Det öppna klassrummet

Transkript

1 Det öppna klassrummet Lathund för ett normkritiskt arbetssätt

2 Innehåll Förord 3 Inledning 4 Normen i fokus 5 Fem tips för att börja arbeta normkritiskt 6 Läraren som normbärare och normbrytare 8 Metoder och övningar 9 Metod: Poängjakten 9 Metod: Ett steg fram 12 Övningar: Tolerans 16 Övning: Vad är svenskt? 17 Ungdomarna ska inte själva behöva göra jobbet 18 Hur får vi med oss hela personalen i likabehandlingsarbetet? 19 Sara Lövestam: Det är när lärare inspirerar varandra som det händer något 21 Vilket inflytande och handlingsutrymme har du och andra på din skola och i ditt fackförbund? 23 Rutiner vid diskriminering och trakasserier 25 Ordlista 26 Tips på vidare läsning 30 Referenser 31

3 Förord Vi i Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening tänker aldrig acceptera att lärare, elever eller annan personal på skolorna runt om i landet utsätts för kränkningar eller diskriminering. För att uppnå detta måste vi alla granska det bemötande vi har gentemot varandra, vilka som automatiskt inkluderas och vilka som benämns som avvikande och de andra. För att nå den nationellt likvärdiga kunskapsskola som vi Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening kämpar för krävs öppna klassrum där alla känner att de får och kan vara sig själva. Det handlar dels om att syna heteronormen, men också andra normer, såsom vithetsnormen, funktionsnormer, sexualitetsnormer, könsnormer och utseendenormer. Normkritik bör vara ett självklart förhållningssätt för alla inom skolan. Utöver att det är varje lärares skyldighet att utmana elevernas föreställningar om normer, bidrar normkritik till att öppna upp ens egna ögon och elevernas möjligheter. Syftet med normkritik är inte att upplösa normer utan snarare att medvetandegöra och belysa kopplingen mellan normer, makt och möjligheter. Många normer fungerar begränsande, både för individer och grupper och kan både direkt och indirekt leda till diskriminering, kränkningar och mobbning. Det är därför hela skolans ansvar att arbeta normkritiskt. Vi behöver alla bli bättre på att föra fokus från det avvikande och de andra till normen och till en själv. Vad tycker jag är normalt och varför tycker jag det? Vad finns det för olika normer och vilka gynnas respektive missgynnas jag av? Det är även viktigt för elever att ställas inför dessa frågor och det är essentiellt alla som är yrkesverksam i skolan bli medvetna om vilka normer de själv bär på, bryter mot och förstärker. Att öppna ögonen och belysa det som tidigare varit förgivettaget, osynligt, är inte alltid helt lätt, men vi har allt att vinna på att själva försöka och att stötta varandra i detta. Tillsammans kan vi skapa det öppna klassrummet där alla känner att de får och kan vara sig själva och ta plats! Isak Skogstad Ordförande Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening DET ÖPPNA KLASSRUMMET 3

4 Inledning Över hälften av alla hbtq-ungdomar uppger att de blivit bemötta på ett kränkande sätt och var femte 16- till 25-åring som tillhör gruppen homosexuella och bisexuella har utsatts för fysiskt våld, vilket är en dubbelt så stor andel jämfört med unga heterosexuella. En fjärdedel av unga homosexuella och bisexuella kvinnor uppger även att de någon gång har försökt ta livet av sig. Dessa är några av de skrämmande resultat som Myndighet för ungdoms och civilsamhällets frågor presenterar i en av sina rapporter. Därtill har Folkhälsomyndigheten i en rapport visat att en tredjedel av alla transpersoner allvarligt övervägt att ta sitt liv. Det är en situation vi som verkar i skolan aldrig får acceptera. Detta är en introduktion eller lathund, till varför ett normkritiskt arbetssätt är viktigt inom skolan. Här presenteras vad normkritik kan innebära samt tips på hur du som yrkesverksam inom skolan kan agera normkritiskt. Introduktionen är ett sammanplock av olika delar som tagits från bidrag av yrkesverksamma lärare och experter på värdegrundsarbete. Några av inläggen från Lärarnas Riksförbunds blogg Det öppna klassrummet har valts ut och några väl beprövade samt några nyare metoder och övningar från RFSL Ungdom och Forum för levande historia har lagts till. Därtill finner du information om elevers och personals rätt att organisera sig samt vad du som medlem i Lärarnas Riksförbund kan göra och vart du kan vända dig om det förekommer diskriminering eller trakasserier på din arbetsplats. Det öppna klassrummet är ett nätverksinitiativ av Lärarnas Riksförbund i syfte att föra samman skolverksamma med ett normkritiskt intresse och engagemang. På lrbloggar.se/detoppnaklassrummet ger verksamma lärare tips och delger sina erfarenheter och reflektioner kring normkritisk pedagogik. Facebook-gruppen Det öppna klassrummet är ett forum för yrkesverksamma och lärarstudenter, där medlemmarna kan dela med sig av sina frågor, dela svar och ge varandra stöd. Vid evenemang, liksom Stockholm Pride, kan medlemmar komma samman och lyfta viktiga frågor. Tillsammans kämpar vi för att skapa de förutsättningar och attitydförändringar som krävs för nå målet om Det öppna klassrummet en öppen och normkritisk skola, där alla elever och alla personal känner sig välkomna och kan vara sig själva. Fler behöver engagera sig om målet ska nås och förhoppningsvis kan detta kompendium hjälpa dig en bit på vägen. Denna skrift är en introduktion till ett normkritiskt arbetssätt, och ämnar på intet sätt vara heltäckande på området. Därför erbjuds även förslag på vidare läsning inom området normkritik längst bak i detta kompendium. På sid 26 finner du även en ordlista med förklaringar till begrepp och företeelser som nämns i skriften. 4 DET ÖPPNA KLASSRUMMET

5 Normen i fokus Sanna MacDonald Ur lrbloggar.se/detoppnaklassrummet den 7 januari 2014 Normkritik. Lite av ett modeord, eller hur? Alltfler slänger sig med begreppet; ett fåtal för att de tänker och arbetar normkritiskt, rätt många för att de tror att de arbetar normkritiskt och vissa enbart för att raljera över och totalt förkasta detta tramsiga påfund. Men vet ni? Det normkritiska tänkandet och agerandet är, hävdar jag bestämt, en förutsättning för att skolor alls ska kunna bedriva ett lyckat främjande och förebyggande likabehandlingsarbete; ett arbete som på sikt också förändrar hela vårt samhälle. Att (sociala) normer kan sägas vara oskrivna regler för hur vi ska vara och förhålla oss till vår omvärld, till varandra och oss själva känner nog de flesta till. Det handlar om allmänt delade uppfattningar om att det är smidigast att stå i kö för att få betala i affären eller att man gör bäst i att inte spotta sin samtalspartner i ansiktet. Normer som (för det mesta) skapar trivsel, ordning och reda i allas vår vardag, helt enkelt. Samma sak gäller naturligtvis i ett klassrum där några av dessa normer dessutom blir till skrivna regler: Alla ska lyssna på den som talar, räck upp handen för att få ordet, ha alltid med rätt material till lektionen, stänga av mobilen under lektionstid Så har vi även normer som faktiskt är mer eller mindre avgörande för enskilda individers liv för vårt mående, våra möjligheter och rättigheter i samhället: Normer som hänger ihop med makt och inflytande, orättvisor och förtryck i och med att de delar in människor i olika fack där vissa liksom hamnar över andra i makthierarkin, där vissa av majoriteten anses normala, neutrala, mest önskvärda, medan andra blir till onormala, utstickande, icke önskvärda. Detta är normer som också begränsar människor och skapar stress och lidande, just eftersom de är så eftersträvansvärda men inte alltid möjliga att uppnå. Jag talar förstås om normer rörande kön, sexualitet, funktionsförmåga, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, ålder, klass, kroppsstorlek och så vidare. Och det är dessa normer, normer som skapar avvikare, som normkritiken fokuserar på; som normkritiken vill synliggöra, granska, problematisera och förändra. Bloggen lrbloggar.se/detoppnaklassrummet syftar i huvudsak till att lyfta hbtq-frågor i skolan och fokuserar därmed främst på könsoch sexualitetsnormer, men analysen går att använda betydligt bredare än så. DET ÖPPNA KLASSRUMMET 5

6 Fem tips för att arbeta normkritiskt Så här kan du som lärare hyfsat enkelt börja arbeta och tänka normkritiskt! 1. Förutsätt inte kön och sexualitet tala könsneutralt Alla elever är inte bekväma med att omnämnas som sitt tilldelade kön, så tänk på att använda deras förnamn istället för att slentrianmässigt kalla dem grabbar och tjejer. Lika slentrianmässigt säger många lärare mamma och pappa när de ber elever fråga sina vårdnadshavare något eller när en blankett ska hem och skrivas under. Det är inte svårt att istället använda ord som vuxen eller för den delen det nyss nämnda vårdnadshavare : Påminn era vuxna om att det är föräldramöte på tisdag! Den här blanketten behöver era vårdnadshavares underskrift! Tänk också på att inte förutsätta heterosexualitet i samtal med och om eleverna. Undvik uttalanden som Hörni tjejer, det där var väl en riktigt snygg kille? och Killar i den där åldern har bara brudar i skallen. De flesta elever i ert klassrum är förmodligen bekväma med att omtalas som han eller hon och de som inte är det vågar ofta inte säga något, eftersom transpersoner som grupp är väldigt utsatta i vårt samhälle. Möter ni trots allt en elev som ber om ett annat pronomen än det du hittills använt oavsett om det är han, hon eller hen ja, då ska du helt enkelt respektera detta. Kom även ihåg att inte ifrågasätta elever som använder hen i tal- eller skriftspråk (jag skriver detta på förekommen anledning), utan acceptera att språket utvecklas och att hen numera ingår i det svenska ordförrådet. 2. Syna dina läromedel! Vem finns representerad i de läroböcker som används i svenska, moderna språk, samhällskunskap, biologi, hemkunskap, matematik? Hur framställs personer av olika kön? Vilka typer av kärleksrelationer och familjebildningar syns på bilder och beskrivs i texter? Är hbtq-personer helt osynliga, eller pekas de ut som annorlunda? Kanske är detta till och med något som eleverna kan få ägna sig åt att undersöka i samhällskunskapen, svenskan, på bilden eller kanske i hem- och konsumentkunskapen? Fundera även över vilken skönlitteratur eleverna läser, vilka filmer ni tittar på och så vidare. Är det enbart under en speciell temadag som en homosexuell kärleksrelation får synas på film eller läsas om i en novell och skulle ni i så fall kunna ändra på det? Läromedel, filmer och texter som reproducerar starka normer kan för all del användas så länge de inte är rent kränkande, men tänk då på hur du använder dem (mer om detta under nästa punkt). Starkt rekommenderat är även att alltid noggrant lyssna igenom hörförståelseövningar innan ni låter eleverna ta del av dem. 6 DET ÖPPNA KLASSRUMMET

7 3. Synliggör normen och inkludera det normbrytande! Det är lätt hänt att det som är normen ständigt passerar obemärkt och att det normbrytande antingen inte ens nämns eller att det nämns endast i samtal om normbrytaren. Sträva efter att göra tvärtom: Tala om normen, och försök inkludera det normbrytande utan att göra en grej av det. Som sagt ovan, det går inte alltid att undvika att använda sig av material som befäster normer kring kön och sexualitet (eller för den delen normer kring hudfärg eller funktionalitet) men det går att förhålla sig till materialet på olika sätt, samt förstås komplettera med något mer. Ibland är det rentav så att eleverna själva reagerar på att tjejer och killar framställs väldigt normativt och då är det bara att gratulera, men ofta är det nyttigt att som lärare aktivt ställa frågan: Vilka normer representeras i den här texten/filmen/boken? Hur framställs killarna/tjejerna? Är det så här i verkligheten? Hur kommer det sig att killar/tjejer/kärlek/familjer/etniciteter framställs på detta sätt? Hur påverkar det personer som följer/inte följer normen? Och så vidare. Dock gäller det att akta sig för att inte hamna i en diskussion om avvikaren, och om man ändå hamnar där, se upp så att ingenting kränkande sägs och givetvis direkt markera om någon uttrycker sig föraktfullt. Visst kan det vara bra att fördomar kommer upp till ytan så att de kan bemötas, men det får inte ske på bekostnad av de normbrytande eleverna. 4. Undvik samt bemöt hbtq-fobiskt skämtande och jargong Skämt om hur bögar/flator är eller att skratta åt någon som klär sig eller uttrycker sig könsöverskridande hör inte hemma i ett klassrum, då detta befäster fördomar om hbtq-personer och förmodligen kränker närvarande hbtq-elever. Likaså bör det undvikas att skoja om att vissa beteenden/egenskaper är så typiskt tjejiga eller killiga, eftersom detta befäster normer kring hur tjejer/killar är (samt att alla identifierar sig som tjejer eller killar). Tänk på att som lärare alltid markera att du har hört vad som sagts då någon skojat/uttalat sig hbtq-fobiskt och tala exempelvis om att bög är ett ord som gärna får användas, dock inte i kränkande syfte. 5. Utgå ifrån att klassen består av en brokig skara elever! Tänk dig att du i ditt klassrum varje dag möter elever med olika könsidentiteter (oavsett hur de ser ut på utsidan), olika sexualiteter, funktionsförmågor, religioner, med olika socioekonomisk bakgrund, hemförhållanden och så vidare. Jag lovar, då blir det lättare att okonstlat tala i mer generella ordalag, att använda fler normbrytande exempelmeningar i matematiken/språkundervisningen, att direkt sätta ner foten när någon uttalar sig på ett nedsättande vis. Till sist: Låt det ta tid. Att börja tänka och agera normkritiskt sker inte över en natt. Det är en process som behöver dröja en stund, sjunka in. Du behöver se dina egna privilegier, möta dina egna fördomar och till sist fullt ut inse att och hur ditt bemötande och din undervisning faktiskt kan påverka i positiv och negativ riktning. Sanna MacDonald ur lrbloggar.se/detoppnaklassrummet/ den 23 januari 2014 DET ÖPPNA KLASSRUMMET 7

8 Läraren som normbärare och normbrytare Som lärare och yrkesverksam i skolan är det viktigt att reflektera över vilka normer du själv bär på, bryter mot och förstärker. Nedan kan du fylla i eller reflektera kring var du själv står i förhållande till normen och fundera över hur det påverkar dig i din yrkesroll. 100 % Mittemellan 100 % Gammal Ung Svensk Osvensk Kvinna Man Homo Hetero Ateist Religiös Lång Kort Vilka andra kategorier kan du komma på? 100 % Mittemellan 100 % Checklistan kommer delvis ur RFSL Stockholms material Någonstans går gränsen (2004). 8 DET ÖPPNA KLASSRUMMET

9 Metoder och övningar I denna del presenteras fyra olika övningar som kan genomföras i klassrummet eller på arbetsplatsen. Huvudsyftet med övningarna är att få deltagarna att reflektera över de normer som finns i samhället och vad det innebär att avvika från normen. Metod: Poängjakten Ur Bryt! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet Utgivet av RFSL Ungdom 2011 Normer och makt hänger ihop med vem som får synas i media och på vilket sätt. I den här övningen får deltagarna leta i tidningar eller broschyrer efter vissa grupper och diskutera vilka som syns och vilka som osynliggörs. Syftet med övningen är att få syn på om och hur människor från olika grupper representeras i media. Material: Kopior av listan på personer som ska hittas (se sid 10) Pennor till deltagarna Ett antal dagstidningar, magasin eller exemplar av arbetsplatsens / skolans eget material Gör så här: Berätta för deltagarna att de kommer att delas in i lag för att göra en poängjakt. Dela upp gruppen i minst tre lag, så att det inte blir en tävling mellan enbart två grupper av deltagare. Det gäller att samla poäng genom att hitta så många av kategorierna i listan som möjligt. Om deltagarna till exempel hittar En person utan någon synlig funktionsnedsättning får de en poäng. För varje person som laget hittar ur en och samma kategori får de en till poäng. Hittar deltagarna en bild där fem personer som var och en är En person utan någon synlig funktionsnedsättning får laget fem poäng. Varje bild kan självklart generera flera poäng i olika kategorier. Under tiden deltagarna fyller listan ska de föra anteckningar så att de kan redovisa resultaten för resten av gruppen. Det finns inget facit, vissa saker står uttryckligen eller syns på bild, andra är inte lika tydliga utan kan läsas in. Syftet är förstås inte att ha så många rätt som möjligt, utan att prata om normer och hur de förstärks i media. Däremot kan tävlingsinslaget förhoppningsvis tjäna till att skapa mer engagemang kring övningen. Dela ut det material som grupperna ska gå igenom. Det kan vara dagstidningar, branschtidningar för personer med samma yrke och intressen som deltagarna i gruppen eller informationsmaterial från den egna arbetsplatsen, skolan eller organisationen. Lagen får sedan mellan tio och femton minuter på sig att samla in poäng. DET ÖPPNA KLASSRUMMET 9

10 Nu är det poängjakt! Ni ska hitta: En svensk tjej som ser tjejig ut En person utan någon synlig funktionsnedsättning En ljushyad kille som ser manlig ut En man i medelåldern som ser manlig ut En kvinna som ser manlig ut En äldre mörkhyad kvinna En homosexuell person som har en hög position i samhället En person med någon synlig funktionsnedsättning En vit heterosexuell man med hög position i samhället En kvinna med utländsk bakgrund som har en hög position i samhället En kvinna med svensk bakgrund som har en hög position i samhället En ung muslim som ser glad ut En heterosexuell person En homosexuell person En homosexuell kvinna med utländsk bakgrund En vit person som har en låg position i samhället En mörkhyad homosexuell man En vit person utan några religiösa symboler Återsamling och statistik När lagen är tillbaka är det första steget att räkna poäng och göra statistik utifrån vad de har samlat in. Hur många har hittat En mörkhyad homosexuell man eller En vit heterosexuell person med hög position i samhället? Och så vidare. Skriv upp poängen och upprepa högt, så att deltagarna får större möjlighet att se och höra. När alla har redovisat sina poäng kan du sammanfatta resultaten genom att läsa upp dem högt för gruppen. Diskutera vilka som är över- respektive underrepresenterade i resultaten: Vilka hittades först? Hur kommer det sig? Vad var svårt att hitta? Vilka hittade man inte alls? Är orsaken till att vissa är svåra att hitta att de knappt existerar, att de inte riktigt får synas eller att vissa personer och företeelser inte syns trots att de finns där? Fick personerna uttala sig i artiklar eller var de bara med på bild? Hur har bilderna tolkats? Låt deltagarna diskutera kring kriterierna för de kategorier som hittats. På bilderna syns oftast bara en liten del av varje persons identitet. Om det inte är tydligt på bilden vad personen har för etnicitet, sexuell läggning, funktionsförmåga eller kön, vad lägger vi då själva in? Hur har deltagarna tolkat personerna på bilderna? Hur har man bestämt vem som är heterosexuell? Vad som är tjejigt och killigt, kvinnligt och manligt? Vem som är en svensk person? Vem är en person med utländsk bakgrund? Diskutera gärna kring alla de egenskaper som efterfrågas i listan på personer. 10 DET ÖPPNA KLASSRUMMET

11 Be lagen redogöra för hur de tänkt. Skapa utrymme för olika lösningar och synsätt. Låt deltagarna resonera kring sina egna föreställningar om personerna på bilderna och runt de problem som finns med att stoppa in folk i fack. Hur skildras olika grupper? Därefter är det dags att gå vidare och fokusera på hur personer ur olika grupper skildras på olika sätt. Normer behöver inte nödvändigtvis handla om vad som är det vanligast förekommande. Det kan vara mer subtilt än så, det kan till exempel handla om hur olika personer beskrivs och framställs med rubrik och bildtext, hur bilderna är komponerade och vilka sammanhang de får vara med i. Låt lagen jämföra bilderna ur varje enskild kategori. Låt dem till exempel börja med att titta på alla bilder med En ljushyad kille som ser manlig ut och jämföra dessa. Därefter går laget vidare och diskuterar bilderna i nästa kategori, i valfri ordning. Diskutera i lagen: Vad har bilderna i den här kategorin gemensamt? Tittar personerna in i kameran? Ur vilka vinklar är bilderna tagna? Är det mörka eller ljusa färger? Får deltagarna en positiv eller negativ känsla av bilderna? Ger bilden ett intryck av till exempel styrka och förtroende, eller av svaghet och kyla? Låt laget själva försöka sätta ord på vilka intryck bilderna ger. Låt lagen därefter jämföra det sammantagna intrycket av bilder ur olika kategorier: Varför framställs personer ur vissa grupper på mer fördelaktiga sätt? Vilka tjänar på det? Vad får det för konsekvenser att personer skildras på olika sätt beroende på vilken grupp de tillhör eller anses tillhöra? Hur påverkar det samhället och våra föreställningar om olika personer och grupper? Avslutande reflektioner Om det behövs kan det vara på sin plats med en summering av samtalen och poängletandet. På vilka grunder läser vi av människor? Vad finns det för synliga och osynliga kriterier när vi läser av personer? Vilka grupper har bäst position i vårt samhälle? Bra position kan handla om allt från att ses som normal, till att bli tagen på allvar, att få göra sin röst hörd eller inneha höga chefs- och politikerposter. DET ÖPPNA KLASSRUMMET 11

12 Metod: Ett steg fram Ur: Bryt! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet Utgivet av RFSL Ungdom 2011 Vilka möjligheter en person har till arbete, bostad och utbildning varierar mycket beroende på exempelvis personens hudfärg, kön och sexualitet, vilken klass den kommer ifrån och vilken funktionsförmåga den har. Syftet med den här övningen är att få syn på orättvisorna kring de fördelar och nackdelar som personer och grupper kan få av att följa respektive bryta mot normer. Material Eventuellt kopierade rollkort från sid 14, lika många som antalet deltagare. Gör så här Börja med att läsa igenom påståendena på sid 15 innan du gör övningen. Välj ut de påståenden som du tycker passar bäst för gruppen och ditt syfte med övningen. Övningen kan göras i två versioner. I båda fallen behöver ni tillgång till ett relativt stort och öppet rum. Antingen kan deltagarna utgå från sig själva, eller så kan deltagarna göra övningen genom att få kort med roller som de sedan ska utgå ifrån. Att utgå ifrån sig själv Om du väljer att göra denna version är det viktigt att du och gruppen känner varandra ganska väl. Fördelen med denna version är att deltagarna i högre grad kan få syn på hur de själva påverkas och gynnas av olika normer. Reflektera gärna själv i förväg kring hur gruppen fungerar: Hur kommer övningen att tas emot? Finns det motsättningar i gruppen som riskerar att förstärkas? Om du känner dig osäker på något av detta kan det vara bättre att göra versionen med rollkorten. Gör du den här versionen kan du gärna poängtera för deltagarna att det är fritt fram att ljuga om man vill det och att ingen kommer att kontrollera om de ljög. Det kan skapa ytterligare trygghet i gruppen. Att utgå ifrån rollkorten Väljer du att göra versionen med rollkorten är det viktigt att poängtera för deltagarna att de inte får visa eller berätta om sina kort för varandra. Dela ut korten och be alla att läsa tyst för sig själva vad som står på deras kort. Du kan också läsa upp rollerna för deltagarna en och en. Be alla att fundera en stund på egen hand över sin roll: Hur bor de? Med en eller flera personer? Vad har deras roll för bakgrund? Vad gör de på dagarna? På kvällarna? Vad drömmer de om? Ett steg fram Be gruppen att under tystnad placera sig på en linje i rummet bredvid varandra. Berätta för deltagarna att du kommer att läsa upp ett antal påståenden. Varje gång ett påstående stämmer in på en själv eller ens roll skall man flytta fram, annars skall man stanna kvar på samma plats. Börja med att läsa upp några enklare påståenden 12 DET ÖPPNA KLASSRUMMET

13 som gruppen ska ta ställning till för att låta alla prova på hur det går till. Det kan till exempel vara påståenden som Jag gillar vaniljglass, Jag tycker om musik eller Det bästa jag vet är slaskiga vinterdagar. Gå sedan vidare till att läsa upp påståendena på sid 15. Läs upp påståenden sakta, ett i taget. Ta en paus mellan varje påstående för att ge deltagarna tid att fundera, eventuellt flytta fram och se sig omkring var de andra befinner sig. Ibland kan det underlätta för gruppen att påståendet läses upp, till exempel: Jag har ett EU-pass, och sedan förtydligas: Har du/din roll ett EU-pass, ska du alltså flytta framåt. När alla påståenden har lästs upp gäller det att stanna kvar på den plats man har hamnat. Be deltagarna att stanna kvar eller ännu hellre sätta sig på golvet. Om deltagarna har haft roller, be dem att berätta om sina roller för varandra. Låt dem diskutera med den som hamnat närmast om hur det kommer sig att de hamnat just där. Diskutera Samla ihop gruppen och diskutera tillsammans: Var något påstående oklart eller svårt att ta ställning till? Varför? Hur kändes det att ta ett steg framåt? Hur kändes det att stanna kvar? Vad händer när man hamnar långt bak eller långt fram? Vad ser man? Vad innebär det i en persons vardag att vara någon som hamnar långt fram? Vilka fördelar får man? Hur påverkar det samhället att vissa personer har fördelar gentemot andra? Hur kan man gå vidare när man har fått kunskap om de fördelar och nackdelar man får i samhället? Vad kan man göra för att motarbeta dessa orättvisor? Om rollkorten Om man har använt rollkorten är det viktigt att diskutera hur deltagarna har förhållit sig till dessa. I rollkorten finns bara en liten del av varje persons identitet med. Om det inte är utskrivet vad personen har för etnicitet, sexuell läggning, funktionsförmåga eller kön, vad lägger vi då själva in? Fråga deltagarna om hur de har tagit ställning till påståendena. Dessa frågor är viktiga för att deltagarna ska kunna få syn på sina egna normer och föreställningar: Hur tog man ställning till påståendet när informationen på kortet inte var tillräcklig? Vilket kön gav man sin roll? Vilken hudfärg? Vilken sexuell läggning? Vilken bakgrund? Låt deltagarna berätta vad som stod på deras rollkort och vad de själva lade in. Vad var det som fick en att ge sin roll de egenskaperna? Låt deltagarna reflektera kring vad de tog för givet, vad de lade in i rollen och varför de gjorde det. DET ÖPPNA KLASSRUMMET 13

14 Roller (kopiera och klipp isär korten): Du är en judisk man i trettioårsåldern. Du är skådespelare men jobbar som vårdbiträde. Du är dotter till en amerikansk ambassadör. Du är kristen och bor i Sverige. Du går i en skola för synskadade. Du är en sjuttonårig tjej som inte avslutat grundskolan. Du jobbar på en snabbmatskedja. Du är gift och sitter i kommunfullmäktige. Du har tre barn och har anlitat en barnflicka. Du har dyslexi. Du är en kille som har flytt med din familj från Irak. Du går i nian och drömmer om att bli läkare. Du är en femtonårig tjej. Du bor hemma hos dina föräldrar i en by i Västerbottens inland. Du är adopterad. Du är en kille som bor i en storstadsförort. Din mamma jobbar som städare, din pappa är arbetslös. Du är singel och strax över trettio. Du är gymnasielärare och bor kvar i din hemstad på Sveriges västkust. Du är en man i femtioårsåldern. Du jobbar som polis. Du har nyss skilt dig från din make. Du är en heterosexuell tvåbarnsmamma som jobbar som säljare av kontorsmaterial. Du bor i en villa. Du är en tjugoettårig samisk tjej. Du jobbar på kontor och sitter i rullstol. Du är dotter till en undersköterska och studerar ekonomi på universitetet. Du spelar innebandy på fritiden. Du är född i en tjejkropp men har känt sen dagis att du egentligen är en kille. Dina föräldrar är lärare. Du är en trettioårig kvinna. Du pluggar på universitetet och har bott i Sverige i fem år. Du lever som gömd flykting. Du bor tillsammans med din familj i ett rum i en lägenhet. Du är en heterosexuell man som arbetar som dansare på operan. Du är uppvuxen i ett litet samhälle i södra Sverige. Du är ordförande i en partipolitisk ungdomsorganisation. Dina föräldrar kom till Sverige från Chile på 70-talet. Du är en kvinna som jobbar inom vården. Du har bott i Sverige i fjorton år. Du bor med din flickvän i en förort. Du är sjutton år, du går samhällsprogrammet på gymnasiet och har nyligen blivit förälder. Du är en muslimsk tjej. Du bor med dina föräldrar som är djupt troende. Du pluggar till jurist på universitetet. Du är en vit kille på tjugofem år som pluggar på Handelshögskolan. Du spelar tennis på fritiden.

15 Gå ett steg fram om påståendet stämmer in på din roll: Mina högtider har en röd siffra i almanackan. Ingen har frågat mig om jag är kille eller tjej. Jag behöver inte snåla i slutet av månaden. Ingen har förklarat mitt humör med att jag har mens. Mina möjligheter att få jobb påverkas inte negativt av vad jag heter. Mitt förstaspråk, min religion och min kultur respekteras i samhället som jag lever i. Jag reser vart jag vill utan att jag i förväg behöver ta reda på om det finns några funktionshinder på flyget, tåget eller bussen. Jag är inte rädd för att stoppas av polisen. Jag kan köpa hudfärgade plåster som liknar min hudfärg. Jag har aldrig blivit kallad något nedlåtande som syftat på min sexuella läggning eller mitt könsuttryck. Jag har aldrig blivit kallad något nedlåtande som syftat på min hudfärg eller vilken del av världen som jag kommer ifrån. Jag kan komma in på offentliga simhallar utan att ägna en tanke åt vilket omklädningsrum jag ska använda. Folk kastar sällan eller aldrig skeptiska blickar åt mitt håll när jag går på stan. Ingen har frågat mig var i världen jag kommer ifrån egentligen. Jag tog mig in i den här byggnaden och rummet utan att tänka på trösklar och trappor. Jag har inte haft några ekonomiska svårigheter. Jag har ett EU-pass. Jag har aldrig skämts för mitt hem eller mina kläder. Inga politiker eller debattörer skulle ifrågasätta min lämplighet att vara förälder. Jag känner att människor lyssnar på mig och tar mina åsikter på allvar. I närheten av där jag bor finns det ålderdomshem och ungdomsgårdar med personal som talar mitt förstaspråk. Jag kan besöka myndigheter utan att en tolk behöver finnas till hands. Jag kan gå hand i hand på stan med någon jag har ihop det med utan att få konstiga blickar. Varje dag kan jag läsa i tidningen om framgångsrika människor med samma hudfärg som jag själv har. Om jag var på besök i riksdagen skulle folk lätt kunna ta mig för en riksdagsledamot. Jag behöver inte leta extrapriser när jag handlar mat. Mina föräldrar och lärare har fått mig att känna att jag kan bli vad jag vill. Jag känner mig sällan rädd när jag är ute på stan om kvällarna. Jag bor i ett område med relativt låg arbetslöshet. Det är lätt att få tag på samhällsinformation på mitt förstaspråk. Ingen har kallat mig för lilla gumman. Jag är inte på min vakt när jag går förbi en grupp män sent på kvällen. Jag behöver inte oroa mig för att min lön är lägre än kollegornas bara på grund av mitt kön. Jag har aldrig behövt berätta för mina släktingar vilken sexuell läggning jag har. DET ÖPPNA KLASSRUMMET Ur: Bryt! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. Utgivet av RFSL Ungdom

16 Övningar: Tolerans Ur: Någonstans går gränsen. Utgivet av RFSL Stockholm 2004 Ofta talas det om att vuxenvärlden ska lära barn och ungdomar att tolerera människor som är annorlunda. Men vem bestämmer vad som är annorlunda och hur fungerar egentligen denna tolerans? Vad är skillnaden i att bli tolererad och att tolerera och varför känns det sällan som en komplimang att bli tolererad? Övningarna i detta avsnitt syftar till att problematisera den makt en person som tillhör normen har, som kan välja att tolerera någon annans utseende och livsval. Alla deltagare får pröva på positionen att tolerera och positionen att bli tolererad, och utifrån det har ni sedan ett samtal om normer. Övning: Jag tolererar ditt utseende 1. Sitt två och två. A ska nu kommentera sådant som är synligt hos B utan att komma med värdeomdömen. A försäkrar dessutom B med en mening om att hen tolererar/accepterar detta. Till exempel: Jag accepterar att du har glasögon. För mig är det helt okej att du har tagit på dig bruna skor idag. Jag tolererar att ditt hår har den där färgen. B säger tack efter varje gång denne blir tolererad. Ta flera meningar åt gången, byt sedan roller i paret så att båda får pröva att tolerera och acceptera. Byt flera gånger. 2. A väljer något av påståendena och utvecklar detta. Hen understryker nu att B är bra trots detta, att det inte gör någonting. A är så välvillig hen bara kan. B fortsätter att säga tack. Byt inom paren. Bryt parövningen och samtala i helgrupp om hur det var och kändes. Vilka påståenden blev komiska, vilka blev irriterande? Kan man hitta några likheter mellan de saker som ledde till fniss respektive de som ledde till ilska? Hur kändes det att tolerera? Hur kändes det att bli tolererad? Övning: Jag tolererar dina val Material: Penna + papper. Gör denna övning efter att du genomfört övningen Jag tolererar ditt utseende. Den kan leda till starka reaktioner och det är viktigt att genomföra den fullt ut och se till att reda ut eventuella konflikter och känslor som kommer fram. Sitt två och två. A kommenterar nu att denne tolererar/accepterar saker hos B som har med den personens livsval eller situation att göra. Det kan vara både stora och små saker exempel: Jag har inga problem med att du spelar ishockey på din fritid. Jag accepterar att du har en pojkvän. Jag accepterar att du inte har en pojkvän. Byt roller. Diskussion: Vilka tolereras? Oavsett om ni gjort båda de tidigare övningarna eller bara den första, avsluta med denna diskussion. 1. Låt alla säga något om övningen och hur de tänker att det känns att bli tolererad/accepterad. Vad är bra och vad är dåligt med tolerans? Skriv upp det eleverna 16 DET ÖPPNA KLASSRUMMET

17 säger på tavlan i två spalter, Bra och Dåligt. Vilken sida fick flest kommentarer? Håller alla med om det som skrivs eller kan man tycka annorlunda? 2. Skriv ned några grupper av människor på tavlan. Fattiga, Ungdomar, Homosexuella, Journalister, Invandrare, Rika, Blonda, Landsbygdsbor, Heterosexuella, Funktionshindrade, Mörkhyade, Direktörer, Lärare, Arbetslösa. 3. Be eleverna om förslag på fler kategorier. Diskutera tillsammans vilka grupper det oftast pratas om när det handlar om att tolerera eller acceptera? Ringa in dessa. Vilka grupper finns det som sällan eller aldrig sätts samman med detta begrepp? Jämför likheter och skillnader mellan de inringade och de andra. 4. Uppmana eleverna att fundera tyst för sig själva och skriva ned i vilka situationer de själva känner sig hänvisade till normens gillande eller ogillande i verkliga livet. Hur är det att bli tolererad/accepterad? När är man själv en del av normen och kan välja att tolerera eller inte tolerera, acceptera eller förkasta? De som vill berättar för gruppen, men det är viktigt att göra det frivilligt. Värderingsövning: Vad är svenskt? Ur Forum för levande historia, lektionsupplägg utifrån seriealbumet Sofia Z-4515 Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån vem man frågar. Pedagogen frågar eleverna vad som är svenskt. Det som eleverna svarar skrivs upp på tavlan helst genom enbart enstaka ord (exempelvis skog, köttbullar, midsommar). Eleverna kan även först skriva ned sina tankar individuellt på ett papper eller tillsammans i par. För sedan en gemensam diskussion i gruppen kring de ord som kommit fram: Vad är svenskt? Vem bestämmer vad som är svenskt? Finns det något som är svenskt? Finns det några i det svenska samhället idag som du tror inte känner sig som svenskar / som en del av det svenska samhället? Vad kan det i så fall bero på? Är det viktigt att definiera vad som är svenskt? DET ÖPPNA KLASSRUMMET 17

