PROTOKOLL 1 (47)

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (47) Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, kl , Beslutande Se sidan 2 Övriga deltagande Lars Björklund, sekreterare Justerare Paragrafer Ingemar Wikström och Gunnar Holmlund med Rune Wästerby och Jeanette Velander som ersättare Underskrifter.. Ann-Christin Westerlund, ordförande Lars Björklund, sekreterare.. Ingemar Wikström, protokollsjusterare. Gunnar Holmlund, protokollsjusterare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift. Åsa Lundmark

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Henry Andersson (M) Monica Grape (M) Karin Andersson (S) Sten Arne Burman (S), närv kl , tjg fr o m 142 Åsa Etelämäki (S), närv t o m Gunnel Sandström (S), närv kl kl 12.20, , tjg fr o m kl 12.20, , Åsa Gustafsson (FP) Inger Sundbom (FP), närv kl , tjg fr o m 142 Asmir Hajdarpasic (S) Kristina Lundberg (S), närv kl , tjg fr o m 142 Emilia Hallin (S) Gunilla Lundström (S) Håkan Lindh (FP) Ulla Bråndal (FP) Johanna Lundgren (V) Ulrika Larsson (V) Aleksander Radler (KD) Marika Vallgren (KD) Anders Rutdal (C) Mari L Hedström (C) Maria Sandström (C), närv t o m Kjell Bergmark (C), närv kl , kl 14.25, , tjg fr o m kl 14.25, , Fredrik Stenberg (S) Britta Rådström (S), närv och tjg t o m kl 12.20, 145 Kamel Mnad (S), närv kl , tjg fr o m kl 12.20, 146 Valter Stenberg (S), närv fr o m Gunnel Sandström (S), närv kl , kl 13.30, , tjg t o m 13.20, , Maalin Wikström (MP) Jan-Erik Engman (MP) Daniel Ådin (S), närv t o m Robert Ignberg (S), närv kl , kl 16.00, , tjg fr o m kl 16.00,

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Extra ärende På ordförandens förslag beslutar kommunfullmäktige enhälligt att behandla följande ärende: Fyllnadsval av vice ordförande i socialnämnden. Ärendet behandlas efter punkt 25

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Fråga av Birgitta Burström (FP) om trafiksäkerheten i korsningen Slalomvägen/E4 Kommunfullmäktigeledamoten Birgitta Burström (FP) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: Den 10 april inträffade en trafikolycka i korsningen Slalomvägen och E4. Ingen blev allvarligt skadad den här gången. Kommer man att göra korsningen mer trafiksäker? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) frågan. Sedan Birgitta Burström (FP) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Lars Åhman (FP) om lokalkostnader för grundskolan (13/12) Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman (FP) har till fastighetsnämndens ordförande ställt följande interpellation: Inom den kommunala skolan är ekonomin kärv och att minska lokalerna är något som ofta lyfts fram som Vägen att lösa problemen från majoritetens sida. Som medlem av Folkpartiet och Alliansen tycker jag det är viktigare att minska lokalkostnaderna. Skillnaden är betydande. Det har i Skellefteå kommun visat sig att lokalkostnaderna stiger snabbare än vad beslut om att stänga skolor tas steg t ex lokalkostnaden per kvadratmeter i grundskolan med 43 % på ett enda år! Skellefteå kommun har därför höga lokalkostnader liksom mycket att lära av andra kommuner i Norrland, som diagrammet nedan visar. Lokalkostnad per kvadratmeter i grundskolan (kr) år 2010 KÄLLA: Statistiska centralbyrån, (mars, 2012) Medan lokalkostnaden per elev i Skellefteå låg på kr år 2010 låg Kiruna på 586 kr och Östersund på 679 kr. Skellefteå ligger allra högst av alla norrlandsstäder på lokalkostnaden i grundskolan. Vad kan det bero på? Inte heller har elev i Skellefteå mer yta till sitt förfogande än övriga elever i Norrland. Tvärtom! 15 kvadratmeter per elev är minst av alla undersökte kommuner 2010.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 Lokalyta per elev i grundskolan (kvm) år 2010 Med anledning av detta vill jag fråga: KÄLLA: Statistiska centralbyrån, (mars, 2012) 1. Varför är lokalkostnaden per grundskoleelev högst i Skellefteå av alla norrlandsstäder? 2. Vad kan Skellefteå kommun lära av Kiruna, Östersund, Söderhamn, Piteå m fl kommuner för att kunna lägga mindre summor på dyra lokaler? Fastighetsnämndens ordförande Stefan Bergman (S) lämnar följande svar: I Statiska centralbyråns statistik framgår det att kostnaden per kvadratmeter under 2010 uppgår till kronor. I denna kostnad ingår det lokaler, städning och inventarier. Fastighetskontoret debiterar i snitt ca 900 kronor i hyra per kvadratmeter för grundskolans lokaler. Städkostnaden uppgår till ca 180 kronor per kvadratmeter. Detta gäller för Det är svårt att rakt av jämföra kostnader avseende lokaler och städning mellan kommuner. Det för att i vissa kommuner har fastighetsförvaltningen/ motsvarande en rambudget för vissa kostnader. Exempelvis hanteras tomma lokaler och avyttringar olika. I Skellefteå så är det fastighetsnämnden som tar kostnaden för detta och därmed påverkar det hyran. I andra kommuner kan det ligga direkt under kommunstyrelsen. Ett annat område som kan skilja sig åt är vad som räknas som investering och vad som räknas som löpande drift. Bokför man mycket som investering, sänks hyran kortsiktigt, dock skjuter man kostnaden framför sig. Kapitalkostnaden kan tas ut på hyran (som det görs i Skellefteå kommun) eller så finns det ramanslag och därmed påverkas inte hyran.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 Givetvis ska Skellefteå kommun alltid lära av andra kommuner hur de gör för att minska sina kostnader och även kunna minska lokalytor. Därför deltar fastighetskontoret sedan några år tillbaka i ett jämförande nätverk, tillsammans med Boden, Luleå, Piteå, Umeå, Örnsköldsvik, Östersund, Sundsvall och Gävle. I dessa jämförelser ser man att kostnaderna för alla lokalerna i Skellefteå kommun är i snitt med de andra. Fördelen med nätverket är att man kan diskutera avvikelser och få en förklaring varför det ser olika ut i olika kommuner. Till exempel har det visat sig att i någon kommun räknas inte alla lokalkostnader, därmed ser det ut som den kommunen har billigare lokaler än andra. I den därpå följande debatten deltar Lars Åhman (FP), Lennart Hägglund (KD), Stefan Bergman (S), Bert Öhlund (S), Hans Brettschneider (MP) och Harriet Classon (S). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Daniel Öhgren (C) om mål för andelen resor med kollektivtrafiken (17/12) Kommunfullmäktigeledamoten Daniel Öhgren (C) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: I dag står kollektivtrafik för 4 % av alla resor i Skellefteå kommun. Det är en väldigt låg andel i både ett nationellt och globalt perspektiv. I Skellefteå kommun är bilen förstavalet för väldigt många, vilket särskilt i stan skapar onödig negativ miljöpåverkan, buller och trafikmängd. Denna situation är nog alla partier i kommunfullmäktige väl medvetna om och kommunen arbetar för att höja andelen kollektivtrafikresor. Vad som däremot är mer oklart är hur höga målen för detta är och vilka åtgärder som ska sättas in för att nå målen. I Åtgärdsprogrammet för renare stadsluft finns målet att kollektivtrafiken ska stå för 6 % av resorna I Trafikverkets vägutredning Skellefteåprojektet har kommunen och Trafikverket gemensamt satt målet om 10 % kollektivtrafikresande i Skellefteådalen. I den nyligen antagna Energi- och klimatstrategin är däremot målen satt betydligt lägre, vilket skapar osäkerhet vilket mål det egentligen som gäller. När det gäller vilka åtgärder som planeras för att utöka andelen kollektivtrafik är det också oklart. Kommunen har gjort en gedigen kollektivtrafikutredning, men vilka av förslagen i denna som den politiska majoriteten avser verkställa förblir höjt i dunkel. Härav vill jag ställa följande frågor: 1. Vilket är kommunens mål för andel resor med kollektivtrafik? 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas för att nå dessa mål? Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1 Det mål som finns fastslaget för ökningen av andelen resande med kollektivtrafik återfinns i Åtgårdsprogrammet för renare stadsluft. Målet är att kollektivtrafiken ska stå för 6 % av resorna år Svar på fråga 2 Under de senaste åren har även en omfattande aktivitet bedrivits via projektet Framtidsvägen gällande en aktivitet där bilpendlare inbjudits att kostnadsfritt prova på att åka buss till jobbet under en månads tid med goda resultat i form av nya bussresenärer och värdefull information från testresenärerna. Hur fortsatta aktiviteter kommer att utformas är ännu inte beslutat. Kommunledningskontorets planeringsavdelning har fått i uppdrag att arbeta fram förslag till mål och åtgärder för den framtida kollektivtrafiken.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 Sedan Daniel Öhgren (C) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Petter Ershag (KD) om avveckling av Hednäs kraftstation (18/12) Kommunfullmäktigeledamoten Petter Ershag (KD) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Åbyälven är en mindre skogsälv som främst är känd för sitt fina harrfiske, men även för fiske efter lax och havsöring. Älvens karaktär gör den särskilt lämplig för flugfiske. Åbyälven är 165 km lång och börjar sitt lopp inom Arvidsjaurs kommun, och har sitt utlopp norr om Byske. 30 km från utloppet finns Hednäs kraftstation. Kraftstationen börjar byggas år Fram till år 1996 utgjorde den ett definitivt vandringshinder för laxen byggdes en laxtrappa som möjliggör viss laxvandring. Kraftstationen utgör fortfarande ett stort hinder för laxens vandring och fortplantning. Laxen hittar inte laxtrappan, och den lax som hittar trappan löper stor risk att hoppa ur laxtrappan. Då landar laxen på marken och dör där. Den lax som lyckats ta sig upp och fortplantat sig, får sin smolt strimlad av kraftstationens turbiner. Med tanke på att Hednäs kraftstation är liten och gammal tror jag att den gör mer skada än nytta. Åbyälven har stor potential. Det är en fin älv som inte förstörs av närliggande jordbruk, som t ex Kåge älv. För harr och öring är kraftstationen fortfarande ett definitivt vardagshinder. Normal årsproduktion: (källa Wikipedia) Hednäs kraftstation 9 Gwh/år Skellefteå kraft vattenkraft Gwh/år Hednäs kraftstation bidrar med 0,34 % av energiproduktionen från vattenkraft för Skellefteå kraft. Mina frågor till kommunstyrelsens ordförande: 1. Med tanke på driftskostnader och energiproduktion. Vad skulle de ekonomiska förlusterna bli av en eventuell avveckling av Hednäs kraftstation? 2. Vad skulle en avveckling kosta uppskattningsvis? Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) lämnar följande svar: Svar på den första frågan: Skellefteå Kraft är verksam på en avreglerad och konkurrensutsatt marknad. Skellefteå Kraft offentliggör inte affärsekonomiska data för enskilda produktionskällor. Men med tanke på att ombyggnaden, som gjordes vid mitten av 1990-talet av Hednäs Kraftstation kan jämställas med en nybyggnad och en vattenkraft- station vanligen går år utan större reinvesteringar, är produktionsbortfallet (som motsvarar uppvärm-

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 ningen av 400 villor per år och minskade utsläpp på 8000 ton Co² per år) naturligtvis av mycket stora mått. Svar på den andra frågan: Rivning och dess konsekvenser: Med respekt för komplexiteten och den korta svarstiden var det bara möjligt att göra en grov bedömning. Vid en etablering av en vattenkraftstation med dess dammanläggning görs omfattande konsekvensanalyser och noggrann värdering av tillvägagångssätt vid byggandet. Ett tillståndsförfarande för rivning med dess konsekvenser och åtgärdsprogram kan bli mycket omfattande och är svåra att bedöma. Ett rivningsförfarande innebär en hantering där miljöbalken är styrande med fokus på återvinning och minimering av miljökonsekvenser och kräver noggrann planering även för en vanlig byggnad. I detta fall görs arbetena i ett vattendrag med dess hänsynstagande. Även om ett genomförande innebär kvalificerad riskhantering är det naturligtvis genomförbart, men kostnaden kan mot bakgrund av ovan endast grovt bedömas och omfattar endast den direkta kostnaden med arbetena att riva, omhänderta och återställa. Kostnader som uppstår mot fastighetsägare, tredje man etc. ingår inte. En grov uppskattning är 50 miljoner kronor, men kostnaden kan bli upp till 100 miljoner kronor. Skellefteå Kraft vill gärna kommentera vissa uppgifter i interpellationen. Exempelvis påståendet att lax som tar sig upp i trappan skulle löpa stor risk att hoppa ur trappan. Det är extremt ovanligt att lax hoppar ur trappan. Vad gäller påståendet att smolten (laxungar som vandrar ut till havet) skulle strimlas i turbinen så kan det sägas att överlevnadsgraden för smolten som passerar kraftstationen är troligtvis 80-90% (ingen mätning är utförd men erfarenheter från andra stationer pekar på de siffrorna). Kraftstationen är inte ett vandringshinder som påstås. Skellefteå Kraft för en löpande och mycket bra dialog med kontrollmyndigheten och har tillsammans med denna konstaterat både en ökande trend i uppvandring av fisk samt en ökande trend i nedvandring av smolt. I den därpå följande debatten deltar Petter Ershag (KD), Jan-Erik Engman (MP), Andreas Löwenhöök (M) och Bert Öhlund (S). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Hans-Eric Wallin (V) om personaltätheten på kommunens äldreboenden (19/12) Kommunfullmäktigeledamoten Hans-Eric Wallin (V) har till socialnämndens ordförande ställt följande interpellation: Vänsterpartiet i Skellefteå anser att det behövs mer personal i äldreomsorgen och har därför under ett antal år drivit denna fråga. Inför budgetdebatten i november 2011 tog jag därför kontakt med socialkontoret för att få aktuella siffror på personaltäthet i kommunens demensboenden. Det svar jag fick var att man inte särredovisade dessa boenden och att personaltätheten inom Skellefteå kommuns äldreboenden var 0,59 årsarbetare per vårdtagare. I och med att Socialstyrelsen fått i uppdrag att utreda bemanningskrav inom äldreomsorgen så har en del siffror redovisats om personaltäthet i demensvården bl.a. att rikssnittet i dag är 0,86 årsarbetare per vårdtagare och att stiftelsen Äldrecentrum anser att 1,16 årsarbetare skulle vara en lämplig bemanning. I tidningen Dagens samhälle redovisades under våren vilka kommuner som hade högst respektive lägst personaltäthet. Eftersom jag mindes siffran 0,59 som jag fått från Socialkontoret i november blev jag förvånad att Skellefteå inte fanns med i redovisningen av de kommuner som hade den lägsta personaltäthet eftersom de kommuner som redovisades i flera fall hade en högre personaltäthet än 0,59 årsarbetare per vårdtagare. Med anledning av detta så ville jag naturligtvis veta hur Skellefteå låg till och började leta uppgifter om detta. Det var då som den stora förvirringen infann sig. I Socialstyrelsens Äldreguiden kan man nämligen läsa att personaltätheten i Skellefteå kommuns äldre och korttidsboenden år 2011 uppgick till 0,8665 årsarbetare per vårdtagare, 2010 var siffran 0,7992, ,0295 och ,9505. Siffror högt över de 0,59 som jag hade fått inför budgetdebatten varför jag även kollade med SKL:s databas KOLADA (Kommun och landstings databasen). Då blev förvirringen än större eftersom man uppgav att Skellefteå kommuns personaltäthet i äldre och korttidsboenden år 2008 var 1.000, ,799 och ,867. Det som redovisades i KOLADA som år 2010 redovisas således tydligen som år 2011 i Äldreguiden o.s.v. I KOLADA framgår det under nyckeltalsinformation att deras källa är just Socialstyrelsens Äldreguiden. För att minska min egen (och även andras) förvirring när det gäller vilken personaltäthet vi har på kommunens äldreboenden vill jag därför ha svar på följande frågor: 1. Vilka är de korrekta siffrorna för personaltäthet på Skellefteå kommuns äldreboenden under åren ? 2. Hur förhåller sig Skellefteå kommuns siffror i förhållande till rikssnittet för respektive år?

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 Socialnämndens vice ordförande Kenneth Fahlesson (S) lämnar följande svar: Wallin skriver i interpellationen om personaltätheten på kommunens äldreboenden och hänvisar till uppgifter som redovisas för socialkontoret i Skellefteå kontra de uppgifter som finns i Äldreguiden och Kommun och landstingsdatabasen (KOLADA). Det går att konstatera att statistik inte alla gånger är lätt. Äldreguiden 2011 (mätning 2010) ställdes frågan om antalet tim- och månadsavlönade vård- och omsorgspersonal i oktober månad Under oktober 2010 hade äldreomsorgen en stor utbildningsinsats till sin personal varför det var många vikarier inne i verksamheten och det därför ser ut som det var fler anställda än man hade budget för. Wallin ställer två frågor: Svar på fråga 1 År 2012 är budgeterad bemanningen i snitt 0,61 vid särskilt boende (äldreboende) för baspersonalen dagtid (vårdbiträden och undersköterskor) och natten är 0,13 det vill säga, 0,74 i snitt är budgeterad bemanning hela dygnet. Vid korttidsboenden är det budgeterad bemanning för baspersonal 0,7 i genomsnitt dagtid + natten 0,20=0,90 i snitt budgeterad bemanning. Budgeterad bemanningen under tidsperioden har inte förändrats med undantag av 2009, då äldreomsorgen fick ett tillskott för att höja bemanning på korttidsvistelseplatserna till 0,7 dagtid. Bemanningen ser olika ut på våra äldreboenden beroende på omsorgsbehov. Svar på fråga 2 Socialstyrelsens skattning är bemanningstal på 0,80 i genomsnitt (vårdbiträde eller undersköterska) räknat på hela dygnet. I Socialstyrelsens konsekvensutredning hänvisas bland annat till Äldrecentrums rapport, där rekommenderas en bemanning på 1,11 respektive 1,01 beroende på hur natten bemannas (egen natt eller delas med annan boendeenhet i huset) för boenden avsedda för personer med demenssjukdom Att jämföra Skellefteå utifrån Socialstyrelsens bemanningstal visar att vi har ett något lägre bemanningstal. Socialstyrelsen säger i sin rapport att det finns många osäkra faktorer i deras uppskattning av bemanning. Beräkningen bygger på en teoretisk modell som de tagit fram med hjälp av uppgifter från Äldreguiden 2011 (mätning 2010). Äldreguiden har valt att inte redovisa någon uppgift om bemanning år 2012 (mätning 2011) på grund av dess komplexitet. För att vara helt jämförbart bör även faktorer som att vissa kommuner har annan personal som utför städning, kökshantering och tvättning tas hänsyn till. I Skellefteå sköter baspersonalen allt detta själv. I den därpå följande debatten deltar Hans-Eric Wallin (V), Marika Vallgren (KD), Andreas Löwenhöök (M), Kenneth Fahlesson (S), Harriet Classon (S), Anette Lindgren (M), Bertil Almgren (S), Joakim Wallström (V) och Agneta Hansson (V).

