Kallelse till vård- och omsorgsnämnden

Transkript

1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (3) Kallelse till vård- och omsorgsnämnden Tid Måndagen den 8 april 2019, klockan 17:00 Plats A-salen, Huddinge kommunalkontor, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer 1 Godkännande av föredragningslistan 2 Information Resultat från medarbetarenkäten Lisa Pollack, HR-chef Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (LUS) Malin Schenström, verksamhetschef, och Ann Christine Falck Brännström, verksamhetschef Ekonomisk rapport Helén Trostemo, ekonomichef, och Michael Johansson, controller 3 Verksamhetsplan 2019 för vård- och omsorgsnämnden VON-2019/ Förslag till upphandlingsplan för vård- och omsorgsnämnden 2019 VON-2019/ Underlag inför Mål och budget vård- och omsorgsnämnden VON-2019/ Förslag till rutin för anmälan av delegationsbeslut och meddelande till vård- och omsorgsnämnden VON-2019/94.111

2 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (3) 7 Uppdatering av delegationsordningen för vårdoch omsorgsnämnden VON-2019/ Uppdatering av HKF 7320, riktlinjer för biståndskansliets verksamhet VON-2019/ Uppdatering av HKF 7531, riktlinje för ledning, utförande och uppföljning VON-2019/ Överenskommelse om omhändertagande av avlidna mellan hälso-och sjukvårdsförvaltningen och kommunerna i Stockholms län - Dnr 12/ VON-2019/ Ansökan om att utföra hemtjänst CO Omsorg VON-2019/ Arkitekturstrategi - remissvar VON-2019/ Vård- och omsorgsnämndens rapport till kommunfullmäktige angående icke verkställda beslut den 31 december 2018 VON-2019/ Patientsäkerhetsberättelse 2018 för äldreomsorgnämnden VON-2019/ Uppföljning av korttidsvistelse Aktivera Stockholm AB VON-2019/ Uppföljning av korttidsvistelse Allomsorg S & R AB VON-2019/ Uppföljning av korttidsvistelse EI Care AB VON-2019/ Uppföljning av lägervistelse Leva Plus AB VON-2019/

3 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 3 (3) 19 Övriga frågor 20 Meddelande till vård- och omsorgsnämnden VON-2019/ Anmälan av delegationsbeslut till vård- och omsorgsnämnden VON-2019/ Huddinge den 22 mars 2019 Karl Henriksson Ordförande Lars Axelsson Sekreterare

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/125 1 (4) Handläggare Linn Byström Linn.Bystrom@huddinge.se Vård- och omsorgsnämnden Verksamhetsplan 2019 för Vård- och omsorgsnämnden Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner förvaltningens förslag till verksamhetsplan 2019 inklusive budget och överlämnar den till kommunstyrelsen. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att det ingående balanserade resultatet 2019 för vård- och omsorgsnämnden ska vara minus tkr under förutsättning att kommunfullmäktige fastställer fördelningen av det balanserade resultatet mellan socialnämnden, vård- och omsorgsnämnden och gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden. Sammanfattning Socialförvaltningen har utarbetat förslag till verksamhetsplan inklusive budget för Vård- och omsorgsnämnden för Förslaget bygger på gällande lagar och föreskrifter samt mål, delmål, särskilda prioriteringar samt budgetram beslutad av kommunfullmäktige. Nämndens basuppdrag inryms till största del under det övergripande målet God omsorg för individen, och förvaltningen har utifrån det formulerat två utvecklingsåtaganden av generell karaktär för Samtliga verksamheter och staber har ett uppdrag att arbeta fram konkreta aktiviteter kring dessa utvecklingsåtaganden. Nämnden arbetar under 2019 med ytterligare två kommunövergripande åtaganden under målområdet Attraktiv arbetsgivare. Vård- och omsorgsnämndens budgetram för 2019 uppgår till 1 242,3 miljoner kronor. I budgeten finns dels kompensation för volymökningar och dels kompensation för ökade löner, hyror och priser. I ramen ingår även en teknisk justering där vård- och omsorgsnämnden erhållit medel i och med att budgetansvaret för företagshälsovården tagits över av respektive nämnd. Ett flertal anpassningar i verksamheten är nödvändigt för att klara budgeten. Beskrivning av ärendet Vård- och omsorgsnämnden har att besluta om en verksamhetsplan inklusive budget för verksamhetsåret Nämnden skapar sin verksamhetsplan mot bakgrund av ny nämndorganisation from den 1 januari 2019, och ny HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Socialförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/125 2 (4) tjänstemannaorganisation från och med 1 april Nämndens beslut överlämnas till kommunstyrelsen.

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/125 3 (4) Verksamhetsplanen är ett styrdokument som beskriver hur nämnden utifrån lagar och föreskrifter samt kommunfullmäktiges beslut om mål och budget, planerar att bedriva verksamheten under det kommande året. Efter att fullmäktige i juni 2018 fattade beslut om Huddinge kommuns mål och budget 2019, har förvaltningen övervägt vilka av målen och de särskilda prioriteringarna som ingår respektive inte ingår i nämndens ansvar. Mål, delmål och särskilda prioriteringar i Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan Vård- och omsorgsnämnden har övervägt vilka mål och delmål som hör till nämndens uppdrag. Nämnden har också beaktat de särskilda prioriteringarna som fullmäktige har beslutat om ska gälla för För flertalet mål, delmål och prioriteringar som är inom nämndens ansvarsområde har mått och etappmål utarbetats. Vissa mål, mått och åtaganden riktas till både förvaltningens egen regi och externa utförare, medan andra riktas enbart till förvaltningens egen regi. Nämndens basuppdrag inryms till största del under det övergripande målet God omsorg för individen. Arbetet med de strategiska målen och övriga övergripande mål, bidrar huvudsakligen till att stödja nämnden i sin måluppfyllnad av basuppdraget. Nämndens basuppdrag beskrivs under avsnittet Organisation. Nämnden har för 2019 formulerat två utvecklingsåtaganden av generell karaktär, som samtliga verksamheter och staber arbetar fram konkreta aktiviteter kring. Aktiviteterna ska syfta till en utveckling av basuppdraget. Utvecklingsåtagandena fokuserar på utvecklad samverkan, samt långsiktigt och förebyggande arbete. Åtagandena återfinns under målet God omsorg för individen. Vissa aktiviteter kopplade till åtagandena kan vara beskrivna under ett annat målområde. Nämnden arbetar under 2019 med ytterligare två kommunövergripande åtaganden under målområdet Attraktiv arbetsgivare. I verksamhetsplanen ingår också nämndens planering för intern kontroll bestående av identifierade och prioriterade risker med riskreducerande åtgärder, redovisning av åtgärder utifrån rekommendation från extern granskning samt ett avsnitt om systematiska kontroller. Verksamhetsplanen innehåller också en redovisning av verksamhetsuppföljningar och avtalsuppföljningar som nämnden avser att genomföra under Budget 2019 I verksamhetsplanen finns förslag till budget och investeringar för verksamhetsåret Vård- och omsorgsnämndens budgetram för 2019 uppgår till 1 242,3 miljoner kronor. I budgeten finns dels kompensation för volymökningar och dels kompensation för ökade löner, hyror och priser. I ramen ingår även en teknisk justering där vård- och omsorgsnämnden erhållit medel i och med att budgetansvaret för företagshälsovården tagits över av respektive nämnd.

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/125 4 (4) I samband med att nämndorganisationen har förändrats behöver det balanserade resultatet för verksamheter inom socialnämnden, vård- och omsorgsnämnden och gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden fördelas. Fördelningen innebär att vårdoch omsorgsnämnden har ett ackumulerat underskott om tkr med sig in i verksamhetsåret Fördelningen bygger på ekonomiska resultat som berörda verksamheter har haft under tidigare år. Enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper ska underskott återställas inom tre år. Effekten av det balanserade underskottet ska därför vara med i planeringen för den kommande treårsperioden och åtgärder för att hantera det totala underskottet under perioden behöver vidtas. För att säkra en budget i balans är det nödvändigt att vidta ett antal åtgärder inom verksamheterna. Förvaltningens synpunkter I bilagd verksamhetsplan lämnar förvaltningen sitt förslag till planering inför verksamhetsåret 2019 vad gäller mål och tilldelad budget. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Biträdande social- och äldreomsorgsdirektör Bilagor Verksamhetsplan 2019 för vård- och omsorgsnämnden Beslutet delges Kommunstyrelsen

8 Ärendenr: VON-2019/125 Verksamhetsplan 2019 för vård- och omsorgsnämnden

9 Innehåll Huddinges vision och mål...3 Ansvarsområde...4 Nämndens tolkning av målen...4 Bra att leva och bo...5 Fler i jobb...10 God omsorg för individen...11 Ekosystem i balans...19 Systematisk kvalitetsutveckling...20 Attraktiv arbetsgivare...24 Sund ekonomi...28 Plan för intern kontroll...33 Nämndens internkontrollarbete...33 Riskreducerande åtgärder...34 Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan extern granskning...36 Systematiska kontroller...37 Plan för uppföljning och insyn...38 Uppföljning Verksamhetsstatistik nyckeltal...39 Organisation...42 Planerings- och uppföljningsdokumentens röda tråd...45 Källförteckning...47

10 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur Ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Huddinges kärnvärden Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden fungerar som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge ska stå för: Mod betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. 3

11 Ansvarsområde Vård- och omsorgsnämnden riktar sig till personer med fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Nämnden erbjuder olika former av stöd, service, vård och omsorg för att nämndens målgrupper ska kunna leva ett så självständigt och bra liv som möjligt. Nämnden ansvarar för hela processen från utredningar av behov till beslut, utförande, uppföljning och utveckling av insatser. Besluten om insatser fattas av biståndskansliet och insatserna utförs såväl i egen regi som i extern regi. Nämndens hälso- och sjukvårdsorganisation utför även hälso- och sjukvårdsinsatser för socialnämndens brukare inom socialpsykiatrins särskilda boenden och biståndsbedömd sysselsättning som har behov av detta. Vård- och omsorgsnämnden styrs främst av socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Vård- och omsorgsnämnden har också ansvar för utredningar av färdtjänst och beslut om riksfärdtjänst, bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer samt förvaltningen av Stiftelsen Lars Larssons fond, Stiftelsen Klara Hults fond samt Stiftelsen Elin Maria Rataplangs fond. Nämndens tolkning av målen Vård- och omsorgsnämnden fastställer årligen en verksamhetsplan som beskriver hur arbetet kommer att bedrivas under det kommande året. Socialförvaltningen ska arbeta med de delmål i Mål och budget som är relevanta för verksamheten. Förvaltningen ansvarar för att svara upp mot styrsignaler och särskilda prioriteringar inom aktuella målområden, samt i enlighet med gällande lagar och förordningar. Arbetet ska rymmas inom den budget som kommunfullmäktige har fastställt. Fokus ska ligga på att säkerställa resurser till kärnverksamheten och utvecklingsåtaganden som frigör resurser till denna ska prioriteras. Inför verksamhetsåret 2019 Vård- och omsorgsnämndens verksamheter har för 2019 valt ett nytt angreppssätt kring arbetet med utvecklingsåtaganden. Detta då de flesta av fullmäktiges styrsignaler och politiska prioriteringar som är riktade mot nämnden rör dess basuppdrag. Verksamheterna inriktar sig i första hand på att utföra basuppdraget som till allra största del inryms under det övergripande målet God omsorg för individen. Arbetet med de strategiska målen och övriga övergripande mål bidrar huvudsakligen till att stödja förvaltningen i sin måluppfyllnad av basuppdraget. Därför är det under detta målområde utvecklingsåtagandena återfinns. Utvecklingsåtaganden och aktiviteter Socialförvaltningen formulerar två utvecklingsåtaganden av generell karaktär, som samtliga verksamheter och staber arbetar fram konkreta aktiviteter kring. Aktiviteterna ska syfta till en utveckling av basuppdraget och kan komma att beskrivas under ett annat målområde beroende på fokusområde för aktiviteten. Socialförvaltningen kommer under 2019 att arbeta med ytterligare två kommunövergripande åtaganden som beskrivs under målområdet Attraktiv arbetsgivare. I den inledande beskrivningen vid varje målområde anges om det finns aktiviteter som kommer att genomföras i verksamheter och staber utifrån nämndens utvecklingsåtaganden. Verksamheterna och staberna ansvarar för att tydliggöra på vilket sätt aktiviteterna bidrar till att utveckla arbetet med de övergripande åtagandena. Aktiviteterna konkretiseras och följs upp ingående i respektive verksamhetsplan för verksamheter och enheter. De konkreta aktiviteterna kan komma att justeras under året, om det är så att förutsättningarna förändras exempelvis inom förvaltningen eller hos någon samarbetspartner. Detta kommer då att beskrivas och omformuleras i delårsuppföljningarna. Möjligheten till att kunna ställa om aktiviteterna om förutsättningarna ändras, måste kunna ges verksamheterna. Dels för att verksamheter och staber ska kunna fortsätta vara 4 VERKSAMHETSPLAN 2019

12 så pass konkreta som möjligt i formuleringen av aktiviteter, och dels då detta är ett nytt angreppssätt av målstyrningsarbetet, vilket måste få ta tid. Övrigt I verksamhetsplanen ingår även nämndens plan för intern kontroll, plan för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare. För att förtydliga verksamheternas basuppdrag beskrivs nämndens verksamheter och staber mer ingående utifrån sina respektive uppdrag under Organisation. Övergripande särskilda prioriteringar för 2019 handlar om att ge kommuninvånarna service med hög kvalitet. Fokus ska ligga på kärnverksamheten och arbetet ska vara långsiktigt och förebyggande. Även digitaliseringsutvecklingen står i fokus samt ett ökat samarbete med, och jämförelser med andra kommuner. Tydliga steg ska tas för att ge fristående aktörer möjlighet att vara med och utveckla kommunens verksamheter. Bra att leva och bo Under målområdet Bra att leva och bo redovisas utöver arbetet med kärnuppdraget tre aktiviteter kopplade till nämndens utvecklingsåtaganden långsiktigt och förebyggande arbete och utvecklad samverkan. Två återfinns under delmålet Utbyggd samhällsservice i takt med bostadsbyggandet och en under delmålet Ökad delaktighet. Huddinges befolkning har ökat varje år under lång tid och väntas öka även i framtiden, även om prognosen mattats av något. Ökningen beror på ett positivt födelsenetto och hög inflyttning. Samtidigt blir den äldre populationen allt större. Under den kommande tioårsperioden kommer även nybyggnationen ha en markant påverkan på såväl befolkningsutveckling som befolkningsstruktur. Socialförvaltningens arbete vad gäller strategisk inriktning för samhällsplaneringen beskrivs under delmålet Utbyggd samhällsservice i takt med bostadsbyggandet. Ökat bostadsbyggande Särskilt prioriterat 2019 Verksamheterna ska ha tillgång till ändamålsenliga lokaler. Dessa ska utnyttjas effektivt så att inga lokaler står tomma eller endast delvis utnyttjas. Kommunens lokaler ska samutnyttjas i högre utsträckning och göras tillgängliga för bokning av invånare och organisationer. Etappmål 2019 Samtliga lokaler ska inventeras för att tillgängliggöras och öka samutnyttjandet. För att säkerställa ändamålsenliga lokaler har förvaltningen upprättat två lokal-och funktionsprogram. Ett avser bostad med särskild service enligt LSS för personer med funktionsnedsättning och ett avser särskilt boende för äldre. Programmen gäller vid nybyggnation och ombyggnation av lokaler och fastställer grundläggande kvalitetskrav som säkerställer egenskaper hos lokalerna, som är viktiga för verksamheten. Målsättningen är att planera lokalerna för en långsiktig, hållbar lösning. För att kunna nyttja lokalytorna på ett mer effektivt sätt, ser verksamheterna över möjligheten till samutnyttjande av lokaler med andra verksamheter eller förvaltningar där så är möjligt. Som exempel kan nämnas att organisationer som anordnar studiecirklar har möjlighet att hyra lokaler inom funktionshinderområdets verksamhet under tider då ordinarie verksamhet inte pågår. Utbyggd samhällsservice i takt med bostadsbyggandet Särskilt prioriterat 2019 Utbyggd samhällsservice som förskolor, skolor och äldreboenden ska ges samma prioritet som bostäder och arbetsplatser. Kostnadsutvecklingen för lokaler för offentligt finansierad service ska dämpas samtidigt som förskolor, skolor och äldreboenden ska byggas ut i takt med behoven. Bakgrund Huddinge kommun är en attraktiv kommun för bostadsbyggande och etablering av verksamheter och marknadsförutsättningar förväntas vara fortsatt goda. För att komma närmare ett socialt hållbart samhälle är det viktigt att sociala aspekter kommer in tidigt i samhällsplaneringen. Genom sitt uppdrag har social- och äldreomsorgen en unik kunskap om förhållandet rörande samhällsförändringars påverkan på människor. Om verksamheterna med sin specifika målgruppskännedom kommer in i ett tidigt skede 5

13 av planeringen av nya bostadsområden kan man få bättre förutsättningar för att skapa ett Huddinge med likvärdiga levnadsvillkor för alla, exempelvis gällande tillgängligheten i den fysiska miljön. Utifrån detta har förvaltningen olika aktiviteter planerade inför 2019 som svarar såväl mot nämndens två utvecklingsåtaganden rörande långsiktigt och förebyggande arbete och utvecklad samverkan, som de särskilda prioriteringarna. Aktivitet Medverkande i framtagandet av utvecklingsplan för tre av Huddinges kommundelar Beskrivning Förvaltningen kommer, genom Kvalitetsenheten, att vara med i en referensgrupp inför framtagandet av en utvecklingsplan för kommundelarna Sjödalen, Fullersta och centrala Huddinge. I detta projekt bevakar förvaltningen vård- och omsorgsnämndens målgruppers intressen och behov genom att exempelvis påtala behovet av bänkar att sitta på längst gångstråken, att det ska vara lätt att orientera sig i centrum och upplysta vägar. Arbetet leds av Samhällsbyggnadsavdelningen. Aktivitet Stärka trafiksäkerhets- och gångtrafikarbetet för äldre i kommunen Beskrivning Förvaltningen är, genom Äldreomsorgen i egen regi, med i en projektgrupp för att stärka trafiksäkerhets- och gångtrafikarbetet för äldre i kommunen. I detta projekt ska förvaltningen vara med och identifiera viktiga platser för äldre så att exempelvis övergångsställen anpassas och blir tillgängliga. Arbetet leds av Trafik- och landskapssektionen, Kommunstyrelsens förvaltning. Båda aktiviteterna syftar till att socialförvaltningen får en mer aktiv och tydlig roll i samhällsbyggnadsprocessen där våra målgruppers behov uppmärksammas i ett tidigare skede i processen. För det övergripande arbetet i samhällsbyggnadsprocessen deltar en representant från förvaltningen i den kommunövergripande portföljgruppen där lokalstrategier tas fram och prognostisering sker. Ökad delaktighet Invånarna i Huddinge ska ha goda möjligheter till delaktighet och inflytande i frågor som rör dem. Utgångspunkten är att invånarna ska bli mötta på det sätt och i de kanaler som passar dem bäst. Verksamheterna ska finnas där invånarna finns, och bidra till att de kan vara delaktiga, att de upplever att de får ett gott bemötande och att deras synpunkter tillvaratas. Aktivitet Utbildningsinsatser som ökar förutsättningarna till digital delaktighet Bakgrund Digital teknik är ett viktigt verktyg för att bidra till att äldre och personer med funktionsnedsättningar får bättre levnadsvillkor och blir mer delaktiga i samhället. Delaktighet och kommunikation med hjälp av digitala kanaler kommer även fortsatt att vara ett prioriterat utvecklingsområde. I arbetet med att bredda kommunens utbud av digitala tjänster, möten och kommunikationskanaler för invånarna är det viktigt att hänsyn tas till de grupper som riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap. Undersökningen Svenskarna och internet visar att 42 procent av de som är 76 år eller äldre inte använder internet alls. Dessutom visar studien att endast 23 procent av de som är 76 år eller äldre använder mobilt bank-id, vilket oftast är en förutsättning för att kunna utföra digitala tjänster. Beskrivning För att bidra till att öka den digitala kompetensen bland de målgrupper som riskerar att hamna i digitalt utanförskap, kommer socialförvaltningen, under ledning av IT- och kommunikationsenheten, att inleda ett samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen under Fokus kommer att ligga på utbildning och handledning för dessa grupper, och syftet är att öka förutsättningarna och förmågan till digital delaktighet. Aktiviteten kopplas även till utvecklingsåtagandet utvecklad samverkan. Utöver detta kommer förvaltningen att verka för att det finns tillgängliga alternativ för de invånare som av olika anledningar inte har möjlighet att använda digitala tjänster. De förtroendevalda ska ges goda förutsättningar att utföra sitt arbete. I början av 2019 genomförde förvaltningen en introduktion för nya ledamöter, och kommer även att erbjuda studiebesök för såväl nya som gamla ledamöter i Vård- och omsorgsnämnden. Tjänsteutlåtanden och andra handlingar som de förtroendevalda får från förvaltningen ska vara välarbetade och följa klarspråksreglerna som gäller 1 Undersökningen Svenskarna och internet genomförs årligen av Internetstiftelsen i Sverige, IIS 6 VERKSAMHETSPLAN 2019

14 för svenska myndigheter. De tjänstemän som skriver handlingar till nämnden erbjuds utbildningar för att höja kvaliteten i dokumenten. Ökad jämlikhet Nämndens arbete med detta delmål omfattas av basuppdraget då samtliga verksamheter inom socialförvaltningen ska verka i enlighet med vad som anges i 1 kap, 1, socialtjänstlag (2001:453): Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Ett steg i förbättringen av nämndens arbete med ovanstående delmål är att systematisera det återkommande arbetet med aktiviteter för ökad jämlikhet. Samtliga verksamheter och staber ska inför varje nytt år, identifiera minst ett område, där man ser att det finns behov av att utveckla jämlikhetsarbetet och genomföra minst en aktivitet för ökad jämlikhet i basuppdraget. Aktiviteterna ska leda till vidareutveckling av det jämlikhetsarbete som redan ryms i basuppdraget och följs upp årligen i en systematisk kontroll. Aktiviteterna som genomförs, varierar år från år mellan verksamheter utifrån det fokus de valt för året. Det kan exempelvis handla om granskning av dokumentation med fokus på synliggörandet av barn, uppdatering av information till brukare och kunder på olika språk eller genomförande av föreläsning utifrån ett specifikt funktionshinder med mera. Ett genomförande av en aktivitet innebär i sig inte självklart en ökad jämlik utveckling. Förvaltningen ser dock att ett systematiskt och återkommande jämlikhetsarbete ökar kunskaperna och medvetandet om frågorna, vilket i sin tur har positiv påverkan i rätt riktning. Den förvaltningsövergripande arbetsgruppen för jämlikhet och mångfald samordnar jämlikhetsarbetet och fungerar som stöd för verksamheterna samt främjar möjligheterna till intern kunskapsdelning. Nationella minoriteter Huddinge kommun är ett så kallat finskt förvaltningsområde utifrån lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Kommunen ska värna grundskyddet för samtliga nationella minoriteter, bland annat genom att informera om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt denna lag och de föreskrifter som lagen hänvisar till. Kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani, chib eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. Detta innebär bland annat en rätt att använda dessa språk vid sina muntliga och skriftliga kontakter med kommunen. Kommunen är skyldig att ge ett muntligt svar på dessa minoritetsspråk. Länsstyrelsen beviljar årligen riktade statsbidrag som ska gå till merkostnader i kommunen som uppstår med anledning av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, med anledning av att Huddinge är ett finskt förvaltningsområde. Dessa medel kommer 2019 att användas till exempelvis kulturella aktiviteter på boenden med finskspråkiga äldre samt anhöriggrupper på finska. Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Alla som kommer i kontakt med äldreomsorgen eller funktionshinderområdet i Huddinge ska få ett bra och professionellt bemötande. Bemötandet påverkar förtroendet för verksamheten. I mötet mellan våra medarbetare och den enskilde är ett gott bemötande en viktig utgångspunkt som man lägger stor vikt vid i introduktionen av nya medarbetare. Invånarna förväntar sig att kontakten med kommunen ska vara snabb och effektiv, och att man i allt större utsträckning ska kunna ta kontakt digitalt. Under 2019 fortsätter förvaltningen att identifiera, planera och lansera e-tjänster. I introduktionen för alla nyanställda ingår ett avsnitt om förvaltningens e-posthandbok och telefonipolicy. Inlägg och frågor från allmänheten i kommunens sociala medier besvaras skyndsamt, och i de fall inläggen strider mot kommunens regler för exempelvis Facebook tas de omedelbart bort. När ett inlägg tas bort får den som skrivit inlägget en förklaring från kommunen. Informationen om verksamheterna på huddinge.se uppdateras kontinuerligt för att alltid vara korrekt och aktuell. Förvaltningen kommer under 2019, tillsammans med de övriga förvaltningarna, gå igenom och justera kommunens webbplats så att den uppfyller kraven i det nya webbtillgänglighetsdirektivet som började gälla den 23 september Befintliga webbplatser ska uppfylla kraven senast den 23 september Under 2019 kommer samverkan med landstinget och andra kommuner kring digitala tjänster, genom projekt hos bland annat Storsthlm2 och Inera3. 2 Storsthlm är en politiskt styrd organisation med länets kommuner som medlemmar. Storsthlms syfte är att stärka kommunernas möjligheter att nå sina mål inom välfärd och service till medborgarna. 3 Inera AB ägs bla av Sveriges kommuner och landsting, Deras uppdrag är att koordinera och stötta digital verksamhetsutveckling inom kommuner och landsting. 7

15 Arbetet med övergången till ett mer automatiserat arbetssätt, till exempel automatisering av beräkning och utbetalning av ersättningar till utförare fortsätter under Synpunkter och klagomål Hanteringen av synpunkter och klagomål är en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet och en del av kommunens övergripande kvalitetsstrategi. Det är en värdefull information till verksamheten om vad en brukare upplever som problematiskt och det ger ett tillfälle att genast rätta till ett fel. En systematisk hantering och analys av inkomna synpunkter och klagomål är också ett sätt att hitta systemfel och återkommande problemområden. Förvaltningen har identifierat ett behov av att förbättra arbetet med inrapportering av inkomna klagomål. Under 2019 kommer arbetet med att digitalisera processen och rutiner för synpunkter och klagomål att påbörjas som en del i arbetet med att integrera i det digitala systemstödet för ledningssystem. Detta förväntas i sin tur öka enhetligheten i hanteringen. Ökad valfrihet Att underlätta medvetna val av utförare Valfrihet är en självklarhet för de flesta idag. Genom att erbjuda valmöjligheter inom olika områden skapas förutsättningar för alla att påverka sin livssituation. En förutsättning för att ett kundval ska fungera optimalt är att informationen till brukarna om de olika utförarna är enkel, relevant och väsentlig så att de kan göra välgrundade val. Förvaltningen kommer att se över möjligheten att göra nuvarande information så jämförbar och opartisk som möjligt utifrån kända fakta. Andelen hos extern utförare kundval enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem Inom Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde finns kundval för läger- och korttidsvistelse och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättningar, boendestöd, ledsagar- och avlösarservice samt hemtjänst och biståndsbedömd dagverksamhet för äldre. Inom kundvalet för dagverksamhet för äldre har ännu ingen privat utförare ansökt om att bli godkänd. Huddinge har även ramavtal med ett stort antal privata utförare vad gäller boenden. Två av dessa boenden är belägna i kommunen. Kundval enligt LOV korttidsvistelse Inkomna kundvalsansökningar korttidsvistelse Totalt (antal) Godkända utförare Totalt (antal) Andelen hos annan utförare Korttidsvistelse, dygn (%) Resultatet för 2019 redovisas i verksamhetsberättelse 2019 Kundval enligt LOV daglig verksamhet Inkomna kundvalsansökningar daglig verksamhet Totalt (antal) Godkända utförare daglig verksamhet Totalt (antal) Andelen hos annan utförare Utförd daglig verksamhet, timmar (%) Resultatet för 2019 redovisas i verksamhetsberättelse Med anledning av att kundvalet för hemtjänst delades i tre separata kundval från och med den 15 april 2018 tillkommer två tabeller för redovisning av statistik för dessa kundval. Kundval enligt LOV boendestöd Inkomna kundvalsansökningar boendestöd 2018 Totalt (antal) 16 Godkända utförare boendestöd 2018 Totalt (antal) 7 Andelen hos annan utförare 2018 Utfört boendestöd, timmar (%) 29 Avser boendestöd from 15 april Resultatet för 2019 redovisas i verksamhetsberättelse Kundval enligt LOV ledsagar- och avlösarservice Inkomna kundvalsansökningar ledsagaroch avlösarservice 2018 Totalt (antal) 21 Godkända utförare ledsagar- och avlösarservice 8 VERKSAMHETSPLAN 2019

16 2018 Totalt (antal) 10 Andelen hos annan utförare 2018 Utförd ledsagar- och avlösarservice, timmar (%) 29 Avser ledsagar- och avlösarservice from 15 april Resultatet för 2019 redovisas i verksamhetsberättelse Kundval enligt LOV hemtjänst Inkomna kundvalsansökningar hemtjänst* Totalt (antal) 7 22** 36 Godkända utförare Totalt (antal) Andelen hos annan utförare Utförda hemtjänst, timmar (%) * Avser personer över 65 år ** Med anledning av nytt förfrågningsunderlag, sades befintliga avtal upp under 2017, och utförarna fick inkomma med nya ansökningar. Resultatet för 2019 redovisas i verksamhetsberättelse

17 Fler i jobb Under målområdet Fler i jobb redovisas hur nämnden möter upp styrsignaler och särskilda prioriteringar inom ramen för sitt arbete med kärnuppdraget. Fler arbetstillfällen Vård- och omsorgsnämndens verksamheter i egen regi bidrar till att fler Huddingebor får jobb. Enheterna tar emot OSA 4 -anställda, praktikanter, nystartsjobbare, ferieungdomar och Huddingejobbare. Fler och växande företag Särskilt prioriterat 2019 Fortsätta att utveckla kommunens företagsklimat. Medarbetare som har företagskontakter ska ha god insikt och förståelse för förutsättningarna att driva företag i kommunen. Näringslivsstrategin och handlingsplanen för ett bättre företagsklimat anger inriktningen i arbetet. Ett aktivt och strukturerat arbete för att ge fler privata aktörer möjlighet att bygga och driva offentligt finansierad verksamhet ska genomföras. Hälften av alla nya verksamheter ska byggas och drivas av en fristående aktör. Näringslivsklimatet Näringslivet möter och berörs av kommunens alla verksamheter. Varje förvaltning har därför en viktig roll i arbetet för ett förbättrat företagsklimat. Genom att ta fram och genomföra konkreta åtaganden med utgångspunkt i näringslivsstrategins strategiska prioriteringar bidrar alla verksamheter till arbetet. Kommunstyrelseförvaltningen har en nystartad näringslivsgrupp med en sammanhållande funktion för kommunens övergripande insatser för ett förbättrat företagsklimat. Näringslivsgruppen samlar åtaganden från kommunens olika verksamheter i en handlingsplan, analyserar och följer upp, samt för vidare inspel och synpunkter från näringslivet ut i organisationen. För att attrahera privata aktörer inom offentligt finansierad verksamhet till kommunen, har en process tagits fram i samarbete mellan kommunstyrelseförvaltningen och socialförvaltningen som säkerställer ett väl fungerande mottagande av dessa kontakter. För att förenkla för privata aktörer och ge dem en ingång till kommunen har en företagslots anställts på kommunstyrelseförvaltningen. Förvaltningen bidrar till den särskilda prioriteringen att ge fler privata aktörer möjlighet att driva offentligt finansierad verksamhet genom de kundval som nämnden beslutat om. Socialförvaltningen har genom kundvalet kontakt med många privata aktörer. Här fortsätter arbetet med att etablera bra och regelbunden kontakt dels med varje aktör dels med informationsmöten i grupp. Kraven för att verka inom Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska vara lättillgängliga och lätta att förstå. Processen för att bli godkänd som utförare ska vara känd och transparent. Förvaltningen strävar även efter att ha tydliga förfrågningsunderlag för att underlätta för leverantörerna och förtydliga uppdraget där kvaliteten för den enskilde står i fokus. Stockholm Digital Care Inom ramen för Stockholm Digital Care (SDC) 5 erbjuder Huddinge kommun en testmiljö för välfärdsteknik för äldre. Syftet är att företagen ska få testa sina produkter för att anpassa dem ytterligare till verksamheternas och de äldres behov och förutsättningar. Testmiljön erbjuder tillgång till testpersoner, exempelvis seniorer med eller utan insats från kommunen, personal från verksamheten eller anhöriga. Även produkter eller tjänster som riktar sig mot särskilda boenden kan testas. Utöver detta erbjuder testmiljön företag att få sina produkter eller tjänster utvärderade av en testpanel där man har dialog med seniorer, omsorgspersonal och chefer. Syftet med testerna är att företagen ska få återkoppling på sin produkt eller tjänst så att de kan utveckla den utifrån målgruppens behov. Inför 2019 planerar Huddinge kommun tre tester med olika företag. Genom att erbjuda en testmiljö för dessa lösningar skapas förutom utvecklingsmöjligheter för företagen också ett mervärde i form av kontakter med Huddinge kommun och dess invånare. 4 OSA betyder offentligt skyddad anställning. 5 Samverkansprojekt som är delfinansierat av Tillväxtverket där Huddinge kommun, Stockholms stad samt Nacka kommun deltar. 10 VERKSAMHETSPLAN 2019

18 11

19 God omsorg för individen Under målområdet God omsorg för individen redovisas nämndens två övergripande utvecklingsåtaganden, då det är under detta mål som nämndens kärnverksamhet i huvudsak ingår. Utöver arbetet med kärnuppdraget redovisas tolv aktiviteter kopplade till nämndens utvecklingsåtaganden. Samtliga återfinns under delmålet Fler upplever god vård och omsorg. Fem stycken är kopplade till utvecklingsåtagandet utvecklad samverkan och sju stycken till åtagandet rörande långsiktigt och förebyggande arbete. Delmålet Fler upplever god hälsa syftar till nämndens förebyggande och hälsofrämjande insatser. Delmålet Fler upplever god vård och omsorg, riktas till samtliga utförare av nämndens stöd, vård och omsorg. Tillitsdelegationen har i sitt huvudbetänkande Med tillit växer handlingsutrymmet 6 särskilt belyst vikten av att medarbetarna ges utrymme att anpassa lösningarna till de kommuninvånare de möter, för att det i förlängningen ska kunna ge den enskilde det inflytande som denne förväntar sig. I enlighet med detta betänkande fokuserar nämndens verksamheter särskilt på mötet med kommuninvånaren och på handlingsutrymmet i detta möte, vilket även går i linje med Huddinge kommuns politiska styrsignaler där fokus ska läggas på att frigöra resurser till kärnverksamheten. Nämnden åtar sig två övergripande utvecklingsåtaganden som samtliga verksamheter och staber kommer att arbeta med under året. Utvecklingsåtagandena är av generell art. Detta för att verksamheter och staber ska ges förutsättningar för att långsiktigt kunna planera utvecklingsområden inom ramen för kärnverksamheten. Varje verksamhetsområde samt stab ansvarar för att i sina respektive verksamhetsplaner formulera och beskriva vilka aktiviteter man planerar att utföra under 2019 vilka syftar till att utveckla den löpande verksamheten. Vissa aktiviteter kan därför komma att beskrivas under ett annat delmål än det övergripande målet med utvecklingsåtagandet. Fler upplever god hälsa Särskilt prioriterat 2019 Prioritera tidiga, främjande och förebyggande insatser som leder en bättre folkhälsa, integration och att fler kommer i arbete. Civilsamhället gör på många områden ett viktigt förebyggande arbete som kommunen kan samverka mer kring. Arbetet med civilsamhället Förvaltningens verksamheter har ett nära och väl upparbetat samarbete med civilsamhället i olika forum. Det kan exempelvis handla om lokala samråd mellan förvaltningen 6 Tillitsdelegationens huvudbetänkande Med tillit växer handlingsutrymmet Tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn SOU 2018_47, vilket presenterade den 14 juni och brukarorganisationer, samarbete med frivilligorganisationer och föreningar, samverkan med olika studieförbund och utbildningsinstanser med mera. Fler upplever god vård och omsorg Särskilt prioriterat 2019 LSS-reformen har gett ökad självständighet och frihet för personer med funktionsnedsättningar. Regeringens förändringar i denna reform påverkar inte bara individen utan även kommunen och skjuter över kostnader från stat till kommun då behovet hos individen fortsatt finns. Denna utveckling behöver nära följas under året och finansieringen för LSS-insatser för personer över 65 år behöver långsiktigt säkras. Biståndskansliet har i verksamhetens kärnuppdrag att upprätthålla en rättssäker handläggning vilket innebär en skyldighet att följa rättsutvecklingen på området. Verksamheten följer därför utvecklingen av regeringens pågående översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen och vilka lagförändringar som kan komma att föreslås under året. Utvecklingsåtagande Utvecklad samverkan Bakgrund Det finns idag, såväl i Sverige som helhet som Huddinge kommun specifikt, utmaningar och brister i samverkan mellan utförare av de kommunala insatserna. Med den ökade detaljstyrningen har man förlorat lite av helhetsperspektivet. Detta påverkar mötet mellan medarbetare och kommuninvånaren negativt, även om omsorgen hos de enskilda verksamheterna håller hög kvalitet. Ett väl fungerande samarbete mellan relevanta verksamheter skapar i slutändan mervärde för den enskilde kommuninvånaren. Ett utökat samnyttjande av kompetenser, lokaler och resurser skulle i förlängningen kunna frigöra resurser, såväl 12 VERKSAMHETSPLAN 2019

20 tidsbesparande som ekonomiska. Frigjorda resurser som kan användas till att stärka kärnverksamhet. Beskrivning Samtliga verksamheter och staber ska se över sin verksamhet och identifiera och beskriva aktiviteter som behöver genomföras för att utveckla arbetet med kärnuppdraget för att utveckla samverkan. Nedan följer några av nämndens verksamheters aktiviteter kopplade till detta åtagande och målområde. Aktivitet Samverkansforum och workshops mellan biståndskansliet och utförarna i egen regi inom äldreomsorgen Bakgrund Verksamheterna under Vård- och omsorgsnämnden har identifierat ett behov av ökad samverkan. Behovet av samverkan ökar med en större andel äldre i befolkningen, fler äldre som bor hemma längre med mer komplexa behov samt en snabbare utskrivningsprocess från sjukhus. En god samverkan är en förutsättning för god omsorg om individen. Samverkan är idag en naturlig del i det dagliga arbetet. Nämndens verksamheter ser dock ett ökat behov av att formalisera samverkan. Beskrivning Biståndskansliet och hemtjänsten i egen regi inför under 2019 ett samverkansforum. Ett antal workshops kommer att genomföras med enhetschefer, gruppledare, samordnare och handläggare för att öka förståelsen för varandras uppdrag och arbetssätt. Biståndskansliet och sektionen för särskilt boende kommer formalisera sin samverkan genom att införa ett samverkansforum för frågor. Under 2019 kommer former och innehåll att utredas. Aktivitet Förbättra vården och omsorgen i livets slut Bakgrund När äldreomsorgen under 2019 övergår till en läkarorganisation (från tidigare två) ökar möjligheterna för att i samverkan förbättra den palliativa vården och omsorgen inom särskilt boende. Beskrivning Äldreomsorgen kommer att arbeta för att förbättra vård och omsorg i livets slut genom att tillsammans med läkarorganisationen ta fram gemensamma rutiner och förhållningssätt. När läkaren kan ta en mer aktiv roll ökar kompetensen bland medarbetarna, de får en ökad trygghet som kan ge en ökad kvalitet i omsorgen i livets slut. I detta ingår att använda det palliativa registret där man bland annat registrerar brytpunktssamtal och om personen avlidit ensam. Aktivitet Kartlägga boendeprocess för LSS Bakgrund Förvaltningen har identifierat ett behov av ökad samverkan för att säkra god vård och omsorg för individen mellan funktionshinderområdets utförare inom egen regi och biståndskansliet. Beskrivning Verksamheterna kommer kartlägga boendeprocessen för brukare med insatsen bostad med särskild service enligt LSS. Syftet med kartläggningen är en tydlighet i ansvarsfördelning och arbetsgång vilket ger en hög kvalitet för brukaren. Aktivitet Dialogmöten med LOV utförare inom kundvalen för hemtjänst, boendestöd, ledsagaroch avlösarservice samt ledsagning och avlösning. Bakgrund Biståndskansliet har uppmärksammat ett behov av ökad samverkan med LOV-utförare för att säkra en god omsorg för individen. Beskrivning Biståndkansliet kommer bjuda in till dialogmöten med LOV utförare tre gånger under Syftet med dialogmöten är ett informationsutbyte, upprätta snabba kontaktvägar, skapa förståelse för varandras uppdrag och att skapa förutsättningar för en god vård och omsorg. 13

21 Aktivitet Strävan efter att få till stånd en överenskommelse med vårdcentralerna Bakgrund Funktionshinderområdets verksamheter som inte har tillgång till kommunens HSL-enhet har uppmärksammat ett behov av utveckling rörande samarbetet med landstiget och primärvården. Verksamheten har exempelvis identifierat en utmaning i samarbetet och samordningen kring samordnad individuell plan. Beskrivning Funktionshinderområdet kommer att arbeta för en överenskommelse med vårdcentralerna. Syftet med en överenskommelse är att säkerställa god vård och omsorg för brukaren. I överenskommelsen kommer funktionshinderområdet lyfta behovet av att det finns en kontaktansvarig sjuksköterska på varje vårdcentral, samt behovet av att verksamhetsansvarig inom funktionshinderområdet kallar till kontinuerliga möten med stående punkter som samordnad individuell plan, delegeringar, egenvård och avvikelsehantering. Utvecklingsåtagande Långsiktigt och förebyggande arbete Bakgrund I enlighet med kommunfullmäktiges mål att arbeta med förebyggande och långsiktiga insatser, ser socialförvaltningen att detta arbete är en förutsättning för att komma till rätta med såväl sociala problem och social utestängning, som att bibehålla en effektiv verksamhet med god kvalitet. Förvaltningen har i sin omvärldsbevakning och planeringsförutsättningar lyft upp kommande större lagändringar som förväntas ha stor påverkan på det löpande arbetet. Det gäller framför allt översyn av lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), översyn av socialtjänstlag (2001:453) samt barnkonventionen som lag. Detta går även i linje med de rekommendationer från nationella prioriteringar, där regeringen gett en utredning i uppdrag att se över socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. I delbetänkandet Ju förr desto bättre vägar till en förebyggande socialtjänst 7 fördjupar utredningen kunskaperna om och möjligheterna med att arbeta förebyggande. 7 Ju förr desto bättre vägar till en förebyggande socialtjänst, SOU 2018:32 14 VERKSAMHETSPLAN 2019

22 Beskrivning Samtliga verksamheter och staber ska se över sin verksamhet och identifiera och beskriva aktiviteter som behöver genomföras för att utveckla arbetet med kärnuppdraget för att utveckla det långsiktiga och förebyggande arbetet. Nedan följer några av nämndens verksamheters aktiviteter kopplade till detta åtagande och målområde. Aktivitet Sprida information om biståndskansliets uppsökande verksamhet till verksamheter inom landstinget. Bakgrund Biståndskansliets uppsökande verksamhet för vuxna över 18 år med psykisk ohälsa samverkar idag med olika aktörer för att lotsa den enskilde vidare till rätt stöd och hjälp. Landstinget är då en viktig samverkanspart men också en mycket stor och i länet utspridd aktör. Beskrivning Biståndskansliet kommer att arbeta för att sprida information om den uppsökande verksamheten till landstingets verksamheter genom att bland annat erbjuda informationsträffar. Informationsträffarna syftar till att sprida information, förbättra samverkan kring enskilda individer och att upprätthålla ett nätverk för den uppsökande verksamheten med relevanta samverkansparter. Genom kunskap om varandras uppdrag och insatser kan kommunen och landstinget lättare samverka och samordna insatser för enskilda individer med psykisk ohälsa. Aktivitet Förebyggande förhållningssätt genom lågaffektivt bemötande Bakgrund Funktionshinderområdet har tidigare identifierat svårigheter för medarbetare att bemöta brukare som har ett utmanande beteende. Sedan 2014 har funktionshinderområdet arbetat med att utbilda medarbetare i lågaffektivt bemötande samt i hot- och våldssituationer. Kompetensökningen hos medarbetare har haft viss positiv effekt. Syftet med det fortsatta arbetet är att tillgodose god vård och omsorg för brukaren. Beskrivning Funktionshinderområdet ska skapa en struktur för arbetsplatslärande med syfte att bibehålla kunskapen gällande lågaffektivt bemötande samt i hot- och våldssituationer i verksamheterna. Aktivitet Förslag på åtgärder kopplat till återtagen ansökan av dagverksamhet Bakgrund Biståndskansliet har uppmärksammat att kunder som beviljats insatsen dagverksamhet ofta återtar sin ansökan innan beslutet verkställts. Det finns ett behov av att se över varför detta är så vanligt förekommande. Beskrivning Biståndskansliet och äldreomsorgen egen regi kommer under året att utreda vad detta beror på och ta fram förslag på åtgärder. Aktivitet Öka användningen av nationella kvalitetsregister inom äldreomsorgen Bakgrund Nationella kvalitetsregister är verktyg för att identifiera och förebygga risker, planera och genomföra förebyggande åtgärder samt följa upp åtgärder och utvärdera resultat både på individ- och gruppnivå. Av de fyra register som Huddinge är ansluten till är det endast Svenskt demensregister (SveDem) som inte används specifikt för omsorgen av den enskilde. Beskrivning Äldreomsorgen i egen regi kommer under 2019 att införa en styrgrupp för de nationella kvalitetsregister inom äldreomsorg som Huddinge är ansluten till. Styrgruppen ska se över processer och rutiner för att öka användningen av kvalitetsregistren. Genom att öka användningen kan verksamheten få ut mer kvalitetssäkrade uppgifter som används till att förbättra vården för den enskilde och för att följa upp och utveckla verksamheten i stort. Nationella kvalitetsregister i Huddinge: Senior Alert syftar till att förebygga fall, trycksår, viktminskning, ohälsa i munnen och problem med blåsdysfunktion. BPSD-registret syftar till att säkerställa personcentrad vård och omsorg genom att förebygga beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD), exempelvis aggitation, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar. Palliativa registret syftar till en god vård i livets slut. Personalen som vårdat en just avliden människa besvarar ett trettiotal frågor om vården och omsorgen den sista veckan, 15

23 bland annat om brytpunktssamtal har genomförts och om personen avled ensam. SveDem syftar till att förbättra kvaliteten på demensvården i landet, länet, kommunen och på den egna enheten, genom att samla in data och följa upp förändringar i patientgrupper, diagnoser och behandling. Förbättra det förebyggande arbetet i omsorgen för personer med demenssjukdom Bakgrund Den ökande medellivslängden innebär att äldreomsorgen kommer att möta allt fler äldre med demenssjukdom. Enligt Svenskt demenscentrum insjuknar uppemot personer i en demenssjukdom per år. De allra flesta är äldre: risken att insjukna i en demenssjukdom ökar efter 65 års ålder och 20 procent av personerna över 80 år är drabbade. För att möta denna utmaning kommer äldreomsorgen i egen regi att förstärka det personcentrerade arbetssättet kring personer med demenssjukdom utifrån tre aktiviteter. Aktivitet Uppföljning av enheternas arbete med att förebygga beteendemässiga och psykiska symptom vid demens Beskrivning 2013 påbörjade äldreomsorgen i egen regi arbetet i det nationella kvalitetsregistret BPSD som syftar till att säkerställa personcentrad vård och omsorg genom att förebygga beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Äldreomsorgen kommer under 2019 följa upp arbetet på enheterna. Aktivitet Stjärnmärkning av dagverksamheter och äldreboenden med demensinriktning Beskrivning Äldreomsorgen i egen regi kommer att stjärnmärka sina dagverksamheter och äldreboenden med demensinriktning. Stjärnmärkning är ett sätt att kvalitetssäkra att verksamheterna arbetar enligt de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Stjärnmärkning är en utbildningsmodell och ett arbetssätt som tagits fram av Svenskt Demenscentrum. Stjärnmärkningen gäller under ett år. Aktivitet Utreda hur kompetensen om demenssjukdom inom hemtjänsten inom egen regi kan öka Beskrivning Hemtjänsten kan inte använda sig av stjärnmärkning eftersom kommunen inte tagit över hemsjukvården. Äldreomsorgen kommer därför att utreda hur kompetensen om demenssjukdom kan öka inom hemtjänsten och hur omsorgen om personer med demenssjukdom kan förbättras. Arbetet med IBIC IBIC, individens behov i centrum, är ett arbetssätt framtaget av Socialstyrelsen vilket bland annat innebär användandet av en gemensam struktur och ett gemensamt språk (ICF7) i dokumentationen. IBIC bidrar exempelvis till bättre möjlighet till delaktighet för individen, ökad rättssäkerhet och bättre möjlighet att beskriva individens behov. Inom sektionen för stöd och ordinärt och särskilt boende SoL har arbetet med införandet av IBIC pågått sedan Samtliga biståndshandläggare inom sektionen har genomgått utbildning i IBIC. Biståndshandläggarna dokumenterar i dagsläget enligt ICF och beskriver enskildas behov i olika livsområden och relaterade faktorer. För närvarande arbetar handläggarna i en anpassad version av verksamhetssystemet Procapita. Detta är inte optimalt och innebär att man inte fullt ut kan implementera IBIC. En modul anpassad för IBIC finns i det nya systemet Lifecare. En uppdaterad planering ska göras för breddinförande av IBIC. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar LUS - Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Lagen reglerar kommuners betalningsansvar gentemot landsting vid utskrivning av kommuninvånare, som har behov av insatser från socialtjänsten efter utskrivning. Betalningsansvaret övergår från landsting till kommun efter tre kalenderdagar utifrån tidigare fem arbetsdagar (30 dagar vid utskrivning från en psykiatrisk avdelning) efter det att slutenvården meddelat kommunen om att patienten är utskrivningsklar. Befintliga kommunala insatser behöver anpassas för att tillgodose behoven vid utskrivning från slutenvården. Under en längre tid har man sett en ökning av personer med omfattande vård- och omsorgs/hälso- och sjukvårdsbehov som allt tidigare övergår från landstingets försorg till kommunalt ansvar på kommunens särskilda boenden. Förvaltningen bör bygga upp en beredskap och förtydliga processerna inom verksamheterna för att kunna möta de ökade behoven. 16 VERKSAMHETSPLAN 2019

24 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har ett gemensamt författningsreglerat ansvar för hälso- och sjukvårdens kvalitet i kommunens särskilda boenden och dagverksamhet. Individer inom kommunens vård och omsorg, ska få en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet. Att arbeta systematiskt med preventiv hälso- och sjukvård är ett viktigt led i att förebygga ohälsa. MAS kommer under 2019 utifrån det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården att arbeta med utveckling och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvårdens avvikelseprocesser. Bland annat med att förtydliga flödesoch ansvarsfördelning för den lokala avvikelsehanteringen. Ytterligare ett område som är under utveckling är den legitimerade personalens journalföring utifrån Socialstyrelsens nya krav på kommunerna. Från och med 1 januari 2019 är man skyldig att dokumentera och rapportera legitimerad personals utförda, utredande och behandlande vårdåtgärder (KVÅ). Riktlinjen för journalföring är därmed kompletterad med strukturer för dokumentationsprocessen för att säkerställa en enhetlighet och spårbarhet i patientjournalen. Denna förändring kommer att kräva kontinuerligt och löpande handledning och utbildningsinsatser för kommunens legitimerade personal. Funktionshinderområdet samt socialpsykiatrin Målsättningen är att under 2019 implementera rutin för hälsofrämjande åtgärder i bostad med särskild service LSS och SoL för funktionshinderområdet samt socialpsykiatrin. Detta för att utifrån individuella förutsättningar och behov, initialt kunna identifiera de personer som har risk för trycksår, fall och undernäring/felnäring och därmed kunna erbjuda/vidta hälsofrämjande åtgärder. Äldreomsorgen Alla personer som flyttar till ett äldreboende i kommunens egen regi ska få en riskbedömning utförd vad gäller nutrition, fall, trycksår och munhälsa. Denna riskbedömning ska vara genomförd enligt gällande riktlinjer så att lämpliga åtgärder vidtas i förebyggande syfte. En översyn har under hösten 2018 påbörjats kring användandet av kvalitetsregistret Senior Alert, och kommer att fortlöpa under Registrerad data kan sedan användas direkt i verksamhet för att bidra till ökad kvalitet av vården och omsorgen, vilket även leder till en tillförlitlig och jämförbar statistik. Nämndens kvalitetsområden För att bedriva socialtjänst av god kvalitet och nå goda resultat för delmålet, har förvaltningen skapat ytterligare nämndmål utifrån fyra kvalitetsområden som man mäter. Dessa är God tillgänglighet, Gott bemötande, Hög delaktighet samt God kvalitet på insatser och tjänster, vilka överensstämmer med intentionen i lagar och föreskrifter som styr socialtjänsten. Under de olika kvalitetsområdena redovisas resultat för kundernas omdömen av utförandet av insats inom hemtjänst, äldreboende samt brukare inom funktionshinderområdet 8. Resultatet för kunder inom Hemtjänst och äldreboende beräknas utifrån underlag från Socialstyrelsens nationella brukarundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? som genomförs varje år. Sedan 2018 deltar funktionshinderområdet i egen regi i SKL:s nationella brukarundersökning för funktionshinderområdet. Undersökningen genomförs vartannat år, nästa gång brukarundersökningen är planerad att genomföras är Eftersom funktionshinderområdets resultat ej tidigare har särredovisats så är jämförelser bakåt inte möjliga. Hur kunder eller brukare inom SoL eller LSS uppfattar myndighetsutövning mäts med interna undersökningar. Dessa undersökningar är inte möjliga att jämföra nationellt. Utöver redovisning av resultat inom de fyra olika kvalitetsområdena redovisas även resultat för kunder inom hemtjänst respektive äldreboende helhetsbetyg på respektive verksamhet. Detta mätetal är ett nationellt mått och ingår som en indikator i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 9. God tillgänglighet För den som har behov av stöd och insatser från omsorgen eller myndighetsutövningen ska det vara lätt att komma i kontakt med verksamheten. Det kan till exempel handla om att snabbt få svar på frågor via telefon, brev, e-post, digitala kanaler eller snabbt få tid för ett personligt möte. Tillgång till och kvalitet på informationen om verksamheten är ytterligare en viktig aspekt för hur tillgängligheten upplevs. Det kan handla om muntlig information eller 8 Sammanvägt resultat av omdömen från LSS-Gruppbostad, LSS Servicebostad, LSS Daglig verksamhet, LSS Personlig assistans, SoL Boendestöd (SKL:s kategorisering) 9 Kommunens kvalitet i korthet är ett nationellt projekt som omfattar cirka 260 kommuner. KKiK använder cirka 40 nyckeltal för att mäta kommunens prestationer inom fem områden med mått som redovisas i Kolada. Kolada är en öppen nyckeltalsdatabas med cirka 5000 nyckeltal för resurser, volymer och kvalitet i kommuners och regioners verksamheter. Kolada ägs av den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Svenska staten och Sveriges Kommuner och Landsting är föreningens medlemmar. 17

25 information i trycksaker samt på kommunens webbplats och i sociala medier. Kunder inom hemtjänst nöjda med tillgängligheten Totalt (%) Kvinnor Män Genomsnitt för Stockholms län Kunder vid äldreboenden nöjda med tillgängligheten Totalt (%) Kvinnor Män Genomsnitt för Stockholms län Brukare och kunder nöjda med tillgängligheten i samband med myndighetsutövning Totalt (%) Kvinnor Män Brukare i funktionshinderområdets verksamhet nöjda med tillgängligheten Totalt (%) - 84 Kvinnor - 84 Män - 83 Gott bemötande Den nationella värdegrunden och socialförvaltningens värdegrund ska vara grunden för alla kontakter med boende, brukare och kunder, anhöriga och närstående. Kvalitetsområdet gott bemötande är en viktig faktor för hur den enskilde upplever kontakten med verksamheten. Bemötandet handlar i hög grad om samspelet i det direkta mötet mellan kund och personal. Alla har i kontakten med omsorgen eller myndighetsutövningen rätt till att bli bemötta på ett respektfullt, professionellt, jämlikt och icke diskriminerande sätt. Likabehandling ska gälla samtidigt som var och en har rätt att bli bemött utifrån sina förutsättningar. Alla kontakter ska också bygga på hög grad av självbestämmande och integritet. Enheterna ska ha arbetssätt och forum som främjar delaktighet och medbestämmande för alla boende och kunder utifrån var och ens individuella förutsättningar. Kunder inom hemtjänst nöjda med bemötandet Totalt (%) Kvinnor Män Genomsnitt för Stockholms län Kunder vid äldreboenden nöjda med bemötandet Totalt (%) Kvinnor Män Genomsnitt för Stockholms län Brukare och kunder nöjda med bemötandet i samband med myndighetsutövning Totalt (%) Kvinnor Män Brukare i funktionshinderområdets verksamhet nöjda med bemötandet Totalt (%) - 81 Kvinnor - 81 Män - 81 Hög delaktighet Upplevelsen av bemötandet är ofta nära förknippat med upplevelsen av delaktighet. I och med den enskildes beroendeställning är det särskilt viktigt att personalen har ett förhållningssätt som bjuder in denne till att föra fram sina åsikter och önskemål. Nämndens verksamheter arbetar ständigt för en hög grad av brukarmedverkan och brukarinflytande i det dagliga arbetet. Det gäller både vid val av insats eller tjänst och vid utförandet av vald insats och tjänst. Verksamheten ska bygga på respekt för rätten till självbestämmande och integritet. Hög grad av individ- och situationsanpassning är särskilt viktigt när det gäller delaktighet för brukaren/kunden. Utföraren ska tillsammans med den enskilde upprätta en genomförandeplan som beskriver dennes önskemål om hur de beslutade insatserna ska utföras. 18 VERKSAMHETSPLAN 2019

26 Kunder inom hemtjänst nöjda med delaktigheten Totalt (%) Kvinnor Män Genomsnitt för Stockholms län Kunder vid äldreboenden nöjda med delaktigheten Totalt (%) Kvinnor Män Genomsnitt för Stockholms län Brukare och kunder nöjda med delaktigheten i samband med myndighetsutövning Totalt (%) Kvinnor Män Brukare i funktionshinderområdets verksamhet nöjda med delaktigheten Totalt (%) - 86 Kvinnor - 87 Män - 86 God kvalitet på insatser och tjänster Innehållet i och utformningen av insatser och tjänster är grundläggande för verksamhetens kvalitet och den enskildes nöjdhet. Insatser och tjänster ska utgå från varje persons individuella livssituation, bygga på en helhetssyn, vara samordnade och präglas av kontinuitet. I den mån evidensbaserade metoder finns, så ska dessa så långt som möjligt användas i verksamheten. Vård- och omsorgsnämndens insatser och tjänster ska leda till att den enskilde får leva ett värdigt liv, får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Verksamhetsprocesserna för myndighetsutövning och för utförandet av insatser och tjänster ska vara väl fungerande, rättssäkra och ge avsedd effekt utifrån varje brukare/kunds behov. Kunder inom hemtjänst nöjda med kvaliteten på tjänsterna Totalt (%) Kvinnor Män Genomsnitt för Stockholms län Kunder vid äldreboenden nöjda med kvaliteten på tjänsterna Totalt (%) Kvinnor Män Genomsnitt för Stockholms län Brukare och kunder nöjda med kvaliteten på myndighetsutövningen Totalt (%) Kvinnor Män Brukare i funktionshinderområdets verksamhet nöjda med kvaliteten på tjänsterna Totalt (%) - 83 Kvinnor - 83 Män

27 Att använda resultat i förbättringsarbete Alla enheter ska analysera sina egna resultat från brukarundersökning. Verksamheterna ska även titta på sitt helhetsresultat och jämföra sig med andra kommuner i Stockholms län där så är tillämpbart. Kvalitetsenheten kommer under 2019 att arbeta fram en analysmodell som syftar till att kunna ta fram sammantagna analyser per verksamhetsområde. En del av den sammantagna analysen är resultaten från brukarundersökningarna. Nöjdhet inom hemtjänst och äldreboende Resultaten per delmål utgörs av genomsnittsvärden av flera olika frågor i kundundersökningarna. Nedan redovisas resultatet på en enskild fråga vilken avser att visa kundens sammantagna nöjdhet. Kunder inom hemtjänst nöjda med verksamheten Totalt och per kön Totalt (%) Kvinnor Män Genomsnitt för Stockholms län Ranking i länet 19/26 22/26 19/26 Kunder vid äldreboenden nöjda med verksamheten Totalt och per kön Totalt (%) Kvinnor Män Genomsnitt för Stockholms län Ranking i länet 11/26 8/26 3/26 20 VERKSAMHETSPLAN 2019

28 Ekosystem i balans Under det strategiska målområdet Ekosystem i balans redovisas hur nämndens möter upp styrsignaler, särskilda prioriteringar samt etappmål inom ramen för sitt arbete med kärnuppdraget. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Särskilt prioriterat 2019 Användningen av papper och trycksaker ska minskas genom att i större utsträckning nyttja digitala verktyg. Etappmål 2019 Energianvändningen ska minska. Förvaltningen arbetar ständigt för att öka medvetenheten och kunskapen om kommunens miljöpåverkan hos anställda och förtroendevalda i kommunen. Att minska antalet trycksaker för att i stället erbjuda digitala lösningar för invånarna bör genomföras långsamt och med försiktighet. Det finns grupper som inte använder internet alls, och därmed står helt utanför det digitala samhället. Det digitala utanförskapet beskrivs mer utförligt under avsnittet Ökad delaktighet under målområdet Bra att leva och bo. Under 2019 kommer i stället fokus att ligga på digitala arbetssätt för förvaltningens medarbetare. Exempel på detta är att alla blanketter och checklistor ska vara digitalt ifyllningsbara för att minimera pappersutskrifter. Ett annat exempel är att all intern kommunikation ska ske digitalt, genom i första hand kommunens intranät Insidan. Tryckta affischer och informationsblad som vänder sig till medarbetare ska undvikas. Även i den digitala satsningen internt inom förvaltningen har den digitala mognaden och kompetensen stor betydelse. Tillgången till datorer, läsplattor och telefoner är en annan faktor som påverkar hur väl denna satsning lyckas. En intern informationskampanj kring satsningen på färre utskrifter kommer att genomföras under våren Antalet utskrifter i förvaltningen under 2019 ska minska med minst 5 procent jämfört med Förnyelsebara drivmedel Huddinge kommuns miljöprogram anger målet att kommunens egen fordonsflotta ska drivas enbart med förnyelsebara bränslen år En plan för denna omställning från fossilbränsledrivna fordon kräver både ett ekonomiskt tankesätt men även en systematik för att lyckas. Redovisning av antal och andel fossilfria fordon sker på förvaltningen som helhet, utifrån den nya organisationen och att stabernas fördelning till de olika nämnderna ännu inte är klar. Andel fordon med förnyelsebara drivmedel i förvaltningens fordonsflotta (per 31 dec 2018) ,5 Fossilbränslefrihet (%) Vid utbyte av fordon har fordon som drivs av förnyelsebara bränslen valts. Siffrorna kommer att korrigeras under året, då förvaltningen under 2018 beställt sju nya fordon varav tre stycken är elbilar och fyra stycken drivs med biogas. Giftfri miljö Gifter i vardagen utgör ett hot inte bara mot oss människor utan mot vår livsmiljö. Medvetna val vid inköp av varor och tjänster till förvaltningens verksamheter ska ständigt beaktas. Genom Vård- och omsorgsnämndens ambition med att skapa en medvetenhet i arbetet för en giftfri miljö, har miljöombud utsetts inom varje verksamhet. Miljöarbetet har flera år omfattat olika utvecklingsåtaganden och är nu ett basuppdrag där miljöombuden tillsammans med enhetschefer ansvarar för att driva arbetet i basuppdraget. Förvaltningen kommer att fortsätta med att bjuda in till en informativ miljödag även under Ett annat sätt att främja en giftfri miljö är att sträva efter att öka inköpen av ekologiska livsmedel i verksamheterna. 10 Detta kommer att mätas via antalet utskrifter på 10 slumpmässigt valda skrivare i förvaltningen. 21

29 Andel ekologiska livsmedel i äldreomsorgens verksamheter i egen regi Totalt (%) 33,1 37,7 39,7 41 Under 2018 har priserna på ekologiska livsmedel ökat dramatiskt efter den svåra sommaren för bönderna. Redan innan dess hade priserna börjat öka på grund av en större efterfrågan nationellt. Genom att säsongsanpassa menyerna skapar man förutsättningar för att kunna bibehålla andelen ekologiska livsmedel under Samtidigt kommer ytterligare åtgärder behövas på grund av de ökade kostnaderna för ekologiska livsmedel. Systematisk kvalitetsutveckling Under det strategiska målområdet Systematisk kvalitetsutveckling redovisas utöver arbetet med kärnuppdraget tre aktiviteter kopplade till nämndens utvecklingsåtaganden. En återfinns under delmålet Systematiskt planera, följa upp och förbättra, en under Ökad processorientering och en under delmålet God användning av digitaliseringens möjligheter. Samtliga aktiviteter är kopplade till utvecklingsåtagandet långsiktigt och förebyggande arbete. Särskild prioritering samt etappmål rörande genomlysningar flyttas från detta målområde till målområdet Sund ekonomi, där ytterligare etappmål och aktiviteter rörande nämndens arbete med genomlysningar beskrivs. Särskilt prioriterat 2019 Kommunens kvalitetsarbete ska inriktas på att stödja verksamheterna och förbättra nämndernas förutsättningar att i första hand utföra kärnuppdraget. Nämnderna ska tydliggöra vad i verksamheten som utförs utöver kärnuppdraget. Innovativa arbetsmetoder som leder till ökad kvalitet för invånare, företagare samt brukare och minskar kostnaderna för kommunen ska tas till vara och implementeras. Inom ramen för Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ingår ett kontinuerligt och ständigt förbättringsarbete enligt ovanstående prioriteringar. Detta omfattas såväl av baskraven på ett ledningssystem enligt SoSFS2011:9, som de särskilda prioriteringarna utifrån fokus på kärnuppdrag samt utvecklad digitalisering. Nämnden utvecklar sina tankar om fokus på kärnuppdraget under Nämndens tolkning av målen samt definierar övergripande sitt kärnuppdrag under Organisation. Initiativet till merparten av de innovativa arbetsmetoder som prövas och implementeras kommer från verksamheten, nära medarbetarna och kunderna. De flesta initiativ rör digitala arbetssätt och välfärdsteknik, men det kan även handla om arbetsmetoder som skapar en tryggare omsorg för brukarna och kunderna, såsom metoden Stjärnmärkt demensomsorg som infördes på två äldreboenden 2018 och som fortsätter att implementeras på andra äldreboenden under Ett exempel på en digital arbetsmetod som kommer att testas under 2019 är tillsyn med kamera hemma hos hemtjänstkunder. Förvaltningen har genomfört en förstudie som visar att en del äldre föredrar att få sin tillsyn på natten via kamera, i stället för personliga besök. På så sätt störs de inte när de sover, och vissa uppger att det även skulle leda till en ökad självständighet. Tillsyn via kamera leder också till en effektivisering för hemtjänstpersonalen. Under 2019 fortsätter arbetet med att förbereda införandet av nyckelfria digitala lås i ordinärt boende och hos hemtjänstkunderna, vilket leder till en ökad säkerhet för kunderna och en effektivare och enhetligare nyckelhantering för utförarna. Under 2019 påbörjas arbetet med att byta ut befintliga trygghetslarm på våra äldreboenden mot moderna digitala tekniklösningar. Detta kommer att förbättra och effektivisera arbetet för medarbetarna, men leder också till ett tryggare boende för de äldre. Systematiskt planera, följa upp och förbättra Verksamhetsuppföljningar En ny modell för verksamhetsuppföljning kommer att implementeras under Modellen har tagits fram i samverkan mellan kvalitetsenheten och förvaltningens egen regi och förankrats i ledningsgrupperna. Fokus kommer under 2019 att ligga på Vård- och omsorgsnämndens verksamheter gällande hemtjänst extern regi, samt daglig verksamhet i extern och egen regi inom funktionshinderområdet. 22 VERKSAMHETSPLAN 2019

30 Aktivitet Framtagande av en modell för analys av kvalitet på verksamhetsnivå Bakgrund Från och med 2018 använder socialförvaltningen en ny modell för avtalsuppföljning. Modellen syftar till uppföljning på enhetsnivå. Däremot saknas det en modell för en analys av kvalitet på verksamhetsnivå. Idag görs förutom avtalsuppföljningar flertalet andra mätningar, enkäter, undersökningar och sammanställningar av nyckeltal. Utöver detta följs kraven på ledningssystem genom att sammanställa klagomål och synpunkter, samt Lex Sarah. Det som saknas är en sammanvägd analys av dess olika uppföljningar och mätningar utifrån hur kvaliteten på verksamhetsnivå ser ut och förändras över tid. En sammantagen analys av resultat och data är nödvändigt för att kunna bedriva utvecklingsarbete inom verksamheterna utifrån observerade trender, tendenser och mönster. För att kunna identifiera utvecklingsområden behövs ett instrument för att ta fram en bild av den övergripande kvaliteten inom socialförvaltningens olika verksamhetsområden. Beskrivning Inledningsvis kommer en arbetsgrupp att skapas som kommer välja ut ett verksamhetsområde inom nämndens verksamheter att belysa samt identifiera nyckelpersoner från verksamheten som ska delta i arbetet. Relevanta resultat från mätningar, uppföljningar etcetera kommer inventeras och arbetet per verksamhetsområde kommer att ske i tematiska arbetsgruppsmöten. En sammanvägd analysmodell kommer att skapas och presenteras där resultatet diskuteras och förslag till åtgärder och aktiviteter kan tas fram. Ansvarig för denna aktivitet är Kvalitetsenheten. Aktiviteten kopplas till utvecklingsåtagandet långsiktigt och förebyggande arbete. Ökad processorientering Aktivitet Digitalisering av ledningsprocesser samt stödprocesser i nytt systemverktyg Bakgrund En process definieras som en kedja av aktiviteter som i ett återkommande flöde genomförs för att skapa ett mervärde för den processen är till för. I ett ledningssystem för kvalitet behöver verksamheterna kartlägga sina processer för att följa det överenskomna arbetssättet. Processerna behöver ses över med jämna mellanrum för att säkra att innehållet stämmer överens mellan nivåer och mellan processer som hör ihop. En del i det systemstöd för planering och uppföljning som upphandlats under hösten 2017 omfattar även ett processverktyg. Det digitaliserade ledningssystemet innebär ett annat sätt att kartlägga och dokumentera processerna än i det tidigare ledningssystemet. Det innebär att samtliga verksamheter behöver se över sina processer. Vård- och omsorgsnämndens verksamheter samarbetar kring sina verksamhetsnära processer i syfte att förbättra kvaliteten på tjänsterna. Beskrivning Under 2019 och framåt, kommer kvalitetsenheten att leda ett förvaltningsövergripande arbete med att digitalisera ledningssystemet och processerna. Detta arbete innefattar den politiska prioriteringen gällande digitalisering för att frigöra resurser till kärnverksamheten. Aktiviteten kopplas även till utvecklingsåtagandet långsiktigt och förebyggande arbete. Ledningens informationssystem (LIS) Under 2019 kommer arbetet med att vidareutveckla användandet av beslutsstödssystemet ledningens informationssystem (LIS) att fortsätta. Ambitionen är att genom ett ökat användande av LIS kunna hantera verksamhetsstatistik på ett mer systematiskt och kvalitetssäkrat sätt. LIS möjliggör dels automatiserade processer gällande hantering av statistik från olika verksamhetssystem men också kopplingar till kommande digitala ledningssystem. Detta innebär att processen från produktion av information till analys av information i verksamhetsplan, delårsrapporter och verksamhetsberättelse väsentligt kommer att förenklas för förvaltningen. Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) KKiK är ett nationellt nätverk som omfattar drygt 260 kommuner och leds av Sveriges kommuner och landsting (SKL). KKiK använder cirka 40 mått för att mäta kommunens prestationer inom fem områden. Syftet med måtten är bland annat att kommuner ska använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen samt kunna jämföra resultat med varandra. Under 2019 fortsätter förvaltningen arbetet tillsammans med KSF att utveckla analysen av måtten. Förvaltningen strävar efter att hitta mått som beskriver verksamheternas uppdrag på ett adekvat sätt, är jämförbara nationellt och kan analyseras ur ett jämlikhetsperspektiv. Inför årets verksamhetsplan har fem nya mått lyfts in under kvalitetsområdet God kvalitet på insatser och tjänster som uppfyller dessa krav. Ansvariga på förvaltningen deltar även 23

31 på KKiK sammankomster för att påverka och utveckla KKiK. God användning av digitaliseringens möjligheter Särskilt prioriterat 2019 Digitalisering som bidrar till kostnadseffektivitet och som underlättar för medarbetarna att fokusera på kärnuppdraget ska prioriteras. Kommunen ska samarbeta med andra aktörer som bidrar till kostnadskvalitet och kvalitetsutveckling. Huddinge kommun ska värdera egen drift av IT mot fördelarna med att köpa en lösning i form av tjänsteleverans. I de fall marknaden erbjuder en smartare och effektivare lösning än vad kommunen själv kan driva ska lösningen köpas som tjänst. Kostnaderna ska tydligare kopplas till verksamheterna så rätt prioriteringar görs. Konsekvensbeskrivningar kring vad nya digitaliseringslösningar leder till för kostnader/besparingar ska finnas. Kommunen ska utveckla arbetet med att jämföra sig med andra kommuner för att hitta goda exempel på hur man kan arbeta effektivare. Respektive förvaltning kommer att aktivt delta i kommunens digitaliseringsråd och upprätta egna forum och arbetsformer för öka takten i digitaliseringen. En viktig del i arbetet är omvärldsspaning där goda idéer och initiativ från andra kommuner ska tas tillvara samt aktivt deltagande i de kommunövergripande samarbetsforum som nu etableras i landet. Digitala initiativ som bidrar till kostnadseffektivitet kommer att prioriteras och förvaltningens e-tjänster kommer att ses över ur ett användar- och kundperspektiv. Det ska vara lätt att använda Huddinge kommuns digitala tjänster. Alla godkända digitaliseringsinitiativ kommer att rapporteras via digitaliseringsrådet och sammanställas i lättillgänglig form för politiker och invånare och andra intressentgrupper. Digitaliseringsarbetet kräver att vi ställer tydligare krav på våra leverantörer, bland annat vad gäller säkerhet, funktionalitet och möjlighet till utveckling. Förvaltningen ser över befintliga IT-avtal varje år och under 2019 kommer en mer omfattande översyn göras kring ett av de större avtalen. Arbetet med dokumentation kring befintliga system, avtal, leveranser och beslut behöver stärkas ytterligare mot bakgrund av den kommunövergripande sourcingstrategin Sourcingstrategin = kommunövergripande strategi för ett gemensamt förfaringssätt inom IT-leveransområdet. Ett samarbete har inletts med kommunstyrelsens förvaltning för att förändra de interna IT-processerna och arbetssätten, i syfte att förenkla för användarna. Målet är att erbjuda en väg in till support och utveckling för användarna. I och med digitaliseringen av Huddinge kommun ser förvaltningen ett behov av att inventera befintlig kompetens och digital mognad i förvaltningen, men också se över framtida behov. Förvaltningens IT-enhet, som har en viktig roll i digitaliseringsarbetet, kommer under 2019 fortsätta arbetet med att genomföra utbildningsinsatser. En översyn kommer också att göras av de yrkesgrupper som har begränsad tillgång till digitala arbetsverktyg, såsom dator, för att se hur det påverkar övergången till mer digitala arbetssätt. Förvaltningen kommer, utöver implementeringen av metoder och modeller för planering och prioritering av digitaliseringsinitiativ, fortsätta implementera kommungemen-samma stödsystem och processer i det dagliga arbetet. Under 2019 kommer förvaltningen att genomföra en ny mätning av hur långt vi har kommit i digitaliseringen, med hjälp av SKL:s verktyg LIKA Socialtjänsten. Resultatet kommer att jämföras med den mätning som gjordes hösten Verktyget konkretiserar och ger en grundläggande bild av hur långt kommunen hunnit i sin digitalisering av socialtjänsten, och åskådliggör förutsättningar för att komma framåt i arbetet. Digitalisering av socialtjänsten pågår i flera andra kommuner och det finns många fördelar med ett samarbete kring detta. Förvaltningen samverkar med andra Södertörnskommuner i arbetet med välfärdsteknologi och e- hälsa. Det pågår också ett samarbete kring digitalisering bland länets kommuner i Storstockholm, där förvaltningen deltar. Utgångspunkten i arbetet med att använda digitaliseringens möjligheter är förenkling och automatisering. Aktivitet Utrullning av digitalt systemstöd för planering, uppföljning och systematiskt kvalitetsarbete Bakgrund Hösten 2017 slutförde kommunen en upphandling av ett digitalt verktyg, en systemlösning för planering och uppföljning samt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, även kallad DigiPUFF. Under 2018 har arbetet fokuserat på att tillsammans med leverantören bygga upp och anpassa systemet till kommunens processer för verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning. 24 VERKSAMHETSPLAN 2019

32 Beslut har fattats på kommunledningsnivå om att nämndernas verksamhetsplaner ska föras in i DigiPUFF för att man till delår 1 ska kunna rapportera och följa upp i systemet på nämndnivå. Beskrivning Med start i december 2018 påbörjade socialförvaltningen, genom Kvalitetsenheten, genomförandet av utbildningar och workshops i form av skrivarstugor 12 för berörda chefer och skribenter. Utbildningarna har fortgått och kommer att löpa på under första halvan av 2019, med fokus på ett verksamhetsområde i taget. Skrivarstugor kommer att erbjudas löpande under året, och intensifieras inför varje nytt politiskt styrdokument som ska tas fram. Målet är att Delår 1 ska utarbetas i det nya systemstödet istället för i de tidigare word- och excelmallar. Detta arbete innefattar den politiska prioriteringen gällande digitalisering för att frigöra resurser till kärnverksamheten. Aktiviteten kopplas även till utvecklingsåtagandet långsiktigt och förebyggande arbete. Dataskyddsförordningen GDPR Förvaltningens IT-enhet kommer även under 2019 att arbeta med system- och informationssäkerhetsanalyser, samt en kartläggning av samtliga system. Arbetet med att säkerställa att förvaltningen efterlever kraven på integritetsskydd och informationssäkerhet i dataskyddsförordningen (GDPR) fortsätter under 2019, utifrån den handlingsplan som togs fram under våren Utöver detta kommer en genomgång och uppdatering av roller och behörigheter i systemen att genomföras. 12 Dessa skrivarstugor är en form av operativa workshops där man under handledning ges möjlighet att omsätta utbildningen till sin konkreta verksamhetsplanering och uppföljning 25

33 26 VERKSAMHETSPLAN 2019

34 Attraktiv arbetsgivare Under målområdet Attraktiv arbetsgivare redovisas utöver arbetet med kärnuppdraget två aktiviteter under delmålet Aktivt medarbetarskap som är kopplade till nämndens utvecklingsåtagande om långsiktigt och förebyggande arbete. Vidare redovisar nämnden två kommunövergripande utvecklingsåtaganden under delmålet Goda förutsättningar. Till ett av de kommungemensamma åtagandena kopplar HR-enheten två aktiviteter som även svarar upp mot nämndens utvecklingsåtaganden långsiktigt och förebyggande arbete och utvecklad samverkan. Antal anställda Totalt 1655 Kvinnor 1340 Män 315 Varav chefer 61 Kvinnor 53 Män 8 Personalomsättning (exkl. intern rörlighet), ack % Totalt (%) 9,4 Utifrån ny nämndorganisation redovisas statistik i tabellen kring ovanstående delar endast för augusti 2018 som nytt startutgångsläge. Aktivt medarbetarskap Ett aktivt medarbetarskap är viktigt för att uppnå en god verksamhet. Medarbetarskap handlar om att tillsammans med andra arbeta mot de gemensamma målen. Medarbetarskapet ska kännetecknas av engagemang, ansvarstagande för sitt eget arbete och helheten samt en vilja att utvecklas och bidra till verksamhetens utveckling och kvalitet. En fortsatt ökad rörlighet i form av personalomsättning i Stockholms län ställer ökade krav på såväl rekrytering och introduktion som anpassade åtgärder för att behålla personal, främst i bristyrkesgrupper. Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, socialt klimat och lärande i arbetet) Etappmå l Totalt Kvinnor Män Hållbart medarbetarengagemang (HME) - Motivation Totalt Kvinnor Män Siffrorna för medarbetarprofilen och HME Motivation utgår för åren , då det på grund av nuvarande omorganisation inte går att få fram historik för detta. Däremot kvarstår etappmålet för medarbetarprofilen på 75 och etappmålet gällande HME Motivation på 80 för personal bland annat genom redan påbörjat arbete utifrån framtagen strategi för att behålla socionomer. Detta arbete innebär bland annat samarbete med högskolor, kompetensutveckling och ett gott arbetsmiljöarbete. Förvaltningen arbetar med att hitta vägar för ökad intern kommunikation och samverkan samt att synliggöra interna karriärvägar. Aktivitet Ta fram en strategi för kompetensförsörjning gällandes stöd-, vård- och omsorgspersonal Bakgrund För stöd,- vård- och omsorgspersonal behöver arbetet med att marknadsföra både yrkesgrupperna som sådana samt kommunen som arbetsgivare utvecklas utifrån en växande bristyrkessituation, där svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens blir allt mer påtaglig. Förvaltningen ska ta fram en strategi för dessa yrkesgrupper i likhet med den strategi som finns för socionomer. Länsstyrelsen i Stockholms läns prognos 13, som sträcker sig till år 2025, visar på en tilltagande bristsituation gällande undersköterskor där tillgången på personal kommer att öka med 15 procent, samtidigt som efterfrågan bedöms öka med 45 procent. Detta påverkar även gruppen stödassistenter som ofta har sin grundutbildning som undersköterska. Förvaltningen har fortsatt svårt att rekrytera sjuksköterskor med rätt kompetens, behovet av sjuksköterskor kommer på sikt att öka om hemsjukvården tas över av kommunen. Beskrivning Förvaltningen ska, genom HR-enheten och berörda verksamheter, att ta fram en strategi för dessa yrkesgrupper i likhet med den strategi som finns för socionomer. Aktiviteten kopplas till utvecklingsåtagandet långsiktigt och förebyggande arbete. Förvaltningen har ett ökande antal bristyrkesgrupper och ska under 2019 fortsätta fokusera på att behålla och attrahera 13 Länsstyrelsen i Stockholms län: Stockholm 2025 En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos, Rapport 2016:16 27

