Dokumentdatum. Sidor 1(5)

Transkript

1 1(5) Förändrad Sampers-områdesindelning inför stor uppdatering av indata till hösten 2015 (officiellt gällande from 1/ för de trafikprognoser som då är framtagna och publicerade). har i samband med inköp av ny statistik genomfört en översyn kring indelningen utav Sampers indataområden som används i trafikmodellerna. Den nya områdesindelningen omfattar områden i Sverige, vilker är en ökning med 351 områden. I den nya områdesindelningen får områden nya koder. Därutöver finns det, precis som i förra områdesindelningen, 290 restområden samt ett antal områden i Danmark. Bakgrund Den kommande stora uppdateringen av indata till trafikmodellerna ska vara klar hösten 2015, för att börja gälla 1 april Därför har s regioner fått möjlighet att lämna in önskemål om förändrad områdesindelning till Sampers indataområden. Information om den förändrade områdesindelningen har lämnats löpande till SamModgruppen vid följande tillfällen: den 31 mars, 26 maj, 18 augusti, 13 oktober samt 24 november Den gällande områdesindelningen består av SAMS-områden i Sverige som i sin tur är nycklade till prognosområden (Sampers utdataområde). Områdesindelningen är huvudsakligen baserad på SAMS-indelningen med inslag av basområden, NYKO och annan indelning i vissa delar av landet. Kodningarna är i grunden automatgenererad, vilket får till följd att områdena sällan följer naturliga gränser och ibland består av så kallade multipoygoner. En multipolygon består av flera separata ytor som inte hänger samman geografiskt. Ny områdesindelning TDOK 2010:29 Mall_ v 2.0 Respektive Trafikverksregion har lämnat in önskmål om förändrad områdesindelning. Varje förändringar har dokumenterats med en motivering till varför förändringen bör ske. Regionerna har arbetat med förändringarna på olika sätt, men flera regioner har valt att lägga in utredningsresurserna på de delar av geografin där de planerar genomföra Sampersanalyser under de närmsta åren. Exempel är runt E4:an i Region Mitt och Götalandsbanan i Region Väst och Syd. Motiveringar till den förändrad områdesindelning Bakgrunden till de flesta önskemålen är att områdesindelningen ska vara ändamålsenlig i trafikanalyser. I ett försök att få en helhetsbild över förändringar har motiveringarna sorterats in i olika grupper. En del förändringar passar in i flera grupper, medans andra inte har varit riktigt lika tydliga. Följande gruppering har använts;

2 2(5) 1) Anpassning av områdesindelningar i storstäderna I storstäderna finns det ett behov av konsistenta områden med kommuner/regioner i samarbetet kring trafikmodeller. Områdesindelningen i Stockholm, Göteborg (inklusive Mölndal) och Malmö ersätts helt med en ny områdesindelning. I Stockholm och Malmö är det egentligen justeringar av befinlig områdesindelning då det sedan tidigare gjorts förändringar. I Göteborg insklusive Mölndal är förändringarna fler, då områdena forfarande är automatgenererade. Inom den här gruppen återfinns motiveringar som nämns nedan, men det har inte varit möjligt att detaljstudera dem. 2) Borttagning av små områden I områdesindelning finns det många multipolygoner det vill säga flera separata ytor som inte hänger samman geografiskt. Därmed blir det svårare att skafta områdena till infrastrukturen på ett bra sätt. Små områden införlivas i omgivande områden. 3) Justering av områdesgränser/delningar av områden En del områden är väldigt stora, framför allt ute på landsbygden. Det kan finnas områden som skärs av bärriärer såsom vattendrag, järnvägar och motorvägar och därför behöver delas så att de kan skaftas till infrastrukturen på ett bra sätt. I en del fall finns det olika verksamhetsområden vars trafik väljer olika anslutningar. Det behövs därför delningar av områden/förändrad gränser för att renodla områdena. Gruppen har delats upp i följande undergruppering: a) Alltför stora områden som behöver delas b) Områden som har barriärer c) Behov av att skapa mer homogena verksamhetsområden 4) Områdesförändring med förändrad markanvändning I en del fall har förändrad markanvändning angivits om bakgrund till förändringar i markanvändningen, exempelvis tätorter som växt utanför tätortsgränsen. I en del fall har det även gjorts förändringar mot bakgrund av planerad exploatering, dessa områden är mycket stora och behöver därför delas av. Exempel på detta är utkanten av Lund vid ESS och MAX IV samt exploateringsområden i Jönköping och Landkrona i region Syd. I region Väst finns också en del stora områden med planerade exploatering; Bollebygd/Rävlanda, Viared-Kråkered, Kungsbacka/Anneberg. I Region Öst finns det en del planerade exploateringsområden i Norrköping. Det finns även en del områden i storstäderna där det planeras att exploateras (exempelvis Hyllie och Västra hamnen i Malmö och runt centralen i Göteborg) dessa förändringar är dock grupperade i den första gruppen kring anpassning av områdesindelningen i storstäderna. TDOK 2010:29 Mall_ v 2.0 a) Nya genomförda etableringar/bostadsbyggande b) Planerade exploateringsområden, beslutade i officiella regionala utvecklingsplaner och/eller kommunala översiktsplaner

