Värmlands läns Vårdförbund bokslut 2018

Transkript

1 Dnr KS 2019/385 Sida 1/ Tjänsteskrivelse Administrativa enheten Helena Granlund Till Kommunfullmäktige Värmlands läns Vårdförbund bokslut 2018 Direktionen för Värmlands läns Vårdförbund har överlämnat bokslut för år Förbundets revisorer tillstyrker i revisionsberättelsen att årsredovisningen godkänns och att förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet. Hagfors kommun är en av medlemskommunerna i Värmlands läns Vårdförbund och får årsredovisningen för beslut om ansvarsfrihet och fastställelse. Handlingar i ärendet Årsredovisning 2018 Protokollsutdrag dir, Protokollsutdrag , 11 Granskningsrapport PWC 2018 Revisionsberättelse för år 2018 Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer årsredovisningen för år 2018 och ger direktionen för Värmlands läns Vårdförbund ansvarsfrihet. Helena Granlund kommunsekreterare Beslutet skickas till: Värmlands läns Vårdförbund, Box 93, Forshaga Telefon Besöksadress Postadress E-post Org.nr Dalavägen Hagfors kommun@hagfors.se

2 ÅRSREDOVISNING 2018 VÄRMLANDS LÄNS VÅRDFÖRBUND Värmlands 16 kommuner driver gemensamt IFO-verksamhet

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll Till medlemmarna 1 Förvaltningsberättelse 5 Resultat- och balansräkning 12 Noter 13 Driftredovisning 16 Kassaflödesanalys 17 Resultatanalys 18 Verksamhetsberättelse Beroendecentrum Värmland 19 Verksamhetsberättelse akut- och utredningshemmet Flöjten 27 Verksamhetsberättelse länets utvecklingsarbete inom missbruks- och beroendevården. 35 Kontaktinformation 42

4 Till medlemmarna STRATEGISKA HÖJDPUNKTER Förbundet har under året arbetat med att förbättra arbetet kring kommunikation och information. I syfte att på ett bättre sätt kommunicera med våra kunder, brukare och andra har vi utvecklat vår hemsida, nyhetsbrev, logotype och grafisk profil. Ett nytt dokumenthanteringssystem har implementerats vilket underlättar det administrativa arbetet kring diariet och möteshantering. Vi har också börjat undersöka möjligheterna till en digital hantering av vårdbegäran samt anmälan till kurser och konferenser. Nya krav i Kommunallagen har lett till att hemsidan försetts med en anslagstavla. Efter Dataskyddsförordningens (GDPR) inträde i maj månad har förbundet publicerat en integritetspolicy samt uppgifter om dataskyddsombud. Överhuvudtaget har arbetet med anpassning till GDPR varit omfattande. Personuppgiftsbiträdeavtal har tecknats med de aktörer vi samverkar med och som behöver behandla personuppgifter, registerförteckning är upprättad. Personalgrupperna har fått en första introduktionsutbildning. Mer utbildning på området är planerad under I maj skickades en enkät ut till kommunerna med frågor kring behov av nya verksamheter som skulle kunna drivas i förbundets regi. Detta utifrån synpunkter vi tidigare tillvaratagit på kommunrundan hösten De områden vi ställde frågor kring handlade om, HVB-hem för vuxna, HVB-hem för unga. Öppenvård för unga, öppenvård för vuxna och familjehem. Majoriteten av kommunerna var intresserade av samtliga frågor. I många av de svar som inkom beskrevs vikten av samverkan med Landstinget i Värmland. Av svaren går också att utläsa ett ökat behov av utveckling när det gäller samsjuklighet, både för vuxna och för unga. Förbundet har valt att i första hand titta vidare på möjligheterna att öppna ett HVB-hem för vuxna med missbruks-/beroendeproblematik. En utredning är påbörjad och remiss planeras att gå ut till länets fullmäktigeförsamlingar under våren Inom ramen för utvecklingsarbetet inom missbruks- och beroendevården har också arbetet i den Politiska styrgruppen och i den Centrala ledningsgruppen(clg) fortsatt under året. Frågor som har varit på agendan har bland annat varit, unga i risk- och missbruk, spelmissbruk, dopning, sprututbytesverksamhet, akutplatser för substanspåverkade personer, integrerad mottagning för unga, regionalt behandlingshem för vuxna, fortbildnings- och utbildningsinsatser. Arbetet fortgår och dessa grupper utgör en samverkansarena på lednings- och styrningsnivå som är mycket viktig för utvecklingen inom området missbruk/beroende i länet. Arbetet kring akutplatser för substanspåverkade personer fortsätter. Förbundet har projektmedel från Socialstyrelsen avsatta för ca ett års drift. Landstingets interna processer har dragit ut på tiden vilket gör att det är oklart när platserna kommer att öppnas. För kommunernas del har förbundet skickat ut underlag för fortsatt finansiering efter år 1. Hittills har 14 av 16 kommuner svarat och fattat beslut om Sida 1

5 att bidra med finansiering och godkänt att Värmlands läns vårdförbund tecknar avtal med Landstinget i Värmland för kommunernas räkning. Arbetet med nya lokaler till Flöjten har varit omfattade under året. Då efterfrågan på platser varit större än tillgången under flera år har förbundet arbetat med frågan under lång tid. I januari etablerades kontakt med Landstinget i Värmland angående f.d. Lövnäs vårdcentral som stått tom en tid. I en process tillsammans med Landstinget och Klara arkitektbyrå beviljades tillfälligt bygglov av Hammarö kommun i juli. Enligt bygglovshandlingarna kan Flöjten utöka antalplaster från 6 till Det finns också en överkapacitet i fastigheten vilket ytterligare skulle kunna bidra till att tillgodose de behov av platser som finns i länets kommuner. Från början var tanken att förbundet skulle hyra fastigheten. Landstiget meddelade dock under hösten att detta inte längre var aktuellt. Detta på grund av att landstinget beräknade att renoveringskostnaderna skulle bli alltför kostsamma. Utifrån detta påbörjades en process kring förvärv av fastigheten. Affären är planerad att slutföras i början av Förvaltningen tecknar fortsatt avtal med Forshaga kommun gällande administrativ service. Detta ger förvaltningen en fortsatt hög kvalitet, effektivitet och tillgänglighet i de tjänster förbundet köper av Forshaga Kommun. FINANSIELLA HÖJDPUNKTER Resultatet för 2018 redovisar ett överskott med 136 tkr. Administrativ chef visar ett underskott med 233,5 tkr mot budgeterat överskott per helår 13 tkr. Flöjten visar ett underskott med 1 141,6 tkr mot budgeterat överskott per helår 73 tkr. Beroendecentrum visar ett överskott med 1 402,1 tkr mot budgeterat 708 tkr. Projekten redovisar en nettokostnad med 200,4 tkr mot budgeterat 284 tkr på helår. Balanskravsutredningen visar på ett överskott om 136 tkr för år Förbundets underskott från 2017 blir delvis reglerat och efter 2018 återstår 499 tkr att återställa till och med år Ingen förändring av Rips-räntan har skett under Justering av pensionsskuldens ingående balans har skett med 541 tkr och pensionsskulden minskar med 237 tkr. Reparation av fastigheten Ladan har inte skett då förbundet har påbörjat förvärv av ny fastighet. Medel för ett nytt projekt, RPO, har tillförts under Förbundet förvaltar projektmedel på sammanlagt tkr. Kostnader för ny hemsida om 145 tkr har påverkat resultatet negativt. VERKSAMHETSHÖJDPUNKTER Beroendecentrum har haft en god bela ggning under a ret. 9,10 i medelplacering per dygn a r den ho gsta bela ggningssiffran sedan Under februari ma nad uppna ddes en toppnotering pa 11,5 placerade i medelplacering. Vi har jobbat extra ha rt med att fa till inskrivningar pa ba sta sa tt fo r att o ka va r tillga nglighet och det ger nu resultat. Behandlingskonsulenterna pa Beroendecentrum har beso kt i princip alla kommunerna i la net fo r att ta del av deras verksamheter i o ppenva rden Sida 2

6 samt även träffat placerande socialsekreterare. Erfarenhetsutbyte mellan oss och kommunerna är mycket viktigt för att få till en god samverkan i en positiv dialog. Det är viktigt att vi på beroendecentrum är medvetna om vilka åtgärder som kan erbjudas i kommunerna, då det blir lättare för oss att motivera klienterna till detta. En annan framgångsfaktor under året är att Beroendecentrum från januari till september hade en fast överläkare, vilket medförde en kontinuitet i verksamheten med fokus på inflöde och god omvårdnad för våra klienter. När överläkare slutade hade vi en lösning med underläkare från slutenvårdspsykiatrin under en period, vilket också var en bra lösning. Därefter har vi haft ST läkare som under sin utbildning varit placerade på beroendecentrum under handledning av överläkare Edward Smith. Vi har även gjort rekryteringsinsatser för att få en fast läkare, men ingen har sökt. Vi har också haft ute en psykologtjänst ute för sökning, men tyvärr inte fått någon lämplig kandidat som tackat ja. På Flöjten har beläggningen varit lägre än förväntat. Medelbeläggningen per dygn slutade på 4,50 för Under sommaren var beläggningen mycket låg. Därav genomförde vi en kommunrunda för att undersöka om kommunernas behov på något sätt förändrats. Vi träffade inte alla kommuner men av de vi träffade fick vi inga signaler på att behovet skull vara mer än tillfälligt lägre. Trenden fortsätter med varierande beläggning ena månaden överfullt och nästa lågt. Efterfrågan har också varierat under året, har vi haft full beläggning har efterfrågan varit hög men när vi haft lägre beläggning har också efterfrågan varit lägre. Flöjten har haft 48 förfrågningar utöver de 29 som beretts plats. Detta understryker behovet av lokaler som är mer anpassade efter verksamhetens och kommunernas behov. Vi ser att de som placeras kräver mycket mer av oss än tidigare, både barn och föräldrar har större och mer komplicerade svårigheter, vilket ställer större krav på personal och lokaler. När det gäller utveckling missbruks- och beroendevården har de Lokala ledningsgrupperna för både unga och vuxna färdigställt revideringen av de lokala styrdokumenten. Lokala styrdokument för unga av tagits fram för första gången i länets 16 kommuner. För vuxna har det handlat om tillägg av området spelmissbruk/beroende. Ett flertal möten har skett under året i de olika grupperna med nya aktörer som kompletterat befintliga grupper med representation från BUP, 1:a linjen, elevhälsa samt barn- och familj från socialtjänst. Ansvaret ligger för länsöverenskommelsen för unga ligger numera under den Centrala ledningsgruppen för missbruks- och beroendevården (CLG-MBV). Den Centrala ledningsgruppen har kompletterats med skolläkare samt verksamhetsledare från Liv som representerar unga. Komplettering har även skett med representanter från de privata Vårdcentralerna. Ett uppdrag från den politiska styrgruppen till den Centrala ledningsgruppen har skett vad det gäller Sida 3

