Ösi; ;ägg/klä Sáu. jafgzg;% J i. 1 i

Transkript

1 3 SOU 1998: 77

2 Ös; ;ägg/klä Sáu J 1 jafgzg;% l

3 5% mm Statens offentlgautrednngar WW 1998:77 w Nngs handelsdepartementet Kompetens småetag Småetagsdelegatonens 3 rapport Stockholm 1998

4 SOU Ds kan köpas från Frtzes kundtjänst. För remssutsändnngar SOU Ds svarar Frtzes Offentlga Publkatoner uppdrag Regerngskanslets valtnngsdelnng. Beställnngsadress: Frtzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: Epost: Internet: www frtzes.. se Svara pâ remss. Hur Var. Statsrâdsberednngen, En lten broschyr underlättar arbetet den skall svara Broschyren kan beställas hos: Regerngskanslets valtnngsdelnng Dstrbutonscentralen Stockholm Fax: Telefon: remss. Omslagsbld: Illustratoner: Jonas Berggren/MIRA Mara Noreland, Tekonor HB, Uppsala NORSTEDTS TRYCKERI AB Stockholm 1998 ISBN ISSN X

5 SOU 1998:77 5 Innehåll Förord 7 Sammanfnng 9 1 Inlednng Småetagen deras roller Vkten kompetens kompetensutvecklng Kompetens småetag Var offentlga nsatser småetagens kompetensutvecklng Dagens utbud offentlga nsatser Småetagares syn på kompetenssörjnng Bakgrund Resultat en sere ntervjuer Reflekterande slutsatser Prncpella ställnngstaganden 47 4 Ett omvänt perspektv skapa efterfrågesug Utgångspunkter Indvduellt kompetenskonto Referensbank IT Småetagen Inlednng ITkampanj Vrtuellt utbldnngscentrum Rådgvnng tll småetagare va elektronsk post Kompetenshöjnng genom rekryterng 73

6 6 Innehåll SOU 1998: Akademker småetag Akademker på öppet köp Fler synpunkter på extern kompetens 79 1 Mentorskap Kompetens genom styrelser Avslutande kommentarer 85 Blaga l Blaga Blaga 3... Småetagsdelegatonens ledamöter experter

7 SOU 1998:77 Förord Lande en strategsk faktor arbete, ekonomsk tllväxt välfdsutvecklng. I många sammanhang understryks kunskap kompetens behöver stkas på hela arbetsmarlmaden Sverge ska kunna anpassa sg tll den globala ekonomn. Omställnngen från tradtonell ndustrnaton tll högproduktvt kunskapssamhälle måste gå vdare. Det ställer kr på både ensklda ndvder, etag organsatoner. Ofta utpekas småetagen entreprenörerna ssklt vktga sysselsättnng tllväxt nngslvet. Mot den bakgrunden det ntressant studera de små etagens måga ta tll sg ny kunskap utveckla vdmakthålla hög kompetens. Småetagsdelegatonens uppgft "dentfera problem eslå åtgder undanröjer onödga hnder etablerng tllväxt småetag". Utbldnng kompetensutvecklng uppmk sammas många sammanhang det fnns många projekt syftar tll utblda entreprenörskap stka etagandet. Delegatonen har konstaterat småetagens kompetenssörjnng ett område d etagare anser det, trots många ntatv, saknas lösnngar samhället väl anpassade tll deras specella behov ut sättnngar. Efter det dessutom fnns ett postvt samband mellan kunskapstllväxt småetagstllväxt har det vart naturlgt delegatonen fram lyfta arbeta med kompetensfrågoma. Småetagsdelegatonen överlämnar hmed sn "Kompetens rapport småetag". Rapporten ngår sere delrapporter. en Delegatonen har genomgående arbetat kontakt med småena tagare etagarnas organsatoner verklghetsanknyta sna analyser slutsatser. Dalogen med etagare har nte vart mnst vktg det gällt kompetensfrågoma, efter dessa komplexa n mångfasetterade småetagsvlden. I Småetagsdelegatonen har ngått ledamöterna Gunlla Almgren, Erlng Bergkvst, Gunnar Erlandsson, Camlle Forslund, Sune Halvars son, Stna Hubendck, PerOlof Jönsson, Jan Krylbom, Gunnel Mohme, Antra Steen, BengtAme Vedn Brgtta Ytterström. Delegatonen har bträtts experterna Mats Fagerlund, Yvonne Fredrksson, Magnus Johansson, Staffan Sandström Charlotte

8 SOU 1998:77 Zackar, samtlga från Nngs handelsdepartementet samt Magnus Johansson från LRF. Cvlekonomema Anna Andersson Anna Ahlbaum har svarat väsentlga delar fakta slagsarbetet på kompetenrådet. Rtva Hult har svarat den redaktonella utformnngen. Stockholm maj 1998 Småetagsdelegatonen Mats Ordande Johansson

9 SOU 1998:77 Sammanfnng Av etagen det svenska nngslvet 97,5% små eller medelstora. Under 1990talet har småetagen kommt fokus samhällsntresset, kanske fram allt d många sätter hopp tll småetagen det gäller få bukt med arbetslösheten. n I det moderna kunskapssamhället kompetensen hos etag arbetskraft en krtsk faktor. Småetagsdelegatonen har bedömt kompetensutvecklng, utbldnng lande arbetet mer komplcerat små etag än stora. Delegatonens egna kontakter med småetagare vsar det samhällets utbud kompetenstjänster saknas nslag etagarna efterfrågar. Kompetenssörjnngen d ett de områden delegatonen valt studera presentera ssklda slag om. N det gäller utbldnng lande fnns det några hållanden specella ssklt svårhanterlga många de små etagen. Dessa hållanden utgångspunkter delegatonens slag. 0 Småetagen en heterogen grupp med mycket olka utsättnngar verksamhetsnrktnngar. I gruppen nryms allt från högteknologska, snabbväxande exportetag tll lokalt agerande servce eller tllväxtplaner. hantverksetag utan 0 Den grundläggande större etag. utbldnngsnvån lägre småetag än 0 0 Kompetensbehovet blr fram allt synlgt konkreta akuta problemstuatoner etagets vardag. Utbudet kompetenstjänster omfar fram allt allmängltg kunskap dålgt anpassat tll behoven de mndre etagen. Småetagare arbetstyngda tdspressade. De har svårt vara borta från etaget delta utbldnngar eller andra sorters kompetensprogram. De känner sg ofta ensamma

10 10 SOU 1998:77 med sna problem vll ha någon engagerad tjänsteman eller kollega samtalspartner. 0 Småetagama otydlga sn roll beställare svaga köpare kompetenstjänster. Samhället ansvarar basutbldnngar på olka nvåer. Utbyggnaden unverstet högskolor satsnngama på dstansutbldnngar betyder mycket på skt höja den allmänna kompetensnvån småetagen. Utbldnngar om entreprenörskap, småetagande lknande fnns numera på flera högskolor gymnaseskolor landet. Delegatonens uppfnng småetagskunskap bör gå en röd tråd kurser program på alla nvåer utbldnngsväsendet. Samhällets drekta stöd på kompetenrådet tll småetagen medlas genom myndgheter nsttutoner med offentlga uppdrag. Småetagsdelegatonen konstaterar samhällets utbldnngar kompetenstjänster starkt utbudsstyrda. Småetag arna anser mycket utbudet skjuter över deras huvuden. De konsulter ska bstå dem med kompetenstjänster, får dem köpa de tjänster konsulten expert på eller det går få fnansellt stöd tll nte tjänster etagaren själv uppfar skulle vara tll hjälp lösa aktuella problem etaget. Företagarna tycker också det svårt htta rätt nfonnaton råd om kompetenstjänster. Informatonen svåröverskådlg etagarna befarar mycket går dem b. Delegatonen har tagt fasta på den bld etagarna själva ger sn verklghet problemen på kompetensornrådet. Vår uppfnng slag tll nya system metoder underlätta kompetens sörjnngen ska utgå från etagens behov vara klart efterfrågestyrda, undvka snedvrda konkurrens va samhällsstöd, bdra tll tydlggöra blden samhällets kompetens tjänstorgansaton. Småetagsdelegatonen anser alltså slagen på kompetens området ska nneba omställnng från utbudsstyrda tll mer efter frågestyrda system. Konkurrensskyddade verksamheter ska bl mer konkurrensutsa. Informatonen om exsterande kompetenstj änster bör bl mer lättllgänglg överskådlg. V eslår följande.

11 SOU 1998:77 ll Ett systern med ndvduella kompetenskonton ns sedan den nmare utformnngen arbetats fram. Företaget de anställda eller den ensklde får sättnngar medel ska göra användas kompetensutvecklng under skemässgt gynnvllkor. samma Medlen ska användas sedda ändamål nom en vss td, annars återgår de tll besknng på vanlga vllkor. En referensbank byggs upp omfande uppgfter om kompetenskonsulter med olka specalserng. Tll uppgfterna fogas namn på etagare har anltat konsultetagen vllga ge referenser. Ett natonellt projekt en ITkampanj genoms småetag med hjälp datakunnga ungdomar lyfta etagen över ITtröskeln öka deras ITkunskaper. En sta etapp bör omfa lo 000 småetag om denna utfaller väl hela kampanjen ca etag. Ett vrtuellt utbldnngscentrum, VUC, småetagens lande arbetet startas en treårg söksverksamhet. Centret ska vara en onestopshop etagens beställnngar svara kund leverantörssöknng, packnng spedton ITfönnedlat materal från olka kunskapskällor etag, myndgheter, utbldnngsnsttutoner andra, nternatonellt natonellt. VUC ska komplettera landets befntlga dstansutbldnngsnätverk. En databas läggs upp på Internet omfande frvllga rådgvare med specalstkunskaper vllga engagera sg samtalspartners bollplank småetagare. Ett natonellt ramkoncept, "SME Projekt akademker på öppet köp", läggs upp drvs högskolor eller nsttutoner na etag högskolor. Projektet syftar tll öka rekryterngen akademker tll småforetagen göra småetagssektom mer ntressant de högskoleutbldade.

12 12 SOU 1998:77 En länk läggs n på Internet for lotsa småetagare tll nformaton om var hur extern kompetens, t.ex. mentorer styrelseledamöter, kan sökas. Länken ns lämplgen något befntlgt nformatonssystem småetagare, t.ex. Smelnk.

13 SOU 1998: Inlednng 1.1 Småetagen deras roller Småetagsbegreppet Småetag utgör en stor men mycket heterogen grupp nngslvet. Efter deras verksamheter vllkor olka, det oftast nte menngsfullt uttala sg generellt om dem. Då man talar om småetagens problem dskuterar lösnngar, det oftast nödvändgt precsera vlka typer småetag ses. I Sverge defneras etag med högst 200 sysselsa små medelstora. Företag med 09 anställda kallas bland mkroetag. De har upp tll 49 anställda benämns småetag, de med anställda räknas medelstora, döver klassfceras etagen stora. I Sverge har flertalet etag nga anställda utan drvs enmansetag. År 1996 var antalet sådana etag ca Inkluderas också etag med 119 anställda var antalet ca , vlket utgjorde 97,5 procent alla etag landet. Antalet storetag enlgt den svenska defntonen, dvs. etag med 200 eller fler anställda, var l 654 eller 0,3 procent I EU defneras etag med upp tll 99 sysselsa små etag med sysselsa medelstora. Antalet anställda nte tllräcklgt ndelnngsgrund då småetagens vllkor dskuteras. Ett etag med få anställda kan ha stor omsättnng eller ngå en stor etagsgrupp. Det blr allt vanlgare flera småetag samarbetar nätverk konstellatoner d man delar på arbetsuppgfterna. Företaget kan vara hantverksbaserat eller baserat på högteknolog. Slutsatsen man olka sammanhang Statstsk SCB, årsbok 1998, tabell 294, efter...storleks Företag klass 1996.

14 14 Inlednng SOU 1998:77 också behöver veta hur etaget ser ut med seende på t.ex. verk samhetsnrktnng, ägarhållanden, kaptalntenstet, kompetensbas, tllväxtpotental. Småetagsdelegatonen sörjnngen har kompetenshar utgått betydelse etablerng, från överlevnad bland småetagen har arbetat med frågan om hur utbldnng lande kan underlättas. V använder begreppen levebrödsetag tllväxtetag, även om det nte går dra en fullständgt mellan de båda typerna. Småetagsdelegatonens undanröja hnder etablerng tllväxt kan antyda entydg uppgft fram tllväxt gräns tllväxtetagen bör vara fokus. Delegatonen har dock tolkat uppdraget så slag på kompetenrådet ska kunna se alla typer småetag. allt Levebrödsetag etag tllväxtetag, servceetag tllverkande För levebrödsetagen, det stora flertalet bland småetagen, fnns sällan mer ancerade expansonsplaner. Ofta det enmans eller famljeetag ger servce på en lokal marknad varken har utsättnngar eller ambtoner växa. Verksamheten kan expandera om servcen underetablerad det samhälle d etaget verkar, om befolknngen växer samhället eller om etaget konkurrerar ut ett annat etag på orten. De problem etagaren hanterar, har mer göra med den löpande daglga verksamheten än med strateger framtden. Kompetensfrågoma ska ses det perspektvet. I tllväxtetag stuatonen tll stor del annorlunda. I Sverge kan endast ca 5 procent småetagen karaktseras renodlade tllväxtetag. De producerar varor tjänster en marknad prncp geografskt obegränsad. Det kan vara svårt bedöma marknadsutskterna rsktagandet d ofta stort. De problem etagaren möter, utom de rent admnstratva, kan t.ex. ha göra med utvecklng anpassnng produktonen tll ny teknk nya kunder, ntrodukton på nya marknader, exporthandel, varumkes patentfrågor. Problemen täcker ofta ett större spektrum än det trad tonella levebrödsetaget. Det fnns också grundläggande skllnader mellan olka kategorer etag fråga om kompetensbehov, arbetsntenstet kaptalbehov. Tllverkande etag kan ha stort kaptalbehov produktutvecklng "hårda" nvesterngar, ssklt vd nystart då etaget ntroducerar sg på nya natonella eller nternatonella marknader. Det

15 SOU 1998:77 Inlednng 15 typska etaget denna kategor den varuproducerande ndustrn d personal opