Tekniskt PM Avvattning Haga väg 204, gc-tunnel, hållplatser, korsning

Transkript

1 Tekniskt PM Avvattning Haga väg 204, gc-tunnel, hållplatser, korsning Lekebergs Kommun, Örebro Län Projektnummer:

2 Trafikverket Postadress: Box 1333, Örebro. Besöksadress: Järnvägsgatan 7 Örebro E-post: investeringsprojekt@trafikverket.se Telefon: Kontaktperson: Nicklas Broberg, Projektledare Trafikverket Dokumenttitel: Projekterings PM Avvattning Dokument ID: 1W Författare: Sweco Civil AB Uppdragsledare. Nils Nyström PM: Johan Hidman, David Ekholm, Sweco Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2017/ Version: 1.0 Fotot på framsidan är tagen på korsningen i Haga väg 204/562. Alla foton är tagna av Sweco om inget annat anges.

3 Innehåll 1. INLEDNING SYFTE UNDERLAG OCH STYRANDE DOKUMENT BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN TOPOGRAFI JORDART- OCH BERGGRUNDSFÖRHÅLLANDEN NEDERBÖRD OCH AVDUNSTNING YTVATTENFÖRHÅLLANDEN GRUNDVATTEN SKYDDSOBJEKT - GRUNDVATTEN BEDÖMNING AV OMGIVNINGSPÅVERKAN PÅVERKANSOMRÅDE OMGIVNINGSPÅVERKAN BRUNNAR OCH VATTENFÖRSÖRJNING PLANERADE ÅTGÄRDER BESKRIVNING AVVATTNING AVVATTNINGSANLÄGGNING TRUMMOR/DIKEN KARAKTERISTISKA VATTENNIVÅER KLIMATFÖRÄNDRING DIMENSIONERANDE NATURFLÖDEN MARKAVVATTNINGSFÖRETAG... 21

4 1. Inledning Projektet avser att förbättra trafiksäkerhets- och tillgänglighetsproblemen för trafikanter vid korsningen väg 204/väg 562/enskild väg. Trafikverket planerar åtgärder som en ny gång- och cykeltunnel under väg 204, busshållplatser, samt gång och cykelvägsanslutning mellan busshållplatser och befintlig pendlarparkering. Inför detta projekt utreds avvattningen och konsekvenserna av byggnationen. Bild 1. Orienteringskarta för projektet. 2. Syfte Huvudsyfte med Tekniskt PM Avvattning är att ingå som en handling i planen. Av Teknisk PM Avvattning framgå en beskrivning av platsspecifika krav, platsspecifika förhållningssätt till klimatförändring, att redovisa att projekterad anläggning klarar platsspecifika krav och krav i TK Avvattning samt beskriva omfattning av omgivningspåverkan av avvattningsanläggningen.

5 3. Underlag och styrande dokument PM:et är upprättad enligt Trafikverkets krav som specificeras i förfrågningsunderlagets bilaga E3.03 Avvattning, version 10.0 daterad PM:et omfattar de delar som beskrivs i avsnitt 9. Vid upprättandet av detta PM har följande styrande dokument beaktats: MB310 Avvattningsteknisk dimensionering och utformning, TDOK 2014:0051, version 3.0, TK Avvattning Trafikverkets tekniska krav för avvattning, TDOK 2014:0045, version 2.0, Underlagsmaterial för dtta PM är: - SGU:s (Sveriges geologiska undersöknings) jordartskarta - SGU:s (Sveriges geologiska undersöknings) berggrundskarta - SGU:s (Sveriges geologiska undersöknings) genomsläpplighetskarta - SGU:s (Sveriges geologiska undersöknings) berggrundsgeologiska kartblad Örebro SV, Serie Af. - SGU:s (Sveriges geologiska undersöknings) brunnsarkiv - VISS (Vatteninformationssystem Sverige) karta över vattenförekomster och vattenskyddsområden - SMHI:s (Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts) vattenwebb med hydrologiska förhållanden 4. Befintliga förhållanden Den befintliga 204:an har ingen säker överfart för oskyddade trafikanter i dag. Det finns en trumma under vägen som avvattnar de högre delarna från Lanna vid Haga. Vägen ligger i bank på ca 1,5m vilket gör att en gångtunnel är det lämpligaste alternativet, för att göra en trafiksäkring av korsningen till de oskyddade trafikanterna. Befintligt vatten måste få en lösning då den befintliga vägtrumman ligger där tunneln skall placeras. 204:an är rak och har djupa diken med 1:2 slänter. Dagvattnet går i dag från Lanna Hagaområdet och utefter 204:an i en trumma under vägen och vidare i ett dikesföretag delvis i dike och delvis i trumma.

6 4.1 Topografi Markytan i området sluttar mot sydost. Strax norr om väg 204 och den planerade GCtunneln är markytans nivå ca +68 och strax söder om vägen ca +62 m. Mot norr stiger markytan för att nå ca +90 ca 600 m norr om väg 204. Söder om vägen har markytan något flackare lutning och har en lågpunkt på nivå ca +61 ca 100 m söder om vägen. Området består av relativt plan mark, sluttande från norr till söder. Se bild 2 5. Bild 2. Foto taget från norr till söder i korsningen väg 204/väg 562. Fotot taget Bild 3. Foto taget från söder till norr i korsningen väg 204/väg 562. Fotot taget

7 Bild 4. Foto taget från öst mot väst längs väg 204 i korsningen med väg 562. Fotot taget Bild 5. Foto taget från väst mot öst längs väg 204 i korsningen med väg 562. Fotot taget

8 4.2 Jordart- och berggrundsförhållanden Enligt SGU:s jordartskarta utgörs jordlagren vid den planerade GC-tunneln av lerig morän, se Bild 6. Från ca 90 m sydost om väg 204 utgörs jordlagren av sandig morän som i mer låglänta områden överlagras av glacial lera och silt. Ca 250 m norr om väg 204 finns ett stråk med postglacial finsand i sydväst-nordostlig riktning. Ca 150 m nordost respektive ca 70 m väster om den planerade GC-tunneln finns områden med fyllning. Dessa områden utgörs av tidigare dagbrott. Vid provgropsgrävning strax norr om den planerade GC-tunneln bedömdes det finnas morän till 2,3 m djup och därunder vittrad skifferlera (till minst 5,5 m u my). Vid provgrop ca 25 m ONO om GC-tunneln bedömdes det finnas morän till 1,9 m djup och därunder kraftigt vittrad skifferlera. I en provgrop ca 35 m söder om GC-tunneln, d.v.s. söder om väg 204, bedömdes jordlagren bestå av ca 4 m fyllningsmaterial. Utifrån siktning av jordprov från provgroparna är moränen grusig sandig siltig eller sandig grusig siltig. Skifferleran klassas utifrån kornstorleksfördelningen som lerig grusmorän eller grusig sandig lerig morän. Bild 6. SGU:s jordartskarta (grundlager) med höjdmodell i bakgrunden och vägar samt byggnader enligt topografiska kartan. Läget för GC-tunneln är markerat centralt. Enligt berggrundskarta från SGU:s karttjänst består berggrunden vid GC-tunneln överst av slamsten, lersten, siltsten. Bergarten benämns skifferlera i beskrivningen till berggrundsgeologiska kartbladet Örebro SV. Från ca 60 m norr om GC-tunneln och överlagras skifferleran av alunskiffer. Skifferleran underlagras av sandsten som går i dagen ca 300 m söder om GC-tunneln. Enligt Svensson (1977) har skifferleran en mäktighet av ca 6-7 m och sandstenen en mäktighet av m.

9 4.3 Nederbörd och avdunstning Enligt VISS uppgår nederbörden i delavrinningsområdet Ovan Lillån (SE ) till 718 mm/år och evapotranspirationen till 426 mm/år. Den samlade yt- och grundvattenavrinningen kan således uppskattas till ca 290 mm/år. Bild 7 redovisar en översiktlig bild av markens genomsläpplighet vid läget kring planerade vägåtgärder. Markens genomsläpplighet redovisas i fyra klasser: låg, medelhög, hög eller ej bedömd genomsläpplighet. Området för planerade vägåtgärder består av jordarter av låg genomsläpplighet. Bild 7. Karta med översiktlig klassning av jordarternas genomsläpplighet. Grön färg=låg genomsläpplighet, ljusgul färg=medelhög genomsläpplighet, rosa färg=hög genomsläpplighet. Blå ring visar läget för planerade vägåtgärder. Sveriges geologiska undersökning.

10 4.4 Ytvattenförhållanden Vägåtgärderna omfattar inga ytvattenförekomster eller övrigt vatten som finns fastställda enligt vattenförvaltningen, se bild 8. Bild 8. Inga vattendrag eller övrigt vatten inom markerat område för vägåtgärder. VISS, Grundvatten Inom aktuellt område ligger grundvattenförekomsten Garphyttan-Vintrosa IDSE Grundvattenmagasinet är en sedimentär bergförekomst. Grundvattenförekomsten är klassad att ha god kvantitativ och kemisk status. Det aktuella området är utpekat som avloppskänsligt vatten. Inga vattenskyddsområden berörs. Uppmätta grundvattennivåer i läget för GC-tunnel: -Södra sidan +62,2 (0,5 m över projekterad vägyta) -Norra sidan +62,1 (0,3 m över projekterad vägyta)

11 Med anledning av den höga grundvattennivån, antas att permanent grundvattensänkning för GC-tunnel kommer att behövas. För att kunna göra permanent grundvattensänkning krävs tillstånd av Mark- och miljödomstolen enligt Miljöbalkens 11 kap 9. Sweco har gjort en ytterligare mätning för att säkerställa grundvattennivån. Det är viktigt att Trafikverkets planeringsprocess samplaneras med kommande tillståndsprocess. Bild 9. Grundvattenförekomster markerade i lila färg. Aktuell grundvattenförekomst i blå färg. VISS, 2017 De grundvattenförande lagren i området bedöms vara moränen, de översta vittrade delarna av skifferleran, sandstenen samt urberget. Alunskiffern har ringa vattenföring, begränsad till sprickor. Skifferleran är att betrakta som nästan tät. Sandsten har generellt hög genomsläpplighet, särskilt i grovkorniga eller uppspruckna delar. I urberget sker grundvattenströmning i bergets sprickor. Moränen och de översta vittrade delarna av skifferleran bedöms utgöra ett sammanhängande grundvattenmagasin. Det är detta grundvattenmagasin som kommer att dräneras av GC-tunneln. De nedre delarna av skifferleran bedöms skilja grundvattenmagasinet i moränen och de översta vittrade delarna av skifferleran från grundvattenmagasinet i sandstenen. Utifrån topografiskt kartunderlag har ungefärliga lägen för grundvattendelare för grundvatten i jord bedömts, se Bild 10. Grundvattnets strömning i både jord och berg följer topografin, åtminstone i större skala, vilket i innebär strömning mot sydost.

12 Bild 10. Jordartskarta med tolkade grundvattendelare. I Bild 11 redovisas interpolerade grundvattennivåer från ett mättillfälle. Den hydrauliska gradienten är mellan ca 0,01 och ca 0,1. Bild 11. Interpolerade grundvattennivåer , 0,5 m ekvidistans.

13 Grundvattennivån i grundvattenmagasinet i moränen är belägen ca 0,1 2 m under markytan, med grundvattennivån närmast markytan i de lägre belägna delarna söder om väg 204. En del grundvatten dräneras av vägdiken och åkerdräneringar, särskilt i de lägre belägna områdena i söder. 5. Skyddsobjekt - grundvatten Gc tunneln och delar av GC-vägen kommer att vara belägna under grundvattennivån, vilket kommer innebära att grundvatten kommer att dräneras mot anläggningarna och bortledas. Generellt gäller att bortledande/uttag av grundvatten medför att grundvattennivån sjunker inom påverkansområdet (eller influensområdet) för uttaget. Avsänkningen av grundvattennivåerna är som störst närmast uttagspunkten. Avsänkta grundvattennivåer skulle kunna medföra bl.a. försämrade förutsättningar för grundvattenuttag i privata brunnar, minskad kapacitet hos energibrunnar, påverkan på våtmarker samt risk för sättningar i finkorniga jordlager. Skyddsobjekt har inventerats inom en radie av minst 300 m från gc tunneln. Vad gäller brunnar för dricksvattenuttag och energibrunnar har en brunnsinventering genomförts. Information om brunnar har även hämtats från SGU:s brunnsarkiv. Information om naturvärden har hämtats från Länsstyrelsens GIS-data. Uppgifter om vattenförekomster har hämtats från VISS. Information om fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar har hämtats från Riksantikvarieämbetets WMS-tjänst. Identifierade skyddsobjekt redovisas i Bild 12.