18 Ungdomarna ska inte själva behöva göra jobbet Sanna MacDonald Ur lrbloggar.se/detoppnaklassrummet den 17 augusti 2014 Titt som tätt kommenterar skolungdomar här på bloggen. Ungdomar som kanske själva bryter mot cisheteronormen eller som har ett stort engagemang för framförallt hbtq-personers rättigheter. Ungdomar som mår dåligt i sin skolvardag och ungdomar som går i en skola där de inte finner att de har stöd från de vuxna, en skola där värdegrundsarbetet är dåligt eller totalt obefintligt. Och de vet inte vem de ska vända sig till. Mina känslor inför dessa ungdomar och deras funderingar är blandade. Å ena sidan tänker jag: Wow! Engagerade ungdomar! Modiga ungdomar! Och jag vill stötta dem att våga prata med sina rektorer och lärare, tipsa dem om material från nätet som de kan använda sig av i sitt påverkansarbete. Jag känner igen mig själv i dem, eftersom även jag var en tonåring som vågade säga vad jag tänkte och tyckte. Jag var den där eleven som diskuterade med lärarna, som var ordförande i elevrådet, som i ganska hög utsträckning vågade stå emot alla starka normer och gick min egen väg. Och just därför blir jag på samma gång ledsen. Tom inombords, och jävligt förbannad. För dessa elever borde inte behöva ta fighten själva. De borde ha någon i skolmiljön som de vet prioriterar alla elevers trygghet, på alla plan. De borde ha skolledningens stöd utan att själva behöva be om det. Dessutom vet jag att just dessa ungdomar, som i sitt eget namn kommenterar på min blogg eller som räcker upp handen under ett offentligt prideseminarium, ofta är starka och trygga i sig själva. Men det finns så många fler ungdomar i skolan, som inte vågar. Som tiger sig igenom skoldagarna, som helt och hållet hamnar i periferin eller som kämpar sig blå för att det inte ska märkas att de är annorlunda. Vissa lyckas väl med det, andra inte. Så, alla ni lärare och annan skolpersonal som läser det här: Kom ihåg att det är en enormt brokig skara ungdomar ni möter nu vid skolstarten, även om det inte syns eller märks vid en första anblick! Ungdomar som mer eller mindre väl passar in i de starka normer, rörande bland annat kön och sexualitet, som råder i skolan och i hela samhället. Ungdomar som gör sitt yttersta för att passa in, ungdomar som inte alls vill eller kan passa in, men som kanske ändå försöker för att över huvud taget fixa skoldagen och vardagen. Ungdomar som känner sig utanför, osynliga, missförstådda, som mår dåligt, känner sig och faktiskt blir utsatta. Det är ert vårt! jobb att stötta dem och att se till att ingen utsätts för kränkningar. Att göra deras skoldag uthärdlig och trygg. Att få dem att känna sig sedda och inkluderade. Att visa för dem att vi finns där för alla, och att vi tar vårt likabehandlingsuppdrag på största möjliga allvar. Hur vi gör det är svårt att formulera i ett par textrader, men material och kunskap att inhämta finns på många ställen, bland annat i den här bloggens arkiv. Viktigast är att viljan finns, på riktigt, och att vi är beredda att kritiskt granska vår undervisning och vårt förhållningssätt i klassrummet. 18 DET ÖPPNA KLASSRUMMET

19 Hur får vi med oss hela personalen i likabehandlingsarbetet? Sanna MacDonald Ur lrbloggar.se/detoppnaklassrummet den 3 oktober 2014 Att få alla med sig på likabehandlingståget är givetvis helt och hållet avgörande för att en skola ska kunna fullfölja sitt likabehandlingsuppdrag. Däremot är det inte helt enkelt, eftersom långt ifrån alla som arbetar inom skolan ens förstår vikten av ett fungerande likabehandlingsarbete. Alla håller säkerligen med om att skolan ska vara en trygg plats, fri från kränkningar och diskriminering, men få inser att det behövs mer än ett gott hjärta och respekt för människors lika värde för att detta ska uppnås i praktiken. Själv har jag inga färdigformulerade lösningar, men väl några tips på och tankar om vad som är viktigt, eller helt grundläggande, för att likabehandlingsplanerna ska bli något mer än bortglömda dokument i en hylla eller på hemsidan. 1. Ledningen tar likabehandlingsuppdraget på allvar Denna punkt är nummer ett för att en skola på riktigt ska kunna arbeta såväl främjande som förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling. Som engagerad lärare kan du läsa på, agera medvetet i klassrummet och sprida vidare dina kunskaper i de delar av personalgruppen som är mottagliga för det men du ska inte behöva göra jobbet ensam. Ledningen bär ansvaret för att likabehandlingsplaner skrivs, implementeras och hålls levande på arbetsplatsen, och för detta kan även de behöva mer kunskap; kring diskrimineringslagen, kring främjande och förebyggande arbete samt kring exempelvis genus och normkritisk pedagogik. Och hur gör man då, om man som enskild lärare eller elev känner att likabehandlingsarbetet ständigt åsidosätts? Uppsök ledningen och tala om detta! Eller, om detta inte fungerar: Vänd dig till skolchefen! 2. Ta tillvara kompetensen i personalgruppen, eller bjud in någon utomstående Det är inte alltid så att ledningen, eller ens kuratorn och sjuksköterskan, har alla de kunskaper och erfarenheter som behövs för att likabehandlingsarbetet ska fungera så bra som möjligt och för att alla perspektiv ska inkluderas. Därför är det viktigt att alla de kompetenser som finns i personalgruppen tas tillvara under skrivandet och implementeringen av likabehandlingsplanen. Någon i personalen kanske har bra koll på genus- och hbtq-frågor, någon annan vet mycket om antirasistiskt arbete och någon tredje kanske har goda kunskaper om tillgänglighetsfrågor och olika funktionsvariationer. Låt dessa kompetenser komma till användning! Och saknas tillräcklig kompetens i någon fråga: Bjud in någon utomstående som kan bidra med denna kompetens! DET ÖPPNA KLASSRUMMET 19

20 Fristående föreläsningar under konferenstid och studiedagar är ett sätt att ge alla i personalen grundläggande koll på diskrimineringsgrunder, normer och specifika frågor rörande exempelvis hbtq, etnicitet och funktionalitet men det får inte stanna där. I slutändan handlar inte likabehandlingsarbete om enstaka diskussioner eller om något som sker vid utsatta tillfällen, utan det handlar om att finna nya förhållningssätt som leder till att elevers lika rättigheter, möjligheter och rätt till en trygg och diskrimineringsfri skolgång främjas hela tiden. 3. En konkret och tydlig likabehandlingsplan Hyllvärmare är det ord som ofta används när man pratar om planer i allmänhet, och kanske likabehandlingsplaner i synnerhet. Dessa skrivs för att de måste skrivas, de innehåller många vackra ord (kanske färdiga formuleringar från DO:s material) men få vet egentligen vad som står i dem, eller än mindre hur de ska arbeta för att främja och förebygga allt som står uppräknat i planerna. Kanske brister det i kartläggningsarbetet, kanske brister det i vilka åtgärder som anses behövas, men säkert är att det ofta brister på något sätt. En likabehandlingsplan ska inte bara vara en plan som skrivs för att den måste skrivas, den utgör trots allt grunden för en skolas likabehandlingsarbete. Och för att kunna göra en ordentlig kartläggning, för att kunna finna de rätta främjande och förebyggande åtgärderna behövs väldigt ofta mer kunskap, kanske främst kring det främjande arbetet. Kartläggningen måste göras med omsorg, åtgärderna måste vara tydliga och konkreta, och de bör omfatta samtliga diskrimineringsgrunder. Detta låter som en självklarhet, men det är det tyvärr inte. Återigen: Ta tillvara på kompetenser som finns i personalgruppen, samt även: 4. Låt eleverna vara delaktiga i arbetet På min förra arbetsplats lät vi en hel temavecka om likabehandling ligga till grund för såväl uppdateringen av likabehandlingsplanen som det fortlöpande likabehandlingsarbetet under läsåret. All personal fick utbildning i diskrimineringslagen och i normkritik, och sedan utbildades eleverna i detsamma. Vi hade diskussioner, såg filmer och gjorde övningar och uppgifter som på olika sätt öppnade deras ögon kring normer rörande kön, sexualitet, funktionalitet, religion, ålder och etnicitet. Därefter fick alla elever fylla i en omfattande enkät där det dels ställdes generella frågor om mående, trygghet, diskriminering och kränkande behandling, och dels specifika frågor utifrån varje diskrimineringsgrund. De fick även skatta sina egna kunskaper om de olika diskrimineringsgrunderna samt tala om vilka av dessa vi och de själva ville och behövde veta mer om. Sist i enkäten fanns möjlighet till fritextsvar. Utifrån hela temaveckans arbete och enkätsvaren kunde vi sedan ganska lätt se vad vi behövde arbeta mer med, gällande såväl främjande som förebyggande likabehandlingsarbete. På köpet blev både elever och personal mer medvetna. Det blev även tydligt att likabehandlingsuppdraget kräver en hel del kunskap kunskap som först då den inhämtats kan omsättas i praktiken och bli en del av det vi gör precis hela tiden. 20 DET ÖPPNA KLASSRUMMET

