Workshop om EUs strukturfonder 12 oktober 2010

Transkript

1 Workshop om EUs strukturfonder 12 oktober 2010 Plats: IVAs konferenscenter Tid: 12 oktober 2010, kl 13:00-16:00 Deltagare, se separat deltagarförteckning. Johan Schuber, projektledare IVA, inledde med att presentera Innovation för tillväxt Regional dialog och fokus för workshopen näringslivets kommentarer inför de kommande strukturfondsförhandlingarna. Anna Olofsson, chef, enheten för regional tillväxt på näringsdepartementet, redogjorde för förutsättningarna och tidplanen för departementets arbete med strukturfondsprogrammen. Departementet står just nu inför 3-4 år av intensivt arbete inför nästa strukturfondsperiod som startar 1 januari Nästa period ska ha särskilt fokus på uppföljning och lärande. Det är nödvändigt med starkt fokus på resultat, vad ska programmen ge för nytta? Arbetet pågår nu med att skapa dialog, bygga kunskapsunderlag, knyta till experter, bjuda in till seminarier, upprätta tankesmedjor. Detta för att utarbeta svenska ståndpunkter och visioner: hur ser vi på det här? Vilken organisation vill vi se? Vad ska strukturfonderna bidra med? Dialog och förankring är helt avgörande under de här 3-4 åren. Finns många olika intressen att väga mot varandra. Det finns också en politisk process i Sverige att ta hänsyn till: hur vill regeringen arbeta med detta? Göran Brulin, Tillväxtverket, presenterade några resultat från följeforskningen av de åtta strukturfondsprogrammen. Se presentation. Följeforskningen är ett krav från EU. Bakgrunden är EU2020: ett smartare, mer inkluderande, mer innovativt Europa. Det finns skarpa målsättningar kring detta: t.ex. 3 % av BNP ska satsas på FoU. Sverige satsar 3,75 % idag. Svårt att utvärdera innovationer det är långsiktiga processer, vems är egentligen förtjänsten av de slutliga resultaten? Satsningarna den här gången har gått till stora projekt 900 projekt, färre än förut. Totalt omfattar strukturfondsprogrammen 17 miljarder inklusive medfinansiering. 80 % går till entreprenörsinsatser och innovativa miljöer. Den här programperioden satsar de åtta regionala strukturfondsprogrammen med medfinansiering 2,4 mdr i tolv riskkapitalfondsprojekt spridda över hela landet. De kan ses som testbäddar för den riskkapitalfond med Kompetent kapital som Innovation för tillväxt har argumenterat för. Uppgiften är att bidra med ägarkapital på en 50/50 basis

2 fond/privat investerare. Ni kan läsa mer i om detta experiment i Start av regionala riskkapitalfonder. Uppdrag och lärdomar. (Tillväxtverket Rapport 0072) Tanken är att strukturfonderna ska gå till innovation i dess rätta mening, att ta nya idéer till marknaden, inte att producera forskningsresultat. Förvånansvärt mycket pengar går till vardagliga rationaliseringsinsatser i företagen. Här finns dock många gömda resultat som kan få stor utväxling, t.ex. effektiviseringsprocesser som kan öka produktiviteten radikalt. Det är svårt att fånga de gömda resultaten i utvärderingen. Företagen vill ofta ha kontroll över resultaten, vilket kan bli problematiskt eftersom det inte leder till traditionell vetenskaplig publicering. Krävs insatser för att smörja upp innovationssystemen till att bli mer dynamiska och klusterliknande. Staffan Bjurulf kommenterade att lärosätena just tittar på hur de kan skapa ett större intresse för samverkan med näringslivet. Karlstads universitet håller på att utarbeta indikatorer för detta för att öka meriteringsvärdet. Göran Brulin replikerade att särskilt de regionala högskolorna har tillsammans med strukturfonderna ett intresse av att lyfta fram de gömda resultaten. Bengt-Olof Elfström kommenterade att om man tar bort företagens insatser krymper Sveriges satsningar på forskning och innovation till ca 1 %. Svårigheten när man mäter är att jämföra med varandra, eftersom man i stor utsträckning stödjer annan forskning än det som ska ge innovation. BRIC-länderna har helt annan tillämpning: hälften går till grundforskning och hälften till tillämpad forskning. EU-kommissionen gör innovationsupphandlingar inom sina ramprogram, det appliceras inte i Sverige. Skapa tillväxt genom innovationsupphandlingar i Sverige men ge inte medel enbart till universitet och högskolor. Staffan Bjurulf: VINNOVA och andra forskningsfinansiärer har en ganska fyrkantig syn på hur man beviljar projekt forskning bedrivs inte bara inom akademin. Här är det sociala kapitalet en viktig faktor: vem gör man affärer med? Människor som lär känna varandra och där förtroende skapas det leder även till affärer. Detta gäller även forskare och entreprenör. Ett sätt att hjälpa till att skapa kittet är genom att arbeta med kluster. Stefan Cairén Näringsdepartementet: Väldigt få innovationer har att göra med forskning och universitet, de sker i andra sammanhang. En aspekt är därför stöd till forskning men den andra aspekten är den som ger mest effekt! 2,5 % av de innovativa företagen i Sverige är forskningsbaserade. 97 % av företagen är innovativa men inte forskningsintensiva och får inte del av de stora systemen. Det finns ingen infrastruktur för innovativa SMF som inte är forskningsintensiva. Detta diskuteras med EU-kommissionen, med avseende på de europeiska investeringssystemen. Man har sikte på att göra om systemen för att ta tillvara

3 huvudmålen, vilka är att stimulera innovationer. Här ligger det politiska målet och utmaningen. Per Hedberg: Det finns egentligen inget innovationssystem i Sverige idag. Ett innovationssystem består av komponenter designade för innovativ samverkan. De olika aktörer som finns för att få till den här processen är inte synkroniserade med varandra. Alla resurser finns, men används inte i ett systemtänk. Finns ingen politisk vilja att rita ett innovationssystem i Sverige. Där måste vi börja! Tomas Brännström: Om Ikea inte fanns, skulle det kunna uppstå som ett resultat av våra innovationssystem? Tore Helmersson, presenterade Innovatum Science Park i Trollhättan. Se presentation: <länk> Jag tror vi lever i innovationssystemet, men är inte säker. Det betyder inte så mycket, vi levererar resultat! Exempel på en roll som en teknikpark kan ha i en strukturomvandling: Vargöns pappersbruk las ner. Vad kan vi göra där istället? Nu pågår ombyggnad. Vad gör vi istället för att ha en bilindustri i Västra Götaland? Hur få bilindustrins leverantörer att bli leverantörer till flygindustrin? Innovatum tittar på nya möjligheter, med det förflutna i bakhuvudet. Människan står i centrum eftersom människan skapar affärer. Pär Hedberg, VD Stockholm Innovation & Growth, STING: STING hjälper innovatörer och entreprenörer att bygga företag. 35 % kommer från forskningen, resten från företag. KI och KTH har outsourcat inkubatorsverksamheten till STING. Affärscoacher hjälper företagen en gång per vecka, i två år. Dessutom finns ett affärsängelnätverk och en riskkapitalfond. Fonden är en kombo av statliga medel (35%) och privata investerare (65%). Fonden verkar pre-product, pre-customer. Mixen av kapital har möjliggjorts av att staten ställt upp med grundplåt. STING har hittills hjälpt 74 företag som nu har totalt 400 anställda (från 1 ->). STING är med i två strukturfondsprojekt: o Hjälpa nystartade medtech-ftg med sin tillväxt och internationalisering. o Miljöteknik för tillväxt -> hjälpa nystartade miljöteknikföretag och SMEs med affärer och internationalisering. Stockholm är flerkärnigt. Det finns många olika aktörer av samma slag vilket kan upplevas som fragmenterat. Som ett resultat av projekten har de aktörer som arbetar med att stödja start-ups kommit varandra närmare. Överlappet och dubbelarbetet har minskat (men inte upphört). Det har blivit mer av ett systemtänk genom de här projekten. Utmaningar för kommande program: o Mycket tidig riskvillig finansiering, inte optimalt riggat idag. Underskott av finansiering i tidiga skeden. Relativt få affärsänglar p.g.a. skattesystemet. Finns framgångsrika exempel i Israel, titta på dem inför nästa programperiod. Ägarkapital!

4 o Internationalisering. Nystartade företag som ska bli exportföretag. Hur kommer man ut i världen? Många företag blir uppköpta eller dör sotdöden p.g.a. underkritiska i omsättning. Botemedel: Snabbare internationalisering. Vi måste bli duktigare på internationalisering p.g.a. vår lilla hemmamarknad. Piggybacka mer på storföretagen! Utnyttjas inte tillräckligt idag. o Det har byggts upp ett bra inkubatorssystem i Sverige. De utgör perfekta plattformar för det regionala innovationsystemet: de kan sitta mellan företagen, forskare och kapitalet. Stärk inkubatorssystemet. På sikt kan de bli regionala noder för att stärka tillväxten i företagen. Det här är regionala frågor som skapas på lokal nivå, de går inte att centralisera. Mötesplatser måste finnas nära. Ta inkubatorssystemen ett steg vidare % av bolagen kommer från näringslivet inte från forskningen. Anders Högström, VD Electropolis, presenterade klustret som är en nod för elektronikbranschen i norra Sverige. Se presentation: <länk> Det måste finnas en flexibilitet att kunna arbeta länsöverskridande i strukturfondsprogrammen. Alltför små, många plottrade projekt. Stefan Cairén, näringsdep: Låt öppenheten vara större: tänk Östersjöperspektivet! Hur får företag i Polen reda på att ni finns? Anders Högström: Företagen börjar se mer på samarbeten över gränserna. Johan Heldin, InternetBay AB: Jobbar med företagen i fasen efter inkubatorsstödet. Företagen har ofta väldigt mkt teknikkunskap, men låg kunskap i sälj och marknadsföring. Inga nystartade företag. Kriterium: produkt som är fakturerad. Använder ett språk som är enkelt att förstå. (pragmatiskt) Identifierar affärsmöjligheter, hittar kunder och leverantörer. Matchar, men företagen får själva sköta affärerna. Luleå universitet mäter hur InternetBay AB lyckas. Funnits i 11 år. Strukturfondsmedel för att starta upp. Bra för att komma igång med verksamheten. Nu en blandning av privata och statliga pengar. Avslutat första omgången av ett exportprogram för att skapa tillväxt i företagen i form av ökad vinst och ökat antal anställda. Mål att öka faktureringen på exportmarknaden utanför Sverige. Lyckades öka med 100%. Startat nytt program i maj, använda samma nätverk. Tre månader senare -> gjort första affären. Andra programmet har strukturfondspengar. Möjliggör att kunna sätta igång programmet. Tvungen att tweaka ansökningen för att verka nyskapande. Varför inte kunna upprepa ett lyckat koncept?

5 Personlig reflektion: universiteten har lång väg kvar med arbetet i sin roll med tredje uppgiften. Strukturfonderna borde: o Stödja sälj- och marknadsföringsprocessen mer i företagen. o Tillgång till medel för att upprepa mätbart lyckade program! o Långsiktighet: 3 år behövs, ibland mer. Väg över resurser på att stödja internationalisering, marknadsföring och export. Vi har ingen lokal marknad. Det märks inte i stan., men i norra Sverige: en halv miljon människor. Finns ingen lokal marknad. Mats Williams, VD Paper Province Area: Paper Province Area samlar 90 medlemsföretag. När det görs saker idag: fokuserar projekten mer på administration, inte på resultat. Långsiktiga projekt: 2013 ser det ut såhär över tiden. Våga se långsiktigt och det nya innovativa får löpa över en programperiod. 2-årsintervall: ska vara innovativa. Satsa på nya saker. I ansökningsperioderna ska vi komma med något nytt och innovativt. Långsiktighet och innovativt kan ibland motverka varandra. Inte alltid politik och långsiktiga prioriteringssatsningar går ihop. Politiken har oftare kortare perspektiv. Sätt press på den politiska, regionala strukturen: exempel: landsting, regionförbund, etc. den politiska strukturen. Se till att de håller ihop allt och vågar ta besluten. Evaluering, uppföljning, det som levereras på resultat behöver inte alltid vara bra i det långa loppet. Eva Wahlström, Tillväxtverket: Hur synkar ni arbetet till nationella strategier? Mats Williams: Det är ett problem, måste navigera i systemet på något sätt. JanErik Odhe, verksamhetsledare Stål & verkstad: Näringslivet ska driva den här typen av projekt. I vissa fall problem att dra moms, blir dyrare att driva hos oss än på universitetet. Kassaflödesproblematik i att rekvirera pengar. Förskottering? Titta på finansieringsbiten. Gärna se en helhet hos de SMF-kapitalfonder vi vill se. Kompetens behövs tillsammans med pengarna. Kan inte se likadant ut om två år. Finns inga gränser mellan projekten. Stål- och verkstadsbranschen är mogen och tråkig, har svårt att locka folk. Vill gärna jobba med unga människor i de här branscherna. Tore Helmersson: Innovatum är basfinansierade av VG-regionen. De har bestämt sig för att satsa utvecklingspengarna på fyra noder, där Innovatum är en nod. Vi har som mål att basfinansieringen ska växlas upp tio gånger och har lyckats dubbla det.

6 På det här sättet finns en naturlig koppling mellan regionen, och nationella aktörer som Tillväxtverket, m.fl. Bra modell att jobba efter. Strukturfonderna skulle kunna användas till mer konkreta saker, t.ex. innovativ upphandling. För att komma ut på marknaden behöver man ett konkret resultat, till exempel bygga den första maskinen som demonstrator. Pär Hedberg: VG-regionens sätt att arbeta bra. Varför finns inte liknande utvecklingspengar i Stockholm? Anna Olofsson: Deras regionala utvecklingsbudget är 23 miljarder per år, varav 65 miljoner kommer från näringsdepartementet. Skatteintäkter finns alltså som bas. Daniel Karlsson, näringsdep: Landstinget i Stockholm har inte det regionala tillväxtansvaret. Landstingen ute i regionerna kan välja att prioritera var landstingsmedlen ska gå till. VG-regionen och Skåne har kunnat göra det tidigare, Halland och Gotland får nu också det ansvaret. Johan Schuber: Stockholmsregionen har tagit initiativ till en nulägesanalys av det regionala innovationssystemet. Med ett sådant underlag kan beslutsfattarna utgå från samma bild. Staffan Bjurulf: vi måste bli bättre på att mobilisera resurser. Strukturfonden norra mellansverige: Tre regioner samverkar i projekt kring systemledning i innovativa miljöer. Sammanlagt 15 klusterorganisationer med 200 företag. En organisering av företagen inom en bransch/sektor, skapar förutsättningar för mer dynamiska insatser. Till exempel blir det lättare att kunna knacka på dörren till högskolan. Organisationerna leds av klusterledare: en person som ser och driver utvecklingen utifrån näringslivets behov. Det finns likaså en styrelse som utgår från företagens behov. Företagen betalar också pengar till verksamheten. En fast struktur ger ett annat mandat att verka. Till exempel kan det vara ett problem att driva större projekt i egen struktur eftersom ansökningsperioden inte finansieras. Det kan ta ett år innan man får besked. Värmland har tagit 10 miljoner per år från 70 miljoner i regionalt utvecklingsanslag till professurer på Karlstads universitet utifrån företagens behov. Hur utveckla forskning utifrån företagens behov? Studenterna kan utnyttja företagen till praktik, exjobb, m.m. Young potentials går in i branscherna, stannar kvar i regionerna och företagen. Förra året hölls en klusterkonferens tillsammans med myndigheter och företag. Resulterade i en tiopunktslista på vad man kan ta med i en kommande svensk innovationsstrategi. Resultaten mäts på företagsnivå, genom att skicka enkäter till de som ska leverera tillväxten. o 30 % säljer mer genom att vara med i en klusterorg. o % har ökat samarbetet med lärosätet. o Företag som vill växa söker sig till klusterorganisationerna.

7 Christer Christensen: argumenten att införa strukturfondsprogrammen var att företagen skulle vara med i programmen. Vart är vi på väg? Vilka företag pratar vi om? Stora infrastruktur projekt ute i Europa -> PPP-lösningar. Svårt att tänka sig att SMF låser upp sig på en sjuårsperiod. Anna O: alla presentationer innehållit privata resurser. Viktoria Mattsson: svårt att få offentliga medel att växla upp det här med. Pär Hedberg: Tyckte tidigare att det var fel att privata pengar inte växlade upp EUpengarna. Håller med om att det inte är så dumt. Företagen vill inte låsa upp sig på ett flerårigt program: risken finns att de går i konkurs. Bättre att låta det privata kapitalet vara rörligt. Tore Helmersson: tror fortfarande det finns företag som kan delta på det sättet. Finns många problem, till exempel ett företag som är på väg att lämna landet. Där finns statsstödsregelproblem. Staffan Bjurulf: 100 företag som privat finansierar blir en vattendelare, visar engagemang. Med privat finansiering får man ett commitment. Om man inte kan betala, kan man gå. Anders Högström: under den här perioden driver vi 30 projekt. När det gäller industriprojekten är det inga problem att få företagen att satsa men projekten har löpt över ett halvår, inte längre perioder. Bengt-Olof Elfström, Volvo Aero: Infrastrukturen som byggts upp på olika ställen har varit väldigt viktiga för regionens utveckling. Finns en bas om det skulle hända något. Stor utmaning för regionen att ha en sådan struktur att vända sig till om det skulle hända saker t.ex. Innovatums roll i strukturomvandlingen efter krisen). Vad är nästa steg? Hur går vi vidare med de befintliga strukturerna? Innovationsupphandling för att snabbare komma ut på marknaden. Ett universitetsresultat tar 25 år ut till marknad, tillämpad forskning tar 16 år. Snabbare resultat <3 år innebär att ta fram praktiska grejer, typ demonstratorer. Leverantörskedja av produkter. Skapa nya globala marknader för företagen. Utmaningen för alla företag är att komma ut en globaliserad marknad. Använda stora företag som hävstång. De kan ta med underleverantörer ut på den globala marknaden. Anna Olofsson: Det finns en stor samsyn i de här frågorna. Många som säger samma sak. Lätt att identifiera de viktiga frågorna: vad ska vi satsa på? Hur tar vi in företagen i programmen? Stvra mot deras behov. Går gärna vidare med en fördjupad diskussion. En viktig fråga är kompetensförsörjningen som förtjänar en egen sittning. Ser fram emot en fortsatt dialog kring det.