3 Regionernas förslag på förändringar Region Norr I region Norr sker en minskning med ett område, men 76 områden får nya koder. Motiveringarna till önskemålen berör bland annat geografiskt splittrade områden och flytt av områdesgränser då del av tätorter ingår i landsbygdsområden. Region Mitt I region Mitt sker en ökning med fyra områden, men det är 13 områden som får nya koder. Motiveringarna till önskemålen berör bland annat analyserna med koppling E4:an. Genom att dela områden får olika anslutningar rätt trafikflöden. Det finns också några små områden som inte generar/attraherar så många resor, men stör kartpresentationer och därmed bör införlivas i andra intilliggande områden. Region Stockholm I region Stockholm sker en ökning med 66 områden, men det är 174 områden som får nya koder. Regionen vill bibehålla konsistens med Basområden som används av Stockholm läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering. Basområdesnummer har i huvudsak ändrats på grund av delning. Region Syd I region Syd sker en ökning med 108 områden, men 269 områden får nya koder. Region Syd önskar bland annat anpassa områdesfördelning efter Malmö stad NYKO områden. Vissa områden i den har genomgått stora förändringar av markanvändning, förtätning i städer, etablering av köpcentrum samt justeringar och delningar för att renodla och göra områden mer homogena. Skäl till önskade förändringar är även delningar av geografiskt väldigt stora områden samt renodla multipolygoner. Multipolygoner är ett SAMS område som består av flera polygoner. Ändringar av områden som är multipolygoner önskas när området är spritt över tätort och landsbygd. Splittring, delning och sammanslagning har gjorts för att få så homogena områden som möjlighet utifrån befintliga gränser, vägar har haft betydelse hur områden har slagits ihop. Region Väst 3(5) TDOK 2010:29 Mall_ v 2.0 I region Väst sker en ökning med 148 områden, men områden får nya koder. Nuvarande områdesindelning i Göteborg är automatgenererad utifrån tyngdpunkter för fastigheter tillhörande respektive SAMS-område. Gränserna för respektive SAMS-område är till följd av detta ologiska och i många fall svåra att härleda till fastigheterna inom respektive SAMS-område. De ologiska gränserna medför problem när markanvändning skall presenteras och diskuteras i samband med analyser av åtgärder och investeringsobjekt. Regionen menar att det finns, planeringsmässigt, en stor vinst i att samtliga strategiska modeller kan hantera gemensam data. Detta arbete försvåras dock av att områdesindelningen inte överensstämmer med den så kallade basområdesindelningen som ligger till grund för planering inom Göteborgs Stad samt den NYKO-indelning som Mölndals stad använder. Den förändrade områdesindelningen innebär att de flesta områden kvarstår och endast ersätts med nya gränser som på ett bättre sätt följer gatu- och kvarterstrukturer, men i vissa fall tillkommer delningar. Delningarna är dels en följd av tillkommande områden inom Göteborgs respektive Mölndals Stads i dagsläget gällande områdesindelning, dels en följd av analysbehov för

4 4(5) s investeringsobjekt och kommande exploatering i anslutning till dessa objekt. Regionen föreslår även en del andra områdesförändringar, främst delning av områden för analysbehov av mer detaljerad skaftning till befintligt vägnät samt planerad exploatering. Region Öst I region Öst sker en ökning med 26 områden, men 48 områden får nya koder. Regionen anser att Sams-områden bättre borde avgränsas mot tydliga barriärer såsom motorvägar, sjöar, järnvägar som innebär att flöden endast kan passera på vissa punkter. En del områdens karaktär har förändras och behöver därför delas så att anslutningarna till det lokala vägnätet sker på rätt ställen. Det finns också tre områden som kan slås samman till ett då detaljeringsgrad är tillräcklig. Tidigare revideringar Områdesindelning grundar sig på de så kallade SAMS- områdena (Small Areas for Market Statistics), vilket är en rikstäckande områdesindelning skapad 1994 i samarbete med kommunerna. SAMS bygger i de större kommunerna (minst en tätort med 7000 invånare år 1994) på kommunens NYKO (nyckelkodsområden) och i de mindre kommunerna på valdistrikt. I genomsnitt skulle varje SAMS-område innehålla en befolkning på tusen invånare, men om det var fråga om sammanhållna bostadsområden så kunde folkmängden vara betydligt större. Områdena skulle vara homogena ifråga om bebyggelsetyp och bebyggelsens ålder. I en majoritet av fallen skulle områdena kunna beskrivas som småhusområden, flerfamiljshusområden respektive områden för verksamhet/industri. (Källa: SCB:s presentation om s Sampersmodell, 3 september 2014) s områdesindelning skiljer sig dock från SCB:s SAMS, då det har gjorts vissa förändringar. I det framtag av statistik till Sampers för år 2010, som SCB slutförde under 2012 på uppdrag av, togs även en teknisk rapport fram och i denna finns följande beskrivning av områdesindelningen: Sampersindelningen grundar sig på SCB:s indelning i SAMS-områden, med vissa förändringar varav de flesta gjordes i produktionen för Skillnaden är att önskat anpassa indelningen till sina behov. Detta gör att SAMPERSindelningen kan ses som en kombination av olika indelningar: 1. I Stockholms län utgörs den av Stockholms läns landstings indelning i basområden med aktualitet SAMSID har här hämtats från 2007 års produktion av Sampersstatistik. TDOK 2010:29 Mall_ v Där delade SAMS förekom enligt Transekindelningen 2002 gäller, liksom 2007, Transekindelningens indelning. SAMSID är här satt av oss som kommunkod + ett löpnr som samtliga börjar på 1, dvs position 5 i SAMSID för delade områden är alltid Ett antal nya delade områden tillkom Där beställaren inte angav eget SAMSID har dessa delade områden siffran 2 i 5:e positionen i SAMSID. Dessa återfinns även i årets indelning. 4. I Helsingborg och Lund levererades delningar av beställaren Av beställaren angiven SAMSID har använts i statistiken även i år.

5 5(5) 5. I Malmö har SCBS Samskarta ersatts av beställaren 2007 levererad digital karta. Här har också vissa delningar gjorts enligt kompletterande filer samt några kompletteringar 6. I övriga riket utgörs Sampersindelningen av SCBs indelning av riket i SAMSområden. SAMSID enligt SCBs SAMSKOD 2003 och senare. 7. I 2007 års material ingick statistik för Skellefteå kommun som redovisades efter önskemål dels för SAMPERS-områden, dels på kommunens indelning i Nyckelkodområden, sk NYKO, på 4-siffernivån. I årets leverans har denna redovisning på NYKO utgått. (Källa: SCB, Indata till den nationella svenska persontrafikmodellen Sampers för basår 2010 med avseende på socioekonomisk statistik, TRV 2011/87875) Underlagsmaterial Sammanställning i excel av Förändrad Sampersområdesindelning, daterad 15 december TDOK 2010:29 Mall_ v 2.0