Biologiska museets främsta uppgift är att göra samlingarna tillgängliga för forskning och undervisning. Sedan 2012 är de entomologiska samlingarna

Transkript

1 Årsredovisning för Biologiska museet, Naturvetenskapliga fakulteten LU 2018 Biologiska museets främsta uppgift är att göra samlingarna tillgängliga för forskning och undervisning. Sedan 2012 är de entomologiska samlingarna lokaliserade på Ekologihuset medan de botaniska och zoologiska samlingarna finns på Arkivcentrum Syd. Låneverksamhet och nyaccession har under året varit omfattande hos alla tre samlingarna. Digitalisering av museets föremål är en prioriterad arbetsuppgift med externa medel från Artdatabanken. Cirka belägg har individregistrerats i de olika samlingarna under 2018.Tonvikten ligger alltjämt på nordiskt material och svåra grupper. Samlingsvård är också en viktig och ständigt aktuell arbetsuppgift. De botaniska samlingarna nådde en milstolpe 27 september då det miljonte herbariebelägget registrerades. Nyaccessionen slog rekord 2018 vad gäller antal donationer. Stora delar av det nordiska herbariet är nu digitaliserat. Fortfarande återstår en del arbete och investeringar för att minimera risken med de gifter som finns lagrade i samlingarna sedan gammalt. Vid de zoologiska samlingarna har registreringen av kvalster och Öresundsmaterial fortsatt. Delar av det zoologiska material som utlånats till en utställning fick tyvärr evakueras och frysas då det angripits av skadeinsekter. Den varma sommaren bidrog sannolikt till att angreppet blev allvarligt. Händelsen understryker vikten av ett svalt och jämnt klimat med reglerad luftfuktighet för att föremålen ska kunna bevaras i gott skick. Därför var det särskilt glädjande att de entomologiska samlingarna äntligen fick en klimatanläggning installerad. Samtidigt genomfördes en stor omorganisation i de entomologiska samlingarna i samband med att ett nytt kompaktsystem installerades. De entomologiska samlingarna erhöll ett tillskott på drygt exemplar, mest skalbaggar, under En del av museets personal är engagerad i undervisningen på universitetets kurser. Bestämningar av djur, växter och svampar har erbjudits och personalen har varit representerad vid symposier och exkursioner både inom och utanför landet. Några av museets anställda har egna forskningsprojekt knutna till samlingarna och några har även varit engagerade som sakkunniga, föreläsare, exkursionsledare och haft review-uppdrag för tidskrifter. Museets främsta forskningsområden är insekter, lavar och kärlväxter vilket framgår av årets 43 publikationer. Personalen har deltagit i möten med andra museer om samlingsvård och gemensamma strategier. I februari anordnades ett seminarium vid Biologiska institutionen, The wonders of the Biological Museum, där forskare från olika ämnesområden inom biologin vid Lunds universitet föreläste om de biologiska samlingarnas betydelse för deras forskning.

2 Innehåll Biologiska museet

3 Biologiska museet Biologiska museet är en avdelning inom Biologiska institutionen, Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds Universitet. Museet är indelat i tre huvudsamlingar de botaniska, entomologiska och zoologiska samlingarna. Samlingarna är inte publika utan används huvudsakligen för forskning och undervisning. Museets tre huvudsamlingarna har delvis gemensam personal, museichef Niklas Wahlberg, biträdande museichef Ulf Arup och ekonom Ella Bohlin. Datoransvariga Jonas Ekström och Sigvard Svensson har också gemensamma uppgifter för alla tre samlingarna i sina tjänster, något som numera gäller även Ellen Sandström som har haft inköpsansvar under året. Under året har tre gemensamma museimöten (nummer 81 83) hållits med personalen. De botaniska och zoologiska samlingarna är förlagda till Arkivcentrum Syd medan de entomologiska samlingarna finns i Ekologihuset. De 43 publikationer som färdigställts under året visar att museets huvudsakliga forskningsområden är insekter, lavar och kärlväxter. Carl Gustaf Thomsons typexemplar av biet Osmia truncatula Thomson 1872, som insamlades någonstans i Lund. Skalstreck = 5 mm. Foto: Melanie Karlsson 3

4 Halecania giraltiae Van den Boom & Etayo är en lavart som upptäcktes för första gången i Skandinavien i samband med Svensk Lichenologisk Förenings exkursion till Värmlandsnäs i april. Totalt noterades 16 nya arter för Värmland. Foto: Ulf Arup. Faunistikkurs (BIOB04): C. Hansson (föreläsare) och E. Sandström (biträdande); Biologi (BIOA10): J. Rota och Torbjörn Tyler gav var sin föreläsning och Ellen Sandström var assistent på en heldagsexkursion. Kursen Mossor, lavar och svampar biodiversitet och naturvård (BIOR11) är sedan några år periodiserad att gå vartannat år. Under hösten 2018 var det åter dags och Ulf Arup var en av huvudlärarna på kursen. Torbjörn Tyler undervisade i bryologi. Den senare medverkade även på kurserna, BIOR17 (limnologi), BIOR01, BIOR 72, BIOR39, BIOR77 samt 2 timmar på folkhögskolan Hvilans Arboristutbildning. Den 8 februari ordnade museichef Niklas Wahlberg ett seminarium, The Wonders of the Biological Museum, där forskare från Biologiska institutionen föreläste om hur Biologiska museets samlingar kommer till användning i forskningen. Flera av Biologiska museets experter deltog i en BioBlitz den 15 juni, organiserad av Institutionen för biologi, där området kring Ekologi- och Biologihuset inventerades på arter. Niklas och hans doktorander arrangerade årets Systematikdagarna november i Biologiska institutionens regi i samarbete med Botaniska trädgården. Christoffer Fägerström berättar om insektsfaunan i biskop Peder Winstrups kista, ett tvärvetenskapligt projekt, i samband med seminariet The wonders of the Biological Museum 8 februari. Foto: Arne Thell 4

5 museet Flera anställda vid museet har deltagit i externa arrangemang. Här är ett litet axplock: Ulf Arup deltog i Svensk Lichenologisk Förenings 25-årsjubileum 3 4 februari. Den april ledde han i en workshop om lavar i Schweiz. Sigvard Svensson har varit ledare för fågel- och svampexkursioner. Maria Mostadius var inbjuden som talare på Samlingsforum i Visby i november samt vid arkiv- och bibliotekskonferensen Mög på hög samma månad. Ellen Sandström deltog i Forskarfredag. Arne Thell har hållit föredrag vid ett Onsdagscafé på Arkivcentrum Syd 7 november samt vid Lunds Botaniska Förenings odlingsmöten 29 januari och 28 oktober. Vid alla tre tillfällena handlade det om humlesugan, Betonica officinalis. Torbjörn Tyler föreläste för Botaniska Föreningen 23 mars om mossfloran på Ölands alvar. Vid NAMSAs höstmöte oktober på Örebro läns museum och Oset-Rynningevikens naturområde deltog Arne Thell och Håkan Wittzell. Arkivens dag är en årlig företeelse som 13 november lockade rekordmånga deltagare, nämligen 600. Temat var Fest och glädje. De Botaniska samlingarna medverkade med en utställning om brännvinskryddor. Fredrik Farhadian demonstrerade hur herbarieark monteras. Flera av museets anställda deltog i Systematikdagarna november i Lund. Arkivens dag 13 november med temat Fest och glädje. De samlingarnas verksamhet syns nere till höger där montering av herbarieark förevisades av Fredrik Farhadian. Foto: Madelene Svensson. Museets personal besvarar frågor från allmänhet, forskare och media. Våra experter syns ofta i olika media och hjälper till med bestämning av djur, växter och svampar och den samlade kompetensen täcker de flesta områden. Museernas webbplats uppdateras kontinuerligt. Ett stort antal bilder på registrerat material har tillkommit. De entomologiska samlingarnas bildbank nås enklast via museets hemsida. Bildbanken innehåller numera över 7000 foton, medan de botaniska bilderna finns tillgängliga via Virtuella herbariet, Tre ideella föreningar har haft delar av sin verksamhet förlagd till de Biologiska museerna. Föreningarnas medlemmar har kontinuerlig kontakt och utbyte med samlingarna: Lunds Botaniska Förening har sitt arkiv, projektherbarium och delar av sin projektledningsverksamhet förlagd till museets lokaler. Föreningens möten är normalt förlagda till Ekologihuset. Puggehatten Skånes Mykologiska Förening, har möten, bibliotek och arkiv på museet. Entomologiska sällskapet i Lund sammanträder en gång per månad på Biologihuset. 5

6 Botaniska samlingarna Den fasta personalen vid de botaniska samlingarna har bestått av fyra intendenter, Ulf Arup, Arne Thell, Torbjörn Tyler och Håkan Wittzell, tre museiassistenter: Fredrik Farhadian, Patrik Frödén och Sigvard Svensson. Dessutom har några projektanslutna och pensionärer bidragit till verksamheten på olika sätt: Lars Fröberg, Ingar Kerstensson, Ingvar Kärnefelt, Åke Rühling, Eric Wahlsteen och Simon Wennberg. Under 2018 registrerades 124 nya inlåneposter, som omfattar inkommande lån, byten och gåvor, 34 returnerade inlån, 23 returnerade utlån samt 17 nya utlån. Till detta kommer 30 poster med fotobeställningar av 141 bilder eller skanningar förutom de bilder som forskare själva laddat ner från virtuella herbariet. Ett 30-tal gästforskare har skrivit in sig i gästboken. Ett förhållandevis stort antal donationer har omhändertagits vid de botaniska samlingarna, såväl från privatpersoner som föreningar. Totalt fick vi under 2018 in 59 donationer från 36 personer omfattande ark/exemplar, varav (80%) behållits i museets samlingar medan resten antingen kasserats eller kommer att användas som byten med andra herbarier. De mest omfattande donationerna under året fick vi från Thomas Landströms dödsbo (8 919 ark/exemplar) som nu är inkorporerat i sin helhet, Paul Holmgrens dödsbo (2 372 ark/exemplar) varav en del återstår att tas om hand och därför kommer att ingå i statistiken för Antalet donationer var ca 30% större 2018 än de två närmast föregående åren. Till nyaccessionen räknas även 19 inkommande byten eller gåvor om sammanlagt belägg. Botaniska biblioteket har berikats med flera nyinköpta floror och donationer. Ett 20-tal floror kom från Paul Holmgrens dödsbo. Museets egen personal har också bidragit med nytt material till samlingarna. Under 2018 nyregistrerades insamlingar i herbariet. Det är färre än rekordåret 2017, men ca fler än ett normalår. Huvuddatabasen kom därmed upp i poster. Tillsammans med två databaser över de historiska samlingarna ( poster) är nu drygt 43 % av de botaniska samlingarna registrerade. 95 % av posterna är koordinatsatta. Förutom på Sveriges virtuella herbarium ( går det även att söka samlingen på GBIF (gbif.org). Enligt GBIF citerades den botaniska databasen 66 gånger under året. 6 Den 27 september kl registrerade Fredrik Farhadian den miljonte posten i den botaniska databasen. Fredrik har själv bidragit med över hälften av dessa. Foto: Arne Thell

7 Mot slutet av året påbörjades inskanning av drygt 400 ark från Laos och norra Thailand. De samlades av Marie Widen, Lennart Engstrand, Björn Widen och Kàm Ràw inom ramen för Lunds universitets kammuprojekt. Syftet med projektet är att studera och dokumentera språket och kulturen hos kammufolket som lever i norra Laos. Lundabotanisterna samlade och identifierade växterna medan Kàm Raw bidrog med växternas kammunamn och användning. Rosa clinophylla Thory. Ett av de herbariebelägg som numera ingår i samlingen, försett med kammunamn. 7

8 Entomologiska samlingarna P Samlingarnas fasta personal har varit Christer Hansson, intendent (till juni 2018) och Jadranka Rota, intendent. Museiassistenter: Rune Bygebjerg, Christoffer Fägerström, Karin Johnson och Ellen Sandström. Till övrig personal räknas Pelle Magnusson som anställdes cirka 1 månad på heltid för identifiering av Ichneumonidae på akutbidragsmedel från ArtDatabanken, Melanie Karlsson anställdes cirka 3 månader för att hjälpa till med typfotografering. Frivillig arbetskraft har varit Roy Danielsson, Roger Ayazo, Sara Hellström, Carl-Axel Gertsson och Chandra Venables. Under 2018 skickades 68 lån innehållande exemplar till tio länder. 14 förfrågningar om fotografier på typmaterial inkom från tio länder. Åtta studenter inklusive master-studenter och två doktorander från Lunds universitet genomför projekt där vårt material används. 29 forskare, 17 yrkesverksamma och 12 amatörer, huvudsakligen från Lunds universitet och andra svenska institutioner, Tyskland och USA, varav sju räknas som konstnärer eller fotografer. Vi fick åtta nya donationer med över taxa, totalt ca exemplar, varav skalbaggar, Coleoptera. Övriga grupper representerade i donationerna var Hymenoptera, Lepidoptera, Odonata, Diptera och Hemiptera, samt i etanol identifierat material hemmahörande i Ephemeroptera, Plecoptera och Trichoptera. Utöver det inkom flera gåvor med ett mindre antal nålade exemplar. De entomologiska samlingarna innehåller numera nästan taxa och exemplar registrerade i huvuddatabasen. År 2018 tillkom exemplar, vilket är lågt jämfört med tidigare år, då en stor omorganisation har tagit mycket tid (se nedan). Arbetet med ArtDatabankens finansierade projekt, individregistrering av högprioriterade grupper och digitalisering och dokumentation av våra historiska samlingar, har fortsatt. En person på heltid identifierade ett stort antal pollinatörer till CEC-forskare. I slutet av året innehöll vår databas mer än typer, varav var primära typer och av dem var försedda med fotografier. Det finns över fotografier av hela lådor och typprover som är tillgängliga på nätet via våra Flickr-sidor ( Vidare har vi mottagit och behandlat sex ansökningar om identifiering av ett mindre antal exemplar från forskare vid institutioner inom Lunds universitet, mest från Biologiska institutionen, sju fotoförfrågningar, huvudsakligen från forskare vid Lunds Universitet, samt en ansökan om datainsamling från etiketter från CEC, Lunds universitet. Material från de entomologiska samlingarna finns citerat i åtminstone 31 publikationer. En stor omorganisation har genomförts i ett av samlingsrummen för att frigöra utrymme till ett kompaktsystem, som installerades i september. Ett klimatkontrollsystem för våra två största samlingsrum installerades i april för att hålla temperaturen på 16 C och luftfuktigheten på 50%. 8

9 En låda med långhorningar från Alan Dufbergs välordnade samling skalbaggar, som kom till museet under året. Foto: Christoffer Fägerström 9

10 Zoologiska samlingarna Personalen har bestått av intendenterna Jonas Ekström och Maria Mostadius. Lars Lundqvist, pensionerad museiintendent, har hållit föredrag med kopplingar till museets samlingar. Museet har under 2018 totalt tagit emot 18 besök, i huvudsak av forskare, men även en fotograf, en konstnär och en illustratör. Utlånen uppgick till åtta stycken och en ökning av foto- och informationsförfrågningar, som totalt uppgick till 16, kan skönjas. I början av 2018 erbjöd den zoologiska samlingens personal återigen en av grundutbildningens föreläsningar och laborationer för ett 30-tal studenter på Arkivcentrum Syd. Vidare anordnades en lektion i systematik för gymnasiestudenter efter en förfrågan från en gymnasieskola i Malmö. Under året har nya föremål 3D-skannats av institutionens 3D-laboratorium och via sidan Sketchfab har samlingen fått ett antal förfrågningar från andra universitet om att använda inskannade objekt i undervisningen. Brist på medel hindrar dock en fortsatt utveckling av denna form av digitalisering av samlingen den närmaste tiden. Från början av sommaren hjälpte en anställd från de entomologiska samlingarna till med att kurera spindelsamlingen. Inlånet av personal gällde en dag i veckan och kommer att pågå tills arbetet är klart. Mitt i semestertider och på grund av den varma sommaren fick utlån av monterade djur med päls eller fjäder till en utställning evakueras och frysas då föremålen angripits av skadeinsekter. I september deltog personal från samtliga samlingar i det nationella eventet Forskarfredag, som även pågick under följande helg. Årets tema var nyckelpigor, men museet bidrog även med ett bord där gymnasiestudenter och allmänhet fick testa sina kunskaper kring olika djurkranier. Avdelningen har i den mån det varit möjligt tagit emot donationer av nytt material till samlingen. Samlingen har bland annat mottagit fladdermöss, kungsfågel, en gråsälshane samt ett ormskinn från Kenya,. Under våren tog vi även emot en donation av patologiskt material från BMC som en gång varit en del av universitetets samlingar. Då zoologiska samlingen redan hade material från den tidigare patologiska institutionen, och det finns tillhörande kataloger rörande preparaten sågs donationen som ett komplement till redan förvärvat material. Totalt rör det sig om ca 250 preparat. Årets registrering har i huvudsak haft fortsatt fokus på kvalstersamlingen och material från Öresund, främst Skånes västra kust. Även material utanför dessa samlingar har registrerats för att tillgodose önskemål från forskare i hela världen. Den svenska fästingfaunan har länge ansetts såväl välkänd som artfattig. Det var därför överraskande när en av museets medarbetare, som reagerade på storleken och rörelsemönstret hos en fästing som sugit sig fast på hans ben, fann en för landet ny art, vattensorksfästing, Ixodes apronophorus. Till landet kommer mer eller mindre regelbundet sydliga arter med flyttfåglar, men att en fästingart som är knuten till vattenlevande däggdjur nyligen skulle ha migrerat hit får anses ganska osannolikt. Troligare är då att arten hittills har förbisetts. 10

11 11 Dorsal studie av en för Sverige ny fästingart, vattensorksfästing, Ixodes apronophorus. Den upptäcktes under 2018 då den valde en av museets anställda som värd. Skalstreck = 1 mm. Foto: Christoffer Fägerström

12 Ekonomi Utfall för BÅ 2018 är ett underskott om 744 tkr, vilket är ett bättre resultat mot det prognosticerade på minus tkr. 1. Museet har fått tkr i fakultetsmedel till sin verksamhet. 2. Erhållna externa medel blev ca 82 tkr högre än budgeterats och uppgick till totalt tkr. Med nettoperiodisering om 508 tkr har de externa intäkterna uppgått till tkr, varav bidrag från LAN 92 tkr. 3. Övriga intäkter blev 59 tkr högre än budgeterats och uppgick till 305 tkr. Ingår bl.a. intäkter från undervisning (163 tkr), huvudredaktörsarvode Oikos (60 tkr) och intäkter för rådgivning/försäljning 82 tkr). 4. Transfereringar är medel från ArtDatabanken som Biologiska museet fördelar till fyra svenska universitet (Göteborg, Umeå, Uppsala samt Naturhistoriska riksmuseet) museets samarbetspartners inom projektet Sveriges Virtuella herbariet. Håkan Wittzell är koordinator i projektet. Totalt tkr plus att fördela. Samfinansiering till projekten uppgick till 663 tkr. 1. Löner budgeterades till tkr och utfallet blev tkr, vilket är ca 286 tkr högre och beror på riktade satsningar på vissa tjänster - museiassistenter som har varit behjälpliga i museets tre olika delsamlingar samt att museet fick en ny museiintendent inom de entomologiska samlingarna. 2. Drift budgeterades till tkr men blev ca 273 tkr lägre och uppgick till 983 tkr. Ingår drift för ArkivCentrum Syd om totalt 787 tkr. I ACS drift ingår kostnader för museets del för husprefektens lön, energiavgifter, lokalvård, samordnad service och övriga gemensamma kostnader. Museet betalar 33% av universitetets andel av kostnaderna. 3. Lokalkostnader budgeterades till tkr, varav hyror tkr, lokalvård 207 tkr, energiavgifter 350 tkr, ombyggnadshyra i Ekologihuset 154 tkr. Utfallet blev ca 62 tkr lägre och uppgick till tkr. Detta p.g.a. lägre kostnader för justering av lokaler i Ekologihuset samt lägre lokalvård. 4. Avskrivningar blev ca 49 tkr lägre än budgeterats (139 tkr) och uppgick till 90 tkr eftersom inte alla av de planerade köp genomfördes under år Universitetets- och områdets gemensamma kostnader har utfallit enligt budget med tkr. 6. Transfereringar minus (fördelade) tkr Museet prognostiserar ett underskott om tkr. 1. Enligt ramar erhåller museerna tkr i fakultetsmedel till sin verksamhet. 2. Museets externa medel kommer huvudsakligen från ArtDatabanken, SLU och omfattar en period av tre år. Totalt för år 2019 får museet tkr till två museistöd från denna bidragsgivare. Tillkommer medel om 387 tkr till DINA-projektet som är ett samarbetsprojekt med Naturhistoriska riksmuseet och det är också NRM som är bidragsgivare. Från Riksbankens Jubileums fond kommer drygt 128 tkr (museets andel för år 2019) inom ett Stobaeanum-projekt som är ett tvärvetenskapligt projekt inom och utom Lunds universitet. 12

13 3. Övriga inkomster budgeteras till 90 tkr, varav intäkter från undervisning 30 tkr och Oikos 60 tkr. 4. Transfereringar tkr plus att fördela. Nettoperiodisering budgeteras till 414 tkr, vilket innebär att museet kommer att behöva använda mer av de sparade medlen för att täcka årets kostnader. 1. Löner budgeteras uppgå till drygt tkr. 2. Lokalkostnader kommer att uppgå till tkr, varav hyreskostnader tkr, lokalvård 222 tkr, ombyggnadshyran 154 tkr, depåhyra ACS 35 tkr. 3. Driftkostnader budgeteras till tkr, varav ACS drift 804 tkr. 4. Avskrivningskostnader budgeteras till 187 tkr, där avskrivningskostnad för kommande köp av lådor till kompakthyllsystem på entomologi är inräknad. 5. Universitetets- och områdets gemensamma kostnader (Indirekta kostnader ovanliggande nivåer) är fastställda till tkr. 6. Transfereringar minus (fördelade) tkr. Påläggsprocenten för år 2018 blir 50,22% för indirekta kostnader, ingen påläggsprocent för lokaler. Ekonomi för Biologiska museet Utfall 2018 (tkr) Budget 2019 (tkr) Budget Utfall Budget Intäkter Årets inkomst statsanslag Årets inkomst statsanslag Årets inkomst bidrag Årets inkomst bidrag Årets inkom. uppdr. avg. övr Årets inkom. uppdr. avg. övr 90 Nettoperiodisering Nettoperiodisering 414 Transfereringar -I Transfereringar -I Summa intäkter Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Personalkostnader Lokalkostnader Lokalkostnader Driftkostnader Driftkostnader Avskrivningskostnader Avskrivningskostnader 187 Ind. kostn. ovanl. nivåer Ind. kostn. ovanl. nivåer Transfereringar -K Transfereringar -K Summa kostnader Summa kostnader Summa RR Summa RR Alla uppgifter/siffror är exakt enligt budgetverktyget EOS 13

14 2018. Lavfloran i Dalby Söderskog. In: Dalby Söderskog nationalpark 100 år. Länsstyrelsen Skåne, Stibo Graphic, pp British Lichen Society på Öland. Lavbulletinen : Mark- och jordlavar på Kullaberg, Skåne. Delområde 2. AREK Biokonsult HB Brigantiaea crystallina (Ascomycota, Teloschistales), a new species from South Korea and Japan. Herzogia 31: : Nyheter om Skånes kärlväxtflora. Botaniska Notiser 151(1): Hederås, J.-E. & Magnusson, M Styvtörel Euphorpia stricta ny för Skåne. Botaniska Notiser 151(2): & Johansson, J.-T Toppjungfrulin en hotad art i Skåne. Botaniska Notiser 151(1): Gripenberg, S.,, Kim, J., Wright, S. J., Garwood, N. C., Fricke, E. C., Zalamea, P. C. & Salminen, J.-P Distribution of polyphenols in seeds in a diverse tropical plant community. Journal of Ecology 106: (doi: / ) New additions to the Swedish fauna of Eulophidae (Hymenoptera: Chalcidoidea), including a new species of Tamarixia Mercet. Entomologisk Tidskrift 139(1): & Schmidt, S Revision of the European species of Euplectrus Westwood (Hymenoptera, Eulophidae), with a key to European species of Euplectrini. Journal of Hymenoptera Research 67: Kondratyuk, S. Y.,, Lőkös, Lázló, Hur, J.-S. & Coppinsiella and Seawardiella, two new genera of the Xanthorioidae (Teloschistaceae, lichen-forming Ascomycota). Acta Botanica Hungarica 60(3 4): Kondratyuk, S. Y., Lőkös, L., Halda, J. P., Farkas, E., Upreti, P. K.,, Woo, J.-J., & Hur, J.- S New and noteworthy lichen-forming and lichenicolous fungi 7. Acta Botanica Hungarica 60(1 2): Kondratyuk, S. Y., Persson, P.-E., Hansson, M., Lőkös, L., Liu, D., Hur, J.-S., A Hosseusiella and Rehmanniella, two new genera in the Teloschistaceae. Acta Botanica Hungarica 60(1 2): Kondratyuk, S. Y., Persson, P.-E., Hansson, M., Mishra, G. K., Nayaka, S. Liu, D., Hur, J.-S. & A Upretia, a new caloplacoid lichen genus (Teloschistaceae, lichen forming Ascomycota) from India. Cryptogam Biodiversity and Assessment Special Volume (2018): Ikoniska fågelbilder från Nordamerika och Nya Världen Fauna och Flora 113(1): Dombeya wallichii ett vackert tropiskt träd och historien bakom namnet Botaniska Notiser 151(2) Botanikhistoria en märklig konflikt. [Review of: Wijkander, K Naturen inför rätta skandalen som skakade vetenskapssverige, 275 s., Förlag Fri Tanke] Botaniska Notiser 151(2): & Seaward, M. R. D Otto Ludwig Lange ( ). Graphis Scripta 30(4) Review. Lav i klit og hede de danske rensdyr- og bægerlaver og deres følgearter [Lichens in dunes and heather the Danish reindeer lichens and their companion species]. Graphis Scripta 30(3): Nieminen, M.,, Kekkonen, M. & Vikberg, V Mesopolobus incultus auct. (Hymenoptera: Pteromalidae) contains two distinct species: Mesopolobus incultus (Walker, 1834) and Mesopolobus amyntor (Walker, 1845). Entomologica Fennica 29: Nilsson, T. & T Eight new species of Hieracium sect. Tridentata (Asteraceae) from southern and northern Sweden. Nordic Journal of Botany 36(9): e Owe-Larsson, B., von Hirschheydt, G., & Westberg, M SLF:s vårexkursion till Värmlandsnäs april Lavbulletinen :

15 , Malm, T., Chazot, N., Peña, C. & Wahlberg, N A simple method for data partitioning based on relative evolutionary rates. PeerJ: 6:e5498. (doi: /peerj.5498) Schiefelbein, U. & Current state of Lobaria pulmonaria in southernmost Sweden. Graphis Scripta 30(6): Søchting, U. & Marchantiana asserigena comb. nov., a possible European immigrant from Australia. Graphis Scripta 30(6): Svamparna i Dalby Söderskog. In: Dalby Söderskog nationalpark 100 år. Länsstyrelsen Skåne, Stibo Graphic, pp Sedan sist: Inventeringshelg 29 september 1 oktober Puggehatten 31(2): Sedan sist: Alnarpsparken, 13 augusti 2018 Puggehatten 31(3): 21. & Schiefelbein, U Lunglaven finns ännu I sydöstligaste Småland. Lavbulletinen 2018(1): 4 5. Tsurykau, A. Persson, P.-E., Hansson, M. Åsegård, E., & Seaward, M. R. D The lichen genus Parmelia in the southern Baltic region. [Book of abstracts] In: Wahlberg, N., Cronberg, N., Eriksen, B. & Rota, J. (eds): Systematikdagarna 2018, Lund, Sweden & November. Svenska Systematikföreningen, Lund University & ArtDatabanken, p & Seaward, M. R. D Splitting or synonymizing genus concept and taxonomy exemplified by the Parmeliaceae in the Nordic region. Graphis Scripta 30(6): Thor, G.,, Hermansson, J. & Westberg, M Eftersök av falsk guldskivlav Psora testacea på fastlandet och lavar på Fridö, Södermanland. Lavbulletinen : Citation metrics and Impact Factors fail as measures of scientific quality, in particular in taxonomy, and are biased by biological disciplin and by geographic and taxonomic factors. Annales Botanici Fennici 55: Oceaniska epifyter de globala miljöförändringarnas stora vinnare. Botaniska Notiser 151(2): T Mossor i Skånska rikkärr nu och förr. Botaniska Notiser 151(3): 9 15., Herbertsson, L., Olsson, P.-A., Fröberg, L., Olsson, K.-A., Svensson, Å. Olsson, O Climate warming and land-use changes drive broad-scale floristic changes in Southern Sweden. Global Change Biology 2018: 1 15., Bengtsson, F., Dahlberg, C.-J., Lönnell, N., Hallingbäck, T. & Reitalu, T Determinants of bryophyte species composition and diversity on the Great Alvar of Öland, Sweden. Journal of Bryology 40: Hur många arter av sidenmossor (Plagiothecium) kan egentligen urskiljas morfologiskt i Skåne? [How many species of Plagiothecium (Plagiotheciaceae, Bryophyta) can be morphologically recognized in S Scandinavia?] Myrinia 28: Karlsson, T.,. & Agestam, M Den botaniska skattkammaren en digital svensk flora blir till. [The botanic treasury a new web resource.] Svensk Bot. Tidskr. 112(2): Volf, M., Segar, S. T., Miller, S. E., Isua, B., Sisol, M., Aubona, G., Šimek, P., Moos, M., Laitila, J., Kim, J., Zima Jr, J.,., Weiblen, G. D., Wossa, S., Salminen, J.-P., Basset, Y. & Novotny, V Community structure of insect herbivores is driven by conservatism, escalation and divergence of defensive traits in Ficus. Ecology Letters 21: (doi: /ele.12875)., Cronberg, N., Eriksen, B., & (eds): Systematikdagarna 2018, Lund, Sweden & November. Svenska Systematikföreningen, Lund University & ArtDatabanken Begonia mariachristinae (Begoniaceae), a new species from northern Myanmar. Edinburgh Journal of Botany 75(2): Zamora, J. C. et al. [406 authors, including:] Considerations and consequences of allowing DNA sequence data as types of fungal taxa. IMA Fungus. 9(1):