångar barnens intressen och utformar verksamheten utifrån detta. Vi visar respekt för barnens integritet. Det dagliga arbetet på hemvisterna karaktäriseras av att vi visar respekt och hänsyn för varandra, vår natur och närmiljö (inne samt ute). Höstens nya gruppkonstellationer på Stacken ledde till att arbetet kretsade mycket kring att hitta sin plats i gruppen och att lära känna ny personal och nya lokaler. Under vårterminen återgick Stacken till att vara en hemvist istället för två som det var under hösten. I planen för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter har Skogen haft kränkningar och sexuell läggning som prioriterade mål. Arbetet har mest handlat om närvarande inlyssnande pedagoger. Klimatet i gruppen har gjort att arbetet kring kränkningar varit högprioriterat. Stubben och Stacken har arbetat förebyggande med ålder, kön och trygga platser. Bedömning och resultat Barnen är mycket medvetna om hur man ska vara en bra kompis, men kan inte alltid styra sina impulser och därför sker fortfarande konflikter och kränkningar. Utifrån arbetet med planen för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter har pedagogerna sett att ju längre terminen fortskridit har barnens attityder och acceptans kring sexuell läggning gått i en positiv riktning. Pedagogerna på Stacken har uppmärksammat att barnen ofta vägleder och sätter gränser åt varandra. Barnen säger till när de inte vill eller visar detta genom stopphanden. De berömmer också och visar tillgivenhet mot varandra och de vuxna. Under året har många konflikter skett som inte alltid lösts verbalt utan övergått till fysisk handling. Pedagogerna på hemvisten Stubben har en närvaro och tydlighet som avspeglar sig på barngruppen, genom att de minsta barnen tydligt kan visa vad de vill både mot varandra och oss pedagoger. Barnens integritet respekteras genom att pedagogerna är lyhörda för barnens önskemål vid ex. vid blöjbyte och toalettbesök. Bildningsnämndens mål Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och hälsofrämjande. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X

9 9(28) Förskolans mål Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska vara ett levande dokument i hela verksamheten. Stärka barnets egen identitet utifrån att alla har lika värde Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X Analys Vårt sätt att bemöta och vägleda barnen har skapat bra förutsättningar för ett gott resultat i vårt värdegrundsarbete. Närvarande engagerade pedagoger som aktivt arbetat med tydliga ramar och struktur i verksamheten, vilket har lett till färre konflikter. I de lägre åldrarna upplever vi att vissa barn har svårt med impulskontrollen, där går handling före språket. Ju längre läsåret gått har man kunnat utvidga ramarna utifrån samma struktur. Pedagogerna på förskolan har blivit än mer lyhörda för barnens önskemål om sin integritet Utvecklingsområden Arbetet med de prioriterade målen i planen med lika rättigheter och lika möjligheter fortskrider under nästa år. Stärka undervisningen både inom- och utomhus. Hitta bra arbetsmaterial för fortsatt arbete inom arbetet med allas lika värde. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 reviderad 2016) Leken är central i vår verksamhet och får således ett stort utrymme på vår förskola. Vi ser leken som ett naturligt verktyg för lärandet och socialt samspel. Vi vill stärka begreppet undervisning inom- och utomhus.