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Lilian Parbring (S) om busshållplats vid Campus (20/12) Kommunfullmäktigeledamoten Lilian Parbring (S) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: De resenärer som åker buss till Campus och kliver av vid hållplatsen på Forskargatan, tar sig nog en funderare om de har klivit av på rätt ställe. De kliver rakt in i ett virkesupplag. Måste det vara så? Min fråga är: Är det möjligt att flytta hållplatsen till Bockholmsvägen? Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) lämnar följande svar: Jag får börja med att hålla med interpellanten i beskrivningen av hållplatsens läge. Känslan av att ha hamnat på en bakgård är väl knappast det intryck man vill ge besökare, som kommer med buss till vårt universitetsområde. Efter kontakter med Skelleftebuss, som ansvarar för hållplatserna och tekniska kontoret, som bevakar lämpligheten ur trafiksäkerhetssynpunkt, har vi överenskommit att hållplatsen lämpligen kan flyttas till ett läge på Bockholmsvägen mellan korsningen Bockholmsvägen/Forskargatan och korsningen Bockholmsvägen/Assistentgatan. Åtgärden, som knappast kan anses särskilt omfattande, torde kunna utföras tämligen snabbt, i varje fall före semesterperioden. Sedan Lilian Parbring (S) och Rune Wästerby (MP) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Maria Wiksten (KD) om vad Sekabs arrendeavtal innebär för lokalbefolkningen i Afrika (21/12) Kommunfullmäktigeledamoten Maria Wiksten (KD) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Ekot rapporterar att svenska biståndsmedel används till sockerrörsodling i Sierra Leone för etanolproduktion s k landgrabbing. Befolkningen har skrivit på ett 50-årigt avtal mot en låg ekonomisk ersättning i löfte om att skolor och sjukhus skall byggas. Avtalet innebär att på marken där lokalbefolkningens ris ska odlas, odlas det istället sockerrör. Och vattnet som finns ska användas till sockerrörsodling, som i sig är mycket vattenkrävande. Detta innebär att befolkningen förlorar sina möjligheter till risodling och till sin vattenförsörjning. Det är mycket allvarligt att svenska biståndsmedel används så att människor får det svårare att överleva. Medel som är avsedda till att göra det enklare att leva och bygga en ny framtid. Denna nyhetrapportering för mina tankar till Skellefteå kraft och dess engagemang i Sekab. Sekab har haft engagemang i Afrika med arrendeavtal med lokalbefolkning för sockerrörsodlingar. Ett engagemang som kristdemokraterna motsatte sig. Mina frågor till kommunstyrelsen ordförande är: 1. Vad har de arrendeavtal som Sekab i Afrika haft inneburit? 2. Hur har arrendeavtalen påverkat lokalbefolkningen? 3. Har avtalen säkrat lokalbefolkningens möjlighet till vattenförsörjning, odling av ris och andra grödor? Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) lämnar följande svar: Sedan drygt två år tillbaka bedriver Sekab ingen verksamhet i Afrika. Verksamheten har övertagits av Per Carstedts bolag EcoEnergy. Han har på eget initiativ skickat brev från Dar Es Salaam, som jag tänker läsa upp som interpellationssvar. Per Carstedt skriver: Med anledning av Sveriges Radios uppmärksamhet om Addax i Ekot i P1, är det inte enkelt att på avstånd känna till eller förstå skillnaden mellan vårt projekt och Addax. Nedan finns ett kort försök till förklaring. Det som är grundläggande för alla som ska investera i jordbruk eller skog i Afrika är att det görs på socialt och miljömässigt hållbart sätt. Vad som inte kommer fram i

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 debatten är att det finns dåliga och det finns bra investeringar, precis som överallt annars. De bra investeringarna kommer att bidra till Afrikas utveckling, öka Afrikas möjlighet att bli självförsörjande på mat och energi, skapa arbetstillfällen, öka småböndernas möjlighet att få avsättning för sina grödor och vilket är ännu viktigare, ger dem kunskap att bättre bruka sin mark. Vi måste diskutera utifrån vad som är bra och vad som är dåliga investeringar. Alla investeringar i Afrika är inte bra och inte heller stöld av mark (lika lite som skogsbolagens allt köp av skog var Baggböleri) men det finns investeringar som genuint kommer att bidra till Afrikas utveckling. Och vi ska vara en av dem! På samma sätt som skogsindustrin var en motor för att skapa det moderna Sverige så är de allra flesta utvecklingsorienterade institutioner och experter eniga om att jordbruket måste utvecklas och moderniseras för att Afrika ska utvecklas. Afrika är i desperat behov av att få hjälp med kapital, teknik och kunskap och hur detta ska genomföras hållbart ur ett systemperspektiv. Detta kommer att vara på agendan när G8 träffas i Washington DC maj, dit också en medarbetare är inbjuden till ett G8 förmöte som representant för ett role model projekt i Afrika. Alla detaljer om Addax projektet är inte kända, men vad jag förstår från deras hemsida, så förutom likheten att båda ska odla sockerrör och att de också jobbat en hel del med community development, är det några fundamentala skillnader mellan Addax och vårt projekt i Bagamoyo. 1. Bagamoyo projektet utvecklas på en nedlagd boskaps farm som ägs av staten och som inte har varit i bruk sedan Bagamoyo projektet är inget biofuel projekt, utan ska i huvudsak producera socker för att minska Tanzanias stora importberoende av socker. Den lilla volym etanol som ska produceras, som en biprodukt från sockerproduktionen, är också avsedd för den lokala marknaden och att minska Tanzanias importberoende av bensin. 3. Bagamoyo projektet har ett stort out-grower program där de omkringliggande byarna får stöd att utveckla ca 3000 ha för att odla sockerrör att leverera med långsiktiga kontrakt till fabriken. Detta kommer att skapa långsiktig sysselsättning för ca 1500 familjer och skapa direkta bruttointäkter på över 10 MUSD/år för de omkringliggande bondekooperativen. Priset för de sockerrör som köps in från omkringliggande kooperativ är betydligt högre per ton än den interna kostnaden bolaget har för att odla sitt eget sockerrör så fokus på detta program är att skapa social utveckling och en genuin win-win relation med omkringliggande byar på ett liknande sätt som svenska skogsbolag har med privata skogsägare. Man gör sig långsiktigt beroende av varandra. 4. Bagamoyo projektet blir det första projektet i Tanzania och Öst Afrika där vi som investerare uppmärksammar och visar att vi förstår att dagens värde på landet är mycket lågt eller nästan obefintligt i förhållande till vad det långsiktiga värdet blir när vi etablerat en stor lokal förädlingsindustri. Därför är vi nu det första projektet där staten och de lokala myndigheterna gemensamt får ett långsiktigt 25 % ägande i projektbolaget i utbyte mot att vi nyttjar deras land. De får 10 % ägande initialt och ytterligare 15 % efter 18 års drift, när lån och kortsiktiga investerare har fått tillbalka

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 sitt kapital. Tänk om kommunerna i Norrland fått dela på de långsiktiga värdena när Vattenfall reglerade våra älvar? Där slutar Per Carstedts intressanta brev. Utifrån det han beskriver bedrivs verksamheten i Bagamoyo på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. En extra trygghet känner jag också eftersom Tanzanias regering aktivt stöttar projektet. Avslutningsvis vill jag bara återigen påminna att när Per Carstedt skriver vårt projekt så menar han sitt projekt i Bagamoyo, ett projekt som Sekab lämnat sedan flera år. Sedan Maria Wiksten (KD) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Daniel Öhgren (C) om framtiden för kommunens ytterområden (22/12) Kommunfullmäktigeledamoten Daniel Öhgren (C) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Den senaste tiden har det varit mycket fokus på neddragningar kommunens ytterområden, som exempelvis nedsläckning av belysning på landsbygden och planer på nedläggning av skolor runt om i kommunen. Det är en utveckling som vi i Centerpartiet följer noga och som vi vet berör många människor i vår kommun. Vår kommun består av både stad, mindre serviceorter och en vacker landsbygd. Det är en mångfald som vi borde uppskatta och bejaka. Vi upplever dock ofta att områdena utanför stan ses som en belastning som bara kostar pengar, när de i stället borde ses som en tillgång. Centerpartiet har inget emot satsningar i stan, tvärtom det är väldigt viktigt att Skellefteås stadskärna blir modernare, attraktivare och grönare. Det vi är ute efter är att det behövs ett utvecklingsfokus över hela kommunen. Vi har inte råd att låta några utvecklingsmöjligheter gå förlorade, vare sig i stan eller i ytterområdena. I dag handlar politiken mest om att sakta avveckla det som finns i ytterområdena. Vi vill istället ägna mer kraft åt att tänka framåt. Vilka möjligheter för framtiden finns det i Burträskområdet? Eller Kågedalen? Eller Byske? I dag saknas det tydliga mål och strategier för hur kommundelarna ska utvecklas och det är därför svårt att veta hur S-majoriteten ser på framtiden for kommunens ytterområden. Jag vill därför ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande: 1. Hur ser du på framtiden för kommunens ytterområden? 2. Vad anser du att kommunen bör göra för att bättre ta tillvara på framtidsmöjligheterna i hela kommunen? Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) lämnar följande svar: Svar på den första frågan: Daniel Öhgren tar i interpellationen upp ett problem som är väldigt komplext. Urbaniseringen att människor flyttar från landsbygden till större orter är ju en trend som pågår över i princip hela världen. Där är Sverige och Skellefteå inga undantag. Det finns naturligtvis rationella skäl till att människor väljer att flytta från landsbygden och det har fördelar för många men det skapar ju tyvärr också negativa effekter för landsbygden. Att detta är en världsomspännande trend visar också att det inte finns några patentlösningar eller bra recept för att hantera dessa negativa effekter.

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 De allra flesta vill bevara landsbygden. Även den som har flyttat in till stan skulle helst se att landsbygden fortsätter att fungera lika bra som förut. Men det är ett problem att alltför få faktiskt vill bo där. En viktig orsak till att färre bor på landet är förstås att de basnäringar som en gång utgjorde grunden för sysselsättning där jordbruk och skogsbruk i dag har utvecklats till att inte längre behöva ens bråkdelen så många som tidigare. När det gäller skogsbruket så är kanske inte ens maskinerna som avverkar skogen där man bor från orten utan kommer från annat håll. Och få behövs för att utföra jobbet. När det gäller Skellefteå kommuns ytterområden så tror jag personligen att prognosen är bäst för orter som har egna arbetstillfällen eller där sådana kan skapas och orter som ligger på pendlingsavstånd från stora arbetsplatser och service. För de delar av landsbygden som ligger långt från sådana förutsättningar är prognoserna naturligtvis dystrare. Svar på den andra frågan: Vad kan och bör då kommunen göra? Redan i dag upprätthåller Skellefteå kommunen en god service i hela kommunen. Vi har t ex kanske Sveriges bäst utbyggda IT-nät och kommunen plogar och underhåller cirka 105 mil enskilda vägar något vi är ensamma om i landet. Naturligtvis försöker vi också se till att hålla en rimlig kommunal service i alla delar av kommunen och det ska och måste vi fortsätta med. Vi har också tillväxtkontoret som en resurs för att kunna stötta alla goda idéer och förslag och inom de begränsningar som lagstiftningen innebär stötta företag och verksamheter som har sin bas på landsbygden. Många sätter sitt hopp till turist- och besöksnäringen och naturligtvis finns det förutsättningar där, samtidigt som konkurrensen där också är knivskarp. Besöksnäringen är en viktig möjlighet för vissa områden men att tro att den ska vara lösningen för hela Sveriges och Norrlands landsbygd är naturligtvis orealistiskt. Ett konkret exempel på att kommunen tar landsbygdsfrågorna på allvar är satsningen på tillväxtnätverk i olika delar av kommunen. Ambitionen är att starta fyra under året, ett första har startats i Bureå. Fler planeras och kommer att inrättas om möjligheter ges. Under hösten inleds också arbete med ett landsbygdsprogram. Sen är det naturligtvis så och det gäller för både stad och landsbygd att vi måste ta hänsyn till och anpassa verksamheten efter befolkningsförändringar, det kan gälla skolor eller andra serviceinrättningar. Det är något som vi naturligtvis också måste fortsätta med. Tyvärr finns på dagens marknad ingen utjämning mellan stad och land, mellan stora och små orter. Livsmedels- och detaljhandeln tillämpar ingen prisutjämning mellan stora och små butiker och de som säljer bensin anser sig behöva vissa volymer för att kunna bedriva en lönsam verksamhet. Kommunen försöker hålla emot utvecklingen men kan naturligtvis inte kompensera för allt.

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 Om det fanns ett riktigt bra recept för att lösa de problem som urbaniseringen för med sig så skulle vi naturligtvis använda det men det finns nog inget sådant. Motsvarande funderingar finns runtom i världen och ännu verkar ingen riktigt ha hittat en bra lösning. Vi ska fortsätta att göra det vi redan gör och vi kan säkert bli ännu bättre på det men vi måste också se att utmaningarna är stora. Samtidigt får man inte se allt i svart och vitt. Alla delar av landsbygden utvecklas inte likadant precis som fallet är i stan och framtiden kommer att se olika ut på olika håll. Det finns många duktiga och driftiga människor på landsbygden och tillsammans med dem kan kommunen jobba för bra förutsättningar i framtiden också. I den därpå följande debatten deltar Daniel Öhgren (C), Sten-Arne Burman (S), Bert Öhlund (S), Harriet Classon (S), Andreas Löwenhöök (M), Rune Wästerby (MP), Marika Vallgren (KD), Lorents Burman (S), Maria Marklund (S), Carl-Göran Lundmark (S), Kurt Vallmark (C), Jens Wennberg (FP), Hans Brettschneider (MP) och Carina Sundbom (C). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Daniel Öhgren (C) om hur kommunen ska agera för att "ge idéerna plats" (23/12) Kommunfullmäktigeledamoten Daniel Öhgren (C) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Nyligen presenterades Skellefteås nya platsvarumärke efter en lång process. Det är positivt att det tas fram ett platsvarumärke. Det behövs för att ge vår kommun en tydligare identitet och bättre kunna marknadsföra Skellefteå. Varumärket symboliseras av en ny logotype och en tagline Ge idéerna plats sammanfattar varumärkets innebörd. Jag tycker att det är väldigt positivt att vi fokuserar på att ge plats för idéer. Människors idéer, engagemang och kreativitet kommer att vara avgörande för hur väl Skellefteå utvecklas i framtiden. Det är dock viktigt att påpeka att ett varumärke handlar om mer än bara yta, mer än logotype och slogan, det är djupare än så. För det viktiga är inte vad vi säger att vi är, utan hur vi upplevs att vi verkligen är. Ska vi vara en plats som utger sig för att ge idéerna plats måste det också vara påtagligt för de som bor och besöker oss att så är fallet. Annars blir varumärkets löfte bara tomma ord. Det innebär att kommun, näringsliv och medborgare alla måste agera för att bidra till att göra varumärket levande och påtagligt. Detta gäller särskilt kommunen som varit initiativtagare till platsvarumärket och även till stor utsträckning styrt processen. Kommunen bör därför gå före med gott exempel och se till att kommunens agerande ger idéerna plats. Jag vill därför ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande: Hur anser du kommunen ska agera för att ge idéerna plats? Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) lämnar följande svar: Arbetet med att ta fram ett nytt platsvarumärke har i stora delar varit en mycket positiv process med bred delaktighet och stort engagemang från många olika aktörer. Det nya platsvarumärket har också i stort mötts av positiva reaktioner. Det känns faktiskt som att väldigt många skelleftebor faktiskt är med och äger platsvarumärket. Sen är det precis som Daniel Öhgren framhåller i sin interpellation: Om platsvarumärket ska bli något annat än vackra ord så måste vi också leva det, fylla det med innehåll. Vi som skelleftebor ska kunna känna att varumärket är äkta. Alla måste hjälpas åt med det, men det är riktigt att kommunen har en viktig roll även i fortsättningen. Platsvarumärket behöver levandegöras i allt vi gör. Jag vill också hävda att det i många stycken redan är så. En aktuell fråga är hur vi ska utveckla näringslivsklimatet. Där har vi gjort en stor satsning på utbildningen Förenkla helt enkelt där just nya sätt att tänka och agera är en kärna. Skellefteå kommun satsar också på en

23 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 utvecklad medborgardialog där vi söker nya vägar för att prata med människorna i kommunen. Investeringar är förstås ett viktigt område för att tänka nytt. Det kan gälla i både stora och små satsningar. En skridskobana på Nordanå är t ex en ny idé som nu får plats. Vi har en stor organisation med väldigt många duktiga medarbetare. Då måste vi förstås också se till att i alla led skapa en struktur där idéer är viktiga och får testas. Ute i kommunens verksamhet finns säkert mängder av goda idéer och förbättringsförslag de ska vi bli ännu bättre på att ta vara på. Att kommunen nu rekryterar en marknadschef är också något som får ses som ett sätt att satsa på utvecklingskraft. Vi som beslutsfattare har förstås också ett stort ansvar att se till att platsvarumärket fylls med innehåll. Det är ju faktiskt så att vi bidrar till att skapa utrymme för idéer genom att prata om det. På det viset bidrar också den här interpellationen och debatten om den till att ge plats för idéer. Samtidigt ska det inte behöva vara svårt om nu platsvarumärket verkligen stämmer. Skellefteå är en innovativ bygd där det ska vara och är högt i tak. Med den utgångspunkten är jag övertygad om att både kommunen och alla andra aktörer i Skellefteå kommer att kunna göra platsvarumärkets uppfordrande uppmaning till en sanning. Sedan Daniel Öhgren (C) och Sten-Arne Burman (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Lennart Hägglund (KD) om städningen av skoltoaletter (24/12) Kommunfullmäktigeledamoten Lennart Hägglund (KD) har till fastighetsnämndens ordförande ställt följande interpellation: Fräscha skoltoaletter är en viktig del i barnens arbetsmiljö. Barns berättelser om hur de håller sig hela dagen bekräftas av undersökningar. De känner sig inte trygga på skoltoaletten eller tycker att den är äcklig. De allra flesta barn behöver gå på toaletten minst en gång under skoldagen, men en studie i Göteborg 2009 visade att 16 procent aldrig kissade och att 63 procent aldrig bajsade på toaletten i skolan. Detta kan ge skadliga medicinska effekter. Att hålla sig hela dagen kan leda till förstoppning eller urinvägsinfektion. Det kan även leda till inkontinens. Vi kristdemokrater anser att rena, fräscha och låsbara skoltoaletter är en basal förutsättning för att våra barn och ungdomar ska må bra och känna trygghet i skolan. Det gör att jag som ledamot i barn- och grundskolenämnden undrar över hur det ser ut i Skellefteå kommun. Mina frågor till fastighetsnämndens ordförande är: Hur ofta städas skoltoaletterna? Ser det likadant ut på alla skolor i Skellefteå kommun? Fastighetsnämndens ordförande Stefan Bergman (S) lämnar följande svar: Under årens lopp har kundsynpunkter kring toaletters städning dykt upp och nu senast i ett antal motioner till ungdomsfullmäktige. Städavdelningen har på många sätt försökt förbättra städrutinerna i dessa utrymmen. Städavdelningens förbättringscoacher har tillsammans med elever diskuterat toaletters standard och kommit fram till hur en drömtoalett skulle kunna se ut. Det som var tydligt under dessa möten var att det egentligen inte var städstandarden som var problemet utan faktorer som trygghet och slitage som upplevelsen baserat sig på. Resultatet presenterades för en projektgrupp på fastighetskontoret och det beslutades om vilka förbättringar som kunde genomföras under Åtta toaletter på fyra objekt utrustades delvis efter elevernas önskemål (på grund av kostnadsskäl) under en testperiod. Toaletterna skyltades som dam- och herrtoalett samt att låsen byttes till dubbla lås som inte går att öppna utifrån. Toaletterna städas oftare och test av ett nytt rengöringsmedel som tar bort urinlukt utfördes under samma period. Uppföljning visar att förbättring som dubbla lås har lett till att miljön känns tryggare och att toaletterna känns fräschare då de är uppdelade mellan damer och herrar. Önskemålet om någon

25 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 form av ljudisolering eller musik som döljer ljud har inte provats ännu. Elevernas önskemål skall beaktas vid framtida renoveringar och ombyggnationer. Lokalvårdare deltar vid elevrådsmöten och skolpersonalens möten. Svaren på frågorna blir: - Toaletterna städas efter behov och kvalitet, dock minst en gång per dag. - Det ser inte lika ut på alla skolor. Faktorer som standard på toaletterna, antal elever per kvadratmeter eller verksamhetens art. Sedan Lennart Hägglund (KD) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

26 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Hans Brettschneider (MP) om vad som händer med båtmuseet (25/12) Kommunfullmäktigeledamoten Hans Brettschneider (MP) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Jag har fått många frågor angående Båtmuseet i Stackgrönnan och dess flytt beslutades att man skulle utreda båtmuseets framtid. Sedan dess har frågan synts i media med jämna mellanrum. Både Kåge och Skelleftehamn har varit föreslagna som alternativ kom en utredning fram till att en placering i Kåge båthamn skulle vara bästa placeringen. Enligt utredningen 2008 så skulle en flytt av verksamheten till Kåge båthamn innebar att man måste bygga ny utställningshall. Vad jag erfar så måste snart verksamheten flyttas från Stackgrönnan vilket innebär att beslut snart bör tas i frågan och att byggnationer och flytt påbörjas. Så mina frågor är: Hur ser planerna ut? När kommer beslut i frågan om placering? När måste verksamheten vara utflyttad från Stackgrönnan? När beräknar man att påbörja byggnationerna? När beräknas man att vara klar med flytten? Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) lämnar följande svar: Huvudman och ansvarig för båtmuseet i Stackgrönnan är Skellefteå Museum. Skellefteå Museum har emellertid inte den ekonomiska förutsättningen för klara ökade driftskostnader för museet. Eventuella nybyggen och utökade hyres- och driftkostnader måste bekostas av Skellefteå Museums ägare, dvs. Skellefteå kommun och Region Västerbotten (som finansieras av Västerbottens landsting). Med tanke på landstingets ekonomi, där för övrigt vissa partier anser att landstinget enbart ska ägna sig åt sjukvård, är det svårt att besvara interpellanten Hans Brettschneiders frågor. På en fråga kan jag ändå ge svaret att hyreskontraktet gäller t o m , med möjlighet till 1-4 års förlängning. I den därpå följande debatten deltar Hans Brettschneider (MP), Ida Lindh (FP), Jens Wennberg (FP), Sten-Arne Burman (S), Bert Öhlund (S) och Andreas Löwenhöök (M). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad. :

27 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Delårsrapport april 2012, Skellefteå kommun Sammanfattning Kommunledningskontoret har upprättat delårsrapport per Redovisningen är utformad i enlighet med god redovisningssed och den kommunala redovisningslagen. Rapporten omfattar också de kommunala företagen. Skellefteå kommuns delårsresultat uppgår till -1 miljon kronor (-21 miljoner kronor), vilket utgörs av -51 miljoner kronor i den skattefinansierade verksamheten samt +50 miljoner kronor i affärsverksamheterna. Kommunens delårsresultat är bättre än samma period föregående år vilket främst beror på att årets löneavtal inte är klara. Årsprognosen pekar på ett resultat för Skellefteå kommun på 174 miljoner kronor, vilket överstiger budget (inklusive kompletteringsbudget) med 1 miljon kronor. Årsprognosen för Skellefteå kommun, exklusive affärsverksamheten elförsörjning, pekar på ett resultat på 2 miljoner kronor, vilket överstiger budget (inklusive kompletteringsbudget) med 1 miljon kronor. Kommunfullmäktiges beslut 1. Delårsrapporten godkänns. 2. Barn- och grundskolenämnden, socialnämnden och tekniska nämnden (för den skattefinansierade verksamheten) ska till nästa uppföljningstillfälle inkomma med åtgärdsplaner som visar åtgärder för en ekonomi i balans Inlägg Lars Åhman (FP), Gunnar Holmlund (S), Harriet Classon (S) och Bert Öhlund (S) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 336 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Delårsrapport Beslutet sänds till: Kommunledningskontoret/ekonomiavd Barn- och grundskolenämnden Socialnämnden Tekniska nämnden

28 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Biblioteksplan för Skellefteå kommun Sammanfattning Enligt bibliotekslagen ska varje kommun anta plan för biblioteksverksamheterna och biblioteken och dess huvudmän ska samverka. Skellefteå kommuns biblioteksplan är ett styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling under perioden Kulturnämnden har upprättat nytt förslag till plan efter en återremiss från kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut 1. Biblioteksplanen för Skellefteå kommun antas som kommunens övergripande biblioteksplan. 2. Respektive nämnd (kulturnämnd, barn- och grundskolenämnd, gymnasienämnd) ansvarar för att utarbeta planer/måldokument för sina ansvarsområden och rapportera dessa till kulturnämndens biblioteksavdelning. Inlägg Lars Åhman (FP) och Bertil Almgren (S) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 227 Kulturnämndens protokoll , 34 Biblioteksplan för Skellefteå kommun Skol- och kulturkontorets tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll , 280 Beslutet sänds till: Kulturnämnden Barn- och grundskolenämnden Gymnasienämnden

29 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Ändrad investeringsplan för Skellefteå Camping Sammanfattning Fritidsnämnden föreslår att etapp tre med nyproduktion av stugor för åretruntbruk får påbörjas under hösten 2012 som ett lärlingsbygge. Etappen omfattar ytterligare tre stugor till en beräknad kostnad av 3,5 miljoner kronor varav 2 miljoner kronor finns i 2012 års investeringsbudget. Således behövs ytterligare 1,5 miljoner kronor i 2013 års investeringsbudget. Fritidsnämnden ser också ett stort behov av att bygga en ny receptionsbyggnad av såväl praktiska som arbetsmiljömässiga skäl. Byggnaden innehåller förutom reception - butik, servering och personalutrymmen. Kostnaden för denna byggnad beräknas till 7 miljoner kronor och bygget bör påbörjas i september 2012 för att stå klart till sommaren Som en följd av detta bör den gamla servicebyggnaden som är i samma byggnad som dagens reception totalrenoveras och utökas eftersom den är i mycket dåligt skick och inte fyller dagens krav. Byggnaden kommer också att möjliggöra samordning av vaktmästeri och städcentral i en annan servicebyggnad. Ombyggnaden kostnadsberäknas till 8 miljoner kronor. För att hela projektet ska kunna genomföras logistiskt och komma kunderna till nytta i rätt tid föreslås att 7 miljoner kronor avsätts i investeringsbudget för ändamålet 2013 och 8 miljoner kronor 2014 samt att etapp 3 stugor och etapp 1 receptionsbyggnad får igångsättningstillstånd och säkerställd finansiering för hösten Kommunfullmäktiges beslut 1. Fritidsnämnden anvisas tilläggsanslag om kronor till byggande av tre campingstugor år 2012 och med igångsättning hösten Fritidsnämnden anvisas ett investeringsanslag i 2013 års budget om 7 miljoner kronor till ny receptionsbyggnad och med igångsättning hösten Fritidsnämnden anvisas ett investeringsanslag i 2014 års budget om 8 miljoner kronor till ombyggnad av den gamla receptionsbyggnaden. 4. Anslagen finansieras ur rörelsekapitalet i respektive års budget. Reservation Samtliga ledamöter tillhörande Centerpartiets, Folkpartiets, Moderaternas och Kristdemokraternas fullmäktigegrupper reserverar sig mot beslutet med motivering som redovisas sist i protokollet. Inlägg Andreas Löwenhöök (M), Ida Lindh (FP), Bert Öhlund (S), Maria Wiksten (KD), Daniel Ådin (S), Hans Brettschneider (MP), Joakim Wallström (V), Ola Burström (S),

30 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 Gunnar Holmlund (S), Ann Åström (S), Lorents Burman (S), Daniel Öhgren (C), Harriet Classon (S) och Bertil Almgren (S) yttrar sig. Yrkande Andreas Löwenhöök (M) yrkar att framställningen avslås. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Andreas Löwenhööks yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Andreas Löwenhööks yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid uppropet avges 43 ja-röster och 20 nej-röster. 2 ledamöter avstår från att rösta. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Motivering till reservation Vi reserverar oss mot beslutet att bevilja totalt 16,5 miljoner kronor i investeringsmedel till fritidsnämnden, för utbyggnad av Skellefteå camping, med hänvisning till att vi vill avyttra kommunens campingverksamheter. Det är enligt vår uppfattning upp till en ny ägare av campingen att ta ställning till en dylik investering. Vi vill istället använda dessa investeringsmedel till satsningar på utvecklingen av Skellefteå kommun. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 222 Fritidsnämndens protokoll , 68 Fritidskontorets tjänsteskrivelse Beslutet sänds till: Fritidsnämnden Kommunledningskontoret/ekonomiavd

31 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Redovisning av kompetensnivå inom brandskyddet Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige har räddningstjänstens försäljning av extern kursverksamhet ifrågasatts. Kommunfullmäktige har uppdragit till tekniska nämnden att redovisa hur kompetenskrav inom brandskyddet efterlevs i kommunen. Tekniska nämnden redovisar att räddningstjänsten genomför tillsynsbesök och bedömer om ägare och nyttjare till byggnaden i skälig omfattning arbetar med förebyggande brandskyddsåtgärder. Utifrån detta gör räddningstjänsten följande allmänna bedömning: På vårdanläggningar och i skolverksamheter har utbildningsläget generellt sett förbättrats mycket under de senaste åren. Inom industriverksamheter är det stora skillnader på brandskyddskompetens mellan olika företag och det går inte att dra någon annan generell slutsats än att större industrier i regel har det bättre ställt än mindre företag. Verksamhetstyperna hotell och samlingslokaler, särskilt butiker och restauranger, har generellt sett jämförelsevis det sämsta kompetensläget när det gäller brandskydd. Kommunfullmäktiges beslut Redovisningen noteras. Inlägg Hans Brettschneider (MP) och Ola Burström (S) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 228 Tekniska nämndens protokoll , 95 Räddningstjänstens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktige , 29 Beslutet sänds till: Tekniska nämnden