21 FOTO: PETER KNUTSON Det är när lärare inspirerar varandra som det händer något Sara Lövestam är sfi-lärare i Stockholm, författare och medlem i Lärarnas Riksförbund. Det bästa med att vara lärare tycker hon är att en gör skillnad, en förmedlar kunskap som kommer att behövas och kan ge insikter som förändrar eleven. Det bästa med att vara författare tycker hon är att få skriva de böcker som hon själv skulle vilja läsa. Sommaren 2015 kom hon ut med sin första ungdomsbok, Som eld. Som eld handlar om två tjejer med olika bakgrund som blir kära i varandra. Att få känna igen sig menar Sara Lövestam är väldigt viktigt. När jag var ung läste jag inte en enda bok om kärlek mellan tjejer, berättar hon. Samtidigt menar Sara att hon inte är en författare med en agenda. I sitt liv har hon haft anledning att ifrågasätta normer, men i första hand skriver hon av lust. Jag älskar berättelser. Men visst finns det en koppling mellan normer och klyschor och när man skriver böcker strävar man efter att undvika klyschor. Då blir man lite mer medveten om vad en norm är. Säger jag punkare får du en bild i huvudet och säger jag invandrarkvinna en annan. Det finns många grupper som ofta porträtteras utifrån, till exempel transkvinnan är oftast objekt i en berät- DET ÖPPNA KLASSRUMMET 21

22 telse, men sällan subjekt. Då tänker jag att jag skulle vilja läsa en berättelse där hon är betraktaren istället. Att försöka vända på perspektiven är en del av mitt författarskap. Är lärare generellt medvetna om sin roll som normbärare och normbrytare, tror du? Som människor kategoriserar vi väldigt mycket hela tiden. Jag tror att alla lärare behöver arbeta med det här. Det är väldigt befriande också att upptäcka att man har kategoriserat fel. Det kan till exempel vara att upptäcka att den här tysta kvinnan som inte tar någon plats i klassrummet har jättemycket att säga bara hon får frågan. Bara för att någon kommer från ett visst land ska man heller inte utgå från att personen håller med det landets regerings åsikter eller att personen har sin identitet i det landets nationalitet. Ofta handlar det förstås inte bara om hur läraren uttrycker sig, utan lika mycket om vad eleverna säger till varandra eller rakt ut i klassrummet. Sara berättar om en elev som hasplade ur sig att hbtq-personer är sjuka och inte borde få finnas och att läraren då bara svarade ja, så kan man ju tycka och fortsatte lektionen. Som lärare vill man ha en bra stämning i klassrummet. Men ibland kan det leda till att lärare slätar över saker som sägs. Ibland vill man att lektionen bara ska fortsätta, ibland är man rädd att sätta igång en svår diskussion som man inte vet var den kommer landa. En del lärare känner nog heller inte riktigt till vilken viktig roll de kan spela, att om de bara skulle säga Jaha, tycker du det, det tycker inte jag. Jag tycker att hbtqpersoner ska ha de här och de här rättigheterna så kan det räcka. Vems ansvar är det att ta upp om normer och lärarens roll? Kollegor och fackförbund, tycker jag. Det funkar bäst om det kommer från vårt håll istället för att nu har regeringen bestämt att vi ska gå en jävla hbtqcertifieringskurs Inte för att kurser är dåligt, men det är framförallt när lärare inspirerar varandra och när man pratar om det på lärarmöten och så som det händer något. Som lärare och människa så ser man ju inte normer förrän man står utanför den och därför behöver man påminnas om det. Bara en påminnelse till varandra om att det kan finnas personer som inte är cis i ens klassrum kan göra jättestor skillnad! Är det fackets roll att engagera sig för ett öppet klassrum? Ja, det här är ju vårt fackförbund och då är det ju viktigt att allas våra frågor tas upp. Det är viktigt att vi är på plats, som under Stockholm Pride, och att vi har ett inkluderande tilltal genomgående i hela tidningen och i vårt arbete. Intervju genomförd av Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening, den 28 maj DET ÖPPNA KLASSRUMMET

23 Vilket inflytande och handlingsutrymme har du och andra på din skola och i ditt fackförbund? För hoppningsvis har du i detta kompendium fått lite inspiration om hur du som lärare eller annan verksam inom skolan kan arbeta normkritiskt. Dels vad du själv kan göra i det egna klassrummet, dels vad du kan göra tillsammans med andra på skolan. Tillsammans är vi starka och tillsammans med andra kan vi skapa förändring. Därför är det viktigt att det på skolan finns såväl facklig som elevfacklig representation. Både som anställd på en skola och som elev har du rätt att organisera dig med kollegor/klasskompisar för att få bättre villkor. Lärarnas Riksförbund är ett fackförbund för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. En av de viktigaste uppgifterna för förbundet är att stödja medlemmarna med samlade erfarenhet och kunskap om skolvärlden och läraryrket. Som medlem i förbundet får du bland annat trygghet i anställningen, stöd och råd vid löneförhandling och bättre möjligheter att påverka dina arbetsvillkor. Är du inte redan medlem i Lärarnas Riksförbund eller om det saknas ett lokalombud på din skola, kontakta oss på eller gå in på för att få mer information. Som blivande lärare eller studie- och yrkesvägledare är det betydelsefullt att organisera sig. Det är helt gratis att vara medlem i Lärarnas Riksförbund Studerandeförening under studietiden. Som medlem får du viktig information och kan knyta viktiga kontakter inför ditt kommande yrkesliv. Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening arrangerar därtill en rad föreläsningar och helgkurser samt utåtriktade aktiviteter varje termin under mottot Engagerad hellre än likgiltig. Ett populärt tema under dessa har bland annat varit just normkritik. Kontaktuppgifter hittar du på lr.se/lrstud. För elever finns två stora elevorganisationer, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd, men också andra ungdomsorganisationer som arbetar med grupper på skolor, som exempelvis RFSL Ungdom. Att anställda och elever ansluter sig till fackförbund eller organisationer, och att de fackliga representanterna inom en skola samarbetar för att nå gemensamma mål stärker alla och är en bra grund för förändringsarbete. Checklistan Inspirerat av checklistan i kapitlet Börja förändringen i Bryt! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet, utgivet av RFSL Ungdom Begränsande normer och strukturer kan finnas i arbetslag och i klasser, men även inom organisationerna. Kolla checklistan på nästa sida och diskutera med såväl arbetsgivare, kollegor och elever om hur inflytande och handlingsutrymme för olika personer ser ut på just er skola och/eller i er fackliga eller elevfackliga organisation. DET ÖPPNA KLASSRUMMET 23

24 Checklistan: Inflytande Har arbetsplatsen kollektivavtal? Finns det en facklig representation på skolan? Finns det ett elevråd/elevkår på skolan? Finns det grupper eller intresseföreningar utifrån behov inom de fackliga/elevfackliga organisationerna? Till exempel en jämställdhets- eller hbtq-grupp. Vem bestämmer? Vem får formulera problem och lösningar? Vems förslag antas? Vems intressen tillvaratas och vems glöms bort? Fördelning av pengar Finns det en budget för jämlikhets- och antidiskrimineringsarbete? På vilka delar läggs de mesta resurserna i verksamheten och vilka är med i dessa delar? Behöver man anställa eller vidareutbilda någon för att leda jämlikhets- och antidiskrimineringsarbetet? Hur kan man planera och styra finansiering så att alla kan ta en viss del av sin tid till detta arbete? Tillgängliggör Måste man kunna gå uppför trappor eller ta sig över trösklar för att ta sig in i lokalerna? Är utrymningsvägar tillgängliga för alla oavsett funktionsförmåga? Om det finns rullstolsramp eller hiss, vet i sådana fall alla som använder sig av lokalerna hur man använder sig av dessa? Finns det hörselslinga i lokalerna? Är lokalerna inredda så att det är lätt att ta sig fram oavsett synförmåga? Finns organisationens material på flera språk, på lättläst svenska, i blindskrift? När man ska göra nytt material, väljer man i sådana fall layout, färger och typsnitt utifrån ambitionen att det ska vara tillgängligt? Mångfald och representation Hur ser mångfalden på skolan/i organisationen ut? Är några grupper över- eller underrepresenterade? Är det skillnad om man jämför vilka som är aktiva i toppen och nedåt? Vilka representerar organisationen/verksamheten utåt? Hur påverkar det vilka som söker sig till organisationen/verksamheten? Måste man ange kön när man blir medlem eller anställs? Vilka alternativ finns i så fall? Om man bara har alternativen man och kvinna så riskerar man att exkludera transpersoner. Finns det rasism på skolan/i organisationen? Hur kan man ändra på det? Finns det en intern jargong? Vad får det skämtas om och vem eller vilka sätter stämningen? Hur arbetar man för att alla ska kunna känna sig lika välkomna oavsett vilken religion eller trosuppfattning man har? Vad står det i informationsbroschyrer, på webben och i eventuell skol-/medlemstidning? Vilka kommer till tals och vilka syns på bilderna? 24 DET ÖPPNA KLASSRUMMET

25 Rutiner vid diskriminering och trakasserier Som medlem eller ombud för Lärarnas Riksförbund får du här vägledning om hur du kan agera och vem du kan vända dig till vid diskriminering och trakasserier i arbetslivet. Vad kan du som medlem i Lärarnas Riksförbund göra och vem kan du vända dig till om du blir diskriminerad eller trakasserad? Som medlem ska du vända dig till ditt fackliga ombud om du har blivit utsatt för diskriminering. Det är i första hand Lärarnas Riksförbund som företräder en medlem i dessa situationer. Diskrimineringsombudsmannen (DO) kan bara företräda en medlem om Lärarnas Riksförbund inte gör det. Arbetsgivare ska ha en policy med rutiner för utredning och åtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier. Om du har blivit utsatt för trakasserier så bör det i en sådan policy framgå vem du ska vända dig till för att anmäla detta. Om det inte finns några rutiner för detta bör du se till att någon företrädare för arbetsgivaren få kännedom om att du känner dig trakasserad. När arbetsgivaren får kännedom om detta träder nämligen skyldigheten att utreda och vidta åtgärder i kraft. Om du saknar förtroende för arbetsgivarens representanter eller om arbetsgivaren inte vidtar några eller tillräckliga åtgärder så bör vända dig till Lärarnas Riksförbunds ombud. I detta sammanhang kan det vara värt att påpeka att en arbetsgivare inte får utsätta den som har anmält diskriminering eller trakasserier för bestraffningar eller hämndaktioner. Det innebär i så fall ett brott mot diskrimineringslagens förbud mot repressalier. Exempel på repressalier kan vara att få sämre löneutveckling, bli omplacerad, utfryst eller till och med uppsagd. Repressalieförbudet inkluderar även personer som medverkar i en utredning om diskriminerings eller trakasserier som rör någon annan. Om det du har blivit utsatt för är att betrakta som brottsligt enligt straffrättsliga bestämmelser så bör du vända dig till polisen och göra en anmälan. Det kan till exempel vara om du har blivit diskriminerad eller trakasserad genom förtal, ofredande eller misshandel. Vad kan du som ombud för Lärarnas Riksförbund göra om en medlem vänder sig till dig och hävdar att personen har blivit diskriminerad eller trakasserad? Om en medlem blir utsatt för diskriminering eller trakasserier så är det i första hand Lärarnas Riksförbund som ska företräda medlemmen, det vill säga utreda frågan och eventuellt påkalla tvisteförhandling mot arbetsgivaren om det finns grund för det. Om du som ombud för Lärarnas Riksförbund blir vidtalad av en medlem i ett diskriminerings ärende bör du kontakta en regional ombudsman för råd och stöd i den fortsatta hanteringen. Det är bara om Lärarnas Riksförbund av någon anledning väljer att inte gå vidare med ärendet som medlemmen ska vända sig till Diskrimineringsombudsmannen. Om medlemmen har blivit utsatt för brott i samband med diskrimineringen ska medlemmen få information om att det också är möjligt att göra en polisanmälan. Lärarnas Riksförbund företräder inte medlemmen vid en polisanmälan eftersom det ligger utanför gränsen för det facklig uppdraget. DET ÖPPNA KLASSRUMMET 25

26 Ordlista Efter att ha läst detta kompendium, kanske du funderar över betydelsen av vissa begrepp och ord. Här kan du läsa förklaringar till hur orden används. Det finns ofta olika sätt att förklara ord och begrepp. Vissa av orden ordlistan kan ha andra betydelser i andra sammanhang. Läs därför ordlistan nedan som en översiktlig introduktion till ett stort område. Cis-person En person vars juridiska kön, biologiska kön och könsidentitet är linjärt, hänger ihop och alltid har hängt ihop enligt normen. Exempelvis en person som föds med snopp, ser sig själv som kille och har könet man registrerat som kön i folkbokföringen. Ordet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra. Cis är latin för på samma sida. Diskriminering Att personer eller grupper indirekt eller direkt utsätts för orättvis behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsförmåga, ålder, könsidentitet eller könsuttryck. Etnisk.tillhörighet Tillhörighet till en grupp av människor som har samma kultur, talar samma språk eller kommer från samma område i världen som en själv. Etnocentrism Att en person sätter den egna kulturen i centrum och anser att dess kulturella synsätt och värderingar är de enda sanna och riktiga samt att alla andra borde dela och rätta sig efter dessa. Funktionsnorm Enligt funktionsnormen förväntas människor inte ha någon funktionsnedsättning och samhället organiseras i regel utifrån den normen. Att följa eller passera inom normen ger ekonomiska, politiska och sociala fördelar. Funktionshinder De problem som uppkommer när en person med någon form av funktionsnedsättning vistas i en miljö som inte är tillgänglig. Ett exempel kan vara när en person som sitter i rullstol inte kommer in i ett hus för att det bara finns trappor. Funktionshinder är något som finns i omgivningen: en person är inte funktionshindrad. Funktionsnedsättning En varaktig fysisk, psykisk eller begåvningsmässig nedsättning av en persons funktionsförmåga som beror på skada eller sjukdom. Genus Ett ord som syftar på det sociala könet, eller det sätt på vilket vi gör kön i samhället. Det handlar till exempel om hur vi hela tiden skapar normer för manligt och kvinnligt i vår vardag genom kroppsspråk, val av kläder, yrken, intressen och så vidare. Hur genus konstrueras beror på historiska, sociala och kulturella sammanhang. Vad som anses vara manligt eller kvinnligt är därigenom någonting som ständigt förändras. Heteronorm Enligt heteronormen förväntas människor vara antingen tjej eller kille och ingenting annat, och man talar om dessa två som motsatta kön. Tjejer och killar förväntas vara olika, feminina respektive maskulina. Alla förväntas vara hetero- 26 DET ÖPPNA KLASSRUMMET

27 sexuella och eftersträva monogama parförhållanden. Att följa eller passera inom normen ger ekonomiska, politiska och sociala fördelar. Homofobi En ideologi, uppfattning eller värdering som ger uttryck för en negativ syn på homosexualitet eller homo- och bisexuella. Homofobin överlappar ibland transfobin. Härskarteknik Härskartekniker är olika sätt som människor avsiktligt eller omedvetet använder sig av för att trycka ner andra personer. Härskartekniker har ofta funktionen att stärka eller att bevara normer och orättvisor. Identitet En människas uppfattning om vem hon är, något som påverkas av andras uppfattning om vem hon är. Intersektionalitet Ett perspektiv som används för att titta på hur olika maktordningar är sammanflätade med varandra och hur olika identiteter skapas som resultat av till exempel religiositet, kön, sexualitet, klass och ålder. Hur de olika aspekterna hänger samman ser olika ut beroende på person, grupp och sammanhang. Intergender En person som inte vill inordna sig i den traditionella uppdelningen i enbart kvinnor och män. Någon som identifierar sig som mellan eller bortom könen. Har inte att göra med hur ens kropp ser ut, utan vilket kön man känner sig som (könsidentitet). Jämlikhet Att sträva efter jämlikhet är att sträva efter alla människors lika värde och likhet inför lagen, samt lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Klass Skikt i samhället som skapas utifrån bland annat utbildningsnivå, hälsa, ekonomi och arbete. En samhällsklass är en avgränsad grupp i ett samhälle som har liknande socioekonomiska förutsättningar och/eller bakgrund. Kön Begreppet kön är en socialt konstruerad kategori som används för att dela in människor i grupperna kvinnor och män. Kön kan brytas ned i fyra olika delar: Biologiskt kön. Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Biologiskt kön avgörs av hur den fysiska kroppen ser ut. Juridiskt kön. Det kön som står registrerat i folkbokföringen, i pass eller legitimation. Juridiskt kön framgår också av en siffra i personnumret. I Sverige finns två bara juridiska kön: man eller kvinna. Alla barn som föds tilldelas ett juridiskt kön, baserat på ens biologiska kön. Könsidentitet. En persons självupplevda kön, det vill säga det kön du känner dig som. Ingen kan bestämma detta åt någon annan, och var och en har rätt att själv avgöra vilken könsidentitet man har. Könsuttryck. Hur en person uttrycker sitt kön. Det gör du till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, socialt beteende, röst samt om och hur du sminkar dig. Kränkning Uppträdande som är nedlåtande mot eller sårar en persons värdighet. Kränkningar kan vara fysiska och verbala handlingar såväl som psykosociala attityder, de kan också ta sig uttryck i texter och bilder. Likabehandling I lagen om likabehandling förbjuds diskriminering på följande grunder: kön, könstillhörighet/uttryck, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, natio- DET ÖPPNA KLASSRUMMET 27