10 10(28) I hemvisten skogen har man arbetat språkutvecklande genom mycket rim och ramsor, gjort egna berättelser, berättat sagor, bokstavstema, skrivit brev, teater mm. Inom natur och miljö har man arbetat tematiskt kring olika djur. Mulle och Laxe är ett stående tema i verksamheten, med inslag av miljö, natur och allemansrätten. Barnen tillsammans med pedagogerna har gjort en egen trädgård, där de fått följa processen från sådd till bord. Barnen har arbetat problemlösande genom användandet av olika material och tillvägagångssätt. Deras egna idéer och intressen har styrt aktiviteterna. Arbetet inom matematik har inneburit mycket praktiska övningar så som mätningar, sortering, mönster, diagram, geometri och tid. Inom naturvetenskap har barnen och pedagogerna gjort experiment där de ställt upp hypoteser och diskuterat resultat. Skogen och Stackens barn har två och två, tillsammans med kökspedagogen, fått vara behjälpliga vid på-och avdukning. Hemvisten Stubben arbetar språkfrämjande hela tiden. Babblarna har varit ett stående inslag i vår verksamhet, där har vi fått in sortering, färger, matematik och språk. Vi har även utökat vårt befintliga Babblarna material med handdockor, sorteringslådor, samlingsmaterial, sånger och ett Babblarhus. Tillsammans med barnen använder vi lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i vår verksamhet. I vår Knoppisverksamhet har uggleögat samt småkrypsappen varit ett hjälpmedel för att stärka undervisningen för de yngsta barnen. Hemvisten Stacken har arbetat tematiskt med färg, rymden, Pippi Långstrump och Bamse då vi utgått från barnens erfarenheter och intressen. På så vis fick vi in matematik, historia, förståelse för universum, rollekar och teater. Inom vår Knytteverksamhet låg fokus på myror och fåglar. Användandet av de digitala verktygen exempelvis webbägget och i appen Book Creator på lärplattan har den pedagogiska dokumentationen skett tillsammans med barnen i mindre gruppkonstellationer. Under våren 2018 har vi haft en IKT- pedagog knuten till förskolan för att öka kunskapsnivån hos oss pedagoger. Verksamheten genomsyras av de dagliga samtalen med barnen om att vi ska visa respekt och omsorg om vår närmiljö. Allemansrätten har legat i fokus på våra Knopp, Knytte och Mulle aktiviteter med barnen. Bedömning och resultat Genom det medvetna arbetet med språk har barnen fått ökad förståelse för skriftspråkets innebörd. Deras fantasi och berättarförmåga har blivit större än tidigare. Temaarbetet kring djur och natur har gjort att barnen fått en större förståelse för skogen och dess innevånare. Det stora utbudet av olika tekniker och material att skapa med, har lett till att barnens förmåga att använda dessa har ökat. Med arbetet i den egna trädgården har gruppen fått en inblick i processen från jord till bord. Arbetet inom matematik har gjort att barnen fått en ökad förståelse för de olika matematiska begreppen. Arbetet med olika experiment har lett till att barnen fått en uppfattning om olika naturvetenskapliga fenomen. Kökspedagogen utmanade

11 11(28) barnen i de praktiska matematiska begreppen samt logistiken ex. vis vid dukning. I uppgiften ingick även ansvaret att tala om för kompisarna när det var dags att gå till maten. Hemvisten Stubbens barn har utökat sitt ordförråd och fått en ökad förståelse för de matematiska begreppen med hjälp av ex. vis Babblarna. Ett ökat användande av lärplattan och andra verktyg inom IKT i undervisningssyfte, har lett till att barnens kunskapsnivå har höjts och att de blivit mer förtrogna inom IKT och än mer delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Utifrån det tematiska arbetssättet på hemvisten Stacken upplever pedagogerna att alla barn blev delaktiga och vågade nya saker. Temaområdena utgick från barnens ålder och mognad vilket resulterade i ett ökat intresse bl.a. för att leka rollekar utifrån karaktärerna i Bamse och Pippi. Genom de dagliga samtalen om respekt och omsorg har barnen fått en ökad förståelse för natur och miljö. Bildningsnämndens mål Alla elever ska kunna läsa i skolår 1. Tidig upptäckt tidig insats. Antalet barn som kan läsa de lämnar åk 1 ska årligen öka för att 2018 vara 100 %. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X Förskolans mål Personalen i förskolan skall arbeta aktivt för en språkutvecklande miljö kring barnen. Synliggöra barnens lärandeprocesser genom användandet av lärplattan. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X Analys Förskolans naturvetenskapliga arbetssätt har gett barnen möjlighet att tillsammans skapa hypoteser, funderingar och diskussioner som utmynnat i reflekterande samtal med oss pedagoger. Planerade och strukturerade aktiviteter, i flera fall tematiskt, har lett till att kunskapsnivån inom språk, matematik, naturkunskap och teknik har höjts.

