Elisabet Londos, Specialist i Rehabiliteringsmedicin och Psykiatri, Överläkare och Professor vid Minneskliniken, SUS
|
|
- Ulla Dahlberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Och sen då doktorn? En kvalitativ intervjustudie och fallbeskrivning av två patientersom ådragit sig allvarlig traumatisk hjärnskada för år sedan
2 Mia Josephsson, ST-läkare Rehabiliteringsmedicin, SUS Elisabet Londos, Specialist i Rehabiliteringsmedicin och Psykiatri, Överläkare och Professor vid Minneskliniken, SUS
3
4 TBI- Bakgrund
5 Syfte Det finns patienter med allvarlig TBI som återhämtat sig bättre än vad någon kunnat hoppas på Fördjupning i några sådana patienter och uppföljning av utfall ca år efteråt, värdering av livskvalitet Ingen annan kvalitativ studie har gjort uppföljning så många år efter skadan
6 Metod Strategiskt urval Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med två patienter och den ene patientens sjukgymnast Skriftligt informerat samtycke, godkännande från etikprövningsnämnden Transkription Tematisk analys enligt Braun & Clarke Koppling till KASAM Genomläsning av journaler
7
8 Patient 1 Man 20 åå, MC-olycka på midsommaraftonskvällen 1992 Tämligen uttalad traumatisk subarachnoidalblödning Mindresubduralblödning frontotemoralt vänster Lågattentuerande förändring hjärnstammen hö
9 Man 20 åå, MC-olycka midsommar -92 forts. IVA vård, utrymning på NK bättrar ej Hydrocefalusutveckling, får shunt, problem med upprepade meningiter, shunten tas bort
10 Man 20 åå, MC-olycka midsommar -92 forts. Ur journalen: 20-årig pojke, svårt skadad efter MC-olycka. Posttraumatisk hydrocefalus som ej går att dränera pga upprepade infektioner. Oklart om pat förstår något överhuvudtaget, men kan följa med blicken och ger ibland viss ögonkontakt. Ej meningsfullt med ny shunt, pats hjärnskada så allvarlig att han ändå inte blir bättre Sjukhemsplacering adekvat. Ochförklarade såsmåningomattalltär sönder inne i skallenpå honom, detär bara sjukhemsplacering som gäller
11 Man 20 åå, MC olycka midsommar -92 forts Stationärt tillstånd på sjukhemmet (9 månader); kraftiga kontrakturer höger arm och ben. Totalt hjälpberoende, ger knappt någon kontakt På inrådan från anhöriga flyttades pat till rehabiliteringssjukhus augusti mars -94, får shunt. 22 mars; kan kommunicera i skrift med hela meningar Utskrivning dec -94; kan gå flera hundra meter, klarar det mesta i personlig vård 2 år efter utskrivning arbetar 80 % 24 år efter olyckan: Avslutat lönebidragsanställning. Orkade inte med den ständiga kontakten med AF. Upplever vissa minnessvårigheter.
12
13 Patient 2 Kvinna 30 åå, bilolycka juni -97. Multipla frakturer i ansikte och extremiteter, skallskada med hjärnödem och cerebrala kontusioner. RLS 4. Utrymning av kontusionsblödning x flera
14 Kvinna 30 åå, bilolycka juni-97 Vegetativt tillstånd med svettningar och sträcktendens i extremiteter ( ). Tittar upp, men följer ej med blicken och inger ingen kontakt Hydrocefalus, får shunt aug -97. Anhöriga noterar viss bättring. 6 mån rehab på rehabiliteringsklinik, enbart liten förbättring. Erbjöds utskrivning till särskilt boende med mycket lite personal, anhöriga avböjde.
15 Kvinna 30 åå, bilolycka juni-97 Fortsatt rehabilitering Neurologen febr-aug 1998; Egen lägenhet med personliga assistenter och fortsatt rehab via daglig verksamhet
16 Kvinna 30 åå, bilolycka juni-97 Stora framsteg kognitivt och motoriskt Stort epileptiskt anfall aug-99, talet kom tillbaka Kognitivt har pat blivit mycket mer aktiv, verkar förstå en hel del av vad som sägs och svarar adekvat ja och nej.( ) Kan nu gå 64 m med gångbord. (1999) 2005 klarade patienten att upprätthålla uppmärksamhet under ett långt läkarbesök och ställa relevanta frågor. 19 år senare: Tillkomst av vissa kognitiva svårigheter.
17 Några utvalda citat från intervjuerna
18 I vår studie ges exempel på att kognitiv bättring efter allvarlig TBI är möjlig och pågår under flera års tid Intervjuaren: Upplever du att du fortfarande gör framsteg inom vissa områden, alltså upplever du att du fortsätter att förbättras? Intervjupersonen: Nej, det vet jag inte. Det är skrivandet i så fall. Psykiskt, vilka meningar som ska stå var. Och hennes kommunikation är det som fortfarande utvecklas, 18 år efter. Och det är ju fantastiskt.
19 Intervjupersonerna har på senare år märkt viss försämring i kognitiv förmåga. Omfattande TBI innebär att den kognitiva reserven i hjärnan minskar -> ökad risk för kognitiv svikt (Nordström et al, 2018)
20 Den kvinnliga patienten och hennes sjukgymnast berättar om att patienten hade en högre grad av medvetande än vad omgivningen trodde. Genom sin förbättring genom åren har pat kunnat förmedla detta.
21 Intervjuaren: Kunde du prata eller kommunicera? Intervjupersonen: Nej, kunde inte det med assistenterna. När man sitter i rullstol så hör man inte vad de pratar om. De pratade inte så mycket med mig, de pratade med kollegorna. ( ) Det är därför jag inte tycker så bra om rullstol. Jag började prata med sjukgymnasten. ( ) Intervjuaren: Upplever du att du förstod mer än de trodde att du förstod? Intervjupersonen: Nej, de tror att jag inte förstod någonting alls.
22 Och hon har kunnat verbalisera så mycket saker ( ) som jag tar med mig i varenda möte, just hennes upplevelse av hur det är att ha assistent. Jag såg det, jag märkte det på plats 1998 och -99 men hon kunde ju inte uttrycka sig då men långt, långt senare berättade hon hur det var. ( ) Alltså hon berättade ju saker som man bara tänker att det här är ju det är ju sant. Och jag kan se det på andra, att de inte förstår, vem är det som pratar när dom går bakom min rygg? Att man måste verkligen vara framför, man måste verkligen fysiskt ta på en person som är svårt skadad för att de ska veta aha, det är du och jag som pratar. Och sedan hur viktigt det är att som yrkesperson ha kvar den här nyfikenheten inför varje person. För det tänker jag att det är det som har drivit mig genom alla åren, att jag är nyfiken på människan bakom.
23 Livskvalitet? Det är också, kontakter har jag väldigt gott om. Vänner har jag väldigt dåligt med. Jag har mina mycket mörka stunder...
24 Både mannen och kvinnan har varit deprimerade Mycket vanligt efter TBI, påverkar livskvaliteten negativt (Ponsford et al, 2018) En ökad grad av nedstämdhet och ångest bland de TBI-patienter som inte återgått till någon form av arbete (Franulic et al, 2004)
25 Brister i studien Enbart två, mycket unika, patienter Gått lång tid efter skadan och saker och ting kan ha fallit i glömska.
26 Intervjupersonernas berättelser vittnar om bristande långtidsuppföljning Även beskrivet i litteraturen. (Mueller et al 2017, Lefebvre et al 2005, Graff et al 2018)
27 Ingen framtidsutsikt? Rehab- enorma framsteg Långtidsuppföljning??? Primärvården vs Rehabiliteringsmedicin
28 Konklusion Det finns fall med allvarlig TBI där utfallet blir så mycket bättre än vad man kunnat tro och detta visar på svårigheten att göra prognoser. Patienter med grava hjärnskador kan ha högre grad av medvetande än vad vi tror. Se därför alltid människan bakom varje patient. Kognitiv bättring är möjlig och det är sannolikt en process som pågår flera år efter en traumatisk hjärnskada. Traumatisk hjärnskada av omfattande dignitet bidrar till att hjärnans kognitiva reserv minskar, vilket kan leda till kognitiv svikt. Patienter med allvarlig TBI kan av denna anledning bli aktuella för sjukvården igen många år efter skadetillfället. Det finns många förbättringsmöjligheter vad gäller långtidsuppföljning efter TBI
29 Hur kan vi använda mitt ST-arbete i kliniken?? Bristande långtidsuppföljning av TBI-pat, inte minst på SUS. Möjlighet att försöka förbättra detta genom att starta upp avgränsat uppföljningsprogram för selekterade hjärnskadepatienter. Försöka hitta/beskriva rätt insatser i rätt tid, skapa vårdprogram? Hypotesgenererande arbetei avhandling kring uppföljning TBI?
30 Tack!
31 Extra bilder vid behov
32 Meningsfullhet Livet som helhet Fysisk hälsa 3 2,5 Energi 2 Pengar 1,5 Sinnesstämning 1 0,5 Förmåga att göra saker för nöjes skull 0 Bostads situation Mannen Kvinnan Förmåga att utföra sysslor i hemmet Minne Själv såsom helhet Familj Vänner 0= Dålig, 1= Någorlunda, 2= God, 3= Utmärkt
33 Jag ser ju hur det blir sämre och sämre, samtidigt som man räddar ju fler och fler till mycket, mycket, mycket svårare funktionshinder än faktiskt vad patienten hade. ( ) Initialt är dom så oerhört svårt skadade så inte ens min egen profession bedömer det som lönt att vara inne hos patienten. Det gör ibland när många av de nyskadade kommer som är så jätte, jättesvårt skadade att man ett par sekunder tänker att Herregud, alltså vad är meningen med det här? och sedan när det går ett tag och jag börjar märka att det faktiskt händer ju saker så får jag tillbaka lite utav den där känslan jag hade med patienten. ( ) Och jag har två eller tre stycken faktiskt just nu, unga tjejer, de är födda på 80-talet, tidigt 80-tal, mitten på 80-talet. Kommer liggandes i sina HD-rullstolar, de kan inte ens sitta för att dom är så stela i kroppen. Dom gallskriker, dom fullständigt makabra felställningar och ingen har pratat med dom. Och sedan så börjar allt det här om igen då och efter bara några månader så börjar dom kunna sitta upp lite bättre och när man sitter upp så börjar man plötsligt se sig omkring och den ena tjejen har ju verbalt börjat prata och den andra har börjat kommunicera med blinkningar och det är någonting som man då under ett helt år inte överhuvudtaget har kunnat se eller ens tänka att det går. Så känner jag att det är ju något som är fel, för det är en ren tur att dom får komma hit. Hade dom då bott någon annanstans så hade dom inte haft någonstans att komma och då hade dom bara blivit liggande där.
34 Resultat Meningsbärande enhet (citat) Jag kom fram till, och det märkte jag på mig själv, att det blir helt klart bättre med träning, envis träning, regelbunden träning. Under förutsättning att man jämför med ett perfekt minne, så är jag fullständigt värdelös, men om man jämför med det jag ser hos genomsnittet, så är jag inte alls värdelös. Man kan inte bara fokusera på rehabilitering för vad rehabilitering blir för i så fall, blir det till slut. Man måste leva också. Kod Kategori/Tema Huvudtema Träning Förbättring/försämring Hanterbarhet Jämför med normalfallet Reflektion Begriplighet Livsinnehåll Livskvalitet Meningsfullhet
35 Meningsbärande enhet (citat) Jag tränade, tränade, tränade. Jag kommer inte ihåg allt. Sen har jag frågat henne hur ofta borstar DU med vänster hand? Nej, jag kan inte det, säger hon. Det enda jag vet som jag inte kan. Jag kan inte spela piano, hon kan inte borsta tänderna med vänster hand. Jag är lite besviken över att inte kunna läsa böcker, ja. Kod Kategori/Tema Huvudtema Träning Förbättring/försämring Hanterbarhet Jämför med normalfallet Reflektion Begriplighet Livsinnehåll Livskvalitet Meningsfullhet
36 TBI- traumatisk hjärnskada Drabbar miljontals männsikor i hela världen Epidemiologin förändras Orsakar betydande hälsorelaterad och socioekonomisk kostnad Ganska få studier beskriver långtidsutfall efter TBI Kvalitativa studier
BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik
BUP PTSD-mottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik PTSD vad är det? Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en diagnos som vi kan få efter att ha varit med om allvarliga och/eller
Kognitivt sviktande patienter i slutenvården
Kognitivt sviktande patienter i slutenvården Anette Ohlson Leg apotekare, MSc Klinisk Farmaci / Projektledare Walder i Hälsostaden Bakgrund kognitiv svikt Upptäcks oftast sent Primärvård - korta besök
Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar
Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Elisabet Londos överläkare, professor Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Begrepp Demens Kognition Vad är demens? utan själ Ny terminologi Demens
Kärleken till Dig. Känner du igen dig i något av nedanstående påstående?
Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att känna kärlek till sig själv. Hur känner du? Känner du igen dig i något av nedanstående påstående?
Vad är afasi? Swedish
Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute
se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi
Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick
Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.
Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Lagen börjar med att beskriva vilka personer med funktionshinder som har rätt till insatser enligt LSS. Dessa personer
Bildstöd till 12 frågor om formuläret Traumareaktioner - 12 frågor
Bildstöd till 12 frågor om formuläret Traumareaktioner - 12 frågor 1. Jag får jobbiga tankar, bilder eller ljud från det som hände som dyker upp i mitt huvud fast jag inte vill. Efter det att riktigt jobbiga
Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom
Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom 2018-02-21 Jarl Torgerson Docent, överläkare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset Syfte Det övergripande syftet är att kartlägga
Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)
Varför gör dom inte som vi säger? Agenda Inledning Vad är följsamhet? Olika hinder för god följsamhet Tips och råd för att öka följsamhet Aron Sjöberg STP-psykolog Rehabcentrum Gotland/Minnesmottagningen
- Hur påverkas anhöriga eller de som personligen drabbas av rattfylleriolyckor?
DRABBAD AV RATTFYLLERI - Hur påverkas anhöriga eller de som personligen drabbas av rattfylleriolyckor? Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, Göteborgs universitet och docent i trafikmedicin, Umeå universitet
Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Del 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
SKULD & SKAM. och vägen till frihet. text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat
SKULD & SKAM och vägen till frihet text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat Legitimerade psykoterapeuten Pamela Sjödin-Campbell från Äktenskap & Familj i Fokus möter ofta människor som bär på skuld och
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA
HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA 1 Detta frågeformulär innehåller frågor t.ex. om Era allergiska symptom och symptom i stöd- och rörelseorganen.
2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?
2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena
PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Håkan - En förebild i möjligheter.
Text: Hilda Zollitsch Grill, Fysioterapi Nr 1/2006 (avskriven av Håkan Svensson) Håkan - En förebild i möjligheter. Med envishet och beslutsamhet kommer man långt. Det vet Håkan Svensson från Gävle, sjukgymnaststudent
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Svåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning
utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen
Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta
Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra
Långvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen
Egenvårdbeslut Fall: Flicka 6 år, flerfunktionshinder pga CP-skada, grav utvecklingsstörning. Grav utvecklingsstörning, epilepsi. Har tracheostomi, syrgas, sugning av luftvägar, gastrostomi a. Sugning
Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.
Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad
Patienter som sköter sina läkemedel själva
Patienter som sköter sina läkemedel själva Erfarenheter från ett länssjukhus Anne.Hiselius@rjl.se Anna.Hardmeier@rjl.se Ryhov, Region Jönköpings län, Sweden Självmedicinering En process där patienten involveras
Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd!
Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd!!??! Stora brister Undersökningar visar att personer som har fått en hjärnskada efter till exempel olyckor, fall eller sjukdom inte får
Projekt utökad hemrehabilitering. Jönköpings kommun
Projekt utökad hemrehabilitering Jönköpings kommun 2015-2018 Varför utökad hemrehabilitering? Hälso- och sjukvård i ordinärt boende kommunens ansvar januari 2013 Förändra arbetssätt och omfördela resurser
ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd
ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket
Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom
Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten
UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK
UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION RUMSUPPFATTNING MINNE SPRÅK UPPMÄRKSAMHET Krävs att för att upprätthålla övriga kognitiva funktioner. Svårt att hålla tråd i samtal, upprepa
Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Stöd i Sundbyberg För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och service till
LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.
Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och
Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial
Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva
Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping
Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av
Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro
Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Mathias bröt nacken och trodde att livet var slut
Mathias bröt nacken och trodde att livet var slut Mathias var en lovande idrottsman med stora planer för framtiden. Men allt tog slut då olyckan inträffade. I början kände han bara ilska och sorg och funderade
Chemobrain en kvalitativ studie om bröstcancerpatienters upplevelser av kognitiva biverkningar efter genomgången cytostatikabehandling
Chemobrain en kvalitativ studie om bröstcancerpatienters upplevelser av kognitiva biverkningar efter genomgången cytostatikabehandling Kala Hatti Önnerfält & Alexandra Rönnängsgård Men när tiden gick och
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada
OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är
1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Ta kommando över dina tankar
Ta kommando över dina tankar Vår hjärna vän eller fiende! Har du någon gång hört uttrycket det är bara ord, eller, det var bara en oskyldig tanke. Min vän, det finns ingenting så förödande som ord och
Joh.16:16-22, 4:e sönd. i påsktiden
Joh.16:16-22, 4:e sönd. i påsktiden 090503 Det är en ganska märklig text vi snart ska läsa. Den är lite märklig och svår både i sitt innehåll, men också kanske för att den återger ett så speciellt tillfälle.
PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping
Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.
Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)
PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber
Vi måste tala med varandra!
Vi måste tala med varandra! En metod för att arbeta med bemötande- och kommunikationsfrågor gentemot patienter och varandra. Karin Olsson, Verksamhetsutvecklare Hud- och könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset,
Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys
Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar
Barnombudsmannen Cecilia Sjölander
Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och
Påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring? HUR påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring?
Påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring? HUR påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring? Hur KAN VI arbeta med livsstilsförändring hos personer med
När allt förändrades. Livet fortsätter. Graviditeten går bra. Mycket bra. Det är rutin.
Anna Clarén När allt förändrades Bild Anna Clarén Text Lars Tegermark E n familj. Mamma, pappa och två små barn, tre och ett och ett halvt år gamla. Välutbildade, välmående med fin bostad på landet. Mamma
Psykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
1. Tränaren Camilla ser allvarlig ut när hon berättar om en sak. Vad berättar hon om?
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE 1. Tre sekunder 1. Tränaren Camilla ser allvarlig ut när hon berättar om en sak. Vad berättar hon om? 2. Vilken tävling gäller uttagningen? 3. Vad hände i Somalia?
ICF och läkarintyg
ICF och läkarintyg 2016-10-18 Om att strukturera psykiska symtom för att underlätta diagnos och dokumentation i journalen samt för det medicinska underlaget (= läkarintyget) till Försäkringskassan Bakgrund
Ätstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt
Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni
Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Kartläggning av hjärnskaderehabilitering
Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Tre kartläggningar under 2011, med fokus på hur hjärnskaderehabiliteringen fungerar i Sverige. 1. Socialstyrelsen kartlägger hur landstingen uppfyller sitt rehabiliteringsuppdrag
Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips
Information från Danderyds sjukhus Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips I underarmen finns två ben radius (strålbenet) och ulna (armbågsbenet). Radiusfrakturer är en av de vanligast
DOM 2014-04- 0 7. Meddelad i Göteborg. Ombud: Jur.kand. Zisis Zikontalas Komplett Assistans Sverige AB Box 60 291 21 Kristianstad
KMl\tIRRÄ TTEN I GÖTEBORG vdelning 3 2014-04- 0 7 Meddelad i Göteborg Mål nr 4668-13 Sida I (3) KLGNDE ( Ombud: Jur.kand. Zisis Zikontalas Komplett ssistans Sverige B Box 60 291 21 Kristianstad MOTPRT
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning
UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Yes, we can! Kommentarer till en subkultur Kardiologiska kliniken Stella Cizinsky
Yes, we can! Kommentarer till en subkultur 2012-03-15 Kardiologiska kliniken Stella Cizinsky Bakgrund Man, född 49 HCMP som utvecklas till DCMP (?) Hjärtsvikt debut 2000 Coronarangio u a RF-ablation av
Samtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare
Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare 45 minuter Strokerehabilitering i Lidköping som utgångspunkt för diskussion kring bemötande och värdegrund Eller Värdegrund och bemötande
Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress.
Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress. Intervjustudie angående patienters upplevelse av patientdagbok och mottagningsbesök
Citatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder.
Citatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder. Ett projekt i Reumatikerförbundets regi finansierat av Arvsfonden
HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens
Inledning Att bli utsatt för tvång är obehagligt, men ändå utsätter vi andra för tvång när vi vårdar dom. Även fast vi har lagar om hur vi får behandla vårdsökande har vi inte någon direkt lag som säger
Meningen med avvikelser?
Patientsäkerhet Martin Enander Chefläkare Cathrine Viklander Vårdutvecklare Verksamheten för Kvalitet och patientsäkerhet (KP) Region Västernorrland www.lvn.se Meningen med avvikelser? 1 Varför rapportera
INFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och
Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt
Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i
Att tvingas genomföra ett rökuppehåll i samband med operation
Att tvingas genomföra ett rökuppehåll i samband med operation - Rökares upplevelser Länk till uppsats D-uppsats, Vårdvetenskap Eva Åkesson Bakgrund Tobak ur ett globalt perspektiv Tobaksanvändande i Sverige
Varför väljer vissa cancerpatienter att läsa sin journal via nätet? Hanife Rexhepi Doktorand, Högskolan i Skövde
Varför väljer vissa cancerpatienter att läsa sin journal via nätet? Hanife Rexhepi Doktorand, Högskolan i Skövde Oro och Rädsla Allvarligt sjuka patienters tillgång Intervjustudien 15 + 15 patienter Etikprövad
Som familj leva med Svår Traumatisk Hjärnskada (STH) under 7 år Familjeintervjuer
Som familj leva med Svår Traumatisk Hjärnskada (STH) under 7 år Familjeintervjuer Maud Stenberg MD PhD, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Umeå Universitet Britt-Inger Saveman RNT PhD
Vetenskapsfestivalen 2008 Uppmärksamhet, minne och inlärning hur funkar hjärnan?
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Vetenskapsfestivalen 2008 Uppmärksamhet, minne och inlärning hur funkar hjärnan? Er klass besökte psykologiska institutionen under Vetenskapsfestivalen. Där fick ni lära er en
Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Stöd till dig som har en funktionsnedsättning
Stöd till dig som har en funktionsnedsättning norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun 1 Stöd för ett självständigt liv Att ha en funktionsnedsättning kan innebära att vissa delar av livet är svåra
ARBETSKOPIA
Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den avdelning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt avdelningen och vi hoppas att du vill
Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS
Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä
En ungdomsidrottares väg tillbaka efter en allvarlig hjärnskakning. Anders Waplan Niklas Fröst Peter Sojka
En ungdomsidrottares väg tillbaka efter en allvarlig hjärnskakning Anders Waplan Niklas Fröst Peter Sojka 1 MATCHEN RÅD PÅ SJUKHUSET 2 REHAB VIA ÖSTERSUNDS IK (de första 7 veckorna efter skadan) HJÄRNTRAPPA
Varningssignaler och råd
Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.
Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI
Kognitiv rehabilitering Vad är rätt insatser vid kognitiv nedsättning? Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI ERSTA
Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre
Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte
Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips
Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna
REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE
REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE SAMTAL Ett projekt för att stödja äldre personer som lever med långvarig smärta Mia Berglund och Catharina Gillsjö, Högskolan i Skövde Margaretha Ekeberg, Kristina Nässén
Min forskning handlar om:
Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit
Regionalt vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke och TIA
Regionalt vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke och TIA Jessica Kristiansson, arbetsterapeut Pernilla Sandgren, specialist i neurologi Regionala expertgruppen
Information om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter