Open access Höstmöte - Framtidens forskning inom arbets- och miljömedicin

Transkript

1 Open access Publiceringslandskapet i förändring Höstmöte - Framtidens forskning inom arbets- och miljömedicin Christer Lagvik Uppsala Universitetsbibliotek

2 Vetenskaplig publicering och ny teknik - några årtal Gutenberg uppfinner tryckpressen Journal des Sçavans & Philosophical Transactions of the Royal Society och 1970-talet kommersiella förlag gör sitt intåg. Monetarisering av vetenskaplig publicering 1990-tal - Tim Berners Lee skapar WWW på Cern och webbläsaren Mosaic lanseras. arxiv Budapest Open Access Initiative:..its free availability on the public internet, permitting any users to read, download, copy, distribute, print, search, or link to the full texts of these articles, crawl them for indexing, pass them as data to software, or use them for any other lawful purpose, without financial, legal, or technical barriers give authors control over the integrity of their work and the right to be properly acknowledged and cited.

3 Forskningsfinansiärer med open accesskrav, några exempel Wellcome Trust, National Institute of Health (NIH), European Research Council (ERC), Vetenskapsrådet (VR), Formas, Riksbankens Jubileumsfond (RJ), Knut och Alice Wallenberg Foundation, FORTE, Naturvårdsverket, Horizon 2020, EU, 2014-

4 Läget för open access Piwowar, et al. (2018). The state of OA: a large-scale analysis of the prevalence and impact of Open Access articles. PeerJ,6(4), e

5 ( ) Preprints

6 Från Open Access till Open Science

7 Öppna data - vad och varför? Öppna forskningsdata Fria att nå och ladda ner utan kostnad, fria att återanvända - även i nya sammanhang, fria att spridas vidare. Varför? ökad tillförlitlighet för studier, lättare att granska resultat öka studiers reproducerbarhet göra det lättare för andra att bygga vidare på data undvika duplicering av befintliga data

8 Publicerat dataset

9 Research data journals

10 Nya, mindre seriösa, aktörer Ny affärsmodell för publicering lockar även mindre seriösa aktörer Utger sig för att erbjuda den standard som man förväntar sig av ett seriöst förlag men i praktiken undermålig vetenskaplig granskning Utnyttjar forskares behov av att publicera; presentera på konferenser; medverka som editors och reviewers

11 Var uppmärksam på Möjliga kännetecken på ett förlag som inte är oseriöst Spam framställs som personligt riktat Osannolikt kort tidsperiod för granskning av manus Otydligt vem/vilka som är utgivare Ofullständig kontaktuppgifter för förlag, editor & editorial board Vag information om publiceringsavgifter Falska metrics, påhittade impact-faktorer Mimikry förvillande lik etablerad tidskrift Kontrollera alltid Publiceringsvillkor, hur hanteras copyright? Information om peer-review processen Editors och editorial board finns kontaktuppgifter? Verkar publicerat material hålla en bra standard? Är innehållet relevant vad gäller tidskriftens ämnesområde? Läs vidare: Eriksson, S., and Helgesson, G. (2017). The false academy: predatory publishing in science and bioethics. Med Health Care and Philos 20,

12 Några verktyg Think, Check, Submit / Attend Directory of open access journals Ulrichsweb Medlemskap? OASPA - Open Access Scholarly Publishers Association COPE - Committee on Publication Ethics

13 Konsekvenser Som författare går man miste om den service & de tjänster som man förväntar sig av ett seriöst förlag En publicering blir inte en kvalitetsstämpel utan snarare en belastning Sänker förtroendet för vetenskapliga publikationer och i längden tilliten för forskning överhuvudtaget Kan utnyttjas av författare/aktörer som vill ge sken av att deras resultat är vetenskapligt granskade

14 Open Peer Review - exempel från Wellcome Open Research

15

16 Open access + peer review = sant?