12 12(28) Nyfikenheten att prova på nya tekniker och våga nya uttrycksformer är en följd av det breda utbudet av lärsituationer. Barnens intresse och nyfikenhet inför kökspedagogens arbete låg till grund för uppstarten av aktiviteten. Pedagogernas ökade kunskapsnivå inom IKT har lett till att vi har kunnat erbjuda fler och mer varierade lärsituationer inom- och utomhus med barnen Utvecklingsområden För att i en högre grad påvisa barnens lärprocesser kommer hemvisterna att arbeta med webbägget och appen Book Creator samt andra digitala verktyg. Lärmiljön inne och utomhus. Hitta ett arbetssätt med dokumentation som överensstämmer med GDPR. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98 reviderad 2016) Barnens idéer för större och mindre projekt har uppmuntrats och verkställts. Barngruppens intresse har ofta styrt de aktiviteter som genomförts, de har aktivt deltagit i planering och omsorg av inom- och utomhusmiljön. Ett rullande schema har gjorts av kökspedagogen där barnen fått varit delaktiga i aktiviteterna kring ex. vis dukning. Stacken och Skogen har haft demokratiska val vid ett flertal tillfällen bl.a. kring val av sånger vid lucia och avslutning, matlistor, sittplatser, julkalender och namn på höstens hemvister på Stacken. Utifrån barnens intressen och önskemål har material införskaffats för att främja bygg/konstruktionslek. Skogen har haft en uppskattad blogg som pga. GDPR fick tas bort. Samtliga pedagoger samtalar dagligen med föräldrarna kring barnens vardag på förskolan. Under utvecklingssamtalen påvisar vi barnens inflytande i verksamheten. Vårdnadshavarna får information om förskolans verksamhet i månadsbreven, och via kalendern i hallen. Bedömning och resultat Barnens delaktighet i verksamhetens utformning har ökat. När nytt material införskaffades blev det en nytändning inom bygg- och konstruktionslek med blandat material. De demokratiska valen gav barnen en förståelse för deras inflytande i verksamheten. Föräldrarna har uttryckt att de saknar bloggen och informationen de fått genom den. Enligt föräldraenkäten från kommunen säger 57 % av föräldrarna att deras barn har möjlighet att påverka innehållet i förskolans verksamhet. De andra 43 har ingen åsikt.

13 13(28) Förskolans mål Förskolan skall jobba aktivt för att förmedla och synliggöra tydligare för vårdnadshavaren att deras barn har ett reellt inflytande i förskolans verksamhet. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X Analys Pedagogerna har varit än mer lyhörda och inlyssnande för barnens idéer och förslag När barnen känner att de har inflytande och kan påverka verksamheten ökar även deras eget ansvar och lärande. Att kunna påverka verksamheten och aktiviteterna gör vardagen på förskolan än mer attraktiv för barnen, de förstår att deras åsikter och intresse är av betydelse och att de kan påverka sin situation. Den troliga orsaken till att 43 % av föräldrarna inte hade någon åsikt om deras barns inflytande, är att flera utvecklingssamtal skedde efter föräldraenkäten Utvecklingsområden Till hösten ska Skogen starta upp en ny blogg i Edwise. Vi ska tidigarelägga våra utvecklingssamtal så att alla föräldrar kan bidra med en åsikt som är relevant för verksamhetens utveckling. Vi pedagoger måste få mer kunskap och rutiner kring GDPR. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 reviderad 2016) Tillsammans med barn och vårdnadshavare försöker vi skapa en inspirerande, lärorik och tilltalande inomhus- och utomhusmiljö. En miljö som utmanar barnen och därmed skapar lust och nyfikenhet till lek, lärande och utveckling. Under året har vi haft ett flertal planerade familjeaktiviteter som kulturkväll, lucia, föräldramöte, arbetskväll mm. Vi möter föräldrarna dagligen i samtal på gården och i hallen. I dialog med vårdnadshavarna lyssnar vi in deras åsikter och funderingar. 100 % av familjerna har fyllt i vårdnadshavarenkäten. Förskolan har fortsatt med den föräldraaktiva inskolningsmetoden där vi varit tydliga och informativa om arbetet i vår verksamhet. Alla familjer har erbjudits

14 14(28) utvecklingssamtal och i förekommande fall introduktions- och avslutningssamtal. I särskilda fall har vi haft ytterligare konstruktiva samtal med vårdnadshavare kring deras barns situation. Resultat och bedömning Föräldrarna har i hög grad kommit till de planerade familjeaktiviteter som hållits på förskolan. Resultatet från enkäten visar att föräldrarna i stort sett är nöjda med förskolan men att de önskar en tydligare information kring den dagliga verksamheten. Den föräldraaktiva inskolningen har medfört att vårdnadshavarna fått en öppen och ärlig inblick i vår verksamhet under tre hela inskolningsdagar. Utvecklingssamtal genomfördes med samtliga vårdnadshavare, medan introduktions- och avslutningssamtal hölls med berörda vårdnadshavare. Bildningsnämndens mål Vårdnadshavare, barn och elever ska vara nöjda med våra förskolor och skolor. Målet är uppfyllt på vår enhet 100 % Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Vi ska ha en förskola som tar hänsyn till våra medborgares behov av barnomsorg alla tider på dygnet. Målet är uppfyllt på vår enhet 100 % Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Förskolans mål Föräldrarna ska känna sig/vara delaktiga i samarbetet förskola hem. Vårdnadshavarna ska delta i kommunens utvärderingsenkät av förskolan, 100 %. Vårdnadshavarna ska i kommunens utvärderingsenkät uppge att de får kontinuerlig och kvalitativ information från förskolan, 100 %. Målet är uppfyllt på vår enhet 100 % Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt

15 15(28) Analys Familjeaktiviteterna på höstterminen har varit välbesökta och vi tror det beror på att upplägget varit bra och att vårdnadshavarna har ett stort intresse av deras barns vardag i förskolans verksamhet. Inskolningens upplägg har upplevts som mycket positiv från samtliga vårdnadshavare, vilket är ett resultat av att de får vara delaktiga i den vardagliga verksamheten i tre dagar Utvecklingsområden Vi behöver tidigarelägga utvecklingssamtalen. Skogen kommer att starta upp bloggen i Edwise. Vi pedagoger måste få mer kunskap och rutiner kring GDPR för att kunna ge föräldrarna rätt information. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 reviderad 2016) Vi har arbetat enligt följande: Följa Sköllerstas handlingsplan för övergång från förskola till förskoleklass/fritids. Blivande förskoleklassbarn deltar i skolans aktiviteter så som skolsamlingar när de går sista året i förskolan. 6-årsträffar Avslutningssamtal Överlämningssamtal förskola/skola Bedömning och resultat Det har inte hållits så många skolsamlingar, men de som hållits har varit en positiv upplevelse för de blivande 6-åringarna. Barnen har uppskattat besöken i förskoleklassen och på fritids. De har uttryckt nyfikenhet och längtan till att börja skolan. 6-årsträffarna har varit ett uppskattat inslag i verksamheten. Barnen har tyckt att det var både roligt och givande att träffa sina blivande förskoleklasskompisar.

16 16(28) Vi har genomfört avslutningssamtal med samtliga vårdnadshavare. Föräldrarna har fått veta vilken information vi kommer att överlämna och de har även getts möjlighet till kompletteringar. Överlämningssamtalet till skola/fritids genomfördes enligt planen. Förskolans mål Vid barnens övergång från förskolan till förskoleklass och eventuellt fritids skall barnen stödjas och förberedas så att övergången blir en positiv upplevelse för respektive barn. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X Analys 6-årsträffarna är ett viktigt inslag i verksamheten för att börja bygga broar mellan barngrupperna från de olika förskolorna. Under avlutningssamtalen har vårdnadshavarna påvisat att de känner ett förtroende att vi lämnar över relevant information kring deras barn vid överlämningssamtal med förskoleklass/fritidspersonal. Överlämningssamtalet till förskoleklass/fritids har enbart varit positiva. Vi känner att vi hittat en bra form för dessa samtal Utvecklingsområden Samtal med Fritids om hur besöket ska gå till så barnen får vara mer aktiva och undersökande inomhus. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha

17 17(28) roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. (Lpfö 98 reviderad 2016) Förskolans mål Systematiskt följa årshjulet på samtliga APT. Systematiskt följa riktlinjerna i Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter 100 % delaktighet i föräldraenkäten Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X Analys Att utvärdera årshjulet har funnits på dagordningen på våra APT, men andra verksamhetsärenden har ibland tagit tiden från detta. Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter är ny och har inte förankrats på samtliga hemvister ännu. 100 % av vårdnadshavarna svarade på enkäten under vårterminen-18. Vi erbjöd samtliga föräldrar att svara på enkäten vid lämning/ hämtning Utvecklingsområden Alla pedagoger skall känna sig trygga med arbetsgången i det systematiska arbetet med planen och årshjulet. Samtliga pedagoger skall sätta sig in i dokumenten och bli förtrogna med innehållet. 5 Förskolechefens slutsatser och enhetens nya mål Förskolan Treudden är en förskola med en utomhusprofilering. En av avdelningarna är Skogen som arbetar utifrån I Ur och Skurs pedagogiska upplägg. Under hösten hade avdelningen Skogen endast en halv avdelning eftersom många vårdnadshavare valde att låta de äldsta barnen gå kvar på avdelningen Stacken innan de började förskoleklass. Det blev en väldigt stor grupp så vi var tvungna att dela in Stacken i två nya avdelningar: Humlan och Sländan. Pedagogerna och förskolechefen valde att göra en omorganisation av verksamheten. Förskolan fick

18 18(28) därför tre avdelningar då de äldsta barnen automatiskt flyttas till Skogen. Denna omorganisation är väl förankrad med vårdnadshavarna och börjar under hösten På förskolan har vi under de senaste åren jobbat successivt med det systematiska kvalitetsarbetet i fokus och haft vår utvecklingsplan som pedagogiskt verktyg för detta. Utvecklingsplanen har funnits med i det dagliga arbetet och kontinuerligt analyserats utifrån insatser och aktiviteter som har genomförts. En av mina slutsatser är att vi har lyckats nå målet med att följa den röda tråden om att påvisa allemansrättens betydelse för att öka barnens förståelse att värna om vår natur och miljö. Genom tematiskt arbete har kunskapsnivån ökat i språk, matematik, teknik och naturkunskap. I och med att förskolan har fått en IKTpedagog så går digitaliseringen framåt i en rask takt och barnen har fått testa olika digitala verktyg exempelvis programmering. I förra årets kvalitetsredovisning stod vi inför några utmaningar: få högre svarsfrekvens i kommunenkäten av vårdnadshavarna, öka barnens delaktighet i dokumentationen, göra lärplattan till ett pedagogiskt verktyg, fortsätta ha miljöfokus för att aktivt arbeta med normer och värden tillsammans med barnen på förskolan samt arbeta systematiskt med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Mina slutsatser är att vi nådde målet med alla utmaningar utom med den nya planen för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter eftersom det systematiska arbetet endast är påbörjat och måste sätta sig innan alla känner sig trygga med en ny plan. Förskolan Treuddens nya mål Arbetsmiljön för både vuxna och barn kommer att arbetas med aktivt för att skapa en lugn och trygg miljö. Vi kommer också stärka undervisningen inom- och utomhus med hjälp av en stimulerande lärmiljö. För att i en högre grad påvisa barnens lärprocesser kommer hemvisterna att arbeta ännu mer med bland annat digitala verktyg, samt hitta ett arbetssätt med dokumentation som överensstämmer med GDPR. Pedagogerna ska tidigarelägga utvecklingssamtalen så att alla vårdnadshavare kan bidra med en åsikt som är relevant för verksamhetens utveckling. Fortsatt systematiskt arbete med Årshjulet och Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter. Alla pedagoger skall känna sig trygga med arbetsgången i det systematiska arbetet med styrdokumenten. Det systematiska kvalitetsarbetet kommer under det kommande året att fortgå med fokus på samma utvecklingsområden som tidigare och förskolans nya mål. Viss korrigering sker utifrån de analyser som har genomförts under året i utvecklingsplanen.

19 19(28) Caroline Schreiber, förskolechef

20 20(28) Bilagor Bilaga 1 Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Förskolans främjande och förebyggande arbete för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling samt undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

21 21(28) Förskolans arbete för lika rättigheter och lika möjligheter Arbetet grundar sig i de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder och annan kränkande behandling. Riktlinjer och rutiner för trakasserier och sexuella trakasserier I verksamheten ska det finnas riktlinjer där det tydligt beskrivs vad trakasserier och sexuella trakasserier innebär, var den utsatte kan vända sig och hur arbetet ska se ut. Detta ska finnas oavsett om verksamhetens undersökning finner behov eller inte. Modellen 4 steg I verksamheten genomförs ett fortlöpande arbete utifrån arbetsmodellen 4 steg. Utifrån modellen arbetar verksamheten fram förebyggande åtgärder mot diskriminering och annan kränkande behandling på förskolan. Arbetets fyra steg ska löpande dokumenteras. Undersökning> Analys> Åtgärd> Följ upp och Utvärdering Förebyggande arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling på förskolan Verksamheten antar, efter undersökning och analys, aktiva åtgärder för att arbeta förebyggande kring diskriminering och annan kränkande behandling på förskolan. Åtgärderna ska genomföras i hela verksamheten. Det behöver inte finnas någon i verksamheten som drabbas idag, utan det handlar om att det finns risk eller hinder som skulle kunna leda till att någon blir diskriminerad.

22 22(28) Vad: Det genomförda arbetet Hur: Observation, samtal och reflektionsunderlag När: Januari delutvärdering Maj uppföljning och utvärdering Vad: Kartlägga risker och hinder, attityder normer och strukturer Hur: Observation, samtal och reflektionsunderlag När: September Vad: Förebyggande åtgärder Hur: Förebyggande arbete genomföras utifrån resultat av analyserna När: Oktober Vad: Orsaker varför? Hur: Sammanställa och dra slutsatser När: Oktober Undersökning Arbetslagen arbetar med reflektionsunderlaget på sin reflektionstid. Under september/oktober genomförs samtal, reflektion och observationer i barngruppen. Reflektionsunderlag Frågorna grundar sig i de sju diskrimineringsgrunderna där de vuxna svarar utifrån barnen på förskolan. Samtalsunderlag Samtalen med barnen grundar sig på de sju diskrimineringsgrunderna och annan kränkande behandling. Samtala kring hur barnen upplever förskolan. Observationer Observationerna grundar sig på de sju diskrimineringsgrunderna och annan kränkande behandling och ska utgå från barnens verksamhet på förskolan.

23 23(28) Analys När kartläggningen (reflektioner, samtal och observation) sammanställts analyseras orsakerna till upptäckta risker och hinder. Det handlar alltså om att reflektera, analysera och dra slutsatser om varför det ser ut som det gör. Åtgärder Genomföra de förebyggande åtgärder som krävs utifrån vad undersökningen och analysen visar. Dokumentera de konkreta åtgärder som ska genomföras. Arbeta utifrån de riktlinjer, rutiner och aktiva åtgärder som tagits fram. Uppföljning och utvärdering I januari och maj följer respektive arbetslag upp hur de följt riktlinjer, rutiner och aktiva åtgärder. Till nästa läsår används erfarenheterna tillsammans med en ny undersökning, för att skapa underlag till ny analys.

24 24(28) Reflektionsunderlag 1. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig på kön? 2. (Med kön avses här kvinnor, män, transsexuella, eller annat som kan relateras till individens kön) 3. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig på könsöverskridande uttryck eller identitet? 4. (Med könsöverskridande uttryck eller identitet avses här individer som inte identifierar sig som man eller kvinna, utan ser sig som transsexuell) 5. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för baren som grundar sig i etnisk tillhörighet? 6. (Med etnisk tillhörighet avses här olika nationaliteter, hudfärger, kulturer) 7. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig i religion eller annan trosuppfattning? 8. (Med religion eller annan trosuppfattning avses här till exempel kristendom och islam, men även ateism är en trosuppfattning) 9. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig i funktionsnedsättning? 10. (Med funktionsnedsättning avses hör exempelvis nedsatt syn eller hörsel, allergier, svårt att gå, dyslexi. Kortare episoder som ett brutet ben, ångest eller depression som varar under en månad räknas inte som funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen, lagen kräver längre tid för att kalla det funktionsnedsättning) 11. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig i sexuell läggning? 12. (Med sexuell läggning avses här att du inte får behandla en människa annorlunda på grund av vem hen blir kär i) 13. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig i ålder? 14. (Med ålder avses här antal födelsedagar, du får inte behandla en människa annorlunda på grund av ålder) 15. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig på annan kränkande behandling? (Otrygga platser? Hur fördelar pedagoger sig? Utesluts ur lek )

25 25(28) Samtal med barnen Arbetet ska ske i samverkan med barnen. Varje enskilt barn behöver inte delta utan samverkan kan ske med representanter. Syftet med samtalen är att pedagoger ska få syn på risker och hinder i verksamheten. Förslag på samverkan med barnen: Ta kort på några olika miljöer i din verksamhet inne och ute. Med hjälp av smileys kan du fråga barnen hur de känner sig i de olika miljöerna. För samtal. Vid samtal kan det vara lättare för barnen att prata med en handdocka. Samtal utifrån normkritisk litteratur, bilder Erbjud barn att måla supermjuka hjältar och superstrong princess, sitt med barnet/barnen och samtala. Observation Syftet med observationerna är att upptäcka om det i barngruppen finns tecken på risker och hinder eller risker för arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling. Ta hänsyn till miljö, material, samspel barn barn, vuxen barn. 1. Kön har alla samma rättigheter och möjligheter? 2. Könsöverskridande uttryck eller identitet råder ett vidgat normkritiskt förhållningssätt? 3. Etnisk tillhörighet har alla samma rättigheter och möjligheter? 4. Religion eller annan trosuppfattning har alla samma rättigheter och möjligheter? 5. Funktionsnedsättning har alla barn möjlighet att delta på sina villkor? 6. Sexuell läggning har alla samma rättigheter och möjligheter? 7. Ålder ges alla möjligheten att delta på sina villkor? 8. Annan kränkande behandling - Otrygga platser? Hur fördelar pedagoger sig? Utesluts ur lek

