Skolan först i Eskilstuna.

Transkript

1 Sida 1 av 14

2 Skolan först i Eskilstuna. Eskilstuna är en fantastisk stad. Det finns mycket att vara stolt över, och det är mycket som blivit bättre jämfört med förut. Där friheten växer, där kan människor växa och drömma och ibland göra drömmarna till verklighet. Det handlar om att gå i en bra skola med duktiga lärare, att kunna nå sin fulla potential och nå sina drömmar. En del vill bli arkitekter, andra vill bli byggarbetare. I vårt Eskilstuna får alla plats i vårt samhällsbygge. Eskilstuna ska ge alla barn möjlighet att kunna forma sina liv. Därför sätter vi liberaler skolan först. Välståndet har ökat i Eskilstuna tack vare att hinder har plockats bort, så att nya företag och branscher har kunnat växa fram. Tack vare Liberalernas valfrihetsreformer på riksplan kan du välja skola och vårdcentral i Eskilstuna. Tack vare ökad jämställdhet och arbete mot fördomar har varje människa fått större svängrum att leva i frihet. Tack vare aktivt miljöarbete har utsläppen minskat samtidigt som ekonomin har vuxit. Tack vare starka trygghetssystem finns det skydd som gör att du landar mjukt den dag något händer i livet. I vårt Eskilstuna hjälps vi åt när nöden blir stor. Men i dagens Eskilstuna får alla inte samma chans. Allt för många barn lämnar grundskolan utan att ha lyckats nå målen. Alldeles för många som invandrar till Sverige och kommer till Eskilstuna får inte möjlighet att försörja sig och stå på egna ben. Trots goda tider i ekonomin ligger arbetslösheten bland utrikes födda på över 30 procent. Det behövs förväntningar från samhället redan från ankomsten. I Eskilstuna anstränger vi oss, vi gör allt för att hamna i arbete och vi utbildar oss för att göra oss anställningsbara på arbetsmarknaden. I Eskilstuna går vi inte dag ut och dag in utan ett riktigt jobb. I vårt Eskilstuna jobbar vi hårt! Liberalerna sätter skolan först, eftersom ingenting är viktigare än skolan för att varje människa ska få med sig det bagage som behövs för att leva ett självständigt liv. På samma sätt är integrationen helt avgörande för att människor som kommit till vår kommun ska kunna bygga upp sin tillvaro och stå på egna ben i sitt nya hemland. Skolan och integrationen är nycklarna som behövs för att friheten ska komma alla till del. Sida 2 av 14

3 Just nu snurrar hjulen på högvarv i ekonomin. Men högkonjunkturen varar inte för evigt, och därför måste vi göra de förändringar som behövs för att Eskilstuna ska vara bättre förberett när det kommer sämre tider. När var och en känner att det lönar sig bättre att arbeta, studera, ta ansvar och ta risker i Eskilstuna, så utvecklas vår stad och välståndet ökar. Klyftorna i Eskilstuna ska inte minska genom att människor hålls tillbaka, utan genom att människor får fler chanser. I Liberalernas budget för Eskilstuna kommun lägger vi fram reformer för över 269 miljoner kronor. Vi satsar 53 miljoner för att förbättra skolan, 72 miljoner på integrationen, 44 miljoner för att öka tryggheten och 100 miljoner på bättre trafik. Vi gör reformer och sänker skatten för fler jobb i Eskilstuna. Det är förslag som skapar fler möjligheter för alla också för dem som i dag inte får chansen. Liberaler är framtidsoptimister. Vi blundar inte för dagens problem, men vi vet också att de går att lösa. Med liberal politik skapar vi en starkare stad där barnen går i bra skolor med duktiga lärare, där människor går till arbetet, där vi känner oss trygga på gator och torg och där vi bekämpar de långa bilköerna genom effektiva åtgärder. Aldrig någonsin har Liberalerna behövts mer än nu i Eskilstuna. Stefan Krstic (L) Gruppledare Sida 3 av 14

4 Innehållsförteckning Innehåll Skolan först i Eskilstuna Innehållsförteckning... 4 Liberala reformer... 5 ALLT BÖRJAR MED EN BRA SKOLA... 5 VARJE MÄNNISKA BEHÖVS... 5 TRYGGHETEN SKA GÄLLA ALLA... 6 BYGG BORT BILKÖERNA... 6 Omvärldsanalys... 8 SVENSK POLITIK... 8 SVENSK EKONOMI... 8 EN OROLIG OMVÄRLD... 9 MÄLARDALSREGIONEN KOMMUNENS EKONOMI Liberalernas ekonomiska prioriteringar Investeringar Sida 4 av 14

5 Liberala reformer ALLT BÖRJAR MED EN BRA SKOLA En bra skola är biljetten till framtiden för alla barn, även för dem som inte fått lika bra chanser med sig hemifrån. För att skolan ska fungera måste de allra bästa krafterna lockas till läraryrket därför satsar vi på höjda lärarlöner och bättre arbetsvillkor. Vi vet att alla barn inte är lika därför vill vi att skolan ska fungera bättre för elever med särskilda svårigheter och för elever som nyligen kommit till Sverige. Höjda löner för lärare, förskollärare och elevhälsa. 33 milj. kronor Fler mentorer för att avlasta lärarna i grund- och gymnasieskolan 8 milj. kronor Fler lärarassistenter för att avlasta förskollärarna i förskolan. 10 milj. kronor Införa lektorer i gymnasiet för att höja kvaliteten I undervisningen 2 milj. kronor Mesta skola byggs ut till F-6. Tidigare uppföljning och betyg från årskurs fyra. VARJE MÄNNISKA BEHÖVS Integration handlar om frihet. Friheten i att försörja sig själv och stå på egna ben. Friheten i att ha språkkunskaperna som behövs för att vara delaktig på riktigt i sitt nya hemland. Friheten i att veta att jämställdheten och demokratin gäller alla, även den som kommit hit från ett annat land. För oss liberaler handlar integrationspolitik om att riva hinder och sätta upp tydliga förväntningar. Det ska bli lättare att få det första jobbet, svenskundervisningen ska stärkas och hederstänkandet och parallellsamhällena bekämpas med kraft. Fler enkla jobb inom kommunen som får nyanlända i jobb. 50 milj. kronor Sänkt skatt för fler jobb i Eskilstuna och en mer attraktiv stad. 21 milj. kronor Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck 1 milj. kronor Mer effektiv SFI-undervisning och anpassning mot det svenska samhället. Sida 5 av 14

6 TRYGGHETEN SKA GÄLLA ALLA I Liberalernas Sverige ska alla veta att det finns hjälp när den verkligen behövs. Men i dag växer köerna i sjukvården, samtidigt som människor med stora funktionsnedsättningar berövas sin personliga assistans. Brottsligheten är en maktfaktor att räkna med i utsatta bostadsområden Att försvara tryggheten är också att försvara friheten. Utöka antalet trygghetsväktare i Eskilstuna för att skapa trygghet på gator och torg samt bistå polisen med hjälp. Förstärkning av den personliga assistansen med anledning av den socialdemokratiska regeringens nedskärningar. Förstärkning av tilläggsbeloppet för barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Utöka kameraövervakningen på brottsutsatta platser. 4 milj. kronor 20 milj. kronor 20 milj. kronor BYGG BORT BILKÖERNA Hämta och lämna på dagis, storhandla, skjutsa gamla mamma till doktorn, skjutsa barnen till träningar och fritidsaktiviteter. Liberalerna inser att bilen är nödvändig för att väldigt många människor ska få ihop vardagen. Mycket av det vi förväntas klara av dagligen fungerar inte eller tar för lång tid med buss, cykel eller till fots. Verkligheten är att vi behöver bilen. Därför tar Liberalerna problemet med de långa bilköerna i Eskilstuna på allvar. När en sträcka som borde ta ett par minuter istället tar en kvart eller tjugo minuter så försvinner mycket dyrbar tid för många människor. Bilar som står stilla och spyr ut avgaser är också ett miljöproblem. Trafiken måste flyta smidigare. Bättre trafikflöde och mindre bilköer 100 milj. kronor. Sida 6 av 14

7 Sida 7 av 14

8 Omvärldsanalys Den liberala samhällsmodellen utmanas. Vi ser det i resten av Europa där populister och extremister försöker rasera de liberala värderingar som västvärlden bygger på. Det är en oroande säkerhetspolitisk utveckling i Ryssland där Putin rustar upp. Vi har stora utmaningar i vårt eget land, en ny underklass av lågutbildade nyanlända håller på att växa fram. Kunskapsskolan behöver mer av reformer för att ge alla barn samma chans i livet. En liberal reformagenda är nödvändig för att Sverige inte ska slitas isär. SVENSK POLITIK I skrivande stund saknar Sverige en regering. En tydlig majoritet i riksdagen för de reformer som Liberalerna anser nödvändiga står inte att finna. Detta läge bidrar med stor osäkerhet om hur riket ska styras. Det påverkar även kommunerna då osäkerhet råder kring innehållet och den politiska inriktningen i statsbudgeten. Sverige står inför stora utmaningar. Globaliseringen medför att svenska företag verkar i en miljö med allt tydligare global konkurrens. Den åldrande befolkningen och höga ambitioner för välfärden innebär att vi hela tiden måste sträva efter att nå målet om full sysselsättning, bland annat genom att fler människor kan arbeta längre upp i åldrarna. Liberalernas och Alliansens reformer har ökat både arbetskraftsutbud och sysselsättningsgrad. Detta lade grunden till att Sverige står sig bättre ekonomiskt än de flesta andra europeiska länder. Statsskulden är låg. Vi har ett stramt finanspolitiskt ramverk som under lång tid har respekterats av en bred majoritet av riksdagens partier. SVENSK EKONOMI Svensk ekonomi går bra. Efter en ovanligt lång och djup nedgång råder det nu högkonjunktur, drivet av en stark, investeringsdriven tillväxt i omvärlden och en expansiv penningpolitik med minusräntor. Som i varje högkonjunktur blir jobben fler och skatteintäkterna större. Nu ser denna högkonjunktur ut att gå mot sitt slut. Samtidigt har inte högkonjunkturen kunnat dölja att Sverige befinner sig i en period med stora reformbehov. Trots den höga tillväxten präglas svensk ekonomi av flera långsiktiga problem. Arbetsmarknaden kännetecknas av en stor och ökande tudelning, där en allt större andel arbetslösa står allt längre från arbetsmarknaden. Det är tydligt att högkonjunkturen inte kommer alla till del. Samtidigt är bristen på arbetskraft stor, inte minst i offentlig sektor. Prognoser pekar på att tillväxten per capita framöver blir lägre än i jämförbara länder. Sida 8 av 14

9 Rekordlåga räntor, tidigare genomförda strukturreformer och en internationell högkonjunktur driver den svenska tillväxten, samtidigt som ingen regering sedan talet har sparat så lite i högkonjunktur som den nuvarande. I kombination med bristen på nya långsiktiga strukturreformer gör detta Sverige illa rustat inför den lågkonjunktur som kommer. Det svenska näringslivet är i grunden konkurrenskraftigt, men politiken går i fel riktning. Flera beslut har försämrat villkoren för företagande och jobb i Sverige. Sammantaget har regeringen höjt skatterna med över 60 miljarder kronor varav över 30 miljarder kronor är skattehöjningar på jobb och tillväxt. Sådant har Sverige inte råd med. Nästa generations stora svenska bolag måste växa i dag. På medellång sikt utgör bostadsprisernas utveckling och hushållens skuldsättning en risk. Bostadspriserna och hushållens skuldsättning har ökat kraftigt sedan mitten av talet och är nu på mycket höga nivåer. Vid ett kraftigt prisfall kan hushållen tvingas amortera på sina lån i snabbare takt, med negativa konsekvenser för konsumtion, tillväxt och sysselsättning som följd. EN OROLIG OMVÄRLD Konjunkturen i omvärlden ser ut att stärkas ytterligare framöver. Det finns dock betydande risker för ett sämre scenario. Efter att USA infört importtullar på stål och aluminium och landets handelspartner svarat med motåtgärder finns det en risk för ett omfattande handelskrig. Minskad handel riskerar att skada ett litet exportberoendeland som Sverige. Effekterna av Brexit kan fortfarande bli mer omfattande än befarat, och risken för en sämre utveckling i Kina kvarstår. Dessutom talar det faktum att många länder i världen just nu går bra samtidigt för att riskerna för en nedgång nu är större. Den svenska ekonomin är mycket omvärldsberoende och när konjunkturen vänder ner internationellt skulle det drabba Sverige hårt. För att Sverige ska klara utvecklingen framöver krävs därför nya strukturreformer. Antalet asylsökande som kommer till Sverige har minskat kraftigt efter flyktingvågen Då Eskilstuna befolkningsökning netto bestått helt av invandring de senaste åren kommer detta få konsekvenser för våra prognoser. Sida 9 av 14

10 MÄLARDALSREGIONEN Mälardalsregionen är en fungerande arbetsmarknadsregion med Stockholm som nav. Många eskilstunabor pendlar dagligen inom regionen och våra företag är beroende av varandra som kunder och leverantörer. För att skapa tillväxt i regionen måste vi och våra grannkommuner därför vårda och stärka våra relationer med huvudstaden och gemensamt verka för bättre infrastruktur för kommunikationer, utbildning och näringsliv. KOMMUNENS EKONOMI Eskilstunas ekonomiska förutsättningar bestäms av flera olika faktorer, bland annat av statliga medel, befolkningens utveckling och skatteunderlaget. Dessa påverkas i sin tur av olika regionala, nationella och internationella faktorer. Vi lever i en globaliserad ekonomi. Vi ser nu i Eskilstuna en bekymmersam ekonomisk utveckling. De kommande åren 2019 och 2020 ser vi stora kostnadsökningar som inte motsvaras av intäktsökningarna. Eskilstuna kommun står inför en demografisk press med ökande andel vårdbehövande äldre som barn i förskole- och skolålder i jämförelse med den arbetsföra befolkningen. Färre måste försörja fler. Detta glapp mellan intäkter och kostnader innebär sparkrav på kommunens verksamheter. De tuffa nedskärningar inom kommunens verksamhet som den socialdemokratiska majoriteten genomfört under mandatperioden har fått konsekvenser i form av arbetsmiljöproblem och sjukskrivningar. Detta kommer i förlängningen att påverka kvaliteten i de tjänster kommunen levererar. Utöver det står Eskilstuna kommun de kommande åren inför enorma investeringar. Kommunen har byggt ett nytt badhus, en ny arena, en tågdepå samt planerar att bygga, skolor, vård- och omsorgsboenden för äldre samt renovera miljonprogrammen för att nämna några av de större posterna. Sammantaget handlar det om miljardbelopp för kommunkoncernen. Dessa investeringar påverkar kommunens driftbudget. Dessutom innebär en ansvarsfull finansiering av investeringar att kommunen finansierar en del av investeringen med egna medel istället för lån. Sida 10 av 14

11 Liberalernas ekonomiska prioriteringar Liberalernas ambition är att kommunens ekonomi ska vara stark och uthållig för att värna viktiga välfärdsverksamheter. Det är av yttersta vikt att kommunens verksamheter iakttar budgetdisciplin och att budgetramarna ligger fast för de olika nämnderna. Det är enligt vår mening inte ansvarsfullt att föreslå stora permanenta utgiftsökningar som inte kan finansieras långsiktigt. Kommunens ekonomi måste visa ett gott resultat för att kunna finansiera de stora investeringar som vi har framför oss. Genom att befolkningen växer i Eskilstuna så krävs investeringar i infrastruktur, förskolor, skolor och äldreboenden. Ett överskott i kommunens kassa är nödvändigt för att inte tvingas till allt för stora lån. Det ska löna sig att arbeta. Skattetrycket i Eskilstuna är högre än i de omkringliggande jämförbara kommunerna och mycket högre än i Stockholm. För att Eskilstuna ska vara attraktivt måste skattetrycket ned. Liberalerna prioriterar därför att sänka skatten med tio öre, vilket motsvarar 21 miljoner kronor. Kostnadsökningarna gör att det är fortsatt viktigt att effektivisera kommunens verksamhet. Kostnaderna för den kommunala verksamheten ligger i flera fall fortfarande högre i Eskilstuna än i jämförbara kommuner. Politiken måste prioritera. Vi har därför valt att prioritera trygghet, skola, vård och omsorg, medan vi sparar mer på andra områden. Vi föreslår att kommunens åtaganden i form av projekt, samarbeten, beredningar, utskott och annat utvecklingsarbete som inte direkt är kopplat till kärnverksamheten ses över och minskas. Utvecklingspengar under kommunstyrelsen ska inte användas till ordinarie verksamhet i nämnderna. Vi anser att nämnderna ska hantera detta inom ram. Kommunens administration måste bli mer effektiv. Vi höjer ambitionsnivån för att effektivisera administrationen. En extern aktör bör tas in för att genomlysa den kommunala byråkratin och föreslå effektiviseringar. Liberalerna anser att Eskilstuna även i fortsättningen ska ge bidrag till studieförbundens verksamhet, men vi anser inte att det är nödvändigt att ge mest pengar per innevånare i hela landet. Sida 11 av 14

12 Eskilstuna kommun har tidigare varit dålig på att söka medel ur EU:s strukturfonder regionalfonden och socialfonden. Projekt som andra genomfört delfinansierade av EU har vi betalt för helt och hållet själva. Detta är ett onödigt slöseri och Eskilstuna kommun borde därför skärpa sina rutiner kring att söka medel från EU:s strukturfonder. Liberalerna i Eskilstuna anser att det är viktigt att ha långsiktigt stabila finanser i det svåra läget. I vår budget landar överskottsmålet för 2019 på 127 miljoner kronor, vilket motsvarar 2.0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. För 2020 är motsvarande siffra 168 miljoner kronor eller 2.5 procent. Sida 12 av 14

13 Investeringar Sammantaget har kommunen ett mycket stort behov av investeringar den kommande perioden. Det ekonomiska läget är ansträngt. Därför är det viktigt att kommunen inte tar sig an alltför vidlyftiga investeringar. På sikt krävs dock en lägre investeringstakt för att detta ska vara långsiktigt hållbart. Behovet av anpassade boendeformer för bland annat de äldre ökar och kräver nyinvesteringar för att tillfredsställa behovet av god vård och omsorg och att människor kan leva ett tryggt liv. Det ökande antalet barn i alla åldrar leder till att nya förskolor behöver byggas. Liberalerna anser att fler än kommunen kan bygga och driva dessa. Vi vill också uppmuntra att fler kooperativ skapas. Även grundskolor behöver byggas ut och planer finns på helt nya grundskolor i kommunen. En fjärde kommunal gymnasieskola kommer att starta i högskolans nuvarande lokaler. Liberalerna anser att Mesta skola ska byggas ut till en F-6-skola och att en förutsättningslös utredning ska ske om ytterligare utbyggnad till F-9. Processerna för planer och inköp av mark för utbyggnaden behöver därför starta snarast. Vi har även behov av att förnya och utöka de lokaler och funktioner som används för idrott och fritid. Trafiksituationen i Eskilstuna kräver åtgärder. Liberalerna har presenterat ett antal förslag för att minska bilköerna och få ett smidigare trafikflöde. De närmaste två åren avsätter vi 100 miljoner kronor för investeringar i snabba åtgärder för en bättre trafik. Det är av yttersta vikt att till varje beslut om investeringar koppla ansvaret för de driftskostnader som investeringen medför. Liberalerna anser att detta leder till en bättre kostnadsbild samt visar på ett ansvarstagande för kommunens ekonomi. Vi ska dessutom eftersträva att fler aktörer är med och finansierar de nödvändiga investeringarna och tillhörande driftskostnader. De investeringsramar för nämnderna som beslutats av kommunfullmäktige ska hållas. Nödvändiga förändringar i investeringsbudget under löpande budgetår ska beslutas av kommunstyrelsen innan åtgärder vidtas. Sida 13 av 14

14 Sida 14 av 14

15 (2) FÖRUTSÄTTNINGAR Utfall 2017 Prognos 2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 Utdebitering 22,08 22,08 21,92 21,92 21,92 Folkmängd 1/11 året innan Inflationspåslag 2,3% 2,7% 2,7% 2,9% 2,9% Internränta 4,0% 4,0% 4,0% 4,0% 4,0% Kommunalskatt och generella bidrag (mnkr) Utfall 2017 Prognos 2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 Kommunalskatt 4 390, , , , ,7 Inkomstutjämning 1 254, , , , ,2 Kostnadsutjämning 212,0 223,4 230,4 232,6 234,9 Regleringsbidrag/-avgift - 1,0 16,5 46,5 74,0 66,5 Strukturbidrag 0, 0,0 LSS-utjämning 37,1 21,1 17,2 17,4 17,6 Slutreglering tidigare år - 15,7 4,7 0,0 0,0 0,0 Generella bidrag från staten 107,4 88,0 57,5 34,5 0,0 Kommunal fastighetsavgift 166,7 181,5 184,8 184,8 184,8 Summa 6 151, , , , ,6 Utveckling i % 3,0% 2,6% 3,1% 3,0% Finansnetto (mnkr) Utfall 2017 Prognos 2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 Finansiella intäkter 93,2 79,4 76,3 85,8 94,7 Finansiella kostnader -90,3-91,1-88,0-104,0-122,6 Utdelning kommunala bolag 44,5 94,7 117,9 117,9 117,9 Summa 47,4 83,0 106,2 99,7 90,0 RESULTATRÄKNING (mnkr) Utfall 2017 Prognos 2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 Verksamhetens driftnetto Avskrivningar -207,8-222,3-243,4-243,4-243,4 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD , , , , ,4 Skatteintäkter och generella statsbidrag 6 151, , , , ,6 Finansnetto 47,4 83,0 106,2 99,7 90,0 Årets resultat 306,0 55,0 127,6 168,2 122,2 Reavinster -22,0-10,0 Användning av tidigare års resultat 0,0 84,0 0,0 Årets resultat - justerat balanskravsresultat 284,0 129,0 127,6 168,2 122,2 Årets resultat i procent 4,6% 0,7% 2,0% 2,5% 1,8% Resultatmål, procent av skatteintäkter och generella statsbidrag 2,5% 2,5% 2,5% 2,5% 2,5%

16 (2) Driftbudget, (mnkr) Budget Nämnder 2019 Kommunstyrelsen 362,9 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd 398,5 Förskolenämnden 650,1 Grundskolenämnden 1 215,6 Gymnasienämnden 397,2 Kommunrevisionen 3,1 Kultur- och fritidsnämnden 303,6 Miljö- och räddningstjänstnämnden 90,0 Socialnämnden 475,9 Stadsbyggnadsnämnden 405,9 Torshälla stads nämnd 40,9 Valnämnden 3,0 Vård- och omsorgsnämnden 1 883,3 Överförmyndarnämnden 12, ,3 ÖVRIGA KOMMUNGEMENSAMMA KOSTNADER UNDER KOMMUNSTYRELSEN Budget 2019 Fastighetsenheten (klk) - 20,9 Mark- och fastighet (klk) 0,4 Friskolor (ks-gem) 439,3 Skaderegleringsutgifter 7,3 Pensionsutbetalningar (netto) 105,2 Pålägg på inköp 0,0 Miljöavgifter på personbilar och flyg - 2,0 Riktade statsbidrag - 74,4 Kommungemensam skolpeng - 49,0 Internränta - 182,9 Tjänsteköp från koncernbolagen 17,0 Po-pålägg 3,8 Budgetregleringsposter: Lönereserv 6,2 Ks allmänna 5,9 Ekologisk utveckling - 4,2 Grön omställning 0,0 Näringslivsutveckling 0,0 Ortsutveckling - 2,5 Reserv - oförutsett 1,5 Demografi skola 22,1 Demografi äldreboende 20,4 Spetssamverkan mälardalens högskola 0,0 Kapitalkostnader - nya investeringar och helå 13,9 Arena och bad 16,1 Arbetsskor, vård- och omsorg och förskola 4,8 Finansiering från tidigare år - 33,7 Övriga besparingar, effektiviseringar, intäktsö - 15,0 Ökat intäktskrav exploatering - 10,0 0,0 0,0 0,0 Summa verksamhetens driftnetto 6 511,6

17 (21) Förändringar NÄMNDER KOMMUNSTYRELSEN 362,9 349,0 348,4 Ingående budget ,6 333,6 333,6 Ramförändringar i årsplan 31,1 29,7 37,4 Effektiviseringskrav, grund -3,8-7,6-11,4 Löneökningar 2,6 5,2 7,8 Inflation exkl löneökningar 6,3 11,8 17,7 Skatteväxling -3,1-3,1-3,1 Kapitalkostnader IT infrastruktur 3,3 3,3 3,3 Ny jurist helårskonsekvens, kåp ,5 0,5 0,5 Kvalitetsmässa 3,0 0,0 3,0 Byggbonus enligt plan, kåp ,0-2,7-2,7 Robotdalen 0,5 0,5 0,5 Torshälla direkt till KLK 1,5 1,5 1,5 Förstärkt basöverenskommelse rekryteringsenheten 15,7 15,7 15,7 Våldsbejakande extremism 1,0 1,0 1,0 Utökning vattenansvar och planering verksamhetslokaler 1,2 1,2 1,2 Verktygslådan 1,3 1,3 1,3 Översiktsplan, Kåp ,7-2,7-2,7 Flytt av utbildningsinspektionen -0,7-0,7-0,7 Uppdatering och utveckling ks och kf 2,3 2,3 2,3 Tjänsteköp DEAB 2,2 2,2 2,2 Politiska förändringar i årsplan -11,3-15,1-18,9 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr -3,8-7,6-11,4 Ytterligare effektivisering / avveckling av tidigare majoritetssatsning -10,0-10,0-10,0 Destination Eskilstuna -2,5-2,5-2,5 Trygghetsvakter 4,0 4,0 4,0 Kartläggning hedersrelaterat våld 1,0 1,0 1,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 17,2 5,5 4,0 Bostadssociala pengar 2,5 2,5 2,5 Ändrad utformning av Mässa -1,5 1,5 Tillskott service nämnden 1,7 1,7 1,7 Avdrag interkulturella rådet -0,2-0,2-0,2 Utvecklingsanslag 14,7

18 (21) Politiska förändringar i komplettering årsplan -7,7-4,7-7,7 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 Kvalitetsmässa -3,0 0,0-3,0 Utvecklingsanslag -4,7-4,7-4,7 ARBETSMARKNADS- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN 398,5 396,8 401,6 Ingående budget ,4 445,4 445,4 Ramförändringar i årsplan -6,6-7,0-0,9 Effektiviseringskrav, grund -3,9-7,8-11,7 Löneökningar 6,2 12,4 18,6 Inflation exkl löneökningar 3,8 7,6 11,4 Arbetsmarknadsåtgärder, kåp ,4-11,4-11,4 Svenska som andra språk, kåp ,0-6,5-6,5 Förstärkt basöverenskommelse rekryteringsenheten -1,3-1,3-1,3 Politiska förändringar i årsplan -25,3-26,6-27,9 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr -1,3-2,6-3,9 Trainee o arbm insatser till fler enkla jobb -17,0-17,0-17,0 Minskning försörjningsstöd -10,0-10,0-10,0 Lärarlönesatsning 3,0 3,0 3,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 0,0 0,0 0,0 Skuldrådgivning 1,0 1,0 1,0 Försörjningsstöd -1,0-1,0-1,0 Politiska förändringar i komplettering årsplan -15,0-15,0-15,0 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 Statligt bidrag för utsatta områden -15,0-15,0-15,0 FÖRSKOLENÄMNDEN 650,1 660,8 671,2 Effektiviseringskrav, grund 0,0 0,0 0,0 Anslagsfinansierad ram 15,3 15,3 15,3

19 (21) Effektiviseringskrav, grund 0,0 0,0 0,0 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 15,3 15,3 15,3 Tillskott för nämndorgansiation 1,4 1,4 1,4 Flytt anslagsfinansierade verksamheter 13,9 13,9 13,9 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 Förskola (skolpeng) 634,8 645,5 655,9 Ingående budget ,5 589,5 589,5 Ramförändringar i årsplan 10,1 20,8 31,2 Effektiviseringskrav, grund -5,9-11,8-17,7 Löneökningar 15,1 30,2 45,3 Inflation exkl löneökningar 0,9 2,4 3,6 Politiska förändringar i årsplan 13,1 13,1 13,1 Förändrat effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 Lärarlönesatsning 4,9 4,9 4,9 Fler assistenter 8,2 8,2 8,2 Ramförändringar i komplettering årsplan 22,1 22,1 22,1

20 (21) Demografi skola 22,1 22,1 22,1 Förändrat effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 GRUNDSKOLENÄMNDEN 1 215, , ,8 Effektiviseringskrav, grund 0,0 0,0 0,0 Anslagsfinansierad ram 166,9 167,0 177,1 Ingående budget ,5 138,5 138,5 Ramförändringar i årsplan -1,3-0,5 0,3 Effektiviseringskrav, grund -2,1-4,2-6,3 Löneökningar 2,2 4,4 6,6 Inflation exkl löneökningar 0,7 1,4 2,1 Obalans LSS unga från bun till von -6,8-6,8-6,8 Justering ing budget anslagsfinansierad del 4,0 4,0 4,0 Flytt av utbildningsinspektionen 0,7 0,7 0,7 Politiska förändringar i årsplan 19,3 18,6 17,9 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr -0,7-1,4-2,1 Tilläggsbelopp 20,0 20,0 20,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 20,4 10,4 0,4 Tilläggsbelopp 20,0 10,0 0,0 Tillskott för nämndorgansiation 0,4 0,4 0,4 Politiska förändringar i komplettering årsplan -10,0 0,0 20,0 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 Tilläggsbelopp -10,0 0,0 20,0 Grundskola (skolpeng) 1 016, , ,8 Ingående budget ,2 948,2 948,2

21 (21) Ramförändringar i årsplan 22,4 44,0 65,0 Effektiviseringskrav, grund -6,6-13,2-19,8 Löneökningar 23,9 47,8 71,7 Inflation exkl löneökningar 3,0 7,4 11,1 Statsbidrag i "påsen" för grsk 2,1 2,0 2,0 Politiska förändringar i årsplan 13,8 11,0 8,2 Förändrat effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr -2,8-5,6-8,4 prio 1 grundskola 13,3 13,3 13,3 prio 2 grundskola 3,3 3,3 3,3 prio 3 grundskola 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 32,4 32,4 32,4 Demografi skola 32,4 32,4 32,4 Förändrat effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 prio 1 grundskola 0,0 0,0 0,0 prio 2 grundskola 0,0 0,0 0,0 prio 3 grundskola 0,0 0,0 0,0 Grundsärskola (skolpeng) 31,9 33,4 34,9 Ingående budget ,8 85,8 85,8 Ramförändringar i årsplan 1,5 3,0 4,5 Effektiviseringskrav, grund -0,9-1,8-2,7 Löneökningar 2,2 4,4 6,6 Inflation exkl löneökningar 0,2 0,4 0,6 Politiska förändringar i årsplan 1,5 1,5 1,5 Förändrat effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 Lärarlönesatsning 1,5 1,5 1,5 Ramförändringar i komplettering årsplan -56,9-56,9-56,9 Demografi skola 1,4 1,4 1,4 Flytt till gymnasisär -30,8-30,8-30,8 Flytt anslagsfinansierade verksamheter -27,5-27,5-27,5 Förändrat effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 GYMNASIENÄMNDEN 397,2 403,3 409,1 Effektiviseringskrav, grund 0,0 0,0 0,0 Anslagsfinansierad ram 14,9 14,9 14,9 Effektiviseringskrav, grund 0,0 0,0 0,0

22 (21) Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 14,9 14,9 14,9 Tillskott för nämndorgansiation 1,3 1,3 1,3 Flytt anslagsfinansierade verksamheter 13,6 13,6 13,6 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 Gymnasiet (skolpeng) 351,0 357,1 362,9 Ingående budget ,6 327,6 327,6 Ramförändringar i årsplan 5,5 11,6 17,4 Effektiviseringskrav, grund -3,3-6,6-9,9 Löneökningar 7,3 14,6 21,9 Inflation exkl löneökningar 1,5 3,6 5,4 Politiska förändringar i årsplan 10,2 10,2 10,2 Förändrat effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 Lärarlönesatsning 5,1 5,1 5,1 Mentorer 3,4 3,4 3,4 Lektorer 1,7 1,7 1,7 Ramförändringar i komplettering årsplan 7,7 7,7 7,7 Demografi skola 7,7 7,7 7,7 Förändrat effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 Gymnasiesärskola (skolpeng) 31,3 31,3 31,3

23 (21) Effektiviseringskrav, grund 0,0 0,0 0,0 Politiska förändringar i årsplan 0,5 0,5 0,5 Förändrat effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 Lärarlönesatsning 0,5 0,5 0,5 Ramförändringar i komplettering årsplan 30,8 30,8 30,8 Flytt till gymnasisär 30,8 30,8 30,8 Förändrat effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 KOMMUNREVISIONEN 3,1 3,1 3,1 Ingående budget ,6 2,6 2,6 Ramförändringar i komplettering årsplan 0,5 0,5 0,5 Ökat anslag 0,5 0,5 0,5 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 303,6 308,5 312,4 Ingående budget ,7 302,7 302,7 Ramförändringar i årsplan 4,1 10,0 14,9 Effektiviseringskrav, grund -3,0-6,0-9,0 Löneökningar 3,6 7,2 10,8 Inflation exkl löneökningar 3,3 8,6 12,9 E-arkiv 2,2 2,2 2,2 Friidrotts SM, Kåp ,0-1,0-1,0 Konstnärlig utsmyckning -1,0-1,0-1,0 Kapitalkostnader från den centrala reserven 0,6 0,6 0,6 Förstärkt basöverenskommelse rekryteringsenheten -0,6-0,6-0,6 Politiska förändringar i årsplan -4,0-5,0-6,0 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr -1,0-2,0-3,0 Ytterligare effektivisering -5,0-5,0-5,0 Studieförbund -3,0-3,0-3,0 Fler enkla jobb 5,0 5,0 5,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 0,8 0,8 0,8 Kapitalkostnader 1,9 1,9 1,9 Flytt av anslag för arena och bad -1,1-1,1-1,1

24 (21) Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 MILJÖ- OCH RÄDDNINGSTJÄNSTNÄMNDEN 90,0 93,3 95,5 Ingående budget ,6 86,6 86,6 Ramförändringar i årsplan 3,3 5,6 7,8 Effektiviseringskrav, grund -0,2-0,4-0,6 Löneökningar 2,2 4,4 6,6 Inflation exkl löneökningar 0,1 0,4 0,6 Utöking tobakstillsyn och livsmedelstillsyn 0,6 0,6 0,6 Ökad styrka inom räddningstjänsten 1,0 1,0 1,0 Förstärkt basöverenskommelse rekryteringsenheten -0,4-0,4-0,4 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 0,1 1,1 1,1 Ökad styrka 0,0 1,0 1,0 Kapitalkostnader 0,1 0,1 0,1 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0

25 (21) SOCIALNÄMNDEN 475,9 478,6 481,5 Ingående budget ,7 465,7 465,7 Ramförändringar i årsplan 11,8 16,8 22,0 Effektiviseringskrav, grund -7,0-14,0-21,0 Löneökningar 7,2 14,4 21,6 Inflation exkl löneökningar 5,2 10,0 15,0 Obalanser i verksamheten 10,0 10,0 10,0 Fristadshus, kåp ,5 0,5 0,5 Hederrelaterat våld och förtryck, kåp ,3-0,3-0,3 Förstärkt basöverenskommelse rekryteringsenheten -1,8-1,8-1,8 Våldsbejakande extremism -1,0-1,0-1,0 En tjänst för nyanlända, sn - kåp ,0-1,0-1,0 Politiska förändringar i årsplan -2,3-4,6-6,9 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr -2,3-4,6-6,9 Ramförändringar i komplettering årsplan 0,7 0,7 0,7 Tjänst för hedersrelaterat våld och förtryck 0,7 0,7 0,7 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 STADSBYGGNADSNÄMNDEN 405,9 398,7 399,8 Ingående budget ,5 393,5 393,5 Ramförändringar i årsplan 2,4-3,2-0,5

26 (21) Effektiviseringskrav, grund -4,7-9,4-14,1 Löneökningar 3,3 6,6 9,9 Inflation exkl löneökningar 4,0 8,2 12,3 Revidering av översiktsplan 2,8 Väghållarskap för vägar 0,5 0,5 0,5 Skatteväxling -11,1-11,1-11,1 Kollektivtrafik, prisökningar 4,7 4,7 4,7 Byggbonus enligt plan, kåp ,3-5,9-5,9 Byggbonus GIS, kåp ,0 1,0 1,0 Helårskonsekvens fria bussresor 65+, helger och röda dagar 0,8 0,8 0,8 Byggbonus resecentrum, kåp ,3-3,3-3,3 Konstnärlig utsmyckning 1,0 1,0 1,0 Kapitalkostnader från den centrala reserven 4,4 4,4 4,4 Förstärkt basöverenskommelse rekryteringsenheten -0,7-0,7-0,7 Politiska förändringar i årsplan -2,1-3,7-5,3 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr -1,6-3,2-4,8 Ytterligare effektivisering -5,5-5,5-5,5 Fler enkla jobb 5,0 5,0 5,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 6,1 6,1 6,1 Kapitalkostnader 5,0 5,0 5,0 Drift investeringar 1,1 1,1 1,1 Politiska förändringar i komplettering årsplan 6,0 6,0 6,0 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 Nej till höjda parkeringsavgifter 6,0 6,0 6,0 TORSHÄLLA STADS NÄMND 40,9 41,0 41,2 Ingående budget ,6 45,6 45,6 Ramförändringar i årsplan -1,7-1,4-1,0 Effektiviseringskrav, grund -0,6-1,2-1,8 Löneökningar 0,2 0,4 0,6 Inflation exkl löneökningar 0,9 1,6 2,4 Torshälla direkt till KLK -1,5-1,5-1,5 Förstudie Hamn T-hälla -0,7-0,7-0,7

27 (21) Politiska förändringar i årsplan -4,2-4,4-4,6 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr -0,2-0,4-0,6 Avskaffad nämnd & nämndadm -4,0-4,0-4,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 1,2 1,2 1,2 Kapitalkostnader 0,1 0,1 0,1 Drift investeringar 1,1 1,1 1,1 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 VALNÄMNDEN 3,0 0,5 0,7 Ingående budget ,8 3,8 3,8 Ramförändringar i årsplan -0,8-3,3-3,1 Valår -0,8-3,3-3,1 Ramförändringar i komplettering årsplan 0,0 0,0 0,0 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 1 883, , ,3 Ingående budget , , ,3 Ramförändringar i årsplan 68,8 113,7 160,4 Effektiviseringskrav, grund -26,4-52,8-79,2 Demografi - personer med funktionsnedsättning 16,5 33,0 49,5 Demografi hemtjänst 5,5 12,5 20,1

28 (21) Löneökningar 41,3 82,6 123,9 Inflation exkl löneökningar 8,9 15,4 23,1 Obalans LSS unga från bun till von 6,8 6,8 6,8 Förstärkt basöverenskommelse rekryteringsenheten -3,8-3,8-3,8 Riktade statsbidrag inom ÄO upphör 20,0 20,0 20,0 Politiska förändringar i årsplan 51,2 42,4 33,6 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr -8,8-17,6-26,4 Fler enkla jobb - äldre 40,0 40,0 40,0 Värna LSS & funktionsnedsättning 20,0 20,0 20,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 0,0 0,0 0,0 Effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN 12,3 12,8 13,3 Ingående budget ,9 11,9 11,9 Ramförändringar i årsplan 0,4 0,9 1,4 Löneökningar 0,3 0,6 0,9 Inflation exkl löneökningar 0,2 0,4 0,6 Förstärkt basöverenskommelse rekryteringsenheten -0,1-0,1-0,1 Övverförmyndarnämnden undantagen effektivisering 0,0 0,0 0,0

29 (21) Ramförändringar i komplettering årsplan 0,0 0,0 0,0 KOMMUNGEMENSAMMA KOSTNADER FASTIGHETSENHETEN (KLK) -20,9-20,9-20,9 Ingående budget ,9-0,9-0,9 Ramförändringar i komplettering årsplan -20,0-20,0-20,0 Komponentavskrivningar -20,0-20,0-20,0 MARK- OCH FASTIGHET (KLK) 0,4 0,4 0,4 Ingående budget ,4 0,4 0,4 Ramförändringar i komplettering årsplan 0,0 0,0 0,0 FRISKOLOR (KS-GEM) 439,3 445,6 451,9 Förskola (skolpeng) 144,8 147,1 149,4 Ingående budget ,0 126,0 126,0 Ramförändringar i årsplan 2,3 4,6 6,9 Effektiviseringskrav, grund -1,3-2,6-3,9 Inflation exkl löneökningar 3,6 7,2 10,8 Politiska förändringar i årsplan 2,9 2,9 2,9 Förändrat effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 Lärarlönesatsning 1,1 1,1 1,1 Fler assistenter 1,8 1,8 1,8 Ramförändringar i komplettering årsplan 13,6 13,6 13,6 Demografi skola 13,6 13,6 13,6 Förändrat effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0

30 (21) Grundskola (skolpeng) 219,1 222,1 225,1 Ingående budget ,1 191,1 191,1 Ramförändringar i årsplan 3,6 7,2 10,8 Effektiviseringskrav, grund -1,3-2,6-3,9 Inflation exkl löneökningar 4,9 9,8 14,7 Politiska förändringar i årsplan 2,8 2,2 1,6 Förändrat effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr -0,6-1,2-1,8 Lärarlönesatsning 2,7 2,7 2,7 Mentorer 0,7 0,7 0,7 Ramförändringar i komplettering årsplan 21,6 21,6 21,6 Demografi skola 21,6 21,6 21,6 Förändrat effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 Gymnasiet (skolpeng) 75,4 76,4 77,4 Ingående budget ,1 58,1 58,1 Ramförändringar i årsplan 1,0 2,0 3,0 Effektiviseringskrav, grund -0,6-1,2-1,8 Inflation exkl löneökningar 1,6 3,2 4,8 Politiska förändringar i årsplan 1,8 1,8 1,8 Förändrat effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 Lärarlönesatsning 0,9 0,9 0,9 Mentorer 0,6 0,6 0,6 Lektorer 0,3 0,3 0,3 Ramförändringar i komplettering årsplan 14,5 14,5 14,5 Demografi skola 14,5 14,5 14,5 Förändrat effektiviseringskrav, politisk förändring, mnkr 0,0 0,0 0,0 Skaderegleringsutgifter 7,3 7,3 7,3 Ingående budget ,3 7,3 7,3

31 (21) Ramförändringar i komplettering årsplan 0,0 0,0 0,0 Pensionsutbetalningar (netto) 105,2 105,2 105,2 Ingående budget ,2 105,2 105,2 Ramförändringar i komplettering årsplan 0,0 0,0 0,0 Pålägg på inköp 0,0 0,0 0,0 Ingående budget ,0 0,0 0,0 Pålägg på inköp 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 0,0 0,0 0,0 Pålägg på inköp 0,0 0,0 0,0 Miljöavgifter på personbilar och flyg -2,0-2,0-2,0 Ingående budget ,0-2,0-2,0 Miljöavgifter på personbilar och flyg 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 0,0 0,0 0,0 Miljöavgifter på personbilar och flyg 0,0 0,0 0,0 Riktade statsbidrag -74,4-74,4-74,4 Ingående budget ,4-74,4-74,4 Ramförändringar i komplettering årsplan 0,0 0,0 0,0 Kommungemensam skolpeng -49,0-49,0-49,0 Ingående budget ,7-4,7-4,7 Ramförändringar i årsplan -4,0-4,0-4,0

32 (21) Justering ing budget anslagsfinansierad del -4,0-4,0-4,0 Kommungemensam skolpeng 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar i komplettering årsplan -40,3-40,3-40,3 Utökad närvarotid förskola 10,0 10,0 10,0 Demografi skola -50,3-50,3-50,3 Kommungemensam skolpeng 0,0 0,0 0,0 Internränta -182,9-187,9-192,9 Ingående budget ,9-155,9-155,9 Ramförändringar i årsplan -9,0-14,0-19,0 Internräntor -9,0-14,0-19,0 Ramförändringar i komplettering årsplan -18,0-18,0-18,0 Intäkter internränta -18,0-18,0-18,0 Tjänsteköp från koncernbolagen 17,0 17,0 17,0 Ingående budget ,0 0,0 0,0 Tjänsteköp från koncernbolagen 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 17,0 17,0 17,0 Tjänsteköp 17,0 17,0 17,0 Tjänsteköp från koncernbolagen 0,0 0,0 0,0 PO-pålägg 3,8 3,8 3,8 Ingående budget ,8 3,8 3,8 Ramförändringar i komplettering årsplan 0,0 0,0 0,0 Budgetregleringsposter: Lönereserv 6,2 9,6 13,6 Ingående budget ,6 1,6 1,6 Ramförändringar i årsplan 4,6 8,0 12,0 Löneökningar 5,1 10,2 15,3 Inflation exkl löneökningar -0,5-2,2-3,3 Lönereserv 0,0 0,0 0,0

33 (21) Ramförändringar i komplettering årsplan 0,0 0,0 0,0 Lönereserv 0,0 0,0 0,0 KS allmänna 5,9 5,9 5,9 Ingående budget ,9 6,9 6,9 Politiska förändringar i årsplan -1,0-1,0-1,0 Ks allmänna -1,0-1,0-1,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 0,0 0,0 0,0 Ks allmänna 0,0 0,0 0,0 Ekologisk utveckling -4,2 0,0 0,0 Ingående budget ,2 4,2 4,2 Politiska förändringar i årsplan -4,2-4,2-4,2 Ekologisk utveckling -4,2-4,2-4,2 Ramförändringar i komplettering årsplan -4,2 0,0 0,0 Utvecklingsanslag -4,2 Ekologisk utveckling 0,0 0,0 0,0 Grön omställning 0,0 0,0 0,0 Grön omställning 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 0,0 0,0 0,0 Grön omställning 0,0 0,0 0,0 Näringslivsutveckling 0,0 3,0 3,0 Ingående budget ,0 3,0 3,0 Näringslivsutveckling 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar i komplettering årsplan -3,0 0,0 0,0 Utvecklingsanslag -3,0

34 (21) Näringslivsutveckling 0,0 0,0 0,0 Ortsutveckling -2,5 0,0 0,0 Ingående budget ,5 2,5 2,5 Politiska förändringar i årsplan -2,5-2,5-2,5 Ortsutveckling -2,5-2,5-2,5 Ramförändringar i komplettering årsplan -2,5 0,0 0,0 Utvecklingsanslag -2,5 Ortsutveckling 0,0 0,0 0,0 Reserv - oförutsett 1,5 1,5 1,5 Ingående budget ,4 12,4 12,4 Ramförändringar i årsplan 5,0 5,0 5,0 Reserver nämnder 5,0 5,0 5,0 Politiska förändringar i årsplan -4,9-4,9-4,9 Reserv - oförutsett -4,9-4,9-4,9 Ramförändringar i komplettering årsplan -3,5-3,5-3,5 Bostadssociala pengar 1,5 1,5 1,5 Tillskott service nämnden -1,7-1,7-1,7 Tillskott för nämndorgansiation -3,3-3,3-3,3 Politiska förändringar i komplettering årsplan -7,5-7,5-7,5 Reserv - oförutsett -7,5-7,5-7,5 Demografi skola -10,0 45,0 100,0 Förstärkt basöverenskommelse rekryteringsenheten -7,0-7,0-7,0 Ramförändringar i årsplan 60,0 115,0 170,0 Demografi - utbildning 60,0 115,0 170,0 Demografi skola 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar i komplettering årsplan -63,0-63,0-63,0 Demografi skola -63,0-63,0-63,0 Demografi skola 0,0 0,0 0,0 Demografi äldreboende 20,4 48,4 135,0 Ramförändringar i årsplan 20,4 48,4 135,0 Demografi äldreboende 20,4 48,4 135,0 Demografi äldreboende 0,0 0,0 0,0

35 (21) Ramförändringar i komplettering årsplan 0,0 0,0 0,0 Demografi äldreboende 0,0 0,0 0,0 Spetssamverkan Mälardalens högskola 0,0 5,0 5,0 Ingående budget ,0 5,0 5,0 Spetssamverkan Mälardalens högskola 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar i komplettering årsplan -5,0 0,0 0,0 Utvecklingsanslag -5,0 Spetssamverkan Mälardalens högskola 0,0 0,0 0,0 Kapitalkostnader - nya investeringar och helårseffekt tidigare år 13,9 23,9 33,9 Ingående budget ,2 18,2 18,2 Ramförändringar i årsplan 5,0 15,0 25,0 Kapitalkostnader nya investeringar 10,0 20,0 30,0 Kapitalkostnader från den centrala reserven -5,0-5,0-5,0 Ramförändringar i komplettering årsplan -9,3-9,3-9,3 Kapitalkostnader -7,1-7,1-7,1 Drift investeringar -2,2-2,2-2,2 Arena och bad 16,1 16,1 16,1 Ingående budget ,0 15,0 15,0 Arena och bad 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 1,1 1,1 1,1 Flytt av anslag för arena och bad 1,1 1,1 1,1 Arena och bad 0,0 0,0 0,0 Arbetsskor, vård- och omsorg och förskola 4,8 4,8 4,8 Ingående budget ,8 4,8 4,8 Arbetsskor, vård- och omsorg och förskola 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 0,0 0,0 0,0

36 (21) Arbetsskor, vård- och omsorg och förskola 0,0 0,0 0,0 Finansiering från tidigare år -33,7-33,7-33,7 Ingående budget ,7-33,7-33,7 Finansiering från tidigare år 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 0,0 0,0 0,0 Finansiering från tidigare år 0,0 0,0 0,0 Övriga besparingar, effektiviseringar, intäktsökningar -15,0-15,0-15,0 Politiska förändringar i årsplan -20,0-20,0-20,0 Övriga besparingar, effektiviseringar, intäktsökningar -20,0-20,0-20,0 Politiska förändringar i komplettering årsplan 5,0 5,0 5,0 Övriga besparingar, effektiviseringar, intäktsökningar 5,0 5,0 5,0 0-10,0-25,0-45,0 Politiska förändringar i komplettering årsplan -10,0-25,0-45,0 Ökat intäktskrav exploatering -10,0-25,0-45,0 Summa Nettokostnader

37 (21) FINANSIERING Kommunalskatt , , ,6 Ingående budget , , ,7 Ramförändringar i årsplan -213,5-402,0-587,3 Skatteintäkter och generella statsbidrag -214,1-402,3-587,3 Skatteväxling 0,6 0,3 Skatteintäkter, mnkr 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 26,1 10,6-3,8 Skatteprognos okt ,1 10,6-3,8 Politiska förändringar i komplettering årsplan 21,2 21,2 21,2 Skatteintäkter, mnkr 21,2 21,2 21,2 Finansnetto exkl utdelning kommunala bolag 11,7 18,2 27,9 Ingående budget ,8 32,8 32,8 Ramförändringar i årsplan -21,1-14,6-4,9 Finansnetto -21,1-14,6-4,9 Finansiella kostnader, mnkr 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader, mnkr 0,0 0,0 0,0 Utdelning kommunala bolag -117,9-117,9-117,9 Ingående budget ,7-94,7-94,7 Förändring av avkastningskravet, mnkr 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar i komplettering årsplan -23,2-23,2-23,2 Tjänsteköp -23,2-23,2-23,2 Förändring av avkastningskravet, mnkr 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 243,4 243,4 243,4 Ingående budget ,4 243,4 243,4 Avskrivningar, mnkr 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar i komplettering årsplan 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar, mnkr 0,0 0,0 0,0

38 Investering per nämnd Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret - Konsult och Uppdrag - Fastighetsfunktionen Arbetsmarknadsnämnden 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Kultur- och fritidsnämnden 22, Miljö- och räddningstjänstnämnden 10 6, Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden - Kommunala 145,7 139, ,5 88,5 - Medfinansiering till statlig infrastruktur Vård- och omsorgsnämnden Torshälla stads nämnd 20, , Summa nämnder Affärsinvestering (Mark och exploatering) Summa total 788, , , ,8 874,8 Investering per typ Fastigheter 456,9 1124,4 1111,3 1009,3 694,3 Stadsmiljö 100,7 103,8 105,5 105,5 98,5 Övrigt 51,4 20, Affärsinvestering Medfinansiering statlig infrastruktur ,7 1279,8 1173,8 874,8 Enligt ÅP ,1 1460,7 950,3 1036,3 839,3 Förändring mot ÅP 271,1 17,0-309,5-137,5-35,5

39 Tidigare års beslutade investeringsprojekt F UPMEF F UPMEF II F ROT Snickarvägens Fsk F Grundförstärkningar F Infrastruktur F Sundbyholms slott Summa Investering Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Typ av inv. Benämning Budget-id F Oförutsedda säkerhets och verksamhetsanpassningar ram 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 Summa Investering 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 Tidigare års beslutade investeringsprojekt F Ny-/utbyggnad Skiftinge förskola F Ny-/utbyggnad Fogdegatans förskola Summa Investering Tidigare års beslutade investeringsprojekt F Utbyggnation skogsängsskolan F Utbyggnation Kjula skola F Skiftingehus skola F Forskaren/Björktorp, grundskola Summa Investering Kommunstyrelsen Typ av inv. Benämning Budget-id Projektbudget Prognos tom F Mindre ombyggnationer ram F Säkerhetshöjande åtgärder ram F Tillgänglighet ram F Storkök ram F Solel ram F Energi- och miljöåtgärder ram F Komponentutbyte ram Projektbudget Prognos tom Förskolenämnden Typ av inv. Benämning Budget-id Projektbudget Prognos tom F Gillberga, 30, Snickarv paviljong F Hattmakaren, 80 pl F Årbygatan, utbyggnad befintlig Plan 5 20 F Tegelviken Plan 40 F Skogstorps Östra Plan 70 F Skogstorps Centrum Plan 55 F Torshälla Plan 70 F Kapellbacken Plan F Årby Norrnorra Plan 20 F Förskola Mesta Plan F Förskola Mestalunden Grundskolenämnden Typ av inv. Benämning Budget-id Projektbudget Prognos tom F Ny F-6 skola "Väster" Plan F Ombyggnation Fristadsskolan Plan 15 F Ny 7-9 skolan, Nötknäpparen Plan F Edvardslundsskolan, ombyggnation F Ärstaskolan, ombyggnation Plan 20 F Lagersbergsskolan, ombyggnation Plan Särskolan F Grundsärskola Träningsskola Plan Grundskola övrigt F Verksamhetsanpassningar inkl. utemiljö BOU Ram Ö Säkerhetsanpassningar Ram Utbyggnad Mesta skola Gymnasienämnden Typ av inv. Benämning Budget-id Projektbudget Prognos tom F S:t Eskil, kök och matsal Plan 55

40 F Kompletteringar 4:e GY, kök/matsal, ev. idh-hall Plan 50 Tidigare års beslutade investeringsprojekt F Rekarnegymnasiet, utbildningskolaler Ekeby F Ombyggnation Rekarnegymnasiet F Gymnasiesärskola, Rinman Summa Investering Tidigare års beslutade investeringsprojekt Ö Fotbollens infrastruktur, Skogstorp ,5 2,5 Ö Förbättringar i friluftsområden 3 0,3 2,7 Ö Skidlift Vilsta F Skärmtak Munktellarenan ,5 1 0,5 Ö Långbergsparken ,5 0,5 Ö E-arkiv Ö Konstgräs Hållsta Summa Investering 22, F Brandstation, Ärla/Flygplatsen Plan 2,0 F Brandstation, söder Plan Summa Investering, mnkr 10 6, Socialnämnden Typ av inv. Benämning Budget-id Tidigare års beslutade investeringsprojekt F Ombyggnad av Sågarsvedet Summa Investering Kultur- och fritidsnämnden Typ av inv. Benämning Budget-id Projektbudget Prognos tom Ö Anpassning av lokaler för dansverksamhet ,5 0,5 Ö Truppgymnastik Plan Ö Ridanläggningar nya djurskyddslag Plan Ö Skatepark ,5 3,5 Ö Allaktivtetsplats Ö Allaktivtetsplats Plan 4 Ö Fotbollens infrastruktur Ö Fotbollens infrastruktur Plan 20 Ö Offentlig konst Ram Ö Förbättringar i friluftsområden Plan 3 3 Ö Ekängens idrottsområde Plan F Danslokaler utveckling Plan 15 Ö Bokbuss Plan 7 Ö Bibliotekets infrastruktur Plan F Åtgärder för säkerhet, miljö och tillgänglighet Ram Ö Investering bryggor Sundbyholms hamn ,7 0,7 Ö Led-belysning konstmuseet ,5 0,5 Miljö- och räddningstjänstnämnden Typ av inv. Benämning Budget-id Projektbudget Prognos tom Ö Brandfordon ,0 8,0 Ö Brandfordon ,0 2,0 Ö Övningsanordningar Plan 2,0 Ö Brandfordon Plan 4,5 2,0 5,0 Projektbudget Prognos tom Stadsbyggnadnämnden Typ av inv. Benämning Budget-id Projektbudget Prognos tom S Gredbyvägen S Djurgården, lekplats ,5 2,5 S Stadsparken ,5 1,5 10 S Reparation Gasverksbron S BM-stråket ,5 3,5 S Lekplatssatsning S Cykelprojekt ram 0, S Nollvision- o trafiksäkerhetsåtgärder ram 2 0, S Kollektivtrafikåtgärder ram S Trygghetsskapande och estetisk belysning ram S Ombyggnad och upprustning av lek- och parkmiljöer ram 3 3 S Planteringsåtgärder ram S Landsbygdsinvesteringar ram S Beläggningsarbeten ram S Belysning, reinvestering ram 4,5 5 5 S Gång- och cykelväg, Klostergatan plan 3

41 S Mått Johanssonsväg - Gap Sundinsväg plan 6 S Våtmark Klippberget (strategisk plan) plan 5 S Reparation broar (4 st) plan 5 S Gång- och cykelväg, Lasarettsgatan plan 2,3 S Rothoffsparken, utv.plan + upprustning plan 1,5 2,5 S Munktellsgatan norr om Nätet plan 1,5 S Gång- och cykelväg Sundbyvägen plan 1,5 S Gång- och cykelväg, Uttermarksgatan plan 3 S Skogsängen lekplats plan 3,5 S Kungsplan plan 5 5 S Slottsbacken plan 4 S Renovering kaj, Köpmangatan plan 5 S Gång- och cykelväg, Sundbyholm plan 3 S Gång- och cykelväg, Folkesta - Dalby plan 1 14 S Shared space, Nygatan plan 2 18 S Skiftinge stadsdelspark + torg plan S Ny park i Balsta plan S Tullgatan plan 15 S Torshällavägen Rinmansgatan - Idunplan plan 7 S Kloster Kyrkopark plan 4,5 S Renovering kaj, Holmen plan S Bro över ån mellan Nybron och Rådhusbron plan 30 S Stadsdelspark LRF-området plan S Gång- och cykelväg, Brunnsta, bro över ån plan Åtgärder för ökad framkomlighet i trafiken Tidigare års beslutade investeringsprojekt S Busskörfält, Kyrkogatan S Kunskapsstråket ,1 19,9 24 S Infrastrukturåtgärder vid arena ,2 1,8 1 S Kungsgatan , ,5 S Vilsta naturreservat ,6 0,3 1,3 Summa Investering 145,7 139, ,5 88,5 M Gång- och cykelväg, Kvicksund-Hällby plan M Gång- och cykelväg, Hållsta-Skogstorp plan 8 8 M Gång- och cykelväg, Kjula-Svista plan M Gång- och cykelväg, Prästtorp-Gillberga skola-skogstorp plan M Gång- och cykelväg, Stenkvistarondellen-Eskilstuna plan M Gång- och cykelväg, Alberga-Västermokorsning plan Summa medfinansiering statlig infrastruktur Summa total stadsbyggnadsnämnden 145,7 154, ,5 116,5 Tidigare års beslutade investeringsprojekt Ö Utveckla Torshargs IP ,8 1 12,8 Ö Investeringar ridskolan ,2 0,7 Ö Septitank och bryggor Mälarbaden (överförd från 2018) S Slussportar S Smidesstaket ,7 0,3 Summa Investering 20, , Torshälla stads nämnd Typ av inv. Benämning Budget-id Projektbudget Prognos tom S Omläggning av vägar Torshällas gatuområde Ram 3,5 2,5 5,5 6 S Försköna Torshällas infarter Ram S Nollvisions- och trafiksäkerhetsåtgärder Ram S Gatubelysning- trygghetsskapande insatser Ram 1,2 1 1 S Ombyggnad och upprustning av lek- och parkmiljöer Ram 1 0,5 S Konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer Ram 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 S Cirkulationsplats, Gillet Plan 6 S Utveckla Holmbergsparken Plan 2 S Ombyggnad och elanslutning bryggor, öster om kanalen Plan 2 S Gång- och cykelväg, Vallbybron-Brogatan-Stadskällarbron Plan 4 S Utveckla Kofältet Plan 0,5 S Gång- och cykelväg och belysning Bjällerstavägen Plan 6 Ö Ridanläggning - ny djurskyddslag Plan Vård- och omsorgsnämnden Typ av inv. Benämning Budget-id Projektbudget Prognos tom F Nytt gruppboende, Hällby-Ökna 1:220 6 platser F Ärla-Åstorp 1:32 och Ärla-Nytorp 4:2, utökning 2 platser F Skiftinge gård gruppboende utökning 2 platser F Nytt gruppboende, Skogstorp, Backa 2:1, 6 platser F Nya service-/gruppboenden 6 platser vardera, ex Kjula ås 1:50, viptorp östra, Viptorp södra, Bjällersta Plan F Tillbyggnad, Vård- och omsorgsboende Ekebo, 10 platser Plan 2 33

42 F Ny- och ombyggn. Vård- och omsorgsboende Spångagården 80 platser F Ombyggnation Trumslagargården Plan 160 F Nya vård- och omsorgsboende platser Plan 300 F Nytt vård- och omsorgsboende 60 platser Plan 150 F Nytt vård- och omsorgsboende 60 platser Plan 150 F Verksamhetsanpassning Ram F Ombyggnation Skogsgläntan Tidigare års beslutade investeringsprojekt F Nytt gruppboende, Hökaren eller motsvarande F Nytt gruppboende, Balsta Östermalm 1:20 6 platser F Nytt gruppboende, Ekeby 3:14, 6 platser F Nytt gruppboende, Slagsta 3:19, 6 platser F Nytt korttids centrum 80 platser, Specialisten F Nybyggn. Vård- och omsorgsboende Gillet 50 platser F Skiftinge vård- och omsorgsboende 90 platser Summa Investering Affärsverksamhet Typ av inv. Benämning Budget-id Projektbudget Prognos tom A Exploatering Plan A Större strategiska mark- och fastighetsköp Plan A Mindre mark- och fastighetsköp Ram Summa Investering Summa nämnder 659, , , ,8 964,8 Affärsverksamhet 129,0 130,0 30,0 10,0 10,0 Summa inklusive affärsverksamhet 788, , , ,8 974,8 Majoritetens förslag 793, , , ,3 849,3 Förändring mot majoriteten -5,5 26,0-80,5 77,5 125,5

43 Sida 1 av 1