7 en länsövergripande mottagning för unga och missbruk. Det arbetet fortsätter 2019 och leds av utvecklingsledare på Värmlands läns vårdförbund. EN FRAMÅTBLICK Värmlands läns vårdförbund fortsätter att utveckla verksamheten med en strävan mot ett förtydligande av vårt kvalitetsarbete. I november 2018 publicerades Sveriges första nationella standard för kvalitetssäkring av HVB (Hem för vård eller boende), SS Standarden syftar till att öka tydlighet och ge konkret stöd för stärkt kvalitet i vården och omsorgen för brukare, leverantörer av tjänster samt för beställare. Förbundet kommer att påbörja arbetet mot en certifiering under Detta ger oss ytterligare möjligheter att kvalitetssäkra våra verksamheter och utveckla och utvärdera de insatser vi erbjuder inom Beroendecentrum och Flöjten. Värmlands läns vårdförbund behöver ligga i framkant när det gäller samverkan mellan olika huvudmän. Vi har Beroendecentrum som en modell för hur det kan fungera när vi arbetar integrerat. Förbundet utreder möjligheten att ytterligare förstärka vårdkedjan med ett regionalt behandlingshem för personer med missbruk/beroende och samsjuklighet. En remissförfrågan går ut till fullmäktigeförsamlingarna under våren Parallellt med detta pågår arbetet att tillsammans med Region Värmland skapa akutplatser för substansberoende. Vi utreder också tillsammans med kommunerna och Region Värmland möjligheter till länsgemensamma integrerade mottagningar för unga med risk- och missbruk. Den utredningen kommer att presenteras för den centrala ledningsgruppen för utveckling av missbruks- och beroendevården under första halvåret av Förbundet skickade under 2018 ut en enkät angående vilka behov av gemensam verksamhet som finns i medlemskommunerna. Svaren påvisade att det finns behov hos målgrupperna i flertalet av länets kommuner som är svåra att tillgodose på egen hand. Både när det gäller unga och vuxna förefaller komplexiteten i problematiken öka och behovet av samverkan är ett genomgående förbättringsområde. När det gäller missbruks- och beroendevården i länet är Värmlands läns vårdförbund en viktig aktör i utvecklingsarbetet där vi driver frågor kring både utbildning, fortbildning och utvecklandet av nya verksamheter. När det kommer till barn- och familjeomsorgen kan förbundet ta en större roll än vi har idag. Då komplexiteten ökar och det ställs högre krav på samverkan mellan olika huvudmän finns behov av en mer samlad arena för utvecklingsarbete. Här återstår ett arbete att konkretisera de behov som finns ute i medlemskommunerna och verka för ökad samverkan och utveckling. Pär Johansson Förbundschef 15 februari 2019 Sida 4

8 Förvaltningsberättelse Inledning. Förbundets arbetsutskott har haft fyra och direktionen har haft fyra protokollförda sammanträden under året. Förbundet har genomfört alla sina sammanträden i Forshaga på kommunkontoret. Årsredovisningen ger information om förbundets verksamhet och ekonomiska ställning, verksamheterna Beroendecentrum Värmland, akut- och utredningshemmet Flöjten samt länets utvecklingsarbete inom missbruks- och beroendevården. Måluppfyllelse. Fo rbundet har under a ret haft ma let att: - Beroendecentrum Va rmland skall leverera tja nsten abstinensva rd fo r vuxna och vara en del i en sammanha ngande va rdkedja fo r kommunerna. 1 - Akut- och utredningshemmet Flo jten skall vara en tillga nglig resurs fo r kommunerna i la net ga llande akutplaceringar och utredningsuppdrag fo r ma lgruppen barn 0-12 a r. 2 - Tillsammans med Landstinget ansvara fo r det la ngsiktiga utvecklingsarbetet inom missbruks- och beroendeva rden i la net efter den genomfo randeplan som uppra ttats fo r verksamhetsa ret. 3 *Verksamhetsbera ttelser fo r 1 BC, 2 Flo jten, 3 La nets utvecklingsarbete inom missbruks- och beroendeva rden, redovisar avsta mning mot uppsatta ma l fo r respektive verksamheter. Styrgruppen Beroendecentrum. Styrgruppen består av ansvariga tjänstepersoner från respektive huvudman. Även brukarrådet är representerade. Uppdraget för denna grupp är att ansvara för drift- och utvecklingsfrågor som är relaterade till Beroendecentrum på verksamhetsnivå. Styrgruppen har haft sammanträde vid 4 tillfällen Centrala ledningsgruppen för utveckling av missbruks- och beroendevården. Den centrala ledningsgruppen har representanter från Landstinget i Värmland, länets kommuner, Värmlands läns vårdförbund samt vid behov adjungerad representation. Ledningsgruppen har haft sammanträden vid 4 tillfällen Sida 5

9 Den politiska styrgruppen för utveckling av missbruks- och beroendevården. Den politiska styrgruppen ansvarar för ledning och styrning av länets utvecklingsarbete inom missbruks- och beroendevården med stöd av länsöverenskommelsen Vård och stöd vid missbruk och beroende Styrgruppen representeras av 2 politiker från Landstinget i Värmland och 2 från Värmlands läns vårdförbund. Styrgruppen har haft 3 sammanträden Utvecklingsarbetet inom missbruks- och beroendevården i länet. Enligt beslut i Länsöverenskommelse för unga ska lokala styrdokument upprättas, vilket har genomförts och finns publicerade på VLV hemsida sedan mars De 5 lokala ledningsgrupperna har kompletterats med lokala ledningsgrupper fo r riskbruk/missbruk unga. Ett flertal mo ten har skett under a ret i de olika grupperna med nya akto rer som kompletterat befintliga grupper med representation fra n BUP, 1:a linjen, elevha lsa samt barn- och familj fra n socialtja nst. Ansvaret ligger fo r la nso verenskommelsen fo r unga ligger numera under den Centrala ledningsgruppen fo r missbruks- och beroendeva rden (CLG-MBV). Den Centrala ledningsgruppen har kompletterats med skolla kare samt verksamhetsledare fra n Liv som representerar unga. Utifrån den förstärkta lagen angående spelmissbruk/beroende, som gäller både SoL och HSL, så har den länsövergripande överenskommelsen för vuxna kompletterat med området Länsöverenskommelse vid spelmissbruk och spelberoende av spel om pengar. Området togs fram med en arbetsgrupp med representanter från Liv och socialtjänst. Den uppdaterade länsöverenskommelsen för vuxna finns publicerat på VLV hemsida sedan mars De styrdokument som ingår i de 5 lokala ledningsgrupperna har under våren 2018 kompletterats med området spelmissbruk/beroende, där ansvarsfrågan har tydliggjorts. Samtliga lokala styrdokument finns publicerade på VLV hemsida. Dokumenten har även inkluderats med de privata Vårdcentralerna i länet. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete kvalitetsberättelse. Förbundet har en rutin för ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9). De viktigaste sociala tjänsterna och tillhörande huvudprocesser har definierats och beskrivs inom respektive område. Genomförandeprocess, beslutsprocess, aktiviteter och rutiner är upprättade inom nio kvalitetsområden. Sida 6

10 Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras (7 kap, dokumentationsskyldighet 1 allmänna råd). Förvaltningen har hittills integrerat det systematiska kvalitetsarbetet i den årliga internkontrollen som en modell att dokumentera det fortlöpande kvalitetetsarbetet. Från 2018 kommer förvaltningen att redovisa en kvalitetsberättelse enligt den modell som rekommenderas i allmänna råd. Detta för att få en bättre översikt samt en tydligare struktur för att systematisk bedriva förbättrings- och kvalitetsarbetet inom förvaltningen. Kvalitetsberättelsen för 2018 kommer att färdigställas under första kvartalet God ekonomisk hushållning. Direktionen och verksamheter skall verka för att verksamhet och ekonomi följs upp så att givna ramar kan hållas och därmed bidra till att förbundets övergripande mål kan nås. Kontinuerlig uppföljning av verksamhet och ekonomi har gjorts under året. Resultaten har omvandlats till prognos för resterande del av året och åtgärder har vidtagits för att budgeten skall hållas. God ekonomisk hushållning-övergripande finansiella mål Resultatnivån ska uppgå till en nivå så att balanskravet uppfylls, (I kommunallagen finns ett krav på absolut budgetbalans varje enskilt år, vilket också gäller för Vårdförbundet), om ett överskott uppstår som överstiger 350 tkr, lyfts frågan till Direktionen. Uppnått Förbundet gör ett resultat med 136 tkr. Uppnått Därutöver ska en budgetmarginal eftersträvas som kan balansera under året oförutsedda händelser. Uppnått Ekonomin sätter ytterst gränsen för det totala verksamhetsutrymmet, om det blir konflikt mellan mål och resurser. Uppnått Verksamheter och styrelse ska verka för att verksamhet och ekonomi följs upp så att givna ramar kan hållas och därmed bidra till att förbundets övergripande mål kan nås. Uppnått God ekonomisk hushållning-verksamhetsmål Förbundet har en helhetssyn på alla resurser i verksamheterna. Förbundet följer upp verksamhetens utveckling av kvalitet och kvantitet. Förbundet skall ha ett ekonomiskt utrymme för utvecklingsinsatser och beredskap för oförutsedda kostnader. Sida 7