26 26(28) Riktlinjer och rutiner Trakasserier Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet. För att omfattas av diskrimineringslagen måste det kränkande agerandet ha samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är av sexuell natur. Det kan handla om beröring, tafsande, skämt, förslag, blickar och bilder som är sexuellt anspelande och/eller nedvärderande. Kränkning av barn Kränkningar av barn kan förekomma i form av diskriminering eller kränkande behandling. Det är när ett eller flera barn missgynnas direkt eller indirekt, av skäl i någon annan form än genom en av de sju diskrimineringsgrunderna. Arbetsgång vid befarad kränkande behandling/diskriminering Den som utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier avgör vad som anses vara kränkande. Eftersom upplevelsen av trakasserier kan vara olika är det viktigt att berätta hur du känner. Ett barn ska få hjälp och stöd i den aktuella situationen. De vuxna ska förklara för den som trakasserar att det är obehagligt och ovälkommet och att det måste få ett slut. Personalen följer arbetsgång vid uppgifter om befarad kränkande behandling/diskriminering när de antingen sett eller fått information om trakasserier, kränkningar eller diskriminering. Detta underlättar arbetet med att utreda anmälningar och i det systematiska arbetet att förebygga och främja. Länk till anmälningsblankett: /Bl%201%20Kr%C3%A4nkande%20behandling%20anm%C3%A4lan%20 och%20utredning.dotx Vad händer sedan Förskolan har en skyldighet att utreda alla anmälningar. Detta ska ske snabbt och diskret genom att tala med de inblandade. Information om att det är en pågående utredning ska nå alla inblandade på förskolan. Det ska även informeras om vad utredningen gett när arbetsgivaren är klar.

27 27(28) Dokumentation av det fortlöpande arbetet Undersök Risker och hinder som framkommit. Attityder och strukturer som innebär en risk. Analysera De risker och hinder, attityder och strukturer vi sett i vår verksamhet, varför ser det ut som det gör? Åtgärda Diskrimineringsgrunder Förebyggande arbete Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Annan kränkande behandling Förebyggande arbete

28 28(28) Följa upp och utvärdera Utvärdera hur arbetet fungerat, vilka erfarenheter tar vi med oss? ARBETSGÅNG VID UPPGIFTER OM BEFARAD KRÄNKANDE BEHANDLING/DISKRIMINERING SKETT Arbetsgång Uppgifterna kan komma från t.ex. barn, förskollärare, vårdnadshavare, anonym eller annan personal i verksamheten. 1. Personal i verksamheten får kännedom om att kränkande behandling har skett. 2. Personal anmäler till förskolechef genom att fylla i blankett 1 och kontaktar vårdnadshavare. 3. Blankett 1 lämnas sedan till förskolechef som i sin tur anmäler till bildningsförvaltningen (huvudman). 4. Förskolechef avgör om inkommen anmälan och utredning behöver utredas ytterligare med åtgärder eller om händelsen kan anses utagerad och avslutad. 5. Vid allvarligare form av kränkning/upprepad kränkning ska förskolechef utse ansvarig person/personer för eventuella ytterligare utredningar, åtgärder, uppföljning och Uppgifter om att kränkande behandling har skett 1. Utsedd personal ansvarar för blanklett Vårdnadshavare, berörda förskollärare, arbetslag, förskolechef och de inblandade informeras. 3. Fyll i blanketten Åtgärder och uppföljning/utvärdering (blankett 2). 4. Ansvarig person/personer utses för att se till att åtgärder och uppföljning fullföljs. Uppföljning/utvärdering 1. Den/de som är ansvarig följer och utvärderar insatta åtgärder (minst 1 ggr /v. i 2 veckor) med den som har blivit utsatt och den/de som utsätter. Dokumentera på blankett Om kränkningarna har upphört vid uppföljning och utvärdering kan ärendet avslutas. Om inte, fyll i en ny blankett 2. Det är nu viktigt att hitta nya effektiva lösningar för att kränkningarna ska upphöra. Detta ska upprepas till kränkningarna har upphört. Det är viktigt att kränkningarna upphör

29 Bilaga 2 Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter 2017/2018 Förskolans främjande och förebyggande arbete för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling samt undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

30 Förskolans arbete för lika rättigheter och lika möjligheter Arbetet grundar sig i de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder och annan kränkande behandling. Riktlinjer och rutiner för trakasserier och sexuella trakasserier I verksamheten ska det finnas riktlinjer där det tydligt beskrivs vad trakasserier och sexuella trakasserier innebär, var den utsatte kan vända sig och hur arbetet ska se ut. Detta ska finnas oavsett om verksamhetens undersökning finner behov eller inte. Modellen 4 steg I verksamheten genomförs ett fortlöpande arbete utifrån arbetsmodellen 4 steg. Utifrån modellen arbetar verksamheten fram förebyggande åtgärder mot diskriminering och annan kränkande behandling på förskolan. Arbetets fyra steg ska löpande dokumenteras. Undersökning>Analys>Åtgärd>Följ upp och Utvärdering Förebyggande arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling på förskolan Verksamheten antar, efter undersökning och analys, aktiva åtgärder för att arbeta förebyggande kring diskriminering och annan kränkande behandling på förskolan. Åtgärderna ska genomföras i hela verksamheten. Det behöver inte finnas någon i verksamheten som drabbas idag, utan det handlar om att det finns risk eller hinder som skulle kunna leda till att någon blir diskriminerad. Vad: Det genomförda arbetet Hur: Observation, samtal och reflektionsunderlag När: Januari delutvärdering Maj uppföljning och utvärdering Vad: Kartlägga risker och hinder, attityder normer och strukturer Hur: Observation, samtal och reflektionsunderlag När: September Vad: Förebyggande åtgärder Hur: Förebyggande arbete genomföras utifrån resultat av analyserna När: Oktober Vad: Orsaker varför? Hur: Sammanställa och dra slutsatser När: Oktober 1

31 Undersökning Arbetslagen arbetar med reflektionsunderlaget på sin reflektionstid. Under september/oktober genomförs samtal, reflektion och observationer i barngruppen. Reflektionsunderlag Frågorna grundar sig i de sju diskrimineringsgrunderna där de vuxna svarar utifrån barnen på förskolan. Samtalsunderlag Samtalen med barnen grundar sig på de sju diskrimineringsgrunderna och annan kränkande behandling. Samtala kring hur barnen upplever förskolan. Observationer Observationerna grundar sig på de sju diskrimineringsgrunderna och annan kränkande behandling och ska utgå från barnens verksamhet på förskolan. Analys När kartläggningen (reflektioner, samtal och observation) sammanställts analyseras orsakerna till upptäckta risker och hinder. Det handlar alltså om att reflektera, analysera och dra slutsatser om varför det ser ut som det gör. Åtgärder Genomföra de förebyggande åtgärder som krävs utifrån vad undersökningen och analysen visar. Dokumentera de konkreta åtgärder som ska genomföras. Arbeta utifrån de riktlinjer, rutiner och aktiva åtgärder som tagits fram. Uppföljning och utvärdering I januari och maj följer respektive arbetslag upp hur de följt riktlinjer, rutiner och aktiva åtgärder. Till nästa läsår används erfarenheterna tillsammans med en ny undersökning, för att skapa underlag till ny analys. 2

32 Reflektionsunderlag 1. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig på kön? (Med kön avses här kvinnor, män, transsexuella, eller annat som kan relateras till individens kön) 2. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig på könsöverskridande uttryck eller identitet? (Med könsöverskridande uttryck eller identitet avses här individer som inte identifierar sig som man eller kvinna, utan ser sig som transsexuell) 3. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för baren som grundar sig i etnisk tillhörighet? (Med etnisk tillhörighet avses här olika nationaliteter, hudfärger, kulturer) 4. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig i religion eller annan trosuppfattning? (Med religion eller annan trosuppfattning avses här till exempel kristendom och islam, men även ateism är en trosuppfattning) 5. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig i funktionsnedsättning? (Med funktionsnedsättning avses hör exempelvis nedsatt syn eller hörsel, allergier, svårt att gå, dyslexi. Kortare episoder som ett brutet ben, ångest eller depression som varar under en månad räknas inte som funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen, lagen kräver längre tid för att kalla det funktionsnedsättning) 6. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig i sexuell läggning? (Med sexuell läggning avses här att du inte får behandla en människa annorlunda på grund av vem hen blir kär i) 7. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig i ålder? (Med ålder avses här antal födelsedagar, du får inte behandla en människa annorlunda på grund av ålder) 8. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig på annan kränkande behandling? (Otrygga platser? Hur fördelar pedagoger sig? Utesluts ur lek ) Samtal med barnen Arbetet ska ske i samverkan med barnen. Varje enskilt barn behöver inte delta utan samverkan kan ske med representanter. Syftet med samtalen är att pedagoger ska få syn på risker och hinder i verksamheten. Förslag på samverkan med barnen: 3