28 nalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning samt någon annan orsak som gäller någon person (till exempel förmögenhet, graviditet, familjeförhållanden). Monogami Att ha sexuella- och/eller kärleksrelationer med bara en person i taget. En person som uteslutande väljer att ha monogama sexuella- och/eller kärleksrelationer kan sägas vara monoamorös. Maktstrukturer Strukturer på samhällsnivå som ger människor olika möjligheter och förutsättningar att påverka samhället och sitt eget liv. Vilka möjligheter och förutsättningar man har hänger ihop med till exempel ens klass, etniska tillhörighet, funktionsförmåga, hudfärg, sexualitet och religiositet. Normer Oskrivna regler, förväntningar och ideal som handlar om vad som anses vara positivt, önskvärt och fördelaktigt och vad som inte är det. Normer är situationsberoende, föränderliga över tid och formas utifrån maktförhållanden. Polygami Att ha sex- och/eller kärleksrelationer med fler än en person i taget. En person som väljer att ha polygama sex- och/eller kärleksrelationer kan sägas vara polyamorös. Privilegier Privilegier är fördelar och förmåner som personer eller grupper får i olika sammanhang utifrån sociala, kulturella, ekonomiska eller andra grunder. Privilegier handlar ofta om sociala och ekonomiska fördelar som personer eller grupper får utifrån rådande normer. Privilegium kan också vara lagstadgade, exklusiva rättigheter som staten ger till vissa personer eller grupper. Queer Ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men i grunden är ett ifrågasättande av heteronormen. Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. Queer kan åsyfta en önskan att inkludera alla kön och sexualiteter eller att inte behöva identifiera sig. Rasism En ideologi, uppfattning, värdering eller struktur som bygger på en indelning av människor i ett hierarkiskt system av raser, utifrån hudfärg eller etnisk tillhörighet, där vissa raser tillskrivs ett högre värde, positivare egenskaper och ibland moralisk rätt att härska över andra. Religiositet En persons religiösa åskådning, tillhörighet eller trosuppfattning. När det till exempel står att en person inte får diskrimineras på grund av sin religion eller trosuppfattning, kan man också säga att en person inte får diskrimineras utifrån religiositet. Sexism En ideologi, uppfattning eller värdering som ger uttryck för en negativ syn på kvinnor och femininitet, och menar att kvinnor ska vara underordnade män. Tillgänglighet En förutsättning för att alla ska ha samma möjlighet att delta jämlikt i olika sammanhang oavsett funktionsförmåga, språkkunskap, hudfärg, könsidentitet, klass, sexualitet, etnicitet, religiös åskådning eller trosuppfattning. I ett tillgängligt samhälle är information, lokaler och verksamheter utformade för att inte exkludera någon. 28 DET ÖPPNA KLASSRUMMET

29 Transfobi En ideologi, uppfattning eller värdering som ger uttryck för en negativ syn på transpersoner eller personer vars könsuttryck avviker från normerna. Transfobin överlappar ibland homofobin. Transperson En person vars könsidentitet och eller könsuttryck inte stämmer överens med det biologiska och/eller juridiska kön den blev tilldelad vid födseln. En transperson kan till exempel vara en person som biologiskt och juridiskt är man men som definierar sig som någonting annat än det. Transpersoner är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra. Trans är latin för att överskrida. Transsexuell En person som upplever sig vara av ett annat kön än det juridiska kön som tilldelades en vid födseln och som har en vilja att förändra kroppen helt eller delvis med exempelvis kirurgi eller hormonbehandling. Transsexualism är en medicinsk diagnos som för vissa innebär ett övergångsstadium tills dess personens kropp har korrigerats. Andra fortsätter att definiera sig som transsexuella eller före detta transsexuella även efter korrigeringen. Vithetsnorm En norm som medför att det ses som positivt, eftersträvansvärt och normalt att vara vit. Att samhället präglas av en vithetsnorm innebär att personer som är vita har sociala, ekonomiska och politiska privilegier. Vithet är ett ord som kan användas för att peka på att vita människor också har en hudfärg och en etnicitet, eftersom hudfärg och etnicitet annars är ord och samtalsämnen som betydligt oftare dyker upp när det talas om personer som är mörkhyade. Vithet är inte en egentlig hudfärg (hudfärgen är ju närmare gulrosa), utan en maktposition. DET ÖPPNA KLASSRUMMET 29

30 Tips på vidare läsning Teori Öppna skolan! (2015) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Ett stödmaterial till dig som arbetar inom skolan på högstadiet eller gymnasiet och som vill skapa bättre skolmiljöer för unga hbtq-ungdomar. Materialet fokuserar på normer som rör sexualitet, könsidentitet och könsuttryck. Finns att ladda ned som pdf på Skola i normer (2008) Lena Martinsson & Eva Reimers. En antologi om normskapande i skolans värld. Lika värde lika villkor (2008) Love Nordmark och Maria Rosén. En bok om hur likabehandlingsarbete i skolan konkret kan utformas med hjälp av ett normkritiskt perspektiv. Boken introducerar också arbetet med att utveckla en likabehandlingsplan och hur diskrimineringslagen fungerar i skolan. Normkritisk pedagogik makt, lärande och strategier för förändring (2010) Frida Darj och Janne Bromseth (red). En antologi med texter av olika författare som arbetar inom olika områden med normkritisk pedagogik den första boken i Sverige att lansera begreppet. Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete (2012) Elisabeth Elmeroth. Om normkritiska perspektiv i skolans arbete med fokus på specialpedagogik. En rosa pedagogik (2011) Kajsa Orlander (red). En antologi om hur man kan arbeta med normkritiska perspektiv i skolan med ett fokus på förskolan. Normkreativ (2014) Rebecca Vinthagen, Lina Zavalia. En bok om hur en kan bygga normutmanande organisationer och verksamheter, med både lustfyllda och framåtsyftande metoder. Metodböcker I normens öga (2008) Brade et. al (Stiftelsen Friends). Metoder för att arbeta med normkritiska perspektiv främst på högstadiet. Fotboll för alla (2014). Metoder för en inkluderande och normkritisk fotbollsträning Någonstans går gränsen (2004) Gunilla Edemo och Joakim Rindå (Forum för levande historia). Finns att ladda ned som pdf:er från nätet. Bryt! (2011), RFSL-ungdom och Forum för levande historia. Finns att ladda ned som pdf från nätet. MedVerkan Fungerande förändringsarbete för lika rättigheter och möjligheter (2011) Arbetsmiljöforum i Sverige AB/Tema Likabehandling. Finns att ladda ned som pdf. Konstruktiv normkritik (2012) Arbetsmiljöforum i Sverige AB/Tema Likabehandling. 30 DET ÖPPNA KLASSRUMMET

31 Webbplatser Lås upp: Metoder för att arbeta normutmanande med ungdomar. Machofabriken: Metoder för att diskutera normer i allmänhet och normer kring maskulinitet i synnerhet. Det går att skapa en gratis e-inloggning. Jämställdhetseffekten: crossingboarders.se/filmer Crossing Borders filmer inom metoden Jämställdhetseffekten. Låt stå, antirasism på schemat: The Danger of a single story: chimamanda_adichie_the_danger_of_a_single_ story?language=sv Chimamanda talar på ett tydligt och engagerande sätt om vikten av att berätta a balance of stories. Referenser Det öppna klassrummet, blogg: lrbloggar.se/detoppnaklassrummet Bryt, material av RFSL Ungdom: sites/default/files/media/bryt_upplaga3.pdf Lektionsupplägg av Forum för levande historia: seriealbumet-sofia-z-4515/lektionsupplagg Någonstans går gränsen, material av RFSL Ungdom (2004): nagonstans-gar-gransen Hon Hen Han En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:2. Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige. Folkhälsomyndigheten 2015.

32 Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. Sveavägen 50 Box 3529 se Stockholm Telefon OMSLAGSFOTO: ISTOCK FORM & TRYCK: LÄRARNAS RIKSFÖRBUND, STOCKHOLM FÖRSTA UPPLAGAN: 500 EX