RAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN. Aktivitet 1b - Användarbehoven inom samhällsbyggnadsprocessen, Användarbehov och samhällsnytta.

Transkript

1 Dnr: LM 2019/ Boverket 5336/2018 RAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN Aktivitet 1b - Användarbehoven inom samhällsbyggnadsprocessen, en del av fokusområdet Användarbehov och samhällsnytta. En kartläggning av behoven inom planprocessen, fastighetsbildningsprocessen samt lov- och byggprocessen Lantmäteriet, Gävle BESÖKSADRESS Lantmäterigatan 2 C, TELEFON E-POST lantmateriet@lm.se, INTERNET

2 2 2(21)

3 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING OCH BAKGRUND... 4 BAKGRUND... 4 SYFTE... 5 AVGRÄNSNING... 5 ARBETSGRUPPENS SAMMANSÄTTNING OCH ARBETSFORMER... 6 OM UPPDRAGET... 6 LÄSANVISNINGAR... 6 CENTRALA BEGREPP... 7 FÖRKORTNINGAR INTRESSENTER... 9 GEODATARÅDETS MEDLEMMAR... 9 GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN - KOMPETENSSATSNING TILLVÄGAGÅNGSSÄTT KARTLÄGGNING AV ANVÄNDARBEHOV Insamling av användarberättelser Fördjupade användarberättelser PERSONAS Beskrivning av arbetet med att ta fram personas Nyckelroller i samhällsbyggnadsprocessen ANVÄNDARBERÄTTELSER Användarberättelser kopplade till plan-och bygglovsprocesser fokus översiktsplan Användarberättelser kopplade till plan-och bygglovsprocesser fokus användning av detaljplaner Användarberättelser kopplade till plan-och bygglovsprocesser fokus bygglov Användarberättelser kopplade till fastighetsbildningsprocess RESULTAT OCH SLUTSATSER ENKEL TILLGÅNG TILL SAMHÄLLSBYGGNADSINFORMATION NUTIDA OCH FRAMTIDA BEHOV ÅTERANVÄNDNING AV SAMMA INFORMATION PERSONAS KOPPLADE TILL SAMHÄLLSBYGGNADSPROCESSEN SLUTSATSER BILAGOR BILAGA 1. INSAMLADE ANVÄNDARBERÄTTELSER BRED SAMMANSTÄLLNING BILAGA 2. BOVERKETS FÖRDJUPADE BESKRIVNING AV ANVÄNDARBERÄTTELSER BILAGA 3. PERSONAS KOPPLADE TILL SAMHÄLLSBYGGNADSPROCESSEN BILAGA 4. BEGREPPSLISTA KOPPLADE TILL ARBETET MED PERSONAS (21)

4 4 Sammanfattning Denna rapport är en sammanställning av arbetet med aktiviteten användarbehoven inom samhällsbyggnadsprocessen som är en del av fokusområdet användarbehov och samhällsnytta i handlingsplanen för geodatastrategin Med utgångspunkt i att den nationella infrastrukturen ska utvecklas med grund i användarbehoven har denna aktivitet kartlagt användarbehoven inom plan-, fastighetsbildningsprocessen samt lov- och byggprocessen. Rapporten utgör en delmängd av slutrapporten för regeringsuppdraget som var regeringens beslut om satsning på digitalisering inom ett antal prioriterade utvecklingsområden i offentlig sektor kallad Digitalt först. Rapporten beskriver inledningsvis uppdelning och tydliggörande av de olika delprocesserna, hur uppdraget har valt att tolka termer inom samhällsbyggnadsprocessen, aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen samt de olika användarbehoven som behövs i olika sammanhang. Förtydliganden av de centrala begreppen har gjorts för att dessa ord används på olika sätt av olika aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen. Med användarberättelser och workshops som underlag har detta uppdrag summerat ett antal behov som vi ser olika aktörer och roller har. Ansvarig uppdragsägare för regeringsuppdraget hos Boverket var Marie Karmehed och ansvarig uppdragsägare hos Lantmäteriet var Malin Klintborg. Projektledare för fokusområde 1b, Användarbehov inom samhällsbyggnadsprocessen har Emilia Olofsson Arnér, Boverket varit. Övriga deltagare har varit Marie Malmberg, Falu kommun. Lennart Moberg, Karlstad kommun. Magdalena Andersson, Johanna Fröjdenlund, Sofie Gustafsson, Malin Joelsson, Mikael Johansson, Ann Skoglund, Anna Svedner, Marcus Ygeby och Maya Österberg på Lantmäteriet. Moa Nord, Åsa Nilsson och Elisabet Weber på Länsstyrelsen. Lars Ekström och Per Lindqvist på Riksantikvarieämbetet. Shiva Norvad, Trafikverket. Som extern arbetsgrupp har Mikael Jardbrink, Alexandra Jeppsson, Karl-Gustav Johansson, Bo Nilsson, Maria Rydqvist, Rebecka Sandelius på Boverket medverkat. 1 Inledning och bakgrund Bakgrund Den Nationella geodatastrategin beskriver hur vi gemensamt skapar en väl fungerande infrastruktur för geodata i Sverige. Strategin lyfter viktiga områden och talar om vad som ska prioriteras. Strategin har tagits fram av Lantmäteriet i samråd med Geodatarådet och berörda organisationer. Detta uppdrag utgår från den Nationella geodatastrategin och Geodatarådets Handlingsplan för nationell infrastruktur för geodata , fokusområde 1: Användarbehov och samhällsnytta. Uppdraget är en del av de regeringsuppdrag Lantmäteriet har för att uppnå en obruten digital 4(21)

5 5 samhällsbyggnadsprocess, samt Boverkets regeringsuppdrag att verka för en enhetlig digital tillämpning av plan- och bygglagen, det så kallade digitaliseringsuppdraget. Syfte Syftet med detta uppdrag var att identifiera och kartlägga användarbehov i hela samhällsbyggnadsprocessen för kommunala och statliga tjänstemän, invånare, byggaktörer och investerare. Avgränsning Arbetsgrupp 5a Koncept- Funktion och förmågor har beskrivit hur samhällsbyggnadsprocessen definieras i uppdraget Geodarådets handlingsplan som det cirkulära flödet av information som är framtagen av Digitalt först del ett, och illustreras nedan. Arbetsgrupp 1b ställer sig bakom denna beskrivning. De delar av samhällsbyggnadsprocessen som omfattas av denna rapport är översikts- och detaljplanering, bygglovshandläggning samt fastighetsbildning. Figur 1. Illustration från rapporten Nationellt tillgängliggörande av geodata i samhällsbyggnadsprocessen. I första hand utgick uppdraget från användarbehov relaterat till plan- och bygglagen, PBL 2010:900. Inom detta område har Boverket huvudansvar för kompetenser och resurser. Datamodellering ingår inte i uppdraget, det görs inom fokusområde 3 i handlingsplanen, Standardisering av grunddata. Internt på Boverket sker arbete med modellbaserad verksamhetsutveckling inom ramen av digitaliseringsuppdraget. 5(21)

6 6 Arbetsgruppens sammansättning och arbetsformer Arbetet har bedrivits via samverkan i projektgrupp 1b med olika relevanta kompetenser inom sektorn. Uppdraget har letts av Boverket. För att säkerställa att de funktioner och förmågor som beskrivs i den här rapporten fångar de breda användarbehoven så har det varit av vikt att få med representanter från flera olika aktörer i arbetsgruppen som gemensamt kartlägger användarbehoven. I arbetsgruppen har Boverket, Lantmäteriet, Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Trafikverket, Falu kommun och Karlstad kommun varit representerade. 1b har även haft ett par andra kommuner medverkande som referensgrupp vid några tillfällen men de kommunerna har inte ingått i projektgruppen. 1b hade även tänkt skicka materialet med personas på remiss men arbetsgruppen hann inte med arbetet på grund av hastigt avslut. Dialog har även skett med experter inom översiktlig planering, planeringsunderlag, detaljplanering och lov- och byggkompetens. Fyra fysiska träffar har genomförts i form av workshops vid tre tillfällen i Stockholm och ett tillfälle i Malmö. Vid två av träffarna har personer med särskilt kunnande om den fysiska samhällsplaneringen och verksamhetsutvecklare inom datamodellering medverkat. För övrigt har projektgruppen haft Skypemöten varannan vecka. Om uppdraget Användarbehoven som presenteras i denna rapport fokuserar på hur det ser ut idag men 1b har även med en framtidsspaning i den gulmarkerade rutan hos våra fiktiva karaktärer - personas - för att visa hur samhällsbyggnadssektorn kan se ut i framtiden. I våra resonemang i våra framtagna personas utgår vi från att staten skapar förutsättningar till öppen dataåtkomst för de aktörer som driver den formella samhällsbyggnadsprocessen. Lantmäteriets idé med en gemensam plattform för geodataaccess har varit utgångspunkt i våra diskussioner. I plattformen är tanken att varje informationsproducerande myndighet och aktör kommer ha ett uttalat informationsansvar och enligt gemensamma regler gör de sina data tillgänglig via en gemensam plattform. Läsanvisningar I Inledningen ges en beskrivning av det regeringsuppdrag som ligger till grund för denna rapport om användarbehov inom samhällsbyggnadsprocessen. Vi har även kort beskrivit det interna arbete som bedrivs på Boverket. 6(21)

7 7 Bilaga 1 innehåller den lista med de insamlade användarberättelser som projektgruppen har sammanställt. Där finns även att läsa hur många användarberättelser som finns representerade i respektive delprocess inom samhällsbyggnadsprocessen samt en sammanställning av gruppering av rollerna och organisationen/aktörerna som förekommer. Syftet med listan var att få en bred sammanställning av användarbehoven och vilka olika behov som olika roller och aktörer använder sig av. I listan förekommer användarberättelser från olika sektorsmyndigheter som Boverket, Lantmäteriet, Länsstyrelsen, Trafikverket, Riksantikvarieämbetet och från kommuner. Det förekommer även användarberättelser ur ett perspektiv som privatperson. Bilaga 2 innehåller Boverkets fördjupande beskrivning av användarberättelserna som förekommer i det interna arbetet. Exempelvis beskrivs användarbehoven för en exploatör som vill hitta ledig byggrätt för att bygga flerfamiljshus. Bilaga 3 innehåller de personas som är kopplade till samhällsbyggnadsprocessen. Bilaga 4 innehåller en begreppslista kopplad till arbetet med de personas som tagits fram som förekommer i plan- och fastighetsbildningsprocessen samt några utvalda roller som förekommer inom lov- och byggprocessen. Begreppsanalysen hjälper oss att reda ut verksamhetens språk så att alla säger och menar samma sak, exempelvis menar vi byggherre när vi säger exploatör, entreprenör etcetera. Centrala begrepp Användarberättelse en kort beskrivning i vardagligt språk av vad en användare vill uppnå med syfte att beskriva användarens krav och påverka utvecklingen av mjukvaran/systemet/webbplatsen. BIM- Building Information Model används inte bara för byggnader utan också för andra objekt, såsom vägar och järnvägar. I vissa fall kallas dessa för digitala tvillingar, det vill säga en digital kopia av ett objekt som kan användas för simuleringar, beräkningar, visualisering med mera innan ett objekt är byggt eller när en förändring ska testas. Byggherre - den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten enligt PBL 1:4. Byggnadsnämnden avser kommunens byggnadsnämnd eller motsvarande nämnd med ansvar för myndighetsutövning inom plan- och bygglagens område. Datamodellering - ett sätt att strukturera, organisera och presentera hur olika objekt relaterar till varandra. 7(21)

8 8 Funktionellt krav ett krav som måste uppfyllas för att göra det möjligt att utföra en uppgift. Gap-analys - ett verktyg för att kartlägga skillnaden mellan aktuell prestation och potentiell prestation och ta reda på vad som behöver göras för att nå den potentiella prestationen. Geodata - data som beskriver en företeelse på ett angivet geografiskt läge. Geodata innefattar exempelvis kartdata såväl som registerinformation om byggnader, sjöar, vägar, vegetation och befolkning med mera. Vanliga synonymer till geodata är geografisk information och geografisk data. Kontrollansvarig - är ett begrepp som infördes i plan- och bygglagen 2011 och ersatte begreppet kvalitetsansvarig som fanns i den äldre plan- och bygglagen. Huvudregeln är att det ska finnas en eller flera kontrollansvariga vid utförande av åtgärder som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan. Kontrollplan - Med termen kontrollplan menar vi att det ska finnas en kontrollplan för de flesta lov- och anmälningspliktiga bygg- och rivningsåtgärder. Kontrollplanen bör omfatta kontroll av projektering, bygg- och rivningsåtgärder. Den ska innehålla uppgifter om de kontroller som ska utföras samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras. Det ska också framgå vem som ska utföra kontrollerna. Byggherren är ansvarig för att en kontrollplan upprättas och följs och i de fall kontrollansvarig krävs ska denne biträda byggherren med detta. Byggnadsnämnden fastställer kontrollplanen i startbeskedet. Metadata - data som beskriver och kategoriserar vad den digitala informationen innehåller. Ortofoto - är en produkt med skalriktiga flygbildsmosaiker som täcker hela landet. Produkten används för kartproduktion, GIS-tillämpningar, planering av byggen med mera. Personas en fiktiv karaktär som beskriver behov, mål, attityder och beteendemönster för att ge en bild av en målgrupp med mer själ, liv och känslor. Planeringsunderlag - analyser som är framtagna för och anpassade till fysisk planering till exempel VA-planer, analyser av bebyggelsestruktur, klimat- och sårbarhetsanalyser, gestaltningsprogram, landskapsanalyser, kulturmiljöprogram, rasriskanalyser med mera. Plattform i denna rapport avses Lantmäteriets förslag om en gemensam plattform för geodataaccess. En plattform där olika aktörer ska samverka för att åstadkomma ett nationellt tillgängliggörande av geodata i samhällsbyggnadsprocessen. U-område - avser en administrativ bestämmelse i en detaljplan för markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar. Öppna data- avser digital information som är fritt tillgänglig till strukturerad, standardiserad samhällsbyggnadsinformation av rätt kvalitet utan 8(21)

9 9 inskränkningar till exempel i form av immaterialrättsliga hinder såsom upphovsrätt och patent. Öppna data innebär att vem som helst kan använda, återanvända den digitala informationen. Kostnaden för korrekt, aktuell projekteringsinformation inmätt kan vara försumbar när det gäller planering. Byggentreprenörer däremot vill kanske inte att BIM-modeller med högre noggrannhet än vad som behövs för bygglovet ska bli offentliga handlingar och gratis för andra att ta del av. Förkortningar Nedan listas förkortningar som återfinns i rapporten eller i bilagor till rapporten. AR: BIM: Begreppet Augmented Reality eller AR kan kort beskrivas som en digital presentation som förstärker verkligheten omkring dig. På svenska brukar man säga förstärkt verklighet när man talar om AR. Den engelska beteckningen är trots allt mer känd. BIM står i detta fall för Building Information Model (digital byggnadsinformationsmodell) och är en mer detaljerad 3D-modell av ett objekt. BBR: Boverkets byggregler föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6) DP: EKS: GIS: KA: Detaljplan Med förkortningen EKS avses Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). Geografiskt informationssystem Kontrollansvarig MB: Miljöbalken (1998:808) MÖD: Mark- och miljööverdomstolen PBF: Med PBF avses plan- och byggförordningen (2011:338) PBL: Med PBL avses plan- och bygglagen (2010:900) VA-nät: Vatten och avlopp som är benämning på vattenförsörjning av dricksvatten och hanteringen av avloppsvatten. YH: ÖP: Yrkeshögskoleutbildning Översiktplan 2 Intressenter Geodatarådets medlemmar Geodatarådets medlemmar 1 är mottagare av rapporten. Rådets medlemmar är intressenter till uppdraget och till en plattform för geodata då de som 1 9(21)

10 10 myndighetsaktörer tillhandahåller och använder geodata i olika delar av samhällbyggnadsprocessen. Geodatarådets handlingsplan - kompetenssatsning Ett uppdrag som legat utanför handlingsplanen, men som löpt parallellt med de andra fokusområdena är uppdraget om en kompetenssatsning inom digitalisering riktat mot offentliga myndigheter 2, där Lantmäteriet har till uppdrag att ta fram utbildningar och informationsmaterial om digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen. Boverket har även representerat vid dessa tillfällen och presenterat sitt digitaliseringsuppdrag att verka för en effektiv och enhetlig digital tillämpning av plan- och bygglagen. I Boverkets uppdrag ingår att främja digitala standarder, klargöra roller och ansvar mellan aktörer för en digital utveckling av samhällsbyggnadsprocessen. Boverket presenterade bland annat de utbildningar för anställda i kommuner och på länsstyrelser samt övriga aktörer som ingår i Boverkets kompetensuppdrag. I samband med Workshop för framtiden, har 1b visat vilka nyckelroller som är identifierade och återkommande i samhällsbyggnadsprocessen. 1b har även presenterat exempel på personas för workshopdeltagarna. 3 Tillvägagångssätt Kartläggning av användarbehov Den nationella infrastrukturen, plattformen, ska utvecklas med grund i användarbehoven. Att samla in, beskriva och analysera användarbehov kan ske på många olika sätt. I detta arbete återanvändes tidigare genomförda och för arbetet relevanta behovskartläggningar samt beskrivningar av användarbehov med hjälp av korta användarberättelser, fördjupade användarberättelser och personas. I stort handlar det om att beskriva vem som behöver vilken information när och till vad. Kartläggningen av användarbehov utgår från nuvarande system när det gäller roller och ansvar i planprocessen enligt PBL, tillsyn enligt PBL och MB med flera processer som är berörda i samhällsbyggnadsprocessen. Ansvar och roller samt maktfördelningen mellan stat och kommun är densamma som idag. Var och en personas som är beskriven har en roll i nuvarande planeringssystemet, vilken roll framgår inte av personasbeskrivningen behandlar nyckelroller - dock finns inte deras uppdrag och ansvar beskrivet - det har till viss del varit underförstått (21)

11 INSAMLING AV ANVÄNDARBERÄTTELSER Projektgruppen påbörjade kartläggningen med en bred sammanställning av användarberättelser i hela samhällsbyggnadsprocessen som i vissa fall förekommit i tidigare projekt. Utifrån dem så identifierades nyckelroller i samhällsbyggnadsprocessen och för nyckelrollerna beskrev vi personas. Kartläggningen baserades på resultat från avslutade och pågående projekt som Smart Built Environment, SBE, Länsstyrelsens Planeringskatalogen, Vinnovaprojektet Får Jag Lov, Riges, Digitalt Först med flera. En del användarberättelser har också samlats in hos andra aktörer eller är sprungna ur Boverkets arbete med användarbehov. Därefter riktades fokus på användarbehov kring detaljplaneinformation samt fastighetsbildningsprocessen. Avsikten var att på bästa sätt praktiskt bidra till Boverkets arbete med föreskrifter och Lantmäteriets arbete med den nationella plandatabasen. Användarberättelserna är beskrivna kort och enkelt via en mall som beskriver vem som vill något, vilken åtgärd som ska utföras samt vad och varför det behöver utföras och vilket mål aktören vill nå. Som [roll] behöver jag [åtgärd] för att [ ] nå [mål]... Projektgruppen bestämde tidigt i projektet att inte beskriva användarberättelser med fördjupningar av användarbehov och informationsmängder utöver det som Boverket gjorde. I övrigt nöjde 1b sig med den breda sammanställningen. En insamling av drygt 130 användarberättelser som spänner så gott som över hela samhällsbyggnadsprocessen gjordes med syfte att svara på frågor från Boverkets regeringsuppdrag om de olika aktörerna i samhällsbyggnadsprocessens behov och dess informationsmängder. Även regeringsuppdraget som Lantmäteriet har haft för att uppnå en obruten digital samhällsbyggnadsprocess har inkluderats FÖRDJUPADE ANVÄNDARBERÄTTELSER Boverket beskrev fyra användarberättelser något djupare för att få en bättre förståelse över vilka funktionella krav och informationsbehov för dessa som skulle krävas, se nedan under rubrik Personas BESKRIVNING AV ARBETET MED ATT TA FRAM PERSONAS I uppdraget tillämpades metoden personas som stöd för att beskriva behoven. Genom att ta fram personas för ett urval av användarberättelser har ambitionen varit att tydliggöra vem som behöver vilken information när och till vad. Den mall för personas som formades av projektgruppen utifrån ett generellt tänk kring personas och som användes som struktur var följande: 11(21)

12 12 Figur 2. Mall på framtagen personas. Arbetsgruppen i 1b har tagit fram 17 personas 3 som representerar roller som förekommer i samhällsbyggnadsprocessen. Vi har tagit fram exempel på personas som har könsneutrala, svenska och internationella namn. Det är personliga pronomen som syftar på pronomen som inte innehåller information om kön. Detta för att alla ska känna sig inkluderade i rollerna oavsett kön. Våra personas är skapade baserat på fakta och våra personliga erfarenheter från rollen. Hårda fakta är beskrivet i arbetsplats, utbildning och bakgrund. Mjuka fakta är beskrivet i personliga särdrag, intressen, civilstånd och ålder. 1b har även valt att beskriva rollens mål och drivkrafter samt att i den gula rutan presenteras en framtidsspaning om vilka behov vi ser är möjliga framtida behov. Vår avsikt har varit att beskriva personan så verklighetstroget som möjligt. Framöver kan rollerna komma att utökas i antal men även spegla andra nya tillkommande användarbehov. Att kartlägga användarbehoven och den juridiska rollen i personas behövs för att alla aktörer bör ha en gemensam utgångspunkt i samband när vidare dialog förs. De framtagna personas skulle längre fram kunna finnas tillgängliga i ett nationellt modellbibliotek när ett sådant finns NYCKELROLLER I SAMHÄLLSBYGGNADSPROCESSEN I arbetet har ett antal nyckelroller identifierats i samhällsbyggnadsprocessen. Nyckelrollerna är återkommande och mest frekventa bland användarberättelserna. Inom planprocessen avses i detta fall översiktsplanerare och detaljplanehandläggare. Även vissa roller inom fastighetsbildningsproces- 3 Bilaga 3. Personas kopplade till samhällsbyggnadsprocessen 12(21)

13 13 sen samt delar av de roller som förekommer inom lov- och byggprocessen har identifierats. Nedan är exempel på roller som 1b valde att beskriva djupare via personas. Listan över förekommande roller i samhällsbyggnadsprocessen är ej fullständig. Exempelvis saknas kontrollansvarig, tillsynshandläggare samt fastighetsförvaltaren med mera. En del roller förekommer två gånger då med olika användarbehov. I listan finns även beskrivning av aktörer, det vill säga en organisation, del av organisation eller person som kan agera i en roll. Roll Översiktsplanerare Detaljplanehandläggare Förrättningslantmätare Fastighetsägare (fastighet) Fastighetsägare (byggnad) Byggherre (proffs) Byggherre (lekman) Bygglovshandläggare Byggnadsinspektör Invånare Samhällsplanerare Kulturmiljöhandläggare Politiker Samrådspart plangranskare Samrådspart plangranskare Ledningshavare Miljöhandläggare Organisation/Aktör Kommun Kommun Lantmäteriet Person Person Person Person Kommun Kommun Person Trafikverket Kommun Kommun (Samhällsbyggnadsnämnden) Länsstyrelse Lantmäteriet Kommun Länsstyrelse 13(21)

14 14 Figur 3. Roller i samhällsbyggnadsprocessen. Användarberättelser ANVÄNDARBERÄTTELSER KOPPLADE TILL PLAN-OCH BYGGLOVSPROCES- SER FOKUS ÖVERSIKTSPLAN Det finns i nuläget inga fördjupade användarberättelser framtagna för översiktsplaneprocessen. Två användarberättelser förekommer i den breda sammanställningen. I den förstudie som Boverket tog fram under hösten 2018 diskuteras däremot gynnsamma effekter av digital planering, vilka kan komma att ligga till grund för eventuellt arbete med användarberättelser framöver. En av dess nyttor beskrivs här. Vid framtagandet av en digital översiktsplan kan insamlingsfasen och sammanställningen av planeringsunderlag effektiviseras. Men det är inte bara informationsinhämtning som kan underlättas av en digital översiktsplan. En stor och viktig nytta är att förutsättningarna för uppföljning och utvärdering blir bättre. Att detaljplaner, bygglov, planbesked, förhandsbesked, olika tillstånd och dispenser enligt miljöbalken (1998:808) och rättsfall finns på samma ställe innebär att utvärdering och uppföljning av översiktsplanens genomförande underlättas väsentligt. Det blir enklare att sammanställa statistik och fakta såväl som att jämföra med översiktsplanens intentioner ANVÄNDARBERÄTTELSER KOPPLADE TILL PLAN-OCH BYGGLOVSPROCES- SER FOKUS ANVÄNDNING AV DETALJPLANER Boverket beskrev hösten 2018 tre användarberättelser formade ur detaljplaneprocessen inom ramen för arbetet med arbetsgrupp 1b: Visa kvarvarande byggrätt på mark där det är tillåtet att bygga flerbostadshus: Som exploatör är jag intresserad av att veta var det finns mark att bygga bostäder på. 14(21)

15 15 Visa olika kategorier av allmän plats som kommunen är huvudman för: Som samhällsbyggnadschef vill jag hitta allmän plats som kommunen är huvudman för att kunna planera underhåll. Visa obebyggd mark med viss byggrätt där det är tillåtet att bygga lager nära europaväg. Som företagare vill jag hitta ledig obebyggd mark för att bygga mitt lager. Jag behöver ha mark max 500 meter från befintlig av- och påfart till europaväg och ha en byggrätt på 1500 kvm. Resultatet skulle presenteras i form av de funktionella krav som skulle ställas på en tjänst för att besvara frågorna som ställs i den enskilda användarberättelsen samt informationsbehoven. För att få fram detta beskrevs användarberättelserna utifrån följande rubriker: Förutsättning : De förutsättningar som behöver finnas på plats för att svar ska kunna ges, exempelvis att nya detaljplaner ska följa SISstandarden för detaljplan och Boverkets Planbestämmelsekatalog. Uppdelning av användningsfallet stegvis : En nedbrytning av användarberättelsen, det vill säga de frågeställningar som behöver besvaras för att slutligt besvara användarberättelsen. Användaren i de olika stegen : Beskrivning av användaren i de olika stegen för att få en förståelse av vem frågeställaren är, varför frågeställaren vill ha informationen, tänkbar IT-vana, kompetens etcetera. Intressenter : Andra än frågeställaren, det vill säga användaren, som kan vara intresserad av svaret. Vad steget syftar till? : Vad tjänsten ska kunna utföra i respektive steg för att få en djupare förståelse över vilken information som skulle behövas för att besvara frågan. Vilken information som behövs : Den information som behövs in i tjänsten i det enskilda steget. Till vad används informationen? : En beskrivning av hur informationen ska användas för att få fram de förmågor och funktionella krav för en tänkt tjänst som vi kunde identifiera. Förmågor och funktionella krav beskrevs dels grovt dels förfinat. Exempel på förmåga grovt: att tjänsten ska kunna söka ut ytor, göra urval samt göra beräkning (byggrätt och kvarvarande byggrätt). Exempel på förfinad beskrivning: tjänsten ska kunna söka ut ytor med användningsbestämmelsen Bostäder. Gap-analys : Gap som identifierades, exempelvis information som behövs men som inte finns i nuläget, antingen att den inte finns tillgänglig digitalt eller inte ens finns analogt. När det gäller användarberättelser kopplade till detaljplan identifierade Boverket fyra övergripande förmågor, tjänsten ska kunna: söka ut ytor söka ut fastighetsägare visa resultat som ytor lista träffar. 15(21)

16 16 Följande funktionella krav identifierades, tjänsten ska kunna: göra urval (exempelvis söka ut ytor med viss planinformation eller viss administrativ indelning) placera byggnad inom yta göra beräkningar: o differens mellan ytor utifrån urval o beräkna area på ytor, både per var enskilt förekommande yta utifrån urval och sammanlagd area utifrån urval o o beräkna byggrätt inom yta utifrån urval beräkna kvarvarande byggrätt (byggrätt minus befintlig bebyggelse). De informationsmängder som behövs för användarberättelserna kopplade till detaljplan är samlat: bakgrundskarta (geografisk information) administrativa enheter (inklusive fastighetsinformation, kommunoch länsindelning med mera) detaljplaneinformation byggnadsinformation (befintlig bebyggelse). Användarberättelserna kopplade till detaljplan återfinns i bilaga 2. De användarberättelser som Boverket tog fram inom ramen för arbetet i 1b Användarbehov och samhällsnytta användes inom Boverkets arbete med modellbaserad verksamhetsutveckling som en del av Boverkets arbete med att utveckla en digital samhällsbyggnadsprocess. En del i det arbetet är att modellera upp de processer och informationsmängder som finns inom Boverkets ansvarsområde. Läs mer om Boverkets arbete med modellbaserad verksamhetsutveckling här: ANVÄNDARBERÄTTELSER KOPPLADE TILL PLAN-OCH BYGGLOVSPROCES- SER FOKUS BYGGLOV Boverket beskrev även en användarberättelse om bygglovansökan utanför planlagt område för att belysa de särskilda informationsbehov som finns när det inte finns en detaljplan utan bygglov som ska prövas mot översiktsplan. Användarfall: Privatperson vill bygga villa utanför detaljplanelagt område. Som privatperson vill jag bygga ett en- och tvåbostadshus utanför planlagt område. Detta vill jag för att jag känner bonden som säljer en bit mark vid vår drömplats utanför staden. Det blir en bra omgivning för barnen att växa upp i. Även denna användarberättelse återfinns i bilaga 2. 16(21)

17 ANVÄNDARBERÄTTELSER KOPPLADE TILL FASTIGHETSBILDNINGSPRO- CESS Under en heldag i Stockholm höll representanter från Lantmäteriet Fastighetsbildning i en workshop innehållandes en presentation som avspeglar nutiden med diskussion kring verkliga exempel samt tankar och idéer från en tänkbar vision för en framtida fastighetsbildningsprocess som kan utökas till samhällsbyggnadsprocess. Visionen visar på hur tillgänglighet till information med rätt kvalitetet skulle kunna möjliggöra en effektivare och sammanhållen samhällsbyggnadsprocess där alla inblandade aktörer har en gemensam kund genom hela processen. Under dagen utförde gruppen övningsuppgifter avseende att bland annat skapa framtidslöp för hur en framtida myndighetsportal skulle kunna öppna möjligheter för hel- och semiautomatiserade processer med automatiska beslut. Projektgruppen konstaterade att alla kommuner och myndigheter har samma kund och därför behöver göra ett liknande arbete internt. Det vill säga beskriva ett nuläge och fundera på hur framtiden kommer att kunna se ut. 4 Resultat och slutsatser Enkel tillgång till samhällsbyggnadsinformation De behov som framkommit i arbetet visar på behov av skiftande karaktär där en tydlig gemensam faktor är en samlad åtkomstpunkt för informationen oberoende av var i processen man befinner sig. Dagens situation skapar osäkerheter kring processer och vilken information som behövs när och vilka aktörer som är relevanta i olika situationer. Noggrannheten på datat som behövs är varierande och spänner från översiktliga visualiseringar till underlag för byggåtgärder där exaktheten är viktig. Alla behöver veta hur aktuell informationen är och alla behöver ha samma information när de befinner sig i samma delprocess. Idag finns även samma data hos flera aktörer men den kan se olika ut beroende på tillhandahållande och det kan vara svårt för aktörer att veta från vart datat kan hämtas bäst. Vissa informationsslag finns inte insamlade eller tillgängliga medan andra informationsslag saknar rätt kvalitet. 1b konstaterar att det är viktigt att veta vem som är informationsansvarig och har ansvar för att uppdatera informationen, fokusgrupp 4a Innehåll och samverkanskoncept har tittat på det. Nutida och framtida behov Syftet med plattformen är att skapa förutsättningar för att effektivisera och på sikt automatisera delar av samhällsbyggnadsprocessen. Då de insamlade behoven ofta pekar på ett nuläge, beskrivet som bakgrund, hur arbetsbeskrivning ser ut och vilka behov rollen har av att söka data i respektive personas (se kap 3.2.1) behöver plattformen för att vara framtidssäkrad ta hänsyn till att arbetssätt och behov kan förändras. 17(21)

18 18 Allteftersom ett framtida nationellt modellbibliotek fylls på med modeller och uppdateras kan alla aktörer vid en enhetlighet och samsyn över vilka användarbehov vi har i respektive roll börja skörda nyttor av ett digitalt informationsflöde genom samhällsbyggnadsprocessen. Återanvändning av samma information För samtliga personas har vi hittat en röd tråd där alla har behov av korrekt samhällsbyggnadsinformation av rätt kvalité. Flera personas har dessutom behov av samma informationsslag vilket gör att datat med fördel skulle kunna återanvändas i samhällsbyggnadsprocessen i en obruten kedja om informationen har rätt kvalitet från början. Hög kvalitet på data kan på kort sikt innebära höga kostnader men användarbehoven visar på högkvalitativa data och som är strukturerade, standardiserade och som skapar möjligheter för en effektivare och enhetligare samhällsbyggnadsprocess. Personas kopplade till samhällsbyggnadsprocessen Personas beskrivs utifrån olika ansvarsområden, utmaningar och informationsbehov och representerar olika grader av digital mognad. Exempelvis avspeglar några den nya generationen på arbetsmarknaden som har högre förväntningar på informationstillgängligheten och direkt återkoppling. Andra avspeglar en något äldre generation som använder digitala hjälpmedel till viss del och är nyfiken på den nya tekniken och dess möjligheter trots att den inte alltid är självklar i vardagen. Samtliga personas har ett stort behov av information med rätt kvalitet som är lättförståelig och går att visualisera exempelvis genom 3D. Dock ser deras förväntningar något olika ut avseende hur informationen ska tillgängliggöras på grund av deras olika digitala mognadsgrader. 18(21)

19 19 Detaljplanehandläggare Zoan är planarkitekt på kommunens samhällsbyggnadskontor och arbetar främst med att upprätta detaljplaner. Underlagsmaterial för att utreda förutsättningar för platsen hämtar Zoan bland annat på olika webbplatser till exempel Naturvårdsverket, Trafikverket, Länsstyrelsen, Artdatabanken, rättsdatabaser och på kommunens eget intranät. Även om mycket idag kan göras digitalt i planarbetet, innebär planarbetet fortfarande mycket manuell administration. Mål och drivkrafter: Modern arkitektur med förståelse för platsens värden. Hållbar samhällsutveckling i dialog med invånarna. Zoan Erixon, 62 år planarkitekt Ensamstående, 3 vuxna barn, Arkitektprogrammet Tycker om att dansa salsa Figur 4. Exempel på en personas, detaljplanehandläggare. Informationsbehov: Tillgång till strukturerad, standardiserad samhällsbyggnadsinformation av rätt kvalitet. Framtida behov och förväntningar: Jag ser fram emot att samrådsoch granskningsprocesserna blir mer digitala med interaktiva kartor som kan locka till en kreativ dialog. Om det är ett enkelt verktyg för oss att arbeta med och enkelt för kommuninvånarna att använda kommer vi att få en mycket bredare och dynamisk dialog. För att ta del av övriga 4 och aktuella personas hänvisar vi till Geodatarådets hemsida. tills de flyttas till det framtida nationella modellbiblioteket. Slutsatser Under arbetets gång har arbetsgruppen under ett flertal tillfällen konstaterat att olika myndigheter och aktörer använder information i olika format. Detta visar återigen på vikten av standardisering inom samhällsbyggnadsprocessen för att bland annat kunna arbeta i enhetliga processer i en obruten digital kedja. Slutsatser från användarberättelser och personas är: Alla som arbetar i, eller är berörda av samhällsbyggnadsprocessen behöver tillgång till strukturerad, standardiserad samhällsbyggnadsinformation av rätt kvalitet. Det fungerar mycket bättre om alla som arbetar med till exempel översiktsplanering och de som är samrådsparter har tillgång till samma geodata. Det krävs att den som är informationsansvarig ansvarar för att informationen finns tillgänglig via den nationella plattformen. Vissa informationsslag finns inte insamlade eller tillgängliga medan andra informationsslag saknar rätt kvalitet. Vad rätt kvalitet är behöver utredas vidare. 4 Bilaga 3 Personas kopplade till samhällsbyggnadsprocessen 19(21)

20 20 Nuvarande lagstiftning och utredningsinsatser behöver ses över för att uppnå enhetlig obruten digital kedja med tillgång till komplett samhällsbyggnadsinformation som är strukturerad, standardiserad och av rätt kvalitet. För att i ett tidigt skede kunna planera för tid och kostnader behöver exempelvis de som ska bygga få tillgång till förutsättningar och information om eventuella hinder. Till exempel kupering, markförhållanden, sprängning eller pålning, arkeologiska utgrävningar av fornminnen och översvämningsrisk. För att kunna informera om förutsättningar och eventuella hinder i ett tidigt skede krävs att informationen initialt har en hög kvalitet som i nuläget endast i vissa fall krävs senare i processen. Den högre kvalitén på datan initialt medför även att informationen kan återanvändas i hela samhällsbyggnadsprocessen. Samhällsbyggnadsprocessen blir rättssäkrare då informationen i underlag till beslut går att visualisera bland annat med hjälp av AR och 3D-modeller. Information ska tillgängliggöras för aktörer i samhällsbyggnadsprocessen för att samtliga ska ha samma underlag vid beräkning av statistik till exempel trafikmängder, antal boende och ålderskategorier. Projektgruppen har identifierat sex funktionella krav för plattformen: söka ut ytor, göra urval, göra beräkningar, placera byggnad inom yta, visa resultat som ytor i karta och i lista. Vilka användarbehov är mest relevanta? Det beror givetvis på vem användaren är. Givet resultat är en del i arbetet för att möjliggöra målbilden av en digital obruten samhällsbyggnadsprocess, vilket bland annat kan öka bostadsbyggande och andra viktiga samhällsnyttor. Effekter och nyttor för vem då? I framtiden förväntas även den gemensamma plattformen ge en nyttoeffekt avseende en smidigare samverkan mellan stat, kommun och övriga aktörer. För aktörer i samhällsbyggnadsprocessen innebär det rättssäkrare och effektivare processer. Enhetlighet och standardisering bidar till att de olika organisationerna på ett bättre sätt klarar morgondagens kompetensbehov då det bland annat öppnar upp möjligheter för ett nationellt nätverkande. 20(21)

21 21 Effekter och nyttor för vem då? Som sökande vill vi bygga en villa på landet och söka bygglov genom en e-tjänst som guidar oss hela vägen, vad vi får bygga eller inte får bygga. Som detaljplanerare vill jag ha en nationell plattform tillgänglig med all information som behövs vid planering på ett och samma ställe. Som samrådspart vill jag få del av all information på enkelt sätt för att utföra granskning, jämförelser och för att se tidplaner etcetera. Som bygglovshandläggare automatiseras hanteringen av mark som är reglerat med prickmark vilket avgör om jag kan bevilja en liten avvikelse eller inte. Som exploatör letar jag kvarvarande byggrätt någonstans i Sverige för att bygga flerfamiljshus. Figur 5. Ett exempel av de förekommande användarberättelser som har samlats in aktivitet 1b för att visa de olika effekterna och nyttorna. Texten i pratbubblorna kan förändas utefter vilken målgrupp materialet presenteras för. Materialet har bland annat visats under kompetenssatsningen Workshop för framtiden. Bilagor Bilaga 1. Insamlade användarberättelser bred sammanställning Bilaga 2. Boverkets fördjupade beskrivning av användarberättelser Bilaga 3. Personas kopplade till samhällsbyggnadsprocessen Bilaga 4. Begreppslista kopplade till arbetet med personas 21(21)

22 Bilaga A B C Användarberättelserna är tänkt att vara beskrivna kort och enkelt via en mall som beskriver vem, vilken åtgärd, varför och vad med ett par tre meningar. Listan var ett arbetsmaterial och ska inte ses som ett slutgiltigt dokument Sortering av användarfallen, finns det detaljplan ja eller nej, vem det är till för, om man vet om det är innanför eller utanför detaljplan, eller i detaljplaneskedet. Listan är även sorterat på för vem/roll och i andra hand detaljerad för vem, ansvarig myndighet. Vi borde ha en central begreppslista/definitioner över rollerna, vad vi kallar dem som jobbar med t ex detaljplaner för samma sak. Lägga till vilken information/data som behövs? Hur djupgående? Användarfall Detaljplan? Inom eller utanför? För vem? Roll? 9 Som [fastighetsägare] vill jag ha information om vad min granne får göra på sin tomt. Detta vill jag [därför att de har börjat schakta nära gränsen till min fastighet]. Detta vill jag för att [kunna ta en vettig diskussion med dem]. Detta leder till att [vi kan undvika onödiga konfliktpunkter]. Ja? Medborgare 10 Som [fastighetsägare] som nyss tillträtt vill jag information om [vilka bestämmelser som gäller inom min fastighet]. Detta vill jag för att [det finns ett] Detta leder till att [xxx] Ja eller nej Medborgare

23 Bilaga 1 11 A B C Som [fastighetsägare] vill jag ha information om [ifall det är lönt att söka bygglov för ett uterum eller inte]. Detta vill jag för att [man vill ju inte lägga ner jobb i onödan]. Detta leder till att [jag vet vad som gäller på min tomt]. Ja eller nej Medborgare 12 Som [långivare på bank] vill jag ha information om [vilka förändringar av markanvändningen som är planerad för det område inom vilket en fastighetsägare har utvecklingsplaner och vill låna pengar för med fastigheten som säkerhet]. Detta vill jag för att [kunna göra en så bra bedömning som möjligt och undvika onödiga risker för banken] Detta leder till att [en säkrare bedömning vilket gagnar alla involverade parter]. ja eller nej Medborgare 13 Som medborgare vill jag veta vad som händer i staden och vara med och påverka. Jag behöver 3D visualisering, för att bättre förstå vad som är på gång. Här tror vi på t ex 3D filmer och att använda AR och VR. Detta påverkar demokratiprocessen. Fler engagerar sig i vad som kommer att hända. Förhoppningsvis leder detta till färre överklaganden. (Falu kommun) Ny behövs Medborgare 14 Som [medborgare] vill jag ha information om [vad kommunen har för utvecklingsplaner för den stadsdel jag bor i]. Detta vill jag för att [jag har hört att man ska ta bort parken jag bor bredvid och rastar min hund i varje dag] Detta leder till att [jag kan få veta vad som är på gång och om jag behöver ta kontakt med kommunen]. Ny behövs Medborgare

24 Bilaga 1 A B C Som [medborgare] vill jag ha information om [innehållet i den miljökonsekvensbeskrivning som kommunen låtit upprätta i ett aktuellt detaljplaneärende]. Detta vill jag för att [se hur mina särskilda intressen har beskrivits]. Detta leder till att [jag vet om jag behöver skriva en särskild skrivelse eller inte]. Ny behövs Medborgare Som [medborgare] vill jag ha information om [vad det är för konstigt förråd som ligger i skogen bakom vårt hus]. Detta vill jag för att [jag tror att det är försvarsmaktens och är lite orolig för det kanske är explosionsrisk eller något sånt hemskt] Detta leder till att [vet om jag måste prata med någon]. ja eller nej Medborgare 17 Som [medborgare] vill jag ha information om [hur kommunens avfallsplan hanterar återvinningssituationen i den delen av kommunen jag bor i]. Detta vill jag för att [jag tycker att det verkar vara en fråga som ingen bryr sig om]. Detta leder till att [jag vet om jag behöver prata med mina politiker i kommunen]. avfallsplan Medborgare 18 Som [rättighetshavare] vill jag ha information om [i fall fastighetsägaren har sökt lov för de åtgärder som han håller på att genomföra och som påverkar min avloppsanläggning]. Detta vill jag för att [jag är orolig för att han håller på att förstöra ledningarna]. Detta leder till att [jag får besked och vet om jag själv behöver dra igång en process eller om kommunen har koll på arbetena och har ställt nödvändiga villkor för dessa]. nej? Medborgare

25 A B C Bilaga 1 19 Som [samrådsdeltagande] vill jag ha information om [hur tidplanen ser ut för det planärende jag är berörd av]. Detta vill jag för att [inte missa min rätt att lämna synpunkter och därmed rätten att senare klaga på kommunen beslut att anta planen]. Detta leder till att [jag kan känna mig lugnare och åka på min planerade semester]. Ny behövs Medborgare 20 Som [samrådsdeltagande] vill jag ha information om [vad länsstyrelsen lämnat för yttrande i det planärende jag är berörd av]. Detta vill jag för att [se om en viktig fråga har besvarats] Detta leder till att [jag vet om jag själv behöver engagera mig ytterligare i ärendet eller inte]. Ny behövs Medborgare 21 Som byggherre funderar jag på att bygga på en särskild plats. Det som är viktigt att veta innan jag bestämmer mig är förstås om det är möjligt om det finns eller detaljplan eller jag bekostar en ny detaljplan hos kommunen. Viktigt att veta, om det inte finns detaljplan, är att det inte är natur eller kulturreservat, kupering, vad som finns under marken (typ av mark, förorenad mark, fornminne, ledningar mm), bullersituationen. Det viktiga är att kunna bedöma kostnaderna i förhållande till vad kunden(hyresgästen eller köparen) är beredd att betala. (Falu kommun) Informationen kom från Byggentreprenören Byggpartner i delprojektet BIM för bygglov i Smart Build Environment Smart planering för byggandehttps:// ndardisering/informationsfoersoerjning /smart planering/ Ja eller ny behövs Kund

26 A B C Bilaga En byggaktör har som sin affärsidé att uppföra idrottshallar efter ett visst koncept. Man är intresserad av att hitta lediga byggrätter i landet och där det är troligt att man också kan få bygglov. Etablering inom max 2 km från urban zon som består av en tätort med minst invånare. Byggnadens storlek är bestämd till 750 kvm (50 x 15m) och med en totalhöjd på 10 meter. Denna byggnad skall inrymmas inom befintlig byggrätt. Ja, men de finns ofta bara inom tätbebyggt område Byggaktör Uno, strategisk person Har som främsta uppgift av omvandla företagets affärsidé till ett antal projekt som leder till byggprojekt runt om i landet. Lokalisering och bedömning av affärsunderlag viktig del. Behöver kombinera egna kalkyler och bedömningar (strategier) med en rad geodata och annan information. Här behöver plattformen erbjuda uppdaterade kommunala översiktsplaner, regionplaner (mellankommunal eller kommunövergripande hantering av kommunikation, användning mark och vatten, mm, Trafikverket nationella och regionala planer för transporter och även regioner/landstings planer. Befolkningsinformation och in/utpendlingsstatistik inte oväsentliga. Detta för att skapa sig en övergripande bild över ett antal intressanta utvecklingsområden som passar in i byggaktörens framtidsbild och affärsidé. Detta leder till ett antal möjliga lokaliseringar. Dessa testas mot plandatabasen och bebyggelse registret (likt Nalle Puh 1) och ur denna trillar ett Kund Ny detaljplan och uppdaterade kommunala översiktsplaner, regionplaner (mellankommunal eller kommunövergripande hantering av kommunikation, användning mark och vatten, mm, Trafikverket nationella och regionala planer för transporter och även regioner/landstings planer. Kund

27 A B C Bilaga 1 24 Byggaktör Due, projektledare Blir tilldelad ett byggprojekt av ovanstående Uno och behöver all tänkbar information ur nationella plattformen. Här skall man skapa en BIM modell som är resultatet av flerstegs projektering och en massa ställningstagande. Ur denna tilldelas hen bygglov. Fastighetsbildning ( i 3D) sker och följer BIM modellen för skapande av nya fastigheter, servitut och gemensamhetsanläggningar. Väsentlig information för byggaktören är begriplig och korrekt metadata som skapar trygghet för projektets fortsatta framfart. Uppgifter om aktualitet, läges noggrannhet, informationsägare, referenssystem etc. betydelsefulla. Direktaccessen är viktig. Om uttag gör från plattformen, startas samtidigt ett abonnemang som ger Due kontinuerliga uppdateringar, eller i varje fall signal om uttagen information har förändrats. Man kanske inte projekterar online mot plattformen..? Ja Kund

28 A B C Bilaga 1 25 En byggentreprenör tillverkar hus (kataloghus) och söker byggbar mark. De söker fastigheter till salu, kommande fastigheter till salu, tänkta fastigheter till salu. De vill vara proaktiva och veta vad kommunen och privata har för framtida planer. Närheten till större stad, 2 5km. De flesta vill också bo med närhet till mataffär, dagis, skolor och annan service. Många vill dessutom ha närhet till natur och rekreationsområden. De vill ha information om ledningsnätet, vatten, avlopp, fiber, el och infrastrukturplaner. Inga restriktioner (risker) på området såsom fornminnen och övriga naturvärden, klimat, mm mm. Önskade svar: Träfflista på lediga byggrätter per kommun med angiven fastighetsbeteckning. Samt vem som äger fastigheten, namn och adress, telefonnummer. De vill kunna skatta statusen på all denna information i relation till egen investering (ekonomisk bedömning). Ja, fast detaljplaner finns ofta bara i tätorter Kund Som [bygglovsökande] vill jag ha information om [hur tidplanen ser ut för mitt ärende]. Detta vill jag för att [kunna planera mitt kommande bygge] Detta leder till att [jag undviker att boka maskiner som jag sedan inte kan sätta i arbete]. Ja eller nej Kund Som [entreprenör] vill jag ha information om [vilka platser i Sverige det finns outnyttjade byggrätter för bostäder med kontor i bottenvåningen]. Detta vill jag för att [det är ett koncept vårt företag utvecklar] ja Kund Som [entreprenör] vill jag ha information om [var det finns befintliga kontor med nyligen antagen plan för flerbostadshus]. Detta vill jag för att [det är ett koncept vårt företag utvecklar] ja Kund

29 Bilaga 1 29 A B C Som [entreprenör] vill jag ha information om [alla outnyttjade byggrätter för bostäder inom strandskydd uppdelat på vilka som ligger inom 100 respektive 300 meter]. Detta vill jag för att [det är ett koncept vårt företag utvecklar] ja Kund 30 Som [entreprenör] vill jag ha information om [vilka detaljplaner som har outnyttjade byggrätter för bostäder i områden där bostadspriset för villor är över 2,5 miljoner kr.]. Detta vill jag för att [det är ett koncept vårt företag utvecklar] ja Kund Som [entreprenör] vill jag ha information om [var det finns outnyttjade byggrätter för bostäder i områden där bostäderna säljs inom två månader från bygglov]. Detta vill jag för att [det är ett koncept vårt företag utvecklar] ja Kund Som [entreprenör] vill jag ha information om [var det finns outnyttjade byggrätter för bostäder där kommunerna inte tar ut gatukostnadsavgifter]. Detta vill jag för att [det är ett koncept vårt företag utvecklar] ja Kund 33 Som [entreprenör] vill jag ha information om [var det finns outnyttjade byggrätter för bostäder på kommunalägd mark där kommunen inte tar avgift för exploateringsgrad]. Detta vill jag för att [det är ett koncept vårt företag utvecklar] ja Kund 34 Som [entreprenör] vill jag ha information om [var det finns outnyttjade byggrätter för bostäder på tomträtt]. Detta vill jag för att [det är ett koncept vårt företag utvecklar] ja Kund

30 Bilaga 1 35 A B C Som [entreprenör] vill jag ha information om [var det finns outnyttjade byggrätter för bostäder på arrendetomter]. Detta vill jag för att [det är ett koncept vårt företag utvecklar] ja Kund 36 Som [entreprenör] vill jag ha information om [veta var det finns outnyttjade byggrätter för camping som tillåter campingstugor]. Detta vill jag för att [det är ett koncept vårt företag utvecklar] ja Kund Planprocess med direkt ansökan om fastighetsbildning ex. när planläggning sker för ett visst behov där kunden bestämt fastighetsbildningens utformningen inför planprocessen Ny behövs Kund Som exploatör vill jag bygga 175 lägenheter någonstans i Sverige. Jag söker därför ledig mark där jag kan få bygga. Detta leder till ökat bostadsbyggande. (Boverket) Ny behövs Kund Som exploatör vill jag etablera bostäder eller industri i område med fornlämning. (Boverket arbetar med detta fall våren 2019) Ny behövs Kund Som Kund/Exploatör vill jag bygga någonstans i Sverige och söker därför ledig mark som kan bebyggas (Lantmäteriet) Ja eller också görs en ny detaljplan Kund 41 Som exploatör vill jag ha information om var i södra Sverige det finns detaljplaner med outnyttjad byggrätt för industri. Detta vill jag för att kunna etablera min industri i södra Sverige. Detta leder till att jag på ett snabbt sätt kan ta reda på vart det finns möjligheter att etablera industri utan att det först krävs en ny detaljplan. Ja, fast troligen behövs ny Kund

31 A B C Bilaga 1 42 Som [fastighetsförvaltare] vill jag ha information om [vad som gäller i gränsen ut mot gatan där vi har vår infart. Vem äger vad och om det finns rättigheter eller ledningar som berör eller ligger i marken. Här finns en sorts teknikinstallation som inte är kommunens]. Detta vill jag veta [för jag behöver bygga om infarten till den fastighet jag ansvarar för]. ja eller nej Kund 43 Som [fastighetsägare] till en större industrifastighet vill jag ha information om [pågående ärenden vad gäller planering och bygglov och miljötillstånd för de fastigheter jag har gränser emot]. Detta vill jag för att [vi planerar en utveckling av vår verksamhet och ska söka miljötillstånd. Detta kräver bland annat att vi behöver göra en miljökonsekvensbeskrivning där denna information är nödvändig.] Detta leder till att [insamling av nödvändig information underlättas och att vi har samma information som kommunen och länsstyrelsen.] Ja eller nej eller? Kund 44 Som [fastighetsägare] vill jag ha information om [vilka skyddsbestämmelser och varsamhetsbestämmelser som gäller för de byggnader jag äger]. Detta vill jag för att [jag ska renovera fasaderna och behöver kunna planera för dessa åtgärder och beskriva detta i en lovansökan]. Detta leder till att [jag slipper göra misstag i en planering som inte går att genomföra och att jag tidigt kan få en relevant diskussion med kommunens bygglovhandläggare]. Ja eller nej Kund

32 A B C Bilaga 1 45 Som [fastighetsägare] vill jag ha information om [var strandlinjen är belägen på min fastighet]. Detta vill jag för att [veta om ett planerat bygge kräver dispens från strandskyddet] Detta leder till att [jag bättre vet hur mina förutsättningar ser ut och kan undvika ett onödigt ärende]. Ja eller nej Kund 46 Som [fastighetsägare] vill jag ha information om [vilka planer staten och kommunen har som påverkar mitt jordoch skogsbruksföretag]. Detta vill jag för att [vi planerar att göra en del omarronderingar av marken]. Detta leder till att [jag vet vilka eventuella framtida anspråk eller markdiskussioner som kan komma från samhällets håll innan vi gör förändringar]. nej Kund 47 Som fastighetsägare vill jag veta vilka belastningar som finns på min fastighet och vad detta innebär. Detta vill jag för att få veta vad jag får och inte får göra på min fastighet, och för att kunna förbereda mig för bygglovsprocessen. ja eller nej Kund Som företagare vill jag hitta ledig obebyggd mark som jag kan köpa för att bygga upp mitt lager. Vi behöver ha mark max 500 meter från befintlig avoch påfart till europaväg. Vi behöver en byggrätt på 1500 kvm. Detta leder till nationella och internationella företagsetableringar men också att företagare lättare kan kalkylera affärsidén. (Boverket) Ny behövs Kund Som företagare vill jag bygga en processindustri som kräver miljötillstånd. (Boverket arbetar med detta fall våren 2019) Ny behövs? Kund

33 Bilaga 1 50 A B C Som mäklare vill jag veta om den fastighet jag har till försäljning omfattas av strandskydd eller om det är upphävt genom detaljplan. Detta vill jag för att kunna svara på frågor från spekulanter. Detta leder till att spekulanterna får rätt information kring strandskydd. Ja eller nej Kund 51 Som privatperson vill jag bygga ett enoch tvåbostadshus, dvs villa utanför planlagt område. (Boverket arbetar med detta fall våren 2019) Nej Kund 52 Som projekterande konsult vill jag kunna ta del av samtliga planbestämmelser som gäller inom en yta. Ytan skulle kunna utgöra en statlig allmän väg som ska byggas om till 2+1 väg, med ett sidoområde på 80 meter. Jag vill som konsult kunna exportera dessa planbestämmelser in i mitt CADprogram för användning i projekteringsarbetet. I bilden nedan finns ett sökområde på 80 meter utifrån väg 262 mittlinje. Samtliga detaljplanebestämmelser inom detta område är av intresse. Ja Kund 53 Som [projektör] vill jag ha information om [de markhöjder som föreskrivs i detaljplanen]. Detta vill jag för att [kunna planera det vidare genomförandet av vårt projekt] Detta leder till att [vi undviker att göra fel som i efterhand måste rättas till]. Ja Kund

34 A B C Bilaga Som [utvecklare av kommersiella tjänster] vill jag ha information [som beskriver alla befintliga cykelvägar i landet, både inom och utanför tätorter]. Detta vill jag för att [bygga en nationell tjänst som Sveriges Turistråd har beställt]. Detta leder till att [landets turistnäring kan erbjuda sina kunder en efterfrågad tjänst och en möjlighet för företagare i branschen att tillsammans planera aktiviteter]. Ja eller nej Kund Som ansvarig minister för samhällsbyggnad vill jag att vi reglerar enhetliga och digitala detaljplaner så att.. Ny behövs Beslutsfattare Som GD på Boverket vill jag att vi reglerar enhetliga och digitala detaljplaner så att vi möjliggör ett obrutet digitalt informationsflöde och en effektivare samhällsbyggnadsprocess Ny behövs Beslutsfattare Som politiker vill jag enklare förstå vad jag tar beslut om för detaljplaner. Jag behöver 3D visualisering, för att bättre förstå beslutsunderlaget. Här tror vi på t ex 3D filmer och att använda AR och VR. Detta leder till att det är enklare för politiker att fatta rätt beslut. (Falu kommun) Som samhällsbyggnadschef vill jag kunna planera underhåll av allmän plats som kommunen är huvudman för. Detta leder till att kommunen vet var och i vilken omfattning allmän plats finns i just denna kommun, exempelvis som park, cykel, gata, gång, natur, p plats, skydd, torg, väg, återvinning. (Boverket) Ny behövs Ja Beslutsfattare Beslutsfattare

35 A B C Bilaga 1 59 Detaljplanen har ej anpassats efter terränglutning. Detta innebär att viss mark planlagd för bostadshus har värdet v1 (suterränghus) fastän marken är plan. Vilka verktyg har bygglov för att bevilja avvikelse från detaljplan? Ja Anställd 60 Vänerns referensyta är för tillfället Den strandlinje som överensstämmer med denna nivå stämmer ej med DRK linjen Faststrand. Ej heller stämmer den med fastighetskartans strandlinje. Länsstyrelsen ger inga klara besked om strandskydd i området. Lantmäteriet kommer nästa år att se över fastighetskartans strandlinje från flygbilder. Vad gäller då bygglov skall beviljas i det aktuella området med tanke på strandskydd. Nej? Anställd Som bygglovhandläggare vill jag ha information om varför fastigheten som jag har fått in en bygglovsansökan för är reglerat med prickmark. Detta vill jag veta för att kunna avgöra om jag kan bevilja en liten avvikelse från detaljplanen eller inte. Detta leder till att bygglovshanteringen går snabbare eftersom jag inte behöver leta själv i planbeskrivningen utan länkas till det avsnitt i planbeskrivningen som handlar om den bestämmelsen. 61 Ja Anställd 62 Som [bygglovhandläggare] vill jag ha information om [ett förordnande om nybyggnadsförbud som länsstyrelsen beslutat om och som gäller för den fastighet jag har ett ärende om]. Detta vill jag för att [jag inte vet vad detta innebär]. Detta leder till att [jag vet hur jag ska hantera mitt ärende]. nej? Anställd

36 Bilaga 1 63 A B C Planprocess utan direkt ansökan om fastighetsbildning ex. när planläggning sker och kunden inte har direkt omedelbart behov av fastighetsbildning Ny behövs Anställd Som detaljplanehandläggare vill jag ha information om det funnits skyddade arter i befintliga planer som angränsar till det planområde som jag håller på att ta fram en detaljplan för. Detta vill jag för att få en uppfattning om och underlätta i mitt arbete med undersökningen om betydande miljöpåverkan för min detaljplan. Detta leder till att min undersökning om betydande miljöpåverkan kommer gå snabbare och bli bättre. Ny behövs Som detaljplanehandläggare vill jag ha information om hur andra kommuner med kust har hanterat ökade havsnivåer i sina detaljplaner längs kusten. Detta vill jag för att få input och kunskap kring hur jag ska hantera frågan i min detaljplan. Detta leder till att min detaljplan vars planområde ligger nära havet blir bättre och klarar de stigande havsnivåerna. Ny behövs Anställd Anställd 66 Som [detaljplanehandläggare] vill jag information om [åldersfördelningen inom en stadsdel och vilka förskolor och grundskolor som finns i området och om det finns byggrätter för sådan verksamhet som inte är utnyttjade i befintliga detaljplaner i området]. Detta vill jag för att [kommunen planerar en förtätning av och en utvidgning av stadsdelen] Detta leder till att [kommunen tidigt kan göra en bedömning av hur stora bostadsprojekt vi ska släppa fram och i vilken takt under de kommande åren]. nej Anställd

37 A B C Bilaga 1 67 Som [detaljplanehandläggare] vill jag ha information om [vilka servitut och rättigheter som belastar fastigheterna inom det område som jag ska göra en ny detaljplan för]. Detta vill jag för att [veta hur planarbetet behöver drivas, vilka rättighetsägare förutom fastighetsägarna vi måste ha en dialog med]. Detta leder till att [vi undviker onödiga överraskningar i ett senare skede av planeringen]. Ny behövs Anställd 68 Som [detaljplanehandläggare] vill jag ha information om [vilka vattenföretag som påverkas av det planförslag vi arbetar med]. Detta vill jag för att [så tidigt som möjligt i processen kunna diskutera de tänkta förändringarna med dem som har dessa rättigheter] Detta leder till att [vi undviker onödiga överraskningar i ett senare skede av processen]. Ny behövs Anställd 69 Som [detaljplanerare] vill jag ha information om [vilka höjdrestriktioner som finns i det område jag arbetar med]. Detta vill jag för att [det i området planeras för en hög byggnad och en telemast]. Detta leder till att [vi tidigt i processen ska få besked om vilka begränsningar som kan finnas och hur vi ska hantera detta]. Ny behövs Anställd 70 Som [detaljplanerare] vill jag ha information om [vilka restriktioner som gäller för strandområdet som omfattas av riksintresse för friluftsliv, kulturmiljö och fiske]. Detta vill jag för att [vi håller på med att avgränsa ett område som kommunen avser att planlägga]. Detta leder till att [vi tidigt kan ta en konstruktiv diskussion med länsstyrelsen]. Ny behövs Anställd

38 A B C Bilaga Som [detaljplanerare] vill jag ha information om [vilken del av riksintresset för natur som är kärnområde och vilka komponenter som konstituerar riksintresset]. Detta vill jag för att [bättre förstå hur jag ska avgränsa planområdet jag arbetar med]. Detta leder till att [kommunen undviker onödiga omtag i processen och en bättre diskussion med länsstyrelsen och en bättre argumentation med berörda parter under planprocessen]. Ny behövs Anställd Som [detaljplanerare] vill jag ha information om [den gemensamhetsanläggning som gäller en avloppsanläggning i en del av det område kommunen planerar en förändring av]. Detta vill jag för att [vi i planarbetet behöver göra sådana förändringar att gemensamhetsanläggningen påverkas]. Detta leder till att [vi tidigt reder ut dessa frågor]. Ny behövs Anställd Som handläggare på länsstyrelsen vill jag ha information om kulturmiljöer med kulturhistoriska värden. Detta leder till att man kan ta hänsyn till kulturvärden och att de inte förstörs av okunskap. Ja eller nej Anställd 74 Som handläggare på länsstyrelsen vill jag ha information när en byggnad skyddad enligt KML eller PBL påverkas. Detta leder till att länsstyrelsen kontinuerligt kan övervaka att de kulturhistoriska värdena bevaras. Ja eller nej Anställd 75 Karlstads kommun är i starkt behov av planlagd mark för bebyggelse. Detaljplanen för Västkust Karlstad ( nya bostäder) har överklagats och ligger nu på regeringens bord. Ärendet har legat där en längre tid och det är uppseendeväckande att inget händer. Hur kan kommunen få ett besked? Nej Anställd

39 A B C Bilaga Som detaljplanerare som gör detaljplaner så ska jag ta hänsyn till all information som finns på en plats, helst vill jag ha en sverigegemensam modelleringsplattform för upprättande av digitala detaljplaner med 3D visualisering och analyser i realtid. (Skånekommunerna) i smart planering för byggande ndardisering/informationsfoersoerjning /smart planering/ Ny behövs Anställd Som planarkitekt på kommunen vill jag ha korrekt och lättillgänglig kulturmiljöinformation om byggnader och fornlämningar för att handläggningsprocessen ska fungera på ett effektivt sätt. Detta leder till rättssäkra beslut. Ny behövs Anställd Som planerare på en kommun vill jag ha tydliga regler vilka innebär en genomlyst, omberarbetad och mer distinkt svensk standard för detaljplaner, som respekteras så att det kan beslutas (svensk modell) om att standarden SKALL användas och bra vägledning för digitala detaljplaner så att. Ny behövs Anställd 79 Som [regionplanehandläggare] vill jag ha information om [flygplatser och inflygningskorridorer med bullerutbredningsdata för den region jag jobbar i]. Detta vill jag ha för att [göra en analys av hur denna information ser ut i förhållande till den planering av bostadsutbyggnad som kommunerna redovisar i sina översiktsplaner]. Detta leder till [att vi i regionen kan ha en bättre dialog mellan kommunerna, staten och ansvariga för flygverksamheten]. nej Anställd

40 A B C Bilaga 1 80 Som [regionplanehandläggare] vill jag ha information som rör strandzonerna och den befintliga bebyggelse och den befintliga infrastruktur som ligger under 3 m ö h. Detta vill jag för att [göra en översiktlig analys av framtida behov av klimatanpassningsåtgärder i regionen]. Detta leder till [en bättre diskussion med Trafikverk, länsstyrelse och berörda kommuner i diskussionen om var faktiska åtgärder är nödvändiga]. nej Anställd Som [regionplanehandläggare] vill jag ha information om [vilka projekt och markanspråk Trafikverket har i sin plan]. Detta vill jag för att [kunna diskutera dessa frågor med kommunerna i regionen]. Detta leder till att [vår diskussion kan bli mer konkret och att den utgår från kända fakta och inte olika uppfattningar]. nej Anställd Som systemutvecklare/tjänsteleverantör vill jag ha tillgång till ett API med enhetlig information från alla kommuners detaljplaner så att jag kan bygga bra funktioner i våra system för bygglovshandläggare Ja Anställd 83 Som systemutvecklare/tjänsteleverantör vill jag ha tillgång till ett API med enhetlig information från alla kommuners detaljplaner så att jag kan bygga en tjänst för bygglovsansökan som funkar för alla mina kunder (=kommuner). Ja Anställd

41 A B C Bilaga 1 84 Som tjänsteperson på Riksantikvarieämbetet vill jag få information om planerade och genomförda förändringar i skyddade eller utpekade kulturmiljöer. Detta vill jag för att kunna ha uppdaterade nationella register över identifierade kulturhistoriska värden. Detta ger möjlighet för RAÄ att vara aktiva i hela samhällsbyggnadsprocessen. ja eller nej Anställd 85 Som [översiktsplanehandläggare] behöver jag få information om [vilka anläggningar som är av sådant intresse för totalförsvaret att de inte bör redovisas på de kartor som vi använder i den samrådshandling som sprids till allmänheten och publiceras på kommunens webbplats.] Detta vill jag för att [undvika misstag då vi sprider kartinformation]. nej Anställd 86 Som [översiktsplanehandläggare] vill jag ha information om [avrinningsområdena, vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag samt vattenskyddsområden i kommunen]. Detta vill jag för att [kunna använda informationen i den kommunala översiktsplaneringen som underlag och för att kunna redovisa detta i den tematiska översiktsplan kommunen avser att ta fram]. Detta leder till att [arbetet med översiktsplanen och planprocessen löper smidigare och att korrekt information används som underlag]. nej Anställd

42 A B C Bilaga 1 87 Som [översiktsplanerare] vill jag ha information om [trafikbelastningen på de större vägar i kommunen som Trafikverket är huvudman för]. Detta vill jag för att [ha med informationen som underlag i diskussionen om utbyggnad av nya bostadsområden]. Detta leder till att [vi dels har samma information som Trafikverket och länsstyrelsen vilket underlättar diskussionen i planprocessen, dels att kommunen undviker onödiga misstag i planeringen]. nej Anställd 88 Som [översiktsplanerare] vill jag ha information om [vilka nationella intressen som påverkar det hamnområde som vi har i vår kommun]. Detta vill jag för att [kommunen har planer på att köpa in mark i området som förberedelse för en utvidgning av verksamheten]. Detta leder till att [vi får ett bättre underlag i diskussionen om den framtida hamnverksamheten]. nej Anställd 89 Som planarkitekt/planhandläggare på kommunen vill jag att det finns ett stöd för att driva planprocessen med möjlighet att kommunicera olika information och få in bl.a yttranden i den nationella myndighetsportalen (den gemensamma databasen/plandatabasen) för att det ska vara en enhetlig planprocess. 90 Som planarkitekt/planhandläggare på kommunen vill jag kunna lägga upp samrådsinformation på ett ställe där alla samrådsparter kommer åt den med möjlighet att lämna yttranden direkt i den i nationella myndighetsportalen (den gemensamma databasen/plandatabasen) för att underlätta samrådsförfarandet.

43 Bilaga A B C Som planarkitekt/planhandläggare på kommunen vill jag på ett enkelt sätt få en överblick över pågående och gällande planer direkt i den nationella myndighetsportalen (den gemensamma databasen/plandatabasen) för att kunna hålla mig uppdaterad. Som planarkitekt/planhandläggare på kommunen vill jag att det ska finnas inbyggda kontroller enligt inbyggt regelverk i den nationella myndighetsportalen (den gemensamma databasen/plandatabasen) för en första granskning av detaljplanens bestämmelser för att planhandlingarna ska vara så korrekta som möjligt innan de aviseras ut på samråd. Som registrator hos samrådspart vill jag att det i den nationella myndighetsportalen (den gemensamma databasen/plandatabasen) ska aviseras om att det är dags för plangranskning i ett visst ärende för att automatiskt få ett ärende upplagt i diarieföringssystemet. Som registrator hos samrådspart vill jag att kommunen styrs så de lägger in alla uppgifter som krävs för genomförande av hela samrådsförfarandet för att kommunerna inte ska glömma att ange vissa viktiga uppgifter som t.ex. deras diarienummer, extern referens m.m. för planarbetet. Som registrator hos samrådspart vill jag att all information kring planprocessen hämtas direkt från källan för att samma information inte ska behöva lagras flera gånger.

44 A B C Bilaga Som plangranskare hos samrådspart vill jag att planinformationen ska vara enhetligt strukturerad och finnas tillgänglig på ett och samma ställe i den nationella myndighetsportalen (den gemensamma databasen/plandatabasen) för att förenkla och effektivisera samråds och granskningsförfarandet. Som plangranskare hos samrådspart vill jag lätt komma åt och kunna analysera översiktsplan och fördjupade översiktsplaner som finns tillgängliga i den nationella myndighetsportalen (den gemensamma databasen/plandatabasen) för att förenkla och effektivisera samråds och granskningsförfarandet. Som plangranskare hos samrådspart vill jag att all information från hela planprocessen finns tillgängligt i den nationella myndighetsportalen (den gemensamma databasen/plandatabasen) under hela planprocessens gång för att kunna kontrollera vad som hänt i tidigare skede utan att behöva spara informationen lokalt. Som plangranskare hos samrådspart vill jag att samtliga uppgifter som krävs för att ärendet ska hanteras rätt ska vara ifyllt av kommunen t.ex. planens namn, kommunens diarienummer etc. (enligt principen registrering vid källan) för att förenkla och effektivisera samråds och granskningsförfarandet.

45 A B C Bilaga Som plangranskare hos samrådspart vill jag lämna mitt yttrande direkt i myndighetportalen för att förenkla samt säkerställa att yttrandet hamnar rätt, ex. att det inte skickas fel p.g.a. fel mailadress m.m. Som plangranskare hos samrådspart vill jag ha tillgång till alla andra samrådsparters yttranden allt eftersom de skickas in (länsstyrelsen kan se vad lantmäterimyndigheten, Trafikverket etc. har tyckt och vice versa) för att få en bättre helhetsbild över planens konsekvenser. Som samrådspart/ förrättningslantmätare vill jag på ett enkelt sätt få en överblick över pågående och gällande planer direkt i den nationella myndighetsportalen (den gemensamma databasen/plandatabasen) för att kunna hålla mig uppdaterad. Som samrådspart/ förrättningslantmätare vill jag på ett enkelt sätt få tillgång till all information (tidigare kallat akt) berörande planer för att utföra granskning eller fastighetsbildning.

46 A B C Bilaga Som plangranskare på en Lantmäterimyndighet vill jag få stöd av inbyggda kontroller enligt inbyggt regelverk för att snabbt få en sammanställning på fel t.ex. att det inte är tillåtet med utfartsförbud i planområdesgräns, att gränserna runt t.ex. en bostadsfastighet har för dålig kvalitet för att det ska vara OK att lägga allmän plats intill, eller om planbestämmelser inte stämmer överens med Boverkets föreskrifter/rekommendationer/ planbestämmelsekatalog/ regelverk, för att förenkla och effektivisera samråds och granskningsförfarandet Som plangranskare på en Lantmäterimyndighet vill jag lätt kunna jämföra planförslagets omfattning med registerkartan för att ex. identifiera servitut, ledningsrätter, ledningsnät utan ledningsrätt där det kan behöva läggas in s.k. u områden etc. för att förenkla och effektivisera samråds och granskningsförfarandet Som plangranskare på en Lantmäterimyndighet vill jag lätt kunna jämföra planförslaget med omkringliggande planer för att upptäcka ev. problem med t.ex. tomtindelningar eller andra bestämmelser som planförslaget kan ställa till problem med. Som förrättningslantmätare vill jag enkelt och smidigt få en signal om att det pågår ett planarbete i det område där jag fastighetsbildar för att kunna avgöra om fastighetsbildningsåtgärden strider mot den nya detaljplanen.

47 A B C Som förrättningslantmätare vill jag veta vart i processen pågående planarbete befinner sig, när nästa processteg förväntas tas samt få en avisering när ett steg utförts för att kunna planera förrättningen. Som förrättningslantmätare vill jag enkelt och smidigt få en signal om att det pågår ett planarbete i det område där jag fastighetsbildar för att kunna avgöra att fastighetsbildningsåtgärden kan bli tillåten genom den nya planen för att i sådant fall vilandeförklara förrättningen. Som förrättningslantmätare vill jag kunna se vad lantmäterimyndigheten hade för synpunkter under planprocessen för att kunna följa upp tidigare yttranden när detaljplanen strider mot lantmäterimyndighetens regelverk. Som handläggare på länsstyrelsen vill jag ha information om kulturmiljöer med kulturhistoriska värden. Detta leder till att man kan ta hänsyn till kulturvärden och att de inte förstörs av okunskap. Som handläggare på länsstyrelsen vill jag ha information när en byggnad skyddad enligt KML eller PBL påverkas. Detta leder till att länsstyrelsen kontinuerligt kan övervaka att de kulturhistoriska värdena bevaras. Som planarkitekt på kommunen vill jag ha korrekt och lättillgänglig kulturmiljöinformation om byggnader och fornlämningar för att handläggningsprocessen ska fungera på ett effektivt sätt. Detta leder till rättssäkra beslut. Bilaga 1

48 A B C Bilaga Som fastighetsägare vill jag veta vilka belastningar som finns på min fastighet och vad detta innebär. Detta vill jag för att få veta vad jag får och inte får göra på min fastighet, och för att kunna förbereda mig för bygglovsprocessen. Som tjänsteperson på Riksantikvarieämbetet vill jag få information om planerade och genomförda förändringar i skyddade eller utpekade kulturmiljöer. Detta vill jag för att kunna ha uppdaterade nationella register över identifierade kulturhistoriska värden. Detta ger möjlighet för RAÄ att vara aktiva i hela samhällsbyggnadsprocessen. Som företagare vill jag bygga en processindustri som kräver miljötillstånd. (Boverket arbetar med detta fall våren 2019) Bygga flerbostadshus centralt i Falun. Det man vill veta är vad som döljer sig under marken, om det är översvämningsrisk, bullersituationen, om det finns en färdig detaljplan för området Bygglov: Söka bygglov där krav på strandskyddsdispens krävs. Vanligt förekommande i Vänernära områden. Söka bygglov inom översvämningshotat område. Vanligt förekommande i Karlstads tätort. Söka bygglov med avvikelse från detaljplan. Vanligt förekommande hos oss då vissa brister kan finnas i detaljplanen.

49 A B C Detaljplan: Framställa detaljplan med krav på fastighetsutredning/fastighetsbestämn ing. Nyligen råkade Karlstads kommun ut för ett fall som krävde fastighetsreglering och dyrbar ersättning Här har jag lagt ut en pdf Trafikutredning i samband med detaljplanearbete. Nu är det standard i Karlstads tätort i och med att järnvägen korsar centrum. Bilaga Utredning av parkeringssituationen i samband med detaljplanearbete Politikerna vill ta bort bilarna från centrum, vilket inte medborgarna vill. Detta kan ändra beteende hos medborgarna som slutar handla i centrum och istället åker till köpcentra med gratis parkering. Ta hänsyn till skyfallskartering i samband med detaljplanearbete Nyligen gjort en skyfallskartering i Karlstad

50 A B C Bilaga Information om användning Som medborgare/ fastighetsägare/ annan aktör vill jag få veta vad som gäller för en specifik fastighet oavsett kommun i första skedet inom detaljplanelagt område. Vad gäller? Vad finns det för byggmöjligheter? Vad finns det för fastighetsbildningsmöjligheter? AF1a Visa användning (tex bostäder) Orsak: någon vill veta vad man får ha för användning Vilken information: användningsbestämmelser, bakgrundskarta, fastighetsindelning Intressenter: bygglovhandläggare, fastighetsbildare, mäklare 126 AF1b) Visa användningsform (kvartersmark, allmänt område och vattenområde) Orsak: det gäller olika lagar och ansvar för fastighetsägaren, fastighetsskötare, kunna ta del av planbestämmelser inom viss yta även över kommungräns Vilken information: användningsbestämmelser (attribut användningsform), bakgrundskarta, fastighetsindelning Intressenter: förvaltare, konsult

51 A B C Bilaga Information om byggrätter Som exempelvis planerare på en kommun/ byggbolag vill jag kunna se icke bebyggda planlagda fastigheter för t.ex. bostadsändamål för att kunna göra en analys av byggrätter AF2a Att få ut områden med icke bebyggda planlagda fastigheter (tex bostäder) Orsak: Första analys byggrätt. Vilken information: användning bostad, byggnader, fastighetsindelning Intressenter: politiker, planerare, statistik osv. 128 AF2b Visa områden som inte får bebyggas utifrån egenskapsbestämmelse prickmark Orsak: Att lägga till prickmarken i analysen för att få en egentlig bild av vad som faktiskt gäller på platsen Vilken information: användning bostad, byggnader, fastighetsindelning egenskapsbestämmelse prickmark Intressenter: politiker, planerare, statistik osv 129 Vem: Som myndighet vill jag veta hur många planer som vunnit lagakraft mellan vissa datum. Orsak: det finns behov av att följa upp antalet detaljplaner som tas fram Förmåga: tjänsten ska kunna söka ut planer med angiven meta data datum för lagakraft, etc. (SKA KOMPLETTERAS) Vilken information som behövs: metadata till planerna Intressenter: myndigheter, både statliga och kommunala, SCB, konsulter.

52 A B C Bilaga Vem: som fastighetsansvarig på kommun vill jag veta vilka om råden som är allmän plats i kommunen och som kommunen då är ansvarig för. Orsak: det gäller olika lagar och ansvar för fastighetsägaren, fastighetsskötare, kunna ta del av planbestämmelser inom viss yta även över kommungräns i de fall området ligger över kommun gräns, Få en samlad och gemensam bild av vilka ytor som omfat tas av verksamhetens ansvar, budgetera och planera skötsel. Förmåga: tjänsten ska kunna söka ut områden med användnings formen allmän plats som kommunen är huvudman för, söka ut fastigheter och fastighetsägare, Vilken information som behövs: användningsbestämmelser (användningsform), bakgrundskarta, fastighetsindelning, fastighetsägarregister. Intressenter: förvaltare, konsult (bör även vara av mer allmänt in tresse). 131 Vem: Som exploatör/privatperson/politiker är jag intresserad av att veta var det finns mark att bygga bostäder på. Orsak: någon vill veta var man får bygga bostäder Förmåga: tjänsten ska kunna söka ut användningsbestämmelser bostäder, lägga ihop med befintlig bebyggelse och få fram obe byggd mark. Vilken information som behövs: användningsbestämmelser (bo städer), bakgrundskarta, fastighetsindelning Intressenter: exploatör/privatperson, politiker men även förval tare, konsult.

53 A B C Bilaga Vem: som exploatör vill jag veta var det finns mark för bostäder som är ledig att bygga på och därför vill jag veta var jag inte får bygga. Orsak: Att lägga till prickmarken i analysen för att få en egentlig bild av vad som faktiskt gäller på platsen Förmåga: tjänsten ska kunna söka ut användningsbestämmelser bostäder och egenskapsbestämmelsen prickmark, lägga ihop med befintlig bebyggelse och få fram obebyggd mark byggbar mark. Vilken information som behövs: användningsbestämmelsen bo städer, byggnader, fastighetsindelning egenskapsbestämmelse prickmark Intressenter: politiker, planerare, statistik osv. 133 Detta är inte jämförbart kommuner emellan som det är idag. Kanske inte ens jämförbart enskilda planer emellan i samma kommun. Men man kan genom att ta med flera varianter i frågan få fram ett jämför bart material. Att få ut områden med icke bebyggda planlagda fastigheter (till exempel bostäder) Orsak: Första analys byggrätt. Vilken information som behövs: användningsbestämmelse bostä der, byggnader, fastighetsindelning Intressenter: politiker, planerare, statistik osv.

54 A B C Bilaga Som medborgare/ fastighetsägare/ annan aktör vill jag få veta vad som gäller för en specifik fastighet oavsett kommun. Visa användning (till exempel bostäder), var på fastigheten jag får bygga och hur stort. Orsak: någon vill veta vad man får ha för användning Vilken information som behövs: användningsbestämmelser, bakgrundskarta, fastighetsindelning Intressenter: bygglovhandläggare, fastighetsbildare, mäklare. 135 Som exploatör vill jag veta var jag kan bygga flerbostadshus oavsett kommun, som myndighet vill jag veta hur många flerbostadshus som är planerade. Orsak: jag har behov av att få fram tomter att bebygga/jag har be hov av att få fram statistik över planerade flerbostadshus som kan jämföras med byggbehov Vilken information som behövs: användningsbestämmelser (bo stad), egenskapsbestämmelser (lägenhetsfördelning, byggandets omfattning, lägenhetsstorlek, etc.), bakgrundskarta, fastighetsin delning Intressenter: exploatörer, konsulter, myndigheter

55 A B C Bilaga Först bygger man upp en BIM modell i samråd med bygglov, fastighetsbildningsmyndighet och planavdelningen. Alla tre tittar på denna och ser till så att BIM modellen uppfyller alla krav för vidare handläggning. När detta är klart så gör kommunen en detaljplan som i berörda delar stämmer överens med BIM modellen. Fastighetsbildningen gör förrättningen och när detta är klart så beviljar kommunen bygglovet. Med detta delvis omvända scenario så förkortas handläggningstiden avsevärt och missförstånd mellan de olika delarna minimeras.

56 Bilaga 1 D E F Detaljerad för vem Ansvarig myndighet Vilken information? 9 fastighetsägare kommunen Fastighetsbeteckning? Fastighetsregistret? 10 fastighetsägare kommunen

57 Bilaga 1 D E F 11 fastighetsägare kommunen 12 långivare på bank kommunen 13 medborgare kommunen 14 medborgare kommunen

58 Bilaga 1 D E F 15 medborgare kommunen 16 medborgare försvarsmakten? 17 medborgare kommunen eller kommunalt bolag? 18 rättighetshavare kommunen

59 Bilaga 1 D E F 19 samrådsdeltagande kommunen 20 samrådsdeltagande länsstyrelsen 21 byggherre kommunen, ledningskollen

60 Bilaga 1 D E F 22 byggaktör kommunen 23 byggaktör kommuner, länsstyrelsen, trafikverket

61 Bilaga 1 D E F 24 byggaktör kommunen, lantmäteriet

62 Bilaga 1 D E F 25 byggentreprenör kommunen, ledningskollen, GDPR? 26 bygglovsökande kommunen 27 entreprenör kommunen 28 entreprenör kommunen

63 Bilaga 1 D E F 29 entreprenör kommunen 30 entreprenör kommunen 31 entreprenör kommunen 32 entreprenör kommunen 33 entreprenör kommunen 34 entreprenör kommunen

64 Bilaga 1 D E F 35 entreprenör kommunen 36 entreprenör kommunen 37 entreprenör? kommunen, lantmäteriet 38 exploatör kommunen 39 exploatör kommunen, länsstyrelsen 40 exploatör kommunen 41 exploatör kommunen

65 Bilaga 1 D E F 42 fastighetsförvaltare kommunen, ledningsägaren, lantmäteriet 43 fastighetsägare kommunen, länsstyrelsen 44 fastighetsägare länsstyrelsen, RAÄ?

66 Bilaga 1 D E F 45 fastighetsägare lantmäteriet, länsstyrelsen 46 fastighetsägare kommunen, länsstyrelsen 47 fastighetsägare kommunen 48 företagare kommunen, trafikverket 49 företagare länsstyrelsen

67 Bilaga 1 D E F 50 mäklare kommunen 51 privatperson kommunen 52 projekterande konsult kommunen 53 projektör kommunen

68 Bilaga 1 D E F 54 systemutvecklare/ tjänsteleverantör kommunen, trafikverket 55 ansvarig minister regeringen 56 GD på Boverket Boverket 57 politiker kommunen 58 samhällsbyggnadschef kommunen

69 Bilaga 1 D E F 59 bygglovhandläggare kommunen 60 bygglovhandläggare lantmäteriet, länsstyrelsen 61 bygglovhandläggare kommunen 62 bygglovhandläggare länsstyrelsen

70 Bilaga 1 D E F 63 detaljplanehandläggare kommunen 64 detaljplanehandläggare kommunen 65 detaljplanehandläggare andra kommuner 66 detaljplanehandläggare kommunen

71 Bilaga 1 D E F 67 detaljplanehandläggare kommunen, lantmäteriet 68 detaljplanehandläggare? 69 detaljplanerare? 70 detaljplanerare länsstyrelsen

72 Bilaga 1 D E F 71 detaljplanerare Naturvårdsverket 72 detaljplanerare kommunen, lantmäteriet 73 handläggare RAÄ 74 handläggare RAÄ 75 planarkitekt regeringen

73 Bilaga 1 D E F 76 planarkitekt kommunen 77 planarkitekt RAÄ 78 planerare Boverket 79 regionplanehandläggare Trafikverket

74 Bilaga 1 D E F 80 regionplanehandläggare Lantmäteriet, Trafikverket, kommunerna 81 regionplanehandläggare Trafikverket 82 systemutvecklare/ tjänsteleverantör Lantmäteriet? 83 systemutvecklare/ tjänsteleverantör Lantmäteriet?

75 Bilaga 1 D E F 84 tjänsteperson på RAÄ kommunen, Trafikverket, fler? 85 översiktsplanehandläggare Försvarsmakten 86 översiktsplanehandläggare länsstyrelsen

76 Bilaga 1 D E F 87 översiktsplanerare Trafikverket 88 översiktsplanerare? 89 planarkitekt/planhandläggare 90 planarkitekt/planhandläggare

77 Bilaga 1 D E F 91 planarkitekt/planhandläggare 92 planarkitekt/planhandläggare 93 samrådspart 94 samrådspart 95 samrådspart

78 Bilaga 1 D E F 96 samrådspart 97 samrådspart 98 samrådspart 99 samrådspart

79 Bilaga 1 D E F 100 samrådspart 101 samrådspart 102 samrådspart 103 samrådspart

80 Bilaga 1 D E F 104 plangranskare 105 plangranskare 106 plangranskare 107 förrättningslantmätare

81 Bilaga 1 D E F 108 förrättningslantmätare 109 förrättningslantmätare 110 förrättningslantmätare 111 handläggare länsstyrelsen 112 handläggare länsstyrelsen 113 planarkitekt

82 Bilaga 1 D E F 114 fastighetsägare 115 samrådspart?

83 Bilaga 2 Användarberättelse Visa kvarvarande byggrätt på mark där det är tillåtet att bygga flerbostadshus Beskriv användaren utifrån roll och förmåga att konsumera digital information. Som exploatör vill jag bygga 175 lägenheter någonstans i Sverige. Jag söker därför ledig mark där jag kan få bygga. Förutsättning: Det ska finnas nya detaljplaner som följer standarden och planbestämmelsekatalogen Vår förutsättning innebär att digitaliserade äldre planer inte kommer med Geografiskt informationssystem används för att analysera ytor och visa resultat som ytor Hela användningsfallet bygger på att steget före är uppfyllt innan man gör nästa steg. Det blir alltså mer och mer begränsat med ytor kvar ju fler steg man gör Uppdelning av användningsfallet stegvis Stegvis behöver vi göra följande: 1. Visa mark som är planlagd för bostäder 2. Visa mark som är byggbar för bostäder 3. Visa mark där man kan bygga flerbostadshus genom att ta bort allt annat 4. Visa den totala byggrätten på fastigheter där man kan bygga flerbostadshus 5. Visa vad man redan byggt (utnyttjade byggrätter) på fastigheter där man kan bygga flerbostadshus 6. Visa kvarvarande byggrätt Antingen väljer exploatören en viss yta eller behåller exploatören alla ytor, sedan kommer steget: 7. Visa fastigheter och fastighetsägare Användaren i de olika stegen 1. Som exploatör är jag intresserad av att veta var det finns mark att bygga bostäder på. 2. Som exploatör vill jag veta var det finns mark för bostäder som är ledig att bygga på och därför vill jag veta vilka begränsningar som finns på mark planlagd för bostäder. 3. Som exploatör vill jag veta var jag kan bygga flerbostadshus oavsett kommun på mark där det är möjligt att bygga bostäder. 4. Som exploatör vill jag veta hur mycket total byggrätt som finns på mark som jag kan bygga flerbostadshus på 5. Som exploatör vill jag kunna se vad som redan är byggt på mark där man kan bygga flerbostadshus 6. Som exploatör vill jag veta vilken kvarvarande byggrätt som finns på mark som jag kan bygga flerbostadshus på

84 7. Som exploatör vill jag veta vem som äger mark med kvarvarande byggrätt som jag kan bygga flerbostadshus på och vem som äger fastigheterna i fall jag vill köpa marken Intressenter (andra än frågeställaren i användningsfallet kan vara intresserade av svaret) 1. Exploatör/privatperson, politiker men även förvaltare, konsult, 2. Politiker, planerare, statistik osv. 3. Bygglovhandläggare, fastighetsbildare, mäklare. 4. Andra exploatörer, konsulter, myndigheter 5. Politiker, planerare, statistik osv. 6. Andra exploatörer, konsulter, myndigheter 7. Andra exploatörer Vad stegen syftar till Vad vi vill med stegen 1. Få fram mark som är planlagd för bostäder (B) 2. Att lägga till prickmarken, korsmark och bestämmelser om markreservat i analysen för att få en egentlig bild av vilken mark som är byggbar, det vill säga att man sållar bort mark som inte är byggbar för bostäder ifrån ytorna man fick fram i steg Få fram mark som är möjlig att bebygga med flerbostadshus. 4. Visa den totala byggrätten 5. Få fram hur mycket av den planlagda ytan som redan är bebyggd, det vill säga hur mycket av byggrätten som redan är utnyttjad. 6. Få fram kvarvarande byggrätt 7. Få fram fastigheter på mark, där det går att bygga flerbostadshus, med kvarvarande byggrätt med syfte att få en bild av hur byggrätterna ligger (på en och samma fastighet eller inte) och fastighetsägare för att kunna köpa marken. Vilken information behövs? Beskriv vilken information som är relevant, beskriv utifrån informationen och inte utifrån sammansatta produkter, t.ex. byggnadsinformation i form av fotavtryck. Information som behövs i de olika stegen: 1. Mark som är planlagd för bostäder a. användningsbestämmelser (bostäder) 2 bestämmelser 2. Mark som är byggbar för bostäder a. användningsbestämmelsen bostäder, b. egenskapsbestämmelse prickmark, 6 bestämmelser c. egenskapsbestämmelse korsmark 6 bestämmelser d. administrativa bestämmelser om markreservat (22 st) 3. Mark där man kan bygga flerbostadshus

85 a. användningsbestämmelser, b. egenskapsbestämmelse prickmark, c. egenskapsbestämmelse korsmark, d. administrativa bestämmelser om markreservat (22 st) e. egenskapsbestämmelser om vilken typ av bostad marken är planlagd för, det vill säga tjänsten ska välja bort mark med bestämmelserna Endast parhus, Endast radhus och Endast kedjehus, 3 bestämmelser 4. Den totala byggrätten på fastigheter där man kan bygga flerbostadshus a. användningsbestämmelser (bostad), b. egenskapsbestämmelse prickmark, c. egenskapsbestämmelse korsmark, d. administrativa bestämmelser om markreservat (22 st) e. egenskapsbestämmelser om vilken typ av bostad marken är planlagd för, det vill säga tjänsten ska välja bort mark med bestämmelserna Endast parhus, Endast radhus och Endast kedjehus, 3 bestämmelser f. egenskapsbestämmelser om omfattning, 14 bestämmelser 5. Vad man redan byggt (utnyttjade byggrätter) på fastigheter där man kan bygga flerbostadshus a. användningsbestämmelse bostäder, b. egenskapsbestämmelse prickmark, c. egenskapsbestämmelse korsmark, d. administrativa bestämmelser om markreservat (22 st) e. egenskapsbestämmelser om vilken typ av bostad marken är planlagd för, det vill säga tjänsten ska välja bort mark med bestämmelserna Endast parhus, Endast radhus och Endast kedjehus, 3 bestämmelser f. egenskapsbestämmelser om omfattning, 14 bestämmelser g. befintlig bebyggelse (byggnader) (krävs uppdaterad och precis grundkarta), 0 bestämmelser 6. Kvarvarande byggrätt på mark där man kan bygga flerbostadshus (Samma informationsmängd som i steg 5 ovan men förmågorna är inte samma. Dessa förmågor kan ses i kap 3, 7h) a. användningsbestämmelser (bostad), b. egenskapsbestämmelse prickmark, c. egenskapsbestämmelse korsmark, d. administrativa bestämmelser om markreservat (22 st) e. egenskapsbestämmelser om vilken typ av bostad marken är planlagd för, f. egenskapsbestämmelser om omfattning, 14 bestämmelser

86 g. befintlig bebyggelse (byggnader) (krävs uppdaterad och precis grundkarta), 0 bestämmelser 7. Fastigheter och fastighetsägare av mark där man kan bygga flerbostäder och det finns kvarvarande byggrätt a. användningsbestämmelser (bostad), b. egenskapsbestämmelse prickmark, c. egenskapsbestämmelse korsmark, d. administrativa bestämmelser om markreservat (22 st) e. egenskapsbestämmelser om vilken typ av bostad marken är planlagd för, f. egenskapsbestämmelser om omfattning, 14 bestämmelser g. befintlig bebyggelse (byggnader) (krävs uppdaterad och precis grundkarta), 0 bestämmelser h. fastighetsindelning och ägare. 0 bestämmelser, men kräver tillgång till Fastighetsregister Till vad används informationen? Beskriv till vad informationen används, vilken fråga ska besvaras/ vilket problem ska lösas Förmågor generellt, tjänsten ska kunna: söka ut ytor göra urval göra beräkning (byggrätt och kvarvarande byggrätt) Förmågor, mer detaljerade beskrivning: 1. Mark som är planlagd för bostäder a. tjänsten ska kunna söka ut ytor med användningsbestämmelser bostäder[1], 2. Mark som är byggbar för bostäder a. tjänsten ska kunna söka ut användningsbestämmelser bostäder och b. egenskapsbestämmelsen prickmark och korsmark och få fram byggbar mark 3. Mark där man kan bygga flerbostadshus a. tjänsten ska kunna söka ut användningsbestämmelser bostäder och b. egenskapsbestämmelsen prickmark och c. ta bort ytor med egenskapsbestämmelsen prickmark korsmark, d. ta bort ytor med egenskapsbestämmelser som innebär att flerbostadshus inte får byggas e. tjänsten ska kunna söka ut ytor med någon typ av administrativa bestämmelser om markreservat (22 st) 4. Vad man redan byggt (utnyttjade byggrätter) på fastigheter där man kan bygga flerbostadshus a. tjänsten ska kunna söka ut ytor användningsbestämmelser bostäder och b. ta bort ytor med egenskapsbestämmelsen prickmark och

87 c. ta bort ytor med egenskapsbestämmelsen prickmark korsmark, d. ta bort ytor med egenskapsbestämmelser som innebär att flerbostadshus inte får byggas, e. tjänsten ska kunna söka ut ytor med någon typ av administrativa bestämmelser om markreservat (22 st) f. ta bort ytor med befintlig bebyggelse för att i senare steg kunna få fram hur mkt yta som finns kvar inom respektive användningsyta planlagd för bostäder. I detta steg mnåste man avgränsa sig ner till varje användningsyta, stegen före kan man ju i teorin köra hela Sverige på en gång. Det är i detta steg som det börjar bli riktigt komplicerat. (obs! inte samma sak som kvarvarande byggrätt!) 5. Den totala byggrätten på fastigheter där man kan bygga flerbostadshus a. tjänsten ska kunna söka ut användningsbestämmelser bostäder och b. ta bort ytor med egenskapsbestämmelsen prickmark och c. ta bort ytor med korsmark, d. ta bort ytor med egenskapsbestämmelser som innebär att flerbostadshus inte får byggas, e. tjänsten ska kunna söka ut ytor med någon typ av administrativa bestämmelser om markreservat (22 st) f. söka ut ytor med egenskapsbestämmelse placering, g. söka ut ytor med egenskapsbestämmelser om omfattning, 6. Kvarvarande byggrätt på mark där man kan bygga flerbostäder a. tjänsten ska kunna söka ut användningsbestämmelser bostäder och b. ta bort ytor med egenskapsbestämmelsen prickmark och c. ta bort ytor med korsmark, d. ta bort ytor med egenskapsbestämmelser som innebär att flerbostadshus inte får byggas, e. tjänsten ska kunna söka ut ytor med någon typ av administrativa bestämmelser om markreservat (22 st) f. söka ut ytor med egenskapsbestämmelser om omfattning för att få fram total byggrätt, g. ta bort ytor med befintlig bebyggelse för att få obebyggd mark på mark planlagd för bostäder (obs! inte samma sak som kvarvarande byggrätt!) 7. Fastigheter och fastighetsägare av mark där man kan bygga flerbostäder och det finns kvarvarande byggrätt a. tjänsten ska kunna söka ut användningsbestämmelser bostäder och b. ta bort ytor med egenskapsbestämmelsen prickmark och c. ta bort ytor med korsmark, d. ta bort ytor med egenskapsbestämmelser som innebär att flerbostadshus inte får byggas,

88 e. tjänsten ska kunna söka ut ytor med någon typ av administrativa bestämmelser om markreservat (22 st) f. söka ut ytor med egenskapsbestämmelse placering, g. söka ut ytor med egenskapsbestämmelser om omfattning för att få fram total byggrätt, h. Den byggrätt som planen anger (steg 5) minus den yta som redan är bebyggd (steg 4) ger svar på kvarvarande byggrätt i. ta bort ytor med befintlig bebyggelse för att få obebyggd mark på mark planlagd för bostäder (obs! inte samma sak som kvarvarande byggrätt!) j. söka ut fastighetsgränser och k. söka ut information om fastighetsägare Gap-analys Beskriv om det är information som behövs men som inte finns i nuläget (kan vara att den inte finns digitalt eller inte ens finns analogt) Här beskrivs vilken information som finns och vilken information som behövs men som inte finns i nuläget (kan vara att den inte finns digitalt eller inte ens finns analogt). För tydlighetens skull följer uppräkningen samma mönster som informationsbehovet. Gap i de olika stegen: 1. Görligt 2. Görligt? 3. Det går inte att söka ut flerbostadshus som egenskapsbestämmelse. Det krävs att man gör flervalsfrågor: a. ta bort endast radhus, endast parhus, endast kedjehus b. Endast punkthus behöver inte sållas bort då de oftast faktiskt är flerbostadshus, men höjden kan göra att det gäller ex. villa. c. Vi behöver ta bort högsta höjd som innebär att flerbostadshus inte kan byggas (ex. högsta byggnadshöjd är 5 meter ). Även andra höjdbestämmelser behöver sorteras bort som inte möjliggör flerbostadshus. Det finns inte ett enhetligt sätt att ange höjd. Det är problematiskt också att höjden även kan relateras olika, t.ex. nollplanet eller befintlig markhöjd. d. om bara användningsbestämmelse finns angiven och inga egenskapsbestämmelser finns får flerbostadshus byggas e. Det finns flera planbestämmelser med fria formuleringar. Dessa kan t.ex. vara Endast flerbostadshus. Dessa gör också att det inte går att få ett heltäckande resultat. f. Vi behöver troligen komplettera planbestämmelsekatalogen med information om vilka planbestämmelser som ingår i flerbostadshus. Eller är det en regel och då ligger utanför katalogen? g. Omvända egenskapsbestämmelser är inte bra.

89 4. Görligt om det finns korrekt information om befintlig bebyggelse som kan jämföras med planerna (uppdaterad och precis grundkarta). 5. Detta är inte görligt. Det går inte att jämförbara kommuner emellan som det är idag. Kanske inte ens jämförbart enskilda planer emellan i samma kommun. Men man kan genom att ta med flera varianter i frågan få fram ett jämförbart material (kanske). a. Byggrätt: för att byggrätt ska kunna jämföras måste antingen en maximal byggrätt alltid anges per användningsyta eller så ska den kunna beräknas per användningsyta. b. För att beräkna en byggrätt krävs att fotavtrycket och en totalhöjd alltid anges per byggnad. Hur det är idag: Det finns inget enhetligt sätt att ange byggrätt. Det finns inte heller krav på att byggrätt ska anges. Kommuner kan ange byggrätt och om de gör det så kan de göra som de vill. En del anger lägenheter, våningar (även om det inte eg. finns som alternativ längre). Bara byggnadshöjd kan anges på tio sätt. Om kommuner inte anger byggrätt eller område där byggnations tillåts gäller byggrätten för hela användningsytan (minus restriktioner som plus-, korsmark och markreservat). Det gör att byggrätt inte går att få fram ur alla planer. Och det krävs nog ett detektivarbete för att reda ut alla sätt som det kan ha reglerats i plan på. Förslag på lösning: Att kommuner alltid ska ange byggrätt per användningsyta (exempelvis B, J, K). Då kan en algoritm räkna ut kvarvarande byggrätt med hjälp av befintlig bebyggelse. Ett annat problem är attefallshus och friggebodar. De kan finnas i byggnadsregistret men ska inte räknas in i byggrätten. Hur vet maskinen att det är frågan om Attefallshus/friggebod? Jämförelse med bygglov? Dvs. finns det bygglov är det inte attefallshus/friggebod. 6. Detta är inte görligt. Se 5 ovan. Hade det varit görligt så hade vi ändå inte nått ända fram eftersom det kan finnas bestämmelser som till exempel som t.ex. placeringsbestämmelser som inte har någon egen yta. Hur det är idag: Exempel på placeringsbestämmelser: Byggnad ska placeras minst 6 meter från fastighetsgräns mot gatan. Denna bestämmelse ligger inte på en egen egenskapsyta och kan därför inte analyseras som en yta. Egentligen kanske denna ska komma in redan på steg 2 som då medför att steg 2 inte är görligt?! Förslag på lösning: Det är alltså viktigt att definiera ytorna för alla planbestämmelser. 7. Att visa fastigheter och fastighetsägare är görligt.

90 Användarberättelse Visa olika kategorier av allmän plats som kommunen är huvudman för Beskriv användaren utifrån roll och förmåga att konsumera digital information. Som samhällsbyggnadschef vill jag kunna planera underhåll av allmän plats som kommunen är huvudman för. Förutsättning: Det ska finnas nya detaljplaner som följer SIS-standarden för detaljplan och Boverkets Planbestämmelsekatalog Vår förutsättning innebär att digitaliserade äldre planer inte kommer med Geografiskt informationssystem används för att analysera ytor och visa resultat som ytor Hela användningsfallet bygger på att steget före är uppfyllt innan man gör nästa steg. Det blir alltså mer och mer begränsat med ytor kvar ju fler steg man gör Uppdelning av användningsfallet stegvis Stegvis behöver vi göra följande: 1. Sök ut aktuell kommun 2. Visa mark som är planlagd som allmän plats 3. Visa allmän plats som har kommunalt huvudmannaskap 4. Visa de olika kategorierna av den allmänna platsen 5. Räkna ut arean per förekomst per kategori 6. Räkna ut den totala arean per kategori Användaren i de olika stegen Inte aktuell i detta användningsfall. Samma användare hela tiden. Intressenter (andra än frågeställaren i användningsfallet kan vara intresserade av svaret) Politiker (budget), planerare, statistik osv. Om frågan vänds: fastighetsägare som har allmän plats med enskilt huvudmannaskap Vad stegen syftar till Vad vi vill med stegen 1. Få fram den kommun som samhällsbyggnadsdirektören tillhör 2. Få fram mark som är planlagd som allmän plats 3. Få fram den mark som har kommunalt huvudmannaskap 4. Få fram vilka kategorier av allmän plats som finns i just denna kommun. De som kan förekomma är: PARK, CYKEL, GATA, GÅNG, NATUR, P-PLATS, SKYDD, TORG, VÄG, ÅTERVINNING 5. Räkna ut arean per förekomst per kategori för att kunna planera underhåll 6. Räkna ut den totala arean per kategori för att kunna göra budget, se förhållandet mellan de olika kategorierna

91 Vilken information behövs? Beskriv vilken information som är relevant, beskriv utifrån informationen och inte utifrån sammansatta produkter, t.ex. byggnadsinformation i form av fotavtryck. Information som behövs i de olika stegen: 1. Sök ut aktuell kommun a. geografisk information om kommuner 2. Mark som är planlagd som allmän plats a. användningsform (allmän plats) en användningsform 3. Allmän plats som har kommunalt huvudmannaskap a. attribut: huvudmannaskap 4. Visa de olika kategorierna av den allmänna platsen a. Attribut användningsbestämmelse CYKEL (4 underkategori) b. Attribut användningsbestämmelse GATA (7 underkategori) c. attribut användningsbestämmelse GÅNG (3 underkategori) d. attribut användningsbestämmelse NATUR (4 underkategori) e. attribut användningsbestämmelse PARK (5 underkategori) f. attribut användningsbestämmelse P-PLATS (6 underkategori) g. attribut användningsbestämmelse SKYDD (4 underkategori) h. attribut användningsbestämmelse TORG (4 underkategori) i. attribut användningsbestämmelse VÄG (4 underkategori) j. attribut användningsbestämmelse ÅTERVINNING (3 underkategori) 5. Räkna ut arean per förekomst per kategori, ibland även underkategori a. ytor per förekomst per kategori, ibland även underkategori 6. Räkna ut den totala arean per kategori a. ytor per kategori, ibland även underkategori Till vad används informationen? Beskriv till vad informationen används, vilken fråga ska besvaras/ vilket problem ska lösas Förmågor generellt, tjänsten ska kunna: söka ut ytor göra urval göra beräkning (area) Förmågor, mer detaljerade beskrivning: 1. Söka ut aktuell kommun a. tjänsten ska kunna söka ut aktuell kommun 2. Mark som är planlagd som allmän plats a. tjänsten ska kunna söka ut ytor användningsform (allmän plats)

92 3. Allmän plats som har kommunalt huvudmannaskap a. tjänsten ska kunna söka ut attribut: huvudmannaskap 4. Visa de olika kategorierna av den allmänna platsen a. tjänsten ska kunna söka ut ytor med attribut användningsbestämmelse CYKEL b. tjänsten ska kunna söka ut ytor med attribut användningsbestämmelse GATA c. tjänsten ska kunna söka ut ytor med attribut användningsbestämmelse GÅNG d. tjänsten ska kunna söka ut ytor med attribut användningsbestämmelse NATUR e. tjänsten ska kunna söka ut ytor med attribut användningsbestämmelse PARK f. tjänsten ska kunna söka ut ytor med attribut användningsbestämmelse P- PLATS g. tjänsten ska kunna söka ut ytor med attribut användningsbestämmelse SKYDD h. tjänsten ska kunna söka ut ytor med attribut användningsbestämmelse TORG i. tjänsten ska kunna söka ut ytor med attribut användningsbestämmelse VÄG j. tjänsten ska kunna söka ut ytor med attribut användningsbestämmelse 1ÅTERVINNING 5. Räkna ut arean per förekomst per kategori a. tjänsten ska kunna räkna ut arean på var enskilt förekommande yta med attribut användningsbestämmelse CYKEL, GATA, GÅNG, NATUR, PARK, P-PLATS, SKYDD, TORG, VÄG och ÅTERVINNING 6. Räkna ut den totala arean per kategori a. tjänsten ska kunna räkna ut den totala arean i kommunen (eller valt geografiskt område) på ytor med attribut användningsbestämmelse CYKEL, GATA, GÅNG, NATUR, PARK, P-PLATS, SKYDD, TORG, VÄG och ÅTERVINNING. Gap-analys Beskriv om det är information som behövs men som inte finns i nuläget (kan vara att den inte finns digitalt eller inte ens finns analogt) Här beskrivs vilken information som finns och vilken information som behövs men som inte finns i nuläget (kan vara att den inte finns digitalt eller inte ens finns analogt). För tydlighetens skull följer uppräkningen samma mönster som informationsbehovet. Gap i de olika stegen: 1. Görligt 2. Görligt 3. Görligt 4. Görligt 5. Görligt 6. Görligt 1 Egenskapsbestämmelser kan inte vara attribut eftersom ex ytan med radhus inte kan hittas via användningsbestämmelsen

93 Användarberättelse Visa obebyggd mark med viss byggrätt där det är tillåtet att bygga lager nära europaväg Beskriv användaren utifrån roll och förmåga att konsumera digital information. Som företagare vill jag hitta ledig obebyggd mark för att bygga mitt lager. Jag behöver ha mark max 500 meter från befintlig av- och påfart till europaväg och ha en byggrätt på 1500 kvm. Förutsättning: Det ska finnas nya detaljplaner som följer SIS-standarden för detaljplan och Boverkets Planbestämmelsekatalog. Vår förutsättning innebär att digitaliserade äldre planer inte kommer med. Geografiska informationssystem används för att analysera ytor och visa resultat som ytor Hela användningsfallet bygger på att steget före är uppfyllt innan man gör nästa steg. Uppdelning av användningsfallet stegvis Stegvis behöver vi göra följande: 1. Visa europavägar i Sverige 2. Visa mark som är planlagd för Lager (J#, Z#) max 500 meter från befintlig av- och påfart till europaväg 3. Visa mark som är planlagd för Industri eller Verksamheter (J - Lager ingår i användningen Industri, samt Z - Lager ingår i användningen Verksamheter) max 500 meter från befintlig av- och påfart till europaväg 4. Visa mark som är byggbar för lager (J och J# samt Z och Z#) 5. Visa den totala byggrätten på fastigheter där lager är tillåtet (J och J# samt Z och Z#) 6. Företagaren väljer en viss yta 7. Visa fastigheter och fastighetsägare för vald yta Användaren i de olika stegen 1. Som företagare är jag intresserad av att veta var europavägarna går i Sverige. 2. Som företagare är jag intresserad av att veta var det finns mark att bygga lager på. 3. Som företagare är jag intresserad av att veta var det finns mark att bygga lager på mark planlagd för Industri eller Verksamheter. 4. Som företagare vill jag veta var det finns mark för lager (J och J# samt Z och Z#) som är ledig att bygga på och därför vill jag veta vilka begränsningar som finns på mark planlagd för Industri eller Verksamheter. 5. Som företagare vill jag veta hur mycket total byggrätt som finns på mark som jag kan bygga lager på (J och J# samt Z och Z#) 6. Som företagare vill jag välja den yta som passar mig bäst 7. Som företagare vill jag veta fastighetsbeteckning på den mark jag valt och vem som äger fastigheten ifall jag vill köpa marken Intressenter (andra än frågeställaren i användningsfallet kan vara intresserade av svaret)

94 1. Logistiker, andra företagare, exploatörer, politiker, myndigheter 2. Bygglovhandläggare, andra företagare, politiker, planerare, statistiker, myndigheter osv. 3. Se 2 4. Se 2 5. Se 2 6. Se 2 7. Se 2 Vad stegen syftar till Vad vi vill med stegen 1. Få fram ett geografiskt underlag som visar var vägarna går som underlag för urval 2. Få fram mark som är planlagd för Lager (J# eller Z#) 3. Få fram mark som är planlagd för Industri eller Verksamheter (J eller Z) och därmed tillåter lager 4. Att lägga till prickmarken och korsmark i analysen för att få en egentlig bild av vilken mark som är byggbar, det vill säga att man sållar bort mark som inte är byggbar för lager ifrån ytorna som söktes ut i steg 2 och Visa den totala byggrätten på ytorna som söktes ut i steg 2 och Välja den yta som passar bäst 7. Få fram fastighetsgränser på ytan från steg 6 och fastighetsägare för att kunna köpa marken. Vilken information behövs? Beskriv vilken information som är relevant, beskriv utifrån informationen och inte utifrån sammansatta produkter, t.ex. byggnadsinformation i form av fotavtryck. Information som behövs i de olika stegen: 1. Visa europavägar i Sverige a. geografiskt underlag som visar europavägar (Trafikverket) 2. Visa mark som är planlagd för lager i anslutning till europaväg a. geografiskt underlag som visar europavägar (Trafikverket) b. användningsbestämmelsen Lager (J# eller Z#) 3. Visa mark som är planlagd för Industri eller Verksamheter i anslutning till europaväg a. geografiskt underlag som visar europavägar (Trafikverket) b. användningsbestämmelsen Lager (J# eller Z#) c. användningsbestämmelsen Industri eller Verksamheter (J eller Z) 4. Visa mark som är byggbar för Lager (J och J# samt Z och Z#) a. geografiskt underlag som visar europavägar (Trafikverket) b. användningsbestämmelsen Lager (J# eller Z#)

95 c. användningsbestämmelsen Industri eller Verksamheter (J eller Z) d. egenskapsbestämmelse prickmark e. egenskapsbestämmelse korsmark 5. Visa den totala byggrätten på fastigheter där Lager är tillåtet (J och J# samt Z och Z#) a. geografiskt underlag som visar europavägar (Trafikverket) b. användningsbestämmelsen Lager (J# eller Z#) c. användningsbestämmelsen Industri eller Verksamheter (J eller Z) d. egenskapsbestämmelse prickmark e. egenskapsbestämmelse korsmark f. beräkna byggrätt med hjälp av egenskapsbestämmelser om omfattning (14 st) 6. Företagaren väljer en viss yta a. geografiskt underlag som visar europavägar (Trafikverket) b. användningsbestämmelsen Lager (J# eller Z#) c. användningsbestämmelsen Industri eller Verksamheter (J eller Z) d. egenskapsbestämmelse prickmark e. egenskapsbestämmelse korsmark f. egenskapsbestämmelse omfattning g. vald yta 7. Visa fastigheter och fastighetsägare a. geografiskt underlag som visar europavägar (Trafikverket) b. användningsbestämmelsen Lager (J# eller Z#) c. användningsbestämmelsen Industri eller Verksamheter (J eller Z) d. egenskapsbestämmelse prickmark e. egenskapsbestämmelse korsmark f. egenskapsbestämmelse omfattning g. vald yta h. fastighetsytor i. fastighetsägare Till vad används informationen? Beskriv till vad informationen används, vilken fråga ska besvaras/ vilket problem ska lösas Förmågor generellt, tjänsten ska kunna: göra beräkning avstånd från väg söka ut ytor göra urval göra beräkning (byggrätt)

96 Förmågor, mer detaljerade beskrivning: 1. Visa europavägar i Sverige a. tjänsten ska hämta väginformation (Trafikverket) 2. Visa mark som är planlagd för Lager i anslutning till europaväg a. tjänsten ska hämta väginformation (Trafikverket) b. tjänsten ska kunna identifiera av- och påfart (fråga till Trafikverket: Hur identifieras av- och påfart?) c. tjänsten ska kunna beräkna en buffertzon från punkten b ovan d. tjänsten ska kunna söka ut ytor med användningsbestämmelsen Lager som på något sätt hamnar innanför buffertzonen 3. Visa mark som är planlagd för Industri eller Verksamheter i anslutning till europaväg a. tjänsten ska hämta väginformation (Trafikverket) b. tjänsten ska kunna identifiera av- och påfart (fråga till Trafikverket: Hur identifieras av- och påfart?) c. tjänsten ska kunna beräkna en buffertzon från punkten b ovan d. tjänsten ska kunna söka ut ytor med användningsbestämmelsen Lager som på något sätt hamnar innanför buffertzonen e. tjänsten ska kunna söka ut ytor med användningsbestämmelsen Industri eller Verksamheter som på något sätt hamnar innanför buffertzonen 4. Visa mark som är byggbar för Lager (J och J# samt Z och Z#) a. tjänsten ska hämta väginformation (Trafikverket) b. tjänsten ska kunna identifiera av- och påfart (fråga till Trafikverket: Hur identifieras av- och påfart?) c. tjänsten ska kunna beräkna en buffertzon från punkten b ovan d. tjänsten ska kunna söka ut ytor med användningsbestämmelsen Lager som på något sätt hamnar innanför buffertzonen e. tjänsten ska kunna söka ut ytor med användningsbestämmelsen Industri eller Verksamheter som på något sätt hamnar innanför buffertzonen f. tjänsten ska kunna söka ut ytor med egenskapsbestämmelsen prickmark g. tjänsten ska kunna söka ut ytor med egenskapsbestämmelsen korsmark h. tjänsten ska kunna söka ut ytor med någon typ av administrativa bestämmelser om markreservat (22 st) 5. Visa den totala byggrätten på fastigheter där lager är tillåtet (J och J# samt Z och Z#) a. tjänsten ska hämta väginformation (Trafikverket) b. tjänsten ska kunna identifiera av- och påfart (fråga till Trafikverket: Hur identifieras av- och påfart?) c. tjänsten ska kunna beräkna en buffertzon från punkten b ovan d. tjänsten ska kunna söka ut ytor med användningsbestämmelsen Lager som på något sätt hamnar innanför buffertzonen

97 e. tjänsten ska kunna söka ut ytor med användningsbestämmelsen Industri eller Verksamheter som på något sätt hamnar innanför buffertzonen f. tjänsten ska kunna söka ut ytor med egenskapsbestämmelsen prickmark g. tjänsten ska kunna söka ut ytor med egenskapsbestämmelsen korsmark h. tjänsten ska kunna söka ut ytor med någon typ av administrativa bestämmelser om markreservat (22 st) i. tjänsten ska kunna söka ut ytor med egenskapsbestämmelsen omfattning (14 st?) 6. Företagaren väljer en viss yta a. tjänsten ska hämta väginformation (Trafikverket) b. tjänsten ska kunna identifiera av- och påfart (fråga till Trafikverket: Hur identifieras av- och påfart?) c. tjänsten ska kunna beräkna en buffertzon från punkten b ovan d. tjänsten ska kunna söka ut ytor med användningsbestämmelsen Lager som på något sätt hamnar innanför buffertzonen e. tjänsten ska kunna söka ut ytor med användningsbestämmelsen Industri eller Verksamheter som på något sätt hamnar innanför buffertzonen f. tjänsten ska kunna söka ut ytor med egenskapsbestämmelsen prickmark g. tjänsten ska kunna söka ut ytor med egenskapsbestämmelsen korsmark h. tjänsten ska kunna söka ut ytor med någon typ av administrativa bestämmelser om markreservat (22 st) i. tjänsten ska kunna söka ut ytor med egenskapsbestämmelsen omfattning (14 st?) j. tjänsten ska göra det möjligt att välja en viss yta 7. Visa fastigheter och fastighetsägare a. tjänsten ska hämta väginformation (Trafikverket) b. tjänsten ska kunna identifiera av- och påfart (fråga till Trafikverket: Hur identifieras av- och påfart?) c. tjänsten ska kunna beräkna en buffertzon från punkten b ovan d. tjänsten ska kunna söka ut ytor med användningsbestämmelsen Lager som på något sätt hamnar innanför buffertzonen e. tjänsten ska kunna söka ut ytor med användningsbestämmelsen Industri eller Verksamheter som på något sätt hamnar innanför buffertzonen f. tjänsten ska kunna söka ut ytor med egenskapsbestämmelsen prickmark g. tjänsten ska kunna söka ut ytor med egenskapsbestämmelsen korsmark h. tjänsten ska kunna söka ut ytor med någon typ av administrativa bestämmelser om markreservat (22 st) i. tjänsten ska kunna söka ut ytor med egenskapsbestämmelsen omfattning (14 st?)

98 j. tjänsten ska göra det möjligt att välja en viss yta k. tjänsten ska kunna söka ut fastighetsgränser för vald yta l. tjänsten ska kunna söka ut information om fastighetsägare för vald yta. Gap-analys Beskriv om det är information som behövs men som inte finns i nuläget (kan vara att den inte finns digitalt eller inte ens finns analogt) Här beskrivs vilken information som finns och vilken information som behövs men som inte finns i nuläget (kan vara att den inte finns digitalt eller inte ens finns analogt). För tydlighetens skull följer uppräkningen samma mönster som informationsbehovet. Gap i de olika stegen: 1. Görligt 2. Görligt 3. Görligt 4. Görligt 5. Detta är inte görligt. Det går inte att jämförbara kommuner emellan som det är idag. Kanske inte ens jämförbart enskilda planer emellan i samma kommun. Men man kan genom att ta med flera varianter i frågan få fram ett jämförbart material (kanske). Byggrätt: för att byggrätt ska kunna jämföras måste antingen en maximal byggrätt alltid anges per användningsyta eller så ska den kunna beräknas per användningsyta. För att beräkna en byggrätt krävs att fotavtrycket och en totalhöjd alltid anges per byggnad. Hur det är idag: Det finns inget enhetligt sätt att ange byggrätt. Det finns inte heller krav på att byggrätt ska anges. Kommuner kan ange byggrätt och om de gör det så kan de göra som de vill. Bara byggnadshöjd kan anges på tio sätt. Om kommuner inte anger byggrätt eller område där byggnations tillåts gäller byggrätten för hela användningsytan (minus restriktioner som plus- och korsmark). Det gör att byggrätt inte går att få fram ur alla planer. Och det krävs nog ett detektivarbete för att reda ut alla sätt som det kan ha reglerats i plan på. Förslag på lösning: Att kommuner alltid ska ange byggrätt per användningsyta (exempelvis B, J, K). Då kan en algoritm räkna ut kvarvarande byggrätt med hjälp av befintlig bebyggelse. 6. Görligt 7. Görligt

99 Användarberättelse Privatperson vill bygga villa utanför detaljplanelagt område Som privatperson vill jag bygga ett en- och tvåbostadshus, det vill säga en villa utanför planlagt område. Detta vill jag för att jag känner bonden som säljer en bit mark vid vår drömplats utanför staden. Det blir en bra omgivning för barnen att växa upp i. Förutsättning: Relevant geografisk information finns att tillgå i informationssystem. Geografiskt informationssystem används för att analysera ytor och visa resultat som ytor. Hela användningsfallet bygger på att steget före är uppfyllt innan man gör nästa steg. Det blir alltså mer och mer begränsat med ytor kvar ju fler steg man gör. Där abstrakt bedömning sker förutsätts att delprocess utförs av människa eller AI. Uppdelning av användningsfallet stegvis Stegvis behöver vi göra följande: 1. Översätta privatpersonens drömplats till en koordinatpunkt på en specifik fastighet. 2. Avgränsa ytor att visa till närmaste fastighetsgräns utanför en radie om 300 meter från koordinatpunkten; arbetsytan. 3. Visa områdesbestämmelser, om sådana finns (4:41-4:43) 4. Kontrollera om detaljplanekravet inträder (4:2) 5. Inledande granskning mot 2 kap. PBL (2:x). 6. Visa fastigheter och fastighetsägare Användaren i de olika stegen 1. Som privatperson vill jag veta om det går att bygga en villa på drömplatsen. 2. Som privatperson vill jag veta om det går att bygga en villa på en alternativ plats i närheten av drömplatsen. 3. Som privatperson vill jag veta om drömplatsen enbart är avsedd för fritidshus och om det i så fall finns någon särskild reglering av största tillåtna byggnadsarea och tomtstorlek. 4. Som privatperson vill jag veta om det med anledning av att min drömplats lokalisering i anslutning till bebyggelse finns skäl för kommunen att med en detaljplan pröva ett markområdes lämplighet för utökad bebyggelse samt reglera bebyggelsemiljöns utformning. 5. Som privatperson vill jag veta om det finns några allmänna och enskilda intressen som hindrar mig från att bygga en villa på drömplatsen eller på en alternativ plats i dess närhet. 6. Som privatperson vill jag veta vem som äger fastigheten där min drömplats eller alternativa plats är belägen. Intressenter (andra än frågeställaren i användningsfallet kan vara intresserade av svaret) 1. Privatperson, politiker men även förvaltare, konsult, 2. Politiker, planerare, statistik osv.

100 3. Bygglovhandläggare, fastighetsbildare, mäklare. 4. Andra exploatörer, konsulter, myndigheter 5. Politiker, planerare, statistik osv. 6. Andra exploatörer, konsulter, myndigheter 7. Andra exploatörer Vad stegen syftar till Vad vi vill med stegen 1. Visa den önskade lokaliseringen på karta, i förhållande till sin omgivning. 2. Visa den önskade lokaliseringens närmaste omland; dels som en orientering, dels för att under steg 3-5 kunna visa på andra (mera) lämpliga lokaliseringar i drömplatsens närhet. 3. Visa om det finns områdesbestämmelser som i sådana fall innebär att tillkommande bebyggelse inte ska vara avsedd för permanent boende och sannolikt innebär begränsningar i byggnadsarea och tomtstorlek. 4. Visa om planläggning kan krävas med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt. 5. Visa några om några allmänna och enskilda intressen förhindrar att det skulle gå att uppföra ett en- och tvåbostadshus på drömplatsen eller i dess närhet 6. Få fram fastighetsbeteckning och fastighetsägare till den mark där drömplatsen eller den alternativa platsen är belägen. Vilken information behövs? Beskriv vilken information som är relevant, beskriv utifrån informationen och inte utifrån sammansatta produkter, t.ex. byggnadsinformation i form av fotavtryck. Information som behövs i de olika stegen: 1. Översätta privatpersonens drömplats till en koordinatpunkt på en specifik fastighet a. digital grundkarta 2. Avgränsa ytor att visa till närmaste fastighetsgräns utanför en radie om 300 meter från koordinatpunkten a. digital grundkarta 3. Visa områdesbestämmelser, om sådana finns (4:41-4:43) avseende: a. mark för gemensam användning. (4:42 p 2) b. byggnadsarea (4:42 p 3) c. tomtstorlek (4:42 p 3) d. komplementbyggnad (4:42 p 4, 9:7 p 2 a) e. liten tillbyggnad (4:42 p 4, 9:7 p 2 b) f. tillbyggnad eller annan ändring av en industribyggnad (4:42 p 4, 9:7 p 2 c) g. enkelt fritidshus, kolonistuga eller liknande byggnad (4:42 p 4, 9:7 p 2 d)

101 h. underhåll och ändring av byggnadsverk eller bebyggelseområde byggnad (4:42 p 4, 9:8 p 2 b) i. åtgärder utanför en sammanhållen bebyggelse (4:42 p 4, 9:8 p 3) j. ekonomibyggnader (4:42 p 4, 9:8 p 4) k. vattentäkt för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning (4:42 p 4, 9:8 p 5) l. ändring av byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller avsevärd ändring byggnadens yttre utseende (4:42 p 4, 9:8 p 7) m. rivningslov (4:42 p 4, 9;10 p 2) n. marklov (4:42 p 4, 9:13) o. placering av byggnadsverk (4:42 p 5) p. utformning/utförande av byggnadsverk (4:42 p 5) q. vegetation och markytans utformning och höjdläge (4:42 p 5, 9:13 p 1) r. skyddsanordningar för att motverka störningar (4:42 p 5, 4:12 p 1) s. varsamhet och skydd mot förvanskning (4:42 p 5, 4:16 p 2, 4 och 5) 4. Kontrollera om detaljplanekravet inträder (4:2) a. kontroll av om det inom arbetsytan föreligger >2 bostadsfastigheter (4:2) 5. Inledande granskning mot 2 kap. PBL (2:x) a. prövning mot hushållningskravet (3:x MB, 4:1-8 MB) i. jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. (3:4 MB) ii. yrkesfisket (3:5 MB) iii. rennäringen (3:5 MB) iv. friluftsliv (3:6, 4:2 MB) v. naturvård (3:6 MB) vi. kulturmiljövård (3:6 MB) vii. värdefulla ämnen eller material (3:7 MB) viii. energiproduktion (3:8 MB) ix. kommunikationer (3:8 MB) x. avfallshantering (3:8 MB) xi. totalförsvaret (3:9 MB), b. prövning mot allmänna intressen (2:2-2:6 a, 2:8) i. stads- och landskapsbilden (2:6 p 1) ii. natur- och kulturvärdena på platsen (2:6 p 1) iii. skydd mot brand, trafikolyckor och andra olyckshändelser (2:6 p 2) iv. begränsa verkningarna av stridshandlingar (2:6 p 3) v. hushållning med energi och vatten (2:6 p 4)

102 vi. klimat- och hygienförhållanden (2:6 p 4) vii. möjligheterna att hantera avfall (2:6 p 5) viii. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö (2:6 p 6) ix. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (2:6 p 7) x. behovet av framtida förändringar och kompletteringar (2:6 p 8) xi. hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller (2:6 a) c. prövning mot enskilda intressen, 6. Visa fastigheter och fastighetsägare a. fastighetsindelning och fastighetsägare. Kräver tillgång till Fastighetsregister, FIR. 3. Till vad används informationen? Beskriv till vad informationen används, vilken fråga ska besvaras/ vilket problem ska lösas. Här saknas information. I grunden är det samma förmågor som i exploatörsfallet, den första användarberättelsen. Gap-analys Här beskrivs vilken information som finns och vilken information som behövs men som inte finns i nuläget (kan vara att den inte finns digitalt eller inte ens finns analogt). För tydlighetens skull följer uppräkningen samma mönster som informationsbehovet, men poster där data finns är grönmarkerade för tydlighet. I det slutgiltiga dokumentet kan dessa poster vid behov tas bort eller nollas för ytterligare tydlighet i gap-analysen. Gap i de olika stegen: 1. Digital grundkarta finns att tillgå hos lantmäterimyndigheterna och hos de flesta kommuner och länsstyrelser. 2. Digital grundkarta finns att tillgå hos lantmäterimyndigheterna och hos de flesta kommuner och länsstyrelser. 3. Transformerade ytor där områdesbestämmelser gäller föreligger ofta i kommunernas kartsystem, men i vissa fall skiljer man inte tekniskt eller lagermässigt på områdesbestämmelser och detaljplaner. a. informationen finns mark för gemensam användning. Föreligger ofta digilogt kommunernas kartsystem; det vill säga beskrivet i kart- eller textdokument som är kopplat till en yta. b. byggnadsarea; se 3 a c. tomtstorlek; se 3 a d. komplementbyggnad; se 3 a e. liten tillbyggnad; se 3 a f. tillbyggnad eller annan ändring av en industribyggnad; se 3 a

103 g. enkelt fritidshus; se 3 a h. underhåll och ändring av byggnadsverk eller bebyggelseområde byggnad; se 3 a i. åtgärder utanför en sammanhållen bebyggelse; se 3 a j. ekonomibyggnader; se 3 a k. vattentäkt; se 3 a l. ändring av byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller avsevärd ändring byggnadens yttre utseende; se 3 a m. rivningslov; se 3 a n. marklov; se 3 a o. placering av byggnadsverk; se 3 a p. utformning/utförande av byggnadsverk; se 3 a q. vegetation och markytans utformning och höjdläge; se 3 a r. skyddsanordningar för att motverka störningar; se 3 a s. varsamhet och skydd mot förvanskning; se 3 a 4. Kontrollera om detaljplanekravet inträder (4:2) a. erforderlig information föreligger i fastighetsregistret, förutsatt att man tillämpar så pass enkla bedömningskriterier som framgår av informationsbehovet. 5. Inledande granskning mot 2 kap. PBL (2:x) a. prövning mot hushållningskravet i. jord- och skogsbruk av nationell betydelse; geodata finns hos både Boverket och i länsstyrelsens geodatakatalog. ii. yrkesfisket; se 5 a i iii. rennäringen; se 5 a i iv. friluftsliv; se 5 a i v. naturvård; se 5 a i vi. kulturmiljövård; se 5 a i vii. värdefulla ämnen eller material; se 5 a i viii. energiproduktion; se 5 a i ix. kommunikationer; se 5 a i x. avfallshantering; se 5 a i xi. totalförsvaret; se 5 a i b. prövning mot allmänna intressen (2:2-2:6 a, 2:8) i. stads- och landskapsbilden; abstrakt bedömning krävs (geodata saknas) och involverar ofta remissförfarande till annan myndighet

104 ii. natur- och kulturvärdena på platsen; geodata kan finnas lokalt hos vissa kommuner (oklart om geodata finns regionalt eller nationellt) iii. skydd mot brand, trafikolyckor och andra olyckshändelser; se 5 b i iv. begränsa verkningarna av stridshandlingar; se 5 b i v. hushållning med energi och vatten; se 5 b i vi. klimat- och hygienförhållanden; se 5 b i vii. möjligheterna att hantera avfall; se 5 b i och 5 b ii (renhållningens verksamhetsområde) viii. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö; se 5 b i ix. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga; se 5 b i x. behovet av framtida förändringar och kompletteringar; se 5 b i och 5 b ii (översiktsplanen) xi. hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller; se 5 b ii c. prövning mot enskilda intressen, 6. Visa fastigheter och fastighetsägare a. Fastighetsindelning och fastighetsägare hämtas från fastighetsregistret.

105 Personas kopplade till samhällsbyggnadsprocessen Bilaga 3

106 Roll PERSONAS - exempel Förnamn Efternamn, ålder yrkestitel Civilstånd, familj, utbildning, intresse: Här skriver vi storyn, bakgrund, arbetsbeskrivning och vilka behov av att söka data. Vi beskriver nuläget för rollen. Informationsbehov: Mål och drivkrafter: Rollens mål och drivkrafter. Framtida behov och förväntningar:

107 Översiktsplanerare Renée arbetar som samhällsplanerare hos kommunen. Just nu pågår arbetet med att ta fram en ny översiktsplan med stöd av PBL Kunskapsbanken. Ambitionen är att planen ska bli helt digital och därmed mer tillgänglig. Data från översiktsplanen ska kunna hämtas i olika tjänster kopplade till detaljplanering och bygglov. Mål och drivkrafter: Kommunens tanke är att den digitala planen ska effektivisera den fortsatta samhällsplaneringen. Det ska bli enklare och tydligare att utläsa vilka förutsättningar till utveckling olika delar av kommunen har. Renée Persson, 29 år planhandläggare Sambo, 2 papegojor, program för Fysisk planering Är intresserad av sportdykning Informationsbehov: Tillgång till strukturerad, standardiserad samhällsbyggnadsinformation av rätt kvalitet. Framtida behov och förväntningar: Jag tycker att det skulle vara bra att förutom kommunens eget planeringsunderlag även på ett enkelt sätt kunna ta del av grannkommunernas översiktsplaner digitalt. Andra myndigheter och aktörers underlag/statistik behöver samköras och vara öppet. I våra dialoger med kommuninvånarna ska det vara lätt att föra fram sina åsikter på olika sätt.

108 Detaljplanehandläggare Zoan är planarkitekt på kommunens samhällsbyggnadskontor och arbetar främst med att upprätta detaljplaner. Underlagsmaterial för att utreda förutsättningar för platsen hämtar Zoan bland annat på olika webbplatser till exempel Naturvårdsverket, Trafikverket, Länsstyrelsen, Artdatabanken, rättsdatabaser och på kommunens eget intranät. Även om mycket idag kan göras digitalt i planarbetet, innebär planarbetet fortfarande mycket manuell administration. Mål och drivkrafter: Modern arkitektur med förståelse för platsens värden. Hållbar samhällsutveckling i dialog med invånarna. Zoan Erixon, 62 år planarkitekt Ensamstående, 3 vuxna barn, Arkitektprogrammet Tycker om att dansa salsa Informationsbehov: Tillgång till strukturerad, standardiserad samhällsbyggnadsinformation av rätt kvalitet. Framtida behov och förväntningar: Jag ser fram emot att samrådsoch granskningsprocesserna blir mer digitala med interaktiva kartor som kan locka till en kreativ dialog. Om det är ett enkelt verktyg för oss att arbeta med och enkelt för kommuninvånarna att använda kommer vi att få en mycket bredare och dynamisk dialog.

109 Byggherre Leslie arbetar idag som byggprojektledare hos byggföretaget Byggabo som är byggherre med att samordna byggprojekt. Tillsammans med arkitekter, konsulter, kontrollansvariga och byggare tas bygghandlingar fram i BIM-modeller. Dessutom ser Leslie till att de avtal som finns också följs och att de ekonomiska planerna håller samt att kontakt med kommunen hålls. Leslie har lång erfarenhet av byggproduktion och har ett stort teknikintresse men har inga programmeringskunskaper. Använder idag en rad olika verktyg som inte hänger ihop. Leslie Stenson, 48 år byggprojektledare Sambo, 2 barn, Teknikprogrammet på gymnasiet Gillar att cykla Vätternrundan Mål och drivkrafter: Önskar en effektiv och lättillgänglig lov- och byggprocess. Att byggprojektet avlöper som det ska, det vill säga så säkert och snabbt som möjligt. Informationsbehov: Tillgång till strukturerad, standardiserad samhällsbyggnadsinformation av rätt kvalitet. Framtida behov och förväntningar i en helt digital enhetlig och sammanhållen process. Jag tror på öppna data, tillgängliga planeringsunderlag och kartor samlat på ett och samma ställe i samma referenssystem. Jag förväntar mig att kunna söka bygglov med min befintliga BIM-modell och med den som underlag genomföra det tekniska samrådet. Jag vill kunna granska projektet direkt mot detaljplanen. Jag vill följa och redigera mina olika bygglovsprojekt hela vägen och kunna signera digitalt.

110 Byggherre Minou Gonzales, 32 år förskollärare Gift, 1 barn, Förskollärarprogrammet på universitetet Gillar att släktforska via MyHeritage Minou arbetar idag som förskollärare i en kommun. Minou har aldrig tidigare varit i kontakt med samhällsbyggnadskontoret. Minou har ett stort teknikintresse men behöver färdiga gränssnitt för att ansöka om bygglovet i e- tjänsten. Under byggproduktionen guidar husleverantörens byggprojektledare Minou genom byggprocessen. Lovansökan sker via kommunens e-tjänst och blir inspirerad av hem- och inredningstidningar. Mål och drivkrafter: Få villan på plats så fort som möjligt. Att lovoch byggprocessen ska ske smidigt utan missförstånd och förseningar. Informationsbehov: Tillgång till strukturerad, standardiserad samhällsbyggnadsinformation av rätt kvalitet. Om jag ska bygga ett hus igen: På ett och samma ställe vill jag kunna se ledig mark och till vilket pris, vad jag kan göra på marken samt kunna söka på kommun, adress och fastighetsbeteckning samt samhällsservice i närområdet. Jag tror även att kommunen vill ha det digitala underlaget som husleverantören tagit fram. Jag vill följa, redigera och signera mitt bygge digitalt hela vägen. Jag vill ha reda på tid och kostnad för hela processen. Jag vill inte vara en mellanhand mellan olika aktörer.

111 Bygglovshandläggare Kim Östergren, 43 år bygglovshandläggare Sambo, Byggingenjör, Yrkeshögskola Utövar agility med sin Jack russell Kim arbetar som bygglovshandläggare i en större kommun med beredning och beslut i bygglovsärenden. En stor del av arbetstiden lägger Kim på att serva och guida kommuninvånarna i lovoch byggprocessen med stöd av uppgifter i arkiv, rättsdatabaser, analoga regler och vägledning såsom BBR, EKS, PBF. Kim vill att ansökningarna ska vara korrekta från början. Mål och drivkrafter: Att sökande i stor utstäckning ska kunna realisera sina byggprojekt. Brinner för god samarbetsförmåga och service mellan invånare och kommun. Informationsbehov: Tillgång till strukturerad, standardiserad samhällsbyggnadsinformation av rätt kvalitet. Framtida behov och förväntningar: Jag behöver ett system med allt i ett när det gäller planer, bestämmelser och underlag. Toppen om jag kan återanvända en förenklad BIM-modell för bygglov som följer standard i rätt geografiskt referenssystem samt få åtkomst till projektverktyget med bygghandlingarna. Att sökande kan guidas igenom lov- och byggprocessen genom smarta system.

112 Byggnadsinspektör Robin arbetar som byggnadsinspektör i en medelstor kommun. Dagligen sker dialog med byggherrar, exploatörer, kontrollansvariga. Robin genomför också tekniska samråd, arbetsplatsbesök och håller i slutsamråd. Robin har ett stort teknikintresse. Troligtvist kan man lösa arbetsuppgifterna genom att återanvända information från bygglovet. Robin är noggrann och vill att informationen ska vara korrekt. Är en av de ansvariga för tillsynsärenden på kontoret. Mål och drivkrafter: Att sökande ska få ett korrekt bygglov utifrån PBL inom tidsramen. Ge råd och service till invånarna. Robin Karlsson, 28 år byggingenjör Singel, Byggteknik, Högskoleingenjör på universitetet Prenumererar på Ny Teknik och spelar padel Informationsbehov: Tillgång till strukturerad, standardiserad samhällsbyggnadsinformation av rätt kvalitet. Framtida behov och förväntningar: Digitalt tillgängligt planeringsunderlag, detaljplaner, korrekt bygglovsansökan i e-tjänsten och automatiskt e-arkivering underlättar arbetet. Det vore toppen om jag kunde återanvända en förenklad BIM-modell för bygglov i rätt geografiskt referenssystem som följer standard samt få åtkomst till projektverktyget med bygghandlingarna. Om vi har enhetliga processer och kompatibla system i hela landet kan jag nätverka nationellt. Digital kontrollplan kopplat till KA och projektverktyget är framtiden.

113 Fastighetsägare Kit Stierna, 65 år pensionär Gift, arbetade tidigare som projektledare Gillar att segla Kit äger sedan många år tillbaka en fastighet med tre lägenheter i centrala delen av staden. De två lägenheterna på andra våningen hyr Kit ut och den egna bostaden finns på bottenvåningen. Nu när Kit precis blivit pensionär finns planer på att inreda vinden med ytterligare en lägenhet att hyra ut. Kit har dock svårt att få en helhetsbild över vilka lov och kontroller som behövs. Kit vill inte vill syssla med pappersexercis. Mål och drivkrafter: Vill enkelt få veta vilka förutsättningar som gäller vid förändrad användning av byggnaden. Informationsbehov: Tillgång till strukturerad, standardiserad samhällsbyggnadsinformation av rätt kvalitet. Framtida behov och förväntningar: Jag behöver en enkel samlad accesspunkt där alla register, tjänster och information finns på ett och samma ställe. Det vore toppen om jag fick automatisk påminnelse när det är dags att följa upp kontroller och skicka in nya intyg. Att kunna e-signera ärendet, betala fakturor och få information digitalt är nödvändigt.

114 Fastighetsägare Eli Blom, 53 år keramiker Ensamstående, 3 barn, läst på Konstfack Gillar musik och teater Eli har nyss ärvt en fastighet i centrala delar av staden och har planer på att utveckla fastigheten och optimera byggrätten för att sälja med bästa vinst. Eli är tekniskt omogen och har inte tidigare varit i kontakt med samhällsbyggnadsprocessen. Eli har svårt att förstå innebörden av de bestämmelser och rättigheter som finns och vet inte heller vart fastighetsgränserna går. Eli eftersöker en handläggare som kan hjälpa hen att få en helhetsbild över hur fastigheten kan förändras och bebyggas. Mål och drivkrafter: Få största vinst med minsta ansträngning. Informationsbehov: Tillgång till strukturerad, standardiserad samhällsbyggnadsinformation av rätt kvalitet. Framtida behov och förväntningar: Jag behöver en enkel kanal där alla register, tjänster och information finns på ett och samma ställe. I framtiden ska det vara lätt att se vilka ändringar och vad mer jag kan bygga och vilka som blir berörda. Att skissa på idéer visuellt och få indikation på vad som är tillåtet eller inte.

115 Invånare Wallis Green, 18 år student Bor hemma, studerar Samhällsprogrammet Engagerad i klimatfrågor Wallis är idag en aktiv och politiskt intresserad ungdom med stort intresse för stadens utveckling. Inför kommande student och nationella prov finns inte tid för att delta i kommunens dialogmöten för att få veta vad som är på gång och föra fram sina synpunkter. Använder mest sin smarta telefon och är aktiv på sociala medier. Mål och drivkrafter: Vill veta vad som händer i kommunen och framförallt om det ska byggas i det egna området. Tycker att kommunen tar bort alldeles för mycket av stadens grönska och vill vara med och påverka. Informationsbehov: Tillgång till strukturerad, standardiserad samhällsbyggnadsinformation av rätt kvalitet. Framtida behov och förväntningar: Jag tycker att det skulle vara bra att all information finns på samma ställe, där jag kan söka på adress, fastighet, i en karta eller på saker som är på gång. Jag hade gärna sett att jag kunde lämna synpunkter till kommunen direkt på en karta och förväntar mig snabb återkoppling digitalt.

116 Samrådspart plangranskare Mika Svan, 50 år planhandläggare Gift, 4 barn, Program för fysisk planering Gillar att sjunga i kör Mika arbetar som planhandläggare på länsstyrelsen. I arbetsuppgifterna ingår bland annat att granska kommunernas översikts- och detaljplaner. I tidiga skeden ger Mika råd och stöd med hjälp av PBL Kunskapsbanken samt tillhandahåller planeringsunderlag via Planeringskatalogen. I Mikas uppdrag ingår att samordna de statliga intressena och hålla kontakt med berörda statliga myndigheterna. Mål och drivkrafter: Att ha en bra dialog med kommunerna och samtidigt värna statliga och mellankommunala intressen. Informationsbehov: Tillgång till strukturerad, standardiserad samhällsbyggnadsinformation av rätt kvalitet. Framtida behov och förväntningar: Mitt arbete med samrådsyttrande, granskningsutlåtande och sammanfattande redogörelser skulle förenklas med ett sömlöst system där kvaliteten på underlag, vägledningar med mera är säkerställt. Jag har behov av data kopplade till kartan såsom är anpassat till mina behov till exempel att få vägledningar, statistik, uppföljningar av PBL, domar från MÖD och MB.

117 Samhällsplanerare Iliya Ramez, 32 samhällsplanerare Sambo, ett barn på väg. Har läst samhällsplanering på högskola. Tycker om trädgårdsarbete, viner och filmer Iliya jobbar idag som samhällsplanerare på Trafikverket. I sitt arbete ska Iliya granska kommunernas planer och komma med synpunkter utifrån Trafikverkets intressen. Målet för Iliya är att kommunens planering ska bidra till Trafikverkets mål för infrastrukturplaneringen: att skapa ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem. Mål och drivkrafter: Att kunna försäkra sig om att Trafikverkets intressen inte skadas. Informationsbehov: Tillgång till strukturerad, standardiserad samhällsbyggnadsinformation av rätt kvalitet. Framtida behov och förväntningar: Jag behöver enkelt komma åt handlingar i de ärenden som kommer till Trafikverket (planer och bygglov). Det hade också varit bra om jag lätt skulle kunna få tag i andra kommunala planer som är av intresse ärendena, till exempel översiktsplanen och de angränsande detaljplanerna. Jag skulle gärna få automatiska meddelanden när kommunen beslut i ärenden.