Spänst, rörlighet och förekomst av skador inom konståkning på elitnivå
|
|
- Johanna Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Spänst, rörlighet och förekomst av skador inom konståkning på elitnivå Konståkning är en idrottsdisciplin som kräver såväl teknik och som styrka hos utövaren och det är svårt att avgöra vilket som är av störst betydelse. Under de senaste 15 åren har svårighetsgraden i tävlingsprogrammen ökat. Det krävs nu ett antal svåra hopp med 3, 3 ½ och 4 varv i luften. För att undvika skador inom träning och tävling måste man ha förståelse för och kunskap om samspelet mellan biomekaniska och fysiologiska faktorer. Svetlana Bannova Leg. Sjukgymnast Ulla Svantesson Leg. Sjukgymnast Institutionen för arbetsterapi och fysioterapi Göteborgs universitet Hopp i konståkningen skiljer sig från hopp i andra idrotter på grund av kontakten mellan is och skena. Vid ökad svårighetsgrad i hoppet ökar det som kallas skidding. Det är den rörelse som sker när foten med skena utför någon typ av rotationsrörelse i motsatt riktning jämfört med kroppens rotation. Då minskar hastigheten i rörelseriktningen medan pre-rotationen på isen ökar och gör att upphoppet blir mer explosivt (1,2, 3). Att öka rotationsrörelsen på isen vid svåra hopp kan i vissa fall leda till något minskad hopphöjd (2,4, 5). Det kan bero på teknik och skicklighet hos utövaren samt ökad plantarflexion vid upphoppet (1). Glidrörelserna gör att alla hopp i konståkning sker under längre tid jämfört med andra idrotter. Det betyder att det alltid förekommer en excentrisk rörelse under längre tid innan en koncentrisk rörelse sker. Det är känt att excentrisk eller isometrisk muskelaktivering som direkt föregår koncentrisk muskelaktivering ökar prestationen i hoppet (6,7, 8,9, 10). Spänst beskrivs som musklernas förmåga att utveckla största möjliga kraft under så kort tid som möjligt (33) och är ofta relaterad till muskelstramhet (8). Spänst kan mätas genom olika typer av hopp (7,11,12,13). För konståkning är det intressant att även använda enbenshopp då alla hopp utförs från enbensposition. Skador inom konståkning förekommer i % som överbelastningsskador och oftast i de nedre extremiteterna (4,14,15). De vanligast förekommande skadorna bland singelåkare är fot och underbensskador. Bland annat är det Achilles tendinit, tendinit av m.tibial anterior och tå extensorer (4,14). Författarna förklarar orsaken till tendiniter bland annat som resultat av ökat motstånd av skor vid fotarbete och framför allt vid dorsal flexion. Andra typer av fotskador är olika skavsår och även deformerande benbildningar vid femte metatarsal benet och vid os naviculare (4,14). Undersökningar visar att flertalet konståkare har en försvagad muskelkontroll i fotled, speciell i m.peroneus longus. Den stela kopplingen mellan skor och skena innebär att vid upphopp och landning överförs de reaktiva biomekaniska krafterna från foten upp i den kinetiska kedjan, vilket kan leda till skador i höft, bäcken, knä och rygg (4,14). Dessutom förekommer oftast skador i den dominanta foten. Vid bentäthetsmätning bland konståkare återfanns signifikant större bentäthet i den dominanta foten (16). Flertalet författare skriver att konståkning är den enda idrotten där funktionella rörelser i foten är mycket begränsad på grund av hårda skor, vilket påverkar och försämrar flexibili- 44
2 Ryskan Maria Butyrskaya vinner damernas fristilsprogram vid EM i Prag. Foto: Pressens Bild 45
3 tet i foten (4,14,15). Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan spänst, rörlighet i foten och förekomst av skador hos konståkare på elitnivå. METOD Undersökningsgrupp Undersökningsgruppen bestod av 11 manliga och 18 kvinnliga konståkare mellan år som tävlar på elitnivå i Sverige, Finland, Danmark och Norge (Tabell 1). Frågeformulär Försökspersonerna fick svara på 19 frågor som gällde personal data, utrustning, träning, hoppteknik, skador samt markering av skadetyp på en figur. Rörelseomfång Dorsal och plantarflexion mättes i fotleden på två olika sätt med hjälp av goniometer (17). För mättning av aktiv flexion satt personen på en bänk med fötterna hängande utanför och ombads att böja upp foten maximalt med extenderat (rakt) knä. Som referenspunkter användes caput fibulae och 5:e metatarsalbenet (parallell förskjutning av längslinjen proximalt). Rörelsecentrum låg distalt-dorsalt om den laterala malleolen. Värdet angavs i grader och var differensen mellan maximal dorsalflexion och fotens neutrala position i 90 grader flexion. Vid det andra testet satt personen på en brits med knäleden flekterad (böjd) i 90 grader och med underbenet hängande ner utanför britsen. Passiv rörlighet mättes med personen stående med stöd mot väggen. Fötterna placerades på en och samma linje. Benet som var längst bak skulle ha sträckt i knä. Därefter ombads personen att luta sig maximalt fram mot väggen med extenderat knä och utan att lyfta hälen från golvet. Goniometer var placerad som beskrevs tidigare vid dorsal- plantar flexion. Mätning av flexion i den första MTP leden utfördes i sittande på britsen. Som referenspunkter användes parallell till longitudinal linjen av stor tå proximal falang och 1:a metatarsalbenet. Rörelsecentrum låg i 1:a MTP leden. Hopp Mätning av hopphöjd skedde med hjälp av hoppmatta (Eleiko Sport) (18, 19, 20, 21, 22). Testpersonen utförde alla tre tester barfota. Tre olika tester utfördes med tanke på att hopp i Tabell 1. Deskriptiva data för undersökningsgrupp (n=29), (k=18, m=11) bestående av konståkare på elitnivå. Medelvärde och standarddeviation (SD) anges. Ålder kvinna man Vikt Tabell 2. Förekomst av besvär/skador hos manliga (n=11) och kvinnliga (n=18) konståkare på elitnivå. Kön kvinna man Längd kvinna man Skada Ingen Fot Underben Övriga total Kvinna Man Total Tabell 3. Aktiv (akt) och passiv (pass) rörlighet i fotledens dorsal-plantar flexion samt 1:a metatarsalleden. Minimum (min), maximum (max), medelvärde (M) samt standart deviation (SD) anges för vänster (vä) och höger (hö) fot. Akt.dorsflexvä 1 Akt.dorsflexhö 1 Akt.dorsflexvä 2 Akt.dorsflexhö 2 Akt.plantflexvä Akt.plantflexhö Passdorsflexvä Passplantflexhö MTP* vä MTP* hö Min Max Mean SD Mean 16,7 18,5 54,5 66,8 163,4 176,1 Antal år (träning) 11,6 2,8 Antal år (tävling) 8,9 2,7 Träningstid/veckan (is) 13,8 3,1 Träningstid/veckan (off-ice) 3,3 1,5 Aktiv hoppträning (ålder) 11,4 1,9 1- aktiv dorsal flexion i fotled med sträckt knä, 2- aktiv dorsal flexion i fotleden med böjt knä * MTP- metatarsalphalangealled konståkningen skiljer sig från varandra med sin rytmiska struktur. 1. Counter Movement Jump utan armsving på två ben (CMJ 2). Testpersonen ställde sig på hoppmattan och med händerna på ryggen. Därefter ombads personen utföra först en snabb böjning av knäna och därefter hoppa så högt SD 1,45 2,50 1,12 2,33 1,2 2,0 8, som möjligt i direkt följd med raka ben. Tre försök utfördes och det bästa resultaten registrerades. Tiden i luften mättes och räknades om av apparaten till hopphöjd. 2. Counter Movement Jump på ett ben (CMJ hö/vä). Försökspersonerna utförde ett maximalt CMJ på ett ben- ett dyna- 46
4 Tabell 4. Medelvärde för män (n=11) och kvinnor (n=18) i olika hopptester. Hopphöjd för Counter Movement Jump på två ben (CMJ 2) och höger (CMJ hö) respektive vänster (CMJ vä) samt hopphöjd (DJ cm) och kontakttid (DJ ms) för Nedhopp anges. DISKUSSION I studien deltog konståkare på elitnivå från olika nordiska länder. Konståkning innehåller mycket hoppträning vilket medför ökad belastning på nedre extremiteten. Liksom i många andra idrotter finns det därför en ökad risk för skador. Sjuttionio procent av deltagarna uppgav att de hade haft besvär i de nedre extremiteterna under det senaste året och i en studie av Dubravic-Simunjak et al (23) visade det sig att 60 % av de akuta skadorna i konståkning är relaterad till hoppträning. Jenifer (4) konstaterar i sin artikel att de mest påträffade skadorna i konståkning är relaterade till fotleden. Besvär i höft och rygg är mindre vanliga. I denna studie fick vi liknande resultat, men smärtande symptom bland konståkare förekom lika ofta i fotled som i underben. Problem i knäleden hade bara fyra konståkare och två upplevde ryggbesvär. I en tidigare studie påstås att höga klackar och begränsad rörlighet i fot på grund av hårda skor begränsar plantarflexion vid upphopp och landning (24). Detta anses vara en av orsakerna till att skador i fotleden är vanliga besvär bland konståkare. Vår studie visar att det är vanligare bland manliga konståkare i jämförelse med kvinnliga. Bland de kvinnliga åkarna påträffades däremot oftare skador i underben. De manliga konståkarna hoppar högre än de kvinnliga. I några tidigare studier påstås det att hopphöjd korrelerar med muskelstyrka i höft och knä extensorer samt flexorer (4, 8, 25, 26). En studie visar också att höjd i CMJ korrelerar med trötthet och muskelstramhet i quadricepsmuskön Kvinna Man CMJ 2 misk hopp från upprätt ställning med händerna på ryggen via snabb böjning av benet direkt följt av ett maximalt upphopp. I testet utfördes först tre hopp på höger ben, sedan tre försök på vänster. Den bästa höjden för varje ben registrerade 3. Nedhopp på två ben (DJ) Testpersonen instruerades att falla ner från 30 cm hög låda och därefter hoppa så högt och så snabb som möjligt utan att böja i knäna. Landning och upphopp skedde jämfota. Hopphöjd i centimeter samt kontakttid på mattan i millisekunder (ms) noterades. Testpersonen fick tre försök och det bäste resultatet registrerades. RESULTAT I studien deltog 29 konståkare mellan 15 och 23 år, som tävlar på elitnivå. Gruppstatistik presenteras i tabell 1 Tjugotre av alla idrottsutövare (79 %) svarade att de hade haft besvär i nedre extremiteten och sex (21 %) hade varit skadefria under det sista året. Vanligast var skador i fot och underben (69 %). Tio personer (29%) hade problem med fotleden. Tio personer (29%) angav besvär i underbenet och sex personer (5%) i rygg/knä regionen. CMJvä CMJhö DJ (ms) DJ M 31.2* 16.7* 16.4* * SD M SD * anger signifikant skillnad mellan kvinnor och män p<0.05 Tabell 5. Samband mellan hopphöjd vid olika hopptester (n=29) för Counter Movement. Jump på två ben (CMJ 2); Counter Movement Jump på hö/vä (CMJ hö/vä); Nedhopp (DJ) CMJ 2 CMJ hö CMJ vä DJ CMJ 2 0,75 (**) 0,81 (**) 0,39 (*) CMJ hö 0,75 (**) 0,50 (**) 0,28 CMJ vä 0.81 (**) 0,50 (**) 0,33 DJ 0,40 (*) 0,28 0,33 * p<0,05, ** p<0, 01 Fördelningar av olika skador visade att landningsbenet drabbades något oftare (26%) än det andra benet (14%). Majoriteten (57%) uppgav skada i både benen. De flesta konståkare 72% använder på rekommendationen av ortopeden någon form av speciella inlägg i skridskorna, som stödjer fotvalv eller skyddar underbenet från ökat tryck från skor. Benhinneinflammation eller liknande besvär i underbenet påträffades oftare bland kvinnliga konståkare. Män drabbades framför allt av olika typer av skador i foten (Tabell 2). Av dem som angett besvär/skada (n=23) uppgav åtta (35%) smärta vid landningen. Elva konståkare (48%) upplevde besvär vid upphoppet. Tolv av de som drabbades av skador (52%) upplevde sina besvär lika ofta vid träning på i sen som på off-ice träningen. Del 2. Rörelseomfång. Analysen av rörlighet i fotleden hos manliga och kvinnliga konståkare visade ingen signifikant skillnaden mellan dem. Medelvärden för de olika rörlighetstesterna presenteras i tabell 3. Vid en jämförelse av rörligheten i MTP leden mellan skadade ( knä-rygg problem) och icke skadade konståkare fanns det en signifikant skillnad (p<0,05). En jämförelse av rörelseomfång i fotleden för icke skadade och skadade som uppgav besvär/skada i fot/underben visade däremot ingen signifikant skillnad. Del 3. Hopptester. Det fanns signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga konståkare i alla hoppen: CMJ på två ben, CMJ på ett ben och Nedhopp (DJ) (p<0,05 ) i alla varianter av hopptester (Tabell 4). Det fanns signifikanta samband mellan ett flertal av de olika hopptesterna. (tabell 5). Starkast samband förelåg mellan CMJ2 och CMJ hö och CMJvä. Det visade sig att varken resultaten i rörlighetstester eller skadefrekvens hade ett signifikant samband med höjden i de olika testerna. 47
5 kulaturen (27). Man kan förmoda att manliga konståkare är starkare och stabiliserar bättre den kinetiska kedjan i nedre extremiteten vid hopp. Dock, har de oftare akuta skador i foten vid landning. Man kan anta att när kvinnliga konståkare tröttar ut sina knän/höft extensorer rekryteras allt mer fot muskulatur vid upphopp samt att dorsalflexion i foten ökar vid landning. Om de använder hårda typer av skor, ökar det mekaniska trycket på vävnaden i underbenet, vilket antas vara en huvudorsak till inflammation i muskel, senor och benhinnor i underben. Denna effekt blir ännu större i samband med att åkaren åker med en lutning av kroppen när man åker på olika skär med olika hastighet. Det visade sig att 74 % av konståkarna som deltog i studien använder speciella inlägg i skridskorna. Detta skiljer sig från en annan studie, där ca 23% av konståkarna använder speciella inlägg i sina skor (28). Lori et al (29) menar att inlägg i skor kan förbättra fotstöd och reducera pronation i foten under stödjefasen samt förebygga uppkomst av plantar fasciitis. Inga sådana skador påträffades i vår studie, vilket tyder på att inlägg i skor kan rekommenderas till konståkare i förebyggande syfte. Dessutom, ökad rörlighet i MTP leder kan öka belastningen i extensor muskulatur. Det kan vara fördelaktigt att konståkare, som har ökad rörlighet i MTP lederna bör använda en mjukare typ av skridskor och kanske ett inlägg även i andra par träningsskor. Liksom i en tidigare studie visade det sig att överbelastningsskador förekommer lika ofta i landningsbenet som upphoppsbenet (28). Det kan antingen bero på att olika hopp utförs från olika ben, eller att under långvarig träning belastas landningsbenet mer en det andra benet. Nikolic et al (30) påstår att tibial periostitis liksom akuta skador besvärar konståkare under sommaren på off-ice träning. I vår studie ställdes en fråga om relation mellan upplevelse av smärta vid hoppträning on- och off-ice. Det visade sig att det finns ett samband med skador i underbenet och träningen off-ice. Förklaringen kan finnas i de biomekaniska moment som skiljer utförandet av upphopp och landning på isen och på marken, typ av träningsskor och förmodligen i svaga, ofta uttöjda m. peroneus longus. Denna studie, i enlighet med ett par andra studier indikerar att varken 48 I luften Landning kontakt Landning slut rörlighet i foten eller muskelstramhet signifikant påverkar höjdhopp i CMJ eller DJ (8, 21, 31). I alla rörlighetstester visade både manliga och kvinnliga konståkare något mindre rörlighet i fotleden än den som anses normal enligt Hazel M. Clarkson (17 ). Enligt Kaufman och kollegor (32) skulle konståkare med en rörlighet i dorsalflexion på 10,5 grader klassificeras som strama. Medelvärdet var något högre än för friidrottare på elitnivå, men stödjer hypotesen att god hopphöjd oavsett idrottsgren kräver stramare muskler (8). En hypotes var att rörligheten i foten kan påverka hopphöjden och minska förekomsten av skador men detta kunde inte bevisas. Dock, kan man konstatera att konståkare är stramare än vanliga människor och det kan man relatera till de specifika träningsinsatserna. Dessutom är konståkare väldigt begränsade att kunna utnyttja rörligheten i foten på grund av skridskon. Det är troligt, att tekniska moment i hopputförandet samt muskelkapacitet spelar en större roll för att förebygga skador inom konståkning. Denna studie visade inget samband mellan fotledsrörlighet i olika leder och skadeförekomst samt mellan fotledsrörlighet och hopphöjd, vilket stämmer väl överens med en studie av Rakovic och Svantesson, då friidrottare testades (8). Ytterligare studier behövs för att förklara sambandet mellan rörlighet, hoppförmåga och skadeförekomst. Detta har en stor klinisk betydelse vid rehabilitering efter skada då målsättningen av rehabiliterande åtgärder måste anpassas till den idrott som individen skall återgå till. Konklusion Rehabiliterande åtgärder måste anpassas individuellt till de specifika krav på rörlighet/hoppförmåga, som konståkning kräver. Denna pilotstudie inspirerar till fortsatt forskning om betydelsen av olika inre och yttre mekanismer för skadeuppkomst inom konståkning. Acknowledgement Jag vill tacka alla deltagare i studie utan er medverkan hade inte detta projekt kunnat genomföras. Referenser 1. Deborah L. King. Biomechanical Analysis of the Axel: Critical Parameters for Successful Jumps.PS Magazine. 1997: Albert WA, Miller DI. Take-off Characteristics of Single and Double Axel Figure Skating Jumps. J of Appl Biomech.1996 Dec: King DL, Arnold AS, Smith SL. A Kinematic Comparlsen of Single, Double and Triple Axles. J of Appl Biomech.1994 Okt: Jenifer Lipetz, Roger J.Kruse. Injuries and Special Concerns of Female Figure Skaters. Clin J in Sports Med Apr; 19(2): Aleshinsky S. A Biomechanical Report of USFSA/USOC/PSGA Junior Elite Camp Participans. Skater;18: Svantesson U, Thomeé R. Spänst och elasticitet i sena och muskulatur. Svensk idrottsforskning 1999; 8(3): Svantesson U, Thomeé R, Karlsson J. Plyometrisk träning med inriktning på hoppförmågan. I: Idrottens spänstbok: spänst och elasticitet i muskler och senor. Farsta: SISU idrottsböker- idrottens förlag. 2001: s Rakovic E, Svantesson U. Spänst och stramhet I vadmuskulaturen hos svenska friidrottare. Svensk Idrottsforskning. 2003;1: Svantesson U, Grimby G. Strech-shortering cycle during plantar flexion in young and elderly women and men. Eur J Appl Physiol.1995; 71: Bobbert M, Gerritsen K, Litjens M, Van Soest A. Why is countermovement jump height
6 dreater than squat jump height? Med Sci Sports Exerc 1996;(28)11: Gollhofer A, Strojnik V, Rapp W, Schweizer L. Behavior of triceps surae muscletendon complex in different jump conditions. Eur J Appl Physiol Occup Physio. 1992; 64(4): Bobbert MF, Mackay M, Schinkelshoek D, Huijing PA, van Ingen Schenau GJ. Biomechanical analysis of drop and counter movement jumps. Eur J Appl Physiol Occur Physiol 1986; 54(6): Viitasalo JT, Salo A, Lahtinen J. Neuromuskular functioning of athletes and nonathletesin the drop jump. Eur J Appl Physiol Occup Physiol 1998;78(5): Angela D. Smith. The young skater. Clin J Sports Med Oct; 19(4): Brown EW, MCKeag DB. Training, experience, and medical history of pair s skaters. Phys Sports Med 1987; 15(4): Oleson CV, Busconi BD, Baran DT. Bone density in competitive figure skaters. Arch Phys Med Rehabil. 2002; 83: Hazel M. Clarkson. Musculoskeletal Assessment: joint range of motion and manual muscle strength. Philadelphia. 2000: Bosco C. Strength assessment with the Bosco`s test. Rome: Italian society of sport science; Carlstedt J. Tester för idrottare. Farsta: SISU Idrottsböker- idrottens förlag.1995: Johansson T, Venneberg S. En jämförelse avseende spänst, snabbhet och bemstyrka mellan elitspelare i fotboll och badmington. Examensarbete ( C ). Sahlgrenska Akademin. Inst. för arbetsterapi och fyeioterapi. HT Rakovic E. Utvärdering av rörlighet, spänst och skador hos svensk nationell friidrottelit- en experimentell studie. Examensarbete (C). Sahlgrenska Akademin. Inst.för arbetsterapi och fysioterapi. HT Hejll E, Johansson H. Samband mellan olika kvaliteér av muskelstyrka och hoppförmåga hos volleybollspelare män och kvinnoren experimentell studie Dubravic-Simunjak S, Recina M, Kuipers H, Moran J, Haspl M. The Incidence of Injuries in Elite Junior Figure Skaters. The Am J of Sports Med. 2003; 31(4): Authorsen S, Wingedorf M,Weyer R. Boot related injuries as seen at the Olympic Training Center, Dortmund, Germany. In ISU International Congress on Medicine and Science in Figure Skating. Lausanne, Switzeland, International Skating Union. 1997, p Fedina TI, Talichev FM. Samband mellan muskelelasticitet och spänst hos konståkare: Fysiologiska aspekter och rörelsereglering. Moskva: VNIIFK; 1980 : (översatt från originalet av S. Bannova) 26. Jeff G,Seegmiller, Steven T. McCaw. Ground Reaction Forces Among Gymnasts and Recreational Athletes in Drop Landnings. J of Athlet Tran.2003 Dec; 38 (4): Andre L.F. Rodacki, Neil E. Fowler, Simon J. Bennett. Vertical jump coordination: fatigue effects. Med. Science in Sports Exercise. 2002; 34(1): Pecina M, Bojanic I, Dubravic S. Stress fractures in figure skaters. Clin J Sports Med. 1990; 18: Lori A. Bolga, Terry R. Malone. Plantar Fasciitis and the Windlass Mechanism: A Biomechanical Link to Clinical Practice. J of Athlet Training March; 39(1): Nikolic A, Baltzer AW, Kramer R, et al. Injuries specific to ice skating: Dokumentation of the injuries of competitive athletes during a pre-season training camp. J Sportverletz Sportschaden. 1998; 12: Joseph P. Hunter, Robert N. Marshall. Effects of power and flexibility training on vertical jump technique. J Med Sci in Sports Exers. 2002; 3 (4) : Förnya Din prenumeration för 2005! SVENSK 32. Kaufman KR, Brodine SK, Shaffer RA, Johnson CW, Cullison TR. The effect of foot structure and range of motion on musculoskeletal overuse injuries. J Sports Med Oct; 27(5); Gjerset A, Annerstedt C. Idrottens träningslära. Farsta: SISU idrottsböcker- idrottens förlag; SVENSK Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer Årgång 13 Lycka i samband med handikappsidrottstävlingar på stadion Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer Årgång 13 Nationellt Vintersportcentrum i Östersund Vi hoppas verkligen Du vill vara med oss! Läs om svenska idrottsforskares vedermödor och framsteg. Du får läsa om fysiologi, psykologi, idrottshistoria, ledarskap, skador, kost, träning, elit, motion, hälsa m.m. Håll Dig själv i framkanten! För otroligt låga 100 kr, får Du 4 nummer hem i brevlådan. Ingen annan stans hittar Du samma bredd och nivå. Du betalar in på pg Prenumerationsärenden: Anne-Britt Olrog Anne.britt.olrog@ihs.se 49
Effekter av träning på vibrationsplatta
Idrottshögskolan i Stockholm, VT 2001 Kurs: Specialidrott med inriktning mot träning och prestation 41-60p Uppgift: Populärvetenskaplig artikel Av: Linda Liljedahl Effekter av träning på vibrationsplatta
Läs merExplosiv styrka och snabbstyrka
Explosiv styrka och snabbstyrka Enligt träningsläran är det följande: Explosivstyrka Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft
Läs merHur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?
Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren? En mycket viktig muskelgrupp när det gäller hopp och löpförmåga är vadmuskeln(m Triceps surae). Muskeln består av tre delar a) Tvillningvadmuslen ( M Gastrocnemius)
Läs merStyrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet
LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING
Läs merSpänst och stramhet i vadmuskulaturen friidrottare
Spänst och stramhet i vadmuskulaturen hos svenska friidrottare Spänst beskrivs ofta som ett mått på hur effektivt man kan utnyttja stretch-shortening cykeln (SSC) som är en nödvändig förmåga inom många
Läs merLIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA
LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10
Läs merElasticitet i muskler och senor - var står vi idag
Elasticitet i muskler och senor - var står vi idag God spänst och elasticitet i muskler och senor är viktigt inom alla idrotter. Med god spänst menas att kombinationen av excentriskt och koncentriskt muskelarbete
Läs merBESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008
BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008 Patient: Datum: Klockslag: Testledare: Skor: Barfota: Kommentar: 1. Patienten bör utföra övningarna i skor med
Läs merMan behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.
HEKDEEK KONCEPTET HEKDEEK konceptet är framtaget framför allt för idrotter där tyngdpunkten är på ett ben i taget. De flesta idrotter jobbar med ett ben, en arm i taget, samtidigt är det många diagonala
Läs merÖvningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1
Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 "Box Position Mät ut med hjälp av pinnen: lite mer än axelbrett mellan fötterna, pinnen ska gå i linje med fotens inre sida och axelns yttre sida. Aktiv Sidoböjning
Läs merFYSPROFIL ULTIMATE FRISBEE ELIT
FYSPROFIL ULTIMATE FRISBEE ELIT Målsättning Att genom en fysprofil skapa en röd tråd som är genomgående från nybörjare till landslag. Att säkerställa de biomekaniska och fysiska krav en Ultimatespelare
Läs merTesta din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte.
Test Protokoll : GG Fysiska tester Kropp och hälsa 1. Kroppslängd Mät din kroppslängd när du står uppsträckt barfota. Kroppslängd 2. Kroppsvikt Mät helst kroppsvikten naken på morgonen efter toalettbesök
Läs merFörtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning
MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för
Läs merSmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!
S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har
Läs merTräningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)
Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros
Läs merRörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder
Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se
Läs mergymprogrammet träningsguiden 2011 01 TRG1101s26_41_programmet.indd 26 2011-02-16 11.31
26 TRG1101s26_41_programmet.indd 26 2011-02-16 11.31 SNYGG, STARK OCH EXPLOSIV med kontrastträning Att förbättra sin fysiska form behöver varken vara komplicerat eller tidskrävande. Vår träningsexpert
Läs merKRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.
REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska och öka
Läs merPubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck
Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck Träna för att träna 13-16år (Idrottsspecifika färdigheter, fysträning i fokus) UPPVÄRMNING 30 min Syfte: Höja musklernas temperatur, överladda fosfokreatin förrådet
Läs merUtvärdering inför återgång till idrott. Suzanne Werner. Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning, Karolinska Institutet
Suzanne Werner De flesta idrottsutövare vill kunna återgå till samma idrott och idrottsliga nivå så fort som möjligt efter en skada. Kan vi utvärdera idrottare för att kunna utlova säker återgång till
Läs merKursmaterial D-60 träning 2008. Tema: Timing
Kursmaterial D-60 träning 2008 Tema: Timing Temat för årets kurs var timing. Vi startade med en genomgång i studion där Niklas demonstrerade vad en screening var för något. Därefter förevisades hur man
Läs merSnabbhetsträning. Upplands Distriktslag -94. Vid frågor, kontakta Jonas på: 1 info@footballspeedacademy.com
Snabbhetsträning Upplands Distriktslag -94 1 info@footballspeedacademy.com Innehållsförteckning Information!!!!!!!! 3 Uppvärmning!!!!!!!! 3 Mobility/Flexibility!!!!!!!!! 3 Activation!!!!!!!!!! 6 Precompetition!!!!!!!!!!
Läs merKänner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core.
Stabilitet Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core. Tina Reuterswärd är ledare för jympa-, core-, flex
Läs merStyrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?
Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter
Läs merUppvärmning: Uppvärmning (startar varje träningspass)
Grattis detta är ditt träningsprogram för sommaren. Detta är utformat så att du ska komma tillbaks stark och minimera skador när säsongen börjar igen. Om man vilar från träning hela sommaren måste man
Läs merTräningsprogram för dig med AS
Träningsprogram för dig med AS Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se ÖVNING 1 Vridning av bröstryggen Ligg på sidan och dra upp knäna mot magen. Håll Håll kvar kvar knäna knäna mot
Läs merRunda inte ländryggen i knäböj
Runda inte ländryggen i knäböj Pressa dig aldrig i en övning så långt att du förlorar tekniken och hållningen. Om du börjar runda ländryggen i en knäböj har du redan gått för djupt. Första steget i att
Läs merBänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.
Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler
Läs merBERGS BALANSSKALA MANUAL
1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten
Läs merFRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE
Kenneth Riggberger FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE Samarbetet med Hampus Henriksson började 2010 då Hampus var 16 år. Jag kommer här att ta upp lite om fysisk träning för boxare. Nu kan jag ingen
Läs merFokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad!
Torsdagsgympa 2011 Passets uppbyggnad Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! 44 6minuter av den totala tiden
Läs merVaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år
Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn Nivå 1 & 2 6-12år Daterad: 2015-02-27 Reviderad: En bild med blandade Vaksala SK spelare i bakgrunden? Glädje! Sida 2 av 7 Fysträning för prepubertala barn
Läs merTRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte
TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sin kroppsliga förmåga samt förmåga att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter
Läs merOvningsbankens Handbollspaket Styrketräning
Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens handbollspaket riktar sig i första hand till tränare men även den ambitiösa spelaren. Handbollspaketet har framställts genom flera års tränarerfarenhet
Läs merETT ÅR MED DIN TRÄNING
ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att
Läs merAkut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Läs merDdEeNn BbÄäSsTtAa IiıNnVvEeSsTtEeRrIiıNnGgEeNn DdUu KkAaNn GgÖöRrAa....AaTtTt IiıNnVvEeSsTtEeRrAa Iiı DdIiıNn EeGgEeNn HhÄäLlSsAa
DdEeNn BbÄäSsTtAa IiıNnVvEeSsTtEeRrIiıNnGgEeNn DdUu KkAaNn GgÖöRrAa...AaTtTt IiıNnVvEeSsTtEeRrAa Iiı DdIiıNn EeGgEeNn HhÄäLlSsAa GLAD SOMMAR! Ni har varit helt fantastiska, jag har fått mycket träningsinspiration
Läs merTräningssplan: vecka 1-6
Träningssplan: vecka 1-6 Här följer ett träningspass för hela kroppen som passar nybörjare. Passet är utvecklat för att passa din livsstil och tack vare det kan du träna när och var du vill och behöver
Läs merHälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING
Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker
Läs merSträck ut efter träningen
Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.
Läs merSTRESSFRAKTURER I METATARSALBENEN HOS VÄRNPLIKTIGA PÅ AMFIBIEREGEMENTET BERGA 2007
STRESSFRAKTURER I METATARSALBENEN HOS VÄRNPLIKTIGA PÅ AMFIBIEREGEMENTET BERGA 2007 KARTLÄGGNING AV FÖREKOMST, MÖJLIGA ORSAKER, BEHANDLING OCH REHABILITERING Av Margit Efraimsson Förbandsläkare Försvarshälsan
Läs merTillbaka till Racket Utan Smärta! En Analys av. Knäböj. Modell: Tor Lundsten. 82 Exhale All Sports Magazine
Tillbaka till Racket Utan Smärta! En Analys av Knäböj Modell: Tor Lundsten 82 Exhale All Sports Magazine Text: Joachim Bartoll Foto: Magda Gad Vi lever i en tidsålder där gymmen är fyllda med datoriserade
Läs merLigamentskador i fotleden
Ligamentskador i fotleden En av de vanligaste skadorna i samband med idrott är ligamentskada i fotleden. Speciellt utsatt är de laterala ligamenten. P.g.a. hur frekventa dessa skador är, finns ökat intresse
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S.
1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S. 09-10 2 INTRODUKTION / SÄKERHETSRIKTLINJER A. Introduktion Stort
Läs merKnät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal
Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal Tibio-femorala leden Patello-femorala leden Quadriceps senan och
Läs merPedagogik & Metodik Verktygslåda. Uppvärmningslekar: Senast uppdaterad 2006-03-21
Pedagogik & Metodik Verktygslåda Uppvärmningslekar: Namn: Brokull Genomförande: När man blir kullad ställer man sig som en bro, man blir befriad genom att kompisen kryper under. Namn: Plåsterkull Genomförande:
Läs merUppvärmning / Basics. (c) Mats Mejdevi, februari 2008
(c) Mats Mejdevi, februari 2008 Uppvärmning / Basics Begreppet uppvärmning tycker jag är intressant. Varför väljer de flesta att värma upp föredömligt till match eller tävling men till träning så spelar
Läs merhttps://se-fotboll.s2s.net/sessionview.php?id=2347104&_format_for_print=1
Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Titel Lag/grupp Mv - Tillbakaspel (Djupledsspel i anfall) PF9 Datum Torsdag, 31 December 2015 Tid 00:00-01:30 Plats Total tid Gjord av Mv - Tillbakaspel (Djupledsspel
Läs merÖverdriven oro för kombinationsträning
Överdriven oro för kombinationsträning Många som vill öka sin muskelmassa och styrka undviker uthållighetsträning. En vanlig åsikt är nämligen att man inte bör kombinera styrkeoch uthållighetsträning.
Läs merMindfull STÅENDE Yoga
Mindfull STÅENDE Yoga Tack min kollega Leg psykolog och MBSR-lärare Åshild Haaheim som fotograferat rörelserna på Garrison Institute. Intention & Yogafilosofi Intentionen med mindfull yoga är att utforska
Läs merMEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL
CORE 8 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar
Läs merBedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat
MOTOR EVALUATION SCALE FOR UPPER EXTREMITY IN STROKE PATIENTS BEDÖMNINGSPROTOKOLL Svensk version Patientens namn: Test datum - tid: Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min Hänthet höger/vänster Stöd
Läs merAlla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet)
Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet) Råd och övningar vid osteoporos Rätt hållning kan förebygga överbelastning på muskler och leder. Stå så rak som möjligt. Håll in
Läs merStomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o
Stomioperation Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o peration Musklerna i buken Bukväggen sträcker sig från bröstkorgens bas till höftbenet. Under huden finns fettvävnad, bindväv och ytliga bukmuskler
Läs merSkador. Viktigt att tänka på! Gör något ont är det aldrig bra! Tejpa skador
Skador Att som tränare kunna hantera olika skadesituationer som kan komma att uppstå kan vara räddningen på dina spelares karriärer. Efter att ha forskat en del kring ämnet märker vi att kunskapen inom
Läs merNationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Om detta är första CPUP-bedömningen ersätts sedan föregående bedömningstillfälle med under senaste året Personnummer Efternamn Förnamn Boendeform Assistent Tolk
Läs merStretchövningar Längskidor
Stretchövningar Längskidor 1:7 Suboccipitala musklerna. Nackrosetten. Är en muskelgrupp som sitter mellan skallbasen och första och andra halskotan. Har stor betydelse för balansen i nacken. Stretchas
Läs merSeba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten
Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Endast Seba gör det möjligt att på ett säkert och bekvämt sätt förflytta en vårdtagare från liggande till sittande på sängkanten
Läs merFUNKTIONELL STYRKA OCH RÖRLIGHETR RLIGHET. Övningsbeskrivningar av grundläggande. ggande funktionella träningsr. ningsrörelserrelser
FUNKTIONELL STYRKA OCH RÖRLIGHETR RLIGHET Övningsbeskrivningar av grundläggande ggande funktionella träningsr ningsrörelserrelser Lasse Carlsson MSB Revinge Belastningsprinciper Maxstyrka Mix (styrka/hypertrofi)
Läs merVad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?
Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då
Läs merSVENSK NORSK DANSK. www.camp.se. a ToeOFF Family product. Avsedd för en persons användning
SVENSK NORSK DANSK a ToeOFF Family product Patent no.: ToeOFF, ToeOFF Short, ToeOFF Fantasy, ToeOFF NFR, BlueRocker, BlueRocker NFR, KiddieGAIT, KiddieGAIT NFR: AU736950, BE1005297, BE1114626, DK1005297,
Läs merAKILLESSENANS LÄNGD - PÅVERKAN PÅ FUNKTION, RÖRELSEANALYS OCH FUNKTIONSTESTER. Hur läker senan? Hur läker senan?
AKILLESSENANS LÄNGD - PÅVERKAN PÅ FUNKTION, RÖRELSEANALYS OCH FUNKTIONSTESTER Hur läker senan? Bifasisk separation vid senläkning hos kaniner (Nyström och Holmlund, Scand J Plast Reconstr Surg. 1983) Författarna
Läs merKNÄKONTROLL PROGRAM FÖREBYGG SKADOR PRESTERA BÄTTRE
SVENSKA FOTBOLLS FÖRBUNDETS KNÄKONTROLL PROGRAM FÖREBYGG SKADOR PRESTERA BÄTTRE TRE AV FYRA SKADOR KAN UNDVIKAS! Det har väl knappast undgått någon fotbollstränare att det har skrivits mycket om den höga
Läs merPatienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården
28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda
Läs merStyrketräning - Grundprinciper
Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst
Läs merBEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK
Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk
Läs merSommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04
Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04 Välj mellan att träna de Fysiska styrkeövningarna eller att Löpträna. Försök att variera. Utför minst 5 grenar på fysikövningarna utöver uppvärmning. Poängräkning
Läs merInformation till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet
Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet (Information till patienter som skall opereras för en främre korsbandsskada i knäleden.) Januari 2014 Knäleden är kroppens största
Läs mer2015-12-08. Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?
Träning under cancerbehandling Forskningsprojektet Phys-Can Genomförs i Uppsala, Linköping, Lund Samarbeten i Norge, Danmark och Holland Finansieras av Cancerfonden, Vetenskapsrådet Nordisk Cancerunion
Läs merTräningsprogrammet är just nu frivilligt. Du gör vad du vill och hur mycket du vill.
Sommarträning Office Träningsprogrammet är just nu frivilligt. Du gör vad du vill och hur mycket du vill. Ju mer du tränar desto lättare blir det under säsong. Syftet med sommarträningen är att spelarna
Läs merObserverande Gånganalys
Observerande Gånganalys Gåskoledagarna April 2014 Åsa Bartonek Innehåll idag Allmänt om gång 3D gånganalys Kinematik Kinetik Effekt Tid- och distansparametrar Fotgungor Utvärdering ortos/protes 10-punkt
Läs merOrtopedidagen 120919. Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg
Ortopedidagen 120919 Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling September 2012 Axelns/skuldrans funktion är till stor del beroende av mjukdelar muskler och collagen vävnad (ledband och ledkapsel)
Läs merTräningsprogram (T) - Secrets to Soccer
Sida 1 av 6 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 100 minuter Målvakter 75 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel - Press och Täckning F15, P15 :
Läs merHur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka?
Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka? För att få ut maximalt av sin snabbstyrketräning bör man veta hur många serier och repetitioner man klarar av på olika % av
Läs merStyrketräning för fotbollspelare
Styrketräning för fotbollspelare Varför styrketräning? Styrketräning är egentligen flera olika typer av träning. Det säger sig självt att låt säga en bodybuilder och en höjdhoppare tränar styrketräning
Läs merTEAM HELLAS TENNISAKADEMI TRÄNINGSUPPLÄGG 2012. Work hard, be nice!
TEAM HELLAS TENNISAKADEMI TRÄNINGSUPPLÄGG 2012 Work hard, be nice! Träningsupplägg Team Hellas akademi 2012 Spelare upp till 15 år: Uppbyggnadsperiod funktionell kropp, muskeltillväxt och uthållighet Uthållighet
Läs merhttps://se-fotboll.s2s.net/sessionview.php?id=2336053&_format_for_print=1
Sida 1 av 10 Vem, vad, var och när Titel Lag/grupp Försvarsspel - Individuell Press Rättvänd; Mv: Skott och Friläge F12, P12 Datum Torsdag, 31 December 2015 Tid 00:00-02:05 Plats Total tid Gjord av Försvarsspel
Läs merTentamen i momentet Träningslära Vt-11 (2011-04-29)
Tränarprogrammet Träningslära 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Tentamen i momentet Träningslära Vt-11 (2011-04-29) Tentamen består av 17 frågor, varav några med tillhörande följdfrågor.
Läs merSkapa aktiviteter där alla barn är aktiva undvik långa köer. Skapa variation i innehållet utgångspunkten är rörelseglädje och kul verksamhet
Grundläggande principer för träningspasset: Skapa aktiviteter där alla barn är aktiva undvik långa köer. Skapa variation i innehållet utgångspunkten är rörelseglädje och kul verksamhet Välj lekar och övningar
Läs merVad är träningsvärk?
Vad är träningsvärk? Träninsvärk är muskelsmärta som är en följd av träning med ovana övningar eller rörelser samt av excentriskt belastande träning. Excentrisk träning är belastning av en muskel under
Läs merManual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen
1 (7) Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen Denna manual är framtagen för att ge vägledning att fylla i Anmälan till Sittgruppen. Strukturen/rubrikerna följer Anmälningsformulärets
Läs merMANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment
Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsala Universitet MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK BL motor assessment Sammanställd av Birgitta
Läs merAGF Ledardag 2016-01-09 med Mats Mejdevi
AGF Ledardag 2016-01-09 med Mats Mejdevi Föreläsningen Anteckningar: All träning är preparering för prestation (och livet) ha något att bygga vidare på Det spelar ingen roll hur duktig du är om du är skadad
Läs merTräna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar
Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt
Läs merSit up diagonal. Skottkärra från boll. Side ups med fotstöd. Planka på boll. Benlyft från boll - kan utföras från golv och bän
Bål - Varierade bålövningar med kroppsvikt eller boll Kroppsvikt Sit up rak Sit up diagonal Bäckenlyft Fällkniv - fokus på tempo i övning Båten med rotation - med eller utan vikt Plankan Redskap Sit up
Läs merInformation inför operation höftprotes
Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet
Läs merTips för alla, från nybörjare till elitspelare. Övningar som träningen bygger på.
Tips för alla, från nybörjare till elitspelare. För alla som tränar, oavsett nivå, är kanske det viktigaste att innan träningen förbereda sig på det man skall göra. Detta gäller mat, vila, mental uppladdning(tänka
Läs merOsäker väg tillbaka efter korsbandsskada
Osäker väg tillbaka efter korsbandsskada De flesta vill återgå till idrotten efter en främre korsbandsskada. Långt ifrån alla gör det. Medicinska och personliga spelar in och även vilken typ av idrott
Läs mer33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
Läs merCORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL
CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar
Läs merBöj ena knäet, Böj sedan överkroppen TÄNK PÅ:
Aktiv Sidoböjning Utgångsposition, stående i atletisk position, med fötterna brett isär, ett riktvärde är att stå lite bredare än vad som känns bekvämt. Greppa pinnen med tummarna precis utanför höfterna.
Läs mer(Känner ni inte igen namnen på övningarna som står i programmet så finns det en förklaring bifogad till av alla övningar i slutet av detta kompendium)
Hallå laget. Nu blir det som bekant ett uppehåll från den gemensamma barmarksträningen. Tyvärr har närvaron över lag varit alldeles för dålig! Vissa av er har gjort det bra med hög närvaro och meddelat
Läs merKapitel 10: Sidvärtsrörelser
Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet
Läs merSommarträning office 2015
Sommarträning office 2015 Träningsprogrammet skall följas och kommer att kontrolleras med tester när vi startar igen (BIP samt Coopertest). Ju mer du tränar desto lättare blir det under säsong. Syftet
Läs merGrundteknik i bänkpress 1
Bänkpress Öka lite under lång tid. Det är viktigt att du har rätt teknik. Då slipper du skador och du utvecklas. Paola Johansson är svensk mästare i styrkelyft. Hon är även individuell tränare i Friskis
Läs merRÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR
RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för
Läs merMultiMotion. Dynamiskt korrigerande ortossystem för både extension och flexion
Dynamiskt korrigerande ortossystem för både extension och flexion Ett dynamiskt korrigerande ortossystem som säkerställer en snabb, effektiv och adekvat behandling av kontrakturer, orsakade av neurologiska
Läs merLär dig göra marklyft
Lär dig göra marklyft Marklyft är en bra övning för din kropp. I ett enda lyft använder du alla muskler. Så greppa en skivstång! Vi visar hur du får till dina marklyft. Marklyft 1 Före lyftet Stå med fötterna
Läs merGODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!
GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Broschyr_A5_generell.indd 1 2015-10-23 16:10 n o i t o M ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse.
Läs merHöftortoser. www.camp.se
www.camp.se NewCamp höftortos Rigid höftortos med aluminiumskenor. Höftdel och lårdel som sammankopplas med en ställbar led i flexion/extension och i abduktion. Ortosens flexibla höftdel gör det möjligt
Läs mer