35 Aktivitet Utveckla en ny individuell introduktionsplan inom äldreomsorgen i egen regi Bakgrund En del av arbetet med kompetensförsörjning avser introduktionen av nya medarbetare och chefer. Med en bra introduktion ökar möjligheten för att rekrytera och behålla medarbetare och chefer och ger i förlängningen en säkrare vård och omsorg för den enskilde. Beskrivning Äldreomsorgen kommer att implementera den nya individuella introduktionsplanen samt införa en övergripande introduktion inom äldreomsorgen för olika yrkesgrupper. I introduktionen av nya chefer, samordnare och handläggare för hemtjänst kommer de att gå bredvid en dag i varandras verksamheter, en aktivitet som kommer från samverkan mellan hemtjänst och biståndskansliet. Nyanställda medarbetares upplevelse av introduktionen kommer att mätas genom en enkätundersökning. Aktiviteten kopplas till utvecklingsåtagandet långsiktigt och förebyggande arbete. Aktivt ledarskap Särskilt prioriterat 2019 Kommunen ska aktivt arbeta med att vara en attraktiv arbetsgivare både för rekrytering av ny personal men också för att behålla de som redan arbetar i kommunen. Huddinge kommun ska ha bra chefer eftersom ledarskapet har stor betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och verksamhetens kvalitet. Ledarskap är att nå resultat och få andra med sig i arbetet. Ledarskapet ska på ett tydligt och engagerande sätt skapa förståelse för uppdraget, klargöra och kommunicera mål och åtaganden samt skapa och upprätthålla välfungerande arbetsprocesser. Chefer ska utgöra goda förebilder utifrån kommunens gemensamma värden och driva ett aktivt förändrings- och utvecklingsarbete. Ledarskapet ska främja ett öppet samarbetsklimat, delaktighet i arbetet och goda idéer ska tas tillvara. I ledarskapet finns också ansvar för att ge medarbetare återkoppling, stöd och möjligheter till utveckling i arbetet. För att stärka våra chefer i deras ledarskap erbjuds utbildningar internt, vissa av dessa utbildningar är obligatoriska i kommunens chefsintroduktionsprogram. Utbildningar erbjuds i rekrytering, transformerande ledarskap, arbetsmiljö, rehabilitering, diskriminering, Time Management, målutbildning, ledarskap och digitalisering, lönebildning och lönesättning, arbetsrätt, handledning och ledarskap. Ledarskapsprofil (ledarskap, återkoppling, effektivitet och målkvalitet) Etappmå l Totalt Kvinnor Män Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap Totalt Kvinnor Män Siffrorna för ledarskapsprofilen och HME Ledarskap utgår för åren , då det inte går att få fram någon historik för detta på grund av nuvarande omorganisation. Däremot kvarstår etappmålet för ledarskapsprofilen på 68 och etappmålet gällande HME ledarskap på 78 för Förvaltningen ska se över chefers arbetsmiljö, utifrån en risk som lyfts fram i förvaltningens arbetsmiljörapport för genomförs en ny omgång av Huddinge kommuns chefsaspirantprogram Ledarskapsforum, som är ett verktyg för att möta framtidens utmaningar med generationsväxling samt vårt framtida behov av att rekrytera chefer. Förvaltningen vet ännu inte hur många platser som tilldelas dem men förhoppningen är att förvaltningen får möjlighet att utveckla flera framtida ledare genom Ledarskapsforum. Goda förutsättningar Kommunen ska vara en bra arbetsplats med en god arbetsmiljö och lika villkor. Det ställer krav på ett långsiktigt arbete med insatser för arbetsmiljö, kompetensutveckling, förmåner såväl som arbete för jämställdhet och mångfald samt aktiv lönebildning. Särskilt prioriterat 2019 Öka frisknärvaron genom att minska sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron behöver motverkas genom ett systematiskt och aktivt rehabiliteringsarbete på respektive förvaltning. Etappmål 2019 Den totala sjukfrånvaron ska understiga 7 %. 28 VERKSAMHETSPLAN 2019

36 Kommungemensamt utvecklingsåtagande Aktiv och systematisk rehabilitering samt utökad uppföljning Bakgrund Beslut om ett kommungemensamt åtagande har tagits gällandes aktiv och systematisk rehabilitering mot bakgrund av att Huddinge kommun har haft en hög sjukfrånvaro under lång tid. För helåret 2017 har Huddinge den högsta totala sjukfrånvaron i Stockholms län. Huddinge sticker framförallt ut när det gäller den långa sjukfrånvaron. Förvaltningen har arbetat systematiskt med rehabilitering och uppföljning framförallt med fokus på den långa sjukfrånvaron under de senaste åren. Det är av stor vikt att fortsätta det aktiva rehabiliteringsarbetet med de längre sjukskrivningarna. Men mer aktiviteter behöver ske inom övriga sjukintervall. Sjukfrånvaron (totalt) r12 14 per 31 augusti Etappmål Totalt (%) - - 9,6 8,8 Kvinnor (%) - - Män (%) - - Korttidssjukfrånvaron (1-14 dagar) r12 per 31 augusti Totalt (%) - - 3,2 Kvinnor (%) - - 3,3 Män (%) - - 2,7 Långtidssjukfrånvaron (över 180 dagar) r12 per 31 augusti Totalt (%) - - 4,1 Kvinnor (%) - - 4,7 Män (%) - - 1,5 Historik saknas kring statistiken gällande sjukfrånvaro för 2016 och 2017 på grund av nuvarande omorganisation. Den totala sjukfrånvaron, r 12 per augusti 2018 är 9,6 procent. Motsvarande siffra för kortidssjukfrånvaron, r 12 är 3,2 procent och 4,1 procent gällande långtidssjukfrånvaron r 12. Vård- och omsorgsnämnden har stora verksamhetsområden och har under de senaste åren haft höga sjuktal. Ett arbete pågår inom förvaltningen för att komma till rätta med sjuktalen. Detta arbete kommer att fortsätta att vara prioriterat under Etappmålet för Vård- och omsorgsnämnden gällande sjukfrånvaro för 2019 är 8,8 procent. Det kommunövergripande målet för 2019 är att sjukfrånvaron totalt ska understiga 7 procent. Detta är även det långsiktiga målet för nämnden. 14 r12 rullande 12, innebär att redovisa resultat som ett årsresultat till och med den senaste månaden, i detta fall 31 augusti. Aktivitet Arbeta fram nya arbetssätt för att strukturerat arbeta med den korta sjukfrånvaron Bakgrund Förvaltningen ska fortsätta arbeta strukturerat med den långa sjukfrånvaron för att fortsätta minska denna. Detta görs bland annat genom systematiska uppföljningar mellan HR-enheten och verksamheterna för att säkerställa att rätt insatser sätts in i rätt tid. Beskrivning Förvaltningen ska under 2019 fokusera på att hitta arbetssätt för att strukturerat arbeta med och följa upp även den korta sjukfrånvaron för att öka frisknärvaron. Detta kopplar även till åtagandet om långsiktigt och förebyggande arbete. Aktivitet Ta fram struktur för arbetssätt med ny företagshälsovård Bakgrund Ett nytt avtal kring företagshälsovård är upphandlat. Budget för företagshälsovården hamnar från och med 2019 hos förvaltningens HR-enhet viket ger ökade möjligheter att öka medvetenheten kring nyttjade tjänster samt att möjliggöra förebyggande åtgärder på organisatorisk nivå. Beskrivning Under 2019 kommer förvaltningen, genom HR-enheten, att fokusera på att upparbeta arbetssätt för att företagshälsovården ska utgöra ett bra och effektivt stöd gentemot förvaltningens verksamheter. Detta kopplar även till förvaltningens åtagande om utökad samverkan. Prestationsnivå Etappmål Totalt Kvinnor Män Hållbart medarbetarengagemang (HME) - Totalt Totalt Kvinnor Män Historik saknas kring statistiken gällande prestationsnivå och Hållbart medarbetarengagemang HME för åren på grund av omorganisation. Däremot kvarstår etappmålet gällande prestationsnivå på 70 och etappmålet för HME på 79 för Efterlevnad av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete är av vikt för att skapa goda arbetsförutsättningar. Målsättningen är att samtliga chefer ska vara certifierade i det systematiska arbetsmiljöarbetet under

37 Förvaltningen ska arbeta med de risker som framkom i arbetsmiljörapporten Fortsatt arbete kommer bland annat att ske för att förebygga och hantera hot- och våldssituationer i verksamheterna. En genomlysning pågår av chefsuppdraget kring chefers arbetsmiljö och detta arbete kommer att fortsätta under En riskbedömningsmall för chefers arbetsbelastning ska testas, som ett led i genomlysning av chefers arbetsmiljö och för att motverka arbetsrelaterad utmattning. Kommungemensamt utvecklingsåtagande Förstärka lönebildningsprocessen och helt integrera med ekonomistyrningen. Bakgrund Lönerna är den största kostnaden i budgeten. En investering som förvaltningen använder för att styra och utveckla verksamheten i önskad riktning. Den lokala lönebildningen ska vara en integrerad process med budgetarbetet och innebär att förvaltningens ledningsgrupp tar ställning till den tillgängliga ekonomiska ramen för löneökning. Under 2017/2018 har ett projekt pågått för att ta fram nya löneanvisningar och samtalsmallar med utgångspunkt i personalpolicyn från Utbildning inom lönesättning till alla chefer har genomförts och nya lönekriterier förankrats under Beskrivning Förvaltningen implementerar de lokala tillämpningsanvisningar för löneöversynsprocessen som antogs Syftet med anvisningarna är att säkerställa en process där förvaltnings gemensamma avvägningar och satsningar görs inför löneöversynen samt för att förhindra löneglidning. En gemensam utbildning för förvaltningsledningsgrupp, HR-enheten och ekonomienheten ska genomföras 2019 via avrop av SKL:s utbildningar i lokal lönebildning. Arbetet med detta kommungemensamma åtagande leds av HR-enheten och ekonomienheten centralt på kommunstyrelseförvaltningen. 30 VERKSAMHETSPLAN 2019

38 Sund ekonomi Under målområdet Sund ekonomi redovisas utöver arbetet med kärnuppdraget fyra aktiviteter kopplade till nämndens utvecklingsåtaganden. Två återfinns under delmålet Budgethållning och två under delmålet Långsiktig balans. Tre är kopplade till utvecklingsåtagandet långsiktigt och förebyggande arbete och en till åtagandet rörande utvecklad samverkan. Kommuner ska enligt kommunallagen ange mål och riktlinjer för ekonomi och verksamhet, vilket är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Nämnden följer de principer för styrning av ekonomi som kommunfullmäktige har beslutat om i Mål och budget De finansiella målen för god ekonomisk hushållning definieras i verksamhetsplanen under målet sund ekonomi. Två faktorer inom ekonomiområdet bör dominera arbetet: hålla budget samt att utveckla bra strategier för en ekonomi i balans. Grundförutsättningarna för att uppnå detta är: God kunskap om den ekonomiska situationen En god framförhållning och regelbunden informativ och tydlig rapportering ger beslutsfattare på olika nivåer en säker grund för att ha kontroll över ekonomin. Tydlig ekonomistyrning Det ska finnas tydliga former och regler för den ekonomiska dialogen, där beslutsfattare får de styrsignaler och det stöd som krävs för att göra nödvändiga prioriteringar, och där chefer och medarbetare motiveras att vidta åtgärder som syftar mot sund ekonomi. Ordning och reda En säker och effektiv ekonomisk förvaltning understöds av kommunens ekonomimodell, ekonomisystem och ekonomirutiner. När redovisningen är i god ordning, kommunens tillgångar förvaltas väl och kommunen agerar ekonomiskt strukturerat, kan den kommunala organisationen känna trygghet i förvaltningsuppdraget. Ekonomiadministrativ utveckling Ekonomisk redovisning, rapportering, planering, styrning, förvaltning och utbildning måste utvecklas i takt med förändringar i lagstiftning och omvärld samt med förändrade behov för en organisation i ständig utveckling. Budgethållning Utfall i förhållande till budget Nämndens resultat (mnkr) 2018 Etappmål - ±0 Avser bokslut per respektive år. Utifrån ny nämndorganisation redovisas resultat för 2018 i VB För att klara den långsiktiga ekonomin behöver budgethållning och budgetdisciplin vara i fokus och resurser prioriteras på ett strukturerat sätt. Ekonomistyrningsprinciperna som finns för Huddinge kommun är tydliga och pekar på nämndernas ansvar för att ha en budget i balans samt att nämnderna ska vidta åtgärder när nämndens resultat pekar på underskott. Inom vård- och omsorgsnämnden har samtliga nivåer av chefer inom nämndens ansvarsområde ett tydligt ansvar för att vidta åtgärder inom sitt ansvarsområde om prognosen för året börjar visa att budgeten inte kan hållas. Bra metoder för att beräkna prognoser och kontinuerlig uppföljning av åtgärder är viktigt för att respektive nivå ska kunna ta sitt ansvar. Aktivitet Arbeta fram en ny rutin kring processen obetalda kundfakturor Bakgrund Varje år görs avskrivningar av kundfordringar på grund av att personer inte betalar sina fakturor. En bakomliggande faktor till detta är att samarbetet gällande faktureringsprocessen inte fungerar optimalt mellan förvaltningens verksamheter. Beskrivning För att minimera kostnaderna för avskrivningar kommer ekonomienheten att leda förvaltningens arbete med att ta fram en ny rutin kring hanteringen av obetalda kundfakturor. Detta ska ske genom att dokumentera och genom samverkan mellan förvaltningens verksamheter rörande faktureringsprocessen. Aktiviteten kopplas till utvecklingsåtagandet utvecklad samverkan. 31

39 Aktivitet Fortsatt arbete kring arbetssättet för den ekonomiska styrningen Bakgrund Inom förvaltningen finns det idag verksamheter som redovisar underskott. Det finns därför ett stort behov av att förtydliga styrningen och uppföljningen för att nå en god budgethållning och där samtliga enheter har en budget i balans. Beskrivning För att uppnå god budgethållning och långsiktig balans behöver arbetet kring styrning och uppföljning fortsätta att utvecklas inom organisationen. Ekonomienheten behöver i den månatliga uppföljningen med enhetscheferna i större utsträckning koppla uppföljningen till åtgärder och effekter av dessa. Verksamhetschefer ansvarar för genomförande av denna aktivitet i samarbete med controller på ekonomienheten. Aktiviteten kopplas till utvecklingsåtagandet långsiktigt och förebyggande arbete. Åtgärder för att uppnå budget i balans Följande åtgärder föreslås för att nå balans i budget för Äldreomsorg i egen regi Inom äldreomsorgens egen regi finns det idag ett omfattande underskott. För att komma till rätta med detta behöver arbetet med att förbättra styrningsprocesserna inom verksamheten att fortsätta under Detta innebär bland annat att säkra upp att enhetscheferna förstår sin roll och får verktyg att fullt ut ta ansvar för budgeten samt att det finns tydliga krav på uppföljning och åtgärder. Den primära åtgärd som enhetscheferna behöver vidta för att nå en budget i balans är att säkra att bemanningen motsvarar behovet. Det innefattar ett tydligt arbete med att se över och optimera schemaläggningen inom samtliga verksamheter. Funktionshinderområdet i egen regi För att klara en budget i balans inom funktionshinderområdet är det viktigt att säkra att bemanningen motsvarar behovet i verksamheten och att personalkostnaderna ryms inom budget. Det innebär att scheman i verksamheterna behöver ses över och kvalitetssäkras både ur ett verksamhets- och budgetperspektiv. En åtgärd som ska vidtas är att i samarbete med lokalstrategen, ta fram nya lokaler för att möjliggöra en sammanslagning av två mindre gruppbostäder till en större enhet. Biståndskansliet För att säkra upp en långsiktigt hållbar utveckling av nämndens kostnader behöver biståndskansliet fortsätta arbetet med att se över hur insatser beviljas inom äldreomsorgen och att dessa är i nivå med den enskildes behov. Inom funktionshinderområdet har en ny modell för ersättning till daglig verksamhet tagits fram som börjar gälla Besluten fattas som hel- eller deltid. Heltid innebär daglig verksamhet upp till 35 timmar per vecka och deltid upp till 20 timmar per vecka. Målsättning med den nya ersättningsmodellen är att den ska vara enkel, ekonomiskt stabil och skapa mindre administration både för utförare och för förvaltningen. Kommunen har tecknat ramavtal för boende LSS med privata vårdgivare. Vid externa placeringar ska i första hand placeringar ske inom ramavtalet. Långsiktig balans Nämndens balanserade resultat Etappmål Totalt (mnkr) -17,4-19,0-15,7 ±0 I samband med att nämndorganisationen har förändrats behöver de balanserade resultaten för nämnderna omfördelas. Omfördelningen innebär att vård- och omsorgsnämnden har ett ackumulerat underskott om 15,7 miljoner kronor med sig in i verksamhetsåret Enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper ska underskott återställas inom tre år. Effekten av det balanserade underskottet ska därför vara med i planeringen för den kommande treårsperioden och åtgärder för att hantera det totala underskottet under perioden behöver vidtas. Särskilt prioriterat 2019 Kommunen ska årligen nå ett resultat om 2% för att klara den långsiktiga finansieringen och skapa förutsättningar för en sund ekonomi. Möjligheterna att öka intäkterna ska ses över i samtliga verksamheter. Genomlysningen av kommunens verksamheter som påbörjades 2018 ska fortsätta och bidra till insatser för en mer kostnadseffektiv verksamhet med fortsatt hög kvalitet. Samordningen mellan kommunens verksamheter ska fortsätta Denna särskilda prioritering är flyttad hit från målet Systematisk 32 VERKSAMHETSPLAN 2019

40 Etappmål 2019 Genomföra en kostnadseffektivare verksamhet med hög kvalitet utifrån utförd genomlysning. 16 Kommunen ska nå ett årligt resultat om minst 2 % av skatter, utjämning och statsbidrag, exklusive exploateringsresultat. Genomlysning av kostnadsnivåer av kommunens verksamheter ska fortsätta och aktiviteter utifrån detta genomföras. Genomlysningar Under 2018 har ett arbete pågått med att analysera äldreomsorgens kostnader ur en ambitions, behovs och effektivitetsperspektiv. Syftet är att få en bättre förståelse för vilka faktorer som verkar kostnadsdrivande och hur dessa faktorer hänger ihop med riktlinjer, praxis, nyckeltal och effektivitet i Huddinge kommun samt i andra liknande kommuner. Förvaltningen har identifierat analysområden och arbetet kommer fortsätta under Det finns på sikt även behov av att göra en liknande utredning inom funktionshinderområdet. Utifrån de områden som prioriteras i mål och budget arbetar nämnden med aktiviteter kopplade till utvecklingsåtagande rörande den långsiktiga balansen. Aktivitet Samverka med andra kommuner i effektiviseringsarbetet Bakgrund För att klara kommunens långsiktiga finansiering och för att få ut maximal nytta för invånarnas skattemedel måste nämndens verksamheter bedrivas så effektivt som möjligt. För att säkerställa detta är det viktigt att samverka och göra jämförelser med andra kommuner för att belysa inom vilka områden det kan finnas möjligheter att effektivisera verksamheten. Beskrivning Inom nämnden pågår ett arbete med att genomlysa kostnadsnivåerna inom verksamheterna. För att säkra upp den långsiktiga finansieringen och för att hitta områden som kan effektiviseras behöver arbetet fortsätta under 2019 med fokus på jämförelser och samverkan med andra kommuner. Genom samverkan med andra kommuner identifiera minst ett område och arbetssätt i strävan att effektivisera verksamheterna som ska testas inom förvaltningen. Aktiviteten kopplas till utvecklingsåtagandet långsiktigt och förebyggande arbete. Aktivitet Utveckla arbetet kring internkontroll inom ekonomiprocessen Bakgrund I dagsläget finns det brister i hur utfallet av internkontroller inom ekonomiprocessen förmedlas ut i organisationen. För att säkra att verksamheterna åtgärdar eventuella avvikelser och för att förebygga att brister uppstår är det viktigt att resultat av internkontroller blir känt i organisationen. Beskrivning För att förebygga brister behöver arbetet kring internkontroller inom ekonomiprocessen utvecklas. Det kan exempelvis handla om att ta fram rutiner för internkontroll vid hantering av kontanta medel. Aktiviteten kopplas till utvecklingsåtagandet långsiktigt och förebyggande arbete. Särskilt prioriterat 2019 Kommunen ska aktivt söka extern finansiering ex. EUmedel och alternativa intäktskällor för att utveckla verksamheterna. Kommunen ska aktivt söka extern finansiering, till exempel EU-medel. Kommunens gemensamma omvärldsbevakning av projektutlysningar och stödet till verksamheterna vid projektansökningar kommer att stärkas. Inledningsvis kommer detta ske i projektform inom Kommunstyrelsen. De finansiella målen är satta med inriktning mot långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. Kostnadsnivåerna för verksamheterna ska analyseras och jämföras med andra kommuner som underlag för effektiviseringar och omprioriteringar. Investeringarna finansieras över lång tid och påverkar kommunens såväl kortsiktiga som långsiktiga betalningsförmåga vilket behöver tas i beaktande i nämndens planering. Kommunen växer med ökad efterfrågan på bostäder, infrastruktur och därmed även på insatser och boenden inom nämndens verksamheter. För att uppnå en långsiktig ekonomisk balans är det viktigt att ha kunskap om förändringar i befolkningsutvecklingen i kommunen samt vara konkurrenskraftig i verksamheter som nämnden bedriver i både egen regi och extern regi. kvalitetsutveckling. 16 Detta etappmål är flyttat hit från målet Systematisk kvalitetsutveckling. 33

41 34 VERKSAMHETSPLAN 2019

42 Budgetåret 2019 Driftbudget per verksamhetsområde, mnkr Budget 2018 Budget 2019 Förändring Äldreomsorg 663,9 683,5 19,6 Funktionshinderområdet, exkl. socialpsykiatri 458,8 482,8 24,1 Socialpsykiatri 30,4 32,4 2,0 Politisk verksamhet 1,4 1,5 0,1 Administration 30,4 34,4 4,0 Ofördelade medel 8,1 7,7-0,5 Summa netto 1 192, ,3 49,4 Vård- och omsorgsnämnden inrättades den 1 januari 2019 och har budgetansvar för äldreomsorg och funktionshinderområdet inklusive delar av socialpsykiatrin. Eftersom nämnden är nyinrättad innebär det att det inte finns någon egentlig historik att jämföra med. Det som istället framgår i kolumnen budget 2018 är en sammansättning av de budgetar som tidigare beslutats i socialnämnden och äldreomsorgsnämnden för de verksamhetsområden som vård- och omsorgsnämndens tagit över ansvaret för. Sammantaget för de verksamheter vård- och omsorgsnämnden ansvarar för har budgeten utökats med 49,4 miljoner kronor. Detta avser dels medel för ökade volymer och dels medel för ökade löner, hyror och priser. I ramen ingår även en teknisk justering där vård- och omsorgsnämnden erhållit medel i och med att budgetansvaret för företagshälsovården tagits över av respektive nämnd. Äldreomsorg Inför 2019 har budgeten för äldreomsorgen ökats med 19,6 miljoner kronor. Volymerna har setts över för att motsvara de förväntningar som finns för För 2018 redovisade biståndskansliet ett kraftigt överskott avseende äldreomsorg vilket innebär att det redan i budgeten för 2018 finns medel för att hantera ökade volymer. Med anledning av detta har delar av de medel som finns inom äldreomsorgen avsatts som en reserv för att kunna hantera oförutsedda volymförändringar och för att säkra en långsiktig balans. Totalt uppgår reserverna till 30,1 miljoner kronor inom äldreomsorgen. Under 2018 har verksamheten för servicehus avvecklats vilket innebär att de personer som tidigare bott på servicehus i stor utsträckning kommer få sina behov tillgodosedda med hjälp av hemtjänst. För ersättningen inom hemtjänst har en översyn genomförts vilket resulterat i en höjning av ersättningen utöver den tilldelning nämnden fått om två procent för pris- och löneökningar. Funktionshinderområdet Inom funktionshinderområdet exklusive socialpsykiatri har budgeten ökats med 24,1 miljoner kronor. Personer under 65 år med SoL-insatser har ökat succesivt. Behovet av insatser som ökar är vård och omsorgsboende, dagverksamhet och hemtjänstinsatser. Ett nytt serviceboende öppnar i slutet av 2018 och kommer vara i full drift Till hösten när elever slutar på gymnasiesärskolan kommer antalet brukare med insatsen daglig verksamhet bli fler. Under 2018 har behov av barnboende inom LSS förändrats. Det är en konsekvens av Försäkringskassans striktare bedömning för att bevilja personlig assistans. Kommunens kostnader för köp av platser på barnboenden har ökat. Övriga verksamheter För nämndens administrativa enheter har budgeten utökats med 5,7 miljoner kronor. Av detta avser en miljon kronor den tekniska justeringen för övertagandet av budgetansvaret avseende företagshälsovården. Inom administrationen är ramtilldelningen gjord utifrån de volymökningar som finns inom nämndens ansvarsområden och som medför ökade kostnader för förvaltningens stödfunktioner. Inom ramen för politisk verksamhet har medel tillförts för att kunna hantera utbildningskostnader i samband med förändringar inom nämnden efter valet. Ofördelade medel I budgeten för vård- och omsorgsnämnden finns 7,7 miljoner kronor avsatta under posten ofördelade medel som beredskap för att kunna hantera oförutsedda volymförändringar. Investeringar, mnkr Budget 2019 Inventarier 2,0 Arbetsmiljöförbättrande åtgärder 0,3 IT-stöd 2,0 Lokalplan 0,8 Oförutsedda investeringar 3,0 Summa netto 8,1 Inventarier Inom nämnden finns ett behov av förnyelse av inventarier i takt med att funktionaliteten på befintliga inventarier avtar. I budgeten förväntas behov av investering på 2,0 miljoner kronor. 35

43 Arbetsmiljöförbättrande åtgärder I budgeten finns ett uppskattat behov om 0,3 miljoner kronor avseende investeringar i arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Det handlar bland annat om mindre anpassningar av lokaler och inköp av hjälpmedel inom äldreomsorgens verksamheter. IT-stöd Inom nämnden finns ett ökat behov av IT-stöd under de kommande åren. Det handlar bland annat om av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens verksamheter, dels för ökad effektivisering men också för ökad trygghet, och inom hemtjänsten finns behov av digital låshantering. Investeringsbehoven är svårbedömda men uppskattas till 2,0 miljoner kronor för Lokalplaner Medel för utrustning i samband med ny- och ombyggnation enligt lokalförsörjningsplanen inom funktionshinderområdet. Lokaler Byggprocessen för äldreboendet i kvarteret Bildhuggaren fortsätter under 2019 och inflytt beräknas till sommaren Processen för ombyggnad av fler boendeplatser på Stortorp i hus B och C kommer att fortsätta under 2019 i form av en förstudie som genomförs av Huddinge Samhällsfastigheter på uppdrag av Socialförvaltningen. Under 2019 kommer boendesprinklers att installeras på Rosendalsgården och hemtjänsten i Trångsund/Skogås avser att byta till ny lokal i Skogås under Processen för uppförande av ett nytt LSS-gruppboende med sex lägenheter på egen tomt pågår och inflytt beräknas tidigast till I Vårby gård fortsätter planeringen för ett LSS-gruppboende som ersätter två enheter i Flemingsberg med sex lägenheter. För detta beräknas inflytt kunna ske Processen för det LSS-gruppboende i Sjödalen med planerad inflytt 2022 med sex lägenheter pågår. Planering av utökning med ytterligare en lägenhet på ett LSSgruppboende i Vårby pågår. Oförutsedda investeringar I investeringsbudgeten finns medel avsatta för oförutsedda investeringar som kan uppkomma under året. 36 VERKSAMHETSPLAN 2019

44 Plan för intern kontroll Intern kontroll är en process som används för att säkerställa att verksamheten fungerar och att målen nås. Fokus är att minska risken för oönskade händelser genom strukturerad riskhantering. Det handlar dels om att på ett systematiskt sätt identifiera och minska risker och dels om att skapa strukturer för att förebygga att oönskade händelser inträffar. God intern kontroll förverkligar vi genom att vi på alla nivåer i organisationen arbetar systematiskt med att minska eller eliminera befintliga risker, skapar systematik, processer och rutiner för att säkerställa god ordning, kontrollerar efterlevnad av lagar och regler, samt genom ett kontinuerligt arbete för att höja riskmedvetenheten på alla nivåer i organisationen, så att vi genomför verksamheten på ett riskmedvetet och säkert sätt. Nämnderna ska i den ordinarie planeringsprocessen identifiera oönskade händelser som kan hindra respektive verk-samhet att nå sina mål, samt bedöma om det behövs någon åtgärd från nämndens sida i form av till exempel nya eller förändrade rutiner, information eller uppföljning. Därefter ska nämnden besluta om vilka åtgärder och kontroller som ska vidtas, dels utifrån ovan nämnda riskanalys, dels genom systematiskt arbete med processer och rutiner, dels utifrån rekommendationer från extern granskning. Uppföljningen av arbetet med intern kontroll sker i delårs-rapporter och verksamhetsberättelse. Nämndens internkontrollarbete Att arbeta med riskanalyser innebär att vara framåtblickande, det vill säga att arbeta förebyggande. Analyser görs för att identifiera händelser som skulle kunna inträffa, och som gör att verksamheten inte kan leva upp till de krav och mål som ställs i lagar och andra föreskrifter och beslut. Socialförvaltningen genomför årligen en analys av risker i enlighet med kommunens reglemente för intern kontroll. Internkontroll är en del av styrningen och uppföljningen och syftar till att säkerställa att kommunens och nämndens mål samt krav i lagstiftning uppfylls. Intern kontroll sker på samtliga nivåer inom nämndens ansvarsområde. Arbetet följer en förvaltningsgemensam modell som utgör en integrerad del i nämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, nämligen egenkontrollen. Enheternas egenkontroll Samtliga enheter ansvarar för att genomföra egenkontroll av den egna verksamheten. Egenkontrollen är en intern granskning av att den egna verksamheten uppnår ställda krav och mål. Utifrån inkomna synpunkter och klagomål, avvikelser, resultat av intern och extern granskning samt uppföljning av processer och rutiner gör samtliga enheter riskanalyser. Analyser görs för att identifiera händelser som skulle kunna inträffa och som gör att verksamheten inte kan leva upp till mål och de krav som ställs i lagar och föreskrifter. Riskanalyserna innehåller en uppskattning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa samt en bedömning av vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. En bedömning görs tillsammans med närmaste chef där risker som enskild enhet inte har resurser att klara och risker som berör fler, lyfts till högre nivå i organisationen. Verksamhetens egenkontroll Verksamhetsledningen sammanställer enheternas prioriterade risker till en gemensam lista för hela verksamheten. Till varje identifierad risk tar verksamhetsledning ställning till om risken eller de planerade åtgärderna kan ha en negativ påverkan på budgeten eller på måluppfyllelsen. Verksamhetschef ansvarar för att enheterna åtgärdar och följer upp de risker som har identifierats. Förvaltningsledningens kontroll Förvaltningens ledningsgrupp tar del av verksamheternas och stabernas prioriterade risker. En bedömning sker där främst risker och åtgärder som kan ha negativ påverkan på budget eller på måluppfyllelsen sammanställs till ett underlag för nämndens arbetsutskott att ta del av. Nämndens interna kontroll Nämndens arbetsutskott går igenom och diskuterar förvaltningsledningens förslag till prioriterade risker att åtgärda under Efter arbetsutskottets genomgång och senare nämndens beslut, förs samtliga identifierade risker in i verksamhetsplan för den verksamhet eller enhet där ansvaret för åtgärden ligger. I planerna sker en fördjupad 37

45 planering av åtgärder och utförandet av dessa. Uppföljning av hur arbetet löper under året ska ske i egenkontrollen. Riskreducerande åtgärder En riskidentifiering har gjorts på varje organisatorisk nivå i förvaltningen från enhet till förvaltningens ledning. De risker som förvaltningens ledning prioriterade har riskvärdering från 12 till 16 17, samt bedöms innebära negativ påverkan på ekonomi och, eller måluppfyllelsen. Nämndens arbetsutskott har tagit del av ledningens prioritering. Resultatet av arbetsutskottets bedömning återfinns nedan. 17 Riskvärdering består av bedömning av dels sannolikheten att risken inträffar dels bedömning av hur allvarlig konsekvensen blir. Ju högre siffra desto större sannolikhet att risken inträffar och ger allvarliga konsekvenser. Högsta möjliga värde på risknivån är 16, vilket motsvarar stor sannolikhet och mycket allvarlig konsekvens. 38 VERKSAMHETSPLAN 2019

46 God omsorg för individen Risk1 Bakgrund och tidplan Åtgärder och ansvar Risk att kvaliteten i omsorgen för den enskilde försämras i och med svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens (framförallt stödpedagoger/stödassistenter), samt svårigheter att behålla medarbetare. Detta kan innebära en risk för att brukarna inte erbjuds kontinuitet i insatserna. Verksamheten har under ett antal år genomfört effektiviseringar då verksamheten behövde anpassas till rådande ekonomiska förutsättningar, och har i och med det sett över arbetstiderna, scheman samt antal årsarbetare. Kompetensförsörjningssvårigheterna är ett generellt problem i hela storstockholmsområdet. Samtliga kommuner har behov av personal med samma kompetens. En av orsakerna till verksamheternas svårighet att lyckas behålla befintlig personal kan därför antas ligga i att detta medför en möjlighet till ökad rörlighet bland medarbetare. Svårigheten att rekrytera och behålla medarbetare har även effekt på målområdet attraktiv arbetsgivare. Det föreligger en risk att inte kunna erbjuda medarbetare heltidsarbete och leva upp till gällande kollektivavtal. Risknivå: 9 Klart För att åtgärda risken med kvalitetsförsämring: # Enhetscheferna följer introduktionsmallen och arbetar med systematisk brukarspecifik introduktion. # Enhetscheferna och sektionscheferna arbetar med samverkan mellan enheterna och vikariepoolen. # Enhetschefer fortsätta arbetet med kompetensutveckling av anställd personal samt erbjuda nyanställd personal baskunskaper som krävs inom funktionshinderområdet. # Samverka med yrkeshögskolan med de satsningar som de gör för utbildning av stödpedagoger. God omsorg för individen Risk 2 Bakgrund och tidplan Åtgärder och ansvar Risk för att socialtjänst uppdelat på flera nämnder kan få negativ påverkan på helhetsperspektivet av den enskildes behov av stöd Socialtjänstens insatser till den enskilde ska tillhandahållas i ett helhetsperspektiv även när den enskilde har behov av stöd från flera nämnder. Det är nämndernas ansvar att samverka för att ge stöd till den enskilde, oavsett hur kommunen valt att organisera sig. Eftersom det råder sekretess i individärenden mellan nämnder är det en förutsättning, förutom vid vissa undantag, att den enskilde också samtycker till att nämnderna samverkar kring stödinsatser. Mot denna bakgrund kan det finnas risk för att socialtjänst som är organiserad under olika nämnder kan få negativ påverkan på den enskildes möjlighet till samordnat stöd. Att sekretess råder mellan olika delar av socialtjänsten kan leda till att det finns relevant information inom en annan nämnd som beslutsfattare inom den aktuella nämnden inte har kännedom om. Risknivå: 9 Klart Arbeta aktivt utifrån helhetsperspektivet med samverkan med övriga nämnder som har socialtjänst. Ansvarig: Förvaltningsledning För att attrahera ny personal och behålla befintlig personal : # Enhetscheferna se över möjligheten att erbjuda mer flexibla arbetstider. # Enhetschef, sektionschef och verksamhetschef arbetar med ledarskapsfrågor och resultatet från medarbetarenkäten, och planerings- och uppföljningssamtalen. # Enhetscheferna har avslutningssamtal med medarbetare som slutar. # Utvecklingsledare arbetar aktivt med ambassadörer för att locka nya medarbetare. Ansvarig: Funktionshinderområdets sektionschefer och enhetschefer. verksamhetschef, 39

47 Systematiskt kvalitetsarbete/sund ekonomi Risk 3 Bakgrund och tidplan Åtgärder och ansvar Risk att förvaltningen halkar efter i automatiserings- och digitaliseringsutvecklingen. Ett ökat krav på digitalisering, välfärdsteknologi och utveckling av våra befintliga system kräver förändrade arbetssätt för att anpassa oss såväl för den digitala arbetsplatsen, som digitala lösningar för den enskilde. Effekter - Att arbeta med automatiserade tjänster, eller att robotisera delar av processer, innebär mindre administration för handläggare och därmed ökad tid för stöd till den enskilde. Automatiserade tjänster innebär också en ökad tillgänglighet för den enskilde kommuninvånaren. En utveckling av automatiserade tjänster innebär även en minskad risk för felaktigheter rörande exempelvis utbetalningar för utförd tid gällande hemtjänst. Förutsättningar - För en önskvärd digitaliseringsutveckling, behöver dessa frågor prioriteras. Inom verksamheterna finns även ett stort behov av support i grundläggande IT-frågor. Då en stor del av stödet handlar om verksamhetsnära IT-frågor, tas detta av befintliga resurser för nödvändiga utvecklingsfrågor och strategisk planering. Risknivå: 12 Klart Förvaltningen behöver ta ett samlat grepp om detta, och fastställa en gemensam strategi och handlingsplan med prioriteringar över hur förvaltningens IT-support, systemförvaltning och utveckling ska se ut. Utifrån fastställd prioritering, säkerställa att erforderliga resurser finns, ex. för införande av Lifecare och automatiserade tjänster. Ansvarig: Förvaltningsledning Attraktiv arbetsgivare/god omsorg om individen Risk 4 Risk att kvaliteten i omsorgen för den enskilde försämras i och med svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens (framförallt utbildade undersköterskor, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter), samt svårigheter att behålla medarbetare. Detta kan innebära en risk för att kunderna inte erbjuds kontinuitet i insatserna. Svårigheten att rekrytera och behålla medarbetare har även effekt på målområdet attraktiv arbetsgivare. Det föreligger en risk att inte kunna erbjuda medarbetare heltidsarbete och leva upp till gällande kollektivavtal. Bakgrund och tidplan Åtgärder och ansvar Kompetensförsörjningssvårigheterna är ett generellt problem i hela storstockholmsområdet. Samtliga kommuner har behov av personal med samma kompetens. En av orsakerna till verksamheternas svårighet att lyckas behålla befintlig personal kan därför antas ligga i att detta medför en möjlighet till ökad rörlighet bland medarbetare. Risknivå: 12 Klart För att åtgärda risken med kvalitetsförsämring: En introduktionsmall har tagits fram under hösten 2018 för äldreomsorgen i egen regi. Denna ska under 2019 implementeras. Ta fram och implementera introduktionsprogram för HSL-personal och övriga personalgrupper. Enhetschefer fortsätta arbetet med kompetensutveckling av anställd personal samt erbjuda nyanställd personal baskunskaper som krävs inom äldreomsorgen. Verksamheten ska fortsätta sitt samarbete med utbildningsanordnare ex. genom traineeplatser, utbildningssatsningar med mera. För att attrahera ny personal och behålla befintlig personal: Verksamheten ska under året ta fram ny kompetensförsörjningsstrategi. Enhetschef, sektionschef och verksamhetschef arbetar vidare med ledarskapsfrågor och resultatet från medarbetarenkäten, och planerings- och uppföljningssamtalen. Ansvarig: Verksamhetsledning äldreomsorgen i egen regi Sund ekonomi/attraktiv arbetsgivare/god omsorg för individen Risk 5 Bakgrund och tidplan Risk att verksamhetsområdet Äldreomsorgen i egen regi inte minskar budgetunderskottet under 2019 på grund av otydlighet kring beslutsgång, beredning och rollfördelning i förvaltningen. Enhetschefer upplever att de inte har ändamålsenlig kunskap, eller att stödinsatserna är tillräckliga för det arbete de förväntas leverera. Vidare upplever man att den specifika verksamhetskunskap som finns inom äldreomsorgen i egen regi, inte efterfrågas eller tas tillvara på i ett planeringsstadie inför kommande förändringar i organisationen. Effekter - Förutom en negativ påverkan på målområdet sund ekonomi, har det även en negativ effekt på målet Attraktiv arbetsgivare och delmålet Goda förutsättningar, vilket i förlängningen påverkar målområdet God omsorg Risknivå: 16 Klart VERKSAMHETSPLAN 2019

48 Åtgärder och ansvar Under ledning av förvaltningens ledningsgrupp ska arbetet under året fokusera på att: Ta fram rollbeskrivningar inom Äldreomsorgen i egen regi. Tydliggöra rollfördelning mellan verksamhet och socialförvaltningens staber genom att gemensamt ta fram eller förtydliga processer och rutiner. Förbättra samarbetskulturen inom socialförvaltningen. Ansvarig: Förvaltningsledning Sund ekonomi Risk 6 Risk för ökade kostnader för boende inom Vård- och omsorgsnämnden när nytt boende försenas. Bakgru nd och tidpla n Det finns just nu inga tillkommande nya boenden inom äldreomsorgen, utan de kommer tätt under en period framåt. Effekter - I de fall tillräckligt antal boenden inte finns inom egen regi för att täcka behovet, kommer kostnaderna för köp av verksamhet att öka, vilket innebär både högre kostnader än vid placering i egen regi samt att invånarna inte kan beredas plats på boenden inom kommungränsen. Risknivå: 16 Klart Åtgärd Förvaltningen behöver se över hur vi tar fram underlag för er och kommande behov av lokaler för att säkerställa att våra ansvar kommande boenden blir klara så att de ekonomiska effekterna blir så låga som möjligt. Ansvarig: Förvaltningsledning i samarbete med lokalstrateger. Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan extern granskning Nedanstående genomförda granskningar kommer fortlöpande ha påverkan på Vård- och omsorgsnämndens arbete under verksamhetsåret 2019 Inspektion från Arbetsmiljöverket Diarienummer: AN-2018/96, 2018/245, 2018/247, 2018/248, 2018/249 Rekommendation Bakgrund och tidplan Implementera nya rutiner inom arbetsmiljö och säkerställa att personalen har kunskap om hur de arbetar säkert. Huddinge kommuns äldreomsorg har blivit inspekterade av Arbetsmiljöverket under 2018 inom ramen för den nationella tillsyn Arbetsmiljöverket gör inom äldreomsorgen. Tillsynen görs på uppdrag av regeringen och fokuserar på det förebyggande arbetsmiljöarbetet och de på de organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågorna. Inspektionen omfattade socialförvaltningen, Kullagårdens äldreboende, Björnkulla äldreboende 2, Centrala Huddinge hemtjänst och Stuvsta hemtjänst. Arbetsmiljöverket har ställt övergripande krav till förvaltningen och specifika krav till de fyra enheterna. Förbättringsarbetet och implementeringen av nya Åtgärder och ansvar rutiner gäller samtliga enheter och i vissa delar även för förvaltningen. Implementera nya rutiner för det förebyggande arbetsmiljö arbetet bland annat rutiner för riskbedömningar i den enskildes hem, stick- och skärsår, hot och våld, samt nya checklistor för arbetsmiljöronder. Med implementering menas olika aktiviteter för att rutinerna ska kunna användas, till exempel information, utbildning och uppföljning. Ansvar: chefer på olika nivåer, vilket framgår av rutinerna. Säkerställa att personalen har kunskap om arbetsmiljö så att de kan utföra sitt arbete på ett säkert sätt genom bland annat förbättrad introduktion, ergonomiutbildningar, utbildning i arbetsmiljö för riskbedömare. Ansvar: chefer på olika nivåer, vilket framgår av rutinerna. Ta fram ny rutin för hantering av kemiska arbetsmiljörisker samt inventera vilka kemikalier som används inom på de olika enheterna. Ansvar: Ta fram rutin och genomföra inventering: staben i samarbete med enheterna. Implementera ny rutin: chefer på olika nivåer, vilket kommer framgå av rutinerna. 41

49 Systematiska kontroller Vård- och omsorgsnämnden ska under året genomföra systematiska kontroller i form av stickprov i verksamheten. Dessa genomförs som en del av den interna kontrollen och en del i det systematiska kvalitetsarbetet enligt Socialstyrelsens författning om ledningssystem för kvalitet (SOSFS 2011:9). En väl fungerande intern kontroll förutsätter kontinuitet och utvärdering. Systematiska kontroller kan användas för att utvärdera ett område eller en process, men det kan också handla om att nämnden mer förutsättningslöst granskar en process eller ett verksamhetsområde för att kontrollera ändamålsenligheten. Bra att leva och bo Kontroll Bakgrund och tidplan Ansvar Kort beskrivning av kontrollen Jämlikhetsaktiviteter Jämlikhetsarbetet har under tidigare år omfattat olika utvecklingsåtaganden och är nu en permanent del av basuppdraget. Klart Kvalitetsenheten Samtliga verksamheter och staber ska under året genomföra minst en jämlikhetsaktivitet. Den förvaltningsövergripande arbetsgruppen för jämlikhet och mångfald har regelbundna möten och följer även upp att jämlikhetsaktiviteterna genomförs. Process: utföra hemtjänst Kontroll Bakgrund och tidplan Ansvar Planera och följa upp hemtjänsttid Hemtjänsten i egen regi står inför flera utmaningar. En av dem är att öka användningen av det digitala tidsregistreringssystemet för att öka tiden hos kunden och kvalitetssäkra den statistik som används som beslutsunderlag. Äldreomsorgen i egen regi och kvalitetsenheten Kort beskrivning av kontrollen Kontroll varje månad, per enhet och för sektionen som helhet av andelen av den planerade tiden som utförs och avböjs, samt andelen av den beställda/verkställda tiden som planeras ut. Äldreomsorgen i egen regi förväntar sig få bättra kunskap om statistiken och att registreringarna i systemen förbättras med denna uppföljning. Process: utföra insatserna särskilt boende, dagverksamhet och hemtjänst Kontroll Bakgrund och tidplan Ansvar Kort beskrivning av kontrollen Social dokumentation Den sociala dokumentationen är central för en god omsorg och för rättssäkerheten. Verksamheten har identifierat ett behov av att öka kunskapen om social dokumentation. Äldreomsorgen egen regi Enheterna genomför egenkontroller två gånger per år med stickprov utifrån en särskild mall och tar fram åtgärder. Staben kommer att följa upp dessa egenkontroller och åtgärdsplaner. Äldreomsorgen i egen regi förväntar sig att få ökad kunskap om bristerna i den sociala dokumentationen och vilken form av stöd som enheterna behöver. 42 VERKSAMHETSPLAN 2019

50 Plan för uppföljning och insyn Varje nämnd ska enligt kommunens Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare följa upp de avtal som nämnden tecknat med privata utförare samt de uppdragsbeskrivningar som överenskommits med verksamheter i kommunens egen regi när de agerar i konkurrens med privata utförare. Uppföljningen utgår från de mål och den riktning som angivits av kommunfullmäktige samt de krav som ställts i förfrågningsunderlag och avtal. Nämnden följer även upp kommunens verksamheter i egen regi utifrån de uppdragsbeskrivningar som överenskommits med verksamheter som inte är konkurrensutsatta. Resultatet av uppföljningen redovisas i verksamhetsberättelse och som separat ärende samt återkopplas till berörd mottagare. Uppföljning 2019 Verksamhetsuppföljningar Under våren 2018 färdigställdes modellen för verksamhetsuppföljning. Modellen har tagits fram i samverkan med förvaltningens verksamheter i egen regi och implementering pågår i ledningsgrupperna. Implementeringen av modellen sker stegvis per verksamhet under Modellen syftar till att uppföljningarna görs på ett likvärdigt och kvalitetssäkrat sätt oberoende av om verksamhet drivs i privat eller i egen regi. Det leder till en ökad enhetlighet, rättssäkerhet och transparens i uppföljningsarbetet. Uppföljningsmodellen leder även till en ökad tydlighet för utförare, beslutfattare och handläggare. Enligt fastställd tidsplan sker uppföljningar vart tredje år. Kvalitetsenheten har det övergripande ansvaret för verksamhetsuppföljningen. Avtal/uppdrag Typ Ansvar Tidplan Intervall Mottagare Hemtjänst extern regi Avtalsuppföljning (utifrån gällande förfrågningsunderlag) Kvalitetsenheten Våren 2019 Tre år Vård- och omsorgsnämnden Daglig verksamhet LSS - extern regi och egen regi. Avtalsuppföljning (utifrån gällande förfrågningsunderlag) Kvalitetsenheten Hösten 2019 Tre år Daglig verksamhet LSS - extern regi och egen regi. 43

51 Verksamhetsstatistik nyckeltal För poster där uppgift saknas redovisas ett enkelt streck (-). För poster där värdet är längre än sju och större än noll redovisas dubbelstreck (--), och där värdet är noll används siffran noll (0). Under 2018 har antalet belagda platser vid äldreboende ökat. Det beror på att biståndskansliet i större utsträckning köper platser på särskilt boende istället för att personer bor på korttidsboende i väntan på särskilt boende. Enligt befolkningsprognosen kommer en viss ökning av antalet äldre som över 85 år att öka under 2019 och den betydande ökningen kommer att ske fr o m Volymerna för särskilt boende uppgår till 611 helårsplatser för 2019 vilket innebär en utökning med 14 helårsplatser i jämförelse med Volymerna gällande behov av korttidsplatser 2019 är oförändrade. Anledningen är att behovet av korttidsplatser har minskat men det finns en osäkerhetsfaktor gällande lagen om utskrivningsklara från slutenvården som kan påverka behovet av platser under nästkommande år. Den samlade bedömningen är att behålla 50 helårsplatser under Antalet tillfällen när den enskilde besöker dagverksamhet har varit oförändrat under 2018 vilket ger tillfällen under I beräkning av volymer för hemtjänsttimmar 2019 har hänsyn tagits till det prognostiserade utfallet för hemtjänsttimmar 2018, avveckling av servicehusen och befolkningsökning. En förändring som påverkar antalet timmar från 2018 är att natt och larminsatser ingår i en anslagsfinansierad verksamhet inom egen regi och är exkluderade Volymerna för hemtjänsttimmar beräknas bli timmar Funktionshinderområdet Särskilt boende Budget 2019 Budget 2018 Bokslut 2017 Särskilt boende vuxna LSS, helårsplatser egen utförare 163* extern utförare Särskilt boende vuxna SoL, helårsplatser köp äldreomsorgen extern utförare VERKSAMHETSPLAN 2019

52 Korttidsvård vuxna SoL, helårsplatser extern utförare * Beräknat på 153 st 2018 samt nytt serviceboende på Förrådsvägen med 10 platser. Stöd i ordinärt boende Budget 2019 Budget 2018 Bokslut 2017 Hjälp i hemmet, antal timmar äldreomsorgen utför extern utförare Boendestöd, antal timmar egen utförare extern utförare Personlig assistans LSS, antal timmar egen utförare extern utförare Assistansersättning SFB 18 antal personer 146** ** Genomsnittligt antal personer okt 2017-sept 2018 Daglig verksamhet LSS Budget 2019 Budget 2018 Bokslut 2017 Antal personer, varav egen utförare extern utförare Socialpsykiatri - myndighetsutövning Särskilt boende Budget 2019 Budget 2018 Bokslut 2017 Helårsplatser egen utförare extern utförare Daglig sysselsättning Budget 2019 Budget 2018 Bokslut 2017 Antal personer egen utförare extern utförare Socialförsäkringsbalken 45

53 Antalet helårsplatser avseende särskilt boende LSS för vuxna beräknas öka med tio (10) platser jämfört med budget Ett nytt LSS-boende med 10 platser startas upp i början på Behovet av att köpa korttidsplatser för vuxna enligt SoL är oförändrat. Vid ingången av 2017 förändrades ersättningsmodellen inom hemtjänsten och utförarna började ersättas för utförd tid istället för beslutad tid. Utfallet under 2018 har varit högre än beräknat och med anledning av detta har de budgeterade volymerna för 2019 ökat i jämförelse med budget Antalet timmar för insatsen personlig assistans enligt LSS har under 2018 varit lägre än beräknat varför budgeterade volymer för 2019 har minskats med ca: timmar jämfört med Även antal personer som är beviljade assistansersättning via SFB har under 2018 varit lägre än beräknat. Anledningen till de lägre volymerna 2018 är nya domar från Högsta förvaltningsdomstolen som medför att det är svårare för personer att få rätt till insatserna personlig assistans och assistansersättning. För målgruppen socialpsykiatrin beräknas antalet helårsplatser avseende insatsen särskilt boende öka med 2 platser jämfört med budget VERKSAMHETSPLAN 2019

54 Organisation Socialförvaltningen ansvarar för att verkställa nämndens styrning och uppföljning i kundnära service samt övergripande strategiska frågor och utvecklingsprojekt. Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområden innefattar både myndighetsutövning och utförande av stöd och omsorg. Förvaltningsdirektören är som högsta tjänsteperson chef för social och äldreomsorgsförvaltningen samt dess verksamhetschefer och stabschefer. Social och äldreomsorgsförvaltningen är indelad i fyra verksamhetsområden, varav tre ligger under vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde, samt fyra stabsenheter vilka arbetar åt båda nämnderna. Verksamheter Biståndskansliet Biståndskansliet ansvarar för att, utifrån gällande lagstiftning, utreda, besluta om och följa upp beviljade insatser för personer med fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar som är i behov av stöd i sin dagliga livsföring. Besluten fattas utifrån socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt i enlighet med kommunens och nämndens riktlinjer och policys. Målet för verksamheten är en mycket väl fungerande myndighetsutövning som präglas av rättssäkerhet, god service och hög kvalitet. Biståndskansliet ansvarar även för uppsökande verksamhet riktat till vuxna och äldre med psykisk ohälsa, utredning och beslut om riksfärdtjänst samt utredning av färdtjänst. I verksamhetens uppdrag ingår att för den enskildes bästa samverka med andra aktörer inom och utom kommunen. Äldreomsorgen i egen regi Äldreomsorgen i egen regi ansvarar för att ge vård och omsorg till personer över 65 år. Verksamhetens uppdrag omfattar att ge stöd och service kopplat till boendet i form av särskilt boende för äldre med omfattande omsorgsbehov, korttidsboende eller stöd i hemmet i form av hemtjänst och ledsagning där stöd ges till den enskilde för att tillgodose dennes grundläggande och personliga behov. Några äldreboenden är inriktade för personer med demenssjukdom, det finns ett profilboende med finsk 47

55 inriktning och på ett boende finns två hbtq-certifierade avdelningar. Huddinge kommun har prioriterat kosten och ekologiska livsmedel på sina äldreboenden. Kostenheten tillagar mat åt särskilda boenden för äldre och matlådor till delar av den kommunala hemtjänsten. Äldreomsorgen i egen regi ansvarar även för att utföra hemtjänst för personer under 65 år på uppdrag av socialnämnden, samt för en natt- och larmpatrull som servar alla utförare av hemtjänst. Insatserna kan även röra dagverksamhet för äldre där den som är äldre och har en demenssjukdom, en funktionsnedsättning eller känner sig socialt isolerad kan beviljas dagverksamhet. Innehållet i varje insats varierar beroende på den enskildes behov. I uppdraget ingår även att erbjuda anhörigstöd till anhöriga oavsett ålder på den närstående, på uppdrag av både socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Även ansvar för den kommunala hälso- och sjukvården för äldreomsorgen, funktionshinderområdet och socialpsykiatrin (under socialnämnden) ingår, vilket omfattar insatser som utförs av sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster/fysioterapeuter. Vidare ansvarar man för genomförande av öppna insatser som inte är biståndsbedömda, för social samvaro och rekreation, såsom seniorträffar. Funktionshinderområdet i egen regi Funktionshinderområdet i egen regi ansvarar för att utföra och tillhandahålla biståndsbedömda insatser till personer med funktionsnedsättningar enligt LSS och SoL. Verksamhetens uppdrag kan handla om att ge stöd och service kopplat till boendet i form av gruppbostäder eller servicebostäder, personlig assistans eller boendestöd där stöd ges till den enskilde för att tillgodose dennes grundläggande och personliga behov. Insatserna kan även röra daglig sysselsättning i form av daglig verksamhet, eller andra insatser för social samvaro, rekreation, miljöombyte eller avlastning för familjer i form av ledsagarservice, kontaktperson, avlösning, korttidshem för barn och ungdomar, tillsyn ungdomar mellan år samt korttidsvistelse i familj för personer med funktionsnedsättningar. Innehållet i varje insats varierar beroende på den enskildes behov. Funktionshinderområdet i egen regi utför även boendestöd inom socialpsykiatrins målgrupper för personer över 65 år. Staber Ekonomienheten Ekonomiavdelningen ansvarar för de övergripande ekonomiprocesserna inom förvaltningen samt ett antal gemensamma funktioner inom ekonomiområdet. Som exempel kan nämnas förvaltningens budget, redovisning, ekonomiska system och finansiering. Vidare ligger även den strategiska lokalplaneringen på ekonomienheten. HR-enheten HR-enheten har det övergripande ansvaret för förvaltningens arbetsgivarfrågor som arbetsrätt och lönebildning, personal- och kompetensförsörjning, chefsutveckling, arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering, jämställdhet och mångfald ur ett arbetsgivarperspektiv samt kommunens personaladministrativa IT-system. Kvalitetsenheten Kvalitetsenhetens uppdrag är att stödja, vägleda och följa upp verksamheterna både vad gäller förvaltningens egen regi samt externa utförare. Enheten bistår med stöd och service i frågor av strategisk och övergripande karaktär, som rör alla eller vissa verksamhetsområden. Det kan handla om att utforma övergripande riktlinjer, förvaltningsövergripande interna processer, anvisningar eller annat stödmaterial. Enheten har också uppdrag att samordna arbetet med nämndernas övergripande kvalitetsarbete som verksamhetsplaner, planer för intern kontroll samt uppföljning av dessa. I uppdraget ingår även att leda och samordna de övergripande sociala hållbarhetsfrågorna, samt genomförande av systematiska kontroller i enlighet med reglerna om ledningssystem enligt SOSFS 2011:9. Enheten ansvarar för upphandlings och avtalsfrågor enligt LOV och uppföljning av dessa. Inom Kvalitetsenheten ingår Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). MAS har ett förtydligat ansvar enligt hälso- och sjukvårdsförordningen. I ansvaret ingår att utarbeta riktlinjer och övergripande rutiner samt följa upp att dessa är kända i verksamheten och efterlevs i det dagliga arbetet. Kommunikationsenheten och IT-enheten Kommunikationsenheten med IT-enheten är förvaltningens strategiska och operativa resurs inom interna och externa kommunikationsfrågor, IT och digitalisering. Enheterna ger operativt och strategiskt stöd inom dessa områden till alla verksamheter inom socialförvaltningen. IT-enheten arbetar med stöd och utveckling inom systemförvaltning, väldfärdsteknik och den digitala arbetsplatsen. Enheten driver och stödjer arbetet med att 48 VERKSAMHETSPLAN 2019

56 tillhandahålla och vidareutveckla en ändamålsenlig, kostnadseffektiv, stabil och säker IT-infrastruktur och tjänsteleverans till verksamheterna. Kommunikationsenheten arbetar med att planera, utveckla, samordna och genomföra förvaltningens kommunikation. I uppdraget ingår att arbeta för att stärka kommunens varumärke internt och externt. IT-enheten och kommunikationsenheten ansvarar även för att driva och utveckla förvaltningens digitalisering i samverkan med verksamheterna. 49

57 Planerings- och uppföljningsdokumentens röda tråd Huddinges styrmodell Huddinges styrmodell går ut på att systematiskt föra dialog på alla nivåer i organisationen, med politiker och invånare för att åstadkomma ständiga förbättringar. Kommunen följer en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra. Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten samt kommunfullmäktiges vision och mål i planeringsperiodens mål- och budgetdokument. Verksamhetsplan Strukturen i planerings- och uppföljningsdokumenten utgår från kommunfullmäktiges övergripande och strategiska mål. De aspekter som kommunfullmäktige valt att beskriva under respektive mål/delmål är vägledande för hur nämnden tolkar och beskriver sina mål och utvecklingsåtaganden i sin verksamhetsplan. Under respektive övergripande och strategiskt mål redovisas nämndens mål och eventuella delmål. Under varje nämndmål och delmål finns inledande texter där nämnden med utgångspunkt i årets Mål och budget beskriver hur den har tolkat kommunfullmäktiges styrsignaler kring det aktuella målet och hur de hanteras, till exempel inom basuppdraget eller genom utvecklingsåtagande. Därefter följer måttabeller. Av tabellerna framgår hur målen mäts, senaste mätresultat samt ambitioner (etappmål) för planeringsåret. Måtten i tabellerna mäter direkt eller indirekt hur nära kommunstyrelsen är att uppfylla de olika nämndmålen. I många fall används flera olika mått som mäter delaspekter av målet och som tillsammans ger en större bild. Under tabellerna ska nämndens analys av måtten redogöras och eventuella utvecklingsåtaganden ska beskrivas. I verksamhetsplanen ska även nämndens planerade riskåtgärder för året redovisas. Jämlik styrning Verksamheter ska redovisa och analysera statistik och resultat utifrån köns-, områdes- och åldersperspektiv. Omotiverade skillnader ska redovisas och åtgärdas. Med omotiverade skillnader menas sådana som inte kan förklaras av att exempelvis medborgarna har olika förutsättningar eller behov i nuläget och som därför bör åtgärdas av verksamheten. Analys av skillnader kan göras med stöd av Huddinges egen handbok för jämlikhetsanalys som finns på Insidan 19. Ambitioner i form av etappmål eller åtaganden I de fall nämnden genom egna insatser direkt kan påverka mätresultat så kan etappmål sättas för vilket resultat som ska nås under året. Etappmål är med andra ord ett av nämndens sätt att uttrycka ambitioner för året och de används för att tala om hur mycket, utifrån planerade åtgärder som mätresultaten kan förväntas förbättras. Utvecklingsåtaganden är ett annat sätt att uttrycka vad nämnden vill uppnå. Dessa kopplas till nämndmålen, men behöver inte ha direkt koppling till specifika mått och mätresultat. Utvecklingsåtaganden beskriver satsningar som görs, utöver basuppdraget, för att förbättra verksamheten och nå en högre måluppfyllelse. De ska vara avgränsade i tid och uppföljningsbara. När måtten används som indikatorer Kännetecknande för bra mått är att de specifikt mäter hur nära man är att uppfylla nämndmålet. För vissa nämndmål är det svårt att hitta bra mått. I sådana lägen kan det vara nödvändigt att använda mer indirekta mått som indikerar att utvecklingen går i önskvärd riktning. De mått som i måttabellerna anges som indikatorer bedöms vara intressanta att följa, men de har så indirekt koppling mellan de insatser nämnden genomför och effekterna av dessa insatser i form av förändrade mätresultat att det inte är lämpligt att sätta etappmål för dem. Om mätresultatet för en indikator inte är tillfredsställande så är detta en signal om att insatser inom området bör prioriteras. Kopplingen mellan nämndmål, måttabeller och de förklarande texterna Efter varje nämndmål beskrivs hur nämnden har tolkat delmålet och hur det hanteras i basuppdraget. Därefter följer måttabellen samt en analys av måtten med eventuell motivering till etappmål samt planerade utvecklingsåtaganden. Delårsrapporternas innehåll 19 Insidan=Kommunens intranät. 50 VERKSAMHETSPLAN 2019

58 I delårsrapporterna följer nämnden upp mål, delmål, mått och utvecklingsåtaganden som beslutats i verksamhetsplanen för året. Tidigt på året finns få nya resultat och fokus i delårsrapporten per 31 mars är att följa upp arbetet med nämndens utvecklingsåtaganden, riskåtgärder och det ekonomiska utfallet. I delårsrapporten per 31 augusti fylls uppföljningen på med nya resultat, inklusive analyser och eventuella förbättringsåtgärder. Avvikelser mot den planering som är gjord, inklusive åtgärder och prognos för helåret, ska rapporteras. Verksamhetsberättelsen I verksamhetsberättelsen följer nämnden upp och sammanfattar årets arbete utifrån beslutad verksamhetsplan. Nämnden gör för varje nämndmål en bedömning av årets måluppfyllelse, en samlad bedömning för varje övergripande och strategiskt mål samt en sammanfattning av året som gått. Bedömningen av måluppfyllelse sker utifrån kommungemensamt framtagna kriterier. I verksamhetsberättelsen redovisas utfallet av arbetet med internkontrollen under planeringsperioden. Nämnden ska göra en bedömning av hur årets internkontrollarbete har gått och om den interna kontrollen fungerar. Nämnden ska även föreslå vilka förbättringsområden som behöver prioriteras för en ökad måluppfyllelse. Dessa ska sedan lyftas in i planeringen av nästa år. 51

59 Källförteckning Bra att leva och bo Delmål Mått Källa Ökad valfrihet Inkomna kundvalsansökningar enligt LOV -korttidsvistelse Ärendehanteringssystemet w3d3 Godkända utförare Ärendehanteringssystemet w3d3 Andel hos annan utförare Uppgift från ersättningsfil Inkomna kundvalsansökningar enligt LOV daglig Ärendehanteringssystemet w3d3 verksamhet Godkända utförare daglig verksamhet Ärendehanteringssystemet w3d3 God omsorg för individen Andel hos annan utförare Inkomna kundvalsansökningar enligt LOV boendestöd Godkända utförare boendestöd Andel hos annan utförare Inkomna kundvalsansökningar enligt LOV ledsagar och avlösningsverksamhet Godkända utförare ledsagar och avlösningsverksamhet Andel hos annan utförare Inkomna kundvalsansökningar hemtjänst Godkända utförare Andel hos annan utförare Delmål Mått Källa Uppgift från ersättningsfil Ärendehanteringssystemet w3d3 Ärendehanteringssystemet w3d3 Uppgift från ersättningsfil Ärendehanteringssystemet w3d3 Ärendehanteringssystemet w3d3 Uppgift från ersättningsfil Ärendehanteringssystemet w3d3 Ärendehanteringssystemet w3d3 Uppgift från ersättningsfil Fler upplever god vård och omsorg Kunder inom hemtjänst nöjda med tillgängligheten Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för äldre Kunder vid Äldreboenden nöjda med tillgängligheten Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för äldre Kunder nöjda med tillgängligheten i samband med myndighetsutövning Brukarundersökning utförd av externt undersökningsföretag Kunder i funktionshinderområdets verksamhet nöjda med tillgängligheten SKL nationella undersökning inom funktionshinderområdet Kunder inom hemtjänst nöjda med bemötandet Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för äldre Kunder vid äldreboenden nöjda med bemötandet Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för äldre Kunder nöjda med bemötandet i samband med myndighetsutövning Brukarundersökning utförd av externt undersökningsföretag Kunder i funktionshinderområdets verksamhet nöjda med bemötandet SKL nationella undersökning inom funktionshinderområdet Kunder inom hemtjänst nöjda med delaktigheten Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för äldre Kunder vid äldreboenden nöjda med delaktigheten Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för äldre Kunder nöjda med delaktigheten i samband med myndighetsutövning Brukarundersökning utförd av externt undersökningsföretag Kunder i funktionshinderområdets verksamhet nöjda med delaktigheten SKL nationella undersökning inom funktionshinderområdet Kunder inom hemtjänst nöjda med kvaliteten på tjänsterna Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för äldre Kunder vid äldreboenden nöjda med kvaliteten på tjänsterna Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för äldre Kunder nöjda med kvaliteten på myndighetsutövningen Brukarundersökning utförd av externt undersökningsföretag Kunder i funktionshinderområdets verksamhet nöjda med kvaliteten på tjänsterna SKL nationella undersökning inom funktionshinderområdet Kunder inom hemtjänst nöjda med verksamheten Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för äldre Kunder vid äldreboenden nöjda med verksamheten Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för äldre Ekosystem i balans Delmål Mått Källa Minska klimatpåverkan och Antal och andel fordon med förnyelsebara drivmedel i Drivmedelsleverantörer luftföroreningar förvaltningens fordonsflotta (per 31 dec 2018) Giftfri miljö Andel ekologiska livsmedel i äldreomsorgens verk-samheter i egen regi samt kommunens ranking i länet. Livsmedelsleverantörer 52 VERKSAMHETSPLAN 2019

60 Attraktiv arbetsgivare Delmål Mått Källa Attraktiv arbetsgivare Antal anställda LIS chefernas beslutsstöd Aktivt medarbetarskap Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, sociala klimat Medarbetarundersökningen och lärande i arbetet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Motivation Medarbetarundersökningen Aktivt ledarskap Ledarskapsprofil (ledarskap, effektivitet, återkoppling och Medarbetarundersökningen målkvalitet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap Medarbetarundersökningen Goda förutsättningar Sjukfrånvaron (total) LIS chefernas beslutsstöd Korttidssjukfrånvaron LIS chefernas beslutsstöd Prestationsnivå Medarbetarundersökningen Hållbart medarbetarengagemang (HME) - Totalt Medarbetarundersökningen Sund ekonomi Delmål Mått Källa Budgethållning Utfall i förhållande till budget Agresso - förvaltningens affärssystem Långsiktig balans Balanserat resultat Agresso - förvaltningens affärssystem 53

61 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (2) Handläggare Maria Jonsson Maria.Jonsson@huddinge.se Vård- och omsorgsnämnden Förslag till upphandlingsplan för vård- och omsorgsnämnden 2019 Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner förvaltningens förslag till upphandlingsplan för Sammanfattning Enligt instruktionen till verksamhetsplanen för 2019 ska varje nämnd årligen utarbeta en upphandlingsplan för det kommande verksamhetsåret. Upphandlingsplanen ligger till grund för den centrala upphandlingssektionens planering inför kommande år och ger tillsammans med övriga nämnders upphandlingsplaner en övergripande bild av det kommande behovet av upphandlingar. Med anledning av den nya nämndorganisationen behöver vård- och omsorgsnämnden besluta om en upphandlingsplan för Beskrivning av ärendet Varje nämnd ska årligen utarbeta en upphandlingsplan för det kommande verksamhetsåret (HKF 9420). Planen ska beskriva vilka behov av upphandlingar respektive nämnd ser främst under det kommande verksamhetsåret, men även för kommande verksamhetsår, om det är möjligt. Upphandlingsplanen ligger till grund för den centrala upphandlingssektionens planering inför kommande år och ger tillsammans med övriga nämnders upphandlingsplaner en övergripande bild av det kommande behovet av upphandlingar. Med anledning av den nya nämndorganisationen behöver vård- och omsorgsnämnden besluta om en upphandlingsplan för Förslaget redovisas i bilaga. Innehållet är hämtat från de upphandlingsplaner som socialnämnden och äldreomsorgsnämnden beslutat om för Förvaltningens synpunkter De behov som redovisas i planen rör bland annat vissa tekniska produkter och tjänster. Därutöver har förvaltningen identifierat behov som rör fler förvaltningar och nämnder. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

62 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (2) Det är av stor vikt att dessa upphandlingar görs centralt varför förvaltningen har valt att ta upp dessa i planen för Förvaltningen har även tillfört upphandlingsbehov i förslaget till den nya planen. Det som tillkommit är markerat med gul text. Ekonomiska och juridiska konsekvenser Kostnaden för respektive upphandling anges i planen i de fall det varit möjlig att uppskatta kostnaden. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör och kvalitetschef Bilagor Förslag till upphandlingsplan för vård- och omsorgsnämnden 2019 Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, upphandlingssektionen

63 Upphandlingplan för verksamhetsår 2019 Avser nämnd: Vård- och omsorgsnämnmden 1. Vilka nya behov av avtal ser nämnden nästa år? Behovet avser Uppskattat behov i tkr/år När behöver avtal vara på plats Medicinskåp med digitala lås Vet ej Matlådor till ordinärt boende Nuvarande avtal gäller som längst till Digital signering av läkemedel Vet ej 2. Vilka övriga behov av upphandlingar ser nämnden nästa år? Behovet avser Uppskattat behov i tkr När behöver avtal vara på plats Översättningstjänster Det finns idag en direktupphandlad leverantör. Behov finns av en annonserad upphandling. KSF/upphandling gör en sammanställning Befintligt avtal förlängs till Nyckelskåp inklusive serviceavtal Det finns inga avtal alls idag för nyckelskåp. Förvaltningen bedömer att det rör sig om ett 10-tal skåp som behöver köpas in omkring 2 miljoner kr Så snart som möjligt Nyckelfria lås ordinärt boende 1-3 miljoner kr Möjlighet finns att avropa detta genom befintliga ramavtal med Tieto, om dessa förlängs.

64 Verksamhetssystem Vård&omsorg och IFO Osäkert om ny upphandling behövs, utredning pågår om möjlighet till förlängning av nuvarande avtal. ca 5 miljoner kronor per år Kvartal 3, 2019 Passersystem samt droppar KSF/upphandling bör göra en sammanställning av kommunens totala kostnader. Så snart som möjligt. KSF bör upphandla för hela kommunen, SÄF kan bistå med en representant i upphandlingsgruppen. Skyltar till fasader och inomhus Idag finns det inget avtal för själva produktionen, vilket gör beställningarna väldigt kostsamma eftersom dessa måste gå via kommunens upphandlade byrå för grafisk produktion. KSF/upphandling bör göra en sammanställning av kommunens totala kostander. För SÄF:s del rör det sig om högst kronor per år. Så snart som möjligt. KSF bör upphandla för hela kommunen, SÄF kan bistå med en representant i upphandlingsgruppen. Kallelselarm funktionshinderområdet ca kr Kvartal Personalschemaläggningssystem Behov av system anpassat utifrån verksamhetens behov av täta schemaförändringar Vet ej men troligen över direktupphandlingsgränsen Snarast då behov har funnits under ett flertal år 3. Vilka framtida behov ser nämnden för kommande år? Behovet avser Uppskattat behov i tkr När behöver avtal vara på plats Trygghetslarm särskilt boende Det finns ett serviceavtal idag som tecknas om ett år i taget. En uppgradering av befintliga trygghetslarm behöver göras. Oklart, men över direktupphandlingsgränsen Senast kvartal 3, 2020

65 SITHS-kort Förvaltningen är osäker på vad som gäller. Idag köps detta som tjänst. Detta hänger ihop med de beslut som ska tas av KSF kring tjänstekortens framtid. SITHS är en säkerhetslösning som gör det möjligt för användare att identifiera sig med stark autentisering vid inloggning i e-tjänster. SITHS kan också användas för kryptering av information när e-tjänster, system eller servrar kommunicerar med varandra. Bör hanteras under 2019 Säker mellanlagring Vet ej Bör hanteras under 2019 Flexibla virtuella mötesplatser Vet ej Bör hanteras under 2019

66 Välfärdsteknologiska produkter Kommer att kräva framförallt direktupphandlingar men även annonserade upphandlingar. Behovet av upphandling hänger ihop med vad som kan avropas från Tieto. Förvaltningen rekomenderar att så långt som möjlligt avropa från SKL Kommentus och Ineras ramavtal. Vet ej Bör hanteras under 2019

67 Kontaktperson Malin Svahn Schenström Malin Svahn Schenström Malin Svahn Schenström Kontaktperson Erika Svärdh Kommentar KSF bör samordna upphandlingen eftersom översättningstjänster avropas av samtliga förvaltningar. SÄF kan bistå med en representant i upphandlingsgruppen. Stefan Daniels, SÄF/IT Daniella Johnsson

68 Daniella Johnsson Stefan Daniels, SÄF/IT Stefan Daniels, SÄF/IT Stefan Daniels, SÄF/IT Daniella Johnsson (på uppdrag av Malin Svahn Schenström KSF bör upphandla systemet så att det finns tillgängligt för hela kommunebn. SÄF kan bistå med en representant i referensgrupp Kontaktperson Stefan Daniels, SÄF/IT Kommentar

69 Daniella Johnsson Daniella Johnsson Förvaltningen ser ett behov ute i verksamheten av att på ett säkert sätt kunna mellanlagra, och även utbyta dokument, som kommer in till förvaltningen och som ska hanteras inom ramen för förvaltningens lagrum. Detta är ett behov som även KSF/IT har identifierat Daniella Johnsson Verksamhetens karaktär gör att det finns behov av olika varianter på virtuella mötesrum. De två alternativ som finns idag är bra (atea videokonferens på Biståndskansliet samt skype for business) men mot bakgrund av förvaltningens målgrupper och deras variation på teknik gör att det finns behov av ytterligare varianter.

70 Daniella Johnsson KSF bör genomföra övergripande strategiska aktiviteter till stöd för välfärdsteknologiska produkter eftersom dessa produkter kan återfinnas inom fler förvaltningar.

71 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/115 1 (3) Handläggare Linn Byström Linn.Bystrom@huddinge.se Vård- och omsorgsnämnden Underlag inför Mål och budget för vård- och omsorgsnämnden Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner förvaltningens förslag till Underlag inför Mål och budget och överlämnar det till kommunstyrelsen. Sammanfattning Inför att kommunfullmäktige ska fatta beslut om mål och budget för kommande planeringsperiod , ges nämnden möjlighet att lämna ett underlag. Ärendet innehåller utifrån nämndens ansvarsområde de viktigaste utmaningarna såsom trender, utvecklingstendenser och annat som förväntas kunna påverka verksamheten. Ärendet innehåller även en redovisning av förväntat lokalbehov för perioden Förvaltningarna har identifierat och lyfter fyra områden att beakta inför kommande år och framåt. Dessa är: Långsiktigt och förebyggande arbete Utredningar och kommande lagändringar Kompetensförsörjning Digitaliseringsarbetet Utifrån de ekonomiska förutsättningarna för planeringsperioden finns behov av effektiviseringar i verksamheten. Beskrivning av ärendet Varje år beslutar kommunfullmäktige om mål och budget för kommande år. Samtliga nämnder förväntas att utifrån sitt ansvarsområde lämna ett eget underlag inför kommande fullmäktigebeslut om mål och budget. Ärendet ska innehålla de viktigaste utmaningarna för aktuell planeringsperiod. Det kan exempelvis handla om ökade behov utifrån befolkningsutvecklingen eller nya lagar och föreskrifter som påverkar verksamheten. Nämnden ska också på ett övergripande plan ange vilka åtgärder, effektiviseringar och förbättringar som kan bli aktuella med tanke på det ekonomiska läget. Ärendet innehåller dessutom en redovisning över det lokalbehov som förväntas för perioden utifrån befolkningsprognosen. HUDDINGE KOMMUN Postadress Tfn Huddinge kommun Socialförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

72 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/115 2 (3) I de preliminära ramarna som tagits fram ingår också kompensation för volymförändringar avseende äldreomsorgen med 76 miljoner kronor. Inom funktionshinderområdet är kompensationen för volymökningar 30 miljoner kronor. Den generella uppräkningen för pris-, hyres- och löneökningar uppgår till noll procent för 2020, en procent för 2021 och 1,6 procent för 2022 vilket motsvarar 35 miljoner kronor för hela perioden. En konsekvens av den uteblivna kompensationen för pris- hyres- och löneökningar under 2020 är att nämndens verksamheter behöver hantera de faktiska löneökningarna inom befintlig ram. Vid en löneökning om två procent skulle detta motsvara ett effektiviseringskrav om 14,5 miljoner kronor under Utöver detta behöver verksamheterna även hantera ökade hyror och övriga prisjusteringar inom befintlig ram. Vård- och omsorgsnämnden har ett ackumulerat underskott om 15,7 miljoner kronor med sig in i verksamhetsåret 2019 som överförts från tidigare års socialnämnd och äldreomsorgsnämnd. Detta ska återställas inom tre år. Under planeringsperioden finns behov av effektiviseringar i verksamheten. Bland annat måste personalplaneringen ses över utifrån de ekonomiska förutsättningarna och med ett helhetsperspektiv i fokus. För att hjälpa verksamheten att identifiera utvecklingsområden och arbeta för en effektiv verksamhet behöver uppföljningsstödet hållas aktuellt och löpande utvärderas och anpassas till verksamhetens behov. I bifogad rapport, Underlag inför Mål och budget för vård-och omsorgsnämnden, återfinns beskrivning av de viktigaste utvecklingstendenserna och behoven som förvaltningen ser för åren Dessa bygger bland annat på den omvärldsanalys som förvaltningen gjort under 2018, samt identifierade förbättringsåtgärder i verksamhetsberättelsen för Förvaltningen har identifierat och lyfter framför allt följande områden att beakta inför kommande år och framåt, vilka förväntas ha en betydande påverkan på såväl kvaliteten som ekonomin inom våra verksamheter: Långsiktigt och förebyggande arbete Bland annat boendeplanering och bostadsbrist, fler personer med svårare sjukdomar och större behov av vårdinsatser. Utredningar och kommande större lagändringar Barnkonventionen, lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (LUS), översyn av socialtjänstlag (SoL). Översyn av ny lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kompetensförsörjningen Akuta bristyrken, pensionsavgångar, krav på utökad kompetens (ex. specialistvård eller digitaliseringsmognad). HUDDINGE KOMMUN Postadress Tfn Huddinge kommun Socialförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

73 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/115 3 (3) Digitaliseringsarbetet Ta tillvara på de ökade möjligheterna till digitalisering och automatisering samt tekniska lösningar inom välfärdstjänster. Förvaltningens synpunkter Förvaltningens förslag till underlag inför Mål och Budget inför för socialnämnden redovisas i sin helhet i bilaga 1. De senaste åren har uppdraget varit att säkerställa resurser till basuppdraget, samt att prioritera åtgärder som frigör resurser. Utifrån detta är det önskvärt att prioriteringarna av styrsignaler och krav på måluppfyllnad av de övergripande målen är anpassat efter förvaltningens basuppdrag. För att förvaltningarnas basuppdrag bättre ska framträda i relation till övriga målområden, föreslår förvaltningen att man på kommunövergripande nivå tydliggör vilken eller vilka förvaltningar som är huvudansvarig för respektive övergripande målområde. Utebliven kompensation för pris- hyres- och löneökningar för 2020, ett ackumulerat underskott om 15,7 mkr som ska återställas inom tre år, tillsammans med de underskott som idag finns inom verksamheterna i egen regi ställer stora krav på effektiviseringar, i första hand avseende personalkostnader. För att uppnå en effektiv verksamhet måste arbetet med att utveckla digitalisering och välfärdsteknik fortgå. Detta innebär initialt ökade kostnader. Förvaltningen ser inte att dessa kommer att kunna täckas genom omfördelning inom nuvarande budget, varför utökade resurser kommer att behövas under en övergångsperiod. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social och äldreomsorgsdirektör Bilagor 1. Underlag inför Mål och budget för vård-och omsorgsnämnden 2. Investeringar Beslutet delges Kommunstyrelsen HUDDINGE KOMMUN Postadress Tfn Huddinge kommun Socialförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

74 VON-2019/115 Underlag inför Mål och budget för vård-och omsorgsnämnden Socialförvaltningen/Kvalitetsenheten APRIL 2019

75 Innehåll Innehåll...2 Huddinges vision och mål...3 Bra att leva och bo...4 God omsorg för individen...4 Systematisk kvalitetsutveckling...7 Attraktiv arbetsgivare...8 Sund ekonomi...9

76 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur Ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Systematisk kvalitetsutveckling Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi I underlag inför Mål och budget beskriver nämnden de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder. Sammanfattning Nämndens tolkning är att förvaltningens basuppdrag till allra största del inryms under det övergripande målet God omsorg för individen. Arbetet med de strategiska målen och övriga övergripande målområden, bidrar i sin tur till att stödja förvaltningen i sin måluppfyllnad av basuppdraget. De senaste åren har uppdraget varit att säkerställa resurser till basuppdraget, samt att prioritera åtgärder som frigör resurser. Utifrån detta är det önskvärt att prioriteringarna av styrsignaler och krav på måluppfyllnad av de övergripande målen är anpassat efter förvaltningens basuppdrag. För att förvaltningarnas basuppdrag bättre ska framträda i relation till övriga målområden, föreslår förvaltningen att man på kommunövergripande nivå tydliggör vilken eller vilka förvaltningar som är huvudansvarig för respektive övergripande målområde. En huvudsaklig prioritering för perioden kommer vara att se över målstyrningen utifrån fokus på basuppdraget. Förvaltningen har identifierat och lyfter framför allt följande områden att beakta inför kommande år och framåt, vilka förväntas ha en betydande påverkan på såväl kvaliteten som ekonomin inom våra verksamheter. Långsiktigt och förebyggande arbete Bland annat boendeplanering och bostadsbrist, fler personer med svårare sjukdomar och större behov av vårdinsatser. Utredningar och kommande större lagändringar Barnkonventionen, lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (LUS), översyn av socialtjänstlag (SoL), översyn av ny lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kompetensförsörjningen Akuta bristyrken, pensionsavgångar, krav på utökad kompetens (ex. specialistvård eller digitaliseringsmognad). Digitaliseringsarbetet Ta tillvara de ökade möjligheterna till digitalisering och automatisering samt tekniska lösningar inom välfärdstjänster. VÅRD-OCH OMSORGSNÄMNDEN 3

77 Bra att leva och bo Demografiska utvecklingen Antalet invånare i Huddinge kommun har ökat för varje år, och den utvecklingen förväntas fortsätta ökade befolkningen med 1,5 % eller personer. Under 2017 hade Huddinge ett inflyttningsnetto (inflyttade minus utflyttade personer) på personer var flyttnettot 990 personer. Vilket var ca personer färre än vad som prognostiserades. Ett positivt födelsenetto och hög inflyttning från andra länder är några av orsakerna till en ökande befolkning. För kommande 10-årsperiod kommer även nybyggnation ha en markant påverkan på befolkningsutvecklingen. Huddinge är en kommun som, liksom många andra förortskommuner i Stockholm, attraherar många barnfamiljer, och man har en förhållandevis ung befolkning där andelen barn är högre än genomsnittet i riket och i länet, samtidigt som andelen äldre är lägre. Under 2017 hade man ett födelsenetto (antalet födda minus antalet avlidna) på 630 personer var motsvarande siffra 668 personer. Enligt den senaste prognosen beräknas befolkningen i Huddinge öka med cirka personer mellan åren 2018 och 2027, vilket är en ökning med över 20 procent. År 2027 beräknas antalet invånare i Huddinge vara drygt Kommunen har tagit fram en befolkningsprognos. Fram till 2027 beräknas samtliga åldersgrupper att öka. De åldrar som ökar mest i antal mellan år 2017 fram till år 2027 bland unga är barn i åldern 0-3, samt barn i åldern år, vilket kan förklaras med att allt fler barnfamiljer väljer att flytta till Huddinge. De som föddes under den så kallade babyboomen i slutet av 80-talet, som år 2027 har nått dryga års ålder, är även en grupp som ökar mycket. Enligt prognosen beräknas befolkningen över 65 år att öka med 25,5 procent eller personer mellan åren 2016 och Undantaget är personer i åldrarna år som kommer att minska marginellt under perioden. För åldersgruppen 80+ förväntas en ökning med 57 procent eller personer. Förklaringen till denna förskjutning av toppar är den stora 40-talist generationen som 2027 är mellan 76 och 87 år. En ökad befolkning i Huddinge kommun fram till 2027 medför även en förväntad ökning av antalet personer inom social- och äldreomsorgsförvaltningens målgrupper. Lokalplanering Kommunens befolkning förväntas öka stort under planperioden och behovet av särskilt boende med heldygnsomsorg kommer att öka. Redovisningen av förväntat behov av lokaler återfinns i separat bilaga Kommande lokalbehov för Vård- och omsorgsnämnden God omsorg för individen Långsiktigt och förebyggande arbete Boendeplanering och bostadsbrist Bakgrund Den förändrade demografin leder till ett ökat behov av bostäder och anpassade boenden utifrån invånarnas ökade vård och stödbehov. SKL identifierar bostadsbristen som en av de stora utmaningarna för kommunerna. Byggandet har inte hållit jämna steg med befolkningstillväxten (Vägval för framtiden 3 Utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2030, SKL). En ökad polarisering i samhället har lett till att skillnaderna i människors levnadsförutsättningar har ökat på flera plan. Grupper med lägst disponibla inkomster har relativt sett halkat efter. I ett polariserat samhälle minskar även förståelsen för, och tilliten till varandra, Sambandet mellan hög tillit och välfärdsindikatorer som god hälsa, låg kriminalitet, hög grad av trygghet och uppskattad lycka är också väl dokumenterad i forskningen (Vägval för framtiden 3 Utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2030, SKL). Det krävs ett systematiskt och långsiktigt förebyggande arbete för att komma tillrätta med den minskade tilliten, 4 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2019

78 samt även för att kunna ha beredskap för ett ökat kommunalt ansvar utifrån kommande lagändringar. Troliga konsekvenser för Socialförvaltningens verksamheter under planperioden Förvaltningen har idag totalt 456 lägenheter i särskilda boenden för äldre samt 51 platser i korttidsboenden. I november 2018 fanns 596 beviljade biståndsbeslut gällande plats på särskilt boende varav 150 i extern placering. För att möta det ökade behovet finns i planeringen fram till 2031 ytterligare 485 särskilda boendeplatser för äldre. Inom funktionshinderområdet har Vård-och omsorgsnämnden under och framåt ett behov av ett flertal LSS lägenheter i kommande bostadsprojekt. Boendena ska ligga geografiskt spridda i kommunen, men behöver inte vara jämnt fördelade mellan de olika områdena. Det finns också behov av en fristående LSS gruppbostad för sex personer på egen tomt då de boende behöver avskildhet. Dessutom finns det under perioden ett behov av totalt fyra stycken gruppbostäder med sex lägenheter vardera och fem stycken servicebostäder med tio lägenheter vardera i kommande bostadsprojekt för att användas till LSS bostäder. Det finns även ett behov av fyra stycken annan särskilt anpassad bostad. Det vill säga lägenheter som har en viss anpassning av badrum och kök. Förutsättningar att driva ett returhus för återanvändning av kommunens inventarier som daglig verksamhet har utretts men saknar finansiering. Fler personer med svårare sjukdomar och ett ökat antal äldre Bakgrund Socialstyrelsen lämnar varje år lägesrapporter för olika områden inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. För 2018 beskrivs att medellivslängden ökar för såväl kvinnor som män. Under kommande år förväntas vårdbehoven öka till följd av en åldrande befolkning och fler personer med kroniska sjukdomar (Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och tandvård, Lägesrapport 2018, Socialstyrelsen) Befolkningen i Huddinge kännetecknas av att vara förhållandevis ung, men under de närmaste åren kommer både antalet och andelen äldre att växa. Den största ökningen gäller personer 80 år och äldre. Det är ett känt faktum att risken att utveckla demenssjukdom ökar väsentligt med stigande ålder. Detta ställer högre krav på långsiktigt arbete. Förvaltningen har under en längre tid sett en ökning av personer med omfattande vård, omsorgs, hälso- och sjukvårdsbehov som allt tidigare övergår från landstingets försorg till kommunalt ansvar på kommunens särskilda boenden. Det är en tendens som socialförvaltningen förmodar kommer att hålla i sig de närmaste åren. Ökningen avser bland annat personer med demenssjukdom, samt enskilda med multiresistenta bakterier och personer som har ett behov av behandlande medicinteknisk utrustning. Detta är både resurskrävande och kräver kompetens hos berörd personal, och kommer att utgöra en allt större del av kommunens kostnader. Troliga konsekvenser för nämndens verksamheter under planperioden Då antalet personer med omfattande vård- och omsorgsbehov som är i behov av kommunala insatser ökar, behöver förvaltningen bygga upp en beredskap inom verksamheterna för att kunna tillgodose detta. Behovet av kompetens, resurser och arbetstid beräknas öka för att utifrån verksamhetens givna ramar kunna bibehålla kvalitet och patientsäkerhet. Det handlar bland annat om planering av särskilda boendeformer i kommunen, krav vid upphandling samt anpassning av lokaler, bemanning och kompetens i verksamheterna. Utredningar och lagändringar Översyn av Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 (LSS) Bakgrund LSS-utredaren Gunilla Malmborg har haft i uppdrag att se över assistansersättningen och delar av LSS. Syftet med uppdraget har varit att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och att få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS, samt att lagstiftningen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen, SOU 2018:88, presenterades 10 jan Förslag Den nya lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning förslås av utredningen träda i kraft den 1 januari Utredningen har föreslagit att staten ska ansvara för insatsen 1 LSS-lagen infördes Den omfattar tio olika typer av hjälp, varav personlig assistans är en. Andra typer av stöd är ledsagarservice, avlösarservice i hemmet och bostad med särskild service. Personlig assistans kan ges till dem som har en omfattande och varaktigt funktionsnedsättning. Assistenterna hjälper personen (barn eller vuxen) med grundläggande behov, som att äta, klä sig och sköta hygienen. Det är också möjligt att få assistans för att förflytta sig och delta i olika aktiviteter. VÅRD-OCH OMSORGSNÄMNDEN 5

79 personlig assistans medan kommunerna ska vara huvudman för de nya LSS-insatser som föreslås. Utredningens förslag är tre nya LSS-insatser: 1. Insats för personlig service och boendestöd. Denna insats ska ge stöd till den som bor i en annan bostad än grupp- eller servicebostad. Stödet kan exempelvis innebära praktisk hjälp i hemmet, ledsagning och stöd vid föräldraskap. Kommer bland annat att omfatta ledsagarservice. 2. Insats för personligt stöd till barn och familjer (ex. omvårdnad, medicinsk tillsyn, stöd). Denna insats ersätter tidigare personlig assistans för barn upp till 16 år. 3. Insats för de som behöver ett förebyggande pedagogiskt stöd. Insatsen riktar sig till personer med stor och varaktig psykisk funktionsnedsättning med behov av personligt stöd av ett begränsat antal personer som har ingående kunskaper om honom eller henne och funktionsnedsättningen. 1 juli 2019 införs en lagändring gällande att sondmatning och andning läggs till som grundläggande behov som kan ge rätt till insatsen personlig assistans enligt 9 2 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2. Lagändringen medför att delar av hälso- och sjukvårdens kostnader för sondmatning och medicinsk andningshjälp flyttas över till kommunerna. Lagändringen innebär att flera personer kan komma att beviljas insatsen personlig assistans, både kommunal personlig assistans och statlig assistansersättning. Bakgrund Lagen reglerar kommuners betalningsansvar gentemot landsting vid utskrivning av kommuninvånare, som har behov av insatser från socialtjänsten efter utskrivning. Betalningsansvaret övergår från landsting till kommun efter tre kalenderdagar istället för som tidigare fem arbetsdagar (30 dagar vid utskrivning från en psykiatrisk avdelning) efter det att slutenvården meddelat kommunen om att patienten är utskrivningsklar. Enligt en överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms Län och Region Stockholm gäller övergångsregler under Under året pågår förhandling om en permanent överenskommelse. Den nya lagen medför ökade krav på beredskap från nämndens verksamheter och behov av att se över förfaringssätt och organisation. Troliga konsekvenser för nämndens verksamheter under planperioden - Att befintliga kommunala insatser behöver anpassas för att tillgodose behoven vid utskrivning från slutenvården. - Tidigare kommunala insatser innebär en ökad kostnad för kommunen. - Behov av samverkan mellan VON, SN och GAN. Troliga konsekvenser för nämndens verksamheter under planperioden - Handläggning och utförande av insatser enligt LSS kan komma att behöva anpassas efter ny lagstiftning. - För barn och vuxna med omfattande och varaktiga behov av stöd och som tidigare haft assistansersättning kan behovet av insatser från kommunen öka, såsom exempelvis nya insatser enligt LSS och hemtjänst enligt SoL. - Utifrån lagändringen 1 juli 2019 kommer kommunens kostnader för insatsen personlig assistans med stor sannolikhet att öka. LUS - Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 2 Promemoria S2019/00767/FST Behov av hjälp med andning och sondmatning 6 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2019

80 VÅRD-OCH OMSORGSNÄMNDEN 7

81 Systematisk kvalitetsutveckling Digitalisering Genom att dra nytta av digitaliseringens möjligheter kan kommunen öka tillgängligheten och delaktigheten för invånarna, möta deras behov och önskemål om ett brett utbud av tjänster och bidra till att deras vardag blir enklare. Digitaliseringen bidrar också till att skapa effektivare arbetssätt för medarbetarna och på så sätt frigörs resurser till förvaltningens kärnuppdrag. De nya digitala lösningarna ger också bättre förutsättningar att utbyta information med andra aktörer på ett säkert, snabbt och tillförlitligt sätt. Förvaltningen behöver öka takten i såväl utvecklingsarbetet som införandet av ny teknik och digitala lösningar, för att snabbare nå de positiva effekterna. Det handlar bland annat om att automatisera informationsöverföring och processer, införa välfärdsteknik och modernisera och uppgradera verksamhetssystem. För att kunna genomföra digitaliseringsinsatser i en snabbare takt och inom fler områden behövs resurser tillföras enligt följande: Kompletterande kompetens- och utbildningsinsatser för medarbetarna, samt förstärkt kompetens inom bland annat IT-juridik. Lösningar av integritets- och säkerhetsfrågor. Ekonomiska och organisatoriska satsningar. En utbyggd och stabil IT-infrastruktur. Samverkan med andra aktörer. Arbete med e-tillgänglighet och användbarhet. Troliga konsekvenser för nämndens verksamheter under planperioden Medarbetarnas kompetens För att digitaliseringen ska lyckas behöver nämnden och förvaltningen förändra sina metoder och arbetssätt, och till viss del också synen på den digitala arbetsplatsen. Förändringsarbetet kräver att kunskapen kring digitala arbetssätt och processer hos medarbetarna höjs. Förvaltningen ser även ett behov av en ny typ av specialister som kan leda, stötta och förvalta digitaliseringsarbetet och användningen av ny välfärdsteknologi. Exempel på kompetensområden som behöver förstärkas är IT-juridik och projektledning av större IT-projekt. Integritets- och säkerhetsfrågor Nämnden ser behov av att Huddinge kommun i större utsträckning anpassar sin informationsstruktur och säkerhet till nationell standard. Standarder har många fördelar, bland annat ökar användningen av standarder transparensen mellan organisationer, vilket underlättar kravställning och bedömning av säkerhetsnivåer i produkter, system och hela verksamheter. Tekniska standarder är även en förutsättning för så kallad interoperabilitet mellan olika aktörer. Interoperabilitet är förmågan hos system att dela information och kunskap med andra system. En gemensam standard är en viktig förutsättning för digital samverkan med andra aktörer, till exempel landstinget. För att nå upp till kraven på informationssäkerhet måste nämndens verksamheter ha ett säkert system för inloggning i olika system, så kallad tvåfaktorsinloggning. Denna lösning bör vara gemensam för alla förvaltningar. Ekonomiska och organisatoriska satsningar De större digitaliseringsprojekten kräver en samverkan mellan kärnverksamheten och specialister inom HR, juridik, ekonomi, kommunikation, välfärdsteknik och systemförvaltning. Organisatoriska strukturer för detta behöver fastställas både inom förvaltningen och inom hela kommunen. Budgetmedel för digitaliseringsarbetet måste inrymma såväl förstudie och projekt som införande och förvaltning. Exempel på satsningar som kräver extra budgetmedel är införande av digitala trygghetssystem på våra äldreboenden och nyckelfri hemtjänst. Analyser av kostnader och effektiviseringsvinster kan göras med hjälp av bland annat Post- och telestyrelsens Digitaliseringssnurran. Digitaliseringssnurran ger ett underlag för att bedöma potentiella effektiviseringsvinster vid införandet av ett urval av digitala tjänster inom en kommun, ett och fem år efter implementeringen. Utbyggd infrastruktur En grundförutsättning för digitaliseringsarbetet är att kommunen har en utbyggd stabil, driftsäker och hållbar ITplattform. En sådan infrastruktur medför också en modern digital arbetsplats, och främjar delaktighet, samverkan och hållbar utveckling. Samverkan med andra aktörer Förvaltningen kommer att ytterligare utöka samarbetet och samverkan med andra myndigheter och organisationer kring digitaliseringen av socialtjänsten. Det gäller allt från kunskapsutbyte till gemensamma upphandlingar. Exempel på samverkansparter är SKL, Inera och Storsthlm. 8 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2019

82 E-tillgänglighet och användbarhet En mycket viktig aspekt i digitaliseringsarbetet är tillgänglighet och användbarhet. De digitala tjänsterna ska vara utformade så att alla invånare och medarbetare har möjlighet att använda dem. Det finns redan idag ett antal direktiv och standarder som nämndens verksamheter är skyldiga att följa, till exempel webbtillgänglighetsdirektivet. Förvaltningen och kommunen måste ha rätt resurser och kompetens för arbetet med e-tillgänglighet de kommande åren. Attraktiv arbetsgivare Kompetensförsörjning En av de fortsatt stora utmaningarna är att säkra kompetensförsörjningen. I dagsläget och inom en överskådlig framtid råder en växande brist på framför allt undersköterskor, men även stödassistenter, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Bristen på nödvändiga kompetenser leder till en hårdare konkurrens om kompetens och en högre personalomsättning inom Stockholmsregionen då trenden är att anställda är mer rörliga jämfört med tidigare. Samtidigt medför de demografiska förändringarna och den ökade livslängden hos invånarna ett ökat behov av de kommunala vård- och stödinsatserna. Bristyrken Social- och äldreomsorgsförvaltningen ser inga trendbrott gällande redan kända bristyrken så som sjuksköterskor, stödassistenter, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, biståndshandläggare och chefer inom stöd, vård och omsorg. Bland dessa grupper är undersköterskor den yrkesgrupp där bristen ökar tydligast. Denna grupp har tidigare haft en stabil och låg personalomsättning men under 2018 såg förvaltningen en ökning av personalomsättningen för undersköterskor från 11,6 procent föregående år till 17,7 procent. Länsstyrelsen i Stockholms läns prognos 3, som sträcker sig till år 2025, visar på en tilltagande bristsituation gällande undersköterskor där tillgången på personal kommer att öka med 15 procent, samtidigt som efterfrågan bedöms öka med 45 procent. Bristen på undersköterskor spiller även över på gruppen stödassistenter som kan ha sin grundutbildning som antingen undersköterskor eller barnskötare tecknades ett prolongerat avtal av HÖK 16 mellan SKL och Kommunal. Avtalet innehåller en gemensam ambition om att göra heltid till norm genom att öka andelen heltidsanställda samt att alla nyanställda ska anställas på heltid. Enligt statistik med 2017 års siffror har Huddinge kommun inom stöd, vård- och omsorg av äldre och funktionshindrade totalt 55 % heltidsanställda vilket är nummer 56 i riket och 2 procentenheter under länets snitt för denna grupp som är 60 %. Satsningar på heltid i andra kommuner i Stockholms län kan vara en del i ökad rörlighet bland kommunals yrkesgrupper. Krav på utökad vårdkompetens Nya lagar och förordningar, nya utmaningar vad gäller kompetensförsörjning och digitalisering samt en ökning av personer med omfattande vård- och omsorgsbehov, ställer nya krav på utökad vårdkompetens och ett behov av en översyn av arbetsfördelning mellan yrkesgrupper. Troliga konsekvenser för nämndens verksamheter under planperioden Ökade bristyrkesgrupper och ökad rörlighet inom förvaltningens stora yrkesgrupper betyder att marknaden får större påverkan på löneutvecklingen samt att förvaltningen behöver ha ett stort fokus på att arbeta aktivt för att attrahera och behålla personal. Förvaltningen behöver utöver lönefrågan bevaka att vi kan mäta oss med övriga kommuner i länet när det gäller att erbjuda attraktiva arbetsvillkor när det gäller frågor som arbetstid, kompetensutveckling, arbetsmiljö och ledarskap. För att möta den allt större hälso-och sjukvårdsproblematiken hos personer som beviljas heldygnsomsorg finns även ett behov av att berörd personal måste beredas utbildning och kompetensutveckling. Utöver ökade kompetenskrav behövs även en översyn av dimensioneringen och tillgänglighet över dygnet till legitimerad personal. Även kunskap och kompetens behöver säkerställas för berörd personal avseende hantering och användande i den ökande digitaliseringen och utvecklingen av verksamhetssystemen. 3 Stockholm 2025 En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos, Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 2016:16 VÅRD-OCH OMSORGSNÄMNDEN 9

83 Sund ekonomi Drift Ekonomiska förutsättningar I de preliminära ramarna för perioden uppgår kompensationen för volymförändringen för äldreomsorg och funktionshinderområdet totalt till 106 miljoner kronor. Detta motsvarar en ökning med cirka nio procent i jämförelse med vård- och omsorgsnämndens nettobudget för Äldreomsorgens volymer avser antal personer över 65 år med ett beräknat genomsnittligt behov av vård och omsorg. För perioden förväntas befolkningsökningen för personer över 65 år uppgå till sju procent där den största procentuella ökningen, 12 procent, sker i åldersgruppen för personer över 80 år. Totalt för perioden innebär detta att volymerna avseende äldreomsorg ökar med 76 miljoner kronor. Inom funktionshinderområdet beräknas volymerna utifrån den totala befolkningsökningen vilket motsvarar en ökning med 30 miljoner kronor. I ekonomiplanen finns en generell uppräkning som avser kompensationen för pris-, hyres- och löneökningar. I de preliminära ramarna är nämndens budget uppräknad med noll procent för 2020, en procent för 2021 och 1,6 procent för 2022 vilket totalt motsvarar 35 miljoner kronor för hela perioden. Utmaningar för vård- och omsorgsnämnden En konsekvens av den uteblivna kompensationen för prishyres- och löneökningar under 2020 är att nämndens verksamheter behöver hantera de faktiska löneökningarna inom befintlig ram. Vid en löneökning om två procent skulle detta motsvara ett effektiviseringskrav om 14,5 miljoner kronor under Utöver detta behöver verksamheterna även hantera ökade hyror och övriga prisjusteringar inom befintlig ram. Andra faktorer som kan medföra ekonomiska konsekvenser för verksamheterna är bland annat att vårdbehoven förväntas öka under kommande år till följd av en åldrande befolkning och fler personer med kroniska sjukdomar, att det råder brist på personal inom vissa yrkesgrupper samt att lagförändringar sker inom vård- och omsorgsnämndens ansvarsområden. Inför 2019 har kommunens nämndorganisation strukturerats om och de verksamheter som tidigare legat under socialnämndens ansvarsområde har fördelats mellan vårdoch omsorgsnämnden, socialnämnden och gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden. Som en del i denna förändring omfördelas resurser avseende verksamhet och administration mellan de nya nämnderna. Detta påverkar vård- och omsorgsnämnden och omfördelningen av budgetmedel för administration kommer innebära vissa krav på effektiviseringar och behöver finnas med i planeringen för kommande år. I omfördelningen i samband med de nya nämnderna ingår även tidigare års balanserade resultat. Vård- och omsorgsnämnden har ett ackumulerat underskott om 15,7 miljoner kronor med sig in i verksamhetsåret Enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper ska underskott återställas inom tre år. Effekten av det balanserade underskottet ska därför vara med i planeringen för den kommande treårsperioden och åtgärder för att hantera det totala underskottet under perioden behöver vidtas. Sammantaget innebär detta utmaningar för nämndens verksamheter och ställer höga krav på effektiviseringar och att den långsiktiga planeringen och budgethållningen står i fokus. Åtgärder för att klara en budget i balans De utmaningar som finns inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter tillsammans med de underskott som idag finns inom verksamheterna i egen regi ställer stora krav på effektiviseringar, i första hand avseende personalkostnader. Inom äldreomsorgens och funktionshinderområdets egen regi måste personalplaneringen göras med utgångspunkt i de ekonomiska förutsättningarna, det vill säga den budget verksamheten har. Planeringen måste utgå ifrån ett helhetsperspektiv där fokus ligger på samordning mellan enheter och verksamheter. För att säkra en kostnadseffektiv verksamhet och för att nå en budget i balans är det också viktigt att säkerställa att verksamheten bedrivs i nivå med de behov som finns och krav som ställs. Det vill säga att verksamhetens ambitionsnivå är i linje med lagstiftarens. Den aktuella ekonomiska situationen innebär att det finns ett ytterst litet utrymme för en ökad ambitionsnivå. Ett viktigt steg i att uppnå en effektiv verksamhet, men också för att öka tryggheten, är att arbetet med digitalisering och välfärdsteknologi. Några exempel på detta är sängsensorer och tillsyn med kamera men också automatisering av administrativa processer så som utbetalning av ersättningar och hantering av statistik. 10 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2019

84 För att säkra att åtgärder vidtas och att de medför önskade effekter är det viktigt med en regelbunden och ändamålsenlig uppföljning. Under planeringsperioden kommer uppföljningsstödet att löpande utvärderas och anpassas för att stödja verksamheten i att identifiera utvecklingsområden för att nå en effektiv verksamhet. Ytterligare åtgärder kommer att vara nödvändiga för att klara en ekonomi i balans och en åtgärdsplan för de kommande åren kommer att arbetas fram som underlag för beslut under våren 2019 i Vård- och omsorgsnämnden. Investeringar Miljoner kronor Lokalplan 0,5 9,9 0,5 0,5 0,5 Övriga investeringar 7,3 7,3 7,3 7,3 7,3 Lokalplan I samband med att nya äldreboenden byggs uppstår ett investeringsbehov för inköp av inventarier. Under planeringsperioden kommer ett äldreboende att färdigställas i Snättringe. Investeringsbehovet avseende inventarier är svårbedömt men uppskattas till 9,0 miljoner kronor. Under planeringsperioden finns behov av LSS-bostäder vilket medför ett investeringsbehov av inventarier till gemensamhetsutrymme. Investeringarna uppskattas till 0,4 miljoner kronor per boende. Övriga investeringar Inom nämnden finns ett behov av förnyelse av inventarier i takt med att funktionaliteten på befintliga inventarier avtar. I planen förväntas ett årligt behov av investering på 2,0 miljoner kronor avseende inventarier. I planen finns ett uppskattat årligt behov om 0,3 miljoner kronor avseende investeringar i arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Det handlar bland annat om mindre anpassningar av lokaler och inköp av hjälpmedel inom äldreomsorgens verksamheter. Under perioden ser förvaltningen ett ökat behov av välfärdsteknologi, exempelvis sängsensorer och tillsyn med kamera. Det finns behov av att modernisera det befintliga verksamhetssystemet för att förbereda för kommande digitaliseringssatsningar. Utöver detta finns även behov av att effektivisera de administrativa processerna, till exempel genom automatisering, vilket kan medföra investeringsbehov. Under planeringsperioden förväntas investeringsbehovet avseende IT-stöd uppgå till 2,0 miljoner kronor per år. I investeringsbudgeten tas hänsyn till oförutsedda investeringar som uppkommer under året där inköpen, enligt kommunens regelverk, klassas som investeringar. VÅRD-OCH OMSORGSNÄMNDEN 11

85 Underlag inför Mål och budget 2020, plan : Investeringar, tkr Nämnd: Lokalplan Investering, tkr Aktivering, tk Projekt Äldreboende, Bildhuggaren 1, inventarier LSS gruppbostad, Mogårdsvägen, inventarier LSS gruppbostad på fristående tomt, inventarier LSS servicebostad, inventarier LSS gruppbostad, Sjödalen inventarier LSS servicebostad, inventarier 400 LSS gruppbostad, inventarier 400 Annan särskild anpassad bostad, anpassning Summa lokalplan Övrigt Investering, tkr Aktivering, tk Projekt Inventarier Arbetsmiljöförbättrande åtgärder IT-stöd Oföurtsedda investeringar Summa övrigt Summa totalt

86 kr Avskrivningstid år kr Avskrivningstid år

87 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (5) Handläggare Maria Jonsson, Matilda Koistinen och Lars Axelsson maria.jonsson@huddinge.se matilda.koistinen@huddinge.se Lars.Axelsson@huddinge.se Vård- och omsorgsnämnden Förslag till rutin för anmälan av delegationsbeslut och meddelanden till vård- och omsorgsnämnden Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till rutin för: 1. anmälan av delegationsbeslut till vård- och omsorgsnämnden 2. meddelanden till vård- och omsorgsnämnden Sammanfattning Enligt kommunallagen ska nämnder bestämma i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av delegation ska anmälas till nämnden. Vård- och omsorgsnämnden föreslås ta del av beslut som nämnden har särskild anledning att följa. Det är till exempel beslut om bistånd i form av särskilt boende eller hemtjänst. Vård- och omsorgsnämnden föreslås inte ta del av beslut som är av mer rutinartad karaktär. Det är till exempel beslut om anställning eller beslut att helt eller delvis avslå begäran om utlämnande av handling. Förslaget innebär att nämndens arbetsutskott bereder ärenden till nämnd. Utskottet kommer att särskilt kunna följa beslut fattade på delegation och verksamheter inom sitt ansvarsområde. Nämnden tar del av anmälan om delegationsbeslut och meddelanden till nämnd digitalt. I avvaktan på sekretesshandlingar kan läsas digitalt kommer arbetsutskottet och nämnden att läsa dessa handlingar i pappersformat på sina sammanträden. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

88 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (5) Beskrivning av ärendet Delegationsbeslut Den 1 januari 2018 trädde en ny kommunallag i kraft. Enligt den nya lagen ska nämnderna i en kommunal organisation besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av delegation ska anmälas till nämnd. Vård- och omsorgsnämnden ska därför ta ställning till vilka beslut som fattats med stöd av delegation som ska anmälas till nämnden. Den obligatoriska anmälningsskyldigheten som tidigare gällde beträffande delegationsbeslut har upphört att gälla. Delegationsbeslut som inte anmäls ska dock protokollföras särskilt om beslutet får överklagas genom laglighetsprövning. Delegering Med delegering menas att vård- och omsorgsnämnden ger någon i uppdrag att fatta beslut på nämndens vägnar i vissa ärenden. Nämnden överför alltså rätten att fatta självständiga beslut till en delegat. Därmed fattar delegaten beslut på nämndens vägnar och besluten har samma rättsverkan som nämndens egna beslut. Beslutet kan inte ändras av nämnden på annat sätt än genom att nytt beslut fattas. Delegeringsordningen innebär att delegater utses för att arbetet inom nämnden skall fungera effektivt och för att ge ansvariga tjänstemän verktyg för att styra och leda verksamheten inom sitt ansvarsområde. Anmälan av delegationsbeslut För att minska den administrativa bördan för nämnderna har det i den nya kommunallagen införts bestämmelser som innebär att nämnderna ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av delegation ska anmälas till nämnden. Regleringen avser inte bara de beslut som de anställda fattar med stöd av delegation utan även delegationsbeslut av bland andra utskott och enskilda förtroendevalda. Detta gäller inte delegerade brådskande beslut, där ordföranden eller en annan ledamot har ett uppdrag och mandat från nämnden att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Dessa beslut ska alltid anmälas närmast efterföljande nämnd. Delegationsbeslut som inte anmäls till nämnd ska protokollföras om beslutet får överklagas genom laglighetsprövning. Sådana beslut kommer att tillkännages på den kommunala anslagstavlan.

89 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (5) Förslag till vilka delegationsbeslut som ska anmälas till nämnd I bilaga, nämndens delegationsordning, redovisas med gul markering ett förslag på vilka beslut som ska anmälas till vård- och omsorgsnämnden. Det är till exempel avskrivning av kundfordran avseende omsorgsavgift på grund av att tillgångar saknas i dödsboet eller beslut i individärenden som nämnden har delegerat till tjänsteman eller till utskott. Övriga ärenden i nämndens delegationsordning är av mer rutinartad karaktär som nämnden normalt inte har anledning att följa särskilt. Det är till exempel: beslut om anställningar, beslut att inte utlämna allmän handling, beslut om upphandling och/eller upphandlingsstrategier av nämndspecifika ramavtal och övriga avtal, tjänst som inte riktar sig till kommuninvånare eller tilldelningsbeslut. Förslag till rutin för anmälan av delegationsbeslut till nämnd Rutinen är att delegationsbesluten ska anmälas till vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott en vecka innan arbetsutskottets sammanträde. Nämndens arbetsutskott, övriga ledamöter och ersättare i nämnden, tar därefter del av ett tjänsteutlåtande över anmälda delegationsbeslut genom sin läsplatta. I tjänsteutlåtandet finns en samanställning som beskriver delegationsnummer (vilken punkt/del av nämndens delegationsordning som avses), beslutstyp (vilket beslut som fattats), beslutande (vem som är delegat) och diarienummer. Exempel: Delegationsnummer beslutstyp Beslutande Diarienummer D 1 11 Enligt Biståndshandläggare, VON-2019/xxx delegationslista ddmmåå-ddmmåå enheteschef G 3.4 Avskrivning kundfordran Ekonomichef VON-2019/xxx I avvaktan på sekretesshandlingar kan läsas digitalt kommer arbetsutskottet och nämnden att läsa tillhörande sekretesshandlingar i pappersformat på sina sammanträden. Efter mötet kan dessa handlingar läsas på förvaltningen fram till dess att protokollet är justerat. Förslag till rutin för anmälan av delegationsbeslut som inte anmäls till nämnd Den som fattar ett delegationsbeslut som inte anmäls till nämnd ska, om beslutet får överklagas genom laglighetsprövning, i dokumenthanteringssystemet W3D3, använda en särskild mall för att dokumentera (registrera) beslut som fattas med stöd av nämndens delegationsordning. Underlaget ska innehålla uppgifter om vilket delegationsnummer (vilken punkt/del av nämndens delegationsordning som avses), beslutstyp (vilket beslut som fattats), beslutande (vem som är delegat) och diarienummer.

90 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (5) Delegaten ska beakta bestämmelser i offentlighets- och sekretesslag samt dataskyddsförordningen. Därefter upprättar förvaltningens registrator ett protokoll över dessa beslut som tillkännages på kommunens anslagstavla. Det underlag som ska lämnas till registrator ska innehålla uppgifter om vilket delegationsnummer (vilken punkt/del av nämndens delegationsordning som avses), beslutstyp (vilket beslut som fattats), beslutande (vem som är delegat) och diarienummer. Förslag till rutin för meddelanden till nämnd Meddelanden till nämnden finns tillgängliga, via läsplatta, samma dag som arbetsutskottet sammanträder. Informationen till nämnden omfattar ett tjänsteutlåtande med en sammanställning över meddelanden som har inkommit till nämnden under tidsperioden, föregående arbetsutskott till och med en vecka innan aktuellt arbetsutskott. I avvaktan på sekretesshandlingar kan läsas digitalt kommer arbetsutskottet och nämndens att läsa tillhörande sekretesshandlingar i pappersformat på sina sammanträden. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser inte att alla beslut som fattats med stöd av delegation och med stöd av vidaredelegation ska anmälas i enlighet med vad som idag föreskrivs i delegationsordningen till efterföljande nämnd. Det finns beslut som fattats med stöd av nämndens delegationsordning som är av mer rutinartad karaktär som nämnden normalt inte har anledning att följa. I och med denna rutin kan nämndens arbetsutskott följa beslut fattade på delegation och verksamheter inom sitt ansvarsområde och bereda ärendet till nämnden. I avvaktan på sekretesshandlingar kan läsas digitalt kommer arbetsutskottet och nämndens att läsa tillhörande sekretesshandlingar i pappersformat på sina sammanträden, företrädesvis inför och efter sina sammanträden. Delegationsbeslut som inte anmäls till nämnd ska protokollföras om beslutet får överklagas genom laglighetsprövning. Dessa beslut tillkännages på den kommunala anslagstavlan. Ekonomiska och juridiska konsekvenser Förvaltningen ser inte att det uppstår några ekonomiska eller juridiska konsekvenser av detta förslag. Sådana konsekvenser kan uppstå om det saknas rutin för anmälan av delegationsbeslut. Avsaknaden av rutin för anmälan om meddelanden till nämnd kan få konsekvenser för hur nämnden kan ta del av information.

91 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (5) Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Biträdande social- och äldreomsorgsdirektör och kvalitetschef Bilaga Vård- och omsorgsnämndens delegationsordning, med förslag på delegationsbeslut som ska anmälas till nämnd, gul markering..

92 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: VON-2019/ DELEGATIONSORDNING FÖR VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Vård- och omsorgsnämnden uppdrar enligt vad som anges nedan antingen åt arbetsutskott, vård- och omsorgsutskott, åt en ledamot eller ersättare i socialnämnden eller åt en anställd hos kommunen att besluta på vård- och omsorgsnämndens vägnar i de ärenden som anges i denna delegationsordning. Social- och äldreomsorgsdirektören medges rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd inom sin förvaltning. Social- och äldreomsorgsdirektören ska hålla vård- och omsorgsnämnden underrättad om till vem han/hon har överlämnat beslutanderätten. Vård- och omsorgsnämndens ordförande eller, vid dennes förhinder, vård- och omsorgsnämndens vice ordförande äger rätt att på vård- och omsorgsnämndens vägnar fatta beslut i ärenden som är så brådskande att vård- och omsorgsnämndens beslut inte kan avvaktas. Sådant beslut ska anmälas vid vård- och omsorgsnämndens nästa sammanträde. Beslut som fattas på delegation, inklusive vidaredelegation, ska anmälas till nämnden vid nästföljande sammanträde. I föreliggande delegationsordning anges i några fall att någon antingen inträder som ersättare för delegat eller att någon vid förhinder inträder som ersättare för annan. Dessa båda skrivningar ska förstås så att inträde normalt sett endast ska ske då den till vilken delegationen i första hand riktar sig är förhindrad att fullgöra sin beslutanderätt genom sjukdom, semester, tjänsteresa eller annan liknande omständighet. Om inte annat anges inträder närmast överordnad chef som ersättare. Innehåll Lista A: Personalärenden... Lista B: Ekonomiärenden... Lista C: Allmänna ärenden och rättsfrågor... Lista D: Biståndskansliet... HUDDINGE KOMMUN Social- och äldreomsorgsförvaltningen Post Huddinge Tfn vxl saf@huddinge.se

93 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 2 (30) Lista A: Personalärenden Socialnämnden är anställningsmyndighet för personal som arbetar inom vård- och omsorgsnämnden. Samtliga beslut nedan som berör anställda är delegerade från socialnämnden. Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för social- och äldreomsorgsdirektören. Delegationerna i denna del av delegationsordningen görs generellt med undantag för social- och äldreomsorgsdirektören. När det gäller av kommunstyrelsen beslutade delegationer, vilka rör social- och äldreomsorgsdirektören, hänvisas till kommunstyrelsens delegationsordning HKF Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning A 1 Beslut om anställningar Chef med personal- och budgetansvar inom sitt ansvarsområde Återbesättningsprövning samt indragning, inrättning och ombildning av befattningar inom tilldelade anslag är verkställighet, varvid ingen delegation behövs. A 2.1 Beslut om underrättelse inför uppsägning på grund av personliga skäl 7 lag om anställningsskydd HR-chef A 2.2 Varsel till berörd arbetstagarorganisation avseende uppsägning på grund av personliga skäl. 30 lag om anställningsskydd HR-chef Delegation från kommunstyrelsen. Se kommunstyrelsens delegationsordning. A 2.3 Uppsägning på grund av personliga skäl alternativt avsked 7 lag om anställningsskydd Social- och äldreomsorgsdirektör Ersättare: HR-chef Villkor: Efter samråd med Huddinge kommuns personaldirektör med förhandlingschefen som ersättare. Överläggning sker på förvaltning, Beträffande tvisteförhandling; se kommunstyrelsens delegationsordning.

94 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 3 (30) A 3 Uppsägning på grund av arbetsbrist 7 lag om anställningsskydd Social- och äldreomsorgsdirektör Ersättare: HR-chef Föregås av lokal MBL-förhandling eller samverkansgrupp Entledigande är verkställighet och ska dokumenteras. A 4.1 Beslut om omplacering, när flera enheter med olika verksamhetschefer inom förvaltningen berörs Social- och äldreomsorgsdirektör Ersättare: HR-chef A 4.2 Beslut om omplacering, när flera enheter inom samma verksamhetsområde berörs. Verksamhetschef Omplacering inom en enhet är verkställighet Nytt A 5.1 Beslut om arbetsprövning vid annan enhet inom förvaltningen, där flera verksamhetschefer är berörda HR-chef A 5.2 Beslut om arbetsprövning, när flera enheter inom samma verksamhetsområde berörs. Verksamhetschef Arbetsprövning inom en enhet är verkställighet Nytt A 6 Beslut om ledighet som inte följer av lagar och avtal Chef med personal- och budgetansvar inom sitt ansvarsområde Avser ledighet utan lön. Ledighet enligt lagar och avtal är verkställighet Villkor: i samråd med nämndens HR-enhet

95 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 4 (30) A 7 Beslut om löneförmåner under tjänstledighet för enskild angelägenhet 32 Allmänna bestämmelser (AB) Chef med personal- och budgetansvar inom sitt ansvarsområde Villkor: i samråd med nämndens HR-enhet A 8.1 Beslut om avstängning som varar högst en dag 10 mom.1 Allmänna bestämmelser (AB) Chef med personal- och budgetansvar inom sitt ansvarsområde Villkor: i samråd med nämndens HR-enhet A 8.2 Beslut om avstängning som varar mer än en dag 10 mom. 2-4 Allmänna bestämmelser (AB) Ersättare: närmast överordnad chef eller HRchef HR-chef A 9 Disciplinpåföljd HR-chef Gäller skriftlig varning A 10 Avtal om att använda egen bil i tjänsten Chef med personal- och budgetansvar inom sitt ansvarsområde A 11 Beslut om förbud mot bisyssla 8 Allmänna bestämmelser (AB) Social- äldreomsorgsdirektör Årlig inventering ska göras av HR-enheten. A 12 Resor, kurser, konferenser och studiebesök för förtroendevalda exklusive nämndens ordförande Reserapport ska lämnas till arbetsutskott senast två månader efter resans slut om resan omfattar fler än tre dygn..

96 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 5 (30) A ett till sju dygn inom Europa Nämndens ordförande Ersättare: vice ordförande A mer än sju dygn inom Europa samt resor utanför Europa Arbetsutskott A 13 Resor, kurser, konferenser och studiebesök för nämndens ordförande Arbetsutskott Reserapport bör lämnas till arbetsutskott senast två månader efter resans slut om resan omfattar fler än tre dygn. A 14 Resor, kurser, konferenser och studiebesök för anställda: Reserapport ska lämnas till delegat senast två månader efter resans slut om resan omfattar fler än tre dygn A inom Europa för social- och äldreomsorgsdirektören Kommundirektören A ett till tre dygn inom Europa för anställda förutom social- och äldreomsorgsdirektören Chef med personal- och budgetansvar inom sitt ansvarsområde Med undantag för resor som omfattas av punkt A 14.6

97 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 6 (30) A tre till sju dygn inom Europa för anställda förutom social- och äldreomsorgsdirektören Social- och äldreomsorgsdirektör Med undantag för resor som omfattas av punkt A 14.6 Ersättare: HR-chef A mer än sju dygn inom Europa för anställda förutom social- och äldreomsorgsdirektören Arbetsutskott Med undantag för resor som omfattas av punkt A 14.6 A resor utanför Europa Arbetsutskott A resor, kurser, konferenser och studiebesök utanför Norden och de Baltiska staterna som avser fler än 10 anställda Arbetsutskott A 15 Beslut att bevilja särskild avtalspension för arbetstagare som fyllt 62 år KAP-KL Social- och äldreomsorgsdirektör Delegation från kommunstyrelsen. Se kommunstyrelsens delegationsordning. A 16 Beslut om avgångsvederlag Social- och äldreomsorgsdirektör Delegation från kommunstyrelsen. Se kommunstyrelsens delegationsordning.

98 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 7 (30) Lista B: Ekonomiärenden Upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal inom budget inom vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde. Ärendegång och beslutsfattande i upphandlingsprocessen framgår av HKF Beslut om att godkänna eller inte godkänna eller att inte godkänna utförare som är upphandlade enligt lag om valfrihetssystem (LOV) fattas av nämnden. Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning B Beslut om upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal Lag om offentlig upphandling HKF 9420 Verksamhetschef Med undantag för beslut som omfattas av punkt B Beslut om upphandling av tjänst, som riktar sig till kommuninvånare ska fattas av nämnden. B Beslut om upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal, där fler än en verksamhet är berörd Lag om offentlig upphandling HKF 9420 Social- och äldreomsorgsdirektör Beslut om upphandling av tjänst, som riktar sig till kommuninvånare ska fattas av nämnden. B Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal Lag om offentlig upphandling HKF 9420 Verksamhetschef Med undantag för beslut som omfattas av punkt B Beslut om upphandlingsstrategi av tjänst, som riktar sig till kommuninvånare ska fattas av nämnden.

99 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 8 (30) B Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal, där fler än en verksamhet är berörd Lag om offentlig upphandling HKF 9420 Social- och äldreomsorgsdirektör Beslut om upphandlingsstrategi av tjänst, som riktar sig till kommuninvånare ska fattas av nämnden. B Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndspecifika ramavtal och övriga nämndspecifika avtal Lag om offentlig upphandling HKF 9420 Verksamhetschef Med undantag för beslut som omfattas av punkt B Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av tjänst som riktar sig till kommuninnevånare ska fattas av nämnden. B Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndspecifika ramavtal och övriga nämndspecifika avtal, där fler än en verksamhet är berörd Lag om offentlig upphandling HKF 9420 Social- och äldreomsorgsdirektör Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av tjänst som riktar sig till kommuninnevånare ska fattas av nämnden. B 1.4 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndspecifika ramavtal och övriga nämndspecifika avtal Lag om offentlig upphandling HKF 9420 Upphandlingschef B 1.5 Tilldelningsbeslut vid upphandling av tjänst som riktar sig till kommuninvånare Lag om offentlig upphandling Upphandlingschef

100 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 9 (30) B 1.6 Underteckna avtal med leverantör efter genomförd upphandling inklusive upphandling av tjänst som riktar sig till kommuninvånare Lag om offentlig upphandling Lag om valfrihetssystem Biträdande social- och äldreomsorgsdirektör Ersättare: Social- och äldreomsorgsdirektör Med undantag för beslut som omfattas av punkt B B 1.7. Underteckna ramavtal med leverantör efter genomförd upphandling av tjänst som riktar sig till kommuninvånare Lag om offentlig upphandling Upphandlingschef B 1.8 Föra nämndens talan i mål avseende överprövning av upphandling Lagen om offentlig upphandling Upphandlingschef Lagen om valfrihetssystem B Beslut om att avbryta upphandling som delegat har fattat beslut om Lagen om offentlig upphandling Verksamhetschef Med undantag för beslut som omfattas av punkt B eller B 1.10

101 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 10 (30) B Beslut om att avbryta upphandling som avser fler än en verksamhet Lagen om offentlig upphandling Social- och äldreomsorgsdirektör Med undantag för beslut som omfattas av punkt B 1.10 B Beslut om att avbryta upphandling som nämnden har fattat beslut om Lagen om offentlig upphandling Social- och äldreomsorgsdirektör B Beslut om att en leverantör inte är valbar Lagen om valfrihetssystem Biträdande social- och äldreomsorgsdirektör Ersättare: social- och äldreomsorgsdirektör B Beslut att ompröva beslut om att en leverantör inte är valbar Lagen om valfrihetssystem Biträdande social- och äldreomsorgsdirektör Ersättare: social- och äldreomsorgsdirektör Direktupphandling och ekonomiärenden i övrigt B Köp av varor och tjänster utanför ramavtal till ett värde som inte överstiger kronor inom budget Budgetansvarig chef Beakta reglerna för direktupphandling

102 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 11 (30) B Köp av varor och tjänster utanför ramavtal till ett värde som överstiger kronor men inte direktupphandlingsgränsen inom budget Närmast överordnad chef Beakta reglerna för direktupphandling och den aktuella direktupphandlingsgränsen Med närmast överordnad chef avses den som är överordnad budgetansvarig chef B 1.12 Upphandling inom ramen för beslutad budget och därvid anta leverantör och teckna avtal Verksamhetschef Om ramavtal finns är avtalsteckning att anse som verkställighet och befogenhet följer av attesträtten B 2.1 Tecknande av hyresavtal - inhyrning Social- och äldreomsorgsdirektör Med de begränsningar som framgår av kommunens bestämmelser rörande anskaffning av lokaler Ersättare: ekonomichef Villkor: samordning med Lokalplaneringsavdelningen B 2.2 Tecknande av hyresavtal - uthyrning Hyresadministratör Villkor: samordning med lokalplaneringsavdelningen B 3 Uppsägning av hyresavtal Social- och äldreomsorgsdirektör Ersättare: ekonomichef

103 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 12 (30) B 4 Försäljning och avskrivning av material och inventarier mellan 1 och 5 basbelopp Social- och äldreomsorgsdirektör Försäljning och avskrivning upp till ett basbelopp är att anse som verkställighet B 5 Avskrivning av fordran upp till ett basbelopp Ersättare: ekonomichef Social- och äldreomsorgsdirektör Ersättare: ekonomichef Avskrivning av löneskulder beslutas av personaldirektör, se delegationsordning för kommunstyrelsens förvaltning B 6 Utse anslagsförvaltare, beslutsattestanter, utanordnare och ersättare för dessa Social- och äldreomsorgsdirektör Samt vidaredelegation Se gemensamt reglemente för nämnder och styrelser, HKF 9101 B 7 Beslut om att söka EU-bidrag och andra projektbidrag Social- och äldreomsorgsdirektör Ersättare: ekonomichef

104 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 13 (30) Lista C: Allmänna ärenden och rättsfrågor Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning C 1 Föra nämndens talan i sådana mål och ärenden som ankommer på nämnden, på nämndens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och utfärda motsvarande fullmakt Social- och äldreomsorgsdirektör Ersättare: biträdande social- och äldreomsorgsdirektör Avser allmänna ärenden i övrigt se delegation enligt SoL/LSS. C 2 Rätt att underteckna handlingar inom nämndens ansvarsområde, utöver vad som anges i punkt C 1 Social- och äldreomsorgsdirektör Ersättare: biträdande social- och äldreomsorgsdirektör Utse firmatecknare: se gemensamt reglemente för nämnder och styrelser i Huddinge kommun, HKF 9010 C 3 Beslut om att ersätta skada som förorsakats av kommunen och dess personal Skadeståndslagen C 3.1 då beslutet avser skadestånd, där beloppet understiger basbelopp Social- och äldreomsorgsdirektör Villkor: samråd med kommunjurist Ersättare: verksamhetschef C 3.2 då beslutet avser skadestånd, där beloppet överstiger tre basbelopp Arbetsutskott Villkor: samråd med kommunjurist

105 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 14 (30) C 4 C 5 Yttrande till inskrivningsmyndighet vid ansökning om medlemskap i hemvärnet Medgivande till en åtgärd till stöd för ett barn mot en av vårdnadshavarnas vilja Social- och äldreomsorgsdirektör Ersättare: biträdande social- och äldreomsorgsdirektör 6 kap. 13 a föräldrabalken Vård- och omsorgsutskott C 6 Beslut om avvisning av ansökan Sektionschef/ Enhetschef C 7 Beslut om avvisning av ombud 14 förvaltningslagen Vård- och omsorgsutskott/ arbetsutskott C 8 Beslut att avsluta utredning samt bedöma om det förelegat ett missförhållande, en påtaglig risk för ett missförhållande, ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande 14 kap 3 socialtjänstlagen, 24 b LSS Verksamhetschef Rapportering enligt Lex Sarah är att anse som verkställighet. Redovisas inför nämnden. Allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg. C9 Om två olika verksamheter berörs Social- och äldreomsorgsdirektör C 10 Signering av delgivningskvitto 6 kap. 36 kommunallagen Verksamhetschef

106 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 15 (30) Offentlighets- och sekretesslagen Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning C 11.1 Beslut att avslå begäran om utlämnande av allmän handling samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande av allmän handling Verksamhetschef/ Stabschef C 11.2 C 11.3 Beslut att avslå en enskilds begäran att själv få använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagning för automatiserad behandling Beslut om avvikelse från att ta ut avgifter för avskrifter, kopior m.m. av allmänna handlingar 2 kap. 14 tryckfrihetsförordning 6 kap. 3 och 10 kap. 4, 13 och 14 offentlighets- och sekretesslagen, 8 kap. 2 patientdatalagen 6 kap. 6 offentlighets- och sekretesslagen HKF 9330 HKF 9331 Verksamhetschef/ Stabschef Chef som ansvarar för handlingen Utlämnande av allmän handling är verkställighet. C 11.4 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte 12 kap. 6 SoL Enhetschef C 11.5 Beslut om att lämna uppgifter om varje svensk medborgare som under året fyller 17 år och som den 15 mars erhöll insats enligt 9 p. 1-9 LSS till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet. 3 kap. 5 förordning om totalförsvarsplikt Enhetschef Rekryteringsmyndigheten tillhanda senast den 1 april varje år.

107 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 16 (30) Överklaganden, yttranden och anmälningar m.m. till domstol, åklagarmyndighet och andra myndigheter Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning C 12.1 Beslut om att föra talan i individärenden eller i mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol 10 kap. 2 SoL Verksamhetschef C 12.2 Utseende av ombud att föra nämndens talan 10 kap. 2 SoL Verksamhetschef C 12.3 Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrande till allmän förvaltningsdomstol i ärenden enligt SoL, LSS och lag om riksfärdtjänst 10 kap. 2 SoL Ordförande i vård- och omsorgsutskott Ersättare: Verksamhetschef Villkor: I ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda och som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska nämnden fatta beslutet. C Beslut om huruvida överklagan inkommit i rätt tid samt avvisning av för sent inkommen överklagan: 44 förvaltningslagen C om beslut har fattats av nämnden Social- och äldreomsorgsdirektör Ersättare: Biträdande social- och äldreomsorgsdirektör C om beslut har fattats av delegat Enhetschef/ Stabschef C 12.5 Beslut om omprövning av beslut 37 förvaltningslagen Enhetschef/ Stabschef

108 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 17 (30) C Beslut om anmälan till överförmyndarnämnden om att en person, är i behov av förmyndare, förvaltare eller god man 5 kap. 3 socialtjänstförordning, 15 6 LSS Biståndshandläggare/ Enhetschef utförare/ sjuksköterska utförare C Beslut om anmälan till överförmyndarnämnden om att en person inte längre är i behov av förmyndare, förvaltare eller god man 5 kap. 3 socialtjänstförordning, 15 6 LSS Biståndshandläggare/ Enhetschef utförare/ sjuksköterska utförare C Yttrande i ärenden om förordnande av god man eller förvaltare för någon som fyllt 16 år 11 kap st. föräldrabalken Biståndshandläggare / Enhetschef utförare / sjuksköterska utförare C Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare 6 kap. 9 smittskyddslagen Enhetschef C Anmälan enligt smittskyddslagen 6 kap. 12 smittskyddslagen Enhetschef C Yttrande till tillsynsmyndighet Vård- och omsorgsutskott Med tillsynsmyndighet avses Inspektionen för vård och omsorg, Socialstyrelsen, Justitieombudsmannen, länsstyrelsen och Justitiekanslern C Anmäla anmälningspliktig verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg 7 kap. 1 SoL 23 LSS Enhetschef utförare C Beslut om polisanmälan av brott som hindrar nämndens verksamhet 12 kap. 10 SoL, 10 kap. 18 OSL Stabschef

109 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 18 (30) C Beslut om att överklaga Migrationsverkets beslut gällande återsökning 10 kap. 2 SoL Enhetschef C Yttrande till allmän förvaltningsdomstol i ärenden gällande återsökning från Migrationsverket om att överklaga Migrationsverkets beslut gällande återsökning 10 kap. 2 SoL Enhetschef Personuppgiftsbehandling Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning C 13.1 C 13.2 C 13.3 Beslut om att ingå personuppgiftsbiträdesavtal Beslut om att helt eller delvis avslå en begäran från en registrerad om att få information om huruvida personuppgifter om denne behandlas, få tillgång till personuppgifterna och information om ändamål Beslut om m.m. att helt med eller behandlingen delvis avslå den registrerades begäran om att få felaktiga personuppgifter som rör denne rättade eller ofullständiga personuppgifter kompletterade Dataskyddsförordningen EU 2016/679 Artikel 15 dataskyddsförordningen Artikel 17 dataskyddsförordningen Den som är behörig att ingå avtal till vilket ett personuppgiftsbiträdesavtal bifogas Social- och äldreomsorgsdirektören Social- och äldreomsorgsdirektören Benämns som rätten till information Benämns som rätten till rättelse C 13.4 Beslut om att helt eller delvis avslå den registrerades begäran om att begränsa personuppgiftsbehandling Artikel 18 dataskyddsförordningen Social- och äldreomsorgsdirektören Benämns som rätten till begränsning av personuppgiftsbehandling

110 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 19 (30) C 13.5 C 13.6 Beslut om att helt eller delvis avslå den registrerades begäran om att få ut de personuppgifter som rör denne samt överföra dessa uppgifter till annan personuppgiftsansvarig Beslut om att fortsätta behandling av personuppgifter, trots den registrerades invändningar, på grund av att kommunens berättigade skäl för behandlingen väger tyngre än den registrerades intressen, rättigheter och friheter eller i de fall det sker för fastställande, utövande eller försvar av rättsliga anspråk Artikel 20 dataskyddsförordningen Artikel 21 dataskyddsförordningen Social- och äldreomsorgsdirektören Social- och äldreomsorgsdirektören Benämns som dataportabilitet Benämns som rätten att göra invändningar Lista D: Ärenden enligt socialtjänstlag, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, lag om riksfärdtjänst samt lag om färdtjänst Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning D 1 Socialtjänstlagen (SoL) D 1.1 Beslut om att inleda utredning, att utredning inte ska inledas eller att inledd utredning ska läggas ned eller avskrivas 11 kap. 1 SoL Gruppledare/ biståndshandläggare D 1.2 Beslut om att avslå en ansökan om förhandsbesked 2a kap. 8 SoL Enhetschef Om den enskilde befinns ha rätt att ansöka om förhandsbesked prövas rätten till det ansökta biståndet enligt 4 kap. 1 SoL D Beslut om bistånd i form av hjälp i 4 kap. 1 SoL hemmet, hemtjänst: - upp till 100 timmar per månad Gruppledare/ Biståndshandläggare

111 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 20 (30) - över 100 timmar per månad Enhetschef D Beslut om bistånd i form av hjälp i 4 kap. 1 SoL hemmet, personligt utformat stöd: - upp till 20 timmar per vecka Gruppledare/ Biståndshandläggare - över 20 timmar per vecka Enhetschef D Beslut om bistånd i form av boendestöd för en person under 65 år 4 kap. 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare Beslut om bistånd i form av boendestöd för en person över 65 år 4 kap. 1 SoL Enhetschef D 1.5 Beslut om bistånd i form av trygghetslarm 4 kap. 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare D D D D Beslut om bistånd i form av avlösning i hemmet för personer under 65 år Beslut om bistånd i form av avlösning i hemmet för personer över 65 år -upp till 20 timmar per månad -över 20 timmar per månad Beslut om bistånd i form av ledsagning för personer under 65 år Beslut om bistånd i form av ledsagning för personer över 65 år -upp till 20 timmar per månad 4 kap. 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare 4 kap. 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare Enhetschef 4 kap. 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare Gruppledare/ Biståndshandläggare

112 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 21 (30) -över 20 timmar per månad Enhetschef D Beslut om ledsagning vid semesterresa 4 kap. 1 SoL Enhetschef D 1.8 Beslut om bistånd i form av kontaktperson för en person under 65 år Beslut om bistånd i form av kontaktperson för en person över 65 år 4 kap. 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare 4 kap. 1 SoL Enhetschef D 1.9 Beslut om bistånd i form av korttidsvistelse för barn och ungdom 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare D 1.10 Beslut om bistånd i form av korttidsboende/ växelboende 4 kap. 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare D Beslut om bistånd i form av särskilt boende för vuxna 4 kap. 1 SoL Enhetschef D Beslut om parboende i särskilt boende 4 kap. 1 c SoL Enhetschef Avser parboende för personer över 65 år. D Beslut om bistånd i form av vistelse vid 4 kap. 1 SoL hem för vård och boende (HVB) för - vuxna upp till tre månader Enhetschef - över tre månader Vård- och omsorgsutskott D Beslut om bistånd i form av stödboende 4 kap. 1 SoL Enhetschef D Beslut om bistånd i form av försökslägenhet 4 kap. 2 SoL Sektionschef D Avslagsbeslut om bistånd i form av försökslägenhet 4 kap. 1 SoL Sektionschef

113 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 22 (30) D Beslut om bistånd i form av daglig sysselsättning 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare D Beslut om bistånd i form av dagverksamhet 4 kap. 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare D Bifallsbeslut om bistånd i form av turbundna resor 4 kap. 2 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare D D Avslagsbeslut om bistånd i form av turbundna resor Bifallsbeslut om bistånd i form av hemvårdsbidrag 4 kap 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare 4 kap. 2 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare D Avslagsbeslut om bistånd i form av hemvårdsbidrag 4 kap 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare D Bifallsbeslut om bistånd i form av fönsterputsning 4 kap. 2 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare D Avslagsbeslut om bistånd i form av fönsterputsning 4 kap 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare D D Bifallsbeslut om bistånd i form av storstädning Avslagsbeslut om bistånd i form av storstädning 4 kap. 2 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare 4 kap 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare

114 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 23 (30) D Beslut om bistånd för livsföring i övrigt som går utöver vad som anges i nr D 1.2 tom D 1.16 för en kostnad som understiger kronor 4 kap. 1 SoL Sektionschef D Beslut om bistånd för livsföring i övrigt som går utöver vad som anges i nr D 1.2 tom D 1.16 för en kostnad som understiger direktupphandlingsgränsen 4 kap. 1 SoL Verksamhetschef D Beslut om bistånd för livsföring i övrigt som går utöver vad som anges i nr D 1.2 tom D 1.16 för en kostnad som överstiger direktupphandlingsgränsen 4 kap. 1 SoL Vård- och omsorgsutskott D Beslut att begäran om överflyttning av ärende till annan kommun 2 a kap. 10 SoL Verksamhetschef Avser begäran från Huddinge kommun till den mottagande kommunen D Beslut om mottagande av ärende från annan kommun 2 a kap. 10 SoL Verksamhetschef D Beslut om ansökan till behörig myndighet om överflyttning av ärende till annan kommun 2 a kap. 11 SoL Verksamhetschef D Beslut om yttrande till behörig myndighet över ansökan om överflyttning av ärende till Huddinge kommun 2 a kap. 11 SoL Verksamhetschef

115 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 24 (30) D Beslut om överklagande av beslut fattat av behörig myndighet om överflyttning av ärende 16 kap. 4 SoL Verksamhetschef D 1.19 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/korttidsfamilj - Enligt Sveriges kommuner och landstings rekommendationer Enhetschef / sektionschef biståndskansliet / utförare Uppdragen ska regleras genom avtal - Över Sveriges kommuner och landstings rekommendationer Sektionschef biståndskansliet/utförare D 1.20 Beslut om köp av plats för bistånd enligt SoL när kostnaden överstiger nivån för direktupphandling, utanför ramavtal eller LOV-avtal, i annan kommun eller hos annan vårdgivare 4 kap. 1 SoL Vård- och omsorgsutskott Köp av platser som anges i nr D 1.9 tom D 1.12 Bestämmelsen är inte tillämplig vid köp av platser som vidtagits före 28 mars Vid beslut enligt denna bestämmelse uppdras till biståndskansliets verksamhetschef att vidta vederbörliga åtgärder för att verkställa beslutet.

116 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 25 (30) D 1.24 Beslut om specifik verkställighet avseende biståndsbeslut enligt SoL som upptas i beslutspunkterna D 1.3 t.o.m. D kap. 1 SoL Verksamhetschef D 2. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning D 2.1 Beslut om personkretstillhörighet 1 och 7 LSS Biståndshandläggare Beslut om personkretstillhörighet fattas inte särskilt utan är en del av beslut om insats enligt 9 LSS. D 2.2 Beslut om biträde av personlig assistent 7 och 9 2 LSS eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans - upp till 20 timmar per vecka Biståndshandläggare - över 20 timmar per vecka Enhetschef D D Beslut om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans vid tillfälligt utökade behov Beslut om ekonomiskt stöd till skäliga merkostnader i samband med ordinarie assistentens sjukdom 7 och 9 2 LSS Biståndshandläggare 7 och 9 2 LSS Biståndshandläggare D Beslut om ledsagarservice 7 och 9 3 LSS Biståndshandläggare D Beslut om ledsagarservice i samband med semesterresa 7 och 9 3 LSS Enhetschef D 2.5 Beslut om biträde av kontaktperson 7 och 9 4 LSS Biståndshandläggare

117 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 26 (30) D 2.6 Beslut om avlösarservice i hemmet 7 och 9 5 LSS Biståndshandläggare D 2.7 Beslut om korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7 och 9 6 LSS Biståndshandläggare D 2.8 Beslut om korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov 7 och 9 7 LSS Biståndshandläggare D 2.9 Beslut om boende i familjehem för barn och ungdomar 7 och 9 8 LSS Vård- och omsorgsutskott D 2.10 Medgivande att underårig tas emot för stadigvarande vård och fostran i enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller annan vårdnadshavare 6 kap. 6 SoL Vård- och omsorgsutskott D 2.11 Beslut om boende i bostad med särskild service för barn och ungdomar 7 och 9 8 LSS Vård- och omsorgsutskott D 2.12 D 2.13 Beslut om bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna Beslut om daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig 7 och 9 9 LSS Enhetschef 7 och 9 10 LSS Enhetschef/ Gruppledare

118 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 27 (30) D 2.14 Beslut om att utbetala ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans till annan person än den som är berättigad till insatsen 11 LSS Enhetschef D 2.15 Beslut om återbetalningsskyldighet för ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans 12 LSS Enhetschef D 2.16 Beslut om att anmäla behov av assistansersättning till Försäkringskassan 15 8 LSS Biståndshandläggare Gäller under förutsättning att den enskilde har ansökt om insats enligt 9 2 LSS D Förhandsbesked om rätt till insats enligt LSS för person - som inte är bosatt i kommunen Enhetschef 16 2 st. och 3 st. LSS Gäller inte förhandsbesked om rätt till insats enligt 9 8 LSS, se D som är bosatt i kommunen genom beslut av annan kommun Vård- och omsorgsutskott D Förhandsbesked om rätt till insats enligt 9 8 LSS 16 2 st. och 3 st. LSS Vård- och omsorgsutskott D 2.18 Beslut om att utreda akuta behov samt bevilja eller avslå insatser enligt LSS för enskild på tillfälligt besök i kommunen 16 4 st. LSS Biståndshandläggare D 2.19 Beslut om ersättning från föräldrar vars barn är under 18 år och får omvårdnad i ett annat hem än det egna 20 LSS, 5 LSS-förordningen och socialtjänstförordning Biståndshandläggare Beslutet är inte överklagningsbart D 2.20 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/korttidsfamilj/familjehem Uppdragen ska regleras genom avtal

119 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 28 (30) - Enligt Sveriges kommuner och landstings rekommendationer Enhetschef utförare - Över Sveriges kommuner och landstings rekommendationer Sektionschef utförare D 2.21 Beslut om köp av plats för LSS-insats när kostnaden överstiger direktupphandlingsgränsen, utanför ramavtal eller LOV-avtal, i annan kommun eller hos annan vårdgivare Vård- och omsorgsutskott Köp av platser som anges i D och D 2.11-D.13. Bestämmelsen är inte tillämplig vid köp av platser som vidtagits före den 28 mars Efter beslut enligt denna bestämmelse uppdras till biståndskansliets verksamhetschef att vidta vederbörliga åtgärder för att verkställa beslutet. D 2.22 Beslut om specifik verkställighet avseende 7 och 9 LSS Verksamhetschef insatsbeslut enligt LSS som upptas i beslutspunkterna D 2.4.1, D 2.4.2, D 2.5, D 2.6, D 2.7, D 2.8, D 2.12 och D 2.13 D Beslut om specifik verkställighet avseende insatsbeslut enligt LSS som upptas i beslutspunkterna D 2.9 och D och 9 LSS Vård- och omsorgsutskott

120 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 29 (30) D 2.24 Beslut enligt LSS som går utöver vad som anges i punkterna D 2.1 D och 9 LSS Verksamhetschef D 3. Avgifter Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning D 3.1 Beslut om förbehållsbelopp och avgift 8 kap. 7 SoL 8 kap. 2 SoL Assistent/ Avgiftshandläggare D 3.2 Beslut om jämkning av avgift för hemtjänst, service och omvårdnad samt boende som ej omfattas av hyreslagen i nivå med förbehållsbeloppet 8 kap. 7 och 8 SoL Assistent / Avgiftshandläggare D 3.3 Beslut om övriga avgifter enligt taxa 8 kap. 2-9 SoL LSS Assistent / avgiftshandläggare D 3.4 Beslut om nedskrivning av eller befrielse från skuld avseende debiterad avgift 8 kap. 2 SoL Ekonomichef D 4. Lag om riksfärdtjänst och lag om färdtjänst Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning Beslut om resa med riksfärdtjänst Lag om riksfärdtjänst 4-7, 9 Färdtjänsthandläggare Avge yttrande och förslag till beslut i ärenden enligt färdtjänstlagen Lag om färdtjänst Färdtjänsthandläggare

121 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 30 (30) D 5. Hälso- och sjukvård Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning Beslut om anmälan till Inspektionen för vård och omsorg av allvarlig skada eller sjukdom i samband med vård, behandling eller undersökning 3 kap. 5 patientsäkerhetslag en Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)

122 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (2) Handläggare Matilda Koistinen Matilda.Koistinen@huddinge.se Vård- och omsorgsnämnden Uppdatering av delegationsordningen för vård- och omsorgsnämnden Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att anta förvaltningens föreslag till uppdatering av delegationsordningen i enlighet med bilaga 1. Sammanfattning Den 1 april 2019 kommer Social- och äldreomsorgsförvaltningen ersättas av Socialförvaltningen. Med anledning av den nya organisationen behöver vissa ändringar göras i vård- och omsorgsnämndens delegationsordning. Den 15 april 2019 kommer en ny biståndsform, trygg hemgång, införas. Beslut om trygg hemgång behöver därför läggas till i delegationsordningen. Beskrivning av ärendet Den 1 april 2019 kommer social- och äldreomsorgsförvaltningen ersättas av socialförvaltningen. På grund av detta kommer social- och äldreomsorgsdirektörens och biträdande social- och äldreomsorgsdirektörens titlar bytas till socialdirektör respektive biträdande socialdirektör. De nya titlarna ska därför läggas till i delegationsordningen. Den 15 april 2019 ska en ny biståndsform, trygg hemgång, införas. Beslut om trygg hemgång fattas enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen och besluten föreslås delegeras till gruppledare och biståndshandläggare. De föreslagna ändringarna är gulmarkerade i den bifogade delegationsordningen. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

123 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (2) Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Ann-Christine Falck Brännström Verksamhetschef Bilagor Förslag till uppdaterad delegationsordning för vård- och omsorgsnämnden.

124 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: VON-2019/ DELEGATIONSORDNING FÖR VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Vård- och omsorgsnämnden uppdrar enligt vad som anges nedan antingen åt arbetsutskott, vård- och omsorgsutskott, åt en ledamot eller ersättare i socialnämnden eller åt en anställd hos kommunen att besluta på vård- och omsorgsnämndens vägnar i de ärenden som anges i denna delegationsordning. Socialdirektören medges rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd inom sin förvaltning. Socialdirektören ska hålla vård- och omsorgsnämnden underrättad om till vem han/hon har överlämnat beslutanderätten. Vård- och omsorgsnämndens ordförande eller, vid dennes förhinder, vård- och omsorgsnämndens vice ordförande äger rätt att på vård- och omsorgsnämndens vägnar fatta beslut i ärenden som är så brådskande att vårdoch omsorgsnämndens beslut inte kan avvaktas. Sådant beslut ska anmälas vid vård- och omsorgsnämndens nästa sammanträde. Beslut som fattas på delegation, inklusive vidaredelegation, ska anmälas till nämnden vid nästföljande sammanträde. I föreliggande delegationsordning anges i några fall att någon antingen inträder som ersättare för delegat eller att någon vid förhinder inträder som ersättare för annan. Dessa båda skrivningar ska förstås så att inträde normalt sett endast ska ske då den till vilken delegationen i första hand riktar sig är förhindrad att fullgöra sin beslutanderätt genom sjukdom, semester, tjänsteresa eller annan liknande omständighet. Om inte annat anges inträder närmast överordnad chef som ersättare. Innehåll Lista A: Personalärenden... Lista B: Ekonomiärenden... Lista C: Allmänna ärenden och rättsfrågor... Lista D: Biståndskansliet... HUDDINGE KOMMUN Social- och äldreomsorgsförvaltningen Post Huddinge Tfn vxl saf@huddinge.se

125 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 2 (30) Lista A: Personalärenden Socialnämnden är anställningsmyndighet för personal som arbetar inom vård- och omsorgsnämnden. Samtliga beslut nedan som berör anställda är delegerade från socialnämnden. Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för socialdirektören. Delegationerna i denna del av delegationsordningen görs generellt med undantag för socialdirektören. När det gäller av kommunstyrelsen beslutade delegationer, vilka rör socialdirektören, hänvisas till kommunstyrelsens delegationsordning HKF Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning A 1 Beslut om anställningar Chef med personal- och budgetansvar inom sitt ansvarsområde Återbesättningsprövning samt indragning, inrättning och ombildning av befattningar inom tilldelade anslag är verkställighet, varvid ingen delegation behövs. A 2.1 Beslut om underrättelse inför uppsägning på grund av personliga skäl 7 lag om anställningsskydd HR-chef A 2.2 Varsel till berörd arbetstagarorganisation avseende uppsägning på grund av personliga skäl. 30 lag om anställningsskydd HR-chef Delegation från kommunstyrelsen. Se kommunstyrelsens delegationsordning. A 2.3 Uppsägning på grund av personliga skäl alternativt avsked 7 lag om anställningsskydd Socialdirektör Ersättare: HR-chef Villkor: Efter samråd med Huddinge kommuns personaldirektör med förhandlingschefen som ersättare. Överläggning sker på förvaltning, Beträffande tvisteförhandling; se kommunstyrelsens delegationsordning.

126 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 3 (30) A 3 Uppsägning på grund av arbetsbrist 7 lag om anställningsskydd Socialdirektör Ersättare: HR-chef Föregås av lokal MBL-förhandling eller samverkansgrupp Entledigande är verkställighet och ska dokumenteras. A 4.1 Beslut om omplacering, när flera enheter med olika verksamhetschefer inom förvaltningen berörs Socialdirektör Ersättare: HR-chef A 4.2 Beslut om omplacering, när flera enheter inom samma verksamhetsområde berörs. Verksamhetschef Omplacering inom en enhet är verkställighet A 5.1 Beslut om arbetsprövning vid annan enhet inom förvaltningen, där flera verksamhetschefer är berörda HR-chef A 5.2 Beslut om arbetsprövning, när flera enheter inom samma verksamhetsområde berörs. Verksamhetschef Arbetsprövning inom en enhet är verkställighet Nytt A 6 Beslut om ledighet som inte följer av lagar och avtal Chef med personal- och budgetansvar inom sitt ansvarsområde Avser ledighet utan lön. Ledighet enligt lagar och avtal är verkställighet Villkor: i samråd med nämndens HR-enhet

127 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 4 (30) A 7 Beslut om löneförmåner under tjänstledighet för enskild angelägenhet 32 Allmänna bestämmelser (AB) Chef med personal- och budgetansvar inom sitt ansvarsområde Villkor: i samråd med nämndens HR-enhet A 8.1 Beslut om avstängning som varar högst en dag 10 mom.1 Allmänna bestämmelser (AB) Chef med personal- och budgetansvar inom sitt ansvarsområde Villkor: i samråd med nämndens HR-enhet Ersättare: närmast överordnad chef eller HR-chef A 8.2 Beslut om avstängning som varar mer än en dag 10 mom. 2-4 Allmänna bestämmelser (AB) HR-chef A 9 Disciplinpåföljd HR-chef Gäller skriftlig varning A 10 Avtal om att använda egen bil i tjänsten Chef med personal- och budgetansvar inom sitt ansvarsområde A 11 Beslut om förbud mot bisyssla 8 Allmänna bestämmelser (AB) Socialdirektör Årlig inventering ska göras av HR-enheten. A 12 Resor, kurser, konferenser och studiebesök för förtroendevalda exklusive nämndens ordförande Reserapport ska lämnas till arbetsutskott senast två månader efter resans slut om resan omfattar fler än tre dygn..

128 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 5 (30) A ett till sju dygn inom Europa Nämndens ordförande Ersättare: vice ordförande A mer än sju dygn inom Europa samt resor utanför Europa Arbetsutskott A 13 Resor, kurser, konferenser och studiebesök för nämndens ordförande Arbetsutskott Reserapport bör lämnas till arbetsutskott senast två månader efter resans slut om resan omfattar fler än tre dygn. A 14 Resor, kurser, konferenser och studiebesök för anställda: Reserapport ska lämnas till delegat senast två månader efter resans slut om resan omfattar fler än tre dygn A inom Europa för socialdirektör Kommundirektören A ett till tre dygn inom Europa för anställda förutom socialdirektör Chef med personal- och budgetansvar inom sitt ansvarsområde Med undantag för resor som omfattas av punkt A 14.6

129 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 6 (30) A tre till sju dygn inom Europa för anställda förutom socialdirektör Socialdirektör Ersättare: HR-chef Med undantag för resor som omfattas av punkt A 14.6 A mer än sju dygn inom Europa för anställda förutom socialdirektör Arbetsutskott Med undantag för resor som omfattas av punkt A 14.6 A resor utanför Europa Arbetsutskott A resor, kurser, konferenser och studiebesök utanför Norden och de Baltiska staterna som avser fler än 10 anställda Arbetsutskott A 15 Beslut att bevilja särskild avtalspension för arbetstagare som fyllt 62 år KAP-KL Socialdirektör Delegation från kommunstyrelsen. Se kommunstyrelsens delegationsordning. A 16 Beslut om avgångsvederlag Socialdirektör Delegation från kommunstyrelsen. Se kommunstyrelsens delegationsordning.

130 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 7 (30) Lista B: Ekonomiärenden Upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal inom budget inom vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde. Ärendegång och beslutsfattande i upphandlingsprocessen framgår av HKF Beslut om att godkänna eller inte godkänna eller att inte godkänna utförare som är upphandlade enligt lag om valfrihetssystem (LOV) fattas av nämnden. Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning B Beslut om upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal Lag om offentlig upphandling HKF 9420 Verksamhetschef Med undantag för beslut som omfattas av punkt B Beslut om upphandling av tjänst, som riktar sig till kommuninvånare ska fattas av nämnden. B Beslut om upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal, där fler än en verksamhet är berörd Lag om offentlig upphandling HKF 9420 Socialdirektör Beslut om upphandling av tjänst, som riktar sig till kommuninvånare ska fattas av nämnden. B Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal Lag om offentlig upphandling HKF 9420 Verksamhetschef Med undantag för beslut som omfattas av punkt B Beslut om upphandlingsstrategi av tjänst, som riktar sig till kommuninvånare ska fattas av nämnden.

131 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 8 (30) B Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal, där fler än en verksamhet är berörd Lag om offentlig upphandling HKF 9420 Socialdirektör Beslut om upphandlingsstrategi av tjänst, som riktar sig till kommuninvånare ska fattas av nämnden. B Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndspecifika ramavtal och övriga nämndspecifika avtal Lag om offentlig upphandling HKF 9420 Verksamhetschef Med undantag för beslut som omfattas av punkt B Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av tjänst som riktar sig till kommuninnevånare ska fattas av nämnden. B Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndspecifika ramavtal och övriga nämndspecifika avtal, där fler än en verksamhet är berörd Lag om offentlig upphandling HKF 9420 Socialdirektör Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av tjänst som riktar sig till kommuninnevånare ska fattas av nämnden. B 1.4 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndspecifika ramavtal och övriga nämndspecifika avtal Lag om offentlig upphandling HKF 9420 Upphandlingschef B 1.5 Tilldelningsbeslut vid upphandling av tjänst som riktar sig till kommuninvånare Lag om offentlig upphandling Upphandlingschef

132 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 9 (30) B 1.6 Underteckna avtal med leverantör efter genomförd upphandling inklusive upphandling av tjänst som riktar sig till kommuninvånare Lag om offentlig upphandling Lag om valfrihetssystem Biträdande socialdirektör Ersättare: Socialdirektör Med undantag för beslut som omfattas av punkt B B 1.7. Underteckna ramavtal med leverantör efter genomförd upphandling av tjänst som riktar sig till kommuninvånare Lag om offentlig upphandling Upphandlingschef B 1.8 Föra nämndens talan i mål avseende överprövning av upphandling Lagen om offentlig upphandling Upphandlingschef Lagen om valfrihetssystem B Beslut om att avbryta upphandling som delegat har fattat beslut om Lagen om offentlig upphandling Verksamhetschef Med undantag för beslut som omfattas av punkt B eller B 1.10

133 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 10 (30) B Beslut om att avbryta upphandling som avser fler än en verksamhet Lagen om offentlig upphandling Socialdirektör Med undantag för beslut som omfattas av punkt B 1.10 B Beslut om att avbryta upphandling som nämnden har fattat beslut om Lagen om offentlig upphandling Socialdirektör B Beslut om att en leverantör inte är valbar Lagen om valfrihetssystem Biträdande socialdirektör Ersättare: Socialdirektör B Beslut att ompröva beslut om att en leverantör inte är valbar Lagen om valfrihetssystem Biträdande socialdirektör Ersättare: Socialdirektör Direktupphandling och ekonomiärenden i övrigt B Köp av varor och tjänster utanför ramavtal till ett värde som inte överstiger kronor inom budget Budgetansvarig chef Beakta reglerna för direktupphandling

134 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 11 (30) B Köp av varor och tjänster utanför ramavtal till ett värde som överstiger kronor men inte direktupphandlingsgränsen inom budget Närmast överordnad chef Beakta reglerna för direktupphandling och den aktuella direktupphandlingsgränsen Med närmast överordnad chef avses den som är överordnad budgetansvarig chef B 1.12 Upphandling inom ramen för beslutad budget och därvid anta leverantör och teckna avtal Verksamhetschef Om ramavtal finns är avtalsteckning att anse som verkställighet och befogenhet följer av attesträtten B 2.1 Tecknande av hyresavtal - inhyrning Socialdirektör Ersättare: ekonomichef Med de begränsningar som framgår av kommunens bestämmelser rörande anskaffning av lokaler Villkor: samordning med Lokalplaneringsavdelningen B 2.2 Tecknande av hyresavtal - uthyrning Hyresadministratör Villkor: samordning med lokalplaneringsavdelningen B 3 Uppsägning av hyresavtal Socialdirektör Ersättare: ekonomichef

135 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 12 (30) B 4 Försäljning och avskrivning av material och inventarier mellan 1 och 5 basbelopp Socialdirektör Ersättare: ekonomichef Försäljning och avskrivning upp till ett basbelopp är att anse som verkställighet B 5 Avskrivning av fordran upp till ett basbelopp Socialdirektör Ersättare: ekonomichef Avskrivning av löneskulder beslutas av personaldirektör, se delegationsordning för kommunstyrelsens förvaltning B 6 Utse anslagsförvaltare, beslutsattestanter, utanordnare och ersättare för dessa Socialdirektör Samt vidaredelegation Se gemensamt reglemente för nämnder och styrelser, HKF 9101 B 7 Beslut om att söka EU-bidrag och andra projektbidrag Socialdirektör Ersättare: ekonomichef Lista C: Allmänna ärenden och rättsfrågor Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning

136 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 13 (30) C 1 Föra nämndens talan i sådana mål och ärenden som ankommer på nämnden, på nämndens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och utfärda motsvarande fullmakt Socialdirektör Ersättare: Biträdande socialdirektör Avser allmänna ärenden i övrigt se delegation enligt SoL/LSS. C 2 Rätt att underteckna handlingar inom nämndens ansvarsområde, utöver vad som anges i punkt C 1 Socialdirektör Ersättare: Biträdande socialdirektör Utse firmatecknare: se gemensamt reglemente för nämnder och styrelser i Huddinge kommun, HKF 9010 C 3 Beslut om att ersätta skada som förorsakats av kommunen och dess personal Skadeståndslagen C 3.1 då beslutet avser skadestånd, där beloppet understiger basbelopp Socialdirektör Ersättare: verksamhetschef Villkor: samråd med kommunjurist C 3.2 då beslutet avser skadestånd, där beloppet överstiger tre basbelopp Arbetsutskott Villkor: samråd med kommunjurist C 4 Yttrande till inskrivningsmyndighet vid ansökning om medlemskap i hemvärnet Socialdirektör Ersättare: Biträdande socialdirektör C 5 Medgivande till en åtgärd till stöd för ett barn mot en av vårdnadshavarnas vilja 6 kap. 13 a föräldrabalken Vård- och omsorgsutskott

137 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 14 (30) C 6 Beslut om avvisning av ansökan Sektionschef/ Enhetschef C 7 Beslut om avvisning av ombud 14 förvaltningslagen Vård- och omsorgsutskott/ arbetsutskott C 8 Beslut att avsluta utredning samt bedöma om det förelegat ett missförhållande, en påtaglig risk för ett missförhållande, ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande 14 kap 3 socialtjänstlagen, 24 b LSS Verksamhetschef Rapportering enligt Lex Sarah är att anse som verkställighet. Redovisas inför nämnden. Allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg. C9 Om två olika verksamheter berörs Socialdirektör C 10 Signering av delgivningskvitto 6 kap. 36 kommunallagen Verksamhetschef Offentlighets- och sekretesslagen Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning C 11.1 Beslut att avslå begäran om utlämnande av allmän handling samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande av allmän handling Verksamhetschef/ Stabschef 2 kap. 14 tryckfrihetsförordning 6 kap. 3 och 10 kap. 4, 13 och 14 offentlighets- och sekretesslagen, 8 kap. 2 patientdatalagen Utlämnande av allmän handling är verkställighet.

138 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 15 (30) C 11.2 Beslut att avslå en enskilds begäran att själv få använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagning för automatiserad behandling 6 kap. 6 offentlighets- och sekretesslagen Verksamhetschef/ Stabschef C 11.3 Beslut om avvikelse från att ta ut avgifter för avskrifter, kopior m.m. av allmänna handlingar HKF 9330 HKF 9331 Chef som ansvarar för handlingen C 11.4 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte 12 kap. 6 SoL Enhetschef C 11.5 Beslut om att lämna uppgifter om varje svensk medborgare som under året fyller 17 år och som den 15 mars erhöll insats enligt 9 p. 1-9 LSS till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet. 3 kap. 5 förordning om totalförsvarsplikt Enhetschef Rekryteringsmyndigheten tillhanda senast den 1 april varje år. Överklaganden, yttranden och anmälningar m.m. till domstol, åklagarmyndighet och andra myndigheter Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning C 12.1 Beslut om att föra talan i individärenden eller i mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol 10 kap. 2 SoL Verksamhetschef

139 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 16 (30) C 12.2 Utseende av ombud att föra nämndens talan 10 kap. 2 SoL Verksamhetschef C 12.3 Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrande till allmän förvaltningsdomstol i ärenden enligt SoL, LSS och lag om riksfärdtjänst 10 kap. 2 SoL Ordförande i vård- och omsorgsutskott Ersättare: Verksamhetschef Villkor: I ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda och som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska nämnden fatta beslutet. C Beslut om huruvida överklagan inkommit i rätt tid samt avvisning av för sent inkommen överklagan: 44 förvaltningslagen C om beslut har fattats av nämnden Socialdirektör Ersättare: Biträdande socialdirektör C om beslut har fattats av delegat Enhetschef/ Stabschef C 12.5 Beslut om omprövning av beslut 37 förvaltningslagen Enhetschef/ Stabschef C Beslut om anmälan till överförmyndarnämnden 5 kap. 3 om att en person, är i behov av förmyndare, socialtjänstförordning, förvaltare eller god man 15 6 LSS Biståndshandläggare/ Enhetschef utförare/ sjuksköterska utförare C C Beslut om anmälan till överförmyndarnämnden 5 kap. 3 om att en person inte längre är i behov av socialtjänstförordning, förmyndare, förvaltare eller god man 15 6 LSS Yttrande i ärenden om förordnande av god man eller förvaltare för någon som fyllt 16 år 11 kap st. föräldrabalken Biståndshandläggare/ Enhetschef utförare/ sjuksköterska utförare Biståndshandläggare / Enhetschef utförare / sjuksköterska utförare

140 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 17 (30) C Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare 6 kap. 9 smittskyddslagen Enhetschef C Anmälan enligt smittskyddslagen 6 kap. 12 smittskyddslagen Enhetschef C Yttrande till tillsynsmyndighet Vård- och omsorgsutskott Med tillsynsmyndighet avses Inspektionen för vård och omsorg, Socialstyrelsen, Justitieombudsmannen, länsstyrelsen och Justitiekanslern C Anmäla anmälningspliktig verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg 7 kap. 1 SoL 23 LSS Enhetschef utförare NYTT C Beslut om polisanmälan av brott som hindrar nämndens verksamhet 12 kap. 10 SoL, 10 kap. 18 OSL Stabschef C Beslut om att överklaga Migrationsverkets beslut gällande återsökning 10 kap. 2 SoL Enhetschef C Yttrande till allmän förvaltningsdomstol i ärenden gällande återsökning från Migrationsverket om att överklaga Migrationsverkets beslut gällande återsökning 10 kap. 2 SoL Enhetschef

141 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 18 (30) Personuppgiftsbehandling Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning C 13.1 C 13.2 C 13.3 Beslut om att ingå personuppgiftsbiträdesavtal Beslut om att helt eller delvis avslå en begäran från en registrerad om att få information om huruvida personuppgifter om denne behandlas, få tillgång till personuppgifterna och information om ändamål Beslut om m.m. att helt med eller behandlingen delvis avslå den registrerades begäran om att få felaktiga personuppgifter som rör denne rättade eller ofullständiga personuppgifter kompletterade Dataskyddsförordningen EU 2016/679 Artikel 15 dataskyddsförordningen Artikel 17 dataskyddsförordningen Den som är behörig att ingå avtal till vilket ett personuppgiftsbiträdesavtal bifogas Socialdirektör Socialdirektör Benämns som rätten till information Benämns som rätten till rättelse C 13.4 Beslut om att helt eller delvis avslå den registrerades begäran om att begränsa personuppgiftsbehandling Artikel 18 dataskyddsförordningen Socialdirektör Benämns som rätten till begränsning av personuppgiftsbehandling C 13.5 C 13.6 Beslut om att helt eller delvis avslå den registrerades begäran om att få ut de personuppgifter som rör denne samt överföra dessa uppgifter till annan personuppgiftsansvarig Beslut om att fortsätta behandling av personuppgifter, trots den registrerades invändningar, på grund av att kommunens berättigade skäl för behandlingen väger tyngre än den registrerades intressen, rättigheter och friheter eller i de fall det sker för fastställande, utövande eller försvar av rättsliga anspråk Artikel 20 dataskyddsförordningen Artikel 21 dataskyddsförordningen Socialdirektör Socialdirektör Benämns som dataportabilitet Benämns som rätten att göra invändningar

142 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 19 (30) Lista D: Ärenden enligt socialtjänstlag, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, lag om riksfärdtjänst samt lag om färdtjänst Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning D 1 Socialtjänstlagen (SoL) D 1.1 Beslut om att inleda utredning, att utredning inte ska inledas eller att inledd utredning ska läggas ned eller avskrivas 11 kap. 1 SoL Gruppledare/ biståndshandläggare D 1.2 Beslut om att avslå en ansökan om förhandsbesked 2a kap. 8 SoL Enhetschef Om den enskilde befinns ha rätt att ansöka om förhandsbesked prövas rätten till det ansökta biståndet enligt 4 kap. 1 SoL D Beslut om bistånd i form av hjälp i 4 kap. 1 SoL hemmet, hemtjänst: - upp till 100 timmar per månad Gruppledare/ Biståndshandläggare - över 100 timmar per månad Enhetschef D Beslut om bistånd i form av hjälp i 4 kap. 1 SoL hemmet, personligt utformat stöd: - upp till 20 timmar per vecka Gruppledare/ Biståndshandläggare - över 20 timmar per vecka Enhetschef D Beslut om bistånd i form av trygg hemgång 4 kap. 1 SoL Gruppledare/ biståndshandläggare NYTT D Beslut om bistånd i form av boendestöd för en person under 65 år 4 kap. 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare

143 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 20 (30) Beslut om bistånd i form av boendestöd för en person över 65 år 4 kap. 1 SoL Enhetschef D 1.5 Beslut om bistånd i form av trygghetslarm 4 kap. 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare D D D D Beslut om bistånd i form av avlösning i hemmet för personer under 65 år Beslut om bistånd i form av avlösning i hemmet för personer över 65 år -upp till 20 timmar per månad -över 20 timmar per månad Beslut om bistånd i form av ledsagning för personer under 65 år Beslut om bistånd i form av ledsagning för personer över 65 år -upp till 20 timmar per månad -över 20 timmar per månad 4 kap. 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare 4 kap. 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare Enhetschef 4 kap. 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare Gruppledare/ Biståndshandläggare Enhetschef D Beslut om ledsagning vid semesterresa 4 kap. 1 SoL Enhetschef D 1.8 Beslut om bistånd i form av kontaktperson för en person under 65 år Beslut om bistånd i form av kontaktperson för en person över 65 år 4 kap. 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare 4 kap. 1 SoL Enhetschef

144 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 21 (30) D 1.9 Beslut om bistånd i form av korttidsvistelse för barn och ungdom 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare D 1.10 Beslut om bistånd i form av korttidsboende/ växelboende 4 kap. 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare D Beslut om bistånd i form av särskilt boende för vuxna 4 kap. 1 SoL Enhetschef D Beslut om parboende i särskilt boende 4 kap. 1 c SoL Enhetschef Avser parboende för personer över 65 år. D Beslut om bistånd i form av vistelse vid 4 kap. 1 SoL hem för vård och boende (HVB) för vuxna - upp till tre månader Enhetschef - över tre månader Vård- och omsorgsutskott D Beslut om bistånd i form av stödboende 4 kap. 1 SoL Enhetschef D Beslut om bistånd i form av försökslägenhet 4 kap. 2 SoL Sektionschef D Avslagsbeslut om bistånd i form av försökslägenhet 4 kap. 1 SoL Sektionschef D Beslut om bistånd i form av daglig sysselsättning 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare D Beslut om bistånd i form av dagverksamhet 4 kap. 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare D Bifallsbeslut om bistånd i form av turbundna resor 4 kap. 2 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare

145 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 22 (30) D D Avslagsbeslut om bistånd i form av turbundna resor Bifallsbeslut om bistånd i form av hemvårdsbidrag 4 kap 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare 4 kap. 2 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare D Avslagsbeslut om bistånd i form av hemvårdsbidrag 4 kap 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare D Bifallsbeslut om bistånd i form av fönsterputsning 4 kap. 2 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare D Avslagsbeslut om bistånd i form av fönsterputsning 4 kap 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare D D Bifallsbeslut om bistånd i form av storstädning Avslagsbeslut om bistånd i form av storstädning 4 kap. 2 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare 4 kap 1 SoL Gruppledare/ Biståndshandläggare D Beslut om bistånd för livsföring i övrigt som går utöver vad som anges i nr D 1.2 tom D 1.16 för en kostnad som understiger kronor 4 kap. 1 SoL Sektionschef D Beslut om bistånd för livsföring i övrigt som går utöver vad som anges i nr D 1.2 tom D 1.16 för en kostnad som understiger direktupphandlingsgränsen 4 kap. 1 SoL Verksamhetschef

146 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 23 (30) D Beslut om bistånd för livsföring i övrigt som går utöver vad som anges i nr D 1.2 tom D 1.16 för en kostnad som överstiger direktupphandlingsgränsen 4 kap. 1 SoL Vård- och omsorgsutskott D Beslut att begäran om överflyttning av ärende till annan kommun 2 a kap. 10 SoL Verksamhetschef Avser begäran från Huddinge kommun till den mottagande kommunen D Beslut om mottagande av ärende från annan kommun 2 a kap. 10 SoL Verksamhetschef D Beslut om ansökan till behörig myndighet om överflyttning av ärende till annan kommun 2 a kap. 11 SoL Verksamhetschef D Beslut om yttrande till behörig myndighet över ansökan om överflyttning av ärende till Huddinge kommun 2 a kap. 11 SoL Verksamhetschef D Beslut om överklagande av beslut fattat av behörig myndighet om överflyttning av ärende 16 kap. 4 SoL Verksamhetschef D 1.19 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/korttidsfamilj - Enligt Sveriges kommuner och landstings rekommendationer Enhetschef / sektionschef biståndskansliet / utförare Uppdragen ska regleras genom avtal

147 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 24 (30) - Över Sveriges kommuner och landstings rekommendationer Sektionschef biståndskansliet/utförare D 1.20 Beslut om köp av plats för bistånd enligt SoL när kostnaden överstiger nivån för direktupphandling, utanför ramavtal eller LOV-avtal, i annan kommun eller hos annan vårdgivare 4 kap. 1 SoL Vård- och omsorgsutskott Köp av platser som anges i nr D 1.9 tom D 1.12 Bestämmelsen är inte tillämplig vid köp av platser som vidtagits före 28 mars Vid beslut enligt denna bestämmelse uppdras till biståndskansliets verksamhetschef att vidta vederbörliga åtgärder för att verkställa beslutet. D 1.24 Beslut om specifik verkställighet avseende biståndsbeslut enligt SoL som upptas i beslutspunkterna D 1.3 t.o.m. D kap. 1 SoL Verksamhetschef D 2. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning D 2.1 Beslut om personkretstillhörighet 1 och 7 LSS Biståndshandläggare Beslut om personkretstillhörighet fattas inte särskilt utan är en del av beslut om insats enligt 9 LSS.

148 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 25 (30) D 2.2 Beslut om biträde av personlig assistent 7 och 9 2 LSS eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans - upp till 20 timmar per vecka Biståndshandläggare - över 20 timmar per vecka Enhetschef D D Beslut om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans vid tillfälligt utökade behov Beslut om ekonomiskt stöd till skäliga merkostnader i samband med ordinarie assistentens sjukdom 7 och 9 2 LSS Biståndshandläggare 7 och 9 2 LSS Biståndshandläggare D Beslut om ledsagarservice 7 och 9 3 LSS Biståndshandläggare D Beslut om ledsagarservice i samband med semesterresa 7 och 9 3 LSS Enhetschef D 2.5 Beslut om biträde av kontaktperson 7 och 9 4 LSS Biståndshandläggare D 2.6 Beslut om avlösarservice i hemmet 7 och 9 5 LSS Biståndshandläggare D 2.7 Beslut om korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7 och 9 6 LSS Biståndshandläggare D 2.8 Beslut om korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov 7 och 9 7 LSS Biståndshandläggare D 2.9 Beslut om boende i familjehem för barn och ungdomar 7 och 9 8 LSS Vård- och omsorgsutskott

149 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 26 (30) D 2.10 Medgivande att underårig tas emot för stadigvarande vård och fostran i enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller annan vårdnadshavare 6 kap. 6 SoL Vård- och omsorgsutskott D 2.11 Beslut om boende i bostad med särskild service för barn och ungdomar 7 och 9 8 LSS Vård- och omsorgsutskott D 2.12 D 2.13 Beslut om bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna Beslut om daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig 7 och 9 9 LSS Enhetschef 7 och 9 10 LSS Enhetschef/ Gruppledare D 2.14 Beslut om att utbetala ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans till annan person än den som är berättigad till insatsen 11 LSS Enhetschef D 2.15 D 2.16 Beslut om återbetalningsskyldighet för ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans Beslut om att anmäla behov av assistansersättning till Försäkringskassan 12 LSS Enhetschef 15 8 LSS Biståndshandläggare Gäller under förutsättning att den enskilde har ansökt om insats enligt 9 2 LSS

150 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 27 (30) D Förhandsbesked om rätt till insats enligt LSS för person - som inte är bosatt i kommunen Enhetschef 16 2 st. och 3 st. LSS Gäller inte förhandsbesked om rätt till insats enligt 9 8 LSS, se D som är bosatt i kommunen genom beslut av annan kommun Vård- och omsorgsutskott D Förhandsbesked om rätt till insats enligt 9 8 LSS 16 2 st. och 3 st. LSS Vård- och omsorgsutskott D 2.18 Beslut om att utreda akuta behov samt bevilja eller avslå insatser enligt LSS för enskild på tillfälligt besök i kommunen 16 4 st. LSS Biståndshandläggare D 2.19 Beslut om ersättning från föräldrar vars barn är under 18 år och får omvårdnad i ett annat hem än det egna 20 LSS, 5 LSS-förordningen och socialtjänstförordning Biståndshandläggare Beslutet är inte överklagningsbart D 2.20 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/korttidsfamilj/familjehem Uppdragen ska regleras genom avtal - Enligt Sveriges kommuner och landstings rekommendationer Enhetschef utförare - Över Sveriges kommuner och landstings rekommendationer Sektionschef utförare

151 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 28 (30) D 2.21 Beslut om köp av plats för LSS-insats när kostnaden överstiger direktupphandlingsgränsen, utanför ramavtal eller LOV-avtal, i annan kommun eller hos annan vårdgivare Vård- och omsorgsutskott Köp av platser som anges i D och D 2.11-D.13. Bestämmelsen är inte tillämplig vid köp av platser som vidtagits före den 28 mars Efter beslut enligt denna bestämmelse uppdras till biståndskansliets verksamhetschef att vidta vederbörliga åtgärder för att verkställa beslutet. D 2.22 Beslut om specifik verkställighet avseende insatsbeslut enligt LSS som upptas i beslutspunkterna D 2.4.1, D 2.4.2, D 2.5, D 2.6, D 2.7, D 2.8, D 2.12 och D och 9 LSS Verksamhetschef D 2.23 Beslut om specifik verkställighet avseende insatsbeslut enligt LSS som upptas i beslutspunkterna D 2.9 och D och 9 LSS Vård- och omsorgsutskott D 2.24 Beslut enligt LSS som går utöver vad som anges i punkterna D 2.1 D och 9 LSS Verksamhetschef

152 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 29 (30) D 3. Avgifter Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning D 3.1 Beslut om förbehållsbelopp och avgift 8 kap. 7 SoL 8 kap. 2 SoL Assistent/ Avgiftshandläggare D 3.2 Beslut om jämkning av avgift för hemtjänst, service och omvårdnad samt boende som ej omfattas av hyreslagen i nivå med förbehållsbeloppet 8 kap. 7 och 8 SoL Assistent / Avgiftshandläggare D 3.3 Beslut om övriga avgifter enligt taxa 8 kap. 2-9 SoL LSS Assistent / avgiftshandläggare D 3.4 Beslut om nedskrivning av eller befrielse från skuld avseende debiterad avgift 8 kap. 2 SoL Ekonomichef D 4. Lag om riksfärdtjänst och lag om färdtjänst Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning Beslut om resa med riksfärdtjänst Lag om riksfärdtjänst 4-7, 9 Färdtjänsthandläggare Avge yttrande och förslag till beslut i ärenden enligt färdtjänstlagen Lag om färdtjänst Färdtjänsthandläggare

153 Senast uppdaterad: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DIARIENUMMER: 30 (30) D 5. Hälso- och sjukvård Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning Beslut om anmälan till Inspektionen för vård och omsorg av allvarlig skada eller sjukdom i samband med vård, behandling eller undersökning 3 kap. 5 patientsäkerhetslag Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)

154 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (3) Handläggare Matilda Koistinen Matilda.Koistinen@huddinge.se Vård- och omsorgsnämnden Uppdatering av HKF 7320, riktlinjer för biståndskansliets verksamhet Förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden beslutar att: 1. godkänna förvaltningens förslag till uppdatering av riktlinjer för biståndskansliets verksamhet, HKF HKF 7320 byter namn till riktlinjer för handläggning inom vård- och omsorgsnämnden för biståndskansliets verksamhet. 3. upphäva HKF riktlinje för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Huddinge kommun. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har övertagit ansvaret från den tidigare äldreomsorgsnämnden samt ansvaret för personer med funktionsnedsättning från socialnämnden. Förvaltningen har därför tagit fram uppdaterade riktlinjer för biståndskansliets verksamhet. De tidigare riktlinjerna har sammanfogats och därtill föreslås vissa ändringar och tillägg, samt ett namnbyte av HKF 7320 till riktlinjer för handläggning inom vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde för biståndskansliets verksamhet Beskrivning av ärendet Som en konsekvens av Huddinge kommuns förändrade nämndorganisation behöver riktlinjer och andra styrdokument anpassas till den nya nämndstrukturen. Både socialnämnden och äldreomsorgsnämnden har antagit riktlinjer för biståndshandläggning för var sitt verksamhetsområde, HKF 7320 (socialnämnden) respektive HKF 7530 (äldreomsorgsnämnden). Sedan den 1 januari 2019 har vård- och omsorgsnämnden tagit över ansvaret från den tidigare äldreomsorgsnämnden samt ansvaret för personer med funktionsnedsättning från socialnämnden. Riktlinjerna för biståndshandläggning gällande dessa målgrupper behöver därför slås samman. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

155 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (3) HKF 7320 till riktlinjer för handläggning inom socialnämndens ansvarsområde för biståndskansliets verksamhet biståndskansliets behöver även byta namn till HKF riktlinjer för handläggning inom vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde för biståndskansliets verksamhet. De förslagna gemensamma riktlinjerna är även reviderade för att stämma överens med aktuell lagstiftning, bland annat utifrån den nya förvaltningslagen och kommunallagen. Därtill föreslås att vissa avsnitt läggs till, bland annat om handläggning enligt lag om riksfärdtjänst, information om företrädare för vuxna och finskt förvaltningsområde, i syfte att få in relevant information som tidigare saknats. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen föreslår att HKF 7320 utgör grunden för de nya riktlinjerna för handläggning inom vård- och omsorgsnämnden. Innehållet i HKF 7320 och HKF 7530 avseende handläggning enligt socialtjänstlagen och de gemensamma utgångspunkterna för handläggning är väsentligen detsamma, varför endast HKF 7320 behöver kompletteras i de delar som särskilt avser biståndshandläggning inom äldreomsorgen ur HKF De förändringar som föreslås handlar bland annat om att vissa avsnitt som berör förvaltningslagen och kommunallagen har reviderats så att de överensstämmer med aktuell lagstiftning. Förvaltningen har även lagt till vissa avsnitt med relevant information som tidigare inte har funnits med i riktlinjerna, som redovisas för nedan. Därutöver har vissa förtydliganden och redaktionella ändringar av texten gjorts för att underlätta läsningen, till exempel har avsnittet om förvaltningslagen lyfts till början av riktlinjerna. Nedanför redogörs för de nya avsnitten och större förändringarna i riktlinjerna: Avsnitt 1.1. Förvaltningslagen har reviderats utifrån den nya förvaltningslagen och flyttats till början av riktlinjerna Avsnitt 1.5 Särskilt utsatta grupper har lagts till Avsnitt 1.6 Uppsökande verksamhet har lagts till Avsnitt 1.7 Information om anlitande av tolk och finskt förvaltningsområde har lagts till Avsnitt 2.4 Lag om färdtjänst och lag om riksfärdtjänst har lagts till Avsnitt 4.2 Personlig assistans information om omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning vid funktionsnedsättning hos barn eller vuxna har lagts till Avsnitt 5.3 Företrädare för vuxna har lagts till Samtliga ändringar av texten är gulmarkerade, se bilaga 1. De gamla riktlinjerna är bifogade, se bilaga 2 och 3.

156 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (3) Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Ann-Christine Falck Brännström Verksamhetschef Bilagor 1. Förslag, uppdaterad HKF 7320 Riktlinjer för handläggning inom vårdoch omsorgsnämnden för biståndskansliets verksamhet 2. HKF Riktlinjer för handläggning inom socialnämndens ansvarsområde för biståndskansliets verksamhet 3. HKF 7530 Riktlinje för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Huddinge kommun Beslutet delges Kommunstyrelsen

157 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (44) Antagen av Nämnd ÅÅÅÅ-MM-DD, NR Riktlinjer för handläggning inom vård- och omsorgsnämnden för biståndskansliets verksamhet FÖRORD Biståndskansliet arbetar på uppdrag av kommuninvånarna i Huddinge kommun. Deras behov ska alltid stå i fokus för vår verksamhet. Biståndskansliet står för en rättssäker handläggning och en god service i mötet med de enskilda och anhöriga. Målet för verksamheten är en mycket väl fungerande myndighetsutövning som präglas av rättssäkerhet och hög kvalité. En rättssäker handläggning innebär att vi utreder och fattar beslut utifrån gällande lagstiftning, föreskrifter och rättspraxis. Vi dokumenterar det som ingår i vårt uppdrag och som är relevant utifrån bedömning och beslut. I samtliga fall görs en individuell bedömning av den enskildes individuella behov för att bedöma rätten till ansökt bistånd eller insats. Vi medarbetare ska alltid stå för en god service till Huddinge kommuns invånare. Det innebär att vi har ett respektfullt och professionellt bemötande i kontakter med den enskilde och anhöriga. Vår utgångspunkt ska alltid vara att alla människor har lika värde och rättigheter. Vi är tillgängliga när kommuninvånare söker oss och i möjligaste mån behjälpliga i att hänvisa frågor till rätt instans. Biståndskansliets ansvarsområde rör den enskildes behov utifrån en funktionsnedsättning och dess konsekvenser, men den enskildes liv är en helhet och ibland behövs stöd från flera områden samtidigt. Det kan handla om stöd med kompetens inom andra områden. I dessa situationer är vårt uppdrag att samverka och arbeta tillsammans med andra aktörer för den enskildes bästa. RIKTLINJERNAS TILLÄMPNING Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för biståndshandläggare i arbetet att utreda och bedöma behov. Det är viktigt att poängtera att riktlinjerna inte innebär någon inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell prövning av sin ansökan. Varje beslut ska vara baserat på den enskildes behov. Riktlinjerna syftar även till att ge en beskrivning av de insatser som finns att tillgå inom biståndskansliets ansvarsområde. Även i detta avseende innebär riktlinjerna inte någon inskränkning i den enskildes möjlighet att få sin ansökan prövad. Det är vidare inte möjligt att avslå en ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen med motiveringen att kommunen inte tillhandahåller den specifika ansökta insatsen. Biståndshandläggare har delegation att fatta beslut om flertalet insatser, med vissa undantag, enligt aktuell delegationsordning för socialnämnden i Huddinge kommun. De källor som riktlinjerna baseras på redovisas i kapitel 6. Källhänvisning.

158 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 2 (44) Innehåll Riktlinjer för handläggning inom vård- och omsorgsnämnden för biståndskansliets verksamhet...1 FÖRORD...1 RIKTLINJERNAS TILLÄMPNING Gemensamma utgångspunkter för handläggning Förvaltningslagen (2017:900)...6 Allmänna krav...6 Rätt till tolk...6 Rätt till ombud...6 Partsinsyn...6 Kommunikation...6 Försenad handläggning Överklagan Barnperspektivet...8 Anmälningsskyldighet för ett barns skydd...8 Modell för samverkan kring barn och unga med funktionsnedsättningar och social problematik Föräldraansvar och gemensamt hushåll...9 Föräldraansvar...9 Gemensamt hushåll...9 Föräldrars försörjningsskyldighet när barnet får vård i annat hem Särskilt utsatta grupper Uppsökande verksamhet Information om anlitande av tolk och finskt förvaltningsområde Aktuell lagstiftning Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL)...11 Kvalitet...11 Biståndsformer...11 Aktualisering av ärende...12 Biståndsbedömning...12 Ansvarig kommun...12 Förhandsbesked enligt SoL...13

159 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 3 (44) Begäran om överflyttning enligt SoL Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)...14 Aktualisering av ärende...14 Ansökan om insatser enligt LSS...14 Rätt till insatser...15 Ansvarig kommun...15 Förhandsbesked Skälig levnadsnivå enligt SoL i förhållande till goda levnadsvillkor enligt LSS...16 Skälig levnadsnivå enligt SoL...16 Goda levnadsvillkor enligt LSS Lag (1997:736) om färdtjänst och lag (1997:735) om riksfärdtjänst...16 Färdtjänst...16 Riksfärdtjänst Stöd och omsorg enligt SoL Hjälp i hemmet...18 Personlig omvårdnad...18 Serviceinsatser...18 Särskilda fall personligt utformat stöd Trygghetslarm Boendestöd...19 Boendestöd för äldre personer...19 Boendestöd natt (Nattpatrull) Ledsagning...20 Ledsagning för barn och ungdomar Avlösning i hemmet Kontaktperson...21 Kontaktperson för barn och ungdomar...21 Kontaktperson för äldre personer...21 Avgränsning...22 Personligt ombud Korttids- eller växelboende Korttidsvistelse för barn och ungdomar Olika boendeformer...23 Vård- och omsorgsboende...23

160 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 4 (44) Vård- och omsorgsboende med demensinriktning...23 Parboende...23 Hem för vård eller boende (HVB)...24 Särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning...24 Boendekedja Dagverksamhet och daglig sysselsättning...25 Dagverksamhet för äldre personer...25 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom...25 Träfflokaler för äldre...25 Daglig sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning...25 Träfflokaler för personer med psykisk funktionsnedsättning Hemvårdsbidrag Turbunden resa...27 Andra typer av resor Färdtjänst Stöd och service enligt LSS Personkretsbedömning...29 Personkretsbedömning av små barn...31 Funktionsnedsättning orsakad av missbruk...31 Personer över 65 år Personlig assistans...32 Kommunens basansvar...32 Assistansersättning...32 Förhöjt timbelopp...32 Tillfälligt utökade behov av personlig assistans...32 Sjukfrånvaro för assistenten...33 Assistansanordnarens skyldighet att tillhandahålla assistans...33 Personlig assistans under vistelse på sjukhus...33 Föräldrar med funktionsnedsättning...33 Hushållsgemenskap års-gränsen...34 Omvårdnadsbidrag/merkostnadsersättning vid funktionsnedsättning hos barn eller vuxna - personlig assistans Ledsagarservice...34 I gruppbostad Kontaktperson...35

161 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5 (44) 4.5 Avlösarservice Korttidstillsyn för skolungdom över 13 år Korttidsvistelse...36 Avgränsning rehabiliteringsresor Daglig verksamhet...37 Avgränsning personkrets Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna...38 Bostad med särskild service för vuxna...38 Annan särskilt anpassad bostad Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar...38 Boende i samband med skolgång Övrig aktuell lagstiftning Dokumentation Sekretess Företrädare för vuxna Anmälan om god man eller förvaltare Rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah...41 Missförhållanden enligt lex Sarah - 14 kap. 3 SoL och 24b LSS Anmälan till Försäkringskassan Källhänvisning...43 Författningar...43 Förarbeten...43 Föreskrifter och internationella konventioner...43 Dokument som kompletterar riktlinjerna...44

162 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 6 (44) 1. Gemensamma utgångspunkter för handläggning 1.1 Förvaltningslagen (2017:900) Förvaltningslagen (FL) sätter ramar för myndigheters skyldigheter och ärendehandläggning. Även SoL och LSS innehåller vissa bestämmelser, som särskilt reglerar ärendehandläggningen hos socialtjänsten. Allmänna krav Myndigheters serviceskyldighet regleras i 6-7 FL, där det stadgas att myndigheter har en skyldighet att se till att kontakterna med enskilda blir enkla och smidiga. I serviceskyldigheten ingår att lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde så att den enskilde ska kunna ta till vara sina intressen. Frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt. Myndigheter ska vidare ta emot besök, telefonsamtal, fax och e-postmeddelanden från enskilda och informera dem hur man kan komma i kontakt med myndigheten. Det ställs även allmänna krav på handläggning av ärenden. Varje ärende, där någon enskild är part, ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts enligt 9 FL. Rätt till tolk Myndigheter har en skyldighet anlita tolk om den enskilde inte behärskar svenska språket eller har en hörsel- eller talskada enligt 13 FL. Myndigheter ska även göra handlingar tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Rätt till ombud Den enskilde har möjlighet att anlita ett ombud enligt 14 FL. Om den enskilde anlitar ett ombud har myndigheten möjlighet att begära att den enskilde personligen medverkar i handläggningen. Ombudet ska kunna styrka sin behörighet genom en skriftlig eller muntlig fullmakt. Myndigheten har en möjlighet att förelägga den enskilde eller ombudet att inkomma med fullmakten om det behövs. Partsinsyn Rätten till partsinsyn regleras i 10 FL. Den enskilde, d.v.s. parten i ärendet, har rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet. Rätten till partsinsyn är av avgörande vikt för att de enskilda ska kunna bevaka sina intressen. Kommunikation Myndigheter har en skyldighet att underrätta parten i ett ärende om allt material av betydelse för beslutet innan beslutet fattas enligt 25 FL. Skyldigheten att kommunicera utredningar föreligger vid avslagsbeslut, såväl del- som helavslag. Bifallsbeslut behöver inte kommuniceras. Syftet med kommunikation är att den enskilde får tillfälle att inkomma med sina synpunkter på utredningen och t.ex. rätta till eventuella faktafel eller inkomma med nya intyg.

163 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 7 (44) Myndigheten bestämmer om kommunikation ska ske muntligt eller skriftligt utifrån vad som bedöms vara ändamålsenligt i ärendet samt hur lång tid den enskilde har på sig att inkomma med sitt svar. Försenad handläggning Alla ärenden ska alltid handläggas skyndsamt. Om handläggningen av ett ärende väsentligen försenas ska myndigheten informera den enskilde om det och skälen till förseningen enligt 11 FL. Vidare kan den enskilde begära att myndigheten avgör ärendet enligt 12 FL när det har förflutit sex månader sedan ansökan inkom. Vid en sådan begäran ska myndigheten fatta ett slutligt beslut i ärendet eller avslå begäran genom särskilt beslut inom fyra veckor från den dag då begäran inkom. Beslutet att avslå en begäran om avgörande är överklagbart. 1.2 Överklagan Enligt 16 kap. 3 SoL får beslut enligt 4 kap. 1 SoL överklagas till allmän förvaltningsdomstol med förvaltningsbesvär. Motsvarande bestämmelse återfinns i 27 LSS, där det stadgas att beslut enligt 9 LSS får överklagas. En överklagan ska skickas till biståndskansliet. Överklagan måste vara skriftlig och ska inkomma inom tre veckor från och med det datum, då den enskilde tog emot beslutet. När en överklagan har inkommit ska den, som har delegation pröva om ansökan inkommit i rätt tid 44 FL. Om överklagan inkommer för sent, ska den avvisas genom beslut. Om överklagan inkommit i rätt tid, ska delegaten ta ställning till om det finns skäl att ompröva beslutet. Skäl för omprövning föreligger om beslutet är oriktigt på grund av att nya uppgifter inkommit i ärendet eller av någon annan anledning. Det förutsätts vidare att ändring av beslutet inte är till nackdel för den enskilde. Överklagan skickas alltid vidare till Förvaltningsrätten i Stockholm oavsett om en omprövning har skett. Förvaltningsrätten kan pröva både lagligheten och lämpligheten av det överklagade beslutet. Domstolen kan ändra det beslut som vård- och omsorgsnämnden har fattat och sätta ett nytt beslut i stället. Förvaltningsrätten kan även återförvisa ärendet till nämnden för prövning, vilket innebär att nämnden ska utreda den återförvisade frågan. Bistånd som beslutas om enligt 4 kap. 2 SoL kan däremot endast överklagas genom laglighetsprövning (så kallat kommunalbesvär). Bestämmelser om laglighetsprövning återfinns i 13 kap. kommunallagen. Nämndens policy är dock att om den enskilde inte är nöjd med beslut fattat enligt denna paragraf, har han eller hon alltid möjlighet att få sin ansökan prövad enligt 4 kap. 1 SoL. Beslut att avslå en ansökan om bistånd enligt 4 kap 2 SoL fattas därför enligt 4 kap 1 SoL. Detta medför att den enskilde ges möjlighet att överklaga beslutet med förvaltningsbesvär.

164 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 8 (44) 1.3 Barnperspektivet Vid handläggning som rör barn, ska barnets bästa särskilt beaktas enligt 1 kap. 2 SoL och 6a LSS. I FN:s barnkonvention artikel 3 anges att vid alla åtgärder som rör barn - oavsett om de vidtas av offentliga eller privata välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ - ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnet ska försäkras ett sådant skydd och omvårdnad som behövs för dess välfärd. Med barn avses varje människa under 18 år. När en åtgärd rör ett barn, ska barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Stödinsatserna till föräldrar måste också bedömas med utgångspunkt från barnets perspektiv. Hänsyn måste också alltid tas till vad som är bäst för barnet både vad gäller olika avlösningsformer och barnets möjlighet att få leva ett liv som andra barn. Det är viktigt att det finns ett barnperspektiv i handläggningen av ärenden som rör barn. Barnets önskemål och synpunkter ska inhämtas genom samtal med barnet och/eller dess vårdnadshavare. Viktigt är också att dokumentationen utformas så att barnet eller barnets vårdnadshavare kan förstå det som sägs eller skrivs (prop. 2004/05:39 s. 25).Barn med en funktionsnedsättning har i många fall behov av insatser från flera verksamheter, till exempel hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst. Även anhöriga kan ha behov av ett mångfacetterat stöd. Barnperspektivet och vuxenperspektiv går inte alltid hand i hand. Barnperspektivet står ibland i motsatsförhållande till ett vuxenperspektiv. Föräldrar och barn kan dock inte ses isolerade från varandra. Genom att de vuxna får bästa möjliga stöd av socialtjänsten tillgodoses också barnets intresse. Vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste barnets intresse ha företräde. Socialtjänstlagen en vägledning, Svenska kommunförbundet cirkulärnummer 2006:9. I ärenden där barn är berörda oavsett om det handlar om barn med funktionsnedsättning eller barn som har föräldrar med funktionsnedsättning är det viktigt att i första hand finna stöd och lösningar i närmiljön och i det naturliga nätverk som finns runt de flesta familjer. Det är först när dessa stödformer och nätverk inte räcker till som socialtjänstens insatser bör komma i fråga. Ett stort mått av lyhördhet för familjens situation är viktigt. Anmälningsskyldighet för ett barns skydd Myndigheter, vars verksamhet berör barn är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd, enligt 14 kap. 1 SoL. Denna skyldighet omfattar även anställda hos sådana myndigheter. Biståndskansliet gör i dessa fall en orosanmälan till Individ- och familjeomsorgen (IFO). Om barnet är bosatt i en annan kommun görs anmälan till socialnämnden i den kommunen.

165 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 9 (44) Modell för samverkan kring barn och unga med funktionsnedsättningar och social problematik För barn och unga med funktionsnedsättning och social problematik finns en rutin för samverkan mellan biståndskansliet och barn-, ungdom- och familjehemsenheterna inom IFO beskriven i dokumentet Modell för samverkan kring barn och unga med funktionsnedsättning och social problematik. 1.4 Föräldraansvar och gemensamt hushåll Föräldraansvar Enligt 6 kap. 1 och 2 föräldrabalken (FB) har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vårdnadshavaren ansvarar bland annat för att barnet får dessa behov tillgodosedda samt att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år. Normen för vad som kan anses vara föräldraansvar utgörs av den omvårdnad en förälder ger barn i samma ålder utan funktionsnedsättning i en liknande situation. Det hjälpbehov och de insatser som går utöver detta utgör grunden för bedömning av stödinsatser. I 7 kap. 1 FB framgår att föräldrars underhållsskyldighet upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år, är föräldrarna dock intill dess barnet fyller 21 år underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. Gemensamt hushåll För vuxna personer som lever i hushållsgemenskap bör kunna beaktas att man vanligtvis ger varandra viss praktisk hjälp inom en familj. Några särskilda skäl att göra avsteg från denna bedömning, till exempel med hänsyn till kulturellt betingade traditioner, beaktas inte. Det gemensamma ansvaret för makar finns beskrivet i 1 kap. 2 äktenskapsbalken. Kortfattat innebär det att makar har ett gemensamt ansvar att vårda hem och barn, och i samråd verka för familjens bästa. Ovanstående gäller även för sammanboende par person med funktionsnedsättning med hemmavarande barn över 18 år. Principen om gemensamt hushåll och delat ansvar innebär inte ett ansvar för den andres personliga omvårdnad. Därför ska ingen hänsyn till övriga hushållsmedlemmar tas vid bedömning av omvårdnadsbehov. Föräldrars försörjningsskyldighet när barnet får vård i annat hem Enligt 8 kap.1 2 st. SoL har föräldrar skyldighet att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för barn som genom socialtjänstens försorg får vård i ett annat hem än det egna. Ersättningens storlek regleras i 6 kap. 2 socialtjänstförordningen. Detta gäller oavsett om beslut är fattat enligt SoL eller LSS.

166 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 10 (44) Ersättningsskyldigheten inträder från och med den dag, då socialnämnden beslutar om barnets behov av boende till och med den dag, då insatsen avslutas, dock senast den månad, då barnet fyller 18 år. 1.5 Särskilt utsatta grupper Biståndskansliets målgrupper är särskilt utsatta när det gäller våld i nära relationer. Socialtjänsten har enligt 5 kap. 11 SoL ett särskilt ansvar när det gäller brottsoffer och den som är våldsutsatt i en nära relation. Biståndskansliets medarbetare ska besitta kompetens om våld i nära relationer och ställa frågor om våld utifrån FREDA kortfrågor som tagits fram hos Socialstyrelsen. Personer med funktionsnedsättningar och äldre som utsätts för hot och våld ska särskilt uppmärksammas utifrån den situation de befinner sig i och en samverkan ska ske med socialnämndens enhet mot våld i nära relationer för att den enskilde ska erbjudas stöd och hjälp. 1.6 Uppsökande verksamhet Biståndskansliet ansvarar för en uppsökande verksamhet enligt socialtjänstlagen för vuxna och äldre personer med psykisk ohälsa. Verksamheten arbetar uppsökande och motiverande för att den enskilde ska ta emot stöd och hjälp. I uppdraget ingår även samverkan med Arbete och försörjning och bostadsbolag i kommunen för att motverka hemlöshet hos målgruppen samt informera om socialtjänstens insatser till enskilda och samverkansparter. 1.7 Information om anlitande av tolk och finskt förvaltningsområde När en person inte behärskar det svenska språket eller är allvarligt hörsel- eller talskadad ska en tolk anlitas. Det alltid säkerställas att den enskildes uppgifter och synpunkter kommer fram och att den enskilde kan tillgodogöra sig den information som lämnas.. Huddinge kommun ingår i förvaltningsområdet för finska enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Det innebär att enskilda har rätt att använda finska vid muntliga och skriftliga kontakter med biståndskansliet i enskilda ärenden och få ett muntligt eller skriftligt svar på samma språk. Den enskilde har också rätt att begära skriftlig översättning av beslut och motivering. Kommunen ska även erbjuda en väsentlig del av service och omvårdnad på finska.

167 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 11 (44) 2. Aktuell lagstiftning Socialtjänstlagen (SoL) utgör basen inom all socialtjänst. För personer med varaktiga funktionsnedsättningar som innebär ett omfattande behov av stöd och service, finns dessutom möjligheten att få insatser genom lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 2.1 Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) SoL har det grundläggande syftet att garantera att medborgare får sina behov av bistånd tillgodosedda (prop. 2000/01:80 s. 91). Socialtjänstens grundläggande principer handlar om helhetssyn, frivillighet, det förebyggande perspektivet och att den enskildes egna resurser ska tas tillvara. Individens delaktighet och egna ansvar ska beaktas. Socialtjänsten ska också präglas av frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, flexibilitet, normalisering, närhet och valfrihet. Kvalitet Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet enligt 3 kap. 3 SoL. Detta krav gäller oavsett om det är kommunen själv eller en av kommunen godkänd utförare som utför de biståndsbedömda insatserna. Särskilda bestämmelser för personer med funktionsnedsättning och närstående till dem. Socialnämnden ska: verka för att människor med olika funktionsnedsättningar får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Nämnden ska också medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd enligt 5 kap. 7 SoL. genom stöd och avlösning underlätta för dem, som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller personer som har en funktionsnedsättning. I kontakten med anhöriga ska anhörigas behov av stöd uppmärksammas och hjälp erbjudas enligt 5 kap. 10 SoL. Biståndsformer Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt, enligt 4 kap. 1 SoL. Begreppet livsföring i övrigt beskrivs i förarbeten till socialtjänstlagen (prop. 2000/01:80) omfatta de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstöd. Livsföring i övrigt sammanfattar en lång rad olika behov av stöd och hjälp, vård och omsorg. Det bistånd som kan tillgodose behoven varierar utifrån såväl individuella förhållanden som tillgängliga resurser. Bistånd enligt 4 kap. 1 SoL ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv.

168 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 12 (44) Nämnden har även möjlighet, men inte skyldighet, att bevilja bistånd enligt 4 kap. 2 SoL, utöver vad som anges i första paragrafen, om det finns skäl för det. Aktualisering av ärende Ett ärende kan aktualiseras hos socialnämnden genom en ansökan, anmälan eller på annat sätt enligt 11 kap. 1 SoL. Det finns inga formkrav för en ansökan om bistånd enligt SoL. En ansökan kan således vara skriftlig eller muntlig. Vid en muntlig ansökan är det dock av vikt att ansökan dokumenteras på ett betryggande sätt. Om ett ärende aktualiseras genom en anmälan eller på annat sätt (exempelvis genom ett inskrivningsmeddelande från sluten hälso- och sjukvård) ska en ansökan inges av den enskilde eller legal företrädare för denne för att en utredning kan inledas. Om den enskilde inte önskar att ansöka om bistånd, fattas beslut om att inte inleda utredning enligt 11 kap. 1 SoL. Biståndsbedömning Den enskilde har rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 när; ett behov av det ansökta biståndet föreligger behovet inte kan tillgodoses på annat sätt biståndet behövs för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå Rätten till bistånd gäller alla insatser som den enskilde behöver för sin försörjning och sin livsföring i övrigt för att uppnå en skälig levnadsnivå. Ansvarig kommun I frågor som avser ansvarig kommun enligt SoL används huvudsakligen tre olika begrepp; bosättningskommun den kommun, där den enskilde anses vara bosatt vistelsekommun den kommun, där den enskilde tillfälligt vistas i när hjälpbehov inträder folkbokföringskommun den kommun, där den enskilde är folkbokförd Rätten till bistånd gäller primärt den som är bosatt i kommunen. Bosättningskommunen har det yttersta ansvaret för att den enskilde får den hjälp och det stöd som han eller hon behöver. Med bosättningskommun avses enligt 2 a kap. 3 p.1 SoL den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt. Den kommunen är i de allra flesta fall också den kommun, där den enskilde är eller borde vara folkbokförd. I regel bör den enskilde vara folkbokförd på den adress där den enskilde har sin regelmässiga dygnsvila, enligt 6 folkbokföringslagen. Bosättningskommun kan vidare vara den kommun till vilken den enskilde har sin starkaste anknytning, enligt 2a kap. 3 p. 2 och 3 SoL.

169 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 13 (44) I sådant fall bär den kommun, som den enskilde har sin starkaste anknytning till, ansvaret för det stöd och den hjälp som den enskilde är i behov av. Vid bedömningen av den enskildes anknytning till kommunen beaktas bland annat var den enskilde har sin regelmässiga dygnsvila, var den enskilde har sitt sociala nätverk och vilken uppfattningen den enskilde själv har om till vilken kommun han eller hon har sin starkaste anknytning (prop. 2010/11:49 s ). Om den enskilde vistas i en annan kommun än bosättningskommunen när behovet av stöd uppstår, är vistelsekommunen ansvarig enbart för akuta insatser enligt 2 a kap. 2 SoL. Vistelsekommunen ansvarar för akuta situationer som uppstår under vistelsen i kommunen. Vistelsekommunen är även ansvarig när det inte går att fastställa vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun, enligt 2a kap. 1 SoL. Vid behov är vistelsekommunen vidare skyldig att, på bosättningskommunens begäran, bistå i utredningen av den enskildes behov och verkställa bosättningskommunens beslut enligt 2 a kap. 6 SoL. Vistelsekommunen tar inte över ansvaret för den enskildes behov från bosättningskommunen. Det innebär att bosättningskommunen behåller ansvaret för den enskilde vid tillfällig vistelse i annan kommun för exempelvis studier eller semester. Bosättningskommunen behåller även ansvaret när den enskilde till följd av biståndsbeslut vistas i en annan kommun, exempelvis vid boende i en särskild boendeform enligt 2a kap. 4 SoL. Folkbokföringskommunen ansvarar för att tillgodose den enskildes behov av stöd och hjälp inför avslutning av kriminalvård på anstalt eller vård på sjukhus enligt 2a kap. 5 SoL. Det bör även förtydligas att det kommunala yttersta ansvaret att tillgodose den enskildes behov inte påverkar det ansvar som samtidigt ligger på andra huvudmän till exempel hälso- och sjukvården, enligt 2 kap 1 SoL. Förhandsbesked enligt SoL Om den enskilde önskar att flytta till en annan kommun kan den enskilde ansöka om insatser i den kommunen enligt 2 a kap. 8 SoL, om han eller hon: eller till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser som är nödvändiga att tillgodose för att den enskilde ska kunna bosätta sig i den andra kommunen på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som det finns behov av tillgodoses. Biståndskansliet handlägger främst ansökningar om förhandsbesked från personer, som tillhör personkretsen i punkt 1. Det är emellertid viktigt att även ha kännedom om rättigheter för personkretsen i punkt 2.

170 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 14 (44) Vid utredning om förhandsbesked ska först en bedömning göras om den enskilde omfattas av någon av personkretsarna i bestämmelsen. Om den enskilde omfattas av någon av personkretsarna, görs en sedvanlig biståndsbedömning om rätten till ansökt bistånd enligt 4 kap. 1. Ingen hänsyn ska då tas till om den enskildes behov redan är tillgodosedda i den andra kommunen. För att ingå i personkretsen i punkt 1 ska den enskilde ha ett varaktigt behov av vård- och omsorgsinsatser som behöver ges dygnet runt för att tillgodose behov av personlig omsorg, omvårdnad och tillsyn. Det framgår av förarbetena till SoL (prop. 2010/11:49) att enskilda, som tillhör persongruppen i punkt 1, kan ansöka om förhandsbesked för biståndsformerna hemtjänst och särskilt boende (särskilda boendeformer). Begäran om överflyttning enligt SoL En kommun kan begära överflyttning av ett ärende till en annan kommun, om den enskilde har sin starkaste anknytning till den andra kommunen och det med hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehovets varaktighet och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt enligt 2 a kap. 10 SoL. Vid en sådan begäran ska kommunen, som mottagit begäran om överflyttning, meddela sin inställning utan dröjsmål. Om svaret inte lämnats inom en månad eller om de berörda kommunerna inte kommer överens, kan den kommun som begärt överflyttning, ansöka om det hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO), enligt 2 a kap. 11 SoL. 2.3 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS är en rättighetslag med syfte att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet samt att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. För personer, som omfattas av någon av lagens personkretsar, finns rätt till tio insatser av särskilt stöd och service. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. Grunden för tillämpningen av LSS är respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges. Kvalitet i verksamheten ska systematiskt säkras. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor enligt 7 LSS. Aktualisering av ärende Ett ärende enligt LSS aktualiseras genom en ansökan enligt 8 LSS. Det är således inte möjligt att aktualisera ett ärende genom en anmälan. Ansökan om insatser enligt LSS Grundprincipen är att den enskilde själv ska ansöka om insatser enligt 8 LSS. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan ansökan göras av:

171 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 15 (44) vårdnadshavare (för minderåriga), särskilt förordnad förmyndare (för minderåriga), god man eller förvaltare ombud, eller framtidsfullmaktshavare För barn med två vårdnadshavare är det viktigt att säkerställa att båda vårdnadshavarna är överens om ansökan. Det finns inga formkrav för en ansökan om insatser enligt LSS. En ansökan kan således vara skriftlig eller muntlig. Vid en muntlig ansökan är det dock av vikt att ansökan dokumenteras på ett betryggande sätt. Rätt till insatser Den enskilde har rätt till insatser enligt 7 om; den enskilde omfattas av någon av personkretsarna i 1 behov föreligger behovet faktiskt inte tillgodoses på annat sätt är i behov av en eller flera insatser som återfinns i 9 för att tillförsäkras goda levnadsvillkor. Vid bedömning av behovet av insatsen och insatsens omfattning sker alltid en individuell prövning utifrån den sökandes situation, behov och önskemål. För att en ansökan om insats enligt 9 ska kunna avslås krävs enligt 7 att behov inte föreligger eller att behovet faktiskt är tillgodosett på annat sätt. Till exempel när ett behov, helt eller delvis, tillgodoses genom föräldrars ansvar enligt föräldrabalken. Vid bedömning av rätt till insatser ska jämförelse göras med den livsföring som anses normal för personer i samma ålder. Ansvarig kommun Kommunen ansvarar för de som är bosatta i kommunen enligt 16 LSS. Enligt förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 s. 185) kan vid bedömningen av frågan om bosättning ledning hämtas från bestämmelser om folkbokföring. En person kan i regel anses vara bosatt i den kommun, där denne är eller borde vara folkbokförd enligt 6 folkbokföringslagen. I regel bör den enskilde vara folkbokförd på den adress, där denne tillbringar sin regelmässiga dygnsvila. Om den enskilde anses vara bosatt i en annan kommun än folkbokföringskommunen utifrån folkbokföringslagens bestämmelser, bär den andra kommunen ansvaret för insatser enligt LSS, enligt RÅ 1999 ref. 44. Förhandsbesked En person som omfattas av någon av LSS personkretsar och som vill flytta till Huddinge kommun har enligt 16 LSS rätt att i förväg ansöka om förhandsbesked om rätten till insatser enligt 9 LSS. En ansökan om förhandsbesked ska behandlas på samma villkor som om den enskilde redan var bosatt i kommunen.

172 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 16 (44) 2.3 Skälig levnadsnivå enligt SoL i förhållande till goda levnadsvillkor enligt LSS Skälig levnadsnivå enligt SoL Enligt SoL ska den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivå innebär inte bara en nivåbestämning, utan ger också uttryck för vilken form av insats som kan vara aktuell. Begreppet kan också ses som ett uttryck för vissa minimikrav på insatsen vad gäller kvaliteten för att tillgodose den enskildes behov. I förarbeten till SoL (prop. 2000/01:80, s. 91) framhålls att det inte kan finnas en obegränsad frihet för den enskilde att själv välja tjänster oberoende av kostnad. Vid bedömning av vilken insats som kan komma ifråga måste därför en sammanvägning göras av olika omständigheter såsom den önskade insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål. Goda levnadsvillkor enligt LSS Genom insatserna i LSS ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. Det handlar till exempel om att insatserna ska vara varaktiga (så länge behov föreligger), samordnade, anpassade till individuella behov (inte ses isolerade från varandra) och stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv. Begreppet innebär i förhållande till skälig levnadsnivå en kvalitetshöjning för den enskilde. Om den enskilde tillhör någon av LSS personkretsar, ska en ansökan om en insats som regleras i LSS bedömas i första hand enligt LSS och inte enligt SoL (prop. 1992/93:159 s. 49). Detta gäller således om ansökan är ospecificerad avseende lagrum. 2.4 Lag (1997:736) om färdtjänst och lag (1997:735) om riksfärdtjänst Färdtjänst Beslut om färdtjänst fattas av färdtjänstnämnden i Region Stockholm. Beslut fattas utifrån lagen om färdtjänst (SFS 1997:736). Kommunens färdtjänsthandläggare är behjälplig med att bereda ansökan om färdtjänst för invånare i Huddinge kommun. Riksfärdtjänst I enlighet med lag om riksfärdtjänst (SFS 1997:735) ska kommunen lämna ersättning för reskostnader för de personer som till följd av en stor och varaktig funktionsnedsättning måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Ansökan om tillstånd för riksfärdtjänstresa ska prövas i följande fall: Sökande är folkbokförd i Huddinge kommun Sökanden har en funktionsnedsättning som är stor och varaktig (beräknas bestå i minst sex månader) Resan inte kan göras med allmänna kommunikationsmedel till normala reskostnader till följd av sökandes funktionsnedsättning Resan inte kan göras utan ledsagare

173 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 17 (44) Ändamålet med resan är rekreation, fritidsverksamhet eller enskild angelägenhet Resan görs inom Sverige, från en kommun till en annan utanför Stockholms län Resan inte bekostas av det allmänna d.v.s. stat, landsting eller kommun Resan inte är en tjänsteresa till följd av ett anställningsförhållande Resan inte har genomförts före ansökningstillfället

174 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 18 (44) 3. Stöd och omsorg enligt SoL 3.1 Hjälp i hemmet Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL De insatser som ryms inom begreppet hjälp i hemmet syftar till att underlätta den dagliga livsföringen i den egna bostaden och därigenom underlätta kvarboende. Hjälp i hemmet kan ges i form av serviceinsatser och eller personlig omvårdnad. Insatserna kan utföras av kommunens hemtjänstpersonal eller av annan av kommunen godkänd utförare. (Se även 4.11 Hemvårdsbidrag) Personlig omvårdnad Ges för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Till exempel för att kunna: äta och dricka klä sig sköta personlig hygien förflytta sig trygghet (tillsyn, uppringning etc.). Serviceinsatser Praktisk hjälp med hemmets skötsel, till exempel: tvätt städ inköp/ärenden måltid promenad måltidsdistribution Hjälp i hemmet kan ges alla tider på dygnet veckans alla dagar utifrån den enskildes behov. Särskilda fall personligt utformat stöd I vissa fall kan ett bistånd om hjälp i hemmet vara svårt att verkställa med insatser från hemtjänsten eller genom hemvårdsbidrag. Det kan vara vid mycket stora omfattande hjälpbehov där speciella uttalade skäl föreligger. Beslut om hjälp i hemmet kan då verkställas i form av personligt utformat stöd. Insatsen hjälp i hemmets omfattning ska bedömas utifrån den enskildes behov men även utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå.

175 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 19 (44) Beslut Beslut om hjälp i hemmet fattas enligt 4 kap 1 SoL som bistånd för livsföring i övrigt. 3.2 Trygghetslarm Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL För att en person med funktionsnedsättning ska kunna känna trygghet och säkerhet i den egna bostaden under dygnets alla timmar kan trygghetslarm beviljas. En förutsättning är att personen har förmåga att hantera larmet och kan tillgodogöra sig de instruktioner som hör till larmhanteringen. Att understryka är att trygghetslarmet inte är ett servicelarm som kan användas för att be om enklare tjänster, utan ska endast användas vid mer akuta situationer. Beslut Beslut om trygghetslarm fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 3.3 Boendestöd Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL För personer som bor i eget boende ges vanligen stöd genom insatser från hemtjänsten. För vissa målgrupper är, på grund av funktionsnedsättningens karaktär, hemtjänstens insatser inte ändamålsenliga. Boendestöd finns för två målgrupper: dels personer med psykiska funktionsnedsättningar, dels personer som tillhör personkretsarna 1 1 eller 1 2 enligt LSS. Boendestöd är en stödform riktad till personer som på grund av en funktionsnedsättning behöver långvarigt stöd i vardagen, hjälp att träna sociala färdigheter för att motverka isolering och passivitet, eller på annat sätt få hjälp att stärka sina resurser. Syftet med insatsen är att underlätta den dagliga livsföringen i det egna hemmet och bygger på att insatserna utförs tillsammans med den enskilde. Syftet med stödformen är att på sikt öka den enskildes funktionsförmåga och därmed också bidra till ökad självständighet och möjlighet att fortsätta bo i egen bostad. Stödet handlar ofta om att motivera, ge stöd, ledsagning och social träning. Boendestödets omfattning ska bedömas utifrån den enskildes behov men även utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Boendestöd för äldre personer Inom äldreomsorgen beviljas boendestöd utifrån att den enskilde på grund av sin funktionsnedsättning har behov av denna stödform. Insatsen vänder sig främst till personer som har haft boendestöd innan de har fyllt 65 år.

176 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 20 (44) Boendestöd natt (Nattpatrull) Boendestöd natt kan beviljas enskilda inom socialpsykiatrin som är i behov av socialt stöd under kvällar och nätter. Nattpatrullen finns tillgänglig via telefon och gör hembesök vid behov. Stöd kan även ges i strukturerad form vid en viss given tidpunkt vid behov. Beslut Beslut om boendestöd fattas enligt 4 kap. 1 SoL som bistånd för livsföring i övrigt. 3.4 Ledsagning Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL Ledsagning kan beviljas i syfte att bistå personer som på grund av en funktionsnedsättning har svårigheter att själva klara att förflytta sig till och från aktiviteter utanför bostaden. Ledsagning kan även beviljas under aktiviteten. En förutsättning för insatsen är således att det finns en speciell aktivitet, till exempel en kultur- eller fritidsaktivitet. Insatsen kan ges alla dagar i veckan. Ledsagning beviljas i första hand för återkommande aktiviteter i närområdet. Insatsen beviljas ungdomar (13 17 år) och vuxna (18 år ) med eget boende. Om det finns särskilda skäl kan ledsagarservice beviljas till barn yngre än 13 år. För att en person med synskada ska kunna tillförsäkras en skälig levnadsnivå bör ledsagaren ha en speciell kompetens för att utföra ledsagning. Ledsagning kan då beviljas även till inköp av dagligvaror och dylikt i närmiljön. Ledsagning ska vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig service. Omvårdnad och/eller medicinska insatser ingår inte i ledsagningen. Ledsagning beviljas normalt inte för sådant som man bistår varandra med i en familj, till exempel inköp av dagligvaror, post- och bankärenden. Ledsagning till och från sjukvårdsinrättningar kan beviljas undantagsvis. Vanligen tillgodoses behovet genom den service, som färdtjänsten och/eller aktuell sjukvårdsinrättning tillhandahåller. Ledsagning kan vidare beviljas vid resor med riksfärdtjänst vid behov. Ledsagningens omfattning ska dels bedömas utifrån den enskildes behov, dels utifrån övriga insatser med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Ledsagning för barn och ungdomar För ungdomar (13 17 år) bedöms behovet av ledsagning utifrån vad som kan betraktas som normalt för en ungdom i motsvarande ålder. Hänsyn ska tas till den enskildes behov av att emellanåt göra saker tillsammans med annan vuxen än ens föräldrar, syskon eller andra anhöriga. Vid bedömning av behovet av ledsagning för barn och unga ska hänsyn tas till vad som är att betrakta som barnets bästa.

177 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 21 (44) Beslut Beslut om insatsen ledsagning fattas med stöd av 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. I bedömningen bör anges för vilka planerade aktiviteter som ledsagning avses. 3.5 Avlösning i hemmet Lagrum: 5 kap 10 och 4 kap. 1 SoL Enligt 5 kap. 10 SoL bör kommunen genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller personer med funktionsnedsättning. Syftet med biståndsformen avlösning i hemmet är att närstående som vårdar en anhörig ska få avlastning. Avlösningen ges i eller i nära anslutning till hemmet. Avlösning i hemmet för närstående till en vuxen person kan utföras alla dagar i veckan under dag - och kvällstid. Finns behov av avlösning även nattetid, kan istället korttidsboende/ växelboende beviljas. Avlösning i hemmet för närstående till barn kan utföras alla dagar i veckan, alla tider på dygnet. Avlösningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övrigt bistånd och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Vid bedömning för barn och unga ska hänsyn tas till vad som är att betrakta som barnets bästa. Beslut Beslut om avlösning i hemmet fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 3.6 Kontaktperson Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL Syftet med biståndsformen kontaktperson är att underlätta för den enskilde att bryta social isolering och att uppnå ett mer självständigt liv i samhället. Verksamheten bygger på frivillig medverkan av icke-professionella personer med socialt engagemang och en vilja att göra en insats. Genom insatsen erbjuds den enskilde en medmänsklig kontakt, en förebild i vardagslivet och möjlighet att bryta isolering. Kontaktperson enligt SoL ersätter inte professionella behandlingsinsatser eller andra insatser, till exempel hemtjänst. Kontaktperson för barn och ungdomar Insatsen kan beviljas till ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning oavsett boendeform. Biståndsformens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övrigt bistånd och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Kontaktperson för äldre personer Inom äldreomsorgen beviljas kontaktperson utifrån att den enskilde på grund av sin funktionsnedsättning har behov av denna stödform. Enbart det faktumet att en

178 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 22 (44) person är socialt isolerad medför inte rätt till biståndet. Insatsen vänder sig främst till personer som har haft kontaktperson innan de har fyllt 65 år. Avgränsning Insatsen kontaktperson beviljas även som en insats inom IFO, som en form av socialt stöd, vanligen till barnfamiljer. Det finns även en form av kvalificerade kontaktpersoner som sätts in i mycket komplicerade ärenden där det ofta finns en komplex social situation med till exempel missbruk och kriminalitet. Dessa kontaktpersoner rekryteras och arvoderas i särskild ordning. Beslut Beslut om insatsen kontaktperson fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. Personligt ombud En person som har en psykisk funktionsnedsättning kan få stöd av personligt ombud. Ett personligt ombud kan företräda och hjälpa till med att samordna samhällets insatser. Hjälpen, som den enskilde söker själv hos de personliga ombuden, är frivillig och föregås inte av utredning. 3.7 Korttids- eller växelboende Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL Med korttids- eller växelboende enligt SoL avses ett tillfälligt boende i särskild boendeform som är förenat med omvårdnad. Korttids- eller växelboende beviljas endast till den som bor i eget ordinärt boende. För vuxna ska insatsen korttidsboende alltid övervägas som ett komplement till andra insatser för att möjliggöra kvarboende. Hur lång period korttidsboende ska medges avgörs från fall till fall utifrån individuella behov. Med växelboende avses ett tillfälligt boende i särskild boendeform som är förenat med omvårdnad och som innebär regelbundna perioder växelvis i det egna boendet och i det särskilda boendet. En förutsättning för växelboende är ett avlösningsbehov hos närstående. Vid korttids- eller växelboende enligt SoL ingår omvårdnad och viss hälso- och sjukvård. Biståndets omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som en skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om korttidsboende eller växelboende fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 3.8 Korttidsvistelse för barn och ungdomar Lagrum: 4 kap. 1 SoL Barn och ungdomar med funktionsnedsättning, som inte ingår i någon av personkretsarna i LSS, kan beviljas korttidsvistelse i form av korttidsfamilj, korttidshem eller lägervistelse. Biståndsformen förutsätter att barnets

179 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 23 (44) vårdnadshavare och/eller syskon är i behov av avlösning och/eller att den enskilde har behov av miljöombyte och rekreation. Avlastningsbehovet ska vidare härröra ur barnets funktionsnedsättning och de extra behov av hjälp och tillsyn som barnet behöver i jämförelse med andra jämnåriga barn utan funktionsnedsättningar. Korttidsvistelsens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men även utifrån övrigt bistånd och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som en skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om korttidsvistelse fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 3.9 Olika boendeformer Lagrum: SoL 5 kap. 7, 4 kap. 1 Bostaden är för de flesta den plattform från vilken man skapar relationer med andra människor och deltar i samhällslivet. I de fall en person med funktionsnedsättning trots omfattande stöd inte klarar ett eget ordinärt boende kan en särskild boendeform vara aktuell. Med omfattande stöd avses vanligen behov av kontinuerliga omsorgsinsatser hela dygnet. I särskilda boendeformer har kommunen ansvar för viss hälso- och sjukvård. Avgörande för den enskildes rätt till särskilt boende är behovet av den omsorg och service som finns tillgänglig i denna typ av boendeform. Om den enskilde har önskemål om ett visst boende ska detta så långt det är möjligt beaktas. Det är dock viktigt att understryka att det inte förekommer något kösystem till särskilda boendeformer. Har den enskilde behov av denna omsorgsform ska detta tillgodoses omgående, det vill säga tillgänglig plats i särskilt boende ska erbjudas. Beslutat bistånd ska verkställas inom rimlig tid. Vad som är rimlig tid finns inte specificerat, men Riksdagens ombudsmän (JO) har i beslut (Dnr ) uttalat att rimlig tid inte bör överstiga tre månader. Vård- och omsorgsboende Biståndsformen innebär ett boende med heldygnsomsorg som erbjuder service och omvårdnad för personer med stora behov av vård och omsorg dygnet runt. Vård- och omsorgsboende med demensinriktning För att ha rätt till denna biståndsform krävs att personen har en utredd och diagnostiserad demenssjukdom eller demensliknande tillstånd. Beslut Beslut om vård- och omsorgsboende fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. Parboende För den äldre som har beviljats eller beviljas boende i en särskild boendeform ingår det i en skälig levnadsnivå att kunna fortsätta att sammanbo med sin make, maka eller sambo oavsett om den medflyttande maken, makan eller sambon har

180 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 24 (44) behov av att bo i ett sådant boende. Detta ska gälla under förutsättning att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott eller om den ena parten redan bor i ett särskilt boende, att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott. I sammanhanget är det också viktigt att säkerställa den medföljande partens avsikt att sammanbo med den biståndsberättigade på det särskilda boendet. Den medflyttande har rätt att provbo i tre månader och kan därefter slutgiltigt bestämma om parboendet. Beslut om parboende fattas enligt 4 kap. 1 c SoL. Hem för vård eller boende (HVB) För personer med en psykisk funktionsnedsättning, beteendeproblematik och/eller och samsjuklighet med beroende kan biståndsformen HVB beviljas. Ofta sker dessa insatser tillsammans med IFO eller landstinget. Biståndsformen avser en boendeform som i förening med ett boende utför vård (omvårdnad, stöd eller fostran) eller behandling (vanligtvis kopplat till beroende). En vistelse i ett HVB är enligt lagstiftarens intentioner att betrakta som tillfällig. Syftet är således att förbereda för någon annan boendeform som syftar till ett permanent boende. HVB är dock inte likställigt med särskilda boendeformer enligt 5 kap. 7 SoL. Hälso- och sjukvårdsansvaret för den som är placerad i ett HVB-hem åligger landstinget. Särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Särskilt boende enligt SoL är en biståndsform förbehållen personer som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och därigenom behöver ett sådant boende. När en person med psykisk funktionsnedsättning trots omfattande stöd inte klarar ett eget boende kan en särskild boendeform vara aktuell. Med omfattande stöd avses vanligen behov av omsorgsinsatser hela dygnet. Det är inte funktionsnedsättningen i sig utan det behov av stöd och omsorg, som funktionsnedsättningen orsakar, som är avgörande för rätten till biståndsformen. Behovet av en särskild boendeform ska bedömas utifrån den enskildes behov men även utifrån övrigt bistånd och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om särskilt boende och/eller HVB-hem fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. Boendekedja Efter en placering i någon form av särskilt boende eller heldygnsvård kan en person få möjlighet att pröva andra boendeformer. Dessa boendeformer syftar till att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. De är kopplade till bistånd i form av boendestöd. De olika typerna av boendekontrakt som ingår i boendekedjan är:

181 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 25 (44) Träningslägenhet, där den tecknar ett andrahandskontrakt med SOF. Kontraktet kan inte tas över av den enskilde. Försökslägenhet, där den enskilde tecknar ett försöksboendeavtal med HUGE bostäder AB eller annat bostadsbolag. Avtalet kan omvandlas till ett förstahandskontrakt efter minst ett års boende. Försökslägenhet beviljas enligt 4 kap. 2 SoL Dagverksamhet och daglig sysselsättning Lagrum: 3 kap 6 och 4 kap 1 SoL Dagverksamhet för äldre personer Dagverksamhet beviljas med stöd av 4 kap 1 SoL till personer som bor i eget boende. Syftet med insatsen kan vara att den enskilde ska få träning och aktivering för att bibehålla funktioner. Insatsen kan också ges som en form av avlösning för närstående. Insatsen kan normalt erbjudas dagtid måndag till fredag, insatsen ges vanligtvis vid några tillfällen per vecka. I insatsen ingår omvårdnad och viss hälso- och sjukvård. Dagverksamhet beviljas utifrån den enskildes behov men även utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom För personer med demenssjukdom finns dagverksamhet i särskild form. En förutsättning för att beviljas denna form av insats är att den enskilde har en av läkare utredd och fastställd demenssjukdom. Träfflokaler för äldre För äldre personer finns även öppna verksamheter i form av träfflokaler. Deltagande är frivilligt och kräver inte ett biståndsbeslut. Daglig sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Daglig sysselsättning kan beviljas personer som har en psykisk funktionsnedsättning. Biståndsformen kan bidra till en struktur på vardagen, en meningsfull sysselsättning eller för att bereda den enskilde möjlighet att komma ut på den skyddade eller öppna arbetsmarknaden. Insatsen ska vara individuellt anpassad. Daglig sysselsättning kan normalt erbjudas dagtid måndag till fredag. Insatsen utförs i Huddinge kommun av IFO. Daglig sysselsättning beviljas utifrån den enskildes behov men även utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om dagverksamhet eller daglig sysselsättning fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt.

182 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 26 (44) Träfflokaler för personer med psykisk funktionsnedsättning För enskilda med en psykisk funktionsnedsättning finns även öppna verksamheter i form av träfflokaler. Deltagande är frivilligt och kräver inte ett biståndsbeslut Hemvårdsbidrag Lagrum: 3 kap 6 och 4 kap 2 SoL Hemvårdsbidrag kan utgå till person som av fysiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och som vårdas av närstående i hemmet. Hemvårdsbidraget är ett skattefritt bidrag som betalas ut till den enskilde (brukaren). Hemvårdsbidraget kan till viss del kompensera närstående som utför omvårdnad i hemtjänstens ställe. Hemvårdsbidraget baseras på aktuellt behov av omvårdnad i hemmet. Omvårdnadsuppgifterna ska framför allt bestå av hjälp med personlig omvårdnad, till exempel personlig hygien, hjälp med på- och avklädning, hjälp att äta och annat som man normalt inte bistår varandra med i en familj. Hemvårdsbidrag utgår inte för serviceinsatser. Bidraget är inte att betrakta som ett generellt "vårdbidrag". Bidragets storlek avgörs av den faktiska insatsens storlek. Om ansökan till exempel avser hjälp med dusch tre gånger i veckan, är det omfattningen av denna insats som ska ligga till grund för bidragets storlek. Hemvårdsbidrag kan i undantagsfall kombineras med hemtjänst, till exempel genom att hemtjänsten utför insatserna under veckan och den anhörige under helgerna. Avgift tas ut för de insatser som utförs av hemtjänsten enligt fastställda omsorgsavgifter i Huddinge. Hemvårdsbidragets storlek baseras dels på omvårdnadsbehovets omfattning, dels på en procentsats av en tolftedel av prisbasbeloppet. Vid bedömningen räknas enbart de insatser som den enskilde söker hemvårdsbidrag för. Hemvårdsbidraget utgår som ett månadsbidrag och är indelat i fyra klasser grundat på omsorgsnivå. Bidraget innefattar inga sociala förmåner, semesterersättning eller dylikt. För utbetalning räknas ansökningsmånaden som första månad. Vid sjukhusvistelse eller vistelse på växelboende eller korttidsboende betalas inte hemvårdsbidrag ut. Hemvårdsbidrag betalas inte ut vid vistelser utomlands. Det är den som erhåller bidraget eller dennes ställföreträdare som är skyldig att meddela förändring. Hemvårdsbidragets fyra grupper motsvarar tidsmässigt nivåerna i gällande omsorgstaxa: Grupp 1: Hjälp regelbundet vardagar 30 % av prisbasbeloppet Grupp 2: Hjälp alla dagar och eller kvällar 60% av prisbasbeloppet Grupp 3: Hjälp alla tider på dygnet 90 % av prisbasbeloppet Grupp 4: Kontinuerlig hjälp hela dygnet 120% av prisbasbeloppet

183 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 27 (44) Beslut Beslut om hemvårdsbidrag fattas enligt 4 kap. 2 SoL. I beslutet skrivs endast vilken grupp som beviljats, inte kriterierna Turbunden resa Lagrum: 3 kap 6 och 4 kap 2 SoL Turbunden resa är ett frivilligt kommunalt åtagande enligt 4 kap. 2 SoL. Resandet är kopplat till ett biståndsbeslut och alltså inte något som den som deltar i daglig verksamhet eller har korttidsvistelse per automatik är berättigad till. Det förutsätts att den enskilde eller dennes företrädare har ansökt om insatsen. Beslut om turbunden resa förutsätter vidare att det också finns beslut om exempelvis korttidsvistelse, korttidstillsyn eller daglig verksamhet/dagverksamhet. Turbunden resa kan beviljas under förutsättning att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, till exempel genom allmänna kommunikationer, privat resa eller promenad. Definition Med turbunden resa avses resa efter i förväg uppgjord slinga mellan bostaden i Huddinge eller det särskilda boendet inom Stockholms län och aktuell verksamhet. Detta innebär att den som reser med turbunden resa inte har möjlighet att påverka resvägen. Turbundna resor genomförs huvudsakligen samordnat, det vill säga tillsammans med andra resenärer. Beslut Beslut om turbunden resa fattas som ett individuellt bistånd enligt 4 kap 2 SoL, bistånd i annan form. Andra typer av resor Färdtjänst Den, som har svårt att åka allmän kollektivtrafik, kan ansöka om färdtjänst. Ansökan handläggs av biståndskansliets färdtjänsthandläggare men beslutet fattas i färdtjänstnämnden i Region Stockholm. För resor utanför länsgränsen finns riksfärdtjänst. Färdtjänstresor är aktuella för den enskildes resor till och från till exempel fritidsaktiviteter och till och från verksamhet som anordnas av annan huvudman. Sjukresa Den som behöver söka vård och inte kan åka allmän kollektivtrafik kan bli beviljad att åka sjukresa med egen bil, taxi eller specialfordon eller rullstolstaxi, om det finns medicinska skäl. Detta gäller vid vård hos till exempel läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, tandläkare, kurator med flera. Det är alltid det medicinska behovet som styr och det är den vårdgivande instansen som fattar beslut om sjukresa. Vid sjukresa med extra service är föraren behjälplig till lägenhetsdörr och/eller sjukhusets vårdavdelning eller motsvarande.

184 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 28 (44) Insatsen sjukresa och sjukresa med extra service beviljas av Stockholms län landsting. Resor till och från skola/skolbarnomsorg Information om skolskjuts finns att läsa på huddinge.se samt i de lokala förskrifterna för rätt till kostnadsfri skolskjuts (HKF 6410).

185 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 29 (44) 4. Stöd och service enligt LSS 4.1 Personkretsbedömning För att vara berättigad insatser enligt LSS behöver den enskilde tillhöra någon av lagens tre personkretsar. Personkretstillhörighet utreds och bedöms i samband med ansökan om insats. En personkretsbedömning ska alltid göras före beslut om insats fattas enligt LSS. Personkrets 1 1: personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. En utvecklingsstörning uppstår i regel under individens utvecklingsperiod, det vill säga före cirka 16 års ålder, och innebär en intellektuell funktionsnedsättning. För att någon ska bedömas ha en utvecklingsstörning krävs en utredning som genomförs av en person med kvalificerad kunskap om funktionsnedsättningen utvecklingsstörning. Det handlar om en diagnos som fastställts efter en utredning av psykolog och/eller läkare. Autism och autismliknande tillstånd innebär vanligtvis begränsningar i socialt samspel, kommunikation och/eller begränsade upprepade beteenden, intressen och aktiviteter. Det ska ha funnits symtom inom båda områdena före tre års ålder för diagnosen autism. Ofta förekommer olika kombinationer av autism, utvecklingsstörning, epilepsi och syn- eller hörselskador. För att en person ska omfattas av personkrets 1 1 krävs att utvecklingsstörningen funnits före cirka 16 års ålder diagnosen fastställts genom utredning av behörig psykolog eller behörig läkare diagnosen är styrkt i intyg utfärdat av behörig psykolog eller behörig läkare Personer som uppfyller samtliga kriterier för personkrets 1 1 har enligt 7 rätt till insats enligt , i form av särskild service, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personkrets 1 2 Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Till personkrets 1 2 hör personer som i vuxen ålder, det vill säga från cirka 16 år, fått en hjärnskada med begåvningsmässig funktionsnedsättning som följd. Utlösande faktorer ska vara sjukdomar av kroppslig art så som tumörer, hjärnblödningar, eller skador som föranletts av yttre våld, till exempel trafikskador.

186 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 30 (44) För att en person ska omfattas av personkrets 1 2 krävs att hjärnskadan uppkommit i vuxen ålder, det vill säga från cirka 16 års ålder skadan innebär en begåvningsmässig funktionsnedsättning diagnosen fastställts genom utredning av behörig psykolog eller behörig läkare diagnosen är styrkt i intyg utfärdat av behörig psykolog eller behörig läkare Personer som uppfyller samtliga kriterier för personkrets 1 2 har enligt 7 rätt till insats enligt , i form av särskilt stöd och service, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personkrets 1 3 för att omfattas av personkretsen ska personen ha varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, som är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livs föringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Samtliga dessa kriterier ska vara uppfyllda. När det av underlaget i utredningen framgår att den enskilde inte omfattas av personkrets 1 1 eller 1 2 bör det utredas om den enskilde omfattas av personkrets 1 3. Bedömning av om kriterierna för personkrets 1 3 är uppfyllda görs utifrån den samlade informationen från till exempel läkarintyg av legitimerad läkare, ADL-bedömning eller dylikt samt information från hembesök och utredning. Vid bedömning av huruvida en person omfattas av personkrets 1 3, ska bedömningen inriktas på svårigheter i den dagliga livsföringen. Orsaken till dessa svårigheter är däremot av underordnad betydelse. För att tillhöra personkrets 1 3 ska samtliga nedanstående rekvisit vara uppfyllda. Funktionsnedsättningen ska vara stor, varaktig och inte orsakat av normalt åldrande förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen föranleda ett omfattande behov av stöd eller service Med stort menas att funktionsnedsättningen ska ha en sådan karaktär att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt. Det gäller till exempel om en person till följd av funktionshinder dagligen är mycket beroende av hjälpmedel och har återkommande behov av annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i hemmet, i utbildningssituationen, på arbetet, fritiden, för att förflytta sig, kommunicera och ta emot information. Varaktig funktionsnedsättning Med varaktigt menas att funktionsnedsättningen ska vara bestående, det vill säga inte vara av tillfällig eller övergående natur.

187 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 31 (44) Betydande svårigheter Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som till exempel hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, förflyttning inom- och utomhus, sysselsättning och för att utföra nödvändig träning eller behandling. Det kan också innebära att en person inte kan förstå och klara sin ekonomi. Andra svårigheter kan vara att kommunicera. Betydande svårigheter kan också anses föreligga då en person på grund av en funktionsnedsättning löper risk att bli isolerad från andra människor. Omfattande behov av stöd och service Med ett omfattande behov av stöd menas att personen ska ha ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra klarar på egen hand. Med återkommande avses att stödbehov föreligger dagligen, i olika situationer och miljöer. Behov av stöd ska uppfattas i vid bemärkelse och avse stöd av olika karaktär. Personer som anges i 1 3 har enligt 7 rätt till insats enligt 9 1-9, i form av särskilt stöd och service, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Personkretsbedömning av små barn När det gäller små barn med funktionsnedsättning kan det vara svårt att avgöra om det är barnets låga ålder eller funktionsnedsättningen i sig som ligger till grund för hjälpbehovet. I dessa fall får det göras en bedömning av om barnet med stigande ålder kan antas komma att få onormalt stora svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Funktionsnedsättning orsakad av missbruk Om kraven för att omfattas av personkrets 1 3 är uppfyllda, omfattas personen med funktionsnedsättning av LSS oavsett om funktionsnedsättningen är en konsekvens av missbruket eller inte. Rätten till hjälp enligt socialtjänstlagen mot själva missbruket kvarstår. För denna typ av insatser ansvarar IFO. Personer över 65 år Åldersrelaterade funktionsnedsättningar har ofta ett fortskridande förlopp. Enligt Socialstyrelsens mening bör det vara helt klarlagt av medicinsk expertis att funktionsnedsättningen inte beror på normalt åldrande för att en person över 65 år ska ha rätt till insatser enligt LSS. En medicinsk utredning kan därför vara nödvändig. Är funktionsnedsättningen icke åldersrelaterad har ofta besvären visat sig eller skadan uppkommit före 65 årsåldern. Observera att särskilda regler gäller för insatsen personlig assistans enligt LSS.

188 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 32 (44) 4.2 Personlig assistans Lagrum: 7, 9 2 och 9 a LSS För rätt till personlig assistans enligt LSS krävs att den enskilde har behov av denna insats för sina grundläggande behov. Med grundläggande behov avses behov av mycket personlig karaktär det vill säga personlig hygien, att äta, att klä sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personens behov. Rätt till personlig assistans inkluderar hela hjälpbehovet, även insatser som är av servicekaraktär samt ledsagning. Kommunens basansvar Kommunen har ett basansvar för personlig assistans. Kommunen ska ombesörja biträde av personlig assistent eller att ge ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. Assistansersättning Kommunen har hela det ekonomiska ansvaret för assistans avseende de grundläggande behoven upp till 20 timmar per vecka. Då en person begär personlig assistans och de grundläggande behoven överstiger 20 timmar i veckan kan den enskilde ha rätt till statlig assistansersättning, som regleras i 51 kap. socialförsäkringsbalken (SFB). Detta behov ska anmälas till Försäkringskassan (FK). Enligt 15 8 LSS kan kommunens handläggare göra en kortfattad behovsanmälan till FK utan att först inhämta den enskildes samtycke utan att därmed bryta mot offentlighets- och sekretesslagen. Den enskilde ska dock alltid informeras innan en sådan anmälan görs. I avvaktan på beslut från FK kan ett tidsbegränsat beslut fattas (max 6 månader). Antalet timmar i ett sådant beslut bör bedömas med viss restriktivitet. FK ersätter kommunen retroaktivt för kostnaderna vid beslut om personlig assistans över 20 timmar per vecka. Att notera är att beslut fattade enligt SoL inte ersätts retroaktivt av FK. Förhöjt timbelopp Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade ansöka hos FK om ett högre timbelopp. Detta gäller oavsett vem som tillhandahåller assistansen. Skäl för ett högre timbelopp kan vara att den enskilde kräver särskilt kvalificerad personal. Prövning av höjd ersättning sker individuellt från fall till fall. Tillfälligt utökade behov av personlig assistans Tillfälligt utökade behov definieras i propositionen 1992/93:159 som "behov som tillfälligt uppstår utöver vad som beräknats som assistansersättning, till exempel under en semesterresa". Den enskilde måste lämna in en ansökan som kommunen utreder i sedvanlig ordning.

189 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 33 (44) Assistansen ska beviljas för hjälp i krävande situationer av personlig karaktär. Det vill säga kriterierna ska vara desamma som vid stadigvarande behov. Om annan utförare än kommunen ska svara för att utföra den tillfälliga utökningen, lämnas ersättning för skäliga kostnader. Inom ramen för de ytterligare timmar som kommunen beviljar ryms även ersättning för assistentens omkostnader. Denna ersättning ska täcka omkostnader för assistenten under den aktuella semesterresan. Om en person ofta ansöker om tillfälligt utökat behov kan det tyda på att FK i sin bedömning av assistansersättning inte tagit hänsyn till alla förutsägbara och kontinuerliga behov. När det rör sig om en varaktig förändring ska den statliga ersättningen omprövas. Biståndskansliet har i dessa fall skyldighet att anmäla det ökade behovet till FK. Sjukfrånvaro för assistenten Om en fristående organisation eller den enskilde själv anställt assistenten har assistansanordnaren en skyldighet att också tillhandahålla assistansen om den ordinarie assistenten blir sjuk. Kommunen kan endast tillhandahålla utförandet av assistansen vid sjukfrånvaro om det föreligger särskilda skäl till det enligt 24 LSS. Särskilda skäl kan exempelvis vara att assistansen tillhandahålls av ett mycket litet bolag med begränsade resurser. Ansökan om tillfällig utökning vid ordinarie assistents sjukdom måste begäras av den enskilde enligt 9 2 LSS. Assistansanordnarens skyldighet att tillhandahålla assistans Assistansanordnaren är skyldig att tillhandahålla all den assistans, för vilken den enskilde har beviljats ekonomiskt stöd enligt 9 2 eller assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. Detta gäller dock inte om tillståndshavaren har särskilda skäl för att inte tillhandahålla all assistans enligt 24 LSS. Personlig assistans under vistelse på sjukhus Den som är beviljad personlig assistans kan ges möjlighet att under viss del av beviljad tid ha med sig sin personlige assistent under sjukhusvistelsen om särskilda skäl föreligger. Detta gäller när personen behöver stöd med att kommunicera som grundläggande behov. Föräldrar med funktionsnedsättning Att svara för omvårdnaden av den enskildes barn är i princip inte en arbetsuppgift för den personliga assistenten. Undantag kan göras under spädbarnsåren och då vad gäller den praktiska omvårdnaden. Hushållsgemenskap Alla vuxna hushållsmedlemmar har ett gemensamt ansvar för hushållet. Den personliga assistenten ska inte ta över ansvaret från make, maka, sambo eller partner för det gemensamma hushållet. Detta gäller även när det finns vuxna hemmavarande barn.

190 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 34 (44) 65 års-gränsen Personer med pågående insatser enligt 9 2 LSS eller assistansersättning enligt SFB som den enskilde ansökt om eller som beviljats före 65 års ålder får behålla insatsen eller ersättningen efter det att de fyllt 65 år. För rätt till assistans förutsätts att ansökan inkommit senast dagen före 65 - årsdagen och därefter blivit beviljad. Antalet assistanstimmar enligt LSS eller SFB får inte utökas efter det att personen fyllt 65 år. Behovet av ökade insatser efter 65-årsdagen får tillgodoses på annat sätt, till exempel genom insatser enligt SoL. Omvårdnadsbidrag/merkostnadsersättning vid funktionsnedsättning hos barn eller vuxna - personlig assistans Statlig ersättning kan utgå i form av omvårdnadsbidrag/merkostnadsersättning vid funktionsnedsättning hos barn eller vuxna enlig 50 kap. socialförsäkringsbalken. Den som har ett barn med funktionsnedsättning och som behöver extra tillsyn eller vård kan ha rätt till omvårdnadsbidrag för sitt merarbete Barn och vuxna kan även ha rätt till merkostnadsersättning för merkostnader som är kopplade till funktionsnedsättningen. Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning administreras av Försäkringskassan. Rätten till personlig assistans och assistansersättning går före omvårdnadsbidraget / merkostnadsersättningen såtillvida att ersättningarna kan reduceras när personlig assistans beviljas. Beslut Beslut om personlig assistans fattas enligt 9 2 LSS. 4.3 Ledsagarservice Lagrum: 7 och 9 p. 3 LSS Ledsagarservice enligt LSS är en insats som beviljas i syfte att möjliggöra en aktiv fritid utanför hemmet för den enskilde genom att erbjuda stöd till, från och under till exempel kultur- och fritidsaktiviteter och besök hos släkt och vänner. Insatsen kan även tillgodose behov av ledsagning vid exempelvis sjukhusbesök. Ledsagarservicen ska vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig service. Insatsen är dock inte jämförbar med personlig assistans, eftersom varken omvårdnad eller medicinska insatser ingår i ledsagarservice. Insatsen kan ges alla dagar i veckan. Insatsen beviljas i första hand för återkommande aktiviteter i närmiljön. Vidare kan ledsagning beviljas i samband med en riksfärdstjänstresa för stöd under resan vid behov. För ungdomar år, bedöms behovet av ledsagning utifrån vad som kan betraktas som normalt för en ungdom i motsvarande ålder. Hänsyn ska tas till den enskildes behov av att emellanåt göra saker tillsammans med annan vuxen än ens föräldrar, syskon eller andra anhöriga. Om det finns särskilda skäl kan ledsagarservice beviljas till barn yngre än 13 år.

191 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 35 (44) I gruppbostad Den som bor i gruppbostad ska vanligtvis få sina behov av ledsagning tillgodosedda inom ramen för insatsen gruppbostad. I insatsen gruppbostad ingår ledsagning till aktiviteter som återkommer veckovis eller till semesterresa inom Sverige en gång per år. Finns behov utöver detta, kan ledsagarservice beviljas. Ledsagarservicens omfattning ska dels bedömas utifrån behov, dels utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan bedömas som goda levnadsvillkor. Vid bedömning för barn och unga ska hänsyn tas till vad som är att betrakta som barnets bästa. Beslut Insatsen beviljas enligt 9 3 LSS. I bedömningen bör anges för vilka aktiviteter som ledsagarservice avses. 4.4 Kontaktperson Lagrum: 7 och 9 4 LSS Många personer med funktionsnedsättning har få kontakter vid sidan av sina anhöriga. En stor del saknar gemenskap med andra människor i arbetsliv och på fritiden. Insatsen kontaktperson ska tillgodose behovet av att bryta social isolering samt underlätta till ett mer självständigt liv i samhället. Kontaktpersonen kan hjälpa till vid deltagande i fritidsaktiviteter och ska kunna ge råd till den enskilde i vardagssituationer som inte är av komplicerad natur. Insatsen ska ses som ett icke professionellt stöd. Insatsen kan beviljas till ungdomar och vuxna oavsett boendeform. Behov av insatsen kontaktperson enligt LSS ska bedömas utifrån den enskildes behov och utifrån övriga insatser med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som goda levnadsvillkor. Beslut Insatsen beviljas enligt 9 4 LSS. 4.5 Avlösarservice Lagrum: 7 och 9 5 LSS Insatsen avser avlösning i det egna hemmet, det vill säga att en person tillfälligt övertar omvårdnaden av en person med funktionsnedsättning från dennes anhöriga. Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning behöver ofta hjälp med avlösning för att kunna koppla av eller genomföra aktiviteter som barnet med funktionsnedsättning inte deltar i. Insatsen kan även vara en förutsättning för att föräldrarna skall kunna ägna sig åt barnets syskon. För vuxna personer med funktionsnedsättning som bor tillsammans med sina anhöriga kan avlösarservice innebära en avlastning för anhöriga. Avlösarservice kan ges såväl som en regelbunden insats som i situationer som inte kan förutses. Insatsen kan utföras dygnet runt.

192 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 36 (44) Insatsen utförs i eller i nära anslutning till hemmet. Vid mer omfattande aktiviteter utanför bostaden kan insatsen ledsagarservice enligt LSS istället vara aktuellt. Avlösningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som goda levnadsvillkor. Vid bedömning för barn och unga ska hänsyn tas till vad som är att betrakta som barnets bästa. Beslut Beslut om avlösarservice fattas enligt 9 5 LSS. 4.6 Korttidstillsyn för skolungdom över 13 år Lagrum: 7 och 9 7 LSS Den ordinarie skolbarnomsorgen i Huddinge kommun omfattar barn och ungdomar från och med förskoleklass till och med månaden efter att barnet fyller 13 år. Detta gäller även barn med funktionsnedsättning. För särskolor i andra kommuner kan andra regler finnas gällande åldersgränsen. Många ungdomar med funktionsnedsättning som passerat den övre åldersgränsen för skolbarnomsorg och som har förvärvsarbetande (även studerande och aktivt arbetssökande) vårdnadshavare/förälder kan av olika skäl inte klara sig själva före och efter skoldagen samt under skollov. Det är därför nödvändigt att de under sådan tid kan tillförsäkras både en trygg situation och en meningsfull sysselsättning. Behovet av tillsyn och verksamhet kan vara varierande. Det innebär att tillsynen måste kunna utformas flexibelt och med utrymme för individuella lösningar. Korttidstillsyn kan ges före och efter skolans slut, under skollov och studiedagar till och med sista terminen i (motsvarande) gymnasium. I insatsen korttidstillsyn ingår omvårdnad, till exempel hjälp att sköta hygien, att äta, att klä på sig, att gå och förflytta sig. Beslut Beslut om korttidstillsyn för skolungdom över 13 år fattas enligt 9 7 LSS. 4.7 Korttidsvistelse Lagrum: 7 och 9 6 LSS Syftet med insatsen är att ge den enskilde möjlighet till rekreation och miljöombyte och eller avlösning för anhöriga. Korttidsvistelse kan vara i form av korttidshem, korttidsfamilj eller genom lägervistelse. För barnet/ungdomen ska insatsen tillgodose behov av rekreation och miljöombyte samt ge möjlighet till personlig utveckling. Korttidsvistelse ska kunna erbjudas som en regelbundet återkommande insats likväl som en lösning vid akuta situationer. Insatsen kan utföras alla dagar i veckan, dygnet runt. Oavsett hur korttidsvistelsen arrangeras bör, undantaget vid lägervistelse, den enskilde kunna fortsätta med sina dagliga aktiviteter, till exempel daglig verksamhet eller skola.

193 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 37 (44) Det barn eller den ungdom som är beviljad korttidsvistelse under skollov bör inte under samma period vistats i skolbarnomsorgen eller ha korttidstillsyn. Den enskildes eller en enskild familjs önskemål och behov bör så långt det är möjligt vara avgörande vid val av utformning av korttidsvistelsen. Det är viktigt att understryka att inte varje vistelse utanför det egna hemmet kan utgöra en korttidsvistelse i lagens mening. En förutsättning är att vistelsen utformats i samarbete med kommunen eller förberetts på ett sådant sätt att kommunen som huvudman för insatsen har möjlighet att bära sitt ansvar, se RÅ 2003 ref. 79. Om den enskilde har behov av medicinska omvårdnadsinsatser i samband med korttidsvistelsen måste kommunen samverka med sjukvårdshuvudmannen för att säkerställa den medicinska omvårdnaden. Korttidsvistelsens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som goda levnadsvillkor. Beslut Beslut om korttidsvistelse fattas enlig 9 6 LSS Avgränsning rehabiliteringsresor Landstinget kan anordna rehabiliteringsresor eller habiliteringsverksamhet på annan ort under en period. Det är inte en insats som ingår i kommunens skyldigheter enligt SoL eller LSS. 4.8 Daglig verksamhet Lagrum: 7 och 9 10 LSS För personer som omfattas av personkrets 1 1 eller 1 2 som är i yrkesverksam ålder och inte förvärvsarbetar eller utbildar sig har rätt till daglig verksamhet. Uppföljning görs inför 65-årsdagen som är den allmänna pensionsåldern. Om den enskilde vill och behov finns kan han eller hon fortsätta på daglig verksamhet enligt LSS fram till 67 år (yrkesverksam ålder). Insatsen erbjuds helgfri vardag mellan 8:00 17:00. I insatsen ingår omvårdnad och viss hälso- och sjukvård. Avgränsning personkrets 1 3 Personer som omfattas av personkrets 1 3 har inte rätt till daglig verksamhet enligt LSS. Beslut Beslut om daglig verksamhet fattas enligt 9 10 LSS.

194 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 38 (44) 4.9 Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna Lagrum: 7 och 9 9 LSS Bostad med särskild service för vuxna Vid en ansökan om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS görs en bedömning utifrån den enskildes omvårdnads- och tillsynsbehov samt behovet av närhet till en fast personalgrupp som kan ge "dygnet-runt-stöd". Behovet av stöd och service ska vara så pass omfattande att det inte kan tillgodoses genom stöd i eget boende. Bostad med särskild service kan beviljas i form av gruppbostad eller service bostad. I insatsen ingår även ledsagning till, under och från fritidsverksamhet, kulturella aktiviteter och under den enskildes semester. I en gruppbostad finns det en fast personalgrupp som i huvudsak ska täcka den enskildes hela stödbehov. Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till ett gemensamt serviceutrymme och en fast personalgrupp. En servicebostad är en mellanform mellan ett eget boende och ett boende i en gruppbostad. I en servicebostad ska lägenheterna vara fullvärdiga och dygnet-runt-stöd, utifrån den enskildes behov, erbjuds i den egna lägenheten av en fast personalgrupp. Annan särskilt anpassad bostad Med annan särskilt anpassad bostad för vuxna avses en bostad med viss grundanpassning till funktionsnedsättningen men utan fast bemanning. Behovet av stöd kan ges inom ramen för insatser enligt LSS, SoL eller SFB. Beslut Beslut om bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna fattas enligt 9 9 LSS Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar Lagrum: 9 8 LSS Grundprincipen är att barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska växa upp i sina föräldrahem. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför familjehemmet kan först komma i fråga om barnet eller ungdomen, trots olika stödinsatser, inte kan bo kvar i föräldrahemmet. Det kan då till exempel handla om barn och ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar, det vill säga att omvårdnadsbehovet är av sådan omfattning och art att det kräver särskild omvårdnad, eller för barn och ungdomar som har behov av skolgång på annan ort.

195 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 39 (44) Boende i samband med skolgång Bostad med särskild service enligt 9 8 kan beviljas till barn och ungdomar som på grund av sin funktionsnedsättning har behov av undervisning som inte finns tillgänglig i hemkommunen. För gymnasiestudier på annan ort gäller att ungdomen har blivit antagen till sökt utbildning samt att ungdomen på grund av sin funktionsnedsättning har ett sådant omvårdnadsbehov att han eller hon under sin utbildning utanför hemkommunen endast kan klara detta om han eller hon erhåller denna typ av insats. Behov av bostad med särskild service för barn och ungdomar på grund av skolgång på annan ort gäller dock endast tills skolrätten upphör. Med familjehem avses i LSS detsamma som i 3 kap. 2 socialtjänstförordningen (2001:937) (SoF). Insatsen ska utformas så att det ger barnet goda möjligheter att bibehålla en bra kontakt med föräldrar, vårdnadshavare, syskon och vänner. Beslut Beslut om insatsen boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför familjehemmet fattas enligt 9 8 LSS.

196 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 40 (44) 5. Övrig aktuell lagstiftning 5.1 Dokumentation Handläggning av ärenden enligt SoL och LSS ska dokumenteras enligt 11 kap. 5 SoL respektive 21a LSS. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärenden samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen ska tillgodose flera syften framförallt är dess syfte att förstärka rättssäkerheten och möjliggöra att den enskilde får insyn i handläggningen. Därutöver är dokumentationen bland annat ett viktigt arbetsredskap i handläggningen och uppföljningen samt en förutsättning för egenoch statlig kontroll av handläggningen. Alla omständigheter som framkommit i en utredning om den enskilde och som är av betydelse för ärendet ska dokumenteras. Utgångspunkten för omfattningen av dokumentationen är att ny personal ska kunna utföra sina arbetsuppgifter med ledning av de uppgifter, som tidigare har dokumenterats. Handlingar, som upprättas inom socialtjänsten och som rör enskilda ska innehålla tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter. Handlingarna ska vara väl strukturerade och tydligt utformade. Det ska alltid framgå av dokumentationen vad som är faktiska omständigheter i ärendet och vad som är bedömningar. Vidare ska det framgå av handlingen vem som upprättat den samt när den upprättats. Den enskilde har alltid rätt att ta del av dokumentationen i sin personakt. 5.2 Sekretess Den som är anställd eller praktiserar inom biståndskansliet har tystnadsplikt. Sekretess innebär ett förbud att röja uppgifter vare sig det sker muntligen, skriftligen eller på annat sätt. Sekretessen inom socialtjänsten råder för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men, enligt 26 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Sekretess gäller mot närstående, allmänheten och mot andra myndigheter, såsom Försäkringskassan och Polismyndigheten, förutsatt att det inte finns någon sekretessbrytande bestämmelse. Sekretess gäller även mellan olika verksamheter inom Socialförvaltningen. Sekretessen får brytas med stöd av en sekretessbrytande bestämmelse eller efter menprövning. Den enskilde kan även lämna sitt samtycke till att en sekretessbelagd uppgift lämnas ut. Ett sådant samtycke måste alltid dokumenteras på ett betryggande sätt Företrädare för vuxna Utgångpunkten i ärenden som berör vuxna människor, d.v.s. alla över 18 år, är att den enskilde företräder sig själv.

197 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 41 (44) Den enskilde har alltid rätt att anlita ombud vid kontakt med biståndskansliet. Ett ombud kan vara vilken fysisk person som helst som den enskilde utfärdar fullmakt till. Ett ombud ska alltid ha en fullmakt och kunna styrka sin behörighet. En fullmakt kan vara både skriftlig och muntlig. Skriftliga fullmakter rekommenderas, men i de fall en muntlig fullmakt lämnas ska den också alltid dokumenteras. En fullmakt slutar gälla omedelbart om den återkallas av någon av parterna. Den enskilde kan även utfärda en framtidsfullmakt. En framtidsfullmakt träder i kraft när en fullmaktsgivare på grund av psykisk störning, sjukdom, skada eller liknande förhållande är ur stånd att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser. En framtidsfullmakt måste vara skriftlig och uppfylla de övriga formaliakrav som ställs i lagen. Enligt bestämmelser om anhörigställföreträdarskap i 17 kap. föräldrabalken har anhöriga, utan att vara ombud eller legal företrädare, lagstöd för att vidta vissa ordinära rättshandlingar med anknytning till den enskilde. Dessa rättshandlingar är dock begränsade och omfattar exempelvis inte rätt att ansöka om särskilt boende. Sekretessregler måste alltid beaktas om en anhörig agerar med stöd av anhörigställföreträdarskap. Om den enskilde på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, kan en god man förordnas för denne. Utgångspunkten för godmanskap är att den enskilde samtycker till det. Om den enskilde på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande är ur stånd att ta hand om sina angelägenheter kan en förvaltare förordnas för denne. Förvaltarskap förutsätter inte den enskildes samtycke, dock får förvaltarskap inte anordnas om den enskilde på ett mindre ingripande sätt kan få hjälp. 5.4 Anmälan om god man eller förvaltare Enligt 5 kap. 3 socialtjänstförordningen ska vård- och omsorgsnämnden anmäla till överförmyndarnämnden om den finner att: 1. god man eller förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon, 2. någon inte längre bör ha förvaltare, eller 3. förhållandena talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på ett betryggande sätt. Överförmyndarnämnden och tingsrätten kan även förelägga vård- och omsorgsnämnden att inkomma med en social utredning när de utreder en persons behov av god man eller förvaltare. 5.5 Rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah Missförhållanden enligt lex Sarah - 14 kap. 3 SoL och 24b LSS Den som uppmärksammar eller får kännedom om missförhållanden eller risk för missförhållanden i den egna verksamheten är skyldig att rapportera detta.

198 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 42 (44) Med missförhållanden menas både handlingar och försummelser som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Med påtaglig risk för missförhållande avses en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande. Upprepade händelser som var för sig inte behöver vara missförhållanden kan tillsammans utgöra ett missförhållande. Missförhållanden som ska rapporteras kan till exempel vara: beslut som inte verkställts uteblivna insatser brister i bemötande Enligt bestämmelserna om lex Sarah ska: personalen genast rapportera missförhållanden till den som bedriver verksamheten den som bedriver verksamheten ska utreda och avhjälpa eller undanröja det rapporterade missförhållandet utan dröjsmål den som bedriver verksamheten ska, om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 5.5 Anmälan till Försäkringskassan Enligt 15 LSS ska socialnämnden anmäla till Försäkringskassan vid följande tillfällen: när någon som har ansökt om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan assistans enligt 9 2 kan antas ha rätt till assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, när någon som får assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken beviljas boende med särskild service, daglig verksamhet, barnomsorg eller någon annan insats som kan påverka behovet av personlig assistans, om det finns anledning att anta att assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken används för annat än köp av personlig assistans eller kostnader för personliga assistenter

199 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 43 (44) 6. Källhänvisning De källor som riktlinjerna baseras på: Författningar Folkbokföringslagen (1991:481) Förordning (2011:1163) om statsbidrag för särskilt utbildningsstöd Förvaltningslag (2017:900) (FL) Föräldrabalken (1949:381) (FB) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) Kommunallagen (2017:725) (KL) Lag om färdtjänst (1997:936) Lag om riksfärdtjänst (1997:935) Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) Socialförsäkringsbalken (2010:110) (SFB) Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) Socialtjänstförordningen (2001:937) (SoF) Äktenskapsbalken (1987:230) Förarbeten Regeringens proposition 2010/11:49 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun Regeringens proposition 2004/05:39 Kvalitet, dokumentation och anmälningsplikt i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Regeringens proposition 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m. Regeringens proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade. Föreskrifter och internationella konventioner Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (SOSFS 2002:9) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5) FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD)

200 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 44 (44) HKF 6410 Lokala förskrifter för rätt till kostnadsfri skolskjuts Dokument som kompletterar riktlinjerna Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Socialstyrelsen (2015) Artikelnummer Modell för samverkan kring barn och unga med funktionsnedsättning och social problematik. Uppföljning september Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge, Huddinge kommun (2012) Riktlinje lex Sarah, Social- och äldreomsorgsförvaltningen, Huddinge kommun (2015) Socialtjänstlagen - en vägledning, Svenska kommunförbundet 1 januari 2002, cirkulärnummer 2001:139

201 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (37) Antaget i kommunfullmäktige , 16, , 187 med ändring , 42, , 156. Ändring i socialnämnden , 8, , 3 Riktlinjer för handläggning inom socialnämndens ansvarsområde för biståndskansliets verksamhet FÖRORD Biståndskansliet arbetar på uppdrag av kommuninvånarna i Huddinge kommun. Deras behov ska alltid stå i fokus för vår verksamhet. Biståndskansliet står för en rättssäker handläggning och en god service i mötet med brukare och anhöriga. Målet för verksamheten är en mycket väl fungerande myndighetsutövning som präglas av rättssäkerhet och hög kvalité. En rättssäker handläggning innebär att vi utreder och fattar beslut utifrån gällande lagstiftning, föreskrifter och rättspraxis. Vi dokumenterar det som ingår i vårt uppdrag och som är relevant utifrån bedömning och beslut. I samtliga fall görs en individuell bedömning av den enskildes individuella behov för att bedöma rätten till ansökt bistånd eller insats. Vi medarbetare ska alltid stå för en god service till Huddinge kommuns invånare. Det innebär att vi har ett respektfullt och professionellt bemötande i kontakter med brukare och anhöriga. Vår utgångspunkt ska alltid vara att alla människor har lika värde och rättigheter. Vi är tillgängliga när kommuninvånare söker oss och i möjligaste mån behjälpliga i att hänvisa frågor till rätt instans. Biståndskansliets ansvarsområde rör brukarens behov utifrån en funktionsnedsättning och dess konsekvenser, men den enskildes liv är en helhet och ibland behövs stöd från flera områden samtidigt. Det kan handla om stöd med kompetens inom andra områden. I dessa situationer är vårt uppdrag att samverka och arbeta tillsammans med andra aktörer för brukarens bästa.

202 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 2 (37) Innehåll Riktlinjernas tillämpning Aktuell lagstiftning Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL)...5 Kvalitet...5 Aktualisering av ärende...6 Ansvarig kommun...6 Förhandsbesked enligt SoL...7 Begäran om överflyttning enligt SoL Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)...8 Aktualisering av ärende...9 Ansvarig kommun...9 Förhandsbesked Skälig levnadsnivå SoL i förhållande till goda levnadsvillkor LSS Gemensamma utgångspunkter för handläggning Barnperspektivet...10 Anmälningsskyldighet för ett barns skydd...11 Modell för samverkan kring barn och unga med funktionsnedsättningar och social problematik Föräldraansvar och gemensamt hushåll...11 Föräldraansvar...11 Gemensamt hushåll...11 Föräldrars försörjningsskyldighet när barnet får vård i annat hem Stöd och omsorg enligt SoL Hjälp i hemmet...12 Särskilda fall personligt utformat stöd Trygghetslarm Boendestöd...14 Boendestöd natt (Nattpatrull) Ledsagning Avlösning i hemmet Kontaktperson...15 Personligt ombud Korttids- eller växelboende Korttidsvistelse för barn och ungdomar Olika boendeformer...17 Vård- och omsorgsboende...18 Vård- och omsorgsboende med demensinriktning...18 Hem för vård eller boende (HVB)...18

203 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 3 (37) Särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning...18 Boendekedja Dagverksamhet och daglig sysselsättning...19 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom...19 Daglig sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning...19 Träfflokaler Hemvårdsbidrag Turbunden resa...20 Andra typer av resor Stöd och service enligt LSS Personkretsbedömning...22 Personkretsbedömning av små barn...24 Funktionsnedsättning orsakad av missbruk...24 Personer över 65 år Personlig assistans...24 Kommunens basansvar...25 Assistansersättning...25 Förhöjt timbelopp...25 Tillfälligt utökade behov av personlig assistans...25 Sjukfrånvaro för assistenten...26 Assistansanordnarens skyldighet att tillhandahålla assistans...26 Personlig assistans under vistelse på sjukhus...26 Föräldrar med funktionsnedsättning...26 Hushållsgemenskap års-gränsen...26 Vårdbidrag/handikappersättning - personlig assistans Ledsagarservice...27 I gruppbostad Kontaktperson Avlösarservice Korttidstillsyn för skolungdom över 13 år Korttidsvistelse...29 Avgränsning rehabiliteringsresor Daglig verksamhet...30 Avgränsning personkrets Bostad med särskild service för vuxna...30 Annan särskilt anpassad bostad Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar 31 Boende i samband med skolgång Handläggning Förvaltningslagen Överklagan...32

204 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 4 (37) 6.3 Dokumentation Sekretess Anmälan om god man eller förvaltare Rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah...34 Missförhållanden enligt lex Sarah - 14 kap. 3 SoL och 24b LSS Anmälan till Försäkringskassan Källhänvisning...36 Författningar...36 Förarbeten...36 Föreskrifter och internationella konventioner...36 Prejudikat och JO-beslut...37 Dokument som kompletterar riktlinjerna...37 E-källor...37

205 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5 (37) RIKTLINIJERNAS TILLÄMPNING Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för biståndshandläggare i arbetet att utreda och bedöma behov. Det är viktigt att poängtera att riktlinjerna inte innebär någon inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell prövning av sin ansökan. Varje beslut ska vara baserat på den enskildes behov. Riktlinjerna syftar även till att ge en beskrivning av de insatser som finns att tillgå inom biståndskansliets ansvarsområde. Även i detta avseende innebär riktlinjerna inte någon inskränkning i den enskildes möjlighet att få sin ansökan prövad. Det är vidare inte möjligt att avslå en ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen med motiveringen att kommunen inte tillhandahåller den specifika ansökta insatsen. Biståndshandläggare har delegation att fatta beslut om flertalet insatser, med vissa undantag, enligt aktuell delegationsordning för socialnämnden i Huddinge kommun. De källor som riktlinjerna baseras på redovisas i kapitel 7. Källhänvisning. 2. Aktuell lagstiftning Socialtjänstlagen (SoL) utgör basen inom all socialtjänst. För personer med varaktiga funktionsnedsättningar som innebär ett omfattande behov av stöd och service, finns dessutom möjligheten att få insatser genom lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 2.1 Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) SoL har det grundläggande syftet att garantera att medborgare får sina behov av bistånd tillgodosedda (prop. 2000/01:80 s. 91). Socialtjänstens grundläggande principer handlar om helhetssyn, frivillighet, det förebyggande perspektivet och att den enskildes egna resurser ska tas tillvara. Individens delaktighet och egna ansvar ska beaktas. Socialtjänsten ska också präglas av frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, flexibilitet, normalisering, närhet och valfrihet. Kvalitet Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet enligt 3 kap. 3 SoL. Detta krav gäller oavsett om det är kommunen själv eller en av kommunen godkänd utförare som utför de biståndsbedömda insatserna. Särskilda bestämmelser för personer med funktionsnedsättning och närstående till dem. Socialnämnden ska: verka för att människor med olika funktionsnedsättningar får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Nämnden ska också medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd enligt 5 kap. 7 SoL. genom stöd och avlösning underlätta för dem, som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller personer som har en funktionsnedsättning. I kontakten med anhöriga ska anhörigas behov av stöd uppmärksammas och hjälp erbjudas enligt 5 kap. 10 SoL.

206 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 6 (37) Biståndsformer Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt, enligt 4 kap. 1 SoL. Begreppet livsföring i övrigt beskrivs i förarbeten till socialtjänstlagen (prop. 2000/01:80) omfatta de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstöd. Livsföring i övrigt sammanfattar en lång rad olika behov av stöd och hjälp, vård och omsorg. Det bistånd som kan tillgodose behoven varierar utifrån såväl individuella förhållanden som tillgängliga resurser. Bistånd enligt 4 kap. 1 SoL ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Nämnden har även möjlighet, men inte skyldighet, att bevilja bistånd enligt 4 kap. 2 SoL, utöver vad som anges i första paragrafen, om det finns skäl för det. Aktualisering av ärende Ett ärende kan aktualiseras hos socialnämnden genom en ansökan, anmälan eller på annat sätt enligt 11 kap. 1 SoL. Det finns inga formkrav för en ansökan om bistånd enligt SoL. En ansökan kan således vara skriftlig eller muntlig. Vid en muntlig ansökan är det dock av vikt att ansökan dokumenteras på ett betryggande sätt. Om ett ärende aktualiseras genom en anmälan eller på annat sätt (exempelvis genom en kallelse till vårdplanering) ska en ansökan inges av den enskilde eller legal förträdare för denne för att en utredning kan inledas. Om den enskilde inte önskar att ansöka om bistånd, fattas beslut om att inte inleda utredning enligt 11 kap. 1 SoL. Biståndsbedömning Den enskilde har rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 när; behov föreligger behovet inte kan tillgodoses på annat sätt biståndet behövs för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå Rätten till bistånd gäller alla insatser som den enskilde behöver för sin försörjning och sin livsföring i övrigt för att uppnå en skälig levnadsnivå. Ansvarig kommun I frågor som avser ansvarig kommun enligt SoL används huvudsakligen tre olika begrepp; bosättningskommun den kommun, där den enskilde anses vara bosatt

207 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 7 (37) vistelsekommun den kommun, där den enskilde tillfälligt vistas i när hjälpbehov inträder folkbokföringskommun den kommun, där den enskilde är folkbokförd Rätten till bistånd gäller primärt den som är bosatt i kommunen. Bosättningskommunen har det yttersta ansvaret för att den enskilde får den hjälp och det stöd som han eller hon behöver. Med bosättningskommun avses enligt 2 a kap. 3 p.1 SoL den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt. Den kommunen är i de allra flesta fall också den kommun, där den enskilde är eller borde vara folkbokförd. I regel bör den enskilde vara folkbokförd på den adress där den enskilde har sin regelmässiga dygnsvila, enligt 6 folkbokföringslagen. Bosättningskommun kan vidare vara den kommun till vilken den enskilde har sin starkaste anknytning, enligt 2a kap. 3 p. 2 och 3 SoL. I sådant fall bär den kommun, som den enskilde har sin starkaste anknytning till, ansvaret för det stöd och den hjälp som den enskilde är i behov av. Vid bedömningen av den enskildes anknytning till kommunen beaktas bland annat var den enskilde har sin regelmässiga dygnsvila, var den enskilde har sitt sociala nätverk och vilken uppfattningen den enskilde själv har om till vilken kommun han eller hon har sin starkaste anknytning (prop. 2010/11:49 s ). Om den enskilde vistas i en annan kommun än bosättningskommunen när behovet av stöd uppstår, är vistelsekommunen ansvarig enbart för akuta insatser enligt 2 a kap. 2 SoL. Vistelsekommunen ansvarar för akuta situationer som uppstår under vistelsen i kommunen. Vistelsekommunen är även ansvarig när det inte går att fastställa vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun, enligt 2a kap. 1 SoL. Vid behov är vistelsekommunen vidare skyldig att, på bosättningskommunens begäran, bistå i utredningen av den enskildes behov och verkställa bosättningskommunens beslut enligt 2 a kap. 6 SoL. Vistelsekommunen tar inte över ansvaret för den enskildes behov från bosättningskommunen. Det innebär att bosättningskommunen behåller ansvaret för den enskilde vid tillfällig vistelse i annan kommun för exempelvis studier eller semester. Bosättningskommunen behåller även ansvaret när den enskilde till följd av biståndsbeslut vistas i en annan kommun, exempelvis vid boende i en särskild boendeform enligt 2a kap. 4 SoL. Folkbokföringskommunen ansvarar för att tillgodose den enskildes behov av stöd och hjälp inför avslutning av kriminalvård på anstalt eller vård på sjukhus enligt 2a kap. 5 SoL. Det bör även förtydligas att det kommunala yttersta ansvaret att tillgodose den enskildes behov inte påverkar det ansvar som samtidigt ligger på andra huvudmän till exempel hälso- och sjukvården, enligt 2 kap 1 SoL. Förhandsbesked enligt SoL Om den enskilde önskar att flytta till en annan kommun kan den enskilde ansöka om insatser i den kommunen enligt 2 a kap. 8 SoL, om han eller hon:

208 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 8 (37) eller till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser som är nödvändiga att tillgodose för att brukaren skall kunna bosätta sig i den andra kommunen på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som det finns behov av tillgodoses. Biståndskansliet handlägger främst ansökningar om förhandsbesked från personer, som tillhör personkretsen i punkt 1. Det är emellertid viktigt att även ha kännedom om rättigheter för personkretsen i punkt 2. Vid utredning om förhandbesked ska först en bedömning göras om brukaren omfattas av någon av personkretsarna i bestämmelsen. Om den enskilde omfattas av någon av personkretsarna, görs en sedvanlig biståndsbedömning om rätten till ansökt bistånd enligt 4 kap. 1. Ingen hänsyn ska då tas till om den enskildes behov redan är tillgodosedda i den andra kommunen. För att ingå i personkretsen i punkt 1 ska den enskilde ha ett varaktigt behov av vård- och omsorgsinsatser som behöver ges dygnet runt för att tillgodose behov av personlig omsorg, omvårdnad och tillsyn. Det framgår av förarbetena till SoL (prop. 2010/11:49) att enskilda, som tillhör persongruppen i punkt 1, kan ansöka om förhandsbesked för biståndsformerna hemtjänst och särskilt boende (särskilda boendeformer). Begäran om överflyttning enligt SoL En kommun kan begära överflyttning av ett ärende till en annan kommun, om den enskilde har sin starkaste anknytning till den andra kommunen och det med hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehovets varaktighet och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt enligt 2 a kap. 10 SoL. Vid en sådan begäran ska kommunen, som mottagit begäran om överflyttning, meddela sin inställning utan dröjsmål. Om svaret inte lämnats inom en månad eller om de berörda kommunerna inte kommer överens, kan den kommun som begärt överflyttning, ansöka om det hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO), enligt 2 a kap. 11 SoL. 2.2 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS är en rättighetslag med syfte att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet samt att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. För personer, som omfattas av någon av lagens personkretsar, finns rätt till tio insatser av särskilt stöd och service. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger.

209 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 9 (37) Grunden för tillämpningen av LSS är respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges. Kvalitet i verksamheten ska systematiskt säkras. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor enligt 7 LSS. Aktualisering av ärende Ett ärende enligt LSS aktualiseras genom en ansökan från den enskilde eller legal företrädare för denne enligt 8 LSS. Rätt till insatser Den enskilde har rätt till insatser enligt 7 om; den enskilde omfattas av någon av personkretsarna i 1 behov föreligger behovet faktiskt inte tillgodoses på annat sätt är i behov av en eller flera insatser som återfinns i 9 för att tillförsäkras goda levnadsvillkor. För att en ansökan om insats enligt 9 ska kunna avslås krävs enligt 7 att behov inte föreligger eller att behovet faktiskt är tillgodosett på annat sätt. Till exempel när ett behov, helt eller delvis, tillgodoses genom föräldrars ansvar enligt föräldrabalken. Vid bedömning av rätt till insatser ska jämförelse göras med den livsföring som anses normal för personer i samma ålder. Ansvarig kommun Kommunen ansvarar för de som är bosatta i kommunen enligt 16 LSS. Enligt förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 s. 185) kan vid bedömningen av frågan om bosättning ledning hämtas från bestämmelser om folkbokföring. En person kan i regel anses vara bosatt i den kommun, där denne är eller borde vara folkbokförd enligt 6 folkbokföringslagen. I regel bör den enskilde vara folkbokförd på den adress, där denne tillbringar sin regelmässiga dygnsvila. Om den enskilde anses vara bosatt i en annan kommun än folkbokföringskommunen utifrån folkbokföringslagens bestämmelser, bär den andra kommunen ansvaret för insatser enligt LSS, enligt RÅ 1999 ref. 44. Förhandsbesked En person som omfattas av någon av LSS personkretsar och som vill flytta till Huddinge kommun har enligt 16 LSS rätt att i förväg ansöka om förhandsbesked om rätten till insatser enligt 9 LSS. En ansökan om förhandsbesked ska behandlas på samma villkor som om den enskilde redan var bosatt i kommunen. 2.3 Skälig levnadsnivå SoL i förhållande till goda levnadsvillkor LSS Enligt SoL ska den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivå innebär inte bara en nivåbestämning, utan ger också uttryck för vilken form av insats som kan vara aktuell. Begreppet kan också ses

210 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 10 (37) som ett uttryck för vissa minimikrav på insatsen vad gäller kvaliteten för att tillgodose den enskildes behov. I förarbeten till SoL (prop. 2000/01:80, s. 91) framhålls att det inte kan finnas en obegränsad frihet för den enskilde att själv välja tjänster oberoende av kostnad. Vid bedömning av vilken insats som kan komma ifråga måste därför en sammanvägning göras av olika omständigheter såsom den önskade insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål. Genom insatserna i LSS ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. Det handlar till exempel om att insatserna ska vara varaktiga (så länge behov föreligger), samordnade, anpassade till individuella behov (inte ses isolerade från varandra) och stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv. Begreppet innebär i förhållande till skälig levnadsnivå en kvalitetshöjning för den enskilde. Om den enskilde tillhör någon av LSS personkretsar, ska en ansökan om en insats som regleras i LSS bedömas i första hand enligt LSS och inte enligt SoL (prop. 1992/93:159 s. 49). Detta gäller således om ansökan är ospecificerad avseende lagrum. 3. Gemensamma utgångspunkter för handläggning 3.1 Barnperspektivet Vid handläggning som rör barn, ska barnets bästa särskilt beaktas enligt 1 kap. 2 SoL och 6a LSS. I FN:s barnkonvention artikel 3 anges att vid alla åtgärder som rör barn - oavsett om de vidtas av offentliga eller privata välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ - ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnet ska försäkras ett sådant skydd och omvårdnad som behövs för dess välfärd. Med barn avses varje människa under 18 år. När en åtgärd rör ett barn, ska barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Stödinsatserna till föräldrar måste också bedömas med utgångspunkt från barnets perspektiv. Hänsyn måste också alltid tas till vad som är bäst för barnet både vad gäller olika avlösningsformer och barnets möjlighet att få leva ett liv som andra barn. Det är viktigt att det finns ett barnperspektiv i handläggningen av ärenden som rör barn. Barnets önskemål och synpunkter ska inhämtas genom samtal med barnet och/eller dess vårdnadshavare. Viktigt är också att dokumentationen utformas så att barnet eller barnets vårdnadshavare kan förstå det som sägs eller skrivs (prop. 2004/05:39 s. 25).Barn med en funktionsnedsättning har i många fall behov av insatser från flera verksamheter, till exempel hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst. Även anhöriga kan ha behov av ett mångfacetterat stöd. Barnperspektivet och vuxenperspektiv går inte alltid hand i hand. Barnperspektivet står ibland i motsatsförhållande till ett vuxenperspektiv. Föräldrar och barn kan dock inte ses isolerade från varandra. Genom att de vuxna får bästa möjliga stöd av socialtjänsten tillgodoses också barnets intresse. Vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste barnets intresse ha

211 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 11 (37) företräde. Socialtjänstlagen en vägledning, Svenska kommunförbundet cirkulärnummer 2006:9. I ärenden där barn är berörda oavsett om det handlar om barn med funktionsnedsättning eller barn som har föräldrar med funktionsnedsättning är det viktigt att i första hand finna stöd och lösningar i närmiljön och i det naturliga nätverk som finns runt de flesta familjer. Det är först när dessa stödformer och nätverk inte räcker till som socialtjänstens insatser bör komma i fråga. Ett stort mått av lyhördhet för familjens situation är viktigt. Anmälningsskyldighet för ett barns skydd Myndigheter, vars verksamhet berör barn är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd, enligt 14 kap. 1 SoL. Denna skyldighet omfattar även anställda hos sådana myndigheter. Biståndskansliet gör i dessa fall en orosanmälan till Individ- och familjeomsorgen (IFO). Om barnet är bosatt i en annan kommun görs anmälan till socialnämnden i den kommunen. Modell för samverkan kring barn och unga med funktionsnedsättningar och social problematik För barn och unga med funktionsnedsättning och social problematik finns en rutin för samverkan mellan biståndskansliet och barn-, ungdom- och familjehemsenheterna inom IFO beskriven i dokumentet Modell för samverkan kring barn och unga med funktionsnedsättning och social problematik. 3.2 Föräldraansvar och gemensamt hushåll Föräldraansvar Enligt 6 kap. 1 och 2 föräldrabalken (FB) har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vårdnadshavaren ansvarar bland annat för att barnet får dessa behov tillgodosedda samt att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år. Normen för vad som kan anses vara föräldraansvar utgörs av den omvårdnad en förälder ger barn i samma ålder utan funktionsnedsättning i en liknande situation. Det hjälpbehov och de insatser som går utöver detta utgör grunden för bedömning av stödinsatser. I 7 kap. 1 FB framgår att föräldrars underhållsskyldighet upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år, är föräldrarna dock intill dess barnet fyller 21 år underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. Gemensamt hushåll För vuxna personer som lever i hushållsgemenskap bör kunna beaktas att man vanligtvis ger varandra viss praktisk hjälp inom en familj. Några särskilda skäl att göra avsteg från denna bedömning, till exempel med hänsyn till kulturellt betingade traditioner, beaktas inte.

212 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 12 (37) Det gemensamma ansvaret för makar finns beskrivet i 1 kap. 2 äktenskapsbalken. Kortfattat innebär det att makar har ett gemensamt ansvar att vårda hem och barn, och i samråd verka för familjens bästa. Ovanstående gäller även för sammanboende par person med funktionsnedsättning med hemmavarande barn över 18 år. Principen om gemensamt hushåll och delat ansvar innebär inte ett ansvar för den andres personliga omvårdnad. Därför ska ingen hänsyn till övriga hushållsmedlemmar tas vid bedömning av omvårdnadsbehov. Föräldrars försörjningsskyldighet när barnet får vård i annat hem Enligt 8 kap.1 2 st. SoL har föräldrar skyldighet att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för barn som genom socialtjänstens försorg får vård i ett annat hem än det egna. Ersättningens storlek regleras i 6 kap. 2 socialtjänstförordningen. Detta gäller oavsett om beslut är fattat enligt SoL eller LSS. Ersättningsskyldigheten inträder från och med den dag, då socialnämnden beslutar om barnets behov av boende till och med den dag, då insatsen avslutas, dock senast den månad, då barnet fyller 18 år. 4. Stöd och omsorg enligt SoL 4.1 Hjälp i hemmet Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL De insatser som ryms inom begreppet hjälp i hemmet syftar till att underlätta den dagliga livsföringen i den egna bostaden och därigenom underlätta kvarboende. Hjälp i hemmet kan ges i form av serviceinsatser och eller personlig omvårdnad. Insatserna kan utföras av kommunens hemtjänstpersonal eller av annan av kommunen godkänd utförare. (Se även 4.11 Hemvårdsbidrag) Personlig omvårdnad Ges för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Till exempel för att kunna: a, dricka - och påklädning öta personlig hygien rflytta sig ygghet (tillsyn, uppringning) ät av sk fö tr

213 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 13 (37) Serviceinsatser Handlar om praktisk hjälp med hemmets skötsel, till exempel: äd (i städ ingår fönsterputs) ätt köp och eller ärenden åltid omenad åltidsdistribution st tv in m pr m Hjälp i hemmet kan ges alla tider på dygnet veckans alla dagar utifrån den enskildes behov. Särskilda fall personligt utformat stöd I vissa fall kan ett bistånd om hjälp i hemmet vara svårt att verkställa med insatser från hemtjänsten eller genom hemvårdsbidrag. Det kan vara vid mycket stora omfattande hjälpbehov där speciella uttalade skäl föreligger. Beslut om hjälp i hemmet kan då verkställas i form av personligt utformat stöd. Insatsen hjälp i hemmets omfattning ska bedömas utifrån brukarens behov men även utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om hjälp i hemmet fattas enligt 4 kap 1 SoL som bistånd för livsföring i övrigt. 4.2 Trygghetslarm Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL För att en person med funktionsnedsättning ska kunna känna trygghet och säkerhet i den egna bostaden under dygnets alla timmar kan trygghetslarm beviljas. En förutsättning är att personen har förmåga att hantera larmet och kan tillgodogöra sig de instruktioner som hör till larmhanteringen. Att understryka är att trygghetslarmet inte är ett servicelarm som kan användas för att be om enklare tjänster, utan ska endast användas vid mer akuta situationer. Beslut Beslut om trygghetslarm fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt.

214 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 14 (37) 4.3 Boendestöd Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL För personer som bor i eget boende ges vanligen stöd genom insatser från hemtjänsten. För vissa målgrupper är, på grund av funktionsnedsättningens karaktär, hemtjänstens insatser inte ändamålsenliga. Boendestöd finns för två målgrupper: dels personer med psykiska funktionsnedsättningar, dels personer som tillhör personkretsarna 1 1 eller 1 2 enligt LSS. Boendestöd är en stödform riktad till personer som på grund av en funktionsnedsättning behöver långvarigt stöd i vardagen, hjälp att träna sociala färdigheter för att motverka isolering och passivitet, eller på annat sätt få hjälp att stärka sina resurser. Syftet med insatsen är att underlätta den dagliga livsföringen i det egna hemmet och bygger på att insatserna utförs tillsammans med den enskilde. Syftet med stödformen är att på sikt öka den enskildes funktionsförmåga och därmed också bidra till ökad självständighet och möjlighet att fortsätta bo i egen bostad. Stödet handlar ofta om att motivera, ge stöd, ledsagning och social träning. Boendestödets omfattning ska bedömas utifrån brukarens behov men även utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Boendestöd natt (Nattpatrull) Boendestöd natt kan beviljas brukare inom socialpsykiatrin som är i behov av socialt stöd under kvällar och nätter. Nattpatrullen finns tillgänglig via telefon och gör hembesök vid behov. Stöd kan även ges i strukturerad form vid en viss given tidspunkt vid behov. Beslut Beslut om boendestöd fattas enligt 4 kap. 1 SoL som bistånd för livsföring i övrigt. 4.4 Ledsagning Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL Ledsagning kan beviljas i syfte att bistå personer som på grund av en funktionsnedsättning har svårigheter att själva klara att förflytta sig till och från aktiviteter utanför bostaden. Ledsagning kan även beviljas under aktiviteten. En förutsättning för insatsen är således att det finns en speciell aktivitet, till exempel en kultur- eller fritidsaktivitet. Insatsen kan ges alla dagar i veckan. Ledsagning beviljas i första hand för återkommande aktiviteter i närområdet. Insatsen beviljas ungdomar (13 17 år) och vuxna (18 år ) med eget boende. Om det finns särskilda skäl kan ledsagarservice beviljas till barn yngre än 13 år. För att en person med synskada ska kunna tillförsäkras en skälig levnadsnivå bör ledsagaren ha en speciell kompetens för att utföra ledsagning. Ledsagning kan då beviljas även till inköp av dagligvaror och dylikt i närmiljön.

215 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 15 (37) Ledsagning ska vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig service. Omvårdnad och/eller medicinska insatser ingår inte i ledsagningen. Ledsagning beviljas normalt inte för sådant som man bistår varandra med i en familj, till exempel inköp av dagligvaror, post- och bankärenden. Ledsagning till och från sjukvårdsinrättningar kan beviljas undantagsvis. Vanligen tillgodoses behovet genom den service, som färdtjänsten och/eller aktuell sjukvårdinrättning tillhandahåller. Ledsagning kan vidare beviljas vid resor med riksfärdtjänst vid behov. För ungdomar (13 17 år) bedöms behovet av ledsagning utifrån vad som kan betraktas som normalt för en ungdom i motsvarande ålder. Hänsyn ska tas till den enskildes behov av att emellanåt göra saker tillsammans med annan vuxen än ens föräldrar, syskon eller andra anhöriga. Ledsagningens omfattning ska dels bedömas utifrån den enskildes behov, dels utifrån övriga insatser med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Vid bedömning för barn och unga ska hänsyn tas till vad som är att betrakta som barnets bästa. Beslut Beslut om insatsen ledsagning fattas med stöd av 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. I bedömningen bör anges för vilka planerade aktiviteter som ledsagning avses. 4.5 Avlösning i hemmet Lagrum: 5 kap 10 och 4 kap. 1 SoL Enligt 5 kap. 10 SoL bör kommunen genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller personer med funktionsnedsättning. Syftet med biståndsformen avlösning i hemmet är att närstående som vårdar en anhörig ska få avlastning. Avlösningen ges i eller i nära anslutning till hemmet. Avlösning i hemmet för närstående till en vuxen person kan utföras alla dagar i veckan under dag - och kvällstid. Finns behov av avlösning även nattetid, kan istället korttidsboende/växelboende beviljas. Avlösning i hemmet för närstående till minderåriga barn kan utföras alla dagar i veckan, alla tider på dygnet. Avlösningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övrigt bistånd och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Vid bedömning för barn och unga ska hänsyn tas till vad som är att betrakta som barnets bästa. Beslut Beslut om avlösning i hemmet fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 4.6 Kontaktperson Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL

216 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 16 (37) Syftet med biståndsformen kontaktperson är att underlätta för den enskilde att bryta social isolering och att uppnå ett mer självständigt liv i samhället. Verksamheten bygger på frivillig medverkan av icke-professionella personer med socialt engagemang och en vilja att göra en insats. Genom insatsen erbjuds brukaren en medmänsklig kontakt, en förebild i vardagslivet och möjlighet att bryta isolering. Kontaktperson enligt SoL ersätter inte professionella behandlingsinsatser eller andra insatser, till exempel hemtjänst. Insatsen kan beviljas till ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning oavsett boendeform. Biståndsformens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övrigt bistånd och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Avgränsning Insatsen kontaktperson beviljas även som en insats inom IFO, som en form av socialt stöd, vanligen till barnfamiljer. Det finns även en form av kvalificerade kontaktpersoner som sätts in i mycket komplicerade ärenden där det ofta finns en komplex social situation med till exempel missbruk och kriminalitet. Dessa kontaktpersoner rekryteras och arvoderas i särskild ordning. Beslut Beslut om insatsen kontaktperson fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. Personligt ombud En person som har psykisk funktionsnedsättning kan få stöd av personligt ombud. Ett personligt ombud kan företräda och hjälpa till med att samordna samhällets insatser. Hjälpen, som den enskilde söker själv hos de personliga ombuden, är frivillig och föregås inte av utredning. 4.7 Korttids- eller växelboende Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL Med korttids- eller växelboende enligt SoL avses ett tillfälligt boende i särskild boendeform som är förenat med omvårdnad. Korttids- eller växelboende beviljas endast till den som bor i eget ordinärt boende. För vuxna ska insatsen korttidsboende alltid övervägas som ett komplement till andra insatser för att möjliggöra kvarboende. Hur lång period korttidsboende ska medges avgörs från fall till fall utifrån individuella behov. Med växelboende avses ett tillfälligt boende i särskild boendeform som är förenat med omvårdnad och som innebär rullande perioder växelvis i det egna boendet och i det särskilda boendet. En förutsättning för växelboende är ett avlösningsbehov hos närstående. Vid korttids- eller växelboende enligt SoL ingår omvårdnad och viss hälso- och sjukvård.

217 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 17 (37) Biståndets omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som en skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om korttidsboende eller växelboende fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 4.8 Korttidsvistelse för barn och ungdomar Lagrum: 4 kap. 1 SoL Barn och ungdomar med funktionsnedsättning, som inte ingår i någon av personkretsarna i LSS, kan beviljas korttidsvistelse i form av korttidsfamilj, korttidshem eller lägervistelse. Biståndsformen förutsätter att barnets vårdnadshavare och/eller syskon är i behov av avlösning och/eller att den enskilde har behov av miljöombyte och rekreation. Avlastningsbehovet ska vidare härröra ur barnets funktionsnedsättning och de extra behov av hjälp och tillsyn som barnet behöver i jämförelse med andra jämnåriga barn utan funktionsnedsättningar. Korttidsvistelsens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men även utifrån övrigt bistånd och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som en skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om korttidsvistelse fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 4.9 Olika boendeformer Lagrum: SoL 5 kap. 7, 4 kap. 1 Bostaden är för de flesta den plattform från vilken man skapar relationer med andra människor och deltar i samhällslivet. I de fall en person med funktionsnedsättning trots omfattande stöd inte klarar ett eget ordinärt boende kan en särskild boendeform vara aktuell. Med omfattande stöd avses vanligen behov av kontinuerliga omsorgsinsatser hela dygnet. I särskilda boendeformer har kommunen ansvar för viss hälso- och sjukvård. Avgörande för den enskildes rätt till särskilt boende är behovet av den omsorg och service som finns tillgänglig i denna typ av boendeform. Om den enskilde har önskemål om ett visst boende ska detta så långt det är möjligt beaktas. Det är dock viktigt att understryka att det inte förekommer något kösystem till särskilda boendeformer. Har den enskilde behov av denna omsorgsform ska detta tillgodoses omgående, det vill säga tillgänglig plats i särskilt boende ska erbjudas. Beslutat bistånd ska verkställas inom rimlig tid. Vad som är rimlig tid finns inte specificerat, men Riksdagens ombudsmän (JO) har i beslut (Dnr ) uttalat att rimlig tid inte bör överstiga tre månader.

218 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 18 (37) Vård- och omsorgsboende Biståndsformen innebär ett boende med heldygnsomsorg som erbjuder service och omvårdnad för personer med stora behov av vård och omsorg dygnet runt. Vård- och omsorgsboende med demensinriktning För att ha rätt till denna biståndsform krävs att personen har en utredd och diagnostiserad demenssjukdom eller demensliknande tillstånd. Beslut Beslut om vård- och omsorgsboende fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. Hem för vård eller boende (HVB) För personer med en psykisk funktionsnedsättning, beteendeproblematik och/eller och samsjuklighet med beroende kan biståndsformen HVB beviljas. Ofta sker dessa insatser tillsammans med IFO eller landstinget. Biståndsformen avser en boendeform som i förening med ett boende utför vård (omvårdnad, stöd eller fostran) eller behandling (vanligtvis kopplat till beroende). En vistelse i ett HVB är enligt lagstiftarens intentioner att betrakta som tillfällig. Syftet är således att förbereda för någon annan boendeform som syftar till ett permanent boende. HVB är dock inte likställigt med särskilda boendeformer enligt 5 kap. 7 SoL. Hälso- och sjukvårdsansvaret för den som är placerad i ett HVB-hem åligger landstinget. Särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Särskilt boende enligt SoL är en biståndsform förbehållen personer som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och därigenom behöver ett sådant boende. När en person med psykisk funktionsnedsättning trots omfattande stöd inte klarar ett eget boende kan en särskild boendeform vara aktuell. Med omfattande stöd avses vanligen behov av omsorgsinsatser hela dygnet. Det är inte funktionsnedsättningen i sig utan det behov av stöd och omsorg, som funktionsnedsättningen orsakar, som är avgörande för rätten till biståndsformen. Behovet av en särskild boendeform ska bedömas utifrån brukarens behov men även utifrån övrigt bistånd och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om särskilt boende och/eller HVB-hem fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. Boendekedja Efter en placering i någon form av särskilt boende eller heldygnsvård kan en person få möjlighet att pröva andra boendeformer. Dessa boendeformer syftar till att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. De är kopplade till bistånd i form av boendestöd.

219 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 19 (37) De olika typerna av boendekontrakt som ingår i boendekedjan är: Träningslägenhet, där den tecknar ett andrahandskontrakt med SÄF. Kontraktet kan inte tas över av den enskilde. Försökslägenhet, där den enskilde tecknar ett försöksboendeavtal med HUGE. Avtalet kan ta förvandlas till ett förstahandskontrakt efter minst ett års boende Dagverksamhet och daglig sysselsättning Lagrum: 3 kap 6 och 4 kap 1 SoL Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Dagverksamhet i särskild form för personer med demenssjukdom beviljas personer som bor i eget boende. Syftet med biståndsformen kan vara att brukaren ska få träning och aktivering för att bibehålla funktioner. Biståndet kan även ges som en form av avlösning för närstående. Dagverksamhet kan normalt erbjudas dagtid måndag fredag och ges vanligtvis vid några tillfällen per vecka. I biståndet ingår omvårdnad och viss hälso- och sjukvård. En förutsättning för att beviljas denna biståndsform är att brukaren har en av läkare utredd och fastställd demenssjukdom. Dagverksamhet beviljas utifrån brukarens behov men även utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Daglig sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Daglig sysselsättning kan beviljas personer som har en psykisk funktionsnedsättning. Biståndsformen kan bidra till en struktur på vardagen, en meningsfull sysselsättning eller för att bereda brukare möjlighet att komma ut på den skyddade eller öppna arbetsmarknaden. Insatsen ska vara individuellt anpassad. Daglig sysselsättning kan normalt erbjudas dagtid måndag till fredag. Insatsen utförs i Huddinge kommun av IFO. Daglig sysselsättning beviljas utifrån brukarens behov men även utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om dagverksamhet eller daglig sysselsättning fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. Träfflokaler För brukare med en psykisk funktionsnedsättning finns även öppna verksamheter i form av träfflokaler. Deltagande är frivilligt och kräver inte ett biståndsbeslut Hemvårdsbidrag Lagrum: 3 kap 6 och 4 kap 2 SoL Hemvårdsbidrag kan utgå till person som av fysiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och som vårdas av närstående i hemmet.

220 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 20 (37) Hemvårdsbidraget är ett skattefritt bidrag som betalas ut till den enskilde (brukaren). Hemvårdsbidraget kan till viss del kompensera närstående som utför omvårdnad i hemtjänstens ställe. Hemvårdsbidraget baseras på aktuellt behov av omvårdnad i hemmet. Omvårdnadsuppgifterna ska framför allt bestå av hjälp med personligomvårdnad, till exempel personlig hygien, hjälp med på- och avklädning, hjälp att äta och annat som man normalt inte bistår varandra med i en familj. Hemvårdsbidrag utgår inte för rena serviceinsatser. Bidraget är inte att betrakta som ett generellt "vårdbidrag". Bidragets storlek avgörs av den faktiska insatsens storlek. Om ansökan till exempel avser hjälp med dusch tre gånger i veckan, är det omfattningen av denna insats som ska ligga till grund för bidragets storlek. Hemvårdsbidrag kan kombineras med hemtjänst, till exempel genom att hemtjänsten utför insatserna under veckan och den anhörige under helgerna. Avgift tas ut för de insatser som utförs av hemtjänsten enligt fastställda omsorgsavgifter för funktionshinderområdet i Huddinge. Hemvårdsbidragets storlek baseras dels på omvårdnadsbehovets omfattning, dels på en procentsats av en tolftedel av prisbasbeloppet. Vid bedömningen räknas enbart de insatser som den enskilde söker hemvårdsbidrag för. Hemvårdsbidraget utgår som ett månadsbidrag och är indelat i fyra klasser grundat på omsorgsnivå. Bidraget innefattar inga sociala förmåner, semesterersättning eller dylikt. För utbetalning räknas ansökningsmånaden som första månad. Vid sjukhusvistelse eller vistelse på växelboende eller korttidsboende betalas inte hemvårdsbidrag ut. Hemvårdsbidrag betalas inte ut vid vistelser utomlands. Det är den som erhåller bidraget eller dennes ställföreträdare som är skyldig att meddela förändring. Hemvårdsbidragets fyra grupper motsvarar tidsmässigt nivåerna i gällande omsorgstaxa: Grupp 1: Hjälp regelbundet vardagar 30 % av prisbasbeloppet Grupp 2: Hjälp alla dagar och eller kvällar 60% av prisbasbeloppet Grupp 3: Hjälp alla tider på dygnet 90 % av prisbasbeloppet Grupp 4: Kontinuerlig hjälp hela dygnet 120% av prisbasbeloppet Beslut Beslut om hemvårdsbidrag fattas enligt 4 kap. 2 SoL. I beslutet skrivs endast vilken grupp som beviljats, inte kriterierna Turbunden resa Lagrum: 3 kap 6 och 4 kap 2 SoL

221 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 21 (37) Turbunden resa är ett frivilligt kommunalt åtagande enligt 4 kap. 2 SoL. Resandet är kopplat till ett biståndsbeslut och alltså inte något som den som deltar i daglig verksamhet eller har korttidsvistelse per automatik är berättigad till. Det förutsätts att den enskilde eller dennes företrädare har ansökt om insatsen. Beslut om turbunden resa förutsätter vidare att det också finns beslut om exempelvis korttidsvistelse, korttidstillsyn eller daglig verksamhet/dagverksamhet. Turbunden resa kan beviljas under förutsättning att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, till exempel genom allmänna kommunikationer, privat resa eller promenad. Definition Med turbunden resa avses resa efter i förväg uppgjord slinga mellan bostaden i Huddinge och aktuell verksamhet. Detta innebär att den som reser med turbunden resa inte har möjlighet att påverka resvägen. Turbundna resor genomförs huvudsakligen samordnat, det vill säga tillsammans med andra resenärer. Beslut Beslut om turbunden resa fattas som ett individuellt bistånd enligt 4 kap 2 SoL, bistånd i annan form. Andra typer av resor Färdtjänst Den, som har svårt att åka allmän kollektivtrafik, kan ansöka om färdtjänst. Ansökan handläggs av biståndskansliets färdtjänsthandläggare men beslutet fattas i trafiknämnden i Stockholm läns landsting. För resor utanför länsgränsen finns riksfärdtjänst. Färdtjänstresor är aktuella för den enskildes resor till och från till exempel fritidsaktiviteter och till och från verksamhet som anordnas av annan huvudman. Sjukresa Den som behöver söka vård och inte kan åka allmän kollektivtrafik kan bli beviljad att åka sjukresa med egen bil, taxi eller specialfordon eller rullstolstaxi, om det finns medicinska skäl. Detta gäller vid vård hos till exempel läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, tandläkare, kurator med flera. Det är alltid det medicinska behovet som styr och det är den vårdgivande instansen som fattar beslut om sjukresa. Vid sjukresa med extra service är föraren behjälplig till lägenhetsdörr och/eller sjukhusets vårdavdelning eller motsvarande. Insatsen sjukresa och sjukresa med extra service beviljas av Stockholms län landsting. Resor till och från skola/skolbarnomsorg Information om skolskjuts finns att läsa på huddinge.se samt i de lokala förskrifterna för rätt till kostnadsfri skolskjuts (HKF 6410).

222 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 22 (37) 5. Stöd och service enligt LSS 5.1 Personkretsbedömning För att vara berättigad insatser enligt LSS behöver den enskilde tillhöra någon av lagens tre personkretsar. Personkretstillhörighet utreds och bedöms i samband med ansökan om insats. En personkretsbedömning ska alltid göras före beslut om insats fattas enligt LSS. Personkrets 1 1: personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. En utvecklingsstörning uppstår i regel under individens utvecklingsperiod, det vill säga före cirka 16 års ålder, och innebär en intellektuell funktionsnedsättning. För att någon ska bedömas ha en utvecklingsstörning krävs en utredning som genomförs av en person med kvalificerad kunskap om funktionsnedsättningen utvecklingsstörning. Det handlar om en diagnos som fastställts efter en utredning av psykolog och/eller läkare. Autism och autismliknande tillstånd innebär vanligtvis begränsningar i socialt samspel, kommunikation och/eller begränsade upprepade beteenden, intressen och aktiviteter. Det ska ha funnits symtom inom båda områdena före tre års ålder för diagnosen autism (1177 Vårdguiden). Autism kan vara förenat med nedsatt begåvning, men inte nödvändigtvis. Ofta förekommer olika kombinationer av autism, utvecklingsstörning, epilepsi och syn- eller hörselskador. För att en person ska omfattas av personkrets 1 1 krävs att ut vecklingsstörningen funnits före cirka16 års ålder di agnosen fastställts genom utredning av behörig psykolog eller behörig läkare di agnosen är styrkt i intyg utfärdat av behörig psykolog eller behörig läkare Personer som uppfyller samtliga kriterier för personkrets 1 1 har enligt 7 rätt till insats enligt , i form av särskild service, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personkrets 1 2 Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Till personkrets 1 2 hör personer som i vuxen ålder, det vill säga från cirka 16 år, fått en hjärnskada med begåvningsmässig funktionsnedsättning som följd. Utlösande faktorer ska vara sjukdomar av kroppslig art så som tumörer, hjärnblödningar, eller skador som föranletts av yttre våld, till exempel trafikskador.

223 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 23 (37) För att en person ska omfattas av personkrets 1 2 krävs att hjärnskadan uppkommit i vuxen ålder, det vill säga från cirka 16 års ålder skadan innebär en begåvningsmässig funktionsnedsättning diagnosen fastställts genom utredning av behörig psykolog eller behörig läkare diagnosen är styrkt i intyg utfärdat av behörig psykolog eller behörig läkare Personer som uppfyller samtliga kriterier för personkrets 1 2 har enligt 7 rätt till insats enligt , i form av särskilt stöd och service, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personkrets 1 3 för att omfattas av personkretsen ska personen ha varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, som är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Samtliga dessa kriterier ska vara uppfyllda. När det av underlaget i utredningen framgår att den enskilde inte omfattas av personkrets 1 1 eller 1 2 bör det utredas om den enskilde omfattas av personkrets 1 3. Bedömning av om kriterierna för personkrets 1 3 är uppfyllda görs utifrån den samlade informationen från till exempel läkarintyg av legitimerad läkare, ADL-bedömning eller dylikt samt information från hembesök och utredning. Vid bedömning av huruvida en person omfattas av personkrets 1 3, ska bedömningen inriktas på svårigheter i den dagliga livsföringen. Orsaken till dessa svårigheter är däremot av underordnad betydelse. För att tillhöra personkrets 1 3 ska samtliga nedanstående rekvisit vara uppfyllda. Funktionsnedsättningen ska vara stor, varaktig och inte orsakat av normalt åldrande förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen föranleda ett omfattande behov av stöd eller service Med stort menas att funktionsnedsättningen ska ha en sådan karaktär att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt. Det gäller till exempel om en person till följd av funktionshinder dagligen är mycket beroende av hjälpmedel och har återkommande behov av annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i hemmet, i utbildningssituationen, på arbetet, fritiden, för att förflytta sig, kommunicera och ta emot information. Varaktig funktionsnedsättning Med varaktigt menas att funktionsnedsättningen ska vara bestående, det vill säga inte vara av tillfällig eller övergående natur. Betydande svårigheter

224 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 24 (37) Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som till exempel hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, förflyttning inom- och utomhus, sysselsättning och för att utföra nödvändig träning eller behandling. Det kan också innebära att en person inte kan förstå och klara sin ekonomi. Andra svårigheter kan vara att kommunicera. Betydande svårigheter kan också anses föreligga då en person på grund av en funktionsnedsättning löper risk att bli isolerad från andra människor. Omfattande behov av stöd och service Med ett omfattande behov av stöd menas att personen ska ha ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra klarar på egen hand. Med återkommande avses att stödbehov föreligger dagligen, i olika situationer och miljöer. Behov av stöd ska uppfattas i vid bemärkelse och avse stöd av olika karaktär. Personer som anges i 1 3 har enligt 7 rätt till insats enligt 9 1-9, i form av särskilt stöd och service, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Personkretsbedömning av små barn När det gäller små barn med funktionsnedsättning kan det vara svårt att avgöra om det är barnets låga ålder eller funktionsnedsättningen i sig som ligger till grund för hjälpbehovet. I dessa fall får det göras en bedömning av om barnet med stigande ålder kan antas komma att få onormalt stora svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Funktionsnedsättning orsakad av missbruk Om kraven för att omfattas av personkrets 1 3 är uppfyllda, omfattas personen med funktionsnedsättning av LSS oavsett om funktionsnedsättningen är en konsekvens av missbruket eller inte. Rätten till hjälp enligt socialtjänstlagen mot själva missbruket kvarstår. För denna typ av insatser ansvarar IFO. Personer över 65 år Åldersrelaterade funktionsnedsättningar har ofta ett fortskridande förlopp. Enligt Socialstyrelsens mening bör det vara helt klarlagt av medicinsk expertis att funktionsnedsättningen inte beror på normalt åldrande för att en person över 65 år ska ha rätt till insatser enligt LSS. En medicinsk utredning kan därför vara nödvändig. Är funktionsnedsättningen icke åldersrelaterad har ofta besvären visat sig eller skadan uppkommit före 65 årsåldern. Observera att särskilda regler gäller för insatsen personlig assistans enligt LSS. 5.2 Personlig assistans Lagrum: 7, 9 2 och 9 a LSS För rätt till personlig assistans enligt LSS krävs att den enskilde har behov av denna insats för sina grundläggande behov. Med grundläggande behov avses

225 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 25 (37) behov av mycket personlig karaktär det vill säga personlig hygien, att äta, att klä sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personens behov. Rätt till personlig assistans inkluderar hela hjälpbehovet, även insatser som är av servicekaraktär samt ledsagning. Kommunens basansvar Kommunen har ett basansvar för personlig assistans. Kommunen ska ombesörja biträde av personlig assistent eller att ge ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. Assistansersättning Kommunen har hela det ekonomiska ansvaret för assistans avseende de grundläggande behoven upp till 20 timmar per vecka. Då en person begär personlig assistans och de grundläggande behoven överstiger 20 timmar i veckan kan den enskilde ha rätt till statlig assistansersättning, som regleras i 51 kap. socialförsäkringsbalken (SFB). Detta behov ska anmälas till Försäkringskassan (FK). Enligt 15 8 LSS kan kommunens handläggare göra en kortfattad behovsanmälan till FK utan att först inhämta den enskildes samtycke utan att därmed bryta mot offentlighets- och sekretesslagen. Den enskilde ska dock alltid informeras innan en sådan anmälan görs. I avvaktan på beslut från FK kan ett tidsbegränsat beslut fattas (max 6 månader). Antalet timmar i ett sådant beslut bör bedömas med viss restriktivitet. FK ersätter kommunen retroaktivt för kostnaderna vid beslut om personlig assistans över 20 timmar per vecka. Att notera är att beslut fattade enligt SoL inte ersätts retroaktivt av FK. Förhöjt timbelopp Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade ansöka hos FK om ett högre timbelopp. Detta gäller oavsett vem som tillhandahåller assistansen. Skäl för ett högre timbelopp kan vara att den enskilde kräver särskilt kvalificerad personal. Prövning av höjd ersättning sker individuellt från fall till fall. Tillfälligt utökade behov av personlig assistans Tillfälligt utökade behov definieras i propositionen 1992/93:159 som "behov som tillfälligt uppstår utöver vad som beräknats som assistansersättning, till exempel under en semesterresa". Den enskilde måste lämna in en ansökan som kommunen utreder i sedvanlig ordning. Assistansen ska beviljas för hjälp i krävande situationer av personlig karaktär. Det vill säga kriterierna ska vara desamma som vid stadigvarande behov. Om annan utförare än kommunen ska svara för att utföra den tillfälliga utökningen, lämnas ersättning för skäliga kostnader. Inom ramen för de ytterligare timmar som kommunen beviljar ryms även ersättning för assistentens omkostnader. Denna ersättning ska täcka omkostnader för assistenten under den aktuella semesterresan.

226 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 26 (37) Om en person ofta ansöker om tillfälligt utökat behov kan det tyda på att FK i sin bedömning av assistansersättning inte tagit hänsyn till alla förutsägbara och kontinuerliga behov. När det rör sig om en varaktig förändring ska den statliga ersättningen omprövas. Biståndskansliet har i dessa fall skyldighet att anmäla det ökade behovet till FK. Sjukfrånvaro för assistenten Om en fristående organisation eller brukaren själv anställt assistenten har assistansanordnaren en skyldighet att också tillhandahålla assistansen om den ordinarie assistenten blir sjuk. Kommunen kan endast tillhandahålla utförandet av assistansen vid sjukfrånvaro om det föreligger särskilda skäl till det enligt 24 LSS. Särskilda skäl kan exempelvis vara att assistansen tillhandahålls av ett mycket litet bolag med begränsade resurser. Ansökan om tillfällig utökning vid ordinarie assistents sjukdom måste begäras av den enskilde enligt 9 2 LSS. Assistansanordnarens skyldighet att tillhandahålla assistans Assistansanordnaren är skyldig att tillhandahålla all den assistans, för vilken den enskilde har beviljats ekonomiskt stöd enligt 9 2 eller assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. Detta gäller dock inte om tillståndshavaren har särskilda skäl för att inte tillhandahålla all assistans enligt 24 LSS. Personlig assistans under vistelse på sjukhus Den som är beviljad personlig assistans kan ges möjlighet att under viss del av beviljad tid ha med sig sin personlige assistent under sjukhusvistelsen om särskilda skäl föreligger. Detta gäller när personen behöver stöd med att kommunicera som grundläggande behov. Föräldrar med funktionsnedsättning Att svara för omvårdnaden av brukares barn är i princip inte en arbetsuppgift för den personliga assistenten. Undantag kan göras under spädbarnsåren och då vad gäller den praktiska omvårdnaden. Hushållsgemenskap Alla vuxna hushållsmedlemmar har ett gemensamt ansvar för hushållet. Den personliga assistenten ska inte ta över ansvaret från make, maka, sambo eller partner för det gemensamma hushållet. Detta gäller även när det finns vuxna hemmavarande barn. 65 års-gränsen Personer med pågående insatser enligt 9 2 LSS eller assistansersättning enligt SFB som den enskilde ansökt om eller som beviljats före 65 års ålder får behålla insatsen eller ersättningen efter det att de fyllt 65 år. För rätt till assistans förutsätts att ansökan inkommit senast dagen före 65 - årsdagen och därefter blivit beviljad. Antalet assistanstimmar enligt LSS eller

227 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 27 (37) SFB får inte utökas efter det att personen fyllt 65 år. Behovet av ökade insatser efter 65-årsdagen får tillgodoses på annat sätt, till exempel genom insatser enligt SoL. Vårdbidrag/handikappersättning - personlig assistans Statlig ersättning kan utgå i form av vårdbidrag och handikappersättning enlig 50 kap. SFB. Den som har nedsatt funktionsförmåga och har fyllt 19 år kan ha rätt till handikappersättning. Den som har ett barn med funktionsnedsättning och som behöver extra tillsyn eller vård kan ha rätt till vårdbidrag för sitt merarbete. Handikappersättning och vårdbidrag administreras av FK. Rätten till personlig assistans och assistansersättning går före vårdbidraget/handikappersättning såtillvida att vårdbidraget kan reduceras när personlig assistans beviljas. Beslut Beslut om personlig assistans fattas enligt 9 2 LSS. 5.3 Ledsagarservice Lagrum: 7 och 9 p. 3 LSS Ledsagarservice enligt LSS är en insats som beviljas i syfte att möjliggöra en aktiv fritid utanför hemmet för den enskilde genom att erbjuda stöd till, från och under till exempel kultur- och fritidsaktiviteter och besök hos släkt och vänner. Insatsen kan även tillgodose behov av ledsagning vid exempelvis sjukhusbesök. Ledsagarservicen ska vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig service. Insatsen är dock inte jämförbar med personlig assistans, eftersom varken omvårdnad eller medicinska insatser ingår i ledsagarservice. Insatsen kan ges alla dagar i veckan. Insatsen beviljas i första hand för återkommande aktiviteter i närmiljön. Vidare kan ledsagning beviljas i samband med en riksfärdstjänstresa för stöd under resan vid behov. För ungdomar år, bedöms behovet av ledsagning utifrån vad som kan betraktas som normalt för en ungdom i motsvarande ålder. Hänsyn ska tas till den enskildes behov av att emellanåt göra saker tillsammans med annan vuxen än ens föräldrar, syskon eller andra anhöriga. Om det finns särskilda skäl kan ledsagarservice beviljas till barn yngre än 13 år. I gruppbostad Den som bor i gruppbostad ska vanligtvis få sina behov av ledsagning tillgodosedda inom ramen för insatsen gruppbostad. I insatsen gruppbostad ingår ledsagning till aktiviteter som återkommer veckovis eller till semesterresa inom Sverige en gång per år. Finns behov utöver detta, kan ledsagarservice beviljas. Ledsagarservicens omfattning ska dels bedömas utifrån behov, dels utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan bedömas som goda levnadsvillkor. Vid bedömning för barn och unga ska hänsyn tas till vad som är att betrakta som barnets bästa.

228 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 28 (37) Beslut Insatsen beviljas enligt 9 3 LSS. I bedömningen bör anges för vilka aktiviteter som ledsagarservice avses. 5.4 Kontaktperson Lagrum: 7 och 9 4 LSS Många personer med funktionsnedsättning har få kontakter vid sidan av sina anhöriga. En stor del saknar gemenskap med andra människor i arbetsliv och på fritiden. Insatsen kontaktperson ska tillgodose behovet av att bryta social isolering samt underlätta till ett mer självständigt liv i samhället. Kontaktpersonen kan hjälpa till vid delatagande i fritidsaktiviteter och ska kunna ge råd till brukaren i vardagssituationer som inte är av komplicerad natur. Insatsen ska ses som ett icke professionellt stöd. Insatsen kan beviljas till ungdomar och vuxna oavsett boendeform. Behov av insatsen kontaktperson enligt LSS ska bedömas utifrån den enskildes behov och utifrån övriga insatser med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som goda levnadsvillkor. Beslut Insatsen beviljas enligt 9 4 LSS. 5.5 Avlösarservice Lagrum: 7 och 9 5 LSS Insatsen avser avlösning i det egna hemmet, det vill säga att en person tillfälligt övertar omvårdnaden av en brukare med funktionsnedsättning från dennes anhöriga. Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning behöver ofta hjälp med avlösning för att kunna koppla av eller genomföra aktiviteter som barnet med funktionsnedsättning inte deltar i. Insatsen kan även vara en förutsättning för att föräldrarna skall kunna ägna sig åt barnets syskon. För vuxna personer med funktionsnedsättning som bor tillsammans med sina anhöriga kan avlösarservice innebära en avlastning för anhöriga. Avlösarservice kan ges såväl som en regelbunden insats som i situationer som inte kan förutses. Insatsen kan utföras dygnet runt. Insatsen utförs i eller i nära anslutning till hemmet. Vid mer omfattande aktiviteter utanför bostaden kan insatsen ledsagarservice enligt LSS istället vara aktuellt. Avlösningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som goda levnadsvillkor. Vid bedömning för barn och unga ska hänsyn tas till vad som är att betrakta som barnets bästa. Beslut Beslut om avlösarservice fattas enligt 9 5 LSS.

229 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 29 (37) 5.6 Korttidstillsyn för skolungdom över 13 år Lagrum: 7 och 9 7 LSS Den ordinarie skolbarnomsorgen i Huddinge kommun omfattar barn och ungdomar från och med förskoleklass till och med månaden efter att barnet fyller 13 år. Detta gäller även barn med funktionsnedsättning. För särskolor i andra kommuner kan andra regler finnas gällande åldersgränsen. Många ungdomar med funktionsnedsättning som passerat den övre åldersgränsen för skolbarnomsorg och som har förvärvsarbetande (även studerande och aktivt arbetssökande) vårdnadshavare/förälder kan av olika skäl inte klara sig själva före och efter skoldagen samt under skollov. Det är därför nödvändigt att de under sådan tid kan tillförsäkras både en trygg situation och en meningsfull sysselsättning. Behovet av tillsyn och verksamhet kan vara varierande. Det innebär att tillsynen måste kunna utformas flexibelt och med utrymme för individuella lösningar. Korttidstillsyn kan ges före och efter skolans slut, under skollov och studiedagar till och med sista terminen i (motsvarande) gymnasium. I insatsen korttidstillsyn ingår omvårdnad, till exempel hjälp att sköta hygien, att äta, att klä på sig, att gå och förflytta sig. Beslut Beslut om korttidstillsyn för skolungdom över 13 år fattas enligt 9 7 LSS. 5.7 Korttidsvistelse Lagrum: 7 och 9 6 LSS Syftet med insatsen är att ge den enskilde möjlighet till rekreation och miljöombyte och eller avlösning för anhöriga. Korttidsvistelse kan vara i form av korttidshem, korttidsfamilj eller genom lägervistelse. För barnet/ungdomen ska insatsen tillgodose behov av rekreation och miljöombyte samt ge möjlighet till personlig utveckling. Korttidsvistelse ska kunna erbjudas som en regelbundet återkommande insats likväl som en lösning vid akuta situationer. Insatsen kan utföras alla dagar i veckan, dygnet runt. Oavsett hur korttidsvistelsen arrangeras bör, undantaget vid lägervistelse, den enskilde kunna fortsätta med sina dagliga aktiviteter, till exempel daglig verksamhet eller skola. Det barn eller den ungdom som är beviljad korttidsvistelse under skollov bör inte under samma period visats i skolbarnomsorgen eller ha korttidstillsyn. Den enskildes eller en enskild familjs önskemål och behov bör så långt det är möjligt vara avgörande vid val av utformning av korttidsvistelsen. Det är viktigt att understryka att inte varje vistelse utanför det egna hemmet kan utgöra en korttidsvistelse i lagens mening. En förutsättning är att vistelsen utformats i samarbete med kommunen eller förberetts på ett sådant sätt att kommunen som huvudman för insatsen har möjlighet att bära sitt ansvar, se RÅ 2003 ref. 79. Om den enskilde har behov av medicinska omvårdnadsinsatser i samband med

230 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 30 (37) korttidsvistelsen måste kommunen samverka med sjukvårdshuvudmannen för att säkerställa den medicinska omvårdnaden. Korttidsvistelsens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som goda levnadsvillkor. Beslut Beslut om korttidsvistelse fattas enlig 9 6 LSS Avgränsning rehabiliteringsresor Landstinget kan anordna rehabiliteringsresor eller habiliteringsverksamhet på annan ort under en period. Det är inte en insats som ingår i kommunens skyldigheter enligt SoL eller LSS. 5.8 Daglig verksamhet Lagrum: 7 och 9 10 LSS För personer som omfattas av personkrets 1 1 eller 1 2 som är i yrkesverksam ålder och inte förvärvsarbetar eller utbildar sig har rätt till daglig verksamhet. Uppföljning görs inför 65-årsdagen som är den allmänna pensionsåldern. Om brukaren vill och behov finns kan han eller hon fortsätta på daglig verksamhet enligt LSS fram till 67 år (yrkesverksam ålder). Insatsen erbjuds helgfri vardag mellan 8:00 17:00. I insatsen ingår omvårdnad och viss hälso- och sjukvård. Avgränsning personkrets 1 3 Personer som omfattas av personkrets 1 3 har inte rätt till daglig verksamhet enligt LSS. Beslut Beslut om daglig verksamhet fattas enligt 9 10 LSS. 5.9 Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna Lagrum: 7 och 9 9 LSS Bostad med särskild service för vuxna Vid en ansökan om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS görs en bedömning utifrån den enskildes omvårdnads- och tillsynsbehov samt behovet av närhet till en fast personalgrupp som kan ge "dygnet-runt-stöd". Behovet av stöd och service ska vara så pass omfattande att det inte kan tillgodoses genom stöd i eget boende. Bostad med särskild service kan beviljas i form av gruppbostad eller service bostad. I insatsen ingår även ledsagning till, under och från fritidsverksamhet, kulturella aktiviteter och under brukares semester. I en gruppbostad finns det en fast personalgrupp som i huvudsak ska täcka den enskildes hela stödbehov. Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som

231 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 31 (37) har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till ett gemensamt serviceutrymme och en fast personalgrupp. En servicebostad är en mellanform mellan ett eget boende och ett boende i en gruppbostad. I en servicebostad ska lägenheterna vara fullvärdiga och dygnet-runt-stöd, utifrån den enskildes behov, erbjuds i den egna lägenheten av en fast personalgrupp. Annan särskilt anpassad bostad Med annan särskilt anpassad bostad för vuxna avses en bostad med viss grundanpassning till funktionsnedsättningen men utan fast bemanning. Behovet av stöd kan ges inom ramen för insatser enligt LSS, SoL eller SFB. Beslut Beslut om bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna fattas enligt 9 9 LSS Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar Lagrum: 9 8 LSS Grundprincipen är att barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska växa upp i sina föräldrahem. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför familjehemmet kan först komma i fråga om barnet eller ungdomen, trots olika stödinsatser, inte kan bo kvar i föräldrahemmet. Det kan då till exempel handla om barn och ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar, det vill säga att omvårdnadsbehovet är av sådan omfattning och art att det kräver särskild omvårdnad, eller för barn och ungdomar som har behov av skolgång på annan ort. Boende i samband med skolgång Bostad med särskild service enligt 9 8 kan beviljas till barn och ungdomar som på grund av sin funktionsnedsättning har behov av undervisning som inte finns tillgänglig i hemkommunen. För gymnasiestudier på annan ort gäller att ungdomen har blivit antagen till sökt utbildning samt att ungdomen på grund av sin funktionsnedsättning har ett sådant omvårdnadsbehov att han eller hon under sin utbildning utanför hemkommunen endast kan klara detta om han eller hon erhåller denna typ av insats. Behov av bostad med särskild service för barn och ungdomar på grund av skolgång på annan ort gäller dock endast tills skolrätten upphör. Med familjehem avses i LSS detsamma som i 3 kap. 2 socialtjänstförordningen (2001:937) (SoF). Insatsen ska utformas så att det ger barnet goda möjligheter att bibehålla en bra kontakt med föräldrar, vårdnadshavare, syskon och vänner. Beslut Beslut om insatsen boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför familjehemmet fattas enligt 9 8 LSS.

232 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 32 (37) 6. Handläggning 6.1 Förvaltningslagen Förvaltningslagen (FL) reglerar myndigheters handläggning av ärenden. SoL och LSS innehåller vidare vissa bestämmelser, som särskilt reglerar ärendehandläggning hos socialtjänsten. Myndigheters serviceskyldighet regleras i 4-5 FL, där det stadgas att varje myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt. Myndigheter ska vidare ta emot besök, telefonsamtal, fax och e-postmeddelanden från enskilda. Det ställs även allmänna krav på handläggningen av ärenden. Varje ärende, där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts enligt 7 FL. Därutöver stadgas att myndigheter bör anlita tolk om den enskilde inte behärskar svenska språket eller som har en hörseleller talskada enligt 8 FL. Den enskilde har även möjlighet att anlita ett ombud enligt 9 FL. Rätten till partsinsyn regleras i 16 FL, där det stadgas att en sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det utredningsmaterial som har tillförts ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten till partsinsyn är av avgörande vikt för att parten ska kunna bevaka sitt intresse i ärendet. Bestämmelsen om myndigheters skyldighet att kommunicera uppgifter till part i 17 FL syftar till att garantera att ett ärende inte avgörs till en parts nackdel utan att parten har fått ta del av det material, som avgörandet grundas på. Enligt 17 FL får ett ärende inte avgöras utan att parten har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än parten själv och denne har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. 6.2 Överklagan Enligt 16 kap. 3 SoL får beslut enligt 4 kap. 1 SoL överklagas till allmän förvaltningsdomstol med förvaltningsbesvär. Motsvarande bestämmelse återfinns i 27 LSS, där det stadgas att beslut enligt 9 LSS får överklagas. Kännetecknande för förvaltningsbesvär är att förvaltningsrätten kan pröva både lagligheten och lämpligheten av beslutet. Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet får överklagas enligt 22 FL. Domstolen kan ändra det beslut som socialnämnden har fattat och sätta ett nytt beslut istället. En överklagan ställs till socialnämnden i Huddinge kommun. När överklagan har inkommit ska nämnden eller en delegat pröva om ansökan inkommit i rätt tid (inom tre veckor från det datum då den klagande tog del av beslutet) enligt 24 FL. Därefter ska nämnden ta ställning till om det finns skäl att ompröva beslutet

233 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 33 (37) enligt 27 FL. Skäl för omprövning föreligger om beslutet är oriktigt på grund av att nya uppgifter inkommit i ärendet eller av någon annan anledning. Det förutsätts vidare att ändring av beslutet kan ske snabbt och enkelt och är inte till nackdel för den enskilde. Om omprövning inte sker, ska överklagan och övriga handlingar i ärendet översändas till förvaltningsrätten för prövning. Bistånd som beslutas om enligt 4 kap. 2 SoL kan däremot endast överklagas genom laglighetsprövning (så kallat kommunalbesvär). Bestämmelser om laglighetsprövning återfinns i 10 kap. kommunallagen. Huddinge kommuns policy är att om den enskilde inte är nöjd med beslut fattat enligt denna paragraf, har han eller hon alltid möjlighet att få sin ansökan prövad enligt 4 kap. 1 SoL. Avslag om bistånd enligt 4 kap 2 SoL ges därför enligt 4 kap 1 SoL. Detta medför att den enskilde ges möjlighet att överklaga beslutet med förvaltningsbesvär. 6.3 Dokumentation Det finns en skyldighet att dokumentera inom socialtjänsten. Enligt 11 kap. 5 SoL respektive 21a LSS ska handläggning av ärenden som rör enskilde dokumenteras. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärenden samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen ska tillgodose flera syften framförallt är dess syfte att förstärka rättssäkerheten och möjliggöra att den enskilde får insyn i handläggningen. Därutöver är dokumentationen bland annat ett viktigt arbetsredskap i handläggningen och uppföljningen samt en förutsättning för egenoch statlig kontroll av handläggningen. Alla omständigheter som framkommit i en utredning om den enskilde och som är av betydelse för ärendet ska dokumenteras. Utgångspunkten för omfattningen av dokumentationen är att ny personal ska kunna utföra sina arbetsuppgifter med ledning av de uppgifter, som tidigare har dokumenterats, enligt JO dnr Handlingar, som upprättas inom socialtjänsten och som rör enskilda ska innehålla tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter. Handlingarna ska vara väl strukturerade och tydligt utformade. Det ska alltid framgå av dokumentationen vad som är faktiska omständigheter i ärendet och vad som är bedömningar. Vidare ska det framgå av handlingen vem som upprättat den samt när den upprättats. 6.4 Sekretess Sekretess innebär ett förbud att röja uppgifter vare sig det sker muntligen, skriftligen eller på annat sätt. Sekretessen inom socialtjänsten råder för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men, enligt 26 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Sekretess gäller mot allmänheten och mot andra myndigheter förutsatt att det inte finns någon sekretessbrytande bestämmelse. Sekretess gäller även mellan olika verksamheter inom Social- och äldreomsorgsförvaltningen. Sekretessen får brytas med stöd av en sekretessbrytande bestämmelse eller efter menprövning.

234 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 34 (37) 6.5 Anmälan om god man eller förvaltare Enligt 5 kap. 3 socialtjänstförordningen ska socialnämnden anmäla till överförmyndarnämnden om den finner att: 1. god man eller förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon, 2. någon inte längre bör ha förvaltare, eller 3. förhållandena talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på ett betryggande sätt. 6.6 Rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah Missförhållanden enligt lex Sarah - 14 kap. 3 SoL och 24b LSS Den som uppmärksammar eller får kännedom om missförhållanden eller risk för missförhållanden i den egna verksamheten är skyldig att rapportera detta. Med missförhållanden menas både handlingar och försummelser som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Med påtaglig risk för missförhållande avses en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande. Upprepade händelser som var för sig inte behöver vara missförhållanden kan tillsammans utgöra ett missförhållande. Missförhållanden som ska rapporteras kan till exempel vara: beslut som inte verkställts uteblivna insatser brister i bemötande Enligt bestämmelserna om lex Sarah ska: personalen genast rapportera missförhållanden till den som bedriver verksamheten den som bedriver verksamheten ska utreda och avhjälpa eller undanröja det rapporterade missförhållandet utan dröjsmål den som bedriver verksamheten ska, om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 6.7 Anmälan till Försäkringskassan Enligt 15 LSS ska socialnämnden anmäla till Försäkringskassan vid följande tillfällen: när någon som har ansökt om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan assistans enligt 9 2 kan antas ha rätt till assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken,

235 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 35 (37) när någon som får assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken beviljas boende med särskild service, daglig verksamhet, barnomsorg eller någon annan insats som kan påverka behovet av personlig assistans, om det finns anledning att anta att assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken används för annat än köp av personlig assistans eller kostnader för personliga assistenter

236 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 36 (37) 7. Källhänvisning De källor som riktlinjerna baseras på: Författningar Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) Socialtjänstförordningen (2001:937) (SoF) Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Folkbokföringslagen (1991:481) Föräldrabalken (1949:381) (FB) Äktenskapsbalken (1987:230) Förvaltningslag (1986:223) (FL) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) Socialförsäkringsbalken (2010:110) (SFB) Kommunallagen (1991:900) (KL) Förordning (2011:1163) om statsbidrag för särskilt utbildningsstöd Förarbeten Regeringens proposition 2010/11:49 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun Regeringens proposition 2004/05:39 Kvalitet, dokumentation och anmälningsplikt i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Regeringens proposition 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m. Regeringens proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade. Föreskrifter och internationella konventioner Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (SOSFS 2002:9) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5) FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD)

237 HKF 7320 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 37 (37) HKF 6410 Lokala förskrifter för rätt till kostnadsfri skolskjuts Prejudikat och JO-beslut RÅ 2003 ref. 79 RÅ 1999 ref. 44 JO dnr Dokument som kompletterar riktlinjerna Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Socialstyrelsen (2015) Artikelnummer Modell för samverkan kring barn och unga med funktionsnedsättning och social problematik. Uppföljning september Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge. Huddinge kommun (2012) Riktlinje lex Sarah. Social- och äldreomsorgsförvaltningen. Huddinge kommun (2015) Socialtjänstlagen - en vägledning, Svenska kommunförbundet 1 januari 2002, cirkulärnummer 2001:139 E-källor 1177 Vårdguiden (2017). Autism. Tillgänglig: [ ]

238 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) Antaget av äldreomsorgsnämnden , 4 med ändring , 4 och , 7 SIDA Riktlinje för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Huddinge kommun Innehållsförteckning FÖRORD 1. Inledning 1.1 Om riktlinjernas tillämpning 1.2 Källförteckning 1.3. Aktuell lagstiftning 2. Äldreomsorgsnämndens ansvarsområde 2.1 Ansvarig kommun 2.2 Förhandsbesked 2.3 Skälig levnadsnivå 2.4 Gemensamt hushåll 2.5 Rapporteringsskyldighet 3. Stöd, omsorg och service enligt SoL 3.1 Hemtjänst 3.2 Boendestöd 3.3 Ledsagning 3.4 Kontaktperson 3.5 Avlösning i hemmet 3.6 Korttidsboende/växelboende 3.7 Dagverksamhet

239 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA 3.8 Olika boendeformer 3.9 Trygghetslarm 3.10 Hemvårdsbidrag 3.11 Turbunden resa 4. Handläggning och beslut 4.1 Utredning 4.2 Beslut 4.3 Dokumentation 4.4. Överklagan 4.5 Sekretess 4.6 Anmälan om god man eller förvaltare

240 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA FÖRORD Biståndskansliet arbetar på uppdrag av våra kunder. Deras behov ska alltid stå i fokus för vår verksamhet. Biståndskansliet står för en rättssäker handläggning och en god service i mötet med kunder och anhöriga. En rättssäker handläggning innebär bland annat att vi utreder och fattar beslut utifrån gällande lagstiftning, föreskrifter och rättspraxis. Vi dokumenterar det som ingår i vårt uppdrag och som är relevant utifrån bedömning och beslut. I samtliga fall görs en individuell bedömning av den enskildes behov för att bedöma rätten till ansökt bistånd. Vi ska alltid stå för en god service. Detta innebär att vi bemöter kunder och anhöriga på ett professionellt sätt och med respekt. Vi är tillgängliga när kommuninvånare söker oss och i möjligaste mån behjälpliga i att hänvisa frågor till rätt instans. Biståndskansliets ansvarsområde rör kunders behov utifrån en funktionsnedsättning och dess konsekvenser men den enskildes liv är en helhet och ibland behövs stöd från flera områden samtidigt. Det kan handla om stöd med kompetens inom andra områden (exempelvis våld i nära relationer eller beroendeproblematik). I dylika situationer är vårt uppdrag att samverka och arbeta tillsammans med andra aktörer för kundens bästa. 1. Inledning 1.1 Om riktlinjernas tillämpning Behovsbedömning inom äldreomsorgen har ett flertal funktioner, bland annat att utreda behov, bedöma om det föreligger rätt till bistånd, besluta om vilka behov som kommunen ska tillgodose och planera för hur behoven ska tillgodoses. Dokumentets syfte är att vara en vägledning för handläggarna i deras arbete med att utreda och bedöma behov. Det är viktigt att poängtera att riktlinjerna inte innebär någon inskränkning i den enskildes rätt att få till stånd en individuell prövning av sin ansökan. Varje beslut ska vara baserat på den enskilde individens behov. Riktlinjerna syftar också till att ge en beskrivning av de stödinsatser som ingår i äldreomsorgens ansvarsområde i Huddinge kommun. Även i detta

241 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA avseende gäller att riktlinjerna inte innebär någon inskränkning i den enskildes möjlighet att få sin ansökan prövad. Det är inte möjligt att avvisa eller avslå en ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) med motiveringen att kommunen inte tillhandahåller den specifika ansökta insatsen. Beslutade insatser ska ges i former som överensstämmer med de mål som gäller för äldreomsorgen Källförteckning Riktlinjerna baseras på: Författningar: Socialtjänstlag (2001:453) Folkbokföringslag (1991:481) Äktenskapsbalken (1987:230) Förvaltningslag (1986:223) Socialtjänstförordning (2001:937) Kommunallag (1991:900) Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Förarbeten: Regeringens proposition 2010/11:49 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun Regeringens proposition 2008/09:82 Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående Regeringens proposition 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m. Föreskrifter: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS Boverkets byggregler (BFS 2014:3) Dokument som kompletterar riktlinjerna: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Socialstyrelsen (2015). Artikelnummer Riktlinje lex Sarah. Social- och äldreomsorgsförvaltningen. Huddinge kommun (2015). Biståndshandläggare har egen delegation att fatta beslut om flertalet insatser, med vissa undantag, se aktuell delegationsordning för äldreomsorgsnämnden i Huddinge kommun.

242 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA 1.2 Aktuell lagstiftning Socialtjänstlagen utgör basen för all socialtjänst, så även inom äldreomsorgen Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) SoL har det grundläggande syftet att garantera att medborgarna får sina behov av bistånd tillgodosedda, se prop. 2000/01:80 s.91. Socialtjänstens grundläggande principer och värderingar handlar om helhetssyn, frivillighet, det förebyggande perspektivet och att den enskildes egna resurser ska tas tillvara. Individens delaktighet och egna ansvar ska beaktas. Socialtjänsten ska också präglas av frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, flexibilitet, normalisering, närhet och valfrihet Kvalitet I 3 kap 3 SoL stadgas att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Detta krav gäller oavsett om det är kommunen själv, en entreprenör eller en annan utförare som utför de biståndsbedömda insatserna Särskilda bestämmelser för äldre personer Av 5 kap 4 SoL framgår att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Vidare ska ansvarig nämnd verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. När det gäller utformningen av stödet till de äldre anges det i 5 kap 5 SoL att ansvarig nämnd ska verka för att äldre människor får goda bostäder, nämnden ska också ge de, som behöver det, stöd och hjälp i hemmet samt annan lättåtkomlig service. Nämnden har dessutom uppsökande ansvar, planeringsansvar samt ett särskilt ansvar för vissa minoritetsgrupper. I 5 kap 6 SoL beskrivs att ansvarig nämnd ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Kommunen ska även verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska eller meänkieli, där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. Slutligen anges det i 5 kap 10 SoL att ansvarig nämnd genom stöd och avlösning bör underlätta för de som vårdar närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller som har en funktionsnedsättning.

243 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA Biståndsformer Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till bistånd av äldreomsorgsnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt (4 kap 1 SoL). Begreppet livsföring i övrigt beskrivs i propositionen till socialtjänstlagen (prop. 2000/01:80) omfatta de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Vilka specifika insatser den enskilde kan ha rätt till för sin livsföring i övrigt är inte preciserat, utan kan vara en rad olika insatser för stöd och hjälp, vård och omsorg. Den insats som kan tillgodose behoven varierar utifrån såväl individuella förhållanden som tillgängliga resurser. Omständigheter såsom den önskade insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål sammanvägs i bedömningen. Biståndet ska säkra att den enskilde uppnår en skälig levnadsnivå och utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv, enligt 4 kap. 1. Enligt 4 kap 2 SoL får nämnden ge bistånd utöver vad som följer av 4 kap 1 SoL om det finns skäl för det. Denna paragraf innebär för kommunerna en möjlighet, men ingen skyldighet, att tillhandahålla insatser utöver vad som sägs i 4 kap Biståndsbedömning Den enskilde har rätt till bistånd när för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt när: behov föreligger behovet inte kan tillgodoses på annat sätt biståndet behövs för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Rätten till bistånd gäller alla insatser, som den enskilde behöver för sin försörjning och sin livsföring i övrigt för att uppnå en skälig levnadsnivå. 2. Äldreomsorgsnämndens ansvarsområde I reglementet för äldreomsorgsnämnden (HKF 7300, beslutat av kommunfullmäktige ) anges att äldreomsorgsnämnden i Huddinge kommun ansvarar för målgruppen personer över 65 år och personer under 65

244 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA år som har behov av stöd och hjälp grundat i att personen har drabbats av en åldersrelaterad sjukdom. Äldreomsorgsnämnden svarar för följande uppgifter: - Omsorger enligt socialtjänstlagen (hädanefter SoL) med undantag av försörjningsstöd och insatser för missbrukare - Ledningen av den hälso- och sjukvård som lagenligt åvilar kommunen - Färdtjänst enligt lagen om färdtjänst och lagen om riksfärdtjänst - Tillhandahållandet av hemtjänst för personer som tillhör socialnämndens ansvarsområde på beställning av socialnämnden - Ansvarar för kost- och dietfrågor samt bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer - Ansvarar för frågor enligt lagen om kommunernas betalningsansvar för hälso- och sjukvård såvitt rör betalningsansvaret för personer som tillhör den målgrupp som ingår äldreomsorgsnämndens ansvarsområde Ansvarig kommun I frågor som avser ansvarig kommun enligt SoL används företrädesvis tre olika begrepp: Bosättningskommun den kommun där den enskilde anses vara bosatt Vistelsekommun kommun där den enskilde tillfälligt vistas i när hjälpbehov inträder Folkbokföringskommun den kommun där den enskilde är folkbokförd. Rätten till bistånd gäller primärt den som är bosatt i kommunen. Bosättningskommunen har det yttersta ansvaret för att den enskilde får den hjälp och det stöd som han eller hon behöver. Med bosättningskommun avses enl. 2a kap. 3 1 st. SoL den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt. Den kommunen är i de allra flesta fall också den kommun där han eller hon är eller borde vara folkbokförd, se 12 folkbokföringslagen. Skulle den enskilde ha en starkare anknytning till en annan kommun än bosättningskommunen är det dock den andra kommunen som har ansvaret, inte bosättningskommunen. Vid bedömningen av anknytning till kommunen bör det vara av betydelse var den enskilde har sitt sociala närverk och vilken uppfattningen den enskilde själv har om till vilken kommun han eller hon har sin starkaste anknytning. (Prop. 2010/11:49 s ) Om den enskilde vistas i en annan kommun än bosättningskommunen när behovet uppstår är vistelsekommunen ansvarig enbart för akuta insatser.

245 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA Vistelsekommunen är även ansvarig när det inte går att fastställa vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. Vid behov är vistelsekommunen skyldig att, på bosättningskommunens begäran, bistå i utredningen av den enskildes behov och verkställa bosättningskommunens beslut, enligt 2 a kap. 6 SoL. Vistelsekommunen tar inte över ansvaret för den enskildes behov från bosättningskommunen. Det innebär att bosättningskommunen behåller ansvaret för den enskilde vid tillfällig vistelse i annan kommun för exempelvis semester. Bosättningskommunens ansvar att tillgodose den enskildes behov tar inte bort det ansvar som samtidigt ligger på andra huvudmän, till exempel hälso- och sjukvården. Folkbokföringskommunen ansvarar för att tillgodose den enskildes behov av stöd och hjälp inför avslutning av kriminalvård på anstalt eller vård på sjukhus Förhandsbesked Om den enskilde önskar flytta till en annan kommun får han eller hon, enligt 2 a kap. 8 SoL, ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon 1. till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser som är nödvändiga att tillgodose för att den enskilde ska kunna bosätta sig i den andra kommunen, eller 2. på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas. Av förarbetena framgår att de två insatser personer, som omfattas av punkt ett, kan ansöka förhandsbesked om är hemtjänst och särskilt boende. Vid utredning om förhandsbesked ska först en bedömning göras om den enskilde omfattas av någon av personkretsarna (punkt ett eller punkt två). Om den enskilde omfattas av någon av personkretsarna görs därefter en sedvanlig behovsbedömning om rätt till sökt bistånd föreligger. Om den enskilde ej omfattas av någon av personkretsarna görs ett avslag enligt 2 a kap 8 SoL. 2.3 Skälig levnadsnivå Enligt SoL ska den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivå innebär inte bara en nivåbestämning, utan ger också uttryck för vilken form av insats som kan

246 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA vara aktuell. Begreppet ger även uttryck för att det finns vissa minimikrav på insatser vad gäller kvaliteten för att dessa ska tillgodose den enskildes behov. I propositionen 2000/01:80 (s. 91) framhålls det att det enligt regeringens mening inte kan finnas en obegränsad frihet för den enskilde att själv välja tjänster oberoende av kostnad. Vid bedömning av vilken insats som kan komma ifråga måste därför en sammanvägning göras av olika omständigheter såsom den önskade insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål. 2.4 Gemensamt hushåll Vid ansökan om serviceinsatser bör det kunna beaktas att vuxna personer, som lever i hushållsgemenskap, normalt ger varandra viss praktisk hjälp inom en familj. Det innebär att makar har ett gemensamt ansvar för ekonomi och skötsel av hemmet, exempelvis tvätt, städning och inköp. (prop. 2008/09:82 s.12) Några särskilda skäl att göra avsteg från denna bedömning, till exempel med hänsyn till kulturellt betingade traditioner, beaktas normalt inte. Beträffande makar, finns det gemensamma ansvaret beskrivet i 1 kap. 2 och 6 kap. 1 äktenskapsbalken. (I korthet: makar har ett gemensamt ansvar för att vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa ). Ovanstående torde även gälla för sammanboende par. Principen om gemensamt hushåll och delat ansvar innebär inte ett ansvar för den andres personliga omvårdnad. Därför ska bedömning av omvårdnadsbehov göras som om personen med funktionsnedsättning var ensamstående. 2.5 Rapporteringsskyldighet Missförhållanden lex Sarah 14 kap. 3 SoL De som beviljas insatser enligt SoL ska kunna känna sig trygga med att den omsorg de får håller god kvalitet och att det inte finns hot mot deras liv och hälsa. Den som i sitt arbete uppmärksammar eller får kännedom om missförhållanden eller risk för missförhållanden i den egna verksamheten är skyldig att rapportera detta. Med missförhållanden menas både handlingar och försummelser som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Med påtaglig risk för

247 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA missförhållande avses en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande. Upprepade händelser som var för sig inte behöver vara missförhållanden kan tillsammans utgöra ett missförhållande. Missförhållanden som ska rapporteras kan till exempel vara: beslut som inte verkställts uteblivna insatser brister i bemötande brister i tillsyn Enligt bestämmelserna om lex Sarah i SoL ska: personalen genast rapportera missförhållanden till den som bedriver verksamheten den som bedriver verksamheten ska utreda och avhjälpa eller undanröja det rapporterade missförhållandet utan dröjsmål den som bedriver verksamheten ska, om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Missförhållanden eller risker för missförhållanden inom biståndskansliet verksamhet ska uppmärksammas och rapporteras enligt lex Sarah. Se aktuell riktlinje för lex Sarah i Huddinge kommun. För ett barns skydd Myndigheter vars verksamhet berör barn är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd, enligt 14 kap. 1 SoL. Detta gäller även anställda hos sådana myndigheter. Från biståndskansliet görs i dessa fall en orosanmälan till individ- och familjeomsorgen (IFO). 3. Stöd, omsorg och service enligt SoL 3.1 Hemtjänst Lagrum: 3 kap 6 SoL och 4 kap 1 SoL Allmänt De insatser som ryms inom begreppet hemtjänst syftar till att underlätta den dagliga livsföringen i den egna bostaden och därigenom underlätta kvarboende. Hemtjänst kan ges i form av serviceinsatser och personlig omvårdnad. Insatserna kan utföras av kommunens hemtjänstpersonal eller av annan av kommunen godkänd utförare. (Se även punkt 3.10 Hemvårdsbidrag).

248 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA Personlig omvårdnad Ges för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Till exempel för att kunna: äta och dricka klä sig sköta personlig hygien förflytta sig trygghet (tillsyn, uppringning etc.). Serviceinsatser Praktisk hjälp med hemmets skötsel, till exempel: tvätt städ inköp/ärenden måltid promenad måltidsdistribution Hemtjänst kan ges alla tider på dygnet. Beslut Beslut om hemtjänst fattas enligt 4 kap 1 SoL som bistånd för livsföring i övrigt. 3.2 Boendestöd Lagrum: 3 kap 6 SoL och 4 kap 1 SoL Allmänt För den som bor i eget boende ges vanligen stöd genom insatser från hemtjänsten. För vissa grupper av människor är, på grund av funktionsnedsättningens karaktär (företrädesvis psykiska funktionsnedsättningar) hemtjänstens insatser inte tillräckliga. Stödformerna ska underlätta den dagliga livsföringen i det egna hemmet och bygger på att insatserna utförs tillsammans med den enskilde. Syftet med stödformen är att bibehålla den enskildes funktionsförmåga och därmed också bidra till ökad självständighet och möjlighet att fortsätta bo i egen bostad. Stödet handlar ofta om att "putta på", ge stöd och social träning. Beslut Beslut om boendestöd fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt.

249 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA 3.3 Ledsagning Lagrum: 3 kap 6 SoL, 4 kap 1 SoL Allmänt Ledsagning kan beviljas i syftet att bistå personer som på grund av en funktionsnedsättning har svårigheter att själva klara att förflytta sig till och från aktiviteter utanför bostaden. Ledsagning kan även beviljas under aktiviteten. En förutsättning för insatsen är således att det finns en speciell aktivitet, till exempel kulturaktiviteter. Insatsen kan ges alla dagar i veckan. För att en person med grav synskada skall kunna tillförsäkras en skälig levnadsnivå bör ledsagaren ha en speciell kompetens för att utföra ledsagning. Ledsagning kan då beviljas även till inköp av dagligvaror o dylikt i närmiljön. Insatsen ledsagning ska vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig service. Omvårdnad och/eller medicinska insatser ingår inte i ledsagningen. Ledsagning beviljas normalt inte för sådant som man bistår varandra med i en familj, till exempel inköp av dagligvaror, post- och bankärenden. Ledsagning till och från sjukvårdsinrättningar kan beviljas undantagsvis. Vanligen tillgodoses det genom den service, som färdtjänsten och aktuell sjukvårdsinrättning tillhandahåller. Insatsen beviljas i första hand för återkommande aktiviteter inom närområdet. Ledsagningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov, dels utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som en skälig levnadsnivå. Ledsagning beviljas främst till personer som bor i eget boende. Beslut Beslut om insatsen ledsagarservice fattas enligt 4 kap1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. I beslutet bör anges till vilka aktiviteter ledsagning kan bli aktuellt. 3.4 Kontaktperson Lagrum: 3 kap 6 SoL, 4 kap 1 SoL

250 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA Allmänt Syftet med insatsen kontaktperson är att hjälpa den enskilde i personliga angelägenheter om den enskilde begär eller samtycker till det. Verksamheten bygger på frivillig medverkan av icke-professionella personer med socialt engagemang och lust att göra en insats. Genom insatsen kontaktperson ska den enskilde få en helt vanlig medmänsklig kontakt. Insatsen ersätter inte professionella behandlingsinsatser eller andra insatser, till exempel hemtjänst. Inom äldreomsorgen beviljas kontaktperson utifrån att den enskilde på grund av sin funktionsnedsättning har behov av denna stödform. Enbart det faktumet att en person är socialt isolerad medför inte rätt till biståndet. Insatsen vänder sig främst till personer som tidigare har haft kontaktperson beslutat av socialnämnden. Beslut Beslut om insatsen kontaktperson fattas enligt. 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 3.5 Avlösning i hemmet Lagrum: 5 kap 10 SoL, 4 kap 1 SoL Allmänt Enligt 5 kap 10 SoL bör kommunen genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller personer med funktionsnedsättning. Huvudsyftet med insatsen är att närstående som vårdar ska få avlastning. Avlösning ges i eller i nära anslutning till hemmet. Insatsen kan ges alla dagar i veckan under dag- och kvällstid. Finns behov av avlösning även nattetid, kan istället korttidsboende eller växelboende beviljas. Avlösningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov, dels utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om avlösning i hemmet fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt.

251 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA 3.6 Korttidsboende/växelboende Lagrum: 3 kap 6 SoL, 4 kap 1 SoL Allmänt Med korttidsboende/växelboende enligt SoL avses ett tillfälligt boende i särskild boendeform som är förenat med omvårdnad. Korttidsboende/växelboende beviljas endast till den som bor i eget boende. Korttidsboende beviljas när det finns ett behov av avlastning och/eller när framtida vård- och boendebehov måste utredas samtidigt som den enskilde inte kan bo kvar i sitt ordinära boende. Insatsen korttidsboende ska alltid övervägas som ett komplement till andra insatser för att möjliggöra kvarboende. Hur lång period korttidsboende ska medges avgörs från fall till fall utifrån individuella behov. Med växelboende avses ett tillfälligt boende i boendeform som är förenat med omvårdnad och som innebär rullande perioder växelvis i det egna boendet och i boendet. En förutsättning för växelvård är att det föreligger ett avlösningsbehov hos närstående. Om behovet av växelvård överskrider 50% (exempelvis mer än två veckors växelvård per fyraveckorsperiod) ska andra insatser, såsom särskilt boende, övervägas istället. I korttidsboende/växelboende enligt SoL ingår omvårdnad och viss hälso- och sjukvård. Korttidsboendets/växelboendets omfattning ska dels bedömas utifrån behov, dels utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som en skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om korttidsboende/växelboende fattas enligt SoL 4 kap. 1 som ett bistånd för livsföring i övrigt. 3.7 Dagverksamhet Lagrum: 3 kap 6 SoL, och 4 kap 1 SoL Allmänt Dagverksamhet beviljas med stöd av 4 kap 1 SoL till personer som bor i eget boende. Syftet med insatsen kan vara att den enskilde ska få träning och aktivering för att bibehålla funktioner. Insatsen kan också ges som en form av avlösning för närstående. Insatsen kan normalt erbjudas dagtid måndag till

252 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA fredag, insatsen ges vanligtvis vid några tillfällen per vecka. I insatsen ingår omvårdnad och viss hälso- och sjukvård. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom För personer med demenssjukdom finns dagverksamhet i särskild form. En förutsättning för att beviljas denna form av insats är att den enskilde har en av läkare utredd och fastställd demenssjukdom. Beslut Beslut om dagverksamhet fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 3.8 Olika boendeformer Lagrum: 5 kap 5 SoL, 4 kap 1 SoL Allmänt Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. När behovet av omsorg och vård blir så omfattande att det inte längre är tryggt att bo kvar hemma så finns möjligheten att ansöka om att få flytta till ett särskilt boende. Med omfattande avses vanligen behov av kontinuerliga omsorgsinsatser hela dygnet. I särskilda boendeformer har kommunen ansvar för viss hälso- och sjukvård. Avgörande för den äldres rätt till särskilt boende är behovet av omsorg och service. Om den äldre har önskemål om ett visst boende ska detta så långt det är möjligt beaktas. Beslut om särskilt boende ska inte vara tidsbegränsat. I utredning till beslut för särskilt boende ska behoven precisiseras där det tydligt framgår vad den enskilde behöver hjälp och stöd med samt att hjälpen eller stödet behöver ges kontinuerligt under alla tider på dygnet. Vård- och omsorgsboende Ett boende med heldygnsomsorg som erbjuder service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd och hjälp. Beslut Beslut om särskilt boende i form av vård- och omsorgsboende fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt.

253 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA Vård- och omsorgsboende med demensinriktning För att har rätt till denna biståndsform krävs att personen har en utredd och diagnostiserad demenssjukdom eller demensliknande tillstånd. Beslut Beslut om särskilt boende i form av vård- och omsorgsboende med demensinriktning fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. Parboende För den som har beviljats eller beviljas boende i en särskild boendeform för äldre personer ska det ingå i en skälig levnadsnivå att kunna fortsätta att sammanbo med sin make eller sambo oavsett om den medflyttande maken eller sambon har behov av att bo i ett sådant boende. Detta ska gälla under förutsättning att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott eller om den ena parten redan bor i ett särskilt boende, att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott. I sammanhanget är det också viktigt att säkerställa den medföljande partens avsikt att sammanbo med den biståndsberättigade på det särskilda boendet. Den medflyttande har rätt att provbo i tre månader och kan därefter slutgiltigt bestämma om parboendet. Beslut om parboende fattas enligt 4 kap. 1 c SoL. Hem för vård eller boende (HVB) Efter lagändring 1 januari 1998 är HVB-hem inte längre avsett endast för personer med missbruksproblem utan också för människor med problem av social eller psykisk karaktär. Med hem för vård eller boende avses ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård (omvårdnad, stöd eller fostran) eller behandling (vanligtvis kopplat till missbruksproblematik) i förening med ett boende. HVB-hem är dock ej likställigt med särskilda boendeformer enligt 5 kap. 5 och 7 SoL. En placering i ett HVB-hem är enligt lagstiftarens intentioner att betrakta som tillfällig. Syftet med en sådan placering är således att förbereda för någon annan boendeform som syftar till ett permanent boende. Mot bakgrund av detta kan den enskilde brukaren inte bosätta sig på ett HVB-hem, eftersom man enligt folkbokföringslagen inte kan folkbokförs där. Hyreslagens regler blir därmed inte tillämpliga. Hälso- och sjukvårdsansvaret för den som är placerad i ett HVB-hem ligger på landstinget.

254 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA Föreskrifter och allmänna råd gällande HVB-hem finns i Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2003:20 (S). Beslut Beslut om hem för vård eller boende (HVB) fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 3.9 Trygghetslarm Lagrum: 3 kap 6 SoL och 4 kap 1 SoL Allmänt För att den äldre ska kunna känna trygghet och säkerhet i den egna bostaden under dygnets alla timmar kan trygghetslarm beviljas. En förutsättning är att den äldre har förmåga att hantera larmet och kan tillgodogöra sig de instruktioner som hör till larmhanteringen. Att understryka är att trygghetslarmet inte är ett servicelarm som kan användas för att be om enklare tjänster utan endast ska användas vid mer akuta situationer. Beslut Beslut om trygghetslarm fattas enligt 4 kap 1 SoL som bistånd för livsföring i övrigt Hemvårdsbidrag Lagrum: 3 kap 6 och 4 kap 2 SoL Allmänt Hemvårdsbidrag kan utgå till person som av fysiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och som vårdas av närstående i hemmet. Hemvårdsbidraget är ett skattefritt bidrag som betalas ut till den enskilde (brukaren). Hemvårdsbidraget kan till viss del kompensera närstående som utför omvårdnad i hemtjänstens ställe. Hemvårdsbidraget baseras på aktuellt behov av omvårdnad i hemmet. Omvårdnadsuppgifterna ska framför allt bestå av hjälp med personlig omvårdnad, till exempel personlig hygien, hjälp med på- och avklädning, hjälp att äta och annat som man normalt inte bistår varandra med i en familj. Hemvårdsbidrag utgår inte för rena serviceinsatser.

255 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA Bidraget är inte att betrakta som ett generellt "vårdbidrag". Bidragets storlek avgörs av den faktiska insatsens storlek. Om ansökan till exempel avser hjälp med dusch tre gånger i veckan, är det omfattningen av denna insats som ska ligga till grund för bidragets storlek. Hemvårdsbidrag kan kombineras med hemtjänst, till exempel genom att hemtjänsten utför insatserna under veckan och den anhörige under helgerna. Avgift tas ut för de insatser som utförs av hemtjänsten enligt kommunens taxa för äldreomsorgen. Hemvårdsbidragets storlek baseras dels på omvårdnadsbehovets omfattning, dels på en procentsats av en tolftedel av prisbasbeloppet. Vid bedömningen räknas enbart de insatser som den enskilde söker hemvårdsbidrag för. Hemvårdsbidraget utgår som ett månadsbidrag och är indelat i fyra klasser grundat på omsorgsnivå. Bidraget innefattar inga sociala förmåner, semesterersättning eller dylikt. För utbetalning räknas ansökningsmånaden som första månad. Vid sjukhusvistelse eller vistelse på växelboende eller korttidsboende betalas inte hemvårdsbidrag ut. Hemvårdsbidrag betalas inte ut vid vistelser utomlands. Det är den som erhåller bidraget eller dennes ställföreträdare som är skyldig att meddela förändring. Hemvårdsbidragets fyra grupper motsvarar tidsmässigt nivåerna i gällande omsorgstaxa: Grupp 1: Hjälp regelbundet vardagar 30 % av prisbasbeloppet Grupp 2: Hjälp alla dagar och eller kvällar 60% av prisbasbeloppet Grupp 3: Hjälp alla tider på dygnet 90 % av prisbasbeloppet Grupp 4: Kontinuerlig hjälp hela dygnet 120% av prisbasbeloppet Beslut Beslut om hemvårdsbidrag fattas enligt 4 kap 2 SoL. I beslutet skrivs endast vilken grupp som beviljats, inte kriterierna Beslut om hemvårdsbidrag ska vara tidsbegränsat.

256 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA 3.11 Turbunden resa Lagrum: 3 kap 6 och 4 kap 2 SoL Allmänt Turbunden resa är ett frivilligt kommunalt åtagande. Resandet är kopplat till ett biståndsbeslut och alltså inte något som den som deltar i dagverksamhet eller har korttidsboende/växelvård per automatik är berättigad till. Det förutsätts att den enskilde eller dennes företrädare har ansökt om insatsen. Beslut om turbunden resa förutsätter vidare att det också finns ett biståndsbeslut. Definition Med turbunden resa avses resa efter i förväg uppgjord slinga mellan bostaden i Huddinge och aktuell verksamhet. Detta innebär att den som reser med turbunden resa inte har möjlighet att påverka resvägen. Övriga bestämmelser För fritidsresor gäller att egen färdtjänst ska användas. Egen färdtjänst ska även användas för resor till och från verksamhet som anordnas av annan huvudman. Turbunden resa genomförs huvudsakligen samordnat, det vill säga tillsammans med andra resenärer. Beslut Beslut om turbunden resa ska beslutas som ett individuellt bistånd enligt 4 kap 2 SoL. 4. Handläggning och beslut Alla människor, oavsett ålder, kön eller social och kulturell tillhörighet, har rätt till en rättssäker handläggning som präglas av saklighet, opartiskhet och lika behandling. 4.1 Utredning En utredning enligt 11 kapitlet 1 SoL ska utan dröjsmål inledas när någon genom ansökan, anmälan eller på annat sätt inkommit med uppgifter som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Utredningen ska normalt inledas inom en vecka från det nämnden/delegat fått kännedom om uppgifterna. Socialtjänstens insatser bygger på frivillighet. Den enskildes självbestämmande och integritet ska beaktas. En utredning ska genomföras med den enskildes samtycke. Utredningen ska ge underlag för en

257 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA helhetsbedömning av den enskildes situation. Den enskildes ekonomi påverkar inte rätten till bistånd Beslut När äldreomsorgsnämnden - beslutfattaren enligt delegation - erhåller en ansökan om bistånd skall denna i första hand pröva om den enskilde har rätt till den begärda hjälpen enligt 4 kapitlet 1 SoL. Beslut ska tas när utredningen är klar, oavsett om beslutet kan verkställas vid den tidpunkten. Beslutet ska skriftligen meddelas den enskilde enligt 21 förvaltningslagen. Beslutet ska vara tydligt och ska liksom utredningen utformas så att den enskilde har möjlighet att förstå innehållet. Av beslutet ska det klart framgå: Vad den enskilde ansökt om. Vilka insatser som beviljats respektive avslagits och enligt vilket lagrum. Mål med insatserna För hur lång tid beslutet gäller När beslutet fattades Vem som fattade beslutet Motivering till ett avslagsbeslut. Beslutsmotiveringen skall vara sådan att orsaken till avslagsbeslutet tydligt framgår Hur den enskilde kan överklaga beslutet 4.3. Dokumentation Hur ärendehandläggningen samt verkställigheten av beslut ska dokumenteras stadgas i 11 kapitlet 5 och 6 SoL. Handläggning av ärenden som rör enskilda personer samt genomförandet av beslut om stödinsatser, vård och behandling dokumenteras och handlingarna skall förvaras på ett betryggande sätt. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet och den enskilde skall hållas underrättad om vad som står i anteckningarna. Dokumentationen ska beskriva beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen ska ge underlag både för kommunens och för andra myndigheters uppföljning av verksamheten.

258 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA 4.4 Överklagan Socialtjänstlagen Möjligheten att överklaga ett beslut om insats fattat med stöd av 4 kap. 1 SoL regleras i 16 kap 3. Där stadgas att nämndens beslut om bland annat bistånd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, genom så kallat förvaltningsbesvär. Insatser som beslutas enligt 4 kap 2 SoL kan ej överklagas med förvaltningsbesvär. Om den enskilde inte är nöjd med beslut fattat enligt denna paragraf, har han eller hon alltid möjlighet att istället få sin ansökan prövad enligt 4 kap 1 SoL. Avslag om bistånd enligt 4 kap 2 ges enligt 4 kap 1. Detta medför att den enskilde ges möjlighet att överklaga beslutet med förvaltningsbesvär. Kännetecknande för förvaltningsbesvär är att förvaltningsrätten kan pröva både lagligheten och lämpligheten av beslutet. Endast den som berörs av beslutet kan överklaga. Domstolen kan ändra det beslut som äldreomsorgsnämnden har fattat och sätta ett nytt beslut istället. En överklagan ställs till äldreomsorgsnämnden i Huddinge kommun. När överklagan har inkommit ska nämnd eller delegat pröva om ansökan inkommit i rätt tid (inom tre veckor från det datum då den klagande tog del av beslutet) enligt 24 förvaltningslagen (FL). Därefter ska nämnden se om det finns skäl att ompröva beslutet enligt 27 FL. Skäl för omprövning föreligger om beslutet är oriktigt på grund av att nya uppgifter inkommit i ärendet eller av någon annan anledning. Det förutsätts vidare att: ändring av beslutet kan ske snabbt och enkelt ändringen är inte till nackdel för den enskilde Om omprövning inte sker, ska överklagan och övriga handlingar i ärendet översändas till förvaltningsrätten för prövning. 4.5 Sekretess och tystnadsplikt Sekretessen inom socialtjänsten råder för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men, enligt 26 kapitlet 1 offentlighets- och sekretesslagen (OSL) Sekretessen medför en tystnadsplikt för all personal inom socialtjänsten. Detta innebär att förtroendevalda och personal inte får tala om för någon vad någon har berättat eller annat som förtroendevalda och personal fått reda på när de arbetar med den enskilde. Sekretessen gäller också mellan

259 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA myndigheter. Äldreomsorgsnämndens personal får inte utan den enskildes medgivande lämna ut uppgifter till exempel sjukhuspersonal Anmälan om god man eller förvaltare Enligt 5 kapitlet 3 socialtjänstförordningen ska äldreomsorgsnämnden anmäla till överförmyndarnämnden om den finner att 1. att god man eller förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon, 2. att någon inte längre bör ha förvaltare, eller 3. att förhållandena talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på ett betryggande sätt.

260 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (3) Handläggare Maria Jonsson Maria.Jonsson@huddinge.se Vård och omsorgsnämnden Uppdatering av HKF 7531, riktlinje för ledning, utförande och uppföljning Förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden beslutar att: 1. godkänna förvaltningens förslag till uppdatering av HKF 7531 i enlighet med bilaga HKF 7531 byter namn till riktlinjer för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har övertagit ansvaret från den tidigare äldreomsorgsnämnden samt ansvaret för personer med funktionsnedsättning från socialnämnden. Förvaltningen föreslår att HKF 7531 tas över av vård och omsorgsnämnden, kompletteras med de delar som rör omsorgen om personer med funktionsnedsättning från socialnämndens HKF 7321 samt att HKF 7531 byter namn till riktlinjer för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Beskrivning av ärendet Som en konsekvens av Huddinge kommuns förändrade nämndorganisation behöver riktlinjer och andra styrdokument anpassas utifrån den nya nämndstrukturen. Både socialnämnden och äldreomsorgsnämnden har antagit riktlinjer för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt SoL och LSS inom respektive verksamhetsområde, HKF 7531 (äldreomsorgsnämnden) respektive HKF 7321 (socialnämnden). Sedan den 1 januari 2019 har vård och omsorgsnämnden tagit över ansvaret från den tidigare äldreomsorgsnämnden samt ansvaret för personer med HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

261 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (3) funktionsnedsättning från socialnämnden. Riktlinje HKF 7531 behöver därför arbetas om och byta namn. För att tydliggöra skillnader och samtidigt underlätta för nämnden att följa föreslagna förändringar, visas i bilaga 2 dels nuvarande text för HKF 7531 (äldreomsorgsnämnden) och HKF 7321 (socialnämnden) samt den nya föreslagna texten i tabellform. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen föreslår att äldreomsorgsnämndens HKF 7531 tas över av vård och omsorgsnämnden och kompletteras med de delar som rör omsorgen om personer med funktionsnedsättning från socialnämndens HKF De förändringar som föreslås handlar bland annat om att förvaltningen har formulerat om vissa texter som rör nämndens ansvar för hälso- och sjukvård så att det bättre överensstämmer med gällande lagstiftning, redaktionella ändringar med anledning av den nya nämndorganisationen samt att uppgifter som rör personer med funktionsnedsättning har lyfts över från socialnämndens riktlinje HKF De föreslagna förändringarna redovisas i punktform. Nämndens ansvarsområde och avgränsningar har förändrats. Värdegrunden har förtydligats. I stället för kvalitetsdeklarationerna informeras om äldreomsorgens värdighetsgaranti. Kvalitetsdeklarationerna är en del av värdighetsgarantin och nämns därför inte särskilt. Avsnittet om nämndens hälso- och sjukvårdsansvar har ny formulering och delvis ny rubriksättning, bland annat är avsnittet om verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen nytt. Nämndens ansvar för personer som bor i särskilda boendeformer ingår i hälso- och sjukvårdsansvaret och nämns därför inte särskilt. Texten om medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) har skrivits om. Avsnittet om anmälan vårdskada (lex Maria) har formulerats om. Avsnittet om dokumentation har tydliggjorts genom att dela på socialtjänst och hälso- och sjukvård. Informationen om nämndens kundval har skrivits om till följd av den nya nämndorganisationen. Texten om färdtjänst och riksfärdtjänst har strukits. Insatserna beskrivs istället i HKF 7320, riktlinjer för biståndskansliet. Ekonomiska och juridiska konsekvenser Förändringarna bedöms inte medföra några ekonomiska eller juridiska konsekvenser.

262 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (3) Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör och kvalitetschef Bilagor 1. Förslag till uppdaterad HKF Jämförelse HKF 7531 (äldreomsorg) och HKF 7321 (från socialnämnden) med föreslagen text. Beslutet delges Kommunstyrelsen

263 HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Antagen av Nämnd ÅÅÅÅ-MM-DD, NR Riktlinjer för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Den här riktlinjen kompletterar HKF Riktlinjer för handläggning inom vård och omsorgsnämnden för biståndskansliets verksamhet. 1 Syfte och mål Dessa riktlinjer är ett förtydligande av lagstiftning och föreskrifter för verksamhet inom vård- och omsorgsnämndens område samt policyer och reglementen beslutade av kommunfullmäktige. Syftet är att säkerställa förutsättningarna för verksamheterna att arbeta för en verksamhet med god kvalitet. 2 Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde och avgränsningar Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområden framgår i nämndens reglemente HKF Sammanfattningsvis svarar vård- och omsorgsnämnden för uppgifter inom följande områden: o o o o Uppgifter enligt socialtjänstlagen gällande äldreomsorg och personer med funktionsnedsättning. Stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Färdtjänst och riksfärdtjänst Ledningen av den hälso- och sjukvård som lagenligt åvilar kommunen 3 Ledningssystem för kvalitet I enlighet med Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 ska det finnas ett ledningssystem för kvalitet som omfattar verksamhetens alla delar. Syftet med ett ledningssystem är att upprätthålla och utveckla en god kvalitet i verksamheten. Med stöd av ledningssystemet ska ledningen planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Nedan följer elva punkter som ledningssystemet ska innehålla för att uppfylla kraven i Socialstyrelsens föreskrift. Beskrivningen av punkterna återfinns också i de förfrågningsunderlag på upphandlad verksamhet som omfattas av krav på ledningssystem för kvalitet. Laglista Vård- och omsorgsnämndens verksamheter i Huddinge kommun utgår från Socialstyrelsens definition av god kvalitet som innebär att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter. I ledningssystem ska det därför framgå vilka lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Det kan lämpligen göras med en tydlig lista, eller på annat sätt tydligt framgå av ledningssystemets utformning.

264 HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 2 (7) Processer och rutiner Ledningssystemet ska bestå av de processer och rutiner som behövs för att säkra god kvalitet i verksamheten. Det ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning. Processerna ska vara identifierade, beskrivna och fastställda. Utifrån processerna och rutinerna ska verksamhetens inriktning framgå. Av rutiner ska det framgå följande; o o o o vilka arbetsuppgifter som ska utföras vem som ansvarar för respektive arbetsuppgift hur arbetsuppgiften ska utföras när arbetsuppgiften ska utföras Samverkan I ledningssystemet ska det finnas processer för samverkan där det ska framgå när samverkan behövs för att säkra kvaliteten i verksamheten. Processerna och eventuella rutiner ska beskriva med vilka parter samverkan ska ske samt hur och när. Processerna ska beskriva samverkan både internt i den egna organisationen och med externa parter. Riskanalyser En viktig del i ledningssystem för kvalitet är att arbeta med riskanalyser. De ska omfatta samtliga av verksamhetens delar. I ledningssystemet ska det finnas beskrivet hur verksamheten arbetar för att bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet samt hur de riskerna hanteras. Det ska också tydligt framgå när och i vilken omfattning riskanalyser behöver genomföras för att säkra god kvalitet i verksamheten. Egenkontroll Egenkontrollen är en bärande del av systematiskt kvalitetsarbete. Egenkontrollen består av systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten och ska som minst omfatta mål, processer och rutiner, synpunkter och klagomål, avvikelser och fel och brister samt granskningar. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med egenkontroll, med vilken frekvens och i vilken omfattning det krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. Utredning av synpunkter och klagomål Verksamheten ska ta emot och utreda synpunkter och klagomål som kommer från de som tar del av verksamheten och andra intressenter. Av ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att ta emot och utreda synpunkter och klagomål. Utredningen av synpunkter och klagomål på verksamhetens kvalitet ska leda till ett ställningstagande om det förekommit avvikelser i verksamheten. En avvikelse innebär att verksamheten inte når upp till de krav och mål som ställs i lagar och föreskrifter. Om utredningen visar att det förekommit en avvikelse ska det finnas en plan för hur verksamheten kan förbättra sina processer och rutiner för att avvikelsen inte ska uppkomma igen.

265 HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 3 (7) Synpunkter och klagomål ska också sammanställas och analyseras på en övergripande nivå för att upptäcka eventuella mönster och större avvikelser. I ledningssystemet ska det framgå hur och när verksamheten sammanställer och analyserar inkomna synpunkter och klagomål. Utredning av lex Sarah I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med rapporteringsskyldigheten av missförhållanden eller risk för missförhållanden enligt lex Sarah. Det ska finnas rutiner och beskrivningar för hur verksamheten ska agera vid missförhållanden eller risk för missförhållanden. Det ska framgå hur personalen informeras om sin rapporteringsskyldighet. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att dokumentera, utreda, avhjälpa eller undanröja missförhållanden eller risk för missförhållanden samt hur verksamheten arbetar med att sammanställa och analysera de inkomna rapporterna. Det ska framgå hur vård- och omsorgsnämnden får kännedom om inkomna lex Sarahrapporter. Utredning av avvikelser och fel och brister I en verksamhet inträffar saker som är oförutsedda, oönskade eller innebär risker eller skada för den som verksamheten är till för. Inom socialtjänsten benämns det vanligen fel och brist och i hälso-och sjukvården används termen avvikelse. När en verksamhet inte kan leva upp till de krav och mål som ställs i lagar och förordningar är det också en avvikelse. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att dokumentera, utreda och åtgärda uppkomna avvikelser samt hur de sammanställs och analyseras. Personalens medverkan Ledningen för verksamheten ska säkerställa att personalen arbetar i enlighet med de fastställda processerna och rutinerna. Personalen ska också vara involverad i verksamhetens kvalitetsarbete för att det ska bli levande och förankrat i verksamheten. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten säkerställer personalens medverkan och att de arbetar i enlighet med verksamhetens processer och rutiner. Dokumentationsskyldighet. Dokumentationsskyldigheten omfattar både ledningssystemets utformning och det systematiska förbättringsarbetet. Av ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att dokumentera kvalitetsarbetet. Det innebär inte någon inskränkning i skyldigheten att dokumentera hälso- och sjukvårdsarbetet eller dokumentationsskyldigheten enligt SoL och LSS. Kvalitetsberättelse Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet rekommenderar att verksamheten årligen upprättar en kvalitetsberättelse med utgångspunkt från dokumentationen av kvalitetsarbetet.

266 HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 4 (7) 4 Vård- och omsorgsnämndens hälso- och sjukvårdsansvar Landstingens och kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård regleras bland annat i hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30). Kommunen ansvarar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård till de personer som bor i en sådan boendeform eller bostad som avses i 5 kapitlet 5 och 7 SoL eller för de personer som i samband med dagverksamhet som avses i 3 kapitlet 6 SoL vistas där. Vård och omsorgsnämnden är vårdgivare i lagens mening. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar insatser till och med sjuksköterskenivå. Läkarinsatser är ett landstingsansvar. Kommunen ska i samband med hälso- och sjukvård erbjuda habilitering och rehabilitering samt hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Kommunen ska i samband med hälso- och sjukvård tillhandahålla sådana förbrukningsartiklar som fortlöpande behövs på grund av allvarlig sjukdom eller efter behandling för sådan sjukdom (i enlighet med 8 kap. 9 i hälso- och sjukvårdslagen). Enligt SoL 7. kap 1 punkt 2 ansvarar kommunen, vid köpt plats, för att den boende erbjuds en god vård. Av avtalet skall framgå bland annat hur entreprenören skall fullgöra uppgifterna enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef) (HSL 4:2). En verksamhetschef enligt 4 kap. 2 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Medicinskt ansvarig sjuksköterska I kommunens hälso- och sjukvård ska det finnas en sjuksköterska som har det medicinska ansvaret i verksamheten (MAS). Vissa av den medicinskt ansvariga sjuksköterskans uppgifter är författningsmässigt reglerade i kap 11 4 hälso- och sjukvårdslagen och tydliggörs i hälso- och sjukvårdsförordningen (SFS 2017:80). I utövningen av dessa uppgifter är den medicinskt ansvariga sjuksköterskan inte underställd verksamhetschef HSL. MAS ska enligt hälso- och sjukvårdsförordningen (SFS 2017:80) svara för: Att patienter får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Att patienter får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om. Att journaler förs i den omfattning som beskrivs i patientjournallagen (SFS 2008:355). Att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna.

267 HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5 (7) MAS ska vidare ansvara för att det finns ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för: Läkemedelshantering Rapportering av risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada i enlighet med 6 kap 4 i patientsäkerhetslagen (2010:659) Att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det. Om ett verksamhetsområde i huvudsak omfattar rehabilitering, får en fysioterapeut eller en arbetsterapeut fullgöra de uppgifter som beskrivs ovan enligt 11 kap 4 andra stycket i hälso- och sjukvårdslagen Vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete/anmälan av händelser som har medfört eller har kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria) Vårdgivaren ska enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) : planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen respektive tandvårdslagen upprätthålls, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador, och ge patienter och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Vårdgivaren ska enligt Socialstyrelsen (HSLF-FS 2017:40): fastställa rutiner som säkerställer skyldigheten att händelser utreds som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Fastställa rutiner där händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada anmäls till Inspektionen för vård och omsorg (lex Maria). fastställa rutiner som säkerställer att hälso- och sjukvårdspersonalen fullgör skyldigheten att enligt patientsäkerhetslagen rapportera såväl risker för vårdskador som händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada så att hög patientsäkerhet upprätthålls. Inspektionen för vård och omsorgs föreskrifter (HSLF-FS 2017:41) beskriver och förtydligar hur en vårdgivares utredning och anmälan ska genomföras. Externa vårdgivare ska rapportera till vård och omsorgsnämnden när händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada anmälts till inspektionen för vård- och omsorg.

268 HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 6 (7) 5 Dokumentation Socialtjänst Dokumentation ska ske i enlighet med socialtjänstlagens bestämmelser och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde ska hållas underrättad om de anteckningar och annan dokumentation som förs om henne eller honom. Utförarverksamhet ska upprätta en genomförandeplan tillsammans med den enskilde eller dennes legale företrädare. Hälso- och sjukvård För alla personer där kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar ska i det fall det finns ett vårdåtagande upprättas en patientjournal av legitimerad personal. 6 Sekretess och tystnadsplikt All personal som arbetar inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter har tystnadsplikt enligt 26 kapitlet 1 i offentlighets- sekretesslagen (OSL). Det innebär att uppgifter om enskildas personliga förhållanden inte får lämnas ut till någon om det inte är klart att personen inte kommer att lida men av att uppgiften lämnas ut. Tystnadsplikten gäller också mellan myndigheter. Det innebär exempelvis att personal som arbetar i verksamheten inte får lämna ut uppgifter om en enskild till exempelvis sjukhuspersonal utan att den enskilde har gett sitt medgivande till det. 7 Kundval Inom vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde har kundval införts för utförande av insatserna: Hemtjänst (SoL) Ledsagar- och avlösarservice (LSS och SoL) Boendestöd (SoL) Biståndsbedömd dagverksamhet för äldre (SoL) Daglig verksamhet (LSS) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet (LSS och SoL) De utförare som ansöker om att bedriva verksamhet inom något av dessa områden i Huddinge kommun ska uppfylla de krav som vård- och omsorgsnämnden ställer på verksamheten. Vård- och omsorgsnämnden fastställer varje år ersättningen till utförarna i samband med beslut om budget och verksamhetsplan. Alla utförare får ersättning enligt samma principer. 8 Utförande av insatser Förvaltningens kvalitetsenhet genomför uppföljning av samtliga utförare, både externa och kommunens egen utförare. Uppföljningen utgår från lagstiftning samt de krav som vård- och omsorgsnämnden ställer på verksamheten. Resultaten redovisas för nämnden.

269 HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 7 (7) 9 Uppföljning av ledningssystem Ledningssystemet följs upp varje år i egenkontrollen där verksamheten skattar och utvärderar hur det systematiska kvalitetsarbetet har fortlöpt under året. Resultatet sammanställs i en kvalitetsberättelse som redovisas för vård- och omsorgsnämnden. MAS genomför kontinuerliga uppföljningar av det systematiska arbetet med kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Detta arbete redovisas i den årliga patientsäkerhetsberättelsen. 10 Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utförarverksamheterna ansvarar för att tillhandahålla de beställda insatserna när en enskild blir utskriven från sluten hälso- och sjukvård. 11 Anmälan om god man eller förvaltare I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Huddinge kommun har i samverkan med Botkyrka, Haninge, Nynäshamn och Tyresö en gemensam nämnd. En anmälan ska göras till överförmyndarnämnden om man finner: 1. att god man eller förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon, 2. att någon inte längre bör ha förvaltare, eller 3. att förhållandena talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på ett betryggande sätt. Anställd inom en verksamhet får inte ha uppdrag som god man eller förvaltare till någon som får insatser inom verksamheten. 12 Särskilt för äldreomsorg Värdegrund Verksamheten ska utformas med utgångspunkt i den nationella värdegrunden som uttrycks i socialtjänstlagen 5 kap 4. Bestämmelserna innebär i korthet att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och att de får känna välbefinnande. I Huddinge finns det en lokal värdegrund för äldreomsorgen, som är en konkretisering av den nationella värdegrunden. Värdighetsgaranti för äldreomsorgen Huddinge kommun har formulerat en värdighetsgaranti som anger vad den enskilde har rätt att förvänta sig av äldreomsorgen i form av bemötande, stöd och omsorg. Den består av äldreomsorgens lokala värdegrund, kvalitetsdeklarationer, hur man lämnar synpunkter och klagomål samt rätten att få information i anpassat format. Värdighetsgarantin gäller för alla som bedriver äldreomsorg på uppdrag av Huddinge

270 1 (23) Datum Diarienummer Jämförelse HKF 7321 och HKF 7531 med förslag till ny text Text från HKF 7321 (socialnämnden) Text från HKF 7531 (äldreomsorgsnämnden) Föreslagen text - HKF Inledning Den här riktlinjen kompletterar Riktlinjer vid handläggning inom socialnämndens ansvarsområde för biståndskansliet HKF 7320, Riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen - vård och behandling av barn och ungdom och vuxna missbrukare samt stöd till vuxna med psykisk funktionsnedsättning HKF 7010 samt Bistånd enligt socialtjänstlagen försörjningsstöd ekonomiskt bistånd HKF Inledning Den här riktlinjen tillsammans med Riktlinje för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Huddinge kommun ersätter HKF 7530 Riktlinjer inom äldreomsorgen i Huddinge kommun. 2 Syfte och mål Dessa riktlinjer är ett förtydligande av lagstiftning och föreskrifter för verksamhet inom socialnämndens område samt policyer och reglementen beslutade av kommunfullmäktige. Syftet är att säkerställa förutsättningarna för verksamheterna att arbeta för en verksamhet med god kvalitet. 3 Socialnämndens ansvarsområde och avgränsningar Socialnämndens ansvarsområden framgår i nämndens reglemente HKF Syfte och mål Dessa två riktlinjer är ett förtydligande av lagstiftning och föreskrifter för äldreomsorg samt policyer och reglementen beslutade av kommunfullmäktige. Syftet är att säkerställa förutsättningarna för äldreomsorgens verksamheter att arbeta för en äldreomsorg med god kvalitet. 3. Äldreomsorgsnämndens ansvarsområde och avgränsningar I reglementet för äldreomsorgsnämnden (HKF 7300, beslutat av kommunfullmäktige ) anges att äldreomsorgsnämnden i Huddinge Inledning Den här riktlinjen kompletterar Riktlinjer för handläggning inom vård och omsorgsnämnden HKF 7320 Syfte och mål Dessa riktlinjer är ett förtydligande av lagstiftning och föreskrifter för verksamhet inom vård- och omsorgsnämndens område samt policyer och reglementen beslutade av kommunfullmäktige. Syftet är att säkerställa förutsättningarna för verksamheterna att arbeta för en verksamhet med god kvalitet. Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde och avgränsningar Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområden framgår i nämndens reglemente HKF Sammanfattningsvis HUDDINGE KOMMUN Social- och äldreomsorgsförvaltningen Post Huddinge Tfn saf@huddinge.se Besök Gymnasietorget 1 Tfn vxl

271 2 (23) Sammanfattningsvis svarar socialnämnden för uppgifter inom följande områden -Socialtjänst -Stöd och service till vissa funktionshindrade -Hälso- och sjukvård - Färdtjänst -Arbetsmarknadsfrågor - Flykting- och invandrarfrågor kommun ansvarar för målgruppen personer över 65 år och personer under 65 år som har behov av stöd och hjälp grundat i att personen har drabbats av en åldersrelaterad sjukdom. Äldreomsorgsnämnden svarar för följande uppgifter: Omsorger enligt socialtjänstlagen (hädanefter SoL) med undantag av försörjningsstöd och insatser för missbrukare Ledningen av den hälso- och sjukvård som lagenligt åvilar kommunen Färdtjänst enligt lagen om färdtjänst och lagen om riksfärdtjänst Tillhandahållandet av hemtjänst för personer som tillhör socialnämndens ansvarsområde på beställning av socialnämnden Ansvarar för kost- och dietfrågor samt bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer Ansvarar för frågor enligt lagen om kommunernas betalningsansvar för hälso- och sjukvård såvitt rör betalningsansvaret för personer som tillhör den målgrupp som ingår i äldreomsorgsnämndens ansvarsområde. svarar vård- och omsorgsnämnden för uppgifter inom följande områden: o Uppgifter enligt socialtjänstlagen gällande äldreomsorg och personer med funktionsnedsättning. o Stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS o Färdtjänst och riksfärdtjänst o Ledningen av den hälso- och sjukvård som lagenligt åvilar kommunen 4. Värdegrund Verksamheten ska utformas med utgångspunkt i den nationella värdegrunden som uttrycks i socialtjänstlagen kap 5 4. Bestämmelserna innebär i korthet att socialtjänstens omsorg om Värdegrund Verksamheten ska utformas med utgångspunkt i den nationella värdegrunden som uttrycks i socialtjänstlagen 5 kap 4. Bestämmelserna innebär i korthet att

272 3 (23) äldre ska inriktas på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. 5. Kvalitetsdeklaration Huddinge kommun har formulerat en kvalitetsdeklaration som anger vad den enskilde har rätt att förvänta sig av äldreomsorgen i form av bemötande, stöd och omsorg. socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och att de får känna välbefinnande. I Huddinge finns det en lokal värdegrund för äldreomsorgen, som är en konkretisering av den nationella värdegrunden. 5. Värdighetsgaranti för äldreomsorgen Huddinge kommun har formulerat en värdighetsgaranti som anger vad den enskilde har rätt att förvänta sig av äldreomsorgen i form av bemötande, stöd och omsorg. Den består av äldreomsorgens lokala värdegrund, kvalitetsdeklarationer, hur man lämnar synpunkter och klagomål samt rätten att få information i anpassat format. Värdighetsgarantin gäller för alla som bedriver äldreomsorg på uppdrag av Huddinge kommun, oavsett om det är i kommunal eller extern regi.

273 4 (23) 4 Ledningssystem för kvalitet I enlighet med Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 ska det finnas ett ledningssystem för kvalitet som omfattar verksamhetens alla delar. Syftet med ett ledningssystem är att upprätthålla och utveckla en god kvalitet i verksamheten. Med stöd av ledningssystemet ska ledningen planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Nedan följer elva punkter som ledningssystemet ska innehålla för att uppfylla kraven i Socialstyrelsens föreskrift. Beskrivningen av punkterna återfinns också i socialnämndens förfrågningsunderlag på upphandlad verksamhet som omfattas av krav på ledningssystem för kvalitet. 4.1 Laglista Socialnämndens verksamheter i Huddinge kommun utgår från Socialstyrelsens definition av god kvalitet som innebär att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter. I ledningssystem ska det därför framgå vilka lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Det kan lämpligen göras med en tydlig 6. Ledningssystem för kvalitet: I enlighet med Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 ska det finnas ett ledningssystem för kvalitet som omfattar verksamhetens alla delar. Syftet med ett ledningssystem är att upprätthålla och utveckla en god kvalitet i verksamheten. Med stöd av ledningssystemet ska ledningen planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Nedan följer elva punkter som ledningssystemet ska innehålla för att uppfylla kraven i Socialstyrelsens föreskrift. Beskrivningen av punkterna återfinns också i äldreomsorgsnämndens förfrågningsunderlag på upphandlad verksamhet som omfattas av krav på ledningssystem för kvalitet. 6.1 Laglista Äldreomsorgen i Huddinge kommun utgår från Socialstyrelsens definition av god kvalitet som innebär att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter. I ledningssystem ska det därför framgå vilka lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Det kan lämpligen göras med en tydlig lista, eller på annat sätt Ledningssystem för kvalitet I enlighet med Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 ska det finnas ett ledningssystem för kvalitet som omfattar verksamhetens alla delar. Syftet med ett ledningssystem är att upprätthålla och utveckla en god kvalitet i verksamheten. Med stöd av ledningssystemet ska ledningen planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Nedan följer elva punkter som ledningssystemet ska innehålla för att uppfylla kraven i Socialstyrelsens föreskrift. Beskrivningen av punkterna återfinns också i de förfrågningsunderlag på upphandlad verksamhet som omfattas av krav på ledningssystem för kvalitet. Laglista Vård- och omsorgsnämndens verksamheter i Huddinge kommun utgår från Socialstyrelsens definition av god kvalitet som innebär att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter. I ledningssystem ska det därför framgå vilka lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Det kan lämpligen göras med

274 5 (23) lista, eller på annat sätt tydligt framgå av ledningssystemets utformning. tydligt framgå av ledningssystemets utformning. en tydlig lista, eller på annat sätt tydligt framgå av ledningssystemets utformning 4.2 Processer och rutiner Ledningssystemet ska bestå av de processer och rutiner som behövs för att säkra god kvalitet i verksamheten. Det ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning. Processerna ska vara identifierade, beskrivna och fastställda. Utifrån processerna och rutinerna ska verksamhetens inriktning framgå. Av rutiner ska det framgå följande; vilka arbetsuppgifter som ska utföras vem som ansvarar för respektive arbetsuppgift hur arbetsuppgiften ska utföras när arbetsuppgiften ska utföras 4.3 Samverkan I ledningssystemet ska det finnas processer för samverkan där det ska framgå när samverkan behövs för att säkra kvaliteten i verksamheten. Processerna och eventuella rutiner ska beskriva med vilka parter samverkan ska ske samt hur och när. Processerna ska beskriva samverkan både 6.2 Processer och rutiner Ledningssystemet ska bestå av de processer och rutiner som behövs för att säkra god kvalitet i verksamheten. Det ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning. Processerna ska vara identifierade, beskrivna och fastställda. Utifrån processerna, aktiviteterna och rutinerna ska verksamhetens inriktning framgå. Av rutiner ska det framgå följande; vilka arbetsuppgifter som ska utföras vem som ansvarar för respektive arbetsuppgift hur arbetsuppgiften ska utföras när arbetsuppgiften ska utföras 6.3 Samverkan I ledningssystemet ska det finnas processer för samverkan där det ska framgå när samverkan behövs för att säkra kvaliteten i verksamheten. Processerna och eventuella rutiner ska beskriva med vilka samverkan ska ske, hur och när. Processerna ska beskriva samverkan både internt i den egna organisationen och med externa parter. Processer och rutiner Ledningssystemet ska bestå av de processer och rutiner som behövs för att säkra god kvalitet i verksamheten. Det ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning. Processerna ska vara identifierade, beskrivna och fastställda. Utifrån processerna och rutinerna ska verksamhetens inriktning framgå. Av rutiner ska det framgå följande; o o o o vilka arbetsuppgifter som ska utföras vem som ansvarar för respektive arbetsuppgift hur arbetsuppgiften ska utföras när arbetsuppgiften ska utföras Samverkan I ledningssystemet ska det finnas processer för samverkan där det ska framgå när samverkan behövs för att säkra kvaliteten i verksamheten. Processerna och eventuella rutiner ska beskriva med vilka parter samverkan ska ske samt hur och när. Processerna ska beskriva samverkan både

275 6 (23) internt i den egna organisationen och med externa parter. 4.4 Riskanalyser En viktig del i ledningssystem för kvalitet är att arbeta med riskanalyser. De ska omfatta samtliga av verksamhetens delar. I ledningssystemet ska det finnas beskrivet hur verksamheten arbetar för att bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet samt hur de riskerna hanteras. Det ska också tydligt framgå när och i vilken omfattning riskanalyser behöver genomföras för att säkra god kvalitet i verksamheten. 4.5 Egenkontroll Egenkontrollen är en bärande del av systematiskt kvalitetsarbete. Egenkontrollen består av systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten och ska som minst omfatta mål, processer och rutiner, synpunkter och klagomål, avvikelser och fel och brister samt granskningar. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med egenkontroll, med vilken frekvens och i 6.4 Riskanalyser En viktig del i ledningssystem för kvalitet är att arbeta med riskanalyser. De ska omfatta samtliga av verksamhetens delar. I ledningssystemet ska det finnas beskrivet hur verksamheten arbetar för att bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet samt hur de riskerna hanteras. Det ska också tydligt framgå när och i vilken omfattning riskanalyser behöver genomföras för att säkra god kvalitet i verksamheten. 6.5 Egenkontroll Egenkontrollen är en bärande del i ett systematiskt arbete i ett ledningssystem för kvalitet. Egenkontrollen består av systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten som ska minst omfatta mål, processer och rutiner, synpunkter och klagomål, avvikelser och fel och brister samt granskningar. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med egenkontroll, med vilken frekvens och i vilken omfattning det krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. internt i den egna organisationen och med externa parter. Riskanalyser En viktig del i ledningssystem för kvalitet är att arbeta med riskanalyser. De ska omfatta samtliga av verksamhetens delar. I ledningssystemet ska det finnas beskrivet hur verksamheten arbetar för att bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet samt hur de riskerna hanteras. Det ska också tydligt framgå när och i vilken omfattning riskanalyser behöver genomföras för att säkra god kvalitet i verksamheten. Egenkontroll Egenkontrollen är en bärande del av systematiskt kvalitetsarbete. Egenkontrollen består av systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten och ska som minst omfatta mål, processer och rutiner, synpunkter och klagomål, avvikelser och fel och brister samt granskningar. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med egenkontroll, med vilken frekvens och i vilken omfattning det krävs för att säkra verksamhetens kvalitet.

276 7 (23) vilken omfattning det krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. 4.6 Utredning av synpunkter och klagomål Verksamheten ska ta emot och utreda synpunkter och klagomål som kommer från de som tar del av verksamheten och andra intressenter. Av ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att ta emot och utreda synpunkter och klagomål. Utredningen av synpunkter och klagomål på verksamhetens kvalitet ska leda till ett ställningstagande om det förekommit avvikelser i verksamheten. En avvikelse innebär att verksamheten inte når upp till de krav och mål som ställs i lagar och föreskrifter. Om utredningen visar att det förekommit en avvikelse ska det finnas en plan för hur verksamheten kan förbättra sina processer och rutiner för att avvikelsen inte ska uppkomma igen. Synpunkter och klagomål ska också sammanställas och analyseras på en övergripande nivå för att upptäcka eventuella mönster och större avvikelser. I ledningssystemet ska det framgå hur och när verksamheten sammanställer och analyserar inkomna synpunkter och klagomål. 6.6 Utredning av synpunkter och klagomål Verksamheten ska ta emot och utreda synpunkter och klagomål som kommer från de som tar del av verksamheten och andra intressenter. Av ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att ta emot och utreda synpunkter och klagomål. Utredningen av synpunkter och klagomål på verksamhetens kvalitet ska leda till ett ställningstagande om det förekommit avvikelser i verksamheten. En avvikelse innebär att verksamheten inte når upp till de krav och mål som ställs i lagar och föreskrifter. Om utredningen visar att det förekommit en avvikelse ska det finnas en plan för hur verksamheten kan förbättra sina processer och rutiner för att avvikelsen inte ska uppkomma igen. Synpunkter och klagomål ska också sammanställas och analyseras på en övergripande nivå för att upptäcka eventuella mönster och större avvikelser. I ledningssystemet ska det framgå hur och när verksamheten sammanställer och analyserar inkomna synpunkter och klagomål. Utredning av synpunkter och klagomål Verksamheten ska ta emot och utreda synpunkter och klagomål som kommer från de som tar del av verksamheten och andra intressenter. Av ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att ta emot och utreda synpunkter och klagomål. Utredningen av synpunkter och klagomål på verksamhetens kvalitet ska leda till ett ställningstagande om det förekommit avvikelser i verksamheten. En avvikelse innebär att verksamheten inte når upp till de krav och mål som ställs i lagar och föreskrifter. Om utredningen visar att det förekommit en avvikelse ska det finnas en plan för hur verksamheten kan förbättra sina processer och rutiner för att avvikelsen inte ska uppkomma igen. Synpunkter och klagomål ska också sammanställas och analyseras på en övergripande nivå för att upptäcka eventuella mönster och större avvikelser. I ledningssystemet ska det framgå hur och när verksamheten sammanställer och analyserar inkomna synpunkter och klagomål. 4.7 Utredning av lex Sarah 6.7 Utredning av lex Sarah Utredning av lex Sarah

277 8 (23) I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med rapporteringsskyldigheten av missförhållanden eller risk för missförhållanden enligt lex Sarah. Det ska finnas rutiner och beskrivningar för hur verksamheten ska agera vid missförhållanden eller risk för missförhållanden. Det ska framgå hur personalen informeras om sin rapporteringsskyldighet. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att dokumentera, utreda, avhjälpa eller undanröja missförhållanden eller risk för missförhållanden samt hur verksamheten arbetar med att sammanställa och analysera de inkomna rapporterna. Det ska framgå hur socialnämnden får kännedom om inkomna lex Sarah-rapporter. 4.8 Utredning av avvikelser och fel och brister. I en verksamhet inträffar saker som är oförutsedda, oönskade eller innebär risker eller skada för den som verksamheten är till för. Inom socialtjänsten benämns det vanligen fel och brist och i hälso-och sjukvården används termen avvikelse. När en verksamhet inte kan leva upp till de I ledningssystemet ska det framgå hur verksamhete arbetar med rapporteringsskyldigheten av missförhållanden eller risk för missförhållanden enligt lex Sarah. Det ska finnas rutiner och beskrivningar för hur verksamheten ska agera vis missförhållanden eller risk för missförhållanden. Det ska framgå hur personalen informeras om sin rapporteringsskyldighet. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att dokumentera, utreda, avhjälpa eller undanröja missförhållanden eller risk för missförhållanden samt hur verksamheten arbetar med att sammanställa och analysera de inkomna rapporterna. Det ska framgå hur äldreomsorgsnämnden får kännedom om inkomna lex Sarah-rapporter. 6.8 Utredning av avvikelser och fel och brister. I en verksamhet inträffar saker som är oförutsedda, oönskade eller innebär risker eller skada för den som verksamheten är till för. Inom socialtjänsten benämns det vanligen fel och brist och i hälso-och sjukvården används termen avvikelse. När en verksamhet inte kan leva upp till de krav och mål som ställs i lagar I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med rapporteringsskyldigheten av missförhållanden eller risk för missförhållanden enligt lex Sarah. Det ska finnas rutiner och beskrivningar för hur verksamheten ska agera vid missförhållanden eller risk för missförhållanden. Det ska framgå hur personalen informeras om sin rapporteringsskyldighet. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att dokumentera, utreda, avhjälpa eller undanröja missförhållanden eller risk för missförhållanden samt hur verksamheten arbetar med att sammanställa och analysera de inkomna rapporterna. Det ska framgå hur vård- och omsorgsnämnden får kännedom om inkomna lex Sarah-rapporter. Utredning av avvikelser och fel och brister. I en verksamhet inträffar saker som är oförutsedda, oönskade eller innebär risker eller skada för den som verksamheten är till för. Inom socialtjänsten benämns det vanligen fel och brist och i hälso-och sjukvården används termen avvikelse. När en verksamhet inte kan leva upp till de krav

278 9 (23) krav och mål som ställs i lagar och förordningar är det också en avvikelse. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att dokumentera, utreda och åtgärda uppkomna avvikelser samt hur de sammanställs och analyseras. 4.9 Personalens medverkan Ledningen för verksamheten ska säkerställa att personalen arbetar i enlighet med de fastställda processerna och rutinerna. Personalen ska också vara involverad i verksamhetens kvalitetsarbete för att det ska bli levande och förankrat i verksamheten. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten säkerställer personalens medverkan och att de arbetar i enlighet med verksamhetens processer och rutiner Dokumentationsskyldighet. Dokumentationsskyldigheten omfattar både ledningssystemets utformning och det systematiska förbättringsarbetet. Av ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att dokumentera kvalitetsarbetet. Det innebär inte någon inskränkning i skyldigheten att dokumentera hälso- och sjukvårdsarbetet eller dokumentationsskyldigheten enligt SoL, LSS, LVU eller LVM. och förordningar är det också en avvikelse. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att dokumentera, utreda och åtgärda uppkomna avvikelser samt hur de sammanställs och analyseras. 6.9 Personalens medverkan Ledningen för verksamheten ska säkerställa att personalen arbetar i enlighet med de fastställda processerna och rutinerna. Personalen ska också vara involverad i verksamhetens kvalitetsarbete för att det ska bli levande och förankrat i verksamheten. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten säkerställer personalens medverkan och att de arbetar i enlighet med verksamhetens processer och rutiner Dokumentationsskyldighet. Dokumentationsskyldigheten omfattar både ledningssystemets utformning och det systematiska förbättringsarbetet. Av ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att dokumentera kvalitetsarbetet. Det innebär inte någon inskränkning i skyldigheten att dokumentera hälso- och sjukvårdsarbetet eller dokumentationsskyldigheten enligt SoL. och mål som ställs i lagar och förordningar är det också en avvikelse. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att dokumentera, utreda och åtgärda uppkomna avvikelser samt hur de sammanställs och analyseras. Personalens medverkan Ledningen för verksamheten ska säkerställa att personalen arbetar i enlighet med de fastställda processerna och rutinerna. Personalen ska också vara involverad i verksamhetens kvalitetsarbete för att det ska bli levande och förankrat i verksamheten. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten säkerställer personalens medverkan och att de arbetar i enlighet med verksamhetens processer och rutiner. Dokumentationsskyldighet. Dokumentationsskyldigheten omfattar både ledningssystemets utformning och det systematiska förbättringsarbetet. Av ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att dokumentera kvalitetsarbetet. Det innebär inte någon inskränkning i skyldigheten att dokumentera hälso- och sjukvårdsarbetet eller dokumentationsskyldigheten enligt SoL och LSS.

279 10 (23) 4.11 Kvalitetsberättelse Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet rekommenderar att verksamheten årligen upprättar en kvalitetsberättelse med utgångspunkt från dokumentationen av kvalitetsarbetet. 5 Socialnämndens hälso- och sjukvårdsansvar Landstingens och kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård regleras bland annat i hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30). Kommunen ansvarar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård till de personer som bor i en sådan boendeform eller bostad som avses i 5 kapitlet 5 andra stycket SoL, eller för de personer som i samband med dagverksamhet som avses i 3 kapitlet 6 SoL vistas där. Socialnämnden är vårdgivare i lagens mening Kvalitetsberättelse Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet rekommenderar att verksamheten årligen upprättar en kvalitetsberättelse med utgångspunkt från dokumentationen av kvalitetsarbetet 7. Äldreomsorgens hälso- och sjukvårdsansvar Landstingens och kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård regleras bland annat i hälsooch sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Kommunerna ansvarar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård till de personer som bor i en sådan boendeform eller bostad som avses i 5 kapitlet 5 andra stycket SoL, eller för de personer som i samband med dagverksamhet som avses i 3 kapitlet 6 SoL vistas där. Kvalitetsberättelse Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet rekommenderar att verksamheten årligen upprättar en kvalitetsberättelse med utgångspunkt från dokumentationen av kvalitetsarbetet. Vård- och omsorgsnämndens hälsooch sjukvårdsansvar Landstingens och kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård regleras bland annat i hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30). Kommunen ansvarar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård till de personer som bor i en sådan boendeform eller bostad som avses i 5 kapitlet 5 och 7 SoL eller för de personer som i samband med dagverksamhet som avses i 3 kapitlet 6 SoL vistas där. Vård och omsorgsnämnden är vårdgivare i lagens mening. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar insatser till och med sjuksköterskenivå. Läkarinsatser är ett landstingsansvar. Kommunen ska i samband med hälso- och sjukvård erbjuda habilitering och

280 11 (23) rehabilitering samt hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Kommunen ska i samband med hälso- och sjukvård tillhandahålla sådana förbrukningsartiklar som fortlöpande behövs på grund av allvarlig sjukdom eller efter behandling för sådan sjukdom (i enlighet med 8 kap. 9 i hälso- och sjukvårdslagen). Enligt SoL 7. kap 1 punkt 2 ansvarar kommunen, vid köpt plats, för att den boende erbjuds en god vård. Av avtalet skall framgå bland annat hur entreprenören skall fullgöra uppgifterna enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef) (HSL 4:2). En verksamhetschef enligt 4 kap. 2 hälsooch sjukvårdslagen (2017:30) ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses.

281 12 (23) 5.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska I kommunens hälso- och sjukvård ska det finnas en sjuksköterska som har det medicinska ansvaret i verksamheten (MAS). Vissa av den medicinskt ansvariga sjuksköterskans uppgifter är författningsmässigt reglerade i kap 11 4 hälso- och sjukvårdslagen och tydliggörs i hälso- och sjukvårdsförordningen (SFS 2017:80). I utövningen av dessa uppgifter är den medicinskt ansvariga sjuksköterskan inte underställd verksamhetschefen. MAS ska enligt hälso- och sjukvårdsförordningen (SFS 2017:80) svara för: - Att patienter får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. - Att patienter får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om. - Att journaler förs i den omfattning som beskrivs i patientjournallagen (SFS 2008:355). - Att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna. MAS ska vidare ansvara 7.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska I kommunernas hälso- och sjukvård ska det finnas en sjuksköterska som har det medicinska ansvaret i verksamheten (MAS). Vissa av den medicinskt ansvariga sjuksköterskans uppgifter är författningsmässigt reglerade i 25 hälsooch sjukvårdslagen och i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1997:8). I utövningen av dessa uppgifter är den medicinskt ansvariga sjuksköterskan inte underställd verksamhetschefen. MAS ska enligt 24 i hälso- och sjukvårdslagen svara för: -Att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det. Att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna. Att anmälan görs till den nämnd som har ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten om en patient i samband med vård eller behandling drabbas av eller utsätts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom. MAS ska vidare enligt förordning (SFS 1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område 2 kapitlet 5 svara för: Att patienter får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Medicinskt ansvarig sjuksköterska I kommunens hälso- och sjukvård ska det finnas en sjuksköterska som har det medicinska ansvaret i verksamheten (MAS). Vissa av den medicinskt ansvariga sjuksköterskans uppgifter är författningsmässigt reglerade i kap 11 4 hälso- och sjukvårdslagen och tydliggörs i hälso- och sjukvårdsförordningen (SFS 2017:80). I utövningen av dessa uppgifter är den medicinskt ansvariga sjuksköterskan inte underställd verksamhetschef HSL. MAS ska enligt hälso- och sjukvårdsförordningen (SFS 2017:80) svara för: Att patienter får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Att patienter får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om. Att journaler förs i den omfattning som beskrivs i patientjournallagen (SFS 2008:355). Att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna.

282 13 (23) för att det finns ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för - Läkemedelshantering - Rapportering av risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada i enlighet med 6 kap 4 i patientsäkerhetslagen (2010:659) - Att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det. Om ett verksamhetsområde i huvudsak omfattar rehabilitering, får en fysioterapeut eller en arbetsterapeut fullgöra de uppgifter som beskrivs ovan enligt 11 kap 4 andra stycket i hälso- och sjukvårdslagen Att journaler förs i den omfattning som beskrivs i patientjournallagen (SFS 1985:562). Att patienter får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om. Att rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och väl fungerande. Enligt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:12) ska vårdgivaren säkerställa ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Inom den kommunala hälso- och sjukvården är det lämpligt att MAS biträder verksamhetschef i arbetet med att utarbeta och utvärdera verksamhetens ledningssystem för kvalitet. MAS ska vidare ansvara för att det finns ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för: Läkemedelshantering Rapportering av risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada i enlighet med 6 kap 4 i patientsäkerhetslagen (2010:659) Att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det. Om ett verksamhetsområde i huvudsak omfattar rehabilitering, får en fysioterapeut eller en arbetsterapeut fullgöra de uppgifter som beskrivs ovan enligt 11 kap 4 andra stycket i hälso- och sjukvårdslagen Enligt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2011:9) ska vårdgivaren säkerställa ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Inom den kommunala hälso- och sjukvården är det lämpligt att MAS biträder verksamhetschef i arbetet med att utarbeta och utvärdera verksamhetens ledningssystem för kvalitet. 5.2 Lex Maria 7.2 Lex Maria Vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete/anmälan av

283 14 (23) Syftet med anmälningsskyldighet enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område lex Maria (SFS 1998:531) samt lokal avvikelsehantering är att garantera alla vårdtagare säkerhet, god kvalitet och trygghet i den vård och omsorg de får. Fullgörandet av denna anmälningsskyldighet beskrivs i Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2002:4) och innebär att all personal med hälso- och sjukvårdande uppgifter ska rapportera sådana händelser till närmaste sjuksköterska eller arbetsledare. Sjuksköterskan eller arbetsledaren är i sin tur skyldig att rapportera till kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska. MAS har på delegation av socialnämnden skyldighet att till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) anmäla händelser som utgör allvarlig skada eller risk för allvarlig skada som drabbar den boende. Samtlig personal som är inblandad i ett anmälningsärende ska dokumentera händelseförloppet. Syftet med anmälningsskyldighet enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område lex Maria (SFS 1998:531) samt lokal avvikelsehantering är att garantera vårdtagare säkerhet, god kvalitet och trygghet i den vård och omsorg de får. Fullgörandet av denna anmälningsskyldighet beskrivs i Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2002:4) och innebär att all personal verksam inom äldreomsorgen med hälso- och sjukvårdande uppgifter ska rapportera sådana händelser till närmaste sjuksköterska eller arbetsledare. Sjuksköterskan eller arbetsledaren är i sin tur skyldig att rapportera till kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska. MAS har på delegation av äldreomsorgsnämnden skyldighet att till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) anmäla händelser som utgör allvarlig skada eller risk för allvarlig skada som drabbar den boende. Samtlig personal som är inblandad i ett anmälningsärende ska dokumentera händelseförloppet. händelser som har medfört eller har kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria) Vårdgivaren ska enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) : planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen respektive tandvårdslagen upprätthålls, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador, och ge patienter och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Vårdgivaren ska enligt Socialstyrelsen (HSLF-FS 2017:40): fastställa rutiner som säkerställer skyldigheten att händelser utreds som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Fastställa rutiner där händelser som har medfört eller hade kunnat

284 15 (23) medföra en allvarlig vårdskada anmäls till Inspektionen för vård och omsorg (lex Maria). fastställa rutiner som säkerställer att hälso- och sjukvårdspersonalen fullgör skyldigheten att enligt patientsäkerhetslagen rapportera såväl risker för vårdskador som händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada så att hög patientsäkerhet upprätthålls. Inspektionen för vård och omsorgs föreskrifter (HSLF-FS 2017:41) beskriver och förtydligar hur en vårdgivares utredning och anmälan ska genomföras. Externa vårdgivare ska rapportera till vård och omsorgsnämnden när händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada anmälts till inspektionen för vård- och omsorg. 5.3 Ansvar för personer som bor i särskild boendeform, som vistas på biståndsbedömd daglig verksamhet, 7.3 Ansvar för personer som bor i särskild boendeform

285 16 (23) korttidsboende eller växelvårdsboende samt ansvar för personer som bor i ordinärt boende. Socialnämnden i Huddinge kommun ska i enlighet med 12 kap i hälso- och sjuvårdslagen (SFS 2017:30) erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som bor i kommunens särskilda boendeformer. Kommunen ska även i samband med dagverksamhet enligt 3 kap. 6 socialtjänstlagen (2001:435) erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som vistas i dagverksamheten. Ansvaret omfattar insatser till och med sjuksköterskenivå. Kommunen ska i samband med hälso- och sjukvård erbjuda habilitering och rehabilitering samt hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Kommunen ska i samband med hälso- och sjukvård tillhandahålla sådana förbrukningsartiklar som fortlöpande behövs på grund av allvarlig sjukdom eller efter behandling för sådan sjukdom (i enlighet med 8 kap. 9 i hälso- och sjukvårdslagen). Kommunen ska, i samverkan med den enskilde, upprätta en individuell plan för hälso- och sjukvårdsinsatser. Av planen ska planerade och beslutade insatser framgå. Äldreomsorgsnämnden i Huddinge kommun ska i enlighet med 18 Hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. För äldreomsorgsnämnden i Huddinge kommun är dessa särskilda boendeformer definierade som servicehus, vård och omsorgsboende och vård och omsorgsboende med demensinriktning. Ansvaret omfattar insatser till och med sjuksköterskenivå. I kommunens hälso- och sjukvård ingår inte sådan vård som meddelas av läkare (18 fjärde stycket hälso- och sjukvårdslagen).

286 17 (23) Om kommunen med stöd av 4 kapitlet 1 SoL köper platser från enskild verksamhet som har tillstånd enligt 7 kapitlet 1 första stycket SoL har kommunen inte hälso- och sjukvårdsansvaret. Dock har all sådan verksamhet en skyldighet att rapportera händelser av allvarlig art till kommunen. 5.4 Tillsynsansvar Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har enligt 26 LSS tillsynsansvar över verksamheten. All personal med hälso- och sjukvårdande uppgifter ska medverka i den tillsyn som IVO genomför och samarbeta så att IVO ges full insyn i verksamheten. 7.4 Ansvar för personer som vistas på biståndsbedömd dagverksamhet, kortidsboende eller växelvårdsboende De enheter där personer med stöd av 4 kapitlet 1 SoL tillfälligt vistas (biståndsbedömd dagverksamhet, korttidsboende eller växelvårdsboende) och där kommunen driver verksamheten i egen regi med egen personal är, när det gäller hälso- och sjukvårdsansvaret, att jämställa med särskilt boende. Om kommunen med stöd av 4 kapitlet 1 SoL köper platser från enskild verksamhet som har tillstånd enligt 7 kapitlet 1 första stycket SoL har kommunen inte hälso- och sjukvårdsansvaret.

287 18 (23) 6 Dokumentation Dokumentation ska ske i enlighet med socialtjänstlagens bestämmelser och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde ska hållas underrättad om de anteckningar och andra dokument som förs om henne eller honom. Utförarverksamhet ska upprätta en genomförandeplan tillsammans med den enskilde eller dennes företrädare. 7 Sekretess och tystnadsplikt All personal som arbetar inom socialnämndens verksamheter har tystnadsplikt enligt 26 kapitlet 1 i offentlighets- sekretesslagen (OSL). Det innebär att uppgifter om en brukares personliga förhållanden inte får lämnas ut till någon om det inte är klart att personen 8. Dokumentation Dokumentation ska ske i enlighet med socialtjänstlagens bestämmelser och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde ska hållas underrättad om de anteckningar och andra dokument som förs om henne eller honom. Utförarverksamhet ska upprätta en genomförandeplan tillsammans med den enskilde eller dennes företrädare. Verksamhet som bedriver kommunal hälso- och sjukvård ska om behov föreligger upprätta en hälsoplan. 9. Sekretess och tystnadsplikt All personal som arbetar inom äldreomsorgen har tystnadsplikt enligt 26 kapitlet 1 i offentlighets- sekretesslagen (OSL). Det innebär att uppgifter om någon äldres personliga förhållanden inte får lämnas ut till någon om det inte är klart att personen inte kommer att lida av att uppgiften lämnas ut. Dokumentation Socialtjänst Dokumentation ska ske i enlighet med socialtjänstlagens bestämmelser och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde ska hållas underrättad om de anteckningar och annan dokumentation som förs om henne eller honom. Utförarverksamhet ska upprätta en genomförandeplan tillsammans med den enskilde eller dennes legale företrädare. Hälso- och sjukvård För alla personer där kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar ska i det fall det finns ett vårdåtagande upprättas en patientjournal av legitimerad personal. Sekretess och tystnadsplikt All personal som arbetar inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter har tystnadsplikt enligt 26 kapitlet 1 i offentlighets- sekretesslagen (OSL). Det innebär att uppgifter om enskildas personliga förhållanden inte får lämnas ut till någon om

288 19 (23) inte kommer att lida av att uppgiften lämnas ut. Tystnadsplikten gäller också mellan myndigheter. Det innebär exempelvis att personal som arbetar i verksamheten inte får lämna ut uppgifter om en brukare till exempelvis sjukhuspersonal utan att brukaren har gett sitt medgivande till det. 8 Kundval Socialnämnden har infört kundval på utförande av insatser på fyra områden; hjälp i hemmet, familjerådgivning, korttidsvistelse och lägervistelse samt daglig verksamhet. De utförare som ansöker om att bedriva verksamhet inom något av de fyra områdena i Huddinge kommun ska uppfylla de krav som socialnämnden ställer på verksamheten. Kraven specificeras i förfrågningsunderlag. Socialnämnden fastställer varje år ersättningen till utförarna i samband med beslut om budget och verksamhetsplan. Alla utförare får ersättning enligt samma principer. Tystnadsplikten gäller också mellan myndigheter. Det innebär exempelvis att personal som arbetar i äldreomsorgen inte får lämna ut uppgifter om den äldre till exempelvis sjukhuspersonal utan att den äldre har gett sitt medgivande till det. 10. Kundval i hemtjänsten Sedan 2009 sker upphandling av hemtjänst i Huddinge kommun genom tillämpning av lagen om valfrihetssystem (2008:962) efter beslut av äldreomsorgsnämnden. Invånare i Huddinge kommun som är 65 år eller äldre och som har beviljats hemtjänst av äldreomsorgsnämnden har rätt att välja vem som ska utföra hemtjänstinsatserna. Kundvalet omfattar hemtjänst i ordinärt boende. Valet kan göras bland de hemtjänstutförare som äldreomsorgsnämnden har godkänt och tecknat kontrakt med. För de personer som avstår från att aktivt välja utförare finns ett ickevalsalternativ. De utförare som ansöker om att bedriva hemtjänst i Huddinge kommun ska uppfylla de krav som äldreomsorgsnämnden ställer på verksamheten. Kraven specificeras i ett förfrågningsunderlag. Äldreomsorgsnämnden det inte är klart att personen inte kommer att lida men av att uppgiften lämnas ut. Tystnadsplikten gäller också mellan myndigheter. Det innebär exempelvis att personal som arbetar i verksamheten inte får lämna ut uppgifter om en enskild till exempelvis sjukhuspersonal utan att den enskilde har gett sitt medgivande till det. Kundval Inom vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde har kundval införts för utförande av insatserna: Hemtjänst (SoL) Ledsagar- och avlösarservice (LSS och SoL) Boendestöd (SoL) Biståndsbedömd dagverksamhet för äldre (SoL) Daglig verksamhet (LSS) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet (LSS och SoL) De utförare som ansöker om att bedriva verksamhet inom något av dessa områden i Huddinge kommun ska uppfylla de krav som vård- och omsorgsnämnden ställer på verksamheten.

289 20 (23) fastställer varje år ersättningen till utförarna i samband med beslut om budget och verksamhetsplan. Alla utförare får ersättning enligt samma principer. Vård- och omsorgsnämnden fastställer varje år ersättningen till utförarna i samband med beslut om budget och verksamhetsplan. Alla utförare får ersättning enligt samma principer. 9 Utförande av insatser Utförande av beviljade insatser ska ske i enlighet med lagens intentioner och Socialstyrelsens föreskrifter. Kraven specificeras i förfrågningsunderlag och i socialnämndens uppdragsbeskrivning för verksamhet i egen regi. 10 Uppföljning av utförare SÄF:s kvalitetsenhet genomför uppföljning av samtliga utförare. Uppföljningen utgår från de krav som socialnämnden ställer på verksamheten och från lagstiftning. Uppföljning görs med ett flertal metoder bland annat intervjuer, verksamhetsbesök och stickprover. Resultaten redovisas för nämnden. 11. Uppföljning av utförare Kvalitetsenheten genomför uppföljning av samtliga utförare av hemtjänst och verksamhet i särskilda boendeformer samt dagverksamhet och korttids- och växelvård. Uppföljningen utgår från de krav som äldreomsorgsnämnden ställer på verksamheten och från lagstiftning. Uppföljning görs med ett flertal metoder bland annat intervjuer, verksamhetsbesök och stickprover. Resultaten redovisas för äldreomsorgsnämnden. Utförande av insatser Utförande av beviljade insatser ska ske i enlighet med lagens intentioner och Socialstyrelsens föreskrifter. För konkurrensutsatt verksamhet, oavsett utförare (kundvalen), specificeras kraven i förfrågningsunderlag och för ej konkurrensutsatt verksamhet i uppdragsbeskrivning för verksamhet i egen regi. Uppföljning av utförare Förvaltningens kvalitetsenhet genomför uppföljning av samtliga utförare, både externa och kommunens egen utförare. Uppföljningen utgår från lagstiftning samt de krav som vård- och omsorgsnämnden ställer på verksamheten. Resultaten av uppföljningarna redovisas för nämnden.

290 21 (23) 11 Uppföljning av ledningssystem Ledningssystemet följs upp varje år i egenkontrollen där verksamheten skattar och utvärderar hur det systematiska kvalitetsarbetet har fortlöpt under året. Resultatet sammanställs i en kvalitetsberättelse som redovisas för socialnämnden. MAS genomför en årlig uppföljning på det systematiska arbetet med kvalitet och patientsäkerhet i hälsooch sjukvården. Det sammanställs i den årliga patientsäkerhetsberättelsen. 12. Uppföljning av ledningssystem Ledningssystemet följs upp varje år i egenkontrollen där verksamheten skattar och utvärderar hur det systematiska kvalitetsarbetet har fortlöpt under året. Resultatet sammanställs i en kvalitetsberättelse som redovisas för äldreomsorgsnämnden. MAS genomför en årlig uppföljning på viktiga delar av det systematiska arbetet med kvalitet och patientsäkerhet i hälsooch sjukvården. Den sammanställs i den årliga patientsäkerhetsberättelsen. 13. Lag om betalningsansvar Kommunerna har att följa lagen om betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Det innebär att kommunen har betalningsansvar gentemot landsting eller en enskild vårdgivare när det gäller kostnader för patienter vid enheter för somatisk akutsjukvård, geriatrisk vård eller psykiatrisk vård inom landstingets slutna hälsooch sjukvård som är utskrivningsklara och för vilka en vårdplan är upprättad (SFS 2003:193 10). 14. Riksfärdtjänst I enlighet med lag om riksfärdtjänst (SFS 1997:735) ska kommunen lämna ersättning för Uppföljning av ledningssystem Ledningssystemet följs upp varje år i egenkontrollen där verksamheten skattar och utvärderar hur det systematiska kvalitetsarbetet har fortlöpt under året. Resultatet sammanställs i en kvalitetsberättelse som redovisas för vårdoch omsorgsnämnden. MAS genomför kontinuerliga uppföljningar av det systematiska arbetet med kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Detta arbete redovisas i den årliga patientsäkerhetsberättelsen. Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utförarverksamheterna ansvarar för att tillhandahålla de beställda insatserna när en enskild blir utskriven från sluten hälsooch sjukvård.

291 22 (23) 12 Färdtjänst Beslut om färdtjänst fattas av färdtjänstutskottet i trafiknämnden i Stockholms läns landsting. Beslut fattas utifrån lagen om färdtjänst (SFS 1997:736). Kommunens färdtjänsthandläggare är reskostnader för de personer som till följd av en stor och varaktig funktionsnedsättning måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Ansökan om tillstånd för riksfärdtjänstresa prövas när: - Sökande är folkbokförd i Huddinge kommun Sökanden har en funktionsnedsättning som är stor och varaktig (beräknas bestå i minst sex månader) Resan inte kan göras med allmänna kommunikationsmedel till normala reskostnader till följd av sökandes funktionsnedsättning Resan inte kan göras utan ledsagare Ändamålet med resan är rekreation, fritidsverksamhet eller enskild angelägenhet Resan görs inom Sverige, från en kommun till en annan utanför Stockholms län Resan inte bekostas av det allmänna d.v.s. stat, landsting eller kommun Resan inte är en tjänsteresa till följd av ett anställningsförhållande Resan inte har genomförts före ansökningstillfället 15. Färdtjänst Beslut om färdtjänst fattas av färdtjänstutskottet i trafiknämnden i Stockholms läns landsting. Beslut fattas utifrån lagen om färdtjänst (SFS 1997:736). Kommunens färdtjänsthandläggare

292 23 (23) behjälplig med att bereda ansökan om färdtjänst för invånare i Huddinge kommun. 13 Yttrande om god man eller förvaltare I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Huddinge kommun har i samverkan med Botkyrka, Haninge, Nynäshamn och Tyresö en gemensam nämnd. Till den skickas yttrande om att en person i enlighet med Föräldrabalken (SFS 1995:974) kan vara i behov av god man eller förvaltare. är behjälplig med att bereda ansökan om färdtjänst för invånare i Huddinge kommun. 16. Yttrande om god man eller förvaltare I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Huddinge kommun har i samverkan med Botkyrka, Haninge, Nynäshamn och Tyresö en gemensam nämnd. Till den skickas yttrande om att en person i enlighet med Föräldrabalken (SFS 1995:974) kan vara i behov av. Anmälan om god man eller förvaltare I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Huddinge kommun har i samverkan med Botkyrka, Haninge, Nynäshamn och Tyresö en gemensam överförmyndarnämnd. En anmälan ska göras till överförmyndarnämnden om man finner: 1. att god man eller förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon, 2. att någon inte längre bör ha förvaltare, eller 3. att förhållandena talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på ett betryggande sätt. Anställd inom en verksamhet får inte ha uppdrag som god man eller förvaltare till någon som beviljats insatser inom den verksamheten.

293 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (2) Handläggare Jörgen Norberg Jorgen.Norberg@huddinge.se Vård- och omsorgsnämnden Överenskommelse om omhändertagande av avlidna mellan hälso-och sjukvårdsförvaltningen och kommunerna i Stockholms län - Dnr 12/ Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat och antar överenskommelsen om omhändertagande av avlidna mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Huddinge kommun. Sammanfattning Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsförvaltning (HSF) har tagit fram en reviderad överenskommelse för omhändertagande av avlidna mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och kommunerna i Stockholms län. Överenskommelsen avser kostnader, administrativa rutiner och ansvarsfördelning för transport och bårhusförvaring när en person avlider inom de särskilda boendeformerna där kommunen är sjukvårdshuvudman. Storsthlms styrelse har rekommenderat länets kommuner att anta överenskommelsen. Förvaltningen anser att överenskommelsen förtydligar ansvarsfördelning och kostnader för omhändertagande av avlidna. Beskrivning av ärendet Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsförvaltning (HSF) har tagit fram en reviderad överenskommelse mellan HSF, kommunerna i Stockholms län. Överenskommelsen avser kostnader, administrativa rutiner och ansvarsfördelning för transport och bårhusförvaring när en person avlider och avser de särskilda boenden där kommunen är sjukvårdshuvudman Storsthlms styrelse har rekommenderat länets kommuner att anta överenskommelsen. Kommunerna ska meddela sina ställningstagande till Storsthlm senast 30 juni HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

294 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (2) Detta är en reviderad överenskommelse som har tagits fram. En tidigare överenskommelse KSL/12/ godkändes av äldreomsorgsnämnden den 21 februari 2017 AN-2016/ Anledningen till att överenskommelsen reviderats är att det inte funnits något formellt beslut tidigare inom Stockholms läns landsting att teckna den tidigare överenskommelsen. Landstinget behövde därför behandla överenskommelsen på nytt. Den reviderade överenskommelsen antogs av Landstingsstyrelsen 18 september 2018 och i landstingsfullmäktige 20 november I tidigare överenskommelsen ingick även privata aktörer. Den reviderade överenskommelsen omfattar enbart Stockholms läns landsting och kommunerna i länet. Förvaltningens synpunkter Huddinge kommun har inget eget bårhus för omhändertagande av avlidna utan anlitar Stockholms läns landstings bårhus. Kostnaden för omhändertagande av avliden inom särskilda boenden och dagverksamheter enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är kommunens ansvar. Den reviderade överenskommelsen innebär utöver indexreglering ingen ny kostnad för kommunen. Förvaltningen anser att den reviderade överenskommelsen bör antas då den tydliggör ansvarsfördelning och kostnader för omhändertagande av avlidna. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Biträdande social- och äldreomsorgsdirektör Bilagor Rekommendation med bilaga från Storsthlm, överenskommelse om omhändertagande av avlidna mellan Stockholms läns landsting, daterad Beslutet delges Storsthlm Kommunstyrelsen

295

296

297 1 Överenskommelse om omhändertagande av avlidna mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län Antagen av Landstingsfullmäktige den 20 november

298 Innehåll 1. Överenskommelsens syfte Parter Målgrupp Omfattning Kostnad för omhändertagande och bårhusplats Tillgänglighet Fakturering Betalningsvillkor Ansvar för skada eller förlust Tvist Uppföljning Revidering Avtalstid, uppsägning och omförhandling

299 1. Överenskommelsens syfte Enligt 1 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) innefattas i hälso- och sjukvård att ta hand om avlidna. Som sjukvårdshuvudman har både landstinget och kommunerna ett ansvar för att ta hand om avlidna. I samband med att Rättsmedicinalverket upphörde med att ansvara för omhändertagandet av avlidna 1990 och att Ädelreformen trädde i kraft 1992, kom kommunerna som sjukvårdshuvudman att ha ansvar för att ta hand om personer som avlidit i särskilda boendeformer och dagverksamhet (18 1 st HSL). Från och med den 1 oktober 2015 innefattar kommunens ansvar i Stockholms län också personer som avlidit i bostad med särskild service och daglig verksamhetenligt LSS. Syftet med denna överenskommelse är att tydliggöra kostnader, administrativa rutiner och ansvarsfördelning gällande transport och bårhusförvaring. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i cirkulär nr 2005:52 tagit fram rutiner kring omhändertagande av avlidna. Av cirkulär nr 12:2 framgår kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. 2. Parter Parter i denna överenskommelse är Stockholms läns landsting (SLL) genom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och respektive kommun i Stockholms län. 3. Målgrupp Målgruppen för överenskommelsen är de personer som avlider inom kommunernas särskilda boendeformer där kommunen är sjukvårdshuvudman, dvs särskilt boende och dagverksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) och boende med särskild service och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 4. Omfattning a. Bårhusens ansvar Bårhusen i Stockholms läns landsting tillhandahåller lämpliga lokaler och uppfyller de krav som ställs i enlighet med landstingets regelverk för omhändertagande och förvaring av avlidna. I bårhusen vid Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och Huddinge, Södersjukhuset och St Görans sjukhus, Unilabs AB 1, kan den avlidne balsameras. Vid dessa lokaler är verksamheten certifierad eller ackrediterad. Bårhuset i Norrtälje utför även balsamering i egen regi. Vid Södertälje sjukhus tillhandahålls bårhus och utrymme för kistläggning och svepning. Vid behov av balsamering utförs den på Karolinska universitetssjukhusets bårhus i Huddinge. b. Kommunernas ansvar Kommunen är, som sjukvårdshuvudman, ansvarig för omhändertagande av personer som avlidit inom kommunernas särskilda boendeformer i enlighet med kap 3 målgrupp. Kommun är som sjukvårdshuvudman skyldig att ansvara för transport och bårhusförvaring och reglerar detta i avtal med entreprenör. Den avlidne ska vara omhändertagen och iordningställd inför transport till bårhuset i enlighet med bilaga 11 i landstingets Handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län.» Landstingets folder När någon avlidit, till dig som närstående information och praktiska råd ges 1 ST Görans sjukhus är verksamhet upphandlad av SLL. Där är idag Unilabs AB leverantör av bårhustjänsten. 3

300 till närstående i samband med dödsfallet.» Bårhusremiss extern ska vara ifylld, bilaga 5.» Kombikakod 2 ska anges i bårhusremissen där det framgår vem som ska debiteras för omhändertagandet av den avlidne. Det är bårhusen som är ansvariga för att lämna ut kombikakod. Varje kommun ansvarar för att kontakta respektive bårhus ekonomiavdelning för att få en kombikakod som överensstämmer med fakturaadress. Vid avvikelse, använd avvikelserapporten i Handboken för omhändertagande av avlidna» Kvittens, se bilaga 6 i Handboken för omhändertagande av avlidna» Kommunen ska informera landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltning om ändring av telefonnummer för jourorganisation för stadsdelarna i Stockholm stad och övriga kommuner i Stockholms län, med anledning av omhändertagande av anhöriga, barn, husdjur, egendom mm, se bilaga 12 i Handboken för omhändertagande av avlidna» c. Landstingets ansvar Stockholms läns landsting tar över huvudmannaskapet för hälso- och sjukvården och kostnadsansvar för transport och bårhusförvaring av personer som avlidit inom kommunens särskilda boendeformer vid följande fall: - när en klinisk obduktion ska utföras - när explosivt material, exempelvis en pacemaker, ska tas bort. I samband med detta omhändertagande kommer den avlidne att balsameras utan att döds- boet debiteras. Av landstinget anvisad transportör ska anlitas vid detta tillfälle för transport till bårhus. Ansvarig läkare ska snarast etablera kontakt med ansvarig kommun i de fall det saknas företrädare för dödsboet. Se bilaga 14 i Handboken för omhändertagande av avlidna» 2 Med kombikod avses ett kundregister över vårdenheter kombinerad inrättning, klinik och avdelningskod. Koden används för att identifiera en vårdenhet till lägsta nivå 4

301 5. Kostnad för omhändertagande och bårhusplats Avgiften för bårhusvistelse beslutas av respektive vårdgivare 3 som ansvarar för sin bårhusverksamhet 4. Avgift 2017 nuvarande priser Karolinska Universitetssjukhusets laboratorieverksamhet (KUL), Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge Danderyds sjukhus AB Södersjukhuset AB Kostnad bårhusplats: 5 292,50 kronor exkl. moms St Görans sjukhus AB, Unilabs AB, Kostnad bårhusplats, normal: 4 348,71 kronor exkl. moms Norrtälje sjukhus, Tio Hundra AB, Kostnad bårhusplats: kronor exkl. moms Södertälje sjukhus AB, Kostnad bårhusplats: kronor exkl. moms En årlig uppräkning av kostnaden sker i enligt med SKL:s prisindexuppräkning. LPi-K Unilabs AB indexuppräkning sker vid varje årsskifte enligt vårdprisindex, vpi ca 2%. Vårdgivaren har rätt att påföra kommun ev. tillkommande moms. Balsamering av avlidna inom landstinget utförs mot en avgift som är beslutad av Landstingsfullmäktige och det sker en årlig uppräkning av avgiften. För 2017 är avgiften 825 kr. 6. Tillgänglighet Närhetsprincipen gäller, men närståendes önskemål om bårhus ska beaktas. Vid platsbrist eller ombyggnation förbehåller sig landstinget att kunna anvisa annat bårhus, än vad som följer av närhetsprincipen. Respektive vårdgivare ska informera kommunernas transportörer om sina öppettider och regelverk. 7. Fakturering Fakturan får endast avse kostnad inom ramen för denna överenskommelse. Fakturan får inte avse oavslutade tjänster. All fakturering enligt denna överenskommelse ska ske månadsvis i efterskott, med undantag för vad som särskilt anges i överenskommelsen. Fakturerat pris för tjänsterna ska följa denna överenskommelse. Vårdgivare och kommun bör komma överens om rutiner för faktureringen. 8. Betalningsvillkor Betalning sker 30 dagar efter fakturans ankomstdag och godkännande. Rätten till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats tre (3) månader efter det att tjänsten avslutades. Dröjsmålsränta kan tas ut enligt gällande räntesats i räntelagen. 3 Med Vårdgivare avses landsting/kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som landstinget eller kommun har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild närings-idkare som bedriver hälso- och sjukvård 4 Separat avtal föreligger mellan Norrtälje sjukhus Tiohundra AB och sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje (SON). 5

302 9. Ansvar för skada eller förlust Stockholms läns landsting tar inget ansvar för persedlar eller värdesaker som medföljer den avlidne i samband med transport från boendet till aviserat bårhus. 10. Tvist Tvist med anledning av denna överenskommelse ska slutligt avgöras av svensk allmän domstol med tillämpning av svensk lag. Utföraren får inte avbryta eller uppskjuta fullgörandet av de prestationer som avtalats under åberopande av att tvisteförfarande inletts eller pågår. 11. Uppföljning Erfarenheterna av denna överenskommelse och dess rutiner ska följas upp årligen och avvikelserapportering ska ske enligt bårhusens lokala avvikelsehanteringsrutiner. Företrädare från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och kommunförbundet Stockholms län (KSL) medverkar i uppföljningen. 12. Revidering Revidering och kontinuerlig uppdatering av denna överenskommelse sker i samråd mellan KSL och SLL utifrån exempelvis nya författningar, lagstiftning, upphandlade entreprenörer och priser. 13. Avtalstid, uppsägning och omförhandling Denna överenskommelse träder i kraft från och med 1 juli 2019 och gäller tills vidare. Kommunens beslut om antagande är att likställas med undertecknande av överenskommelsen. Protokollsutdrag skickas till Storsthlm. Överenskommelsen kan sägas upp skriftligt med en uppsägningstid om sex (6) månader efter att det skriftliga beskedet har mottagits. Omförhandling av överenskommelsen ska ske om någon part så begär. 6

303 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (2) Handläggare Henrik Ifflander Henrik.Ifflander@huddinge.se Vård- och omsorgsnämnden Ansökan om att utföra hemtjänst - CO Omsorg AB Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden avslår CO Omsorg AB:s ansökan om att få utföra hemtjänstinsatser enligt Lag om valfrihetssystem (LOV) då företaget inte uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet och finansiell styrka. Sammanfattning CO Omsorg AB har ansökt om att få utföra hemtjänstinsatser på uppdrag åt Huddinge kommun enlig Lag om valfrihetssystem (LOV). CO Omsorg AB:s ansökan har inte kvalificerats eftersom företaget inte uppfyllt kravet på ekonomisk stabilitet och finansiell styrka (ska-krav 3.1). Förvaltningens bedömning är att CO Omsorg AB inte uppfyller kraven om kvalificering i förfrågningsunderlaget och därmed inte bör godkännas som utförare. Granskningsförfarandet Anbud om att utföra hemtjänst i Huddinge kommun handläggs i två steg. I det första steget bedöms om anbudsgivaren når upp till kvalificeringskraven avseende grundläggande ekonomi och juridisk status (ska-krav kap 2 och 3). I andra steget granskas ansökan och verksamhetsrutiner, verksamhetschef samt referenser bedöms. Verksamhetsrutinerna rutiner för nyckelhantering (ska-krav 5.4), rutiner för hantering av egna medel (ska-krav 5.6), rutiner för lex Sarah (ska-krav 5.8), rutiner för klagomål och synpunkter (ska-krav 5.10) och rutiner för mat och måltider (ska-krav 6.4) ska både uppfylla kraven i förfrågningsunderlaget och Socialstyrelsens föreskrifter om kvalitetsledningssystem (SOSFS 2011:9). Det betyder att varje verksamhetsrutin bedöms utifrån följande fyra kriterier: Krav på innehåll, det vill säga att rutinerna utgår ifrån och tar upp kraven i förfrågningsunderlaget. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

304 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (2) Krav på struktur enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Det betyder att alla arbetsuppgifter ska definieras och att det tydligt framgår vem/vilken funktion som gör vad, hur och när. Krav på användbarhet. En rutin ska vara lättläst, väsentlig och tydlig så att medarbetare enkelt förstår arbetsdelning och arbetsuppgifter. Krav på att följa intentionerna i lagstiftning, föreskrifter och nämndbeslut så att dessa genomsyrar det vardagliga arbetet. Verksamhetschefs lämplighet bedöms utifrån utbildningsnivå, erfarenhet av arbete utifrån Socialtjänstlagen samt erfarenhet av arbetsledning (ska-krav 4.1). Referenserna ska vara från andra kommunala uppdragsgivare (ska-krav 4.6). Beskrivning av ärendet Ansökan CO Omsorg AB har ansökt om att utföra hemtjänst. Inget kapacitetstak är angivet och ansökan avser samtliga geografiska områden. CO Omsorg AB har inte ansökt om att utföra hemtjänst i Huddinge kommun tidigare. Bedömning Då CO Omsorg AB inte har kvalificerats har ansökan inte granskats och bedömts enligt steg två i granskningsförfarandet. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen bedömer att CO Omsorg AB inte uppfyller de krav på ekonomisk stabilitet och finansiell styrka som vård- och omsorgsnämnden har beslutat om i förfrågningsunderlaget. Företagets ansökan bör därför avslås. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook bitr. Social- och äldreomsorgsdirektör och Kvalitetschef Beslutet delges CO Omsorg AB Kommunstyrelsens förvaltning, upphandlingssektionen

305 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (4) Handläggare Pia Bastholm Rahmner pia.bastholm-rahmner@huddinge.se Vård- och omsorgsnämnden Arkitekturstrategi - remissvar Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet, daterat den 27 februari 2019, till kommunstyrelsen som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har fått en remiss från samhällsbyggnadsavdelningen angående Arkitekturstrategi. Strategins syfte är att öka och tydliggöra Huddinges ambitioner när det gäller arkitektur-, gestaltning- och stadsbyggnadsfrågor. Med strategin som verktyg kan kommunen försäkra sig om att det som byggs i Huddinge håller tillräckligt hög arkitektonisk nivå. Strategin är också ett verktyg för att konkretisera översiktsplanens mål om att skapa en levande och attraktiv bebyggelse. Förvaltningen ser positivt på framtagandet av styrdokumentet arkitekturstrategin. Förvaltningen upplever att dokumentet är tydligt strukturerat, lätt att läsa och att förstå dess syfte. Då social- och äldreomsorgsförvaltningen har haft två representanter i referensgruppen vid framtagandet av arkitekturstrategin känner sig förvaltningen delaktig. Beskrivning av ärendet Vård- och omsorgsnämnden har fått en remiss från samhällsbyggnadsavdelningen angående styrdokumentet Arkitekturstrategi (bilaga 1). Bakgrund till arkitekturstrategin Huddinge är just nu inne i en intensiv utvecklingsfas som kommer att få stor betydelse för kommunens framtida karaktär. När det ska byggas mycket på kort tid krävs det alla inblandade parter har en gemensam målbild om vad som är attraktiva och levande stadsmiljöer och byggnader. I översiktsplanen uttrycker kommunen att målet med stadsutvecklingen är att skapa attraktiva och levande stadsmiljöer och en av översiktsplanens riktlinjer är att hög gestaltningsnivå ska eftersträvas vid planläggning. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

306 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (4) För att överbrygga avståndet mellan den översiktliga strategiska styrningen och de konkreta samhällsbyggnadsprojekten behövs en metod/strategi för att systematisera arbetet med att uppnå attraktiva och levande stadsmiljöer. Det finns även ett stort behov av att öka kunskapen om arkitekturens roll och värde för att göra den tillgänglig och användbar för såväl allmänhet som besökare och näringsliv. Plansektionen på Kommunstyrelsens förvaltning fick 2016 i uppdrag att, tillsammans med berörda förvaltningar/sektioner, ta fram en arkitekturstrategi som ska visa Huddinges ambitioner kring gestaltningen i både befintliga och nya områden. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har haft två representanter i referensgruppen i framtagandet av arkitekturstrategin. Syfte med arkitekturstrategin Strategins syfte är att öka och tydliggöra Huddinges ambitioner när det gäller arkitektur-, gestaltning- och stadsbyggnadsfrågor. Med strategin som verktyg kan kommunen försäkra sig om att det som byggs i Huddinge håller tillräckligt hög arkitektonisk nivå. Strategin är också ett verktyg för att konkretisera översiktsplanens mål om att skapa en levande och attraktiv bebyggelse. Innehåll i arkitekturstrategin I strategin beskrivs Huddinges hållning, mål och riktlinjer i arkitektur- och gestaltningsfrågor. För att skapa en attraktiv och levande bebyggelse ska alla stadsutvecklingsprojekt genomgå fyra steg: 1. Att prioritera strategiska platser och byggnader I första strategin beskrivs hur kommunen prioriterar utveckling av platser och byggnader som är särskilt viktiga för sitt närområde och kommunens identitet. Vissa platser och byggnader är av strategisk betydelse för hur vi uppfattar ett område eller en kommun, så kallade kärnplatser. När dessa skapar stolthet kommer det att påverka bilden av hela området och kommunen både för invånare och för andra. Utveckling i de regionala kärnorna och de lokala centrumen har till exempel särskilt stor betydelse för hur kommundelen uppfattas i sin helhet. 2. Att ta vara på och utveckla kvaliteter Här beskrivs Huddinges karaktärsdrag och kvaliteter för olika bebyggelsetypologier. Efter beskrivning av respektive bebyggelsetypologi anges kvaliteter som bör hanteras och utvecklas, samt önskvärd inriktning vid komplettering i olika typer av områden. I Huddinges bebyggelseområden finns många olika kvaliteter. Det kan vara strukturer, stadsrum och byggnader som är omtyckta och välanvända och som tillför någonting positivt till sin omgivning. När Huddinge utvecklas är en viktig framgångsfaktor att ha ett medvetet förhållningsätt till dessa befintliga kvaliteter.

307 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (4) 3. Att läka sår I denna strategi beskrivs några brister i bebyggelsen som kommunen önskar bygga bort eller förbättra i samband med stadsutveckling. Som i alla kommuner finns brister i stadsväven som stör och hindrar stadslivet. Genom historien lär vi oss av misstag. När den byggda miljön utvecklas ger det möjlighet att rätta till brister för en mer välfungerande och attraktiv stadsmiljö. Vid varje förändring av en plats ges möjlighet att bygga bort brister och läka sår. Stadsmiljön förbättras både genom det och genom att tillföra nya värden när det nya skapas. Vid stadsutveckling ska brister i bebyggelsen åtgärdas när så är möjligt. de värden som å genom problem. 4. Att skapa nytt Här beskrivs stadsbyggandets verktygslåda i Huddinge. Verktygslådan innefattar åtta begrepp som när de samverkar skapar en attraktiv och levande bebyggelse i såväl förtätningsområden som nyexploateringsområden. För att lyckas med stadsbyggande och kompletteringar över tid krävs kunskap och samsyn om stadsbyggandets verktygslåda bland inblandade aktörer. Följande åtta begrepp/byggstenar har identifierats som särskilt viktiga i Huddinge: 4.1 Historiska spår 4.2 Skala och täthet 4.3 Rörelse och kopplingar 4.4 Gröna och blå rum 4.5 Stadsrum och mötesplatser 4.6 Publika byggnader 4.7 Parkering 4.8 Dialog och integration I dokumentet beskrivs under varje delrubrik viktiga utgångspunkter och därefter följer kommunens riktlinjer på övergripande respektive planeringsnivå (se bilaga 1). Användning av arkitekturstrategin Arkitekturstrategin är ett av kommunens styrdokument för att lyckas med att skapa attraktiva livsmiljöer. Strategin utgör ett styr- och arbetsverktyg i den praktiska stadsplaneringen, i tidiga skeden, vid planbesked, områdesplanering, markanvisningar, program och detaljplaner. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på det framtagna förslaget om Huddinge kommuns styrdokument om arkitekturstrategin. Syftet i kommunens översiktsplan 2030 med visionen om mer levande stadsmiljöer förtydligas med arkitekturen som verktyg.

308 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (4) Detta tycker förvaltningen är bra då arkitekturen har stor betydelse för hur Huddinge kommun i framtiden kommer att utveckla levande stadsmiljöer som har betydelse för individen, livsmiljön och den hållbara samhällsutvecklingen. Förvaltningen upplever att dokumentet är tydligt strukturerat, lätt att läsa och att förstå dess syfte. Då social- och äldreomsorgsförvaltningen har haft två representanter i referensgruppen vid framtagandet av arkitekturstrategin känner sig förvaltningen delaktig. Ekonomiska och juridiska konsekvenser Arkitekturstrategin bedöms inte medföra några ekonomiska eller juridiska konsekvenser för förvaltningen. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör och kvalitetschef Bilagor Huddinge kommuns Arkitekturstrategi för en attraktiv och levande bebyggelse Beslutet delges Kommunstyrelsen

309 REMISSMISSIV REMISSINSTANSER SE BIFOGAD SÄNDLISTA Huddinge kommuns arkitekturstrategi Bakgrund till uppdraget och syfte Plansektionen på Kommunstyrelsens förvaltning fick i verksamhetsplanen för 2016 i uppdrag att, tillsammans med berörda förvaltningar/sektioner, ta fram en Gestaltningsstrategi som ska visa Huddinges ambitioner kring gestaltningen i både befintliga och nya områden. Strategins syfte är att öka och tydliggöra Huddinges ambitioner när det gäller arkitektur-, gestaltning- och stadsbyggnadsfrågor. I översiktsplanen uttrycker kommunen att målet med stadsutvecklingen är att skapa attraktiva och levande stadsmiljöer, och en av översiktsplanens riktlinjer är att hög gestaltningsnivå ska eftersträvas vid planläggning. För att överbrygga avståndet mellan den översiktliga strategiska styrningen och de konkreta samhällsbyggnadsprojekten behövs en metod för att systematisera arbetet med att uppnå attraktiva och levande stadsmiljöer, samt ett sätt att hålla gestaltningen levande genom hela samhällsbyggnadsprocessen. Huddinge är just nu inne i en intensiv utvecklingsfas som kommer att få stor betydelse för kommunens framtida karaktär. Hur vi väljer att planera och utforma byggnader, parker, torg och gator blir avtrycket av vår tid som vi med stolthet ska lämna över till kommande generationer. Det finns ett stort behov av att öka kunskapen om arkitekturens roll och värde, för att göra den tillgänglig och användbar för såväl allmänhet som besökare och näringsliv. När det ska byggas mycket på kort tid på ett bra sätt krävs det alla inblandade parter har en gemensam målbild om vad som är attraktiva och levande stadsmiljöer och byggnader. I den här strategin beskrivs Huddinges hållning, mål och riktlinjer i arkitektur- och gestaltningsfrågor. Med strategin som verktyg kan vi försäkra oss om att det som byggs i Huddinge håller tillräckligt hög arkitektonisk nivå och lättare hålla kvar vid tidiga visioner när projekt ska förverkligas. Remiss Syftet med remissen är att få in synpunkter från berörda. Bifogade handlingar översänds till remissinstanser enligt sändlista för yttrande senast den 12 april 2019.

310 Förslaget kan också laddas ned här: Projektledare: Karin Segerdahl, samhällsbyggnadsavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning Internt: Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Externt: Skicka era svar per e-post till plan@huddinge.se eller per post till: Huddinge kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Plansektionen Huddinge För mer information kontakta: Karin Segerdahl projektledare för arkitekturstrategin, Kommunstyrelsens förvaltning, karin.segerdahl@huddinge.se

311 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (4) Handläggare Matilda Koistinen Matilda.Koistinen@huddinge.se Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämndens rapport till kommunfullmäktige angående icke verkställda beslut den 31 december 2018 Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens rapport angående icke verkställda beslut den 31 december 2018 samt att rapporten översänds till kommunfullmäktige för kännedom. Sammanfattning I lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) finns bestämmelser som syftar till att stärka rättssäkerheten för den enskilde som har beviljats insats enligt de ovannämnda lagarna. I enlighet med dessa bestämmelser ska socialnämnden varje kvartal lämna en rapport till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) över gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun är skyldig att anmäla till IVO om en beviljad insats inte har verkställs inom tre månader från beslutsdatumet. Kommunen ska på motsvarande sätt även anmäla om verkställandet av en insats har avbrutits och verkställandet inte har återupptagits inom tre månader. Om IVO bedömer att insatsen inte har verkställs inom skälig tid, har IVO en skyldighet att ansöka om utdömande av särskild avgift hos förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten kan, när de fastställer avgiften, ta hänsyn till hur länge dröjsmålet med verkställandet av insats har pågått samt hur allvarligt dröjsmålet anses vara. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

312 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (4) Icke-verkställda beslut den 31 december 2018 inom äldreomsorgen Insats Besluts- eller avbrottsdatum Rapportdatum Antal ickeverkställda dagar Kvinna eller man Tackat nej till erbjuden plats 1 (1) Annan orsak 2 (2) Resursbrist 3 (3) Särskilt boende K 1 Särskilt boende M 1 Särskilt boende M 1 Särskilt boende K 1 Särskilt boende K 1 Särskilt boende K 1 Särskilt boende M 1 Särskilt boende K 1 Insats Icke-verkställda beslut den 31 december 2018 inom funktionshinderområdet Besluts- eller avbrottsdatum Rapportdatum Antal ickeverkställda dagar Kvinna eller man Tackat nej till erbjuden plats 1 (1) Annan orsak 2 (2) Resursbrist 3 (3) 9 9 LSS Bostad med särskild service M LSS Bostad med särskild service M 1 1 Personen har blivit erbjuden insats men har valt att tacka nej. 2 Personen kan för tillfället inte erbjudas plats exempelvis på grund av dennes önskan eller pågående medicinsk utredning 3 På grund av resursbrist, t.ex. inga lediga boendeplatser, har personen inte kunnat erbjudas insats

313 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (4) Insats Besluts- eller avbrottsdatum Rapportdatum Antal ickeverkställda dagar Kvinna eller man Tackat nej till erbjuden plats 1 (1) Annan orsak 2 (2) Resursbrist 3 (3) 9 9 LSS Annan särskilt anpassad bostad 9 9 LSS Bostad med särskild service 9 9 LSS Bostad med särskild service 9 9 LSS Annan särskilt anpassad bostad 9 4 LSS Kontaktperson 9 4 LSS Kontaktperson 9 4 LSS Kontaktperson M M K M M K M LSS Daglig verksamhet K 2 4 kap. 1 SoL Kontaktperson M 2 4 kap. 1 SoL Kontaktperson K 2 4 kap. 1 SoL Kontaktperson M 1 Personen har blivit erbjuden insats men har valt att tacka nej. 2 Personen kan för tillfället inte erbjudas plats exempelvis på grund av dennes önskan eller pågående medicinsk utredning 3 På grund av resursbrist, t.ex. inga lediga boendeplatser, har personen inte kunnat erbjudas insats

314 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (4) Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Ann-Christine Falck Brännström Verksamhetschef Beslutet delges Kommunfullmäktige

315 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (2) Handläggare Jörgen Norberg/Josephine Orling Jorgen.Norberg@huddinge.se Vård- och omsorgsnämnden Patientsäkerhetsberättelse 2018 för äldreomsorgnämnden Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar äldreomsorgsnämndens patientsäkerhetsberättelse för Sammanfattning Förvaltningen har sedan hösten 2017 organiserat all hälso- och sjukvård inom äldreomsorgens ansvarsområde. Patientsäkerhetsberättelsen beskriver hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet bedrivits under 2018 utifrån det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret inom verksamhetsinriktningarna äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Beskrivning av ärendet Den 1 januari 2011 började Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Syftet med lagen var att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. I lagen tydliggörs vårdgivarens ansvar, det framgår att varje vårdgivare är skyldig att arbeta förebyggande genom att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva vårdgivarens patientsäkerhetsarbete för året och beskriver vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården. Förvaltningens synpunkter I och med att utförandet av de kommunala hälso- och sjukvårdsinsatserna omorganiserades till äldreomsorgens ansvarsområde 2017, har endast äldreomsorgsnämnden under 2018 varit vårdgivare för den kommunala hälso- och sjukvården. Patientsäkerhetsberättelsen för 2018 redogör för hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under året. Den är uppdelad i en gemensam del, en del för äldreomsorg och en del för funktionsnedsatta samt socialpsykiatri. Den beskriver måluppfyllelse utifrån de mål som fastställdes för 2018 av äldreomsorgsnämnd och socialnämnd. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

316 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (2) I patientsäkerhetsberättelsen framgår även de strategier och mål som finns uppsatta för 2019 inom vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde som vårdgivare. Patientsäkerhetsarbetet har under 2018 fokuserat på att upprätta och samordna strukturer, riktlinjer och rutiner för hälso- och sjukvårdsarbetet oavsett verksamhetsinriktning. En förutsättning för en likvärdig och patientsäker vård. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör och kvalitetschef Bilagor Patientsäkerhetsberättelse 2018 Äldreomsorgsnämnden

317 Patientsäkerhetsberättelse 2018 Äldreomsorgsnämnden Datum: Jörgen Norberg medicinskt ansvarig sjuksköterska äldreomsorg Josephine Orling tf medicinskt ansvarig sjuksköterska funktionsnedsatta och socialpsykiatri

318 2

319 Innehållsförteckning Bakgrund 5 Inledning 5 Patientsäkerhetsberättelsen för Gemensam del- övergripande 6 Verksamhetsinriktning- äldreomsorg 6 Verksamhetsinriktning- funktionsnedsatta och socialpsykiatri 6 Metod 6 DEL 1 Gemensam del- oavsett verksamhetsinriktning 7 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 7 Vårdgivare 7 Verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen 7 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 8 Legitimerad personal 8 Enhetschef 8 Delegerad personal 9 All personal 9 Hälso- och sjukvårdsorganisation 9 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet 10 Struktur för åtgärder, uppföljning och utvärdering Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet - Avvikelsehantering 11 Lex Maria 12 Läkemedel 12 Delegering 12 Medicintekniska produkter 13 Munhälsa och nödvändig tandvård 13 Basala hygienrutiner- Vårdhygien 14 Dokumentation- Patientjournal 14 Inkontinens 15 Samverkan med den enskilde och närstående 16 Strategier och mål för Gemensamma mål äldreomsorg, funktionsnedsatta och socialpsykiatri 16 Digital signering 16 Införa SBAR-dialog/Informationsöverföring 16 Kvalitetsgranskning Apoteket 17 Fortsätta implementering av reviderade riktlinjer 17 Verksamhetsuppföljning inom områdena 17 DEL 2 Verksamhetsinriktning Äldreomsorg 18 Särskilda boenden 18 Strategier och måluppfyllelse Struktur för åtgärder, uppföljning och utvärdering Kvalitetsregister 19 Riskbedömningar 20 Trycksår 20 Undernäring 21 Riskbedömning Munhälsa ROAG 22 Fallriskbedömning 22 Fallolyckor 22 Avvikelsehantering 23

320 Lex Maria 23 Läkemedel 23 Hygien och infektioner 24 Livsmedelshantering 24 Vård i livets slutskede 25 Samverkan för att förebygga vårdskador 25 Läkarinsatser i SÄBO 25 Samverkan med den enskilde och närstående 26 Utbildningsinsatser 2018 för legitimerad personal 27 Strategier och mål för Äldreomsorg 27 Riskbedömningar 27 Fallförebyggande åtgärder 27 DEL 3 Verksamhetsinriktningar- funktionsnedsatta och socialpsykiatri 28 LSS boende och daglig verksamhet 28 Socialpsykiatri särskilt boende 29 Externa placeringar 30 Strategier och måluppfyllelse Måluppfyllelse: se Gemensam del 30 Läkemedelshantering 30 Avvikelsehantering 31 Delegeringar 31 Dokumentation 32 Infektioner och smittspridning 32 Rehabilitering 33 Riskbedömningar 33 Samverkan med psykiatrin, vårdcentralerna 34 Struktur för åtgärder, uppföljning och utvärdering Uppföljning genom egenkontroll 34 Kvalitetsregister 35 Riskbedömningar 35 Trycksår 35 Undernäring 35 Munhälsa och nödvändig tandvård 35 Fallolyckor 36 Avvikelsehantering 36 Lex Maria 36 Hygien och infektioner 36 Samverkan för att förebygga vårdskador 36 Samverkan med den enskilde och närstående 36 Strategier och mål för Funktionsnedsatta och socialpsykiatri 36 Hälsofrämjande omvårdnad 36 Intern samverkan hälso- och sjukvård och socialtjänst 37 Extern samverkan- Vårdcentraler 37 Socialpsykiatri 37 4

321 Bakgrund Den 1 januari 2011 började Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Syftet med lagen var att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. I lagen tydliggörs vårdgivarens ansvar, det framgår att varje vårdgivare är skyldig att arbeta förebyggande genom att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Den ska beskriva vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under året. Inledning Under 2017 omorganiserades utförandet av de kommunala hälso- och sjukvårdsinsatserna och tillika hälso- och sjukvårdsansvaret, från att ha varit fördelat på de olika verksamhetsinriktningarna äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri med ett vårdgivaransvar på både socialnämnd och äldreomsorgsnämnd. Förändringen innebar att allt utförande av hälso- och sjukvårdsinsatser med ett tillhörande hälso- och sjukvårdsansvar organiserades till verksamhetsinriktningen äldreomsorg. Omställningen till att verksamhetsinriktning äldreomsorg fick det totala ansvaret för utförandet av de kommunala hälso- och sjukvårdsinsatserna medförde att endast äldreomsorgsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret i Huddinge kommun. Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva vårdgivarens patientsäkerhetsarbete för året och för 2018 har en Patientsäkerhetsberättelse upprättats för äldreomsorgsnämnden som vårdgivare.

322 Patientsäkerhetsberättelsen för 2018 Patientsäkerhetsberättelsen är uppdelad i tre delar och beskriver patientsäkerhetsarbetet inom de olika verksamhetsinriktningarna med en gemensam del, en del för äldreomsorg och en del för verksamhetsinriktningarna funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Gemensam del- övergripande Delen beskriver information, aktiviteter, åtgärder och resultat (2018) av patientsäkerhetsarbetet oavsett verksamhetsinriktning. Verksamhetsinriktning- äldreomsorg Delen innefattar en kompletterande information, uppföljning av specifika uppsatta mål för 2018, åtgärder och resultat av patientsäkerhetsarbetet inom äldreomsorgen. Verksamhetsinriktning- funktionsnedsatta och socialpsykiatri Delen innefattar en kompletterande information, uppföljning av de specifikt uppsatta målen för 2018, åtgärder och resultat av patientsäkerhetsarbetet inom området funktionsnedsatta och socialpsykiatri. Metod Patientsäkerhetsberättelsen är upprättad av medicinskt ansvariga sjuksköterskor utifrån efterfrågade och inlämnade uppgifter från verksamhetsansvariga, inhämtade uppgifter från verksamhetssystem samt för äldreomsorgen de kvalitetsregister som används inom verksamhetsinriktningen. Härutöver beskrivs de åtgärder som vidtagits i förvaltningen för att förbättra patientsäkerheten. 6

323 DEL 1 Gemensam del- oavsett verksamhetsinriktning Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar enligt 12 kap 1 hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 1 upp till läkarnivå. Ansvar för patientsäkerhetsarbete Vårdgivare Äldreomsorgsnämnden i Huddinge kommun är vårdgivare för all hälso- och sjukvård som bedrivs utifrån det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret. Detta eftersom all kommunal hälso- och sjukvård som utförs av legitimerad personal sedan hösten 2017 är organiserad inom äldreomsorgen, oavsett verksamhet eller verksamhetsinriktning. Vårdgivaren har det yttersta ansvaret för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom ansvarsområdet. Verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen ska det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). Verksamhetschefen utses av vårdgivaren och är utifrån ett hälso- och sjukvårdsansvar i uppdraget direkt underställd vårdgivaren. Verksamhetschefen har ett ansvar på individnivå att den enskilde patienten tillförsäkras en patientsäker vård. Verksamhetschefen för hälso- och sjukvården har det övergripande ansvaret för att hälso- och sjukvården bedrivs utifrån gällande lagar, föreskrifter och för verksamheten fastställda riktlinjer och rutiner. Verksamhetschefen ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. I ansvaret ingår att se till att resursanvändning och bemanning är optimal och att det bedrivs ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Verksamhetschefen måste i de fall sakkompetens saknas, eller kan om denne så bedömer, enligt 4 kap. 5 HSL (2017:30) överlåta/uppdra enskilda ledningsuppgifter till annan befattningshavare som har tillräcklig kompetens för uppgiften. 1 Kommunen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som efter beslut av kommunen bor i en sådan boendeform eller bostad som avses i 5 kap. 5 andra stycket, 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2 socialtjänstlagen (2001:453). Kommunen ska även i samband med dagverksamhet enligt 3 kap. 6 samma lag erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som vistas i dagverksamheten

324 I Huddinge kommun har sektionschefen för äldreomsorgens särskilda boenden och dagverksamheter utsetts till verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen för den kommunala hälso- och sjukvårdsverksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Inom det verksamhetsområde som kommunen bestämmer ska det enligt hälsooch sjukvårdslagen finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska. Om ett verksamhetsområde i huvudsak omfattar rehabilitering, får en fysioterapeut eller en arbetsterapeut fullgöra de uppgifter (MAR) som åligger en medicinskt ansvarig sjuksköterska. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har ett författningsreglerat ansvar för kvalitet och patientsäkerhet. Det vill säga att patienterna tillförsäkras en god vård och omsorg av god kvalitet inom det verksamhetsområde som vårdgivaren beslutat. MAS författningsreglerade ansvar är undandraget verksamhetschefens ledningsansvar och MAS är i det ansvaret direkt underställd ansvarig nämnd. I uppgifterna ingår att upprätta riktlinjer för det kommunala hälso- och sjukvårdsarbetet för bl.a. läkemedelshantering, avvikelsehantering, delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter och dokumentation/journalföring samt följa upp att dessa efterlevs. I Huddinge kommun, inom äldreomsorgsnämndens vårdgivaransvar, finns två medicinskt ansvariga sjuksköterskor med uppdelade verksamhetsområden; en med ansvar för den kommunala hälso- och sjukvården som bedrivs inom äldreomsorgens verksamheter samt en som ansvarar för den kommunala hälsooch sjukvården som bedrivs inom verksamhetsområdena funktionsnedsättning och socialpsykiatri. I ansvaret ingår även enligt patientsäkerhetslagen att till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. På delegation från ansvarig nämnd har MAS uppdragits att ansvara för att göra anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om en boende i samband med vård och behandling har fått en allvarlig vårdskada eller utsatts för risk att få en allvarlig vårdskada (lex Maria) Legitimerad personal All legitimerad personal har ett eget yrkesansvar. I ansvaret ingår att känna till och följa de författningar, riktlinjer och rutiner som styr hälso- och sjukvårdsarbetet, samt att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Enhetschef Enhetschef har inget formellt ansvar för hälso- och sjukvården men ska inom hälso- och sjukvårdsarbetet ansvara för att förutsättningar finns och se till att övrig vårdpersonal följer de ordinationer och direktiv som legitimerad personal 8

325 har överlåtit för omvårdnad och rehabiliteringsinsatser genom instruktion eller delegering. Enhetschefen ansvarar för att alla medarbetare engageras och har rätt kompetens och befogenheter för att bedriva en god och säker vård. Det lokala patientsäkerhetsarbetet ska säkerställas för att förebygga vårdskador. I det ingår att säkerställa följsamhet i för verksamheten utarbetade riktlinjer och rutiner. Enhetschefen ska med berörda yrkeskategorier systematiskt följa upp och analysera verksamhetens patientsäkerhetsarbete och vid behov vidta åtgärder samt upprätta en tidsplan för de åtgärder som inte omedelbart kan verkställas. Medarbetarna ska involveras i kvalitetsarbetet och delges de resultat som har framkommit. Den enskilde samt närstående ska erbjudas möjlighet till insyn och delaktighet i patientsäkerhetsarbetet. I Huddinge kommun har enhetschefer uppdragits ett avdelat ansvar inom verksamhetsinriktningarnas olika enheter. Två enhetschefer har uppdragits ett specifikt ansvar för den kommunala legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen. Delegerad personal Personal som biträder en legitimerad yrkesutövare i dennes vårdarbete och arbetar på direktiv från hälso- och sjukvården eller har tagit emot delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter blir i genomförandet av dessa uppgifter hälso- och sjukvårdspersonal och har för den uppgiften samma skyldigheter som legitimerad personal. All personal Oavsett yrkeskategori ska all personal aktivt medverka i och främja utveckling av det systematiska patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet som en integrerad del i den dagliga verksamheten. Var och en har även skyldighet att följa de riktlinjer och rutiner som styr hälso- och sjukvården när de utför dessa arbetsuppgifter. All personal har också skyldighet att i verksamhetssystemet. rapportera avvikelser och fel och brister Hälso- och sjukvårdsorganisation Huddinge kommun har sedan hösten 2017 organiserat all legitimerad personal i en och samma hälso- och sjukvårdsorganisation, oavsett verksamhetsinriktning med en tillhörighet till äldreomsorgen. Hälso- och sjukvårdsorganisationen har en utsedd verksamhetschef för hälso- och sjukvården.

326 Hälso- och sjukvårdsorganisation ansvarar för samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser inom det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret. Hälso- och sjukvårdsorganisationens ansvar är fördelade på: Sjuksköterskeenheten- ansvarar för: sjuksköterskeinsatser inom äldreomsorgen samtliga särskilda boenden och dagverksamheter, vardagar dagtid. somatiska korttidsverksamheten, alla dagar dagtid. Rehabenheten- ansvarar för: rehabiliteringsinsatser vardagar dagtid av alla fysioterapeuter och arbetsterapeuter inom kommunens hälso- och sjukvårdsansvar. För verksamhetsinriktning äldreomsorg finns även tillgång till legitimerad dietist, vardagar dagtid. Dietistinsatser inom området funktionsnedsatta tillhandahålls av landstinget. HSL-enheten ansvarar för: sjuksköterskeinsatser inom bostad med särskild service LSS/SoL och daglig verksamhet. Insatserna tillhandahålls vardagar dagtid. Joursjuksköterskeenheten ansvarar för: sjuksköterskeinsatser kvällar, nätter och helger inom samtliga enheter där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar. Samtlig legitimerad personal har ett specifikt/geografiskt avdelat områdesansvar. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet Vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete Vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvård ska säkerställa att det finns rutiner för att identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten, åtgärda orsakerna till risker och göra en särskild riskbedömning vid väsentliga förändringar. Patientsäkerhet är ett vedertaget begrepp som innebär att människor ska skyddas mot vårdskada. Med vårdskada menas lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade 10

327 vidtagits vid den enskildes kontakt med hälso- och sjukvård. Att vårdskador uppkommer har olika orsaker, som exempelvis brister i organisation, arbetsmiljö, rutiner, teknik eller kompetens. Den enskilde individen och dennes närstående ska, om de vill och efter samtycke, inbjudas att delta i olika delar av patientsäkerhetsarbetet. Ett sätt att engagera vårdtagaren och/eller dennes närstående är att de erbjuds att delta vid vårdplaneringar samt att informera dem om riskbedömningar och eventuella åtgärder. Det är viktigt att patient och närstående får återkoppling på sina frågor och synpunkter. Det yttersta ansvaret för patientsäkerhetsarbetet ligger på vårdgivaren. Struktur för åtgärder, uppföljning och utvärdering 2018 Riktlinjer och rutiner för hälso- och sjukvården Riktlinjer och rutiner är en del i vårdgivarens ledningssystem där medicinskt ansvarig sjuksköterska har ett författningsreglerat ansvar för att upprätta dessa. Riktlinjer och övergripande rutiner ska utifrån verksamhetsinriktning anpassas lokalt. Riktlinjer är inte bara ett krav utan ska vara ett stöd i det vardagliga arbetet som ska säkerställa att all legitimerad personal inom organisationen har ett likställt arbetssätt Under hösten 2018 har en genomgång av strukturen för samtliga riktlinjer/rutiner med tillhörande material genomförts. Riktlinjerna är nu utformade så att de gäller oavsett verksamhetsinriktning. Genomgången har medfört en omstrukturering av upplägg med revideringar, kompletteringar och upprättande av riktlinjer. Ett implementeringsarbete av dessa förändringar har påbörjats utifrån en prioriteringsordning. Arbetet fortsätter under våren Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet - Avvikelsehantering All hälso- och sjukvårdspersonal har ett ansvar och skyldighet att rapportera avvikelser för att bidra till en patientsäker vård. Avvikelsehanteringen är en del av respektive enhets kvalitetsarbete. Varje enhet ska ha en lokal rutin som beskriver hur avvikelser rapporteras, hanteras, analyseras och återförs till berörd personal Under 2018 har riktlinjen för avvikelsehanteringen reviderats och kompletterats utifrån nya föreskrifter och ansvar och hantering av avvikelser har förtydligats. Avvikelsehanteringen är ett arbete som ständigt kan förbättras.

328 Lex Maria I anslutning till den reviderade/kompletterade riktlinjen för avvikelsehantering upprättades utifrån nya föreskrifter Riktlinjer för vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete och Riktlinje för anmälan av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada, vilken beskriver hur en anmälan ska göras. Läkemedel Läkemedelshantering inom den kommunala hälso- och sjukvården ska vara anpassad och säker utifrån den enskildes sjukdom och personliga förutsättningar. MAS ansvarar för att fastställa ändamålsenliga riktlinjer och fördela ansvaret gällande läkemedelshanteringen. Verksamhetens rutiner och ansvar återfinns i en för verksamheten lokal instruktion. MAS ansvarar för att uppföljningar fortlöpande görs av läkemedelshanteringen. Detta för att säkerställa att rutiner och ansvarsfördelning fungerar väl Under 2018 har riktlinjen för läkemedelshantering reviderats och kompletterats utifrån nya föreskrifter. Riktlinjen är nu utformad så den är gällande oavsett verksamhetsinriktning. Den för 2018 inplanerade kvalitetsgranskningen från Apoteket inom de olika verksamhetsinriktningarna har fått anstå till Detta i avvaktan på att reviderad riktlinje och tillhörande material implementerats. Delegering MAS har ett ansvar för att utfärdade delegeringar är förenliga med patientsäkerheten. Delegeringar ska enligt föreskrift användas restriktivt. Inom alla verksamhetsinriktningar där kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar används delegering till baspersonal för att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter. Detta innebär att sjuksköterska genom en delegering lämnar över vissa hälso- och sjukvårdsuppgifter till övrig personal. Sjuksköterskan ansvarar då för att bedöma om den person som ska få delegering har förutsättningar och kunskap att klara av att utföra arbetsuppgiften. Den som tar emot delegering tar över det fulla ansvaret för att arbetsuppgiften utförs på ett korrekt och patientsäkert sätt. Delegerande sjuksköterska ansvarar för att kontinuerligt följa upp given delegering och har när som helst rätt att återkalla den om den person som mottagit delegeringen inte fullföljer sina åtaganden på ett patientsäkert sätt. Delegering av Läkemedelsöverlämnande I så stor utsträckning som möjligt används dossystem, vilket innebär att läkemedlen levereras i färdigförpackade påsar. Sjuksköterskan ansvarar för att läkemedlen sedan läggs in i låsbara skåp inne i respektive lägenhet. Nyckeln till dessa skåp får endast sjuksköterska och personal med läkemedelsdelegering ha tillgång till. Delegerad personal överlämnar sedan läkemedel till den boende. 12

329 2018 De föreskrifter som är gällande avseende delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter är av ett äldre datum (1997) och under 2018 har inga större förändringar gjorts mer än vissa förtydliganden i befintlig riktlinje. Riktlinjen har kompletterats med ett utbildningsmaterial som sjuksköterskan kan använda sig av vid delegeringsförfarandet. Medicintekniska produkter Med detta menas produkter som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom, skada eller funktionshinder. Vanliga medicintekniska produkter är olika typer av förflyttningshjälpmedel, rollatorer, rullstolar, tryckavlastande dynor, madrasser, personlyftar och duschstolar. En del av dessa är individuellt förskrivna. Andra utgör grundutrustning och arbetstekniska hjälpmedel som kan användas av flera individer inom särskilda boendeformer. En förutsättning för en god och säker vård är att alla dessa produkter används på det sätt de är avsedda för. Den som förskriver ett hjälpmedel ska inneha yrkeskompetens som arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut, sjuksköterska eller läkare. Enhetschefen ansvarar för att baspersonalen har tillräckliga kunskaper att hantera de hjälpmedel som de använder i sitt dagliga arbete. Enhetschefen ansvarar för att meddela rehabiliteringspersonal när ny personal är i behov av förflyttningsutbildning. Ett strukturerat arbetssätt vad gäller inventering och utbildningsinsatser i hantering av hjälpmedel på enheterna är en förutsättning för en trygg och säker förflyttning. Rehabiliteringspersonalen arbetar kontinuerligt med utbildning och handledning till baspersonalen i hantering av hjälpmedel och förflyttningsteknik. Avvikelser som gäller felhantering av hjälpmedel rapporteras, men statistik går inte att få fram då de parametrarna inte varit sökbara. De brister som rapporteras gäller oftast felvända dynor i rullstolar, felaktig hantering av rullstolar som t.ex. rygg- och fotstöd Riktlinjen för medicintekniska produkter har reviderats/samordnats och kompletterats och är nu likställd inom samtliga verksamhetsinriktningar. Avvikelserutinen och verksamhetssystemet har kompletterats så att även avvikelser gällande medicintekniska produkter från och med 2019 kan rapporteras systemet. Munhälsa och nödvändig tandvård Alla boende på vård- och omsorgsboenden med heldygnsomsorg samt alla personer tillhörande LSS personkrets, är berättigade till uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. I den uppsökande verksamheten ingår också nödvändig tandvård.

330 Tandläkarhögskolan på Karolinska Institutet utför munhälsobedömningarna och utbildar årligen personalen i munhälsa och tandvård. Den enskilde kan själv välja den tandläkare och tandhygienist som ska genomföra den tandvård som bedömts nödvändig Karolinska Institutet har i verksamhetsberättelse för 2018 redovisat att följande har genomförts: Antal munhälsobedömningar 759 Antal utbildad baspersonal 190 I verksamhetsberättelsen framgår även: Planering och samarbetet med kommunen fungerar tillfredställande. Många väletablerade kontakter gör att samarbetet känns säkert och inarbetat. Kommunens enhetschefer, sjuksköterskor och även undersköterskor är kända sedan tidigare och införstådda i vårt arbete. Således känns vår närvaro trygg. Basala hygienrutiner- Vårdhygien Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om basal hygien i vård och omsorg ska basala hygienrutiner följas vid arbetsmoment som innebär fysisk kontakt där det finns risk för överföring av smittämnen. Vårdrelaterade infektioner är ett omfattande problem med konsekvenser för individ, sjukvård och samhälle. Det kan leda till vårdskador vilket innebär ett lidande för de drabbade och ökade kostnader för samhället. Det är därför viktigt med följsamhet i livsmedelshygien, basala hygienrutiner och klädregler inom vård och omsorg. För verksamheten finns det basala hygienrutiner som alltid ska tillämpas när boende/patient undersöks, vårdas eller behandlas. Vårdhygien Stockholm, fungerar som expertfunktion och arbetar med att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning hos patienter och vårdpersonal. Webbutbildningen i basala hygienrutiner på Vårdhygiens hemsida är obligatorisk att genomföra för all personal inklusive vikarier Under 2018 har Riktlinje- Basal hygien, samordnats, kompletterats samt förtydligat olika befattningshavares ansvar. Riktlinjen är likställd inom samtliga verksamhetsinriktningar. Dokumentation- Patientjournal Säker vård och omsorg förutsätter att all information överförs på ett effektivt och korrekt sätt. Dokumentationsskyldigheten regleras i patientdatalagen (2008:355) PDL, och socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården. Journalen är ett viktigt instrument i kvalitets-, säkerhets-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet inom vården samt ett underlagsmaterial vid tillsyn och kontroll av den vård som patienten erhållit. 14

331 Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, har det övergripande ansvaret för att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen. MAS ansvarar för att det finns riktlinjer och rutiner för journalföring inom hälso- och sjukvården I ansvaret ingår granskning och uppföljning av journalföring. Dokumentationen sker sedan 2009 i verksamhetssystemet Procapita enligt ICF - internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa I Socialstyrelsen föreskrift, HSLF-FS 2017:67 Uppgiftsskyldighet till register över insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården, kravställdes att samtliga kommuner från och med månatligen ska rapportera in Klassifikationer av utredande och behandlande vårdåtgärder (KVÅ). Upplägg och uppgifter i befintligt verksamhetssystem var utifrån dessa krav otillräckliga. En arbetsgrupp bildades under 2018 för att skapa en struktur för ett nytt upplägg i verksamhetssystemet för att säkerställa en korrekt registrering. En förändring som även medförde att journalföringen kunde utvecklas för att säkerställa spårbarhet och en likvärdig journalföring. Utbildningsinsatser Intensiva utbildningsinsatser påbörjades sent hösten 2018 för all legitimerad personal och fortsätter under Detta för att tillförsäkra att samtliga har kunskap om det utvecklade verksamhetssystemet och KVÅ-registrering. Samtlig legitimerad personal har deltagit vid dessa utbildningar. Underlag och rutiner har tagits fram för att underlätta och garantera en likvärdig journalföring. Även en riktlinje för journalföring har upprättats. För att säkerställa kunskap och fortsatt utveckling i journalföringen hos legitimerad personal har hälso- och sjukvårdsorganisationen avdelat två superanvändare som i samverkan med systemförvaltare fortsättningsvis operativt ska kunna stödja medarbetarna i detta arbete. Härutöver finns inom alla verksamheter även tillgång till dokumentationshandledare. En mall har upprättats för egenkontroll av journalföringen som kan användas för att säkerställa vilka journaluppgifter en journal ska innehålla. Egenkontrollen kan även användas för kvalitetsgranskning av patientjournalen. Journalgranskning Utveckling- och förändringsarbetet kring journalföringen under 2018 har prioriterats och inneburit att det under året att MAS under året inte har genomfört någon systematisk kvalitetsgranskning av patientjournaler mer än i specifika ärenden. Inkontinens För att kunna erbjuda god och kostnadseffektiv inkontinensvård krävs ett specifikt kunnande. Alla som har behov av inkontinenshjälpmedel ska få detta utprovat och kvalitetssäkrat för att säkerställa att rätt inkontinenshjälpmedel används vid rätt

332 tillfälle på dygnet. En kvalitativ god inkontinensvård kräver delaktighet och teamarbete Oavsett verksamhetsinriktning kan förskrivande sjuksköterska få stöd i detta utredningsarbete via kvalitetsregistret Senior alert. Funktionsnedsättningen (problematiken), förskrivet hjälpmedel och åtgärder ska framgå i patientjournal och i Genomförandeplan (SoL). Inkontinensvård är ett område som ständigt kan utvecklas genom att fler sjuksköterskor bereds möjlighet till fördjupad kunskap/förskrivningsrätt för inkontinensvård. Samverkan med den enskilde och närstående Upprättande av hälsoplan/vårdplan i hälso- och sjukvården görs om möjligt tillsammans med patienten och i förekommande fall efter samtycke med dennes närstående/företrädare. De närstående ska ses som en tillgång, en resurs i omvårdnaden. Att lyssna och visa förståelse och respekt för patientens och anhörigas situation, reaktioner och åsikter är grundläggande i medarbetarnas arbetssätt. Anhöriga/företrädare erbjuds möjlighet till delaktighet i vårdplaneringsmöten för den enskilde och om omständigheterna medger kan även närstående delta. Strategier och mål för 2019 Gemensamma mål äldreomsorg, funktionsnedsatta och socialpsykiatri Digital signering Se över möjligheterna till ett införande av digital signering av Läkemedel Vid digital signering får sjuksköterska tillgång till aktuella ordinationer genom SITHS-kort (legitimation kopplad till behörigheter) och kan sen följa verksamhetens läkemedelsöverlämningar i realtid. Personalen får tydliga signeringslistor i mobilen som enkelt signeras när ett läkemedel har överlämnats. Larm påminner när en insats inte har utförts inom avsatt tid. Arbetssättet leder till att de flesta avvikelser kopplade till läkemedelshantering försvinner helt. Digital signering kan även användas för även andra insatser som signering av ordinerade rehabiliterande insatser, näringsdrycker, såromläggning etc. Digital signering ökar patientsäkerheten är överskådligt och tidsbesparande. Införa SBAR-dialog/Informationsöverföring SBAR- dialog är i verksamhetssystemet ett nytt sökord i patientjournalen utifrån uppgraderingen/omstruktureringen som genomförts. Det är ett strukturerat sätt att ha en dokumenterad informationsöverföring mellan berörd personal avseende specifik patient. 16

333 Kvalitetsgranskning Apoteket Samtliga enheter ska ha en extern kvalitetsgranskning av farmaceut enlig upprättat avtal. Fortsätta implementering av reviderade riktlinjer Under 2019 kommer implementeringen fortgå av de kompletterade och reviderade riktlinjerna och rutinerna. I delar kommer efterlevnaden av dessa att följas upp vid verksamhetsuppföljningar. Verksamhetsuppföljning inom områdena Läkemedelshantering Delegering Journalgranskning -20 % av patientjournalerna ska kvalitetsgranskas (stickprov) Avvikelsehantering

334 DEL 2 Verksamhetsinriktning Äldreomsorg Särskilda boenden Särskilt boende enligt socialtjänstlagen är en bostad för dem som har en stor och varaktig fysisk eller psykisk funktionsnedsättning och behöver en bostad med stöd och hjälp av personal. I patientsäkerhetsberättelsen används begreppet verksamhet fortsättningsvis synonymt med särskilt boende. Landstingets primärvård ansvarar för hälso- och sjukvården i ordinärt boende, och därför inkluderas detta inte i kommunens patientsäkerhetsberättelse. Inom kommunens gränser finns särskilda boenden som drivs i kommunal regi och särskilda boenden som drivs i privat regi. Förvaltningen köper enstaka platser av privata vårdgivare. Kommunens särskilda boenden i egen regi har 14 enheter och fyra biståndsbedömda dagverksamheter. Särskilda boenden med antalet platser och inriktning Somatisk Servicehus Demens vård Korttidsvård Stortorp Strandgården Stortorp Kullagården Stortorp Ekgården Stortorp Ängsgården Stortorp Nygården somatik demens Rosendalsgården 58 Tallgården 1 35 Tallgården 2 33 Västergården 1 36 Västergården Björnkulla 1* 27 9 Björnkulla Sjöliden 11 Sjödalens äldreboende Stängdes 2018 Stuvstagården 24 Stängdes 2018 Serenaden Stängdes 2018 * 18 demensplatser och 9 somatiska platser med finsk profil 18

335 Dagverksamhet Stortorp där HSL insatser utförs av sjuksköterska på Ekgården Solhöjden där HSL insatser utförs av sjuksköterska från Stuvstagården Sjödalen och Eklunden där HSL insatser utförs av sjuksköterska från Sjöliden Strategier och måluppfyllelse 2018 Strategier för att öka patientsäkerheten var under 2018 att fortsätta med att: Säkerställa att riskbedömningar görs i kvalitetsregistret Senior alert och att alla konstaterade risker leder till adekvata åtgärder. Måluppfyllelse: En genomgång och omstrukturering av kvalitetsregistret Senior Alert gjordes under hösten Detta var nödvändigt för att kunna arbeta likstämmigt på alla enheter och för att kunna jämföra statistiken kring användandet av Senior Alert. Arbeta med att minska risken för brister i läkemedelshantering. Detta bör göras i alla led genom analyser av de inträffade avvikelser som rapporteras för att identifiera egna mönster och systematiskt åtgärda brister samt vid behov förbättra rutinerna för läkemedelshantering. Måluppfyllelse: Både läkemedelsriktlinjen samt avvikelsehanteringen har reviderats under 2018 i syfte att minimera risker för brister i läkemedelshanteringen samt att stärka patientsäkerheten. Utveckla dokumentationen så att patientjournalerna förs i den utsträckning som föreskrivs. Detta arbete sker främst genom dokumentationshandledarna. Måluppfyllelse: En utförlig information kring processer och åtgärder inom området dokumentation framgår i Del 1- Gemensam del. Struktur för åtgärder, uppföljning och utvärdering 2018 Kvalitetsregister Äldreomsorgen deltar i nationella kvalitetsregister Senior alert, Svenska Palliativregistret och Nationellt kvalitetsregister för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, BPSD Under 2018 genomgick 43 personer utbildning till BPSD-administratörer. Det var 12 sjuksköterskor, 7 arbetsterapeuter, 6 sjukgymnaster/fysioterapeuter och 18 undersköterskor. Av alla 36 daganställda sjuksköterskor har 32 stycken utbildning i BPSD. Det är till stor fördel i arbetet med BPSD att representanter från alla yrkeskategorier har denna kunskap, därför erbjuds utbildning till alla yrkeskategorier. Arbetet med BPSD-registret är under fortsatt utveckling och en verksamhetsrutin för BPSD upprättades under 2018.

336 Förutom sjuksköterskor har även rehabiliteringspersonal varit delaktig i registrering i Senior alert och BPSD. Detta är något man under 2019 kommer att utveckla ytterligare. Enheterna har fortsatt sitt arbete med registreringar i Svenska Palliativregistret. Riskbedömningar Socialstyrelsen rekommenderar i samlat stöd för patientsäkerhet att riskbedömningar ska genomföras inom verksamhetens kvalitetsarbete för att förebygga fallolyckor, trycksår, undernäring och munhälsa. Det systematiska förebyggande arbetet görs genom användning av bedömningsinstrument i kvalitetsregistret Senior alert Alla personer som flyttar till ett särskilt boende inklusive korttidsboende och servicehus ska få en riskbedömning gjord inom två veckor, därefter minst två gång per år och vid förändrat hälsotillstånd. Detta innebär att det inte finns ett riktvärde för hur många riskbedömningar som ska genomföras. Då bedömningen indikerar risk ska åtgärder vidtas för att förebygga och behandla. Dessa åtgärder ska registreras i kvalitetsregistret. I kvalitetsregistret Senior alert ska åtgärder kopplas till en handlingsplan/vårdplan för den risk som konstaterats. Arbetet med att öka antalet registrerade riskbedömningar gjorda på personer på korttidsplacering har pågått under 2018 men är inte fullt utvecklat på dessa enheter. Riktlinjerna för arbetet med riskbedömningar har förtydligats för att säkerställa arbetsprocessen och journalföringen. Trycksår Trycksår innebär en skada i huden och underliggande vävnad vilken orsakas av tryck eller förskjutning av underliggande vävnad. Trycksår orsakar fysiskt lidande och ett ökat behandlingsbehov, vilket innebär att det betraktas som en vårdskada och ska avvikelserapporteras För att systematiskt kunna arbeta förebyggande för att förhindra uppkomst av trycksår på boendeenheterna görs riskbedömningar på alla som bor på särskilt boende. Det riskbedömningsinstrument som används är Modifierad Nortonskala och registreras i Senior Alert. Om risk för trycksår finns ska vårdplan upprättas i patientjournalen och åtgärder ska vidtas för att förhindra att sår uppkommer. 115 trycksår registrerades på totalt 73 personer. 48 stycken av dessa uppkom på boendet. Övriga trycksår uppstod på annan enhet eller att patienten hade detta vid inflyttning till kommunenens särskilda boenden. I Senior alert Resultat vårdprevention och utfall framgår att den vanligaste bakomliggande orsaken i kommunens äldreboenden till risk för trycksår är, att huden utsätts för ökat tryck. Näst vanligaste orsak är att patienten har nedsatt födointag. Planerade och utförda åtgärder utifrån risk är i överensstämmelse med varandra. Det betyder att man gör korrekta åtgärder efter bedömd risk samt att man gör en uppföljning av utförd 20

337 åtgärd. Det man kan se är att antal riskbedömningar av trycksår fördubblats sedan Undernäring Undernäring är ett tillstånd där mat- och vätskeintaget under en längre tid är lägre än behovet av energi och näringsämnen. På äldreboenden handlar det om sjukdomsbaserad och åldersrelaterad undernäring. Ett bristfälligt näringstillstånd leder bland annat till nedsatt funktionsförmåga, långsammare rehabilitering, försämrad sårläkningsprocess, muskelsvaghet och ökad risk för infektioner. Det kan även leda till ökad risk för trycksår, fall och depression. Oavsett orsak leder detta till minskat välbefinnande, ökat vårdbehov och nedsatt livskvalitet för den drabbade. För verksamheten finns riktlinjer för att identifiera personer som är i riskzon för att utveckla undernäring och rutiner för att vidta åtgärder. Alla som bor på särskilt boende erbjuds vägning minst var tredje månad. Vid fastställd undernäring eller risk för undernäring sker vägning med kortare tidsintervall. Insatser när det gäller mat och kosthållning ska, liksom övriga insatser, dokumenteras. Kost ska dokumenteras i den enskildes Genomförandeplan (SoL) och vid en nutritionsproblematik i patientjournal (HSL). Vid behov av specifika nutritionsinsatser kan kommunens dietist konsulteras. Boende som är i behov av specialkost ska kunna erbjudas det. En kostenkätundersökning genomförs vartannat år. Fördelningen av måltiderna och nattfastan påverkar den äldres möjlighet att tillgodose sitt behov av energi och näringsämnen. För att kvalitetssäkra maten som serveras i verksamheten är matsedelsplanering, måltidsordning och näringsberäkning en del i nutritionsomhändertagandet. Rehabiliteringspersonalen ordinerar hjälpmedel och analyserar de äldres sittställningar i måltidssituationen. Ett verksamhetsnära arbetssätt ger förutsättningar till säkrare vård. Måndag till fredag lunch erbjuder Kostenheten två maträtter för boende att välja på. Förutsättningen är att personen i fråga klarar av att äta hel mat som inte behöver konsistensanpassas. Till övriga lunch- och middagsmåltider erbjuds ett alternativ. Kostenheten tillhandahåller även specialkoster vid vissa fastställda sjukdomstillstånd och vid ordinationer av individuellt anpassad kost. Dessutom erbjuds ordinerad önskekost av sjuksköterska, läkare och eller dietist då behov finns Under 2018 har de sjuksköterskor som inte kunde delta 2017 i utbildningen Att utreda och behandla undernäring genomfört denna utbildning. Utbildningen riktades till samtliga sjuksköterskor och kostombud med ett fokus på teamarbete mellan sjuksköterska och omsorgspersonal gällande nutritionsvårdsprocessen. Syftet var att genom utbildningssatsningen säkerställa att korrekt nutritionsstatus

338 identifieras och att varje boende som är i behov av det, ska få ett individuellt nutritionsomhändertagande. Utbildningen var framtagen av MAS, dietist, och äldreomsorgens utvecklingsledare i samarbete med Nestor FoU-center. Riskbedömning Munhälsa ROAG Riskbedömningsinstrumentet Revised Oral Assessment Guide, ROAG, för munbedömning som sjuksköterska kan genomföra, finns i Senior alert men kan också genomföras utanför kvalitetsregistret Riskbedömning enligt ROAG är inte helt implementerat i verksamheterna vilket innebär att det finns risk för att åtgärder för att förebygga ohälsa i munnen inte planeras i tillräckligt stor utsträckning. Ett utvecklingsområde för verksamheterna Åtgärder vidtas dock inom ramen för den uppsökande verksamheten munhälsobedömning och nödvändig tandvård. Fallriskbedömning 2018 För att systematiskt kunna arbeta fallförebyggande på boendeenheterna görs riskbedömningar på alla som bor på särskilt boende. Det riskbedömningsinstrument som används är DowntonFallIndex (DFRI) som registreras i Senior Alert. Om risk för fall finns ska vårdplan upprättas i patientjournalen och åtgärder ska vidtas för att om möjligt förhindra fall. Vid förflyttningsutbildningen instruerar arbetsterapeuter och fysioterapeuter personalen om hur varje enskild boende förflyttar sig och vilken eventuell hjälp eller stöd som behövs i det enskilda fallet. Individanpassade hjälpmedel kan bidra till att risken för fall och fallskador minskar. Vårdplanerna som upprättas vid risk för fall är nu utvecklade så att planerade fallförebyggande åtgärder tydligt framgår och att de genomsyrar hela vården och omsorgen. Arbetet med de fallförebyggande åtgärderna behöver kontinuerligt utvecklas i verksamheten. Fallolyckor Fallskador leder många gånger till smärta, obehag och en besvärande konvalescens för den äldre, vilket i sin tur kräver stora omvårdnadsinsatser. Som en del i verksamhetens avvikelsehantering ingår att rapportera alla fallolyckor som inträffar samt analysera dessa för att identifiera ett eventuellt fallmönster rapporterades 1227 fall totalt fördelat på 372 enskilda individer. Detta är en liten ökning jämfört med 2017 både i antal fall med 6,8 % samt antal individer med 2 %. Denna ökning kan bero på att man blivit bättre på att registrera fall. Man kan även se i de gjorda riskbedömningarna att det är fler patienter som har ökad risk för fall jämfört med tidigare år. 22

339 21 av dessa fall ledde till frakturer. 15 av frakturerna var höftfrakturer Jämfört med föregående år är det en ökning med 1,4 %. Avvikelsehantering 2018 Under året har 2721 stycken avvikelser rapporterats i Procapita. Det är en ökning med 7,9 % mot föregående år. Läkemedelsavvikelser står för det största antalet avvikelser följt av avvikelser för fall. Orsak till ökning kan vara att arbetet med rapportering i avvikelsemodulen har förbättrats, fler personal registrerar avvikelser. Dock måste man också ta med i bedömningen att ökningen kan bero på yttre omständigheter såsom vårdtyngd, bemanning, kunskap, mm. Därför är det av yttersta vikt att avvikelsehanteringen görs noggrant och systematiskt, att man följer riktlinjer och rutiner kring avvikelsehantering. Riktlinjen och processen för avvikelsehantering är under 2018 reviderad och det nya arbetssättet kommer att implementeras under 2019 som ett led i att förbättra patientsäkerheten. Lex Maria 2018 Inget lex Maria-ärende rapporterades under Läkemedel De flesta av de boende på särskilt boende behöver hjälp att hantera sina läkemedel. Hälso- och sjukvården kan då, efter bedömning i samråd med läkare, ta över hela eller delar av läkemedelshanteringen. Det är då sjuksköterskan som ansvarar för att den boende får de läkemedel som läkare ordinerat. En strukturerad läkemedelsgenomgång ska ske inom två månader efter inflyttningen till äldreboende och därefter minst en gång per 12-månadersperiod. Med läkemedelsgenomgång menas en metod för analys, omprövning och uppföljning av den individuella läkemedelsanvändningen. Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgången ska genomföras i team, där minst läkare och sjuksköterska deltar. Inför läkemedelsgenomgången dokumenteras den boendes upplevda symtom genom användande av symtomskattningsskalan PHASE-20. Läkaren tar ställning till vilka prover och eventuellt andra bedömningar som behövs inför läkemedelsgenomgång Alla avvikelser i läkemedelshanteringsprocessen ska registreras i verksamhetssystemet Procapita. Detta innebär att enheterna har en god möjlighet att följa utvecklingen i läkemedelshanteringsprocessen och genomföra en analys av sitt eget avvikelsemönster. Arbetet med att minska antalet uteblivna doser och uteblivna signaturer kan intensifieras genom denna rapportering.

340 Totalt registrerades 1347 avvikelser under 2018 gällande läkemedelshantering. Detta kan jämföras med 2017 då det registrerades 1214 avvikelser. Det är en ökning med 9,8 %. Utebliven dos Gällande uteblivna doser av läkemedel var det 440, året innan var antalet 494 Detta är en minskning med 12 %. Utebliven signering En specificering av avvikelserna gällande läkemedelshantering visar att 649 av avvikelserna gäller utebliven signering, det är en ökning med 20 % jämfört med Utebliven signering innebär att patienten fått läkemedlet men personalen har inte signerat överlämningen. Anledningen till utebliven signering kan vara flera såsom slarv, oaktsamhet, okunskap och stress. Något som respektive enhet behöver arbeta med genom att man i avvikelsehanteringen fördjupar sig i orsaker till uppkommen situation. Det går inte att dra någon säker slutsats kring ovan nämnda statistik då det inte går att veta hur många läkemedelsdoser som totalt ska signeras under ett år. Denna typ av uppgifter kan endast användas som en mycket översiktlig indikator om det i läkemedelshanteringen inträffar något som starkt avviker från tidigare år vilket inte är fallet här. Utgångspunkten är att alla boende som får hjälp att hantera sina läkemedel ska få sina ordinerade läkemedel samt att detta ska säkerställas genom signering. För att säkra kvaliteten och säkerheten kring läkemedel är uppföljning och utbildning i samband med delegering mycket viktigt samt att man på enheterna arbetar så att följsamheten till de lokala rutinerna är god. Det som skulle ge en mycket stor och viktig kvalitetsförbättring och kvalitetssäkring gällande läkemedel är införande av digital signering. Hygien och infektioner 2018 Enstaka personer som vårdas på olika enheter har resistenta bakterier. Ingen av dessa har fått sin smitta på boendet och det har inte heller varit någon sekundär spridning. Vid förekomst av resistenta bakterier följs de handlingsprogram som är framtagna av Smittskydd Stockholm och Vårdhygien Stockholms län. Dessa handlingsprogram följs även för screening av vissa resistenta bakterier. Livsmedelshantering Livsmedelslagstiftningen omfattar alla typer av verksamheter och hela livsmedelskedjan. Enhetschefen ansvarar för att verksamheten systematiskt har gåtts igenom och att ett aktuellt kvalitetssystem för egenkontroll finns och följs. Egenkontrollprogrammet bygger på ett system för att identifiera och eliminera risker som kan påverka maten negativt vid hantering och tillagning. Varje kök inom kostenheten erbjuder individanpassad kost. Utbildningar i livsmedelshygien är obligatoriskt för all tillsvidare anställd personal. 24

341 2018 Under 2018 hölls utbildning i livsmedelshygien och totalt utbildades 95 vårdpersonal, 32 kökspersonal och 6 enhetschefer. Vård i livets slutskede Vård i livets slutskede ska kännetecknas av en helhetssyn på människan genom att stödja individen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut, oavsett ålder och diagnos. Genom nationella kvalitetsregister ges en möjlighet för hälso- och sjukvården att följa upp och utvärdera vårdens resultat och kvalitet. Genom att registrera i Svenska Palliativregistret kan respektive enhet följa den egna enhetens kvalitet på vården i livets slutskede och identifiera viktiga områden för kontinuerlig förbättring Alla enheter registrerar i Svenska Palliativregistret. Här registreras de dödsfall som inträffar i den egna verksamheten. Alla dödsfall registreras, både de väntade och de oväntade. Det är endast de väntade dödsfallen som finns med i nedanstående statistik. Det palliativa arbetet är gott men kan förbättras vilket enheterna känner till och under 2019 planeras fortsatt kvalitetsarbete kring detta område. Samverkan för att förebygga vårdskador Läkarinsatser i SÄBO Läkarinsatserna på äldreboende tillhandahålls av de båda läkarorganisationerna Team Äldredoktorn respektive Familjeläkarna Saltsjöbaden. Det finns en samverkansöverenskommelse mellan verksamheten och respektive läkarorganisation som reglerar insatserna.

342 Regional samverkansöverenskommelse Det finns en regional samverkansöverenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län och Stockholms läns landsting som beskriver hur samverkan ska ske mellan berörda aktörer. Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg om äldre. Följande områden specificeras i Delöverenskommelser: Samverkan mellan läkarorganisation/läkare och kommunfinansierad hälso- och sjukvårdsorganisation/personal i särskilt boende för äldre Samverkan för individuell nutritionsbehandling i särskilt boende för äldre God läkemedelsanvändning för äldre gemensam målbild Kostnadsfördelning för medicintekniska produkter i särskilt boende för äldre Kostnadsfördelning av läkemedel och läkemedelsnära produkter i särskilt boende för äldre i Stockholms län Nestor FoU-center Äldreomsorgen i Huddinge kommun ingår även i samverkan mellan landsting och kommun via Nestor FoU-center. Här ingår landstingets slutenvårds geriatrik på Karolinska Huddinge, Botkyrkas och Huddinges kommunala äldreomsorg, både beställare och utförare och primärvården. Avtal Apoteket AB- Kvalitetsgranskning Vårdhygien i Stockholms län. Samverkan med den enskilde och närstående I verksamheterna anordnas anhörigträffar där patienten och dennes närstående inbjuds till dialog med enhetschefer och medarbetare. Någon enhet har även infört boenderåd där de boende inbjuds att ställa frågor, lämna förslag och ha synpunkter. De närstående ska ses som en tillgång, en resurs i omvårdnaden. Att lyssna och visa förståelse och respekt för patientens och anhörigas situation, reaktioner och åsikter är grundläggande i medarbetarnas arbetssätt Projektet gällande utbildning av anhörigstödjare som påbörjades 2015 avslutades under Totalt sedan 2015 har 100 personer gått 5-dagarsutbildningen i anhörigstöd. Förutom omvårdnadspersonal har även enhetschefer och biståndshandläggare genomgått utbildningen. Nu fokuserar man på nätverksträffar för anhörigstödjarna. Anhörigstödjarna ska stötta kollegorna och se till att personalen gör webutbildning utveckla stöd till anhöriga. Det har även hållits inspirationsdagar, föreläsningar och studiecirklar, med fokus anhörigstöd, där såväl omsorgspersonal som anhöriga erbjudits delta. 26

343 Utbildningsinsatser 2018 för legitimerad personal Utbildningsinsatserna omfattning, längd samt deltagarantal har varierat. Sårvård, Praktisk medicinsk bedömning, Vårdhygien, Nutritionsvårdsprocessen, Smärta hos äldre Palliativ vård Demensutbildning (Demens ABC) Strategier och mål för 2019 Äldreomsorg Riskbedömningar Utveckla arbetet med riskbedömningar Fallförebyggande åtgärder Utveckla det fallförebyggande arbetet i samverkan med läkarorganisationen Fokusområden under 2019 Verksamheterna kommer att utveckla arbetet med Demensvård och Palliativ vård

344 DEL 3 Verksamhetsinriktningar- funktionsnedsatta och socialpsykiatri Kommunens hälso- och sjukvårdsinsatser inom verksamhetsinriktningarna funktionsnedsatta och socialpsykiatri tillhandahålls av legitimerad personal på HSL- enheten. Den legitimerade personalen ingår i den hälso- och sjukvårdsorganisation som ansvarar för samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser utifrån det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret. HSL-enheten är lokaliserad på Domarvägen mitt i Huddinge och utgår därifrån vardagar dagtid, till samtliga enheter inom ansvarsområdet i hela Huddinge kommun. Övrig tid ansvarar hälso- och sjukvårdsorganisationens jourssjuksköterskor för planerade och oplanerade sjuksköterskeinsatser. Hälso- och sjukvårdsinsatser tillhandahålls tillfälligt och över tid, utifrån varje individs förutsättningar och behov. Förskrivning av hjälpmedel ingår i det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret. För en del av dessa fördelas kostnaden mellan kommun och landstinget enligt en regional kostnadsfördelning. Läkarinsatser, specialiserad vård och habilitering är ett landstingsansvar. Läkarinsatser och dietistinsatser (i förekommande fall) tillhandahålls för LSS personkrets av den vårdcentral den enskilde valt att lista sig hos. En otydlighet finns för hur ansvaret för dietistinsatser är inom socialpsykiatrins boenden. LSS boende och daglig verksamhet Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Huddinge kommun övertog 1 oktober 2015 från landstinget ansvaret för utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatserna, inom bostad med särskild service LSS 9.9 och daglig verksamhet LSS Verksamhetsområdet har för sitt arbete en Uppdragsbeskrivning där en del beskriver samverkan utifrån hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvård Verksamheten omfattas av MAS riktlinjer och ska följa dessa. Ledningen ansvarar för att personalen har kunskap om dessa riktlinjer och rutiner utfärdade av kommunens MAS. Riktlinjer och rutiner finns publicerade på intranätet. Vid osäkerhet om vad som gäller ska MAS kontaktas. I MAS ansvar ingår att följa upp verksamheter som utförs av kommunen. Syftet är att säkra att kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet ska tillgodoses i vården. Huddinge kommuns MAS ska ges tillträde till verksamheten utifrån dennes ansvar. Utföraren är skyldig att omedelbart informera MAS om allvarliga vårdskador. MAS ansvarar för utredning av allvarlig vårdskada och anmälan till inspektionen för vård-och omsorg IVO. 28

345 Boendet ansvarar för att i samråd med brukaren eller legal företrädare se till att brukaren är listad (Vårdval) hos läkare i primärvården. Utföraren är skyldig att meddela HSL- enheten om brister finns i egenvården Verksamheten ska vara behjälplig och bidra till den årliga patientsäkerhetsberättelsen. Boenden Det finns 29 enheter LSS 9.9 varav 23 är gruppbostad och sex är servicebostad. Fyra av dessa gruppbostäder drivs enligt avtal på entreprenad av Nytida. I boendena bor 169 personer varav 143 har hälso- och sjukvårdsinsatser om än i olika omfattning. Omfattning och frekvens av hälso- och sjukvårdsinsatser kan variera från att leg. personal gör dagliga besök till längre intervall mellan besöken. Daglig verksamhet Det finns sex kommunalt drivna dagliga verksamheter samt två privata. HSLenheten ansvarar även enligt avtal att tillhandahålla hälso- och sjukvårdsinsatser för Huddingebor på de privata dagliga verksamheterna. Antalet brukare i kommunens dagliga verksamheter är 126 varav 65 har hälsooch sjukvårdsinsatser om än i olika omfattning. 35 av brukarna i daglig verksamhet bor även i något LSS- boende, 91 brukare bor i ordinärt boende eller hemma hos föräldrar. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar avgränsas för dessa personer till vistelsetiden i den dagliga verksamheten. För många brukare som vardagar, dagtid vistas i daglig verksamhet, är det endast i den dagliga verksamheten som legitimerad personal har möjlighet att bedöma var och ens eventuella hälso- och sjukvårdsbehov. Socialpsykiatri särskilt boende Särskilt boende (SÄBO) enligt socialtjänstlagen 5 kap 7 är en bostad för dem som har en stor och varaktig kroppslig eller psykisk funktionsnedsättning och behöver en bostad med stöd och hjälp av personal. Kommunen har sedan 1995 genom psykiatrireformen haft ett hälso- och sjukvårdsansvar i dessa boenden och biståndsbedömd sysselsättning. Det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret har sedan dess varit lika som inom äldreomsorgen men organiserad inom socialnämndens ansvarsområde. Ytterst ansvarig för driften är socialnämnden exklusive ansvaret för hälso- och vården som organiserats under 2018 till äldreomsorgsnämnden. Hur samverkan ska ske med hälso- och sjukvården finns inte specificerat i något uppdrag motsvarande det som finns inom FO. Boenden Inom socialpsykiatriska verksamheten i Huddinge kommun bedrivs två boenden i egen regi. Falken, antal boende nio varav sju har hälso- och sjukvårdsinsatser

346 Solhagavägen antal boende åtta varav åtta har hälso- och sjukvårdsinsatser Biståndsbedömd sysselsättning (SoL) Sysselsättning inom socialpsykiatrisk verksamhet bedrivs i kommunens regi. Inom dessa verksamheter finns idag inte verksamhet som bedöms som hälsooch sjukvård och omfattas därmed inte av patientsäkerhetsberättelsen. Externa placeringar Förvaltningen köper även enstaka platser enligt SoL och LSS av privata vårdgivare. Biståndsbeslutet är avhängigt hur hälso- och sjukvårdsansvaret är fördelat i dessa fall. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de personer som är externt placerade får den hälso- och sjukvård de är berättigade till. Av avtalet ska framgå hur den privata aktören ska fullgöra sina skyldigheter utifrån häls-och sjukvårdslagstiftningens krav. Strategier och måluppfyllelse Resultaten/Måluppfyllelse redovisas utifrån det upplägg och den struktur som framgick i socialnämndens patientsäkerhetsberättelse för 2017 och enligt Patientsäkerhetsplan Övergripande mål och strategier för 2018 Verksamheterna kommer under 2018 att fortsätta arbetet med att säkerställa att skriftliga rutiner finns samt arbeta med implementering av rutiner för att öka patientsäkerheten. Måluppfyllelse: se Gemensam del Läkemedelshantering HSL-enheten kommer att fortsätta implementeringen av lokala rutiner för läkemedelshanteringen, både inom den egna enheten och mot boendeenheterna. Hälso- och sjukvården kommer att följa gällande lagstiftning med krav på extern kvalitetsgranskning kring läkemedel och delegering. Måluppfyllelse: Riktlinjer har reviderats och kompletterats för att ge underlag till upprättande av lokala rutiner. Genom revidering och komplettering av riktlinjen har den externa kvalitetsgranskningen fått avvakta till att riktlinjen i alla delar är implementerad Arbetet med en systematisk läkemedelsgenomgång en gång per år, för alla brukare med minst fem läkemedel av medicinskt ansvarig läkare inom primärvården och psykiatrin kommer att fortsätta under Måluppfyllelse: Det är behandlande läkare som ansvarar för att läkemedelsgenomgång utförs utifrån de krav som finns från Stockholms läns landsting och Husläkaruppdraget. Kommunens leg. personal kan dock medverka när läkemedelsgenomgångar genomförs. 30

347 Hur och i vilken omfattning läkemedelsgenomgångar genomförs varierar mellan de sju vårdcentraler som ansvarar för läkarinsatser för målgrupperna i Huddinge kommun. Medicinskt ansvarig sjuksköterska kommer att följa arbetet med att minska utebliven dos, främst utebliven antiepileptika. Måluppfyllelse: Befintligt avvikelsehanteringssystem och rapporteringsrutin har möjligheterna varit begränsade till att särskilja utebliven dos av antiepileptika och kunna redovisa detta på ett tillfredställande sätt. Antal totalt uteblivna doser kan dock redovisas (se avvikelser). Genomföra en direktupphandling av extern kvalitetsgranskning av farmaceut och apotek. Måluppfyllelse: En direktupphandling av extern kvalitetsgranskning av farmaceut och apotek upprättades under 2018 och resulterade i ett avtal som omfattar kvalitetsgranskning för samtliga verksamhetsinriktningar. Avvikelsehantering Verksamheten fortsätter det systematiska förbättringsarbetet med avvikelsehanteringen och inrapportering av avvikelser digitalt. Arbetet med identifiering och att utveckla rutiner för att minska läkemedelsavvikelser inom boendeenheterna fortsätter under En del i arbetet är att minska antalet uteblivna läkemedelsdoser av antiepileptika vid epilepsisjukdom. Detta för att ge en god patientsäker vård. Måluppfyllelse: Rapporteringsrutinen har förtydligats men i nuvarande avvikelsehanteringssystem är möjligheterna att kunna särskilja antiepileptika från övriga uteblivna doser är begränsade och inte helt tillförlitligt att redovisa. Under 2018 arbeta med att avvikelserapportera avsaknad av samordnad individuell plan (SIP) i de fall behov finns hos brukaren. Måluppfyllelse: Inga avvikelser har inrapporterats utifrån att en SIP inte upprättats. SIP har företrädesvis upprättats för personer som bor på de socialpsykiatriska boendena. Däremot finns andra planer som Vårdplan (HSL), Genomförandeplan (SoL) och Individuell plan (LSS) där beskrivs hur samverkan ska ske utifrån individuella förutsättningar och behov. Delegeringar Utveckla delegeringsprocessen och komplettera den webbaserade kunskapstesten med utbildning till personalen. Detta för att säkerställa den enskildes ordinerade läkemedel och läkemedelshantering samt uppnå de krav som ställs i lagstiftningen. Måluppfyllelse: Inom verksamhetsområdet tjänstgör 487 ordinarie vikarier/timtidspersonal personal 422 av denna personal har delegering för

348 allmänna hälso- och sjukvårdsuppgifter. 100 % av den personal som har delegering för läkemedelsöverlämnande har genomgått den webbaserade läkemedelsutbildningen. På tolv enheter finns patienter som har sådana hälsooch sjukvårdsbehov att det fordrar specifik delegering, uppgift knuten till enskild individ. Detta kräver specifik information, utbildning och dokumentation från delegerande leg. personal. 98 personal har delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter som är knutna till enskild individ. Alla delegeringar utom på en enhet är i tid gällande/uppdaterade (giltighetstid 1 år). Det stora antalet delegeringar som är utfärdade inom verksamhetsområdet medför att svårigheter finns, för den legitimerade personalen, att på ett tillfredställande sätt följa upp utfärdade delegeringar. Riktlinjen för delegering har 2018 kompletterats med ett utbildningsunderlag som leg. personal kan använda sig av vid delegeringsförfarandet. Dokumentation Under året kommer det prioriterade arbetet med att utveckla hälsoplanerna och dokumentationen i HSL Procapita fortsätta. Genom att delta i förvaltningens dokumentations handledargrupp kan dokumentationshandledarna inom HSL-enheten öka sin kunskap i ICF och Procapita för hälso- och sjukvårdens dokumentation. Legitimerad personal kommer att prioritera och utveckla arbetet med hälsoplaner. Arbetet med KVÅ koder för att uppfylla Socialstyrelsens krav på registrering till hälsodataregistret. Måluppfyllelse: En utförlig information kring processer och åtgärder inom området dokumentation framgår i Del 1- Gemensam del. Arbetet med KVÅ-koder kommer att fortsätta. Begreppet hälsoplan har genom uppgraderingen av verksamhetssystemet ändrats till Vårdplan. Detta eftersom begreppet hälsoplan inte är en term som finns i Socialstyrelsens termbank. Begreppen i termbanken är de som rekommenderas. Infektioner och smittspridning All personal som arbetar i omvårdnadsnära arbete ska genomgå den e- baserade hygienutbildningen på Denna utbildning är gratis. Måluppfyllelse: 91 % av personalen har genomgått den webbaserade hygienutbildningen Under året kommer MAS även fortsättningsvis att följa upp verksamhetens egenkontroll och självskattning av de basala hygienrutinerna. 32

349 Måluppfyllelse: På 71 % av enheterna har det under året genomförts självskattning/egenkontroll av basala hygienrutiner. HSL-enhetens personal deltar i det vårdhygieniska arbetet för att öka kunskapen om basala hygienrutiner för baspersonalen. Måluppfyllelse: I samband med delegeringsförfarandet informerar legitimerad personal om basala hygienrutiner. Rehabilitering Fortsätta det påbörjade arbetet med bedömningar av sänggrindar efter övertagandet från landstinget. Måluppfyllelse: 29 personer har sänggrindar, för 26 av dessa är förskrivna av kommunens legitimerade personal. Sänggrindar är en skyddsåtgärd. För att använda sänggrindar krävs förskrivning och den enskildes samtycke till att använda dessa. Det är inte känt hur sänggrindar ordinerats när landstinget ansvarade för utförandet av hälso- och sjukvården. Upprätta en lokal rutin för ansvar av inspektion av lyftsele. Måluppfyllelse: I reviderad riktlinje framgår rutin och ansvar för inspektion av lyftsele Inspektera samtliga lyftselar. Måluppfyllelse: 23 personer förflyttas med lyft. 50 lyftselar har inspekterats under (Varje person kan ha mer än en lyftsele) Erbjuda förflyttningsutbildningar till omsorgspersonal på enheterna vid behov. Måluppfyllelse: På elva enheter finns det personer som förflyttas med lyft. På sju enheter har personalen under 2018 genomgått förflyttningsutbildning (82 personal) Utveckla arbetet med ADL-bedömningar och fallrisk Måluppfyllelse: För sju personer har det gjorts en ADL-bedömning under Fallriskbedömning har gjorts för sex personer som har fallit under Rutin och struktur har saknats för detta och detta är ett område som kan utvecklas 2019 utifrån Riktlinje för hälsofrämjande åtgärder. Riskbedömningar Fortsätta arbetet med att genomföra riskbedömningar vid indikation och för att förebygga händelser på individnivå, genom att erbjuda uträkning av BMI fyra gånger per år. Genomföra MNA, (Modifierad Nortonskala) där risk för felnäring föreligger (undervikt eller övervikt) samt fallriskbedömning.

350 Måluppfyllelse: Riskbedömningar utförs och åtgärder erbjuds där det bedöms finnas en indikation på risk. Riktlinje och rutin har saknats för hur detta arbete ska utföras. Riskbedömningar kräver en samverkan med chefer och baspersonal på enheterna. Verksamheten ska arbeta för att förebygga vårdskador genom att på individnivå vid förhöjd risk av fall, trycksår, undernäring och felnäring. Måluppfyllelse: Se ovan samt 82 personer har viktkontroller 4 ggr/år varav för 66 personer har leg. personal varit medverkande. Nio enheter uppger att viktkontroller inte genomförs. Det framgår även att det är oklart om viktkontroller ska erbjudas av hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. En person har fått en fallriskbedömning enligt DFRI under 2018 En person har fått riskbedömning för trycksår enligt Modifierad Norton. Samverkan med psykiatrin, vårdcentralerna Arbetet med att förbättra samverkan med psykiatrin och vårdcentralerna kommer att fortsätta under 2018, bland annat genom att öka samordnad individuell plan (SIP). Detta för att en god och patientsäkervård ska kunna ges till den enskilde. I samverkan med vårdcentralerna utarbeta ändamålsenliga rutiner kring den enskilde brukarens behov av hälso- och sjukvård. Arbeta för ett effektivare arbetssätt och med en bättre tillgänglighet mellan vårdcentralerna och kommunens lokala hälso- och sjukvård. I dialog utarbeta en funktionell samverkan på lokal nivå. Måluppfyllelse: En samverkansrutin har upprättats med vårdcentralerna i Huddinge kommun och HSL-enheten för att underlätta och förbättra samverkan. Rutinen har medfört att läkarna utifrån den enskildes individuella förutsättningar och behov gör hembesök tillsammans med ansvarig sjuksköterska. Struktur för åtgärder, uppföljning och utvärdering 2018 Uppföljning genom egenkontroll En uppföljning- Nulägesbeskrivning har genomförts på HSL-enheten. Dnr VON-2019/284. Uppföljningen medförde att ett antal åtgärdsbehov rekommenderades. Nulägesbeskrivningen omfattade: Läkemedelshantering Delegering Dokumentation Samverkan 34

351 Riskbedömningar En uppföljning har även genomförts av hälso- och sjukvården på en av entreprenadverksamheternas gruppbostäder. Uppföljningen visade företrädesvis på att de av kommunens upprättade riktlinjer för hälso- och sjukvård behövde uppdateras och även göras tillgängliga för entreprenadverksamheterna som enligt avtal har att följa kommunens riktlinjer. Kvalitetsregister Verksamhetsinriktningarna funktionshindrade och socialpsykiatri medverkar inte utifrån det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret i Senior Alert, eller BPSD. Svenska palliativa registret ska användas för att registrera dödsfall. I registret registreras hur den palliativa vården bedrivits de sista dagarna i livet (väntade dödsfall). Det är den verksamhet där patienten avlider som ska registrera. Inom verksamhetsinriktningarna funktionshindrade och socialpsykiatri är antalet avlidna mycket få och de flesta som avlider gör det inom slutenvården. Det finns kvalitetsregister för målgruppen funktionsnedsatta som kan användas i kommunal verksamhet (FUNCA), men detta är inget som Huddinge kommun för närvarande är anslutet till. Riskbedömningar Riktlinje för Hälsofrämjande omvårdnad är under upprättande. Riktlinjen avser att strukturera vilka personer som ska riskbedömas, samt vilka bedömningsinstrument som ska användas. Avsikten är även att tydliggöra ansvaret för bedömningar och åtgärder med att det inte bara är ett hälso- och sjukvårdsansvar, eftersom teamarbete är en förutsättning att kunna genomföra detta. Socialstyrelsen har tydliggjort det tudelade ansvaret mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården avseende risk för undernäring/felnäring. Riktlinjen för hälsofrämjande omvårdnad kommer att omfatta Undernäring/felnäring, trycksår och fall Trycksår Trycksår finns inom funktionsnedsättningsområdet men har inte rapporterats som avvikelser. Undernäring Se avsnitt Riskbedömningar Munhälsa och nödvändig tandvård Samtliga personer tillhörande LSS-målgrupp samt de personer som är berättigade till munhälsobedömning och nödvändig tandvård erbjuds kontinuerliga besök hos

352 tandhygienist och tandläkare. ROAG är munbedömning som görs av sjuksköterska. Att kravställa detta utifrån de åtgärder som redan görs inom ramen för munhälsobedömning och nödvändig tandvård bedöms inte nödvändigt. Resultat för 2018 se Gemensam del Fallolyckor Rapporterade Fall med Fall med Fallrisk-bedömning Fall 2017 Fall Totalt sjukhusvård läkarkontakt Avvikelsehantering Läkemedelsavvikelser Totalt Utebliven rapporterade dos Varav reg. utebliven EPmedicin Utebliven signering Utebliven dos Varav reg. utebliven EPmedicin Vård- och behandling- Avvikelser Totalt Varav brist i rapporterade informationsöverföring Uppgifter saknas Lex Maria Ingen lex Maria har anmälts under 2018 Hygien och infektioner Se Måluppfyllelse Samverkan för att förebygga vårdskador Se, Måluppfyllelse avsnitt- Samverkan med psykiatri och vårdcentralerna Samverkan med den enskilde och närstående Se, Del 1 Gemensam del Strategier och mål för 2019 Funktionsnedsatta och socialpsykiatri Hälsofrämjande omvårdnad I samverkan med boendeenheterna identifiera alla personer som har en fallrisk, risk för undernäring/felnäring samt risk för trycksår. 36

353 Intern samverkan hälso- och sjukvård och socialtjänst Upprätta rutin för en strukturerad och övergripande samverkan mellan ansvariga för hälso- och sjukvården och de verksamhetsinriktningar där kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar. Extern samverkan- Vårdcentraler I vårdcentralernas uppdrag framgår inte hur läkarinsatser avseende den basala palliativa vården ska tillgodoses i bostad med särskild service LSS och SoL. Avsaknaden i uppdraget kommer att lyftas regionalt för ett förtydligande, för att säkerställa att alla personer oavsett ålder, diagnos, verksamhetsinriktning eller boendeform tillförsäkras en god palliativ vård i livets slut. Vid ett förtydligande kommer den befintliga samverkansrutinen att kompletteras Socialpsykiatri Dietistinsatser Tydliggöra det kommunala ansvaret för dietistinsatser och hur dessa ska kunna tillgodoses.

354 38

355 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (3) Handläggare Natalie Vaneker Natalie.Vaneker@huddinge.se Vård-och omsorgsnämnden Uppföljning av Korttidsvistelse Aktivera Stockholm AB Förslag till beslut Vård-och omsorgsnämnden tar del av resultatet av genomförd avtalsuppföljning. Sammanfattning Förvaltningen har genomfört en avtalsuppföljning av Aktivera Stockholm AB:s korttidsverksamheter i Nacka och Västerhaninge. Uppföljningen gjordes på plats i verksamheten Skurugården den 16 november och på Haningegården den 22 november Vid uppföljningen identifierades nio brister. Aktivera AB har sedan besöken i verksamheterna åtgärdat de brister som identifierats i samband med avtalsuppföljningen. Förvaltningen bedömer att Aktivera Stockholm AB efter vidtagna åtgärder uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Beskrivning av ärendet Den 11 juni 2012 beslutade kommunfullmäktige att införa kundval inom korttidsvistelse enligt lag om valfrihetssystem (LOV). Kundvalet startade den 1 september Aktivera Stockholm AB inkom den 5 juli 2013 med en ansökan om att bedriva korttidsvistelse i form av korttidshem och lägervistelse på uppdrag av Huddinge kommun. Förvaltningen har för närvarande fyra barn och ungdomar placerade på Aktivera Stockholm AB. Förvaltningen har genomfört en avtalsuppföljning av Aktivera Stockholm AB:s korttidsverksamheter Skurugården i Nacka och Haningegården i Västerhaninge. Uppföljningen gjordes på plats i respektive verksamhet den 16 och 22 november Medverkande vid uppföljningarna var två representanter från kvalitetsenheten samt företrädare för Aktivera Stockholm AB. Det är obligatoriskt för föreståndaren för verksamheten, det vill säga den person som står angiven på tillståndet för att bedriva verksamhet enligt LSS, att medverka vid uppföljningen. På uppföljningarna deltog även en koordinator. Vid uppföljningen kontrollerades att de krav som kommunen har ställt i förfrågningsunderlaget fortfarande är uppfyllda. Granskningen av de ekonomiska krav som ställs på externa utförare har gjorts av förvaltningens ekonomienhet. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

356 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (3) Huddinge kommun har under 2018 tagit fram en ny uppföljningsmodell. Uppföljningsmodellen syftar till tydlighet och transparens samt likvärdiga uppföljningar oavsett vilken tjänsteman som utför uppföljningen. Uppföljningen resulterade i att verksamheten fick en uppföljningsrapport och en åtgärdsplan där prioriterade avvikelser är angivna. Följande områden uppmärksammades under uppföljningen: Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Verksamheten ska ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystemet ska omfatta verksamhetens alla delar och verksamheten ska med stöd av ledningssystemet kunna planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Vid uppföljningen framkommer att kravet delvis inte uppfylls. Åtgärdsplanen visar att Aktivera Stockholm AB har förtydligat sitt ledningssystem. Verksamheten har dessutom beskrivit hur de arbetar med enheternas årshjul samt lämnat kvalitetsberättelsen för Krav på användning av Huddinge kommuns verksamhetssystem Verksamheten ska använda kommunens verksamhetssystem för att ta emot, verkställa beställningar och upprätta genomförandeplan. Uppföljningen visar att genomförandeplaner inte är upprättade i systemet. Åtgärdsplanen visar att Aktivera Stockholm AB har upprättat rutin för hur genomförandeplan ska upprättas. Introduktionsrutiner Verksamheten ska ha introduktionsrutiner som visar hur introduktion av nya brukare ska genomföras. Vid uppföljningen framkommer att kravet inte uppfylls. Åtgärdsplan visar att Aktivera Stockholm AB har kompletterat med en rutin för hur introduktion av nya brukare genomförs samt att den är anpassad till varje individs behov. Kontaktansvarig Verksamheten ska ha en skriftlig rutin som beskriver den kontaktansvariges uppdrag. Vid uppföljningen framkommer att kravet inte uppfylls. Åtgärdsplan visar att Aktivera Stockholm AB har upprättat rutin som beskriver kontaktansvariges uppdrag. Skriftlig återkoppling efter lägervistelse Verksamheten ska ge skriftlig återkoppling av lägervistelse till biståndskansliet i kommunen. Vid uppföljning framkommer att Aktivera Stockholm AB inte hade kännedom om kravet. Åtgärdsplan visar att Aktivera Stockholm AB har upprättat rutin för när skriftlig återkoppling ska ske till biståndskansliet.

357 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (3) Aktiviteter Verksamheten ska erbjuda barn och ungdomar möjlighet till individanpassade aktiviteter. Vid uppföljning framkommer att individuella aktiviteter utifrån den sociala dokumentationen inte har skett. Åtgärdsplan visar att Aktivera Stockholm AB har förtydligat verksamhetens rutiner om vad som ska skrivas i den sociala dokumentationen gällande individanpassade aktiviteter. Hot och våld Verksamheten ska ha rutiner för att förebygga och hantera hot och våld eller annan krissituation. Vid uppföljning framkommer att rutiner för hot och våld behöver revideras. Åtgärdsplan visar att Aktivera Stockholm AB har reviderat sina rutiner för hot och våld. Överlämnande av dokumentation efter avslutad insats. Verksamheten ska, om inte annat följer av lag, lämna över all dokumentation om den enskilde till beställaren. Vid uppföljning framkommer att kravet inte uppfyllts. Åtgärdsplanen visar att verksamhetens egen rutin för dokumentation och gallring har reviderats med ett förtydligande. Verksamheten har tagit del av Huddinge kommuns Rutin för överlämnande av dokumentation. Förvaltningens synpunkter Aktivera Stockholm AB har sedan besöket i verksamheten åtgärdat de brister som identifierats i samband med uppföljningen. Förvaltningen bedömer att Aktivera Stockholm AB uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör och kvalitetschef Beslutet delges Aktivera Stockholm AB

358 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (3) Handläggare Natalie Vaneker Natalie.Vaneker@huddinge.se Vård-och omsorgsnämnden Uppföljning av korttidsvistelse Allomsorg S & R AB Förslag till beslut Vård-och omsorgsnämnden tar del av resultatet av genomförd avtalsuppföljning Sammanfattning Förvaltningen har genomfört en avtalsuppföljning av Allomsorg S & R AB:s korttidsverksamheter, Göta, Lundis och Högås. Uppföljningen gjordes på plats i Lundis den 9 oktober2018, Göta den 16 oktober 2018 och Högås den 19 oktober Vid uppföljningen identifierades fyra brister som gäller Högås samt tre brister som gäller Göta och Lundis. Allomsorg S & R AB har sedan besöken i verksamheterna åtgärdat de brister som identifierades i samband med avtalsuppföljningen. Förvaltningen bedömer att Allomsorg S & R AB efter vidtagna åtgärder uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Beskrivning av ärendet Den 11 juni 2012 beslutade kommunfullmäktige att införa kundval inom korttidsvistelse enligt lag om valfrihetssystem (LOV). Kundvalet startade den 1 september Allomsorg S & R AB har sedan juni 2014 avtal med förvaltningen. För närvarande har förvaltningen fyra barn och ungdomar placerade i verksamheten. Förvaltningen har genomfört en avtalsuppföljning av Allomsorg S & R AB:s kolloverksamhet i Högås, samt i verksamheterna för korttidsvistelse utan övernattning i Solna och Södermalm. Uppföljningen gjordes på plats i respektive verksamhet den 9, 16 och 19 oktober Medverkande vid uppföljningarna var två representanter från kvalitetsenheten samt företrädare för Allomsorg S & R AB. Det är obligatoriskt för föreståndaren för verksamheten, det vill säga den person som står angiven på tillståndet för att bedriva verksamhet enligt LSS, att medverka vid uppföljningen. På samtliga enheter deltog även kvalitetssamordnaren. Vid uppföljningen kontrollerades att de krav som kommunen har ställt i förfrågningsunderlaget fortfarande är uppfyllda. Granskningen av de ekonomiska krav som ställs på externa utförare har gjorts av ekonomienheten. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

359 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (3) Huddinge kommun har under 2018 tagit fram en ny uppföljningsmodell. Uppföljningsmodellen syftar till tydlighet och transparens samt likvärdiga uppföljningar oavsett vilken tjänsteman som utför uppföljningen. Uppföljningen resulterade i att verksamheten fick en uppföljningsrapport och en åtgärdsplan där prioriterade avvikelser är angivna. Följande områden uppmärksammades under uppföljningen: Hälso- och sjukvård Om brukaren inte kan ta ansvar för sina läkemedel ska verksamhetens personal inte ta över något moment i läkemedelshanteringen utan att ha skriftlig delegering av legitimerad sjuksköterska. Vid uppföljningen framkommer att kravet inte uppfylls. Åtgärdsplanen visar att verksamheten nu har en skriftlig rutin för hälso- och sjukvård som säkerställer att hälso- och sjukvård genomförs med god kvalitet och enligt gällande lagstiftning. Överlämnande av dokumentation vid byte av leverantör Verksamheten ska vid överlämnande av dokumentation till annan leverantör inhämta skriftligt medgivande från brukaren eller dennes legale företrädare. Vid uppföljningen framkommer att kravet inte uppfylls. Åtgärdsplanen visar att verksamheten har förtydligat sin rutin. Enligt rutinen ska verksamheten inhämta skriftligt medgivande från brukaren eller företrädare. Överlämnande av dokumentation efter avslutad insats Verksamheten ska, om inte annat följer av lag, lämna över all dokumentation om den enskilde till beställaren. Vid uppföljningen framkommer att kravet inte uppfylls. Åtgärdsplanen visar att verksamhetens egen rutin för dokumentation och gallring har reviderats med ett förtydligande. Verksamheten har tagit del av Huddinge kommuns Rutin för överlämnande av dokumentation. Klagomål och synpunkter Verksamheten ska ha system och rutiner för behandling av klagomål och synpunkter. Vid uppföljning framkommer att kravet inte uppfylls. Åtgärdsplanen visar att samtlig personal involveras i en årlig analys av inkomna synpunkter och klagomål. All personal kommer att få tillgång till ett digitalt kvalitetssystem, där man enkelt kan rapportera in synpunkter och klagomål samt även kunna föra in förbättringsförslag. Förvaltningens synpunkter Allomsorg S & R AB har sedan besöket i verksamheten åtgärdat de brister som identifierats i samband med uppföljningen. Förvaltningen bedömer att Allomsorg S & R AB uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget.

360 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (3) Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör och kvalitetschef Beslutet delges Allomsorg S & R AB

361 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (3) Handläggare Natalie Vaneker Natalie.Vaneker@huddinge.se Vård- och omsorgsnämnden Uppföljning av korttidsvistelse EI Care AB Förslag till beslut Vård-och omsorgsnämnden tar del av resultatet av genomförd avtalsuppföljning. Sammanfattning Förvaltningen har genomfört en avtalsuppföljning av EI Care AB:s korttidsverksamhet i Sköndal. Uppföljningen gjordes på plats i verksamheten den 4 december Vid uppföljningen identifierades sex brister. EI Care AB har sedan besöket i verksamheten åtgärdat de brister som identifierats i samband med avtalsuppföljningen. Förvaltningen bedömer att EI Care AB efter vidtagna åtgärder uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Beskrivning av ärendet Den 11 juni 2012 beslutade kommunfullmäktige att införa kundval inom korttidsvistelse enligt lag om valfrihetssystem (LOV). Kundvalet startade den 1 september EI Care AB inkom den 6 maj 2013 den med en ansökan om att bedriva korttidsvistelse i form av korttidshem och lägervistelse på uppdrag av Huddinge kommun. Förvaltningen har för närvarande tre barn och ungdomar placerade på EI Care AB. Förvaltningen har genomfört en avtalsuppföljning av EI Care AB:s korttidsverksamhet i Sköndal. Uppföljningen gjordes på plats i verksamheten den 4 december Medverkande vid uppföljningen var två representanter från kvalitetsenheten samt företrädare för EI Care AB. Det är obligatoriskt för föreståndaren för verksamheten, det vill säga den person som står angiven på tillståndet för att bedriva verksamhet enligt LSS, att medverka vid uppföljningen. På uppföljningen deltog även verkställande direktör. Vid uppföljningen kontrollerades att de krav som kommunen har ställt i förfrågningsunderlaget fortfarande är uppfyllda. Granskningen av de ekonomiska krav som ställs på externa utförare har gjorts av förvaltningens ekonomienhet. Huddinge kommun har under 2018 tagit fram en ny uppföljningsmodell. Uppföljningsmodellen syftar till tydlighet och transparens samt likvärdiga uppföljningar oavsett vilken tjänsteman som utför uppföljningen. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

362 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (3) Uppföljningen resulterade i att verksamheten fick en uppföljningsrapport och en åtgärdsplan där prioriterade avvikelser är angivna. Följande områden uppmärksammades under uppföljningen: Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Verksamheten ska ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystemet ska omfatta verksamhetens alla delar och verksamheten ska med stöd av ledningssystemet kunna planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Vid uppföljningen framkommer att kravet delvis inte uppfyllts. Åtgärdsplanen visar att EI Care AB har förtydligat sitt ledningssystem. Verksamheten har dessutom beskrivit hur de arbetar med EI Care:s kvalitetsberättelse. Värdegrund Av värdegrunden ska det framgå hur verksamheten arbetar för att tillgodose kraven på hög tillgänglighet, gott bemötande, hög delaktighet och med individuella tjänster av god kvalitet. Vid uppföljningen framkommer att det är oklart vilket dokument som efterfrågas. Åtgärdsplanen visar att EI Care har uppdaterat värdegrunden för verksamheten. Hälso-och sjukvård Om brukaren inte kan ta ansvar för sina läkemedel ska verksamhetens personal inte ta över något moment i läkemedelshanteringen utan att ha skriftlig delegering av legitimerad sjuksköterska. Uppföljningen visar att EI Care behöver påbörja ett samarbete med primärvården för bedömning av egenvård eller delegering. Åtgärdsplanen visar att EI Care har startat ett samarbete med primärvården samt fått en namngiven sjuksköterska från vårdcentralen i Sköndal. Kontaktansvarig Verksamheten ska ha en skriftlig rutin som beskriver den kontaktansvariges uppdrag. Vid uppföljningen framkommer att uppdraget är oklart. Åtgärdsplan visar att EI Care AB har klargjort kontaktansvariges uppdrag i personalhandboken befattningar och ansvarsfördelning. Överlämnande av dokumentation efter avslutad insats Verksamheten ska, om inte annat följer av lag, lämna över all dokumentation om den enskilde till beställaren. Vid uppföljning framkommer att kravet inte uppfyllts. Åtgärdsplanen visar att EI Care har tagit del av Huddinge kommuns rutin för rensning och överlämning av personakt.

363 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (3) Yttrandefrihet/meddelarfrihet Meddelarfrihet för anställda hos kommunen regleras i svensk lag. Anställda hos utföraren ska enligt nämndens förfrågningsunderlag omfattas av samma meddelarfrihet. Utföraren är därmed skyldig att informera sina anställda om att de omfattas av meddelarfrihet och vad det innebär. Vid uppföljning i verksamheten framkommer att EI Care inte hade någon skriftlig information om vad meddelarfrihet innebär. Åtgärdsplanen visar att EI Care har tydliggjort rutin gällande yttrandefrihet och meddelarfrihet. Förvaltningens synpunkter EI Care AB har sedan besöket i verksamheten åtgärdat de brister som identifierats i samband med uppföljningen. Förvaltningen bedömer att Aktivera Stockholm AB uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör och kvalitetschef Beslutet delges EI Care AB

364 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (3) Handläggare Natalie Vaneker Natalie.Vaneker@huddinge.se Vård- och omsorgsnämnden Uppföljning av lägervistelse Leva Plus AB Förslag till beslut Vård-och omsorgsnämnden tar del av resultatet av genomförd avtalsuppföljning. Sammanfattning Förvaltningen har genomfört en avtalsuppföljning av Leva Plus AB:s lägervistelse i Småland. Uppföljningen gjordes i Enskededalen där bilder och film visades från lägerverksamheten som anordnas under påsk-, sommar- och höstlov. Leva Plus AB har sedan besöket i verksamheten åtgärdat de brister som identifierats i samband med uppföljningen. Förvaltningen bedömer att Leva Plus AB uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget Vid uppföljningen identifierades sex brister. Leva Plus AB har sedan besöket i verksamheten åtgärdat de brister som identifierats. Förvaltningen bedömer att Leva Plus AB efter vidtagna åtgärder uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Beskrivning av ärendet Den 11 juni 2012 beslutade kommunfullmäktige att införa kundval inom korttidsvistelse enligt lag om valfrihetssystem (LOV). Kundvalet startade den 1 september Leva Plus AB inkom den 2 april 2014 med en ansökan om att bedriva korttidsvistelse i form av lägervistelse på uppdrag av Huddinge kommun. Förvaltningen har för närvarande tre barn och ungdomar placerade på Leva Plus AB. Förvaltningen har genomfört en avtalsuppföljning av Leva Plus AB:s korttidsverksamhet i form av lägervistelse. Uppföljningen gjordes den 11 december 2018 i Enskededalen, där bilder och film visades från lägerverksamheten som anordnas under påsk-, sommar- och höstlov. Medverkande vid uppföljningarna var två representanter från kvalitetsenheten samt företrädare för Leva Plus AB. Det är obligatoriskt för föreståndaren för verksamheten, det vill säga den person som står angiven på tillståndet för att bedriva verksamhet enligt LSS, att medverka vid uppföljningen. På uppföljningen deltog även verksamhetschef och vaktmästare. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

365 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (3) Vid uppföljningen kontrollerades att de krav som kommunen har ställt i förfrågningsunderlaget fortfarande är uppfyllda. Granskningen av de ekonomiska krav som ställs på externa utförare har gjorts av förvaltningens ekonomienhet. Huddinge kommun har under 2018 tagit fram en ny uppföljningsmodell. Uppföljningsmodellen syftar till tydlighet och transparens samt likvärdiga uppföljningar oavsett vilken tjänsteman som utför uppföljningen. Uppföljningen resulterade i att verksamheten fick en uppföljningsrapport och en åtgärdsplan där prioriterade avvikelser är angivna. Följande områden uppmärksammades under uppföljningen: Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Leva Plus ska ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Vid uppföljningen framkommer det att samtliga delar inom ledningssystemet behöver upprättas och/eller revideras. Åtgärdsplanen visar att Leva Plus AB har upprättat, reviderat och förtydligat sitt ledningssystem. Skriftlig återkoppling efter lägervistelse Leva Plus ska efter avslutad lägervistelse lämna skriftlig återkoppling till biståndskansliet. Vid uppföljningen berättar företrädare för Leva Plus att detta inte har skett. Åtgärdsplanen visar att rutin finns för återkoppling till biståndskansliet. lex Sarah Leva Plus ska i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ha skriftliga rutiner för att rapportera, utreda, avhjälpa och undanröja missförhållanden. Uppföljningen visar att Leva Plus behöver revidera skriftliga rutiner för lex Sarah. Åtgärdsplan visar att Leva Plus har reviderat skriftliga rutiner för lex Sarah. Överlämnande av dokumentation efter avslutad insats Verksamheten ska, om inte annat följer av lag, lämna över all dokumentation om den enskilde till beställaren. Vid uppföljning framkommer att kravet inte uppfylls. Åtgärdsplan visar att verksamheten har återkopplat till biståndskansliet samt upprättat rutin för överlämnande av dokumentation efter avslutad insats.. Yttrandefrihet/meddelarfrihet Det krävs av Leva Plus att informera berörd personal om den meddelarfrihet som ska råda i verksamheten. Vid uppföljning framkommer att begreppet är oklart. Åtgärdsplan visar att Leva Plus har tydliggjort begreppet.

366 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer VON-2019/ (3) Hälso- och sjukvård Leva Plus ska bistå brukaren med att få kontakt med hälso- och sjukvården om det behövs. Om brukaren inte kan ta ansvar för sina läkemedel ska Leva Plus personal inte ta över något moment i läkemedelshanteringen utan att ha skriftlig delegering av legitimerad sjuksköterska. Uppföljningen visar att det finns oklara rutiner gällande hälso- och sjukvård. Åtgärdsplan visar att rutiner för hälso- och sjukvård har reviderats. Förvaltningens synpunkter Leva Plus AB har sedan besöket i verksamheten åtgärdat de brister som identifierats i samband med uppföljningen. Förvaltningen bedömer att Leva Plus AB uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör och kvalitetschef Beslutet delges Leva Plus AB