11 Uppföljningsbara mål KVANITET Beläggningsgraden Beroendecentrum Mål 8,75 - Resultat 9,10. Uppnått. Flöjten Mål Resultat 4,50. Ej uppnått. KVALITET Brukare (sammanställning av årlig brukarundersökning) Beroendecentrum Mål 80 % nöjda brukare Resultat: 84 % nöjda brukare. Kunder/Uppdragsgivare (sammanställning av årlig kundundersökning) Beroendecentrum Mål 80 % nöjda kunder/uppdragsgivare. Resultat: 85 % nöjda kunder. Mål 90 % muntlig rapport vid utskrivning och slutdokument inom 1 vecka. Resultat: 100 %, en muntlig rapport levereras till kommunen i samband med att uppdraget avslutas på BC. Den skriftliga rapporten/slutdokumentet levereras inom en vecka. Sida 8

12 Flöjten Mål 80 % nöjda kunder/uppdragsgivare Resultat: Samtliga tillfrågade kommuner har i stort varit nöjda med placeringarna, bra och tydliga utredningar, tydlig struktur i möten. Medarbetare Mål: Kompetensutveckling i evidensbaserade metoder och arbetssätt. Resultat Beroendecentrum: Vi har under året sett till att vår personal fått kompetensutbildning genom: föreläsning av läkare, metodstöd från utvecklingsledare, Barnkonventionen, NADA, MI, ASI, introduktion för ny personal i missbrukslära, Screeningsdokument, spelmissbruk, våld i nära relation, barnkonventionen, återfallsprevention, FREDA, SecuraNova journalsystem, Cosmic journalsystem (LIV) samt diverse föreläsningar lokalt. Resultat Flöjten: 1 personal har fullföljt den påbörjade utbildningen i FNs Barnkonvention och sedan deltagit i Barnrättsdagarna som i år var i Örebro. 3 personal har deltagit i en utbildningsdag kring föräldraskap och kognitiva svårigheter. 1 personal deltog i FOUs dag kring Barnafrid. I Maj hade vi en halvdag för hela personalgruppen med uppdateringar och nyheter i journalsystemet med SecuraNova. Planeringsdag hade vi i maj. Vårdförbundsdagarna ägde rum 20-21/9, vi pratade om framtiden på Lövnäs och GDPR. 4 personal deltog i Länsstyrelsens dag om Trauma. 2 personal var på en föreläsning på KAU om invandring och kultur. Sida 9

13 Mål: Vara kompetens- och metodstöd i länets utvecklingsarbete inom missbruks- och beroendevården Utbildningar2018 Tid Antal deltagare HAP-utbildning VI 3 dagar 14 AUDIT-DUDIT XXXV 1 dag 10 ÅP-utbildning VII 3 dagar 10 HAP-utbildning VII 3 dagar 6 ASI-utbildning XXIV 3 dagar 8 MET-utbildning 2 dagar 22 AUDIT-DUDIT XXXVI 1 dag 22 ASI-utbildning XXV 3 dagar 7 AUDIT-DUDIT XXXVII 1 dag 5 ASI-utbildning XXIV Dag 4 1 dag 4 Spelmissbruk 1 dag 200 ACRA-utbildning 3 dagar 18 ASI-utbildning XXVII 3 dagar 10 ASI-utbildning XXV Dag 4 1 dagar 6 Basutbildning missbruk/samsjuklighet 1 dag 6 AUDIT-DUDIT XXXVIII 1 dag 24 Unga konferens 1dag 30 Unga konferens 1dag 50 Beroendedag 1dag 60 Sida 10

14 Löpande metodstöd på BC i framförallt ASI-metoden; bevaka att ASI-intervjuer genomförs på inskrivna, att kodningar och bedömningar är korrekta, att intervjuerna kodas in i ASI-net och överförs till respektive kommun. Metodstöd till verksamheter och praktiker löpande via besök eller per mejl och telefon. Övrigt metodstöd i länet är framförallt att serva med relevant information om kurser, metoder och annat inom området utifrån omvärldsbevakning. Mål: Medarbetare delaktighet i verksamhetens processer och utvecklingsarbete. Resultat: Antal förslag på förbättringar i verksamheten. Beroendecentrum: Datainsamling och redovisning av statistik. 2 personal utsedda som administratörer av nya hemsidan, hela personalgruppen med i utvecklingen. Flöjten: Arbetsgrupp för förändring och utveckling av lokaler, risk- och konsekvensanalys genomförd. 1 personal utsedd som administratör av nya hemsidan, hela personalgruppen med i utvecklingen. Sida 11

15 Resultat- och balansräkning RESULTATRÄKNING Budget Bokslut Bokslut Bokslut Belopp i tkr Not Rörelsens intäkter Jämförelsestörande intäkt Rörelsens kostnader Rörelseresultat före avskrivningar och finansiella poster Avskrivningar Finansiella poster ÅRETS RESULTAT BALANSRÄKNING Belopp i tkr Bokslut Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 6 Materiella anläggningstillgångar Fastigheter Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Korta fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets resultat därav avsatt för renovering av fastigheten Ladan Avsättningar Avsättningar för pensioner Skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Sida 12

16 Noter NOTER Budget Bokslut Bokslut Bokslut Belopp i tkr Not nr Rörelsens intäkter 1 Kommunal- och landstingsbidrag Landstinget återbet BC Vårddagavgifter Övriga intäkter Summa intäkter Jämförelsestörande intäkt 2 Ersättning höga sjuklönekostnader 0 5 Summa intäkt 0 5 Rörelsens kostnader 3 Projekt "Kunskap till Praktik" Beroendecentrum Personalförsäkringsavgifter Pensioner Återbetalning medlemskommunerna Summa kostnader Avskrivningar varav Fastighet Ladan varav inventarier Flöjten 1 1 Finansiella poster 5 Kostnadsränta Intäktsränta Finansiell intäkt jämf störande (Fora) 66 Summa finansiella poster Sida 13

17 NOTER Budget Bokslut Bokslut Bokslut Belopp i tkr Not nr Anläggningstillgångar 6 Fastigheten Ladan Anskaffningsvärde Renovering Ackumulerade avskrivningar Bokfört restvärde Inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört restvärde Korta fordringar 7 Kundfordringar Skattefordran Skattekonto Avräkningar KPA 0 Momsfordran Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Övriga fordringar Summa korta fordringar Avsättningar för pensioner 8 Ansvarsförbindelse (inkl. löneskatt) Avsättningar (inkl. löneskatt) 484 Totala pensionsförpliktelser Specifikation Ingående avsättning och ansvarsförbindelse Justering ingående balans -541 Minskad pensionsskuld -237 Utgående avsättning till pensioner Sida 14

18 NOTER Budget Bokslut Bokslut Bokslut Belopp i tkr Not nr Korta skulder 9 Övriga kort skulder 0 2 Leverantörsskulder Personalens preliminärskatt Justerade nettolöner -9-9 Semesterlöneskuld Upplupen arbetsgivaravgift 260 Upplupen löneskatt 227 Upplupen pensionskostnad index del Periodisering projekt Återbetalning medlemskommunerna Övriga periodiseringar 486 Summa korta skulder Projektredovisning Projektmedel intäkt Projektmedel kostnad Projektmedel periodisering Sida 15

19 Driftredovisning Belopp i tkr Driftredovisning Budget 2018 Redovisat 2018 Ansv Kostnad Intäkt Netto 2018 Kostnad Intäkt Netto Administrativ chef 987, ,0-13, , ,2 233, Föreståndare Flöjten 8 229, ,0-72, , , ,6 103 Chef beroendecentrum 8 999, ,0-708, , , ,1 104 Chef Projekt 678,0-394,0 284, , ,1 200,4 Totalt , ,0-509, , ,1 173,4 Sida 16

20 Kassaflödesanalys KASSAFLÖDESANALYS Bokslut Bokslut Bokslut Belopp i tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Av- och nedskrivningar Förändrad avsättning Övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-) /minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-) /minskning (+) förråd och varulager 0 Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Bruttoinvestering i materiella anläggningstillgångar 0,00 0,00 Köp av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten 0,00 0,00 0,00 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten 0,00 0,00 0,00 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring likvida medel Sida 17

21 Resultatanalys BALANSKRAVSUTREDNING Bokslut Bokslut Bokslut Belopp i tkr Årets resultat Reducering av samtliga realisationsvinster +Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet +Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet +Orealiserade förluster i värdepapper -Justering återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar reservering av medel till resultatutjämningsreserv +användning av medel från resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat (IB) Ackumulerade ej återställda negativa resultat Årets balanskravsresultat enligt balanskravsutredningen Synnerliga skäl att inte återställa under längre tid (UB) Ackumulerade negativa resultat att återställa (UB) Synnerliga skäl som ska återställas över längre tid (UB) Ackumulerade ej återställda negativa resultat Varav från 2017 (återställs senast 2020) NYCKELTAL Bokslut Bokslut Bokslut Belopp i tkr Eget kapital Pensionsskuld upptagen som avsättning Rörelsekapital Soliditet (inkl. pensionsavsättning) 21% 19% 21% Balanskravsutredningen visar på ett överskott om 136 tkr för år Förbundets underskott från 2017 blir delvis reglerat och efter 2018 återstår 499 tkr att återställa till och med år Ingen förändring av Rips-räntan har skett under Justering av pensionsskuldens ingående balans har skett med 541 tkr och pensionsskulden minskar med 237 tkr. Reparation av fastigheten Ladan har inte skett då förbundet har påbörjat förvärv av ny fastighet. Medel för ett nytt projekt, RPO, har tillförts under Förbundet förvaltar projektmedel på sammanlagt tkr. Kostnader för ny hemsida om 145 tkr har påverkat resultatet negativt. Sida 18

22 Verksamhetsberättelse Beroendecentrum Värmland Beroendecentrum Värmland Sida 19

23 Mål Att ge medicinsk abstinensbehandling samt göra psykiatriska och psykosociala bedömningar. Erbjuda en anpassad vård för brukare med missbruk/beroende i kombination med psykisk problematik. Motivera och stödja brukaren att genomföra den vårdplanering som är upprättad med den placerande kommunen. Utveckla vårdkedjan-före inskrivning-underinskrivning-efter utskrivning. Ge vård baserad på evidensbaserade metoder enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Leverera ett slutdokument senast en vecka efter utskrivning till placerande kommun. Vara kompentens- och metodstöd i arbetet med att utveckla missbruks- och beroendevården i Värmland. Vi uppnår målen och arbetar aktivt med att göra vistelsen på beroendecentrum till en viktig del i den vårdkedjan som finns för brukaren. Vårt mål för 2018 är att uppnå en medelbeläggning på 8,75 placerade i genomsnitt. Måluppfyllelse Vi har haft en bra beläggning under året och landar på 9,10 i medelplacering per dygn. Under februari månad nådde vi en toppnotering på 11,5 placerade i medelplacering. I dessa siffror ingår de som inte kommer på inskrivning, ett extra dygn samt de som går mot avrådan, tre extra vårddygn som kommunen får betala. Beläggningen är den bästa sedan Vi har jobbat extra hårt med att få till inskrivningar på bästa sätt för att öka vår tillgänglighet och det ger nu resultat. Viktiga händelser En av de viktigaste händelserna under året är att vi från januari till september hade en fast överläkare, vilket medförde en kontinuitet i verksamheten med focus på inflöde och god omvårdnad för våra klienter. När överläkare slutade hade vi en lösning med underläkare från slutenvårdspsykiatrin under en period, vilket också var en bra lösning. Därefter har vi haft ST läkare som under sin utbildning varit placerade på beroendecentrum under handledning av överläkare Edward Smith. Vi har även gjort rekryteringsinsatser för att få en fast läkare, men ingen har sökt. Vi har haft ute en psykologtjänst ute för sökning, men tyvärr inte fått någon lämplig kandidat som tackat ja. Tanken var och är att vi delar på psykologen tillsammans med LARO mottagningen. Nytt grepp i frågan tas under Sida 20

24 Det har gjorts ett fantastiskt jobb av all personalen då det varit hög personalomsättning under perioden. Det är framför allt på behandlingsassistent sidan omsättningen varit högst. Även två nya sjuksköterskor har anställts. Personalen har fått handledning av Christina Morero var tredje vecka under perioden jan-juni. För att utveckla vår personal har utvecklingsledare Leif Martinsson kört metodutvecklingsträffar för de screenings och bedömningsinstrument vi använder oss av, ca två ggr per månad. Vi har påbörjat ett arbete på beroendecentrum som rör vår psykosociala arbetsmiljö. Landstingshälsan, HR från landstinget, HR Forshaga och organisations konsult från landstinget är involverat i arbetet. Arbetet utvärderas i början av 2019 för att se om vidare åtgärder behövs. Vi har infört teamcheck varje dag där möjlighet ges till spegling för personalen. Beroendecentrum tar också emot sjuksköterskestudenter och deras utvärderingar visar att de trivs bra hos oss och att det är en intressant verksamhet att verka i. Under året tog vi även emot två YH praktikant från Forshagas behandlingsassistent utbildning. Nytt schema för behandlingsassistenterna togs fram och sjösattes under april månad, där vi fått ett mer anpassat schema utifrån vår verksamhet. En samordnande behandlingsassistent finns numer under vardagar. En utvärdering av schemat görs i början av Vi har även utsett en av konsulenterna som arbetar med personalplaneringen som avlastning för avdelningschef Under försommaren fick vi alla ombyggnationer och möbler på plats för att kunna dubbelbelägga två rum, en utökning från 12 till 14 platser. Vi har vid några tillfällen nyttjat möjligheten till dubbelbeläggning. Ola Lindgren har färdigställt sin rapport om varför vissa avslutar sin behandling i förtid hos oss. Vi bjöd in alla kommunerna till oss i psykiatrihuset och Ola var även med på vårt APT och berättade om resultatet. En brandövning med figurant och rök genomfördes på avdelningen med lyckat resultat. Vi följde de rutiner som finns och observatörerna var mycket nöjda. Riskanalys genomförd för att minska hyrläkare beroendet inom Region Värmland. Avdelningschef har gått utbildning i utvecklande ledarskap via Region Värmland. En översyn av vår rutin och handlingsplan som berör hot och våld är genomförd och reviderad. Konsulenterna har besökt i princip alla kommunerna i länet för att ta del av deras verksamheter i öppenvården samt även träffat placerande socialsekreterare. Erfarenhetsutbyte mellan oss och kommunerna är mycket viktigt för att få till en god samverkan i en positiv dialog. Det är viktigt att vi på beroendecentrum är medvetna om vilka åtgärder ni kan erbjuda i er kommun och då är det lättare för oss att motivera klienterna till detta. Sida 21

25 Vi har även köpt in en akutvagn som nu finns på avdelningen ifall någon av våra klienter skulle behöva akutinsatser rent somatiskt. Alla slutenvårdsavdelningarna i psykaitrihuset har akutvagn. På beroendecentrum har vi i uppdrag att föra statistik i Svenskt Beroende Register, förkortat SBR. En Mikael Eklöf var hos oss och berättade hur registret används och hur siffrorna såg ut. Vi hade tyvärr registrerat mindre bra och ny rutin togs fram och nu är vi med på banan igen och registrerar mycket bra. I maj månad åkte vi ett gäng medarbetare till Beroendecentrum i Örebro för att se på deras verksamhet och upplägg samt hade erfarenhetsutbyte. Det var en givande dag och intressant att se hur de arbetade. Under året har vi kört referensgrupp och styrgrupp för beroendecentrum enligt plan. Från augusti månad har vi utökad vår personalstyrka med en undersköterska på 100 %. Anledningen är att vi ser att våra klienter blir mer och mer vårdkrävande och att sjuksköterskorna behöver avlastning i sina arbetsuppgifter. Utfallet hittills är mycket lyckat. Tjänsten är till att börja med på sex månader och Värmlands läns vårdförbund står för lönekostnaden, men anställningen ligger i Region Värmland. Satsningen avslutas i januari 2019 då Regionen Värmland inte har ekonomi att ha den tjänsten och Värmlands läns vårdförbund anser att den bör ligga inom regionen då det rör sig om omvårdnad inom hälso- och sjukvården. Brukarrådet är en viktig instans som kommer till oss varje torsdags eftermiddag och har bra stöttning och diskussioner med inneliggande klienter. Deras fika är mycket uppskattat! De finns även med i styrgruppen för beroendecentrum. Sommaren har flutit på mycket bra, vi körde intensiva utbildningsinsatser under sen våren för ny personal så att de skulle få bra förutsättningar att klara arbetet under sommaren. Mycket ny personal som hanterat arbetet på bästa sätt, samt att ordinarie personal dragit ett tungt lass och ansvar även de på bästa sätt. Kul att verksamheten står säkert och att personalen löser de situationer som uppstår. Vi har under hösten haft våra förbundsdagar i Karlstad där vi jobbat organisationskonsult Hans Österman i medarbetarskap samt även lärt oss mer om GDPR. En ny hemsida är framtagen och vår ambition är att den skall bli mer levande än den förra då respektive verksamhet tagit fram administratörer som aktivt skall arbeta med den. Självskydd, både repetition och grundutbildning genomförd för all personal. Kliniskt träningscentrum inom Regionen har utbildat all personal i olika scenarion som kan ske på vår avdelning, både föreläsning och fallbeskrivningar/övningar. Det var mycket uppskattat. Vi har tagit fram rutiner hur vi skall göra när någon krampar samt även hur kontakt med primärjour kan se ut när Sida 22

26 vi står utan läkare på dagtid. Vi har även uppbackning av överläkare Edward Smith som är handledare för ST läkarna vid oförutsedda händelser på dagtid. En genomgång av alla regler och rutiner har vi utfört på beroendecentrum samt sett till att scanna in alla screeningsdokument i Cosmic. Årshjulet för det systematiska arbetsmiljöarbetet har genomförts enligt plan. Avdelningschef sitter med i arbetsgrupp för uppstartande av TNE samt SMADIT. Beroendecentrum är även involverad i sprututbytesprogrammet som skall starta under Avdelningschef är också med i arbetsgrupp inom Värmlands läns vårdförbund där vi tittar på möjligheten att starta upp ett nytt HVB hem för vuxna i länet. Vi har under året sett till att vår personal fått kompetensutbildning genom: föreläsning av läkare, metodstöd Leif, Barnkonventionen, NADA, MI, ASI, introduktion för ny personal i missbrukslära, Screeningsdokument, spelmissbruk, våld i nära relation, barnkonventionen, återfallsprevention, FREDA, SecuraNova journalsystem, Cosmic journalsystem (LIV) samt diverse föreläsningar lokalt. Nyckeltal Månad Beläggning Dag/månad Snittbeläggning Period Januari ,80 9,80 Februari ,50 10,65 Mars ,03 10,78 April ,40 10,68 Maj ,61 10,46 Juni ,96 9,71 Juli ,90 9,45 Augusti ,80 9,25 September ,60 9,29 Oktober ,23 9,28 November ,26 9,28 December ,06 9,10 Året ,10 Dygnskostnad Budget 8,75 Sida 23

27 Medelbeläggningen för året är 9,10 mot budgetmålet 8,75 Vårddygn per kommun/kön Totalt M K Arvika Eda Forshaga Filipstad Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Summa Extra vårddygn som debiterats kommunerna med anledning av avbruten vård är inte medräknade i vårddygn/kommun. Sida 24

28 Placering per kommun/kön Totalt M K Arvika Eda Forshaga Filipstad Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Summa Samtliga medlemskommuner har under 2018 haft placeringar på beroendecentrum. Sida 25

29 Ekonomiskt utfall Driftredovisning Budget 2018 Redovisat 2018 Helår Ansv Kostn Int Netto 2018 Kostn Int Netto Chef beroendecentrum 8 999, ,0-708, , , ,1 Beroendecentrum visar ett överskott 1 402,1 tkr, mot budget per helår 708 tkr. Beroendecentrum har en medelbeläggning för perioden med 9,10 mot budget 8,75. Framtiden Vi fortsätter ha ambitionen för Beroendecentrum att vi skall ligga i framkant när det gäller att tillhanda hålla en bra vård och behandling för våra klienter. Innehållet i verksamheten är under ständig utveckling och vi fortsätter i det spåret. För att få till en fungerande vårdkedja för personer med missbruk och beroendeproblematik ser vi fram emot att TNE platserna öppnas upp enligt beslut. Vi kommer även fortsätta arbetet med att kunna öppna upp ytterligare en verksamhet inom Värmlands läns vårdförbund utifrån vad kommunerna svarat i den utskickade behovsinventerings enkäten. I början av 2019 har vi fått besked om att det finns ett inriktningsbeslut om att beroendecentrum organisatoriskt skall tillhöra slutenvårdspsykiatrin istället för länsgemensam psykiatri som kommer upphöra. Om allting går i lås kommer den nya organisationen i område öppenvård inom regionen vara på plats from 1 september Niklas Dannberg avdelningschef Sida 26

30 Verksamhetsberättelse akut- och utredningshemmet Flöjten Akut- och utredningshemmet Flöjten Sida 27

31 Mål Målsättningen med Flöjtens verksamhet är: - Att ge barn och föräldrar en trygg och säker tillvaro - Att ge stöd i krissituationer - Att vägleda föräldrar i sin omsorg om barnen - Att vara ett skydd för barn och föräldrar i utsatta situationer - Att vara en resurs i socialtjänstens arbete genom att bistå med professionella observationer och erbjuda utredningar av god kvalitet. Vården baseras på kunskaper i utvecklingspsykologi enligt psykodynamisk teori och psykosocialt arbete samt praktisk/pedagogisk barnavård. Vårdmetoden innebär praktiska pedagogiska insatser i vardagsmiljön för att stärka och främja barnens utveckling och föräldrarnas omsorgsförmåga. Flöjten erbjuder en trygg, barnvänlig och hemlik miljö med rutiner som ingår i en välfungerande tillvaro. Vi arbetar utifrån att varje placerad person har särskilda kontaktpersoner med övergripande ansvar. Kontaktpersonerna medverkar i samtal samt har helt eller delvis ansvar för inskolning i familjehem. Flöjten fungerar både som ett akuthem och som ett led i socialtjänstens utredningsarbete kring barn och deras familjer. Vi ser helst att placeringstiden inte överskrider tio veckor. Vi arbetar på uppdrag från kommunernas socialtjänst och utifrån dessa uppdrag formuleras genomförandeplaner som fullföljs, utvärderas, revideras och ändras under placeringstiden. Vårt mål för 2018 är att uppnå en medelbeläggning på 5,25 placerade i genomsnitt. Måluppfyllelse Under 2018 har Flöjten haft 29 placeringar varav 12 har varit ensamplacerade barn i ålder 0-13 år. Från följande kommuner Årjäng, Lindesberg, Karlstad, Arvika, Bengtsfors, Grums, Hagfors, Eda och Kristinehamn. Flöjten har haft 48 förfrågningar utöver de som beretts plats. Av dessa kunde 36 inte beredas plats då Flöjten var fullbelagt men vid 6 förfrågningar av dessa så hade de inte heller kunnat beredas plats även om lediga platser funnits pga. att verksamheten inte matchade den specifika förfrågan. Sida 28

32 Det har varit en varierande beläggning ena månaden överfullt och nästa lågt. Efterfrågan har också varierat under året, har vi haft full beläggning har efterfrågan varit hög men när vi haft lägre beläggning har också efterfrågan varit lägre. Den trend som påbörjades under förra året håller i sig, är att kommunerna ställer ärenden som inte är akuta på kö till utredning. Detta kan innebära att det blir svårt att ta emot akuta placeringar eftersom platserna bokas upp. Men även svårt att garantera att kommunen får plats då de önskar då andra placeringar tar längre tid än planerat och framför allt de ensamplacerade barnen som ska familjehems placeras tenderar att ta längre tid än planerat Under året har vi haft 6 avslutade utredningar, 12 ensamplacerade barn. I flera av utredningsplaceringarna har orsaken till placering varit svårigheter i form av föräldrar med funktionsvariationer, missbruk eller psykisk ohälsa. Utifrån att beläggningen under sommaren var mycket låg genomförde vi en kommunrunda för Flöjten, där vi ställde frågor kring hur kommunernas behov av placeringar för föräldrar och barn och ensamma barn 0-12 år har sett ut under 2018, samt passa på att informera om våra nya lokaler. Vi hann besöka Kil, Forshaga, Arvika, Eda, Årjäng, Filipstad och Hagfors innan beläggningen ökade igen. De kommuner vi besökte är mycket nöjda med det arbete som görs. Tillgängligheten är ett stort problem allt som oftast och fler platser är önskvärt. Kommunerna som vi besökte har inte haft behov av Flöjtens tjänster under sommaren, det har varit andra typer av ärenden som varit aktuella i de besökta kommunerna. Viktiga händelser Vi ser att de som placeras kräver mycket mer av oss än tidigare, både barn och föräldrar har större och mer komplicerade svårigheter, vilket ställer större krav på personal och lokaler. Arbetet med nya lokaler till Flöjten har varit omfattade under året. Då efterfrågan på platser varit större än tillgången under flera år har förbundet arbetat med frågan under lång tid. I januari etablerades kontakt med Landstinget i Värmland angående f.d. Lövnäs vårdcentral som stått tom en tid. I en process tillsammans med Landstinget och Klara arkitektbyrå beviljades tillfälligt bygglov av Hammarö kommun i juli. Enligt bygglovshandlingarna kan Flöjten utöka antalplaster från 6 till Det finns också en överkapacitet i fastigheten vilket ytterligare skulle kunna bidra till att tillgodo se de behov av platser som finns i länets kommuner. Från början var tanken att förbundet skulle hyra fastigheten. Landstiget meddelade dock under hösten att detta inte längre var aktuellt. Detta på grund av att landstinget beräknade att renoveringskostnaderna skulle bli alltför kostsamma. Utifrån detta påbörjades en process kring förvärv av fastigheten. Affären är planerad att slutföras i början av Risk och konsekvensanalys har gjorts tillsammans med personalen för lokalen på Lövnäs. Sida 29

33 Personalens brist på utrymme sliter på dem. Flera tvingas sitta hemma och arbeta för att ha en ostörd arbetsplats. När det är möten med socialtjänst försöker vi alltid lösa det så att de andra boende är iväg på aktiviteter eller så sitter vi på kontoret. Det fungerar, men även detta ställer stora krav på enorm flexibilitet av personal. Vi har anställt en ny utredare då den tidigare fick annat arbete, det var många kvalificerade sökande. IVO har gjort en anmäld tillsyn , innan dess hade vi granskat tre journaler utifrån dokumentation om vårdens innehåll, skickat in de två senaste inskrivningsbesluten med tillhörande lämplighetsbedömning. Under inspektionen gjorde IVO en stickprovskontroll av akterna. I sitt beslut hade de inget att anmärka på i de granskade punkterna. Vi har haft kontakt med IVO under våren med anledning att vi ska byta lokaler, utöka antalet platser ev. starta nya verksamheter. IVO anser då att vi som kommunförbund ska vara tillståndspliktiga vilket vi tidigare inte varit så vi har arbetat fram en ansökan om tillstånd för våra verksamheter och skickat in till IVO i början av sommaren. Vi har ännu inte hört något från IVO i ärendet. I december skickade vi in information till IVO att vi planerar att byta lokal och utöka antalet platser under Utbildningar 1 personal har fullföljt den påbörjade utbildningen i FNs Barnkonvention och sedan deltagit i Barnrättsdagarna som i år var i Örebro. 3 personal har deltagit i en utbildningsdag kring föräldraskap och kognitiva svårigheter. 1 personal deltog i FOUs dag kring Barnafrid. I Maj hade vi en ½ dag för hela personalgruppen med uppdateringar och nyheter i journalsystemet med SecuraNova. 1 planeringsdag hade vi i maj. Vårdförbundsdagarna ägde rum 20-21/9, vi pratade om framtiden på Lövnäs och GDPR. 4 personal deltog i Länsstyrelsens dag om Trauma. 2 personal var på en föreläsning på KAU om invandring och kultur Sida 30

34 Nyckeltal Månad Beläggning Dag/månad Snitt. Period Januari ,32 6,32 Februari ,18 6,25 Mars ,26 5,92 April ,57 5,58 Maj ,58 5,58 Juni ,33 5,21 Juli ,68 4,86 Augusti ,61 4,45 September ,43 4,34 Oktober ,26 4,13 November ,00 4,30 December ,74 4,50 Året ,50 Dygnskostnad Barn Vuxna 4400 Budget 5,25 Medelbeläggningen för perioden är 4,50 mot budgetmålet 5,25. Sida 31

35 Vårddygn per kommun 2018 Kommun Barn Vuxen Totalt Arvika Eda Forshaga Filipstad Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Utomläns Summa Sida 32

36 Placering per kommun per månad 2018 Kommun Barn Vuxen Totalt Arvika Eda Forshaga Filipstad Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Utomläns Summa Sida 33

37 Ekonomiskt utfall Driftredovisning Budget 2018 Redovisat 2018 Helår Ansv Kostn Int Netto 2018 Kostn Int Netto Föreståndare Flöjten 8 229, ,0-72, , , ,6 Flöjten visar ett underskott 1 141,6 tkr, mot budget per helår 72 tkr.. Flöjten har en medelbeläggning för perioden med 4,50 mot budget 5,25. Framtiden Väntan på besked om och när en flytt kan bli aktuell skapar många bra diskussioner, kontakt har tagits med andra utredningshem i landet för att skapa kunskap om hur andra jobbar och ge oss nya infallsvinklar för diskussion om hur vi ska utforma vår verksamhet i nya lokaler. En del oro finns eftersom det är en stor förändring som är på gång. Men de flesta ser fram emot nya loklarer, större personalutrymme, chans att utveckla och forma verksamheten. Det är en positiv arbetsgrupp som vill driva verksamheten framåt. Men vi står inför stora och svåra utmaningar vad gäller de som placeras då problematiken, hot, våld ökar. Det blir svårare och svårare placeringar så det ställer stora krav på oss att göra ett bra arbete. Det pågår ständiga diskussioner om hur och vilka vi ska arbeta med. Hur använder vi vår resurser på bästa sätt, har vi rätt åldersspann, vad kan vi utveckla, vad kan vi göra mer av respektive mindre av. Hur kan vi hitta en snabbare väg in till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)? De gånger vi får till ett bra samarbete med BUP fungerar det mycket bättre för alla inblandade och barnen får den hjälp de behöver. Problemet är att det är så svårt att komma in och få kontakt. Detta behöver vi arbeta med under Harriet Pellfolk Enhetschef Sida 34

38 Verksamhetsberättelse länets utvecklingsarbete inom missbruksoch beroendevården. Länets utvecklingsarbete inom Missbruks- och beroendevården. Sida 35

39 Måluppfyllelse De 5 lokala ledningsgrupperna har kompletterats med lokala ledningsgrupper för riskbruk/missbruk unga. Ett flertal möten har skett under året i de olika grupperna med nya aktörer som kompletterat befintliga grupper med representation från BUP, 1:a linjen, elevhälsa samt barn- och familj från socialtjänst. Ansvaret för länsöverenskommelsen för unga ligger numera under den Centrala ledningsgruppen för missbruks och beroendevården (CLG-MBV). Den Centrala ledningsgruppen har kompletterats med skolläkare samt verksamhetsledare från Liv som representerar unga. Komplettering har även skett i lokala ledningsgrupper med representanter från de privata Vårdcentralerna. De lokala ledningsgrupperna vuxna samt barn- och unga, har i huvudsak två sammankomster per termin. Man följer en framtagen dagordning i mötena som bl. a innehåller avstämning av implementering Den nya Centrala ledningsgrupper har haft 4 möten under året. Ledningsgruppen har en ny sammansättning av tjänstemän från landsting och kommun. Det huvudsakliga ansvarsområdet är läns- och lokala styrdokument för vuxna och unga, ASP-platserna, sprututbyte, beroendemottagning för unga samt andra områden som berör målgruppen. En styr- och arbetsgrupp har skapats med representanter från socialtjänst Karlstad och Liv lokalt, i syfte att undersöka förutsättningarna för en integrerad mottagning för vuxna med missbruk/beroende. Den politiska styrgruppen har gett den Centrala ledningsgruppen uppdrag att undersöka förutsättningarna för en länsövergripande integrerad mottagning för unga med risk, missbruk och beroende. I detta har Åsa Löwenberg och Leif Martinsson tagit fram en uppdragsbeskrivning. Vid senaste CLG-möte beslutades att en arbetsgrupp ska ta fram ett underlag för beslut, utvecklingsledare BC ska leda det arbetet. En arbetsgrupp är framtagen med representanter från BUP, 1:a linjen/ungdomsmottagningar, psykiatriska öppenvården samt socialtjänst från liten, mellan och stor kommun. VLV ledningsgrupp har haft flera möten, en del med extern konsult, för att undersöka möjligheterna till utökad verksamhet för VLV i form av ett nytt HVB-hem med inriktning på behandling. Detta ska vara ett koncept som kvalitets höjer vårdkedjan för personer med missbruk och samsjuklighet och vara en integrerad vårdform i samarbete med Liv. Sida 36

40 Styrdokument Enligt beslut i Länsöverenskommelse för unga ska lokala styrdokument upprättas, vilket har genomförts och finns publicerade på VLV hemsida sedan mars 2018 Utifrån den förstärkta lagen angående spelmissbruk/beroende, som gäller både SoL och HSL, så har den länsövergripande överenskommelsen för vuxna kompletterat med området Länsöverenskommelse vid spelmissbruk och spelberoende av spel om pengar. Området togs fram med en arbetsgrupp med representanter från Liv och socialtjänst. Den uppdaterade länsöverenskommelsen för vuxna finns publicerat på VLV hemsida sedan mars De 16 lokala styrdokumenten som ingår i de 5 lokala ledningsgrupperna har under våren 2018 kompletterats med området spelmissbruk/beroende, där ansvarsfrågan har tydliggjorts. Samtliga lokala styrdokument finns publicerade på VLV hemsida. Dokumenten har även inkluderats med de privata Vårdcentralerna i länet. Uppföljningssystem BC och de flesta kommuner som nu har ASI-Netklient (Arvika, Filipstad, Forshaga, Eda, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Torsby, Sunne, Årjäng). Beroendecentrum samkör/överför ASIintervjuer på klienter som placeras på BC. Detta datahjälpmedel underlättar ett administrativt arbete för både BC och samtliga kommuner som är delaktiga. Kommunerna får ASI-intervjun både grundintervju och uppföljningsintervju direkt i sin databas under pågående abstinensvård, vilket underlättar fortsatt planerad vård. Under 2018 har Beroendecentrum utfört 98 ASI-intervjuer, varav 90 grundintervjuer med tilläggsfrågor samt 8 uppföljningsintervjuer. Dessa har i huvudsak överförts till respektive kommun med återkopplingsformulär. I samtliga intervjuer har en textsamanställning från ASI-databasen sammanställts och återkopplats till klienten. En diskussion är påbörjad med R&K som äger databasen om att utöka samarbetet via ASI-Netklient, genom att styra in även vårdbegäran via deras databas. Detta för att komma ifrån faxsystemet. ASI- Netklient kan framledes även användas för slutdokument och annat material som berör klienten som vistats på BC. Detta för att komma ifrån användandet av skickade formulär till socialtjänst. Sida 37

41 En sammanställning av ett urval av besvärsområden inom ASI har tagits fram, för klienter som vistats på Beroendecentrum. 3 tidsperioder har jämförts med material från ASI-Net databasen. Perioderna gäller , 2014, Vissa förändringar har skett fr allt inom området fysisk hälsa, psykisk hälsa, narkotikaanvändning samt vårdtillfällen. Det man klart kan se på klientgruppen inneliggande på Beroendecentrum är att: - Injektionsmissbruket har ökat - De fysiska sjukdomar och skadorna har ökat framför allt vad det gäller kvinnor - Tillgängligheten till psykiatrisk öppenvård har minskat - Slutenvårdats mer än 5 gånger har ökat - Abstinensbehandlats för alkohol och narkotika mer än 5 gånger har ökat - Värmlands län har en ökande grupp av s.k. Mångbesökare av vård BC har fortsatt brukar- och kommunenkäter som sammanställs halvårsvis. Brukarmedverkan Länets brukarråd har haft regelbundna möten en gång i månaden, utvecklingsledaren har deltagit som representant för Beroendecentrum. Brukarrådet har kontinuerligt haft fasta tider en gång i veckan på Beroendecentrum. Representanter från brukarrådet har besökt avdelningen varje torsdagseftermiddag, bjudit på fikabröd och samtalat med patienterna i avdelningens lunchrum. Detta har varit väldigt uppskattat av både patienter och personal. Verksamheten ska idag ses som permanent innehåll. Vidare finns brukarrådets representanter tillgängliga en gång i veckan i psykiatrihusets brukarorganisationsrum vid entréplan, i syfte att vara tillgänglig för andra besökare i huset. Brukarrådet har utvidgat sin verksamhet. I samarbete med Kils kommuns socialtjänst har man startat upp en verksamhet för Daglediga, en verksamhet för personer med socialbidrag och utanför arbetsmarknaden. Detta är ett socialt forum/mötesplats 3 dagar i veckan i lokaler som Kils kommun upplåter. Verksamheten har inslag av socialt stöd, samhällsorienterade inbjudna föreläsare samt friskvård. Fortbildningar 2018 Utbildningsmodellen följer tidigare praxis ett urval av metoder som rekommenderas i Nationella riktlinjer både vad det gäller insatser för unga samt vuxna, erbjuds fortlöpande. Utifrån det nya Sida 38

42 området spelmissbruk/beroende har en större utbildningsdag genomförts i samarbete med Länsstyrelse samt Karolinska institutets forskare inom spelområdet. Utbildningar2018 Tid Antal Tidsperiod Utfo rare Plats Deltagare HAP-utbildning VI 3 dgr jan, 21 feb BC-utv. F-stad HVB-hem AUDIT-DUDIT XXXV 1 dgr feb BC-utv. KSD Samspelet A P-utbildning VII 3 dgr feb, 19 mars BC-PJ/HF KSD Va rmland HAP-utbildning VII 3 dgr feb, 26 mars BC-utv. KSD KSD/BC ASI-utbildning XXIV 3 dgr mars, 13 april BC-utv. KSD Va rmland/hvb MET-utbildning 2 dgr april BC-extern KSD Va rmland AUDIT-DUDIT XXXVI 1 dgr maj BC-utv. KSD Va rmland/bc ASI-utbildning XXV 3 dgr maj, 15 juni BC-utv. KSD Va rmland/bc AUDIT-DUDIT XXXVII 1 dgr 5 15-maj BC-utv. KSD BC ASI-utbildning XXIV Dag 4 1 dgr 4 18-maj BC-utv. KSD Va rmland/na rke Spelmissbruk 1 dgr sep BC-extern KSD Va rmland Liv/Soc. ACRA-utbildning 3 dgr sep, 25 sep BC-extern KSD Va rmland ASI-utbildning XXVII 3 dgr okt, 23 nov BC-utv. KSD Va rmland/na rke ASI-utbildning XXV Dag 4 1 dgr 6 02-nov BC-utv. KSD Va rmland/na rke Basutb. Missbruk/samsjukl. 1 dgr 6 03-dec BC-utv. KSD BC AUDIT-DUDIT XXXVIII 1 dgr dec BC-utv. KSD Samspelet Sida 39

43 Unga konferens 1dgr nov CLG Sunne la net Unga konferens 1dgr dec CLG Arvika la net Beroendedag 1dgr nov Liv KSD AT-la kare Metodstöd Metodstöd på BC gäller framförallt ASI-metoden och andra standardiserade metoder. Bevaka att ASIintervjuer genomförs på inskrivna, att kodningar och bedömningar är korrekta, att intervjuerna kodas in i ASI-Net och överförs till respektive kommun, att andra standardiserade metoder utförs och återkopplas samt att HAP i möjligaste mån utförs på klienter där det är relevant. Metodstöd till verksamheter och praktiker sker löpande via besök eller per mejl och tel. En stor del av metodstödet har varit ASI-baserat utifrån nya användare av ASI-Net och dataöverföringar till kommuner. Övrigt metodstöd i länet är framförallt att serva med relevant information om kurser, metoder och annat inom området utifrån omvärldsbevakning. Viktiga händelser Lokala ledningsgrupper för unga och vuxna, har haft sammankomster och färdigställt revidering av lokala styrdokument för vuxna med tillägg av området spelmissbruk/beroende. Lokala styrdokument för unga av tagits fram i länets 16 kommuner. Länsöverenskommelserna för unga och vuxna har lagts in i Landstingets interna dokumentsystem VIDA Ett uppdrag från den politiska styrgruppen till den Centrala ledningsgruppen har skett vad det gäller en länsövergripande mottagning för unga och missbruk. VLV har pågående planer att utöka verksamheten med ett nytt HVB-hem med inriktning på behandling, i samarbete med Liv. Sida 40

44 Ekonomiskt utfall Driftredovisning Budget 2018 Redovisat 2018 Helår Ansv Kostn Int Netto 2018 Kostn Int Netto Chef Projekt 678,0-394,0 284, , ,1 200,4 Projekten redovisar en nettokostnad per hela r med 200,4 tkr mot budgeterat pa hela r 284 tkr. Framtiden Det som bör vara av vikt är upptäckt och insats för unga med risk- och missbruk. Här ligger Värmland efter jämfört med många län. Det saknas en central resursfunktion för den målgruppen i länet, en form av Maria-polikliniken. Önskvärt är en mottagning i integrerad form med medicinsk, psykologisk och social kompetens dels utifrån den unges behov, men även ett kompetenscenter för länets landstings- och kommunala verksamheter. Mycket av arbetet med personer med missbruk/beroendeproblem berör personer med samsjuklighet detta är en påfallande resursfråga, metodfråga och samverkansfråga. Klienter med samsjuklighet återkommer ofta i vården. En utveckling av den totala missbruksvården i länet med ett komplement av ett regionalt behandlingshem i integrerad form är ett behov som bör säkerställas. Leif Martinsson, Utvecklingsledare Sida 41

45 Kontaktinformation PÄR JOHANSSON FÖRBUNDSCHEF NIKLAS DANNBERG AVDELNINGSCHEF HARRIET PELLFOLK ENHETSCHEF Telefon Telefon Telefon MALIN SVENSSON EKONOM Telefon LEIF MARTINSSON UTVECKLINGSLEDARE Telefon Värmlands läns Vårdförbund Box Forshaga Telefon Fax Sida 42

46 Värmlands läns vardförbund -* vänmuanos t-äus vånprönsuno PROTOKOLL DIREKTIONEN Plats och tid Avser paragrafer Beslutande övriga Utses att Justera Justerin0ens plats och t{d Underskrlfter ekreterare Ordförande Justerande , Kungsgatan 18, Kartstad, sammanträdesrummet plan 4, klockan 09:00-12: Aina Wåhtund (S) Ordförande, Arvika kommun Robert Halvarsson (MP) Yice Ordförande, Kartstads kommun Bertil Börjesson (HEL) Ledamot, Eda kommun Britt-illarie Walt (S) Ledamot, Filipstads kommun Gert Björnvatt {S) Ledamot, Forshaga kommun Ulrika Nilsson (5) Ledamot, Grums kommun Ånna-Karin Wincentsson (C) Ledamot, Hammarö kommun Ä,larianne Kjettström (S) Ledamot, Kits kommun Eric Hesselius (L) Ledamot, Kristinehamns kommun Pia Fatk (S) Ledamot, I'Jlunkfors kommun Aurea Rioflorido Karlssm (5) Ledamot, Storfors kornmun Gert Dahlberg (S) Ledamot, Sunne kornmun Inga-Li[ Rosett (SlV) L.edamot Säffle kommun Åke Gustavsson (S Ledamot, Torsby kommun Rol,f Emanuetsson (C) Ledamot, ÅrJängs kommun Pernilla Boström (S) Ledamot, Hagforc kommun Pär Johansson (Förbundschef ) Harriet Pettfolk (Enhetschef ) iialin Svensson {Ekonom} Åke Gustavsson {5} Karlstad 'fur!l* Pär Johansson Åina {alrtrrntl{ }, i' /. ' r,i,: ".{.. Åke Gustav(son (S)

47 Värmlands lärrs vårdförbund -* värunun Ds LÄNs yårdföneuxo Protokoll (1 e) 11 Ekonomi Beslut Direktionen bestutar - godkänna uppfötjning per februari godkänna Årsredovisning godkänna reviderad budget 2019 Bakgrund Uppfötjning per februari 2019 Ftöjten redovisar ett överskott om 163,9 tkr mot budgeterat kostnad 250 tkr på hetår. Betäggningen för februari har varit 7,82 mot budgeterat 5,?5 och medetbetäggningen för året är å,4't. Beroendecentrum redovisar ett överskott om 96 tkr mot budgeterat 602 tkr på tretår. Betäggningen för februari har varit 9,86 mot budgeterat 9,25 och medetbetäggningen för året är 7,19. I resuttaträkningen har vi per februari ett överskott om 196,9 tkr mot budgeterat underskott 73 tkr på hetåret. Årsredovisning 2018 Resultatet för 2018 redovisar ett överskott med 136 tkr. Administrativ chef visar ett underskott med 233,5 tkr mot budgeterat öyerskott per helår 13 tkr- Ftöjten visar ett underskott med 1 141,6 tkr mot budgeterat överskott per hetår 73 tkr. Beroendecentrum visar ett överskott med 1 402,1 tkr mot budgeterat 708 tkr. Projekten redovisar en nettokostnad med 200,4 tkr mot budgeterat 284 tkr på hetår. Batanskravsutredningen visar på ett överskott om 136 tkr för år Förbundets underskott trän 2O17 btir detvis regterat och efter 2018 återstår 499 tk att återsfiitla titl och med år lngen förändring av Rips-räntan har skett under Justering av pensionsskutdens ingående balans har skett med 541 tkr och pensionsskutden minskar med 237 tkr. Reparation av fastigheten Ladan har inte skett då förbundet har påbtirjat förv ärv av ny fastighet. Medel för ett nytt projekt, RPO, har titlfijrts under 20{8. Förbundet förvaltar projektmedet på sammanlagt tkr. Kostnader för ny hemsida om 145 tkr har påverkat resuttatet negativt. Reviderad budget 2019 Dygnsavgift: Avgift Ftöjten barn 4300:- (4.300:- ) Avgift Ftöjten vuxen 4400:- (4.400:-) Avgift Beroendecentrum 2900:- t2.900:-) Avtaten rned Landstinget skrivs upp med 2,5 %. Pensionsskulden sjunker med 315 tkr titt 2019 Bel,äggning Ftöjten 6,25 {5,A första hatvår, 7,5 andra hatvåret). Betäggning Beroenderentrum 9,25. Lönerna har anpassats titt de faktiska tönema och tönerevision för 2019 har tagits i Justerarnas sign L \.'vj t,\ Utdrågsbestyrkande

48 Lars Dahlin certifieradkommunal grkesreuisor aprii zorg pwe

49 Innehållsforteckning 2.-J,. qo DA e Bakgrund.. Revisionsfråga och metod... Rcr,'isionckritcrier Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska stä11nin9...'.'...'...4 Förvaltningsberättelse...4 Översikt över utvechingen avverksamheten...4 Investeringsredovisning. '...4 Driftredovisning Balanskrav...5 God ekonomisk hushåilning Finansiella mål... Målför verksamheten 2 t 3...' '.5 Råttvisande råkenskaper 5 Resultaträkning PwC

50 7 a Sannrnanfo:ttning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör fcir utfallet avverksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska stäilningen. Förbundet lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL rr:5). Vi bedömer den finansiella måluppfiillelsen som god med anledning av att de finansiella målen för zor8 uppnås. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfidlelse som god i och med att de övergripande målen för förbundet i stort uppnås. Förbundet har i avsättningen för pensioner valt att redovisa även den del av pensionerna som utgörs av pensioner intjänade före 1998, vilka enligt kommunalredovisningslag och god redovisningssed skall redovisas utanförbalansräkningen som ansvarsförbindelse. Vi bedömer att årsredovisningen, förutom ovanstående awikelse, i allt väsentligt uppfyller kraven på rätwisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. PwC 1av6

51 2. Inledning 2.7. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner, kommunalförbund och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är direktionen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens uppråttande Reuisionsfrdlga och rnetod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är råtmsande. Inom ramen för denna uppgiftbedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap S - B). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (tz:z) avge en skriftligbedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål direktionen beslutat om. Bedömningen skabiläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följ ande revisionsfrågor :. Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhefens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler?. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål direktionen beslutat avseende god ekonomisk hushållning? a lir räkenskaperna i allt väsentligt rätvisande? Med råtfvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar:. förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning). resultaträkning. kassaflödesanalys. balansräkning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt förbundets ekonomiska ställning och utveckling, efterlermaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som direktionen beslutat om. PwC 2av6

52 Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspe}tiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rätmsande bild. Med rätvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaltigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval avunderlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att brister kan förekomma. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med förbundets administrativa avdelning. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast "Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting". Vågledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av rdkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonom och förbundschef. z.s. Reuisfonskriterier Direktionen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 9 kap 13 g KL ska godkännas av kommunfullmäktige i respeltive medlemskommun. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer:. Kommunallagen. Kommunalredovisningslag. Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning. Direktionens beslut om god ekonomisk hushållning PwC 3av6

53 S. Grsnslcningsresultat 5.7. Verksamhetens utfo,llrfino:nsiering oeh ekonorniska stäilning Föruoltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Bed.ömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberåttelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rätwisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rätmsande bild. Förvaltningsberåttelsen beskriver också kort hur förbundets verksamhet utvecklas de närmaste åren. Under förvaltningsberåttelse beskrivs och redovisas förbundets finansiella ställning som ger uttryckför god ekonomisk hushålining i det finansiella perspektivet. UWärd.ering av ekonomisk ställning Enligt den kommunala redovisningslagens 4 kap skall förvaltningsberdttelsen innehålla en utvärdering av förbundets ekonomiska ställning. I förvaltningsberättelsen återfinns en utvärdering som tar sin utgångspunkt i förbundets soliditet. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberåttelsen redovisas väsentliga händelser som inträffat under räkenskapsåret. Förväntad, utveclding Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Väs entliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas inte enligt KRL 4:r a med anledning av att personalstyrkan är för liten. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppfölj ning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och måi. Information om måluppfyllelse återfinns för förbundet tilisammans med redovisning av utvecklingsarbetet. 3.1".L.2. Investeringsredovisning Bed ömning och ial,cttagelser Inga investeringar är gjorda under zor8 varför investeringsredovisning inte lämnas. PwC 4avO

54 Driftredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rdttvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Verksamheternas utfall och budget redovisas i tabellen nedan: Drifftredovisning, tkr Budget Utfall Administrativ chef 7?P Beroendecentrum Proiekt 799,o 284,o Summa verksarnheter 5()q.o 1,7? ,o?3-'s,s!\4r,6 L 4o2rl Awikelserna mot budget beror främst på sämre beläggning än budgeterat på Flöjten Balanskrau Bedömning och iakttagelser Vi gör bedömningen att balanskravet har uppfyllts i och med året resultat God ekonomiskhushåilning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer den finansiella måluppf'llelsen som god med anledning av att de finansiella målen för zor8 uppnås. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse som god i och med att större delen av de övergripande målen för förbundet uppnås. Det är målet förbeläggningsgraden på Flöjten som inte uppnås Finansiellamål I årsredovisningen görs en översiktlig avstämning av verksamhetens uppfyllnad av den finansiella målsättningen utifrån de fem finansiella mål som finns. Vi instämmer i förbundet bedömning att de fem finansiella målen uppfulls Mål f<ir verksamheten Direlitionen har fastställt uppföljningsbara mål för förbundet. Dessa mål beskrivs och utvärderas i årsredovisningen. Samtliga mål är helt eller delvis uppfyllda. S.z. Rötfuisende räkenskaper Resultaträkning Årets resultat visar på ett överskott på 136 tkr, vilket år z6ttkr sämre än budget främst beroende på en sämre beläggning på Flöjten än budgeterat. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i öwigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. PwC 5av6

55 Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rätvisande bild av årets resultat Bqlansräkning Bedömning och iakttagelser Förbundet har i avsättningen för pensioner valt att redovisa åven den del av pensionerna som utgörs av pensioner intjänade före 1998, vilka enligt kommunalredovisningslag och god redovisningssed skall redovisas utanför balansräkningen som ansvarsförbindelse. Vi bedömer att balansräkningen förutom ovanstående awikelse i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Vår bedömning är att tillgångarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Redovisningen av avsättningar awiker från KRL och god redovisningssed KassaflödesqnllAs Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar förbundets finansiering och investeringar. Vi bedömer att överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen Tillöggsupplysningar Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfuiler KRL:s krav och i öwigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: a a Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. 201 Lars Uppdragsledare PwC 6av6

56 Värmlands läns varororouno * värmlands LÄNs vårdförsun o PROTOKOLL DIREKTIONEN Ptats och tid Avser paragrafer Beslutande , Nämndrummet ptan 1, Hammarö kommunhus, Mörmovägen 5 Skoghatt, klockan 09:00-12: Aina Wåhtund (S) Ordförande, Arvika kommun Robert Halvarsson (MP) Vice ordförande, Kartstads kommun Bertil Börjesson (HEL) Ledamot, Eda Kommun Britt-Marie Watt (S) Ledamot, Fitipstads kommun Gert Björnvatt (S) Ledamot, Forshaga kommun Utrika Nitsson (S) Ledamot, Grums kommun Thony Litjemark (OR) Ledamot Hagfors kommun Anna-Karin Wincentsson (C) Ledamot, Hammarö kommun Pia Fatk (5) Ledamot, Munkfors kommun Aurea Rioftorido Kartsson (S) Ledamot, Storfors kommun lnga-litt Roselt (SlV) Ledamot, Säffle kommun Rotf Emanuetsson (C) Ledamot, Årjängs kommun Åsa Watdenström (M) Ledamot, Sunne kommun Monica Olsson (C) Ledamot, Torsby kommun Övriga Harriet Pettfotk (Enhetschef ) Pär Johansson (Förbundschef) Matin Svensson (Ekonom) Utses att justera Utrika Nitsson (S) Justeringens plats och tid Kartstad den Underskrifter: Sekreterare Ordförande Justerande Pär Johansson Aina Wåhtund (S) 1l,u^^*=u.tLr*g--- Utrika Nitsson (S)

57 Värmlands läns varororpuno *, 6(1s) vänmunds LÄNs VÅRDFönguNo PROTOKOLL DI REKTIONEN 2A 1 9.A Årsredovisning 2018 Beslut Direktionen bestutar - notera rapport granskning av årsredovisning 2018 PWC. - notera information revisionsberättetse årsredovisning 2018 understätls kommunfuttmäktigeförsamtingarna i Värmland för godkännande och stätlningstagande angående ansvarsfrihet. Bakgrund Granskning av årsredovisning 2018 PWC bedömer att årsredovisningen huvudsaktigen redogör för utfattet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska stä[tningen. Förbundet lever upp titt kommunattagens krav på en ekonomi i balans (KL 1f :5). Den finansietla måtuppfyttetsen bedöms som god med anledning av att de finansietta måten för 2018 uppnås. Verksamhetsmålens uppfytletse bedöms som god i och med att de övergripande målen för förbundet i stort uppnås. Förbundet har i avsättningen för pensioner vatt att redovisa även den det av pensioner intjänade före 1998, vilka entigt kommunatredovisningstag och god revisionssed skatt redovisas utanför batansräkningen som ansvarsförbindetse. PWC bedömer att årsredovisningen, förutom ovanstående awiketse, i attt väsentligt uppfytter kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad entigt god redovisningssed. Revisionsberättetse Förbundets utsedda revisorer tiltstyrker att direktionens tedamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret samt att förbundets årsredovisning godkänns. Årsredovisning 201 I ti[[ kommunfuttmäktige för behandling Årsredovisning 2018 underställs kommunfutlmäktigeförsamtingarna i Värmland för godkännande och stättningstagande angående ansvarsfrihet och med en begäran om protokollsutdrag. Beslutsunderlag Granskning av årsredovisning 2018, bitaga Revisionsberättetse 201 8, bilaga. Justerarnas sign thl N*-J Utdragsbestyrkande

58 Värmlands Läns Vårdftirbund Revisorerna Till kommunfullmäktige i Värmlands läns kommuner Revisionsberättelse ftir år 2018 vi, av medlemmarna i förbundet utsedda revisorer, har granskat verksamheten i Värmlands Läns Vårdförbund under Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande måi, beslut och riktlinjer samt de ftireskrifter som gäller for verksamheten. Den ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten. Revisorernas ansvar är attgranska verksamhet, kontroll och redovisning samt att pröva om verksamheten bedrivs i enlighet med ftirbundets uppdrag. Granskningen har utftjrts i enlighet med kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomföfis med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund for bedömning och ansvarsprövning. Vi har löpande tagit del av direktionens verksamhet via protokoll och andra underlag, samt genom dialog med förbundsledningen. Vidare har räkenskaper och den intema kontrollen granskats. I revisionen har vi biträtts av sakkunnigt biträde från pwc. Resultat och omfattning av genomförd granskning framgär nedan och av bifogad revisionsrapport. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som god med anledning av att de finansiella målen ftr 2018 uppnås. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse som god i och med att de övergripande målen för ftrbundet i stort uppnås. Vi tillstyrker att direktionens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2018 samt att förbundets årsredovisning godkänns. Karlstad 201 (* Samuelsson Kerstin