14 Bild 12. Identifierade skyddsobjekt i form av brunnar samt fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar. Närmaste brunn är belägen ca 170 m väster om GC-tunneln och utgörs av en bergborrad brunn (55 m djup) som används för dricksvattenförsörjning. Ca 220 m nordväst om GCtunneln finns två bergborrade brunnar (djup 200 m, d.v.s. nedförda i urberget) som används för dricksvattenförsörjning. Närmaste jordbrunn är belägen drygt 500 m söder om väg 204. Grundvattenmagasinet i sandstenen är definierat som en grundvattenförekomst (Garphyttan-Vintrosa, MSCD WA ). Den kvantitativa statusen bedöms som god och den kemiska statusen bedöms som god. Miljökvalitetsnormerna är god kvantitativ och god kemisk status. Byggnader och vägar i GC-tunnelns närområde är grundlagda på morän, som inte är sättningskänslig. Direkt söder om väg 204 finns ett område (ca 700x150 m) med en övrig kulturhistorisk lämning i form av lägenhetsbebyggelse (RAÄ-nummer Hidinge 171). Bl.a. beskrivs en torplämning bestående av minst två bebyggelselägen med husgrunder med mellanliggande fossil åker och röjningsrösen. Jordlagren vid lämningen utgörs av morän, som inte är sättningskänslig. Inga särskilt skyddsvärda naturvärden har identifierats inom 500 m från GC-tunneln 6. Bedömning av omgivningspåverkan 6.1 Påverkansområde GC-tunneln och delar av GC-vägen kommer att vara belägna under grundvattennivån. Grundvatten förväntas strömma ut i slänterna (främst i den norra slänten till GC-vägen på den norra sidan av väg 204) och kommer att bortledas via diken och ledningar. Bortledningen av grundvattnet kommer att medföra sänkta grundvattennivåer inom det s.k. påverkansområdet (eller influensområdet). Påverkansområdets utbredning och grundvattenflöde till GC-tunneln har beräknats. Beräkningar har gjorts dels med bedömt troliga ingångsvärden och dels med bedömt konservativa ingångsvärden. Utifrån beräkningarna bedöms påverkansområdet sträcka sig maximalt 150 m från GCtunneln. Vid provpumpning av brunn i läget för GC-tunneln, på den norra sidan av väg 204 d.v.s. där den största avsänkningen kommer att ske, uppgick flödet till i medel ca 9 m/d. Extrapolerat till ett år motsvarar det m 3 /år. Utifrån bedömd grundvattenbildning

15 ( mm/år) och uppskattat årligt flöde till brunnen kan influensområdets area uppskattas till m 2, motsvarande influensradier av m. Medelflödet av grundvatten till GC-tunneln bedöms till mellan 10 och 60 m 3 /d. Sammantaget bedöms påverkansområdet sträcka sig maximalt 150 m från GC-tunneln. 6.2 Omgivningspåverkan Samtliga enskilda brunnar är belägna utanför det bedömda maximala påverkansområdet. Någon påverkan på grundvattennivåerna i grundvattenmagasinet i moränen vid brunnarna bedöms således inte ske. Dessutom är de närmaste brunnarna nedförda i berg (till sandstenen eller urberget), d.v.s. de tar inte sitt vatten från grundvattenmagasinet i moränen. Någon risk för påverkan på brunnarna som följd av grundvattenbortledningen vid GC-tunneln föreligger således inte. Grundvattenförekomsten Garphyttan-Vintrosa utgörs av grundvattenmagasinet i sandstenen, d.v.s. inte det grundvattenmagasin där grundvattennivåerna kommer att avsänkas. Någon risk för påverkan på grundvattenförekomsten föreligger således inte. Byggnader är belägna utanför det bedömda maximala påverkansområdet. Vidare är de närmaste byggnaderna och vägarna anlagda på morän som inte är sättningskänslig. Någon risk för påverkan på byggnader och vägar föreligger således inte. Den övriga kulturhistoriska lämningen är belägen på morän, som inte är sättningskänslig. Någon risk för påverkan på lämningen föreligger därför inte. Utifrån detta är bedömningen att det är uppenbart att grundvatten kan bortledas vid GC-tunneln, utan risk för skada på allmänna eller enskilda intressen.

16 6.3 Brunnar och vattenförsörjning I området finns en allmän vattenledning i befintlig banvall samt Lekebergs att kommuns planer för vattenledning längs med väg 204. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns en brunn på fastigheten Haga 1:75, användningen är okänd och läget är osäkert, se bild 12 Grundvattennivån är 17 m under markyta vid brunnen. Brunnen är bergborrad till 54 m och jorddjupet är 29,5 m. Brunnsarkivet redovisar också energibrunnar på fastigheten Hildinge-Lanna 1:114 och Hildinge-Lanna 1:113, se bild 13. Grundvattennivåer ca 9 m under markytan Brunnen är bergborrad till 39 m och jorddjupet är 6 m. Bild 13. Brunnar ur SGU:s brunnsarkiv. Rosa färgcirkel avser brunn med okänd användning och osäkert läge, Grön färgkvadrat avser energibrunnar. Sveriges geologiska undersökning 7 Planerade åtgärder Trafikverket planerar för följande vägåtgärder: Planskild korsning, GC-tunnel under väg 204: GC-tunnel ska anläggas med bredden ca 3,0 m och fria höjden 2,7 m. GC-tunnel ska anslutas till Lekebergs kommuns planerade gång- och cykelvägar. Flytt och utformning av busshållplatser som förses med bussficka och plattform med plats för väderkur i båda riktningarna. Hållplatserna ska anslutas till gång- och cykelvägar. Utredning och åtgärd för en säkrare korsning för svängande fordon av från väg 204.

17 8 Beskrivning avvattning 8.1 Avvattningsanläggning Idag avvattnas de befintliga vägarna via vägdiken, slänter och trummor. Där dike korsar vägar leds vatten via trumma under vägarna. Vid läget för ny GC-tunnel behöver vatten avledas i ett dike och vidare i ledning syd ost till befintligt dike i jordbruksmark. Lekeberg kommun avser att anlägga en GC-väg med diken och ansluta till GC-tunneln. Likaså kommer en GC-väg från GC-tunnel till pendlarparkering att anläggas. Vid pendlarparkeringen behöver avvattningen förbättras mot dike i jordbruksmark. Om ny korsningslösning väljs för väg 204/väg 562 kommer nya diken att behöva anläggas. Nya busshållplatser behöver avvattnas. Viktigt att Lekeberg kommuns projekt och Trafikverkets projekt ses som en helhet för att få rätt utformning av avvattningsanläggningen. En trumma 600mm på den sydvästra delen i gc tunnel behövs för att klara svallisen och vårflödet, samt en mindre 300mm trumma på den nord östra sidan om gc tunnel för att klara avvattningen av vägslänten. En trumma under gc vägen vid pendlarparkeringen för vattnet till ett breddat dike som tjänstgör som magasin. Det bör anordnas erosionsskydd i slänten för diket och dräneringen som kommer ut i på den nord västra sidan om 204:an. Fördröjningsytor för att undvika att vägvattnet medför stora flöden i de naturliga vattendragen föreslås att vattnet fördröjs genom anläggande av fördröjningsytor genom breddning av diket där vattnet från de två vägtrummorna på var sida om vägtunneln går ihop. som utjämnar dagvattenflöden från den föreslagna gc vägen innan det släpps ut i befintliga vattendrag. Vid olycka kan det angivna flödesutjämnande vattenmagasinet fördröja vattnet och minska olägenheter nedströms. Några nya vandringshinder tillkommer inte då huvuddiket är torrlagt stora delar av året. Förorenad mark förväntas inte finnas i nybyggnadsområdet eftersom jordmassorna är jungfruliga och jordtipparna ligger på behörigt avstånd.

18 8.2 Trummor/diken Trum- och dikesinventering. En trum och dikesinventering har genomförts, vilken visar att flödena är överkomliga med en 600mm trumma samt en 300 mm trumma igenom banken och inte utgör ett hinder för byggandet av vägtunneln. Väg 204 Objekt Från sektion Till sektion Typ Längd dike (m) Material inlopp Material utlopp Inlopp Ø Utlopp Ø Kommentar Övriga anmärkningar Tr 1 1/072 Vägtrumma - Betong Betong Betongtrumma i bra skick. Täta skarvar, mkt lite slam på botten av trumma. Relativt rak utan större häng. Utloppsdike dåligt fall bör rensas DV 1 1/072 DV-rör - PVC PVC Mynnande DV-rör i bakslänten vid vägtrumman. Erosionsskador i slänten. Rinner vatten ur röret uppskattningsvis 5-10l/s Dike 1 0/830 1/030 Vägdike Djupt väl fungerande dike, dock mkt liten lutning. Inget stående vatten. Dike 2 0/830 1/030 Vägdike Djupt dike med mkt liten lutning. Stående vatten ca 5cm djupt. Dike 3 1/045 1/072 Vägdike Djupt väl fungerande dike, mkt lite rinnande vatten i diket Vidare utredning krävs för klassning ex TV-inspektion Dike 4 1/072 1/300 Vägdike Djupt väl fungerande dike, inget vatten i diket VA-brunn, Z för Vg in=ökbrunn Dike 5 1/072 Utloppsdike Utloppsdike från vägtrumma mkt dålig lutning och funktion, står vatten i diket. Väg 562 Objekt Från sektion Till sektion Typ Längd dike (m) Material inlopp Material utlopp Inlopp Ø Utlopp Ø Kommentar Övriga anmärkningar Tr 1 0/050 Sidotrumma - Plast Plast Utlopp i dåligt skick, inlopp OK. Totala funktionen OK men trumman bör bytas. Tr 2 0/090 Sidotrumma - Betong Betong Trumman i bra skick och funktionen OK Tr 3 0/160 Sidotrumma - Betong Betong Trumman i bra skick och funktionen OK. Utloppet måste rensas delvis igenfyllt Dike 1 0/010 0/050 Vägdike Dike bör rensas. Rinnande vatten i diket Dike 2 0/050 0/090 Vägdike Dike bör rensas. Rinnande vatten i diket Dike 3 0/090 0/160 Vägdike Dike bör rensas. Rinnande vatten i diket Vidare utredning krävs för klassning ex TV-inspektion

19 Bild 14. Inventerade Trummor och diken

20 8.3 Karakteristiska vattennivåer Eftersom det kommer ett dike och en 110mm markavvattning västerifrån samt dike från väg 562, samt risk för svallis från slänten så måste 600mm trumman ligga på den södra sidan i gc tunneln för att inte översvämma den på våren då det är höga flöden. Det måste även finnas en 300mm trumma på den norra sidan i gc tunneln då det inte går att få plats under gc tunneln och samtidigt fall. Därför behöver dikena få separata trummor. Det gör att österut mot pendlarparkeringen kommer en trumma att behövas, för att sedan gå ut till ett breddat dike som utgör ett magasin. Höjder avvägs exaktare i ett senare skede. 8.4 Klimatförändring Av SMHI:s webbkarta framgår att avrinning sker mot Svartån, som ligger söder om aktuellt område, sedan vidare till Hjälmaren. Hänsyn har tagits till påverkan av klimatförändring fram till och med livslängdens slut för GC-tunneln vid val av konsekvensklass. Bedömningen är att konsekvensklass 1 ska väljas för föreslagna vägåtgärder. Enligt MB310 (TDOK 2014:0051) är det fullt godtagbart att nöja sig med att dimensionera genomloppet (främst bredd, höjd, tvärsnittsarea och lutning) så att det har kapacitet att leda igenom framtaget HQ50. Vid val av konsekvensklass har tabell i TK Avvattning använts (TDOK 2014:0045):

21 9 Dimensionerande naturflöden Dimensionerande flöden beräknas enligt MB310 (TDOK 2014:0051). Eftersom det inte finns något naturflöde i området, har inga flödesberäkningar i fält gjorts. Det är främst på våren som det finns flöden i dikessystemet. Enligt VISS uppgår nederbörden i delavrinningsområdet Ovan Lillån (SE ) till 718 mm/år och evapotranspirationen till 426 mm/år. Den samlade yt- och grundvattenavrinningen kan således uppskattas till ca 290 mm/år. De flöden som är dimensionerande är för gc tunneln är 500 l/sek för 600mm trumman och för 300mm trumman 90 l/sek. Vilket ger maximalt flöde 590 l/sek. Det som ger ökat flöde mot i dag är gc banans asfalterade yta med avrinningsfaktorn 0,8 mot i dag orörd mark med avrinningsfaktorn 0,2. Det kan kompenseras med att bredda det befintliga diket med ett fördröjningsmagasin magasin på 24 m 2 vid pendlarparkeringen och där dikena går ihop, för att sedan gå vidare till befintligt dike. På så sätt ger inte den nya gc tunneln ett ökat flöde vid störtregn. Utformningen av magasinet anpassas till naturen, eftersom platsen faller sig naturligt för ett fördröjningsmagasin på 24 m 2 och kommer att hamna innanför plangränsen i det sydöstra hörnet. 10 Markavvattningsföretag Enligt Länsstyrelsen i Örebro finns ett markavvattningsföretag i området, Banvaktsstugan vid allmänna vägen Lanna- Hildinge g:s kyrka. Länsstyrelsen kan dock ej bekräfta att markavvattningsföretaget är genomfört. Om markavvattningsföretaget är genomfört, kommer ev. påverkan på markavvattningsförtaget att utredas i nästa skede, dvs, i samrådshandlingen. Se bild 15.

22 Bild 15. Ett markavvattningsföretag är identifierat, blå linje i röd cirkel.

23

24 Trafikverket, Postadress: Borlänge E-post: Telefon: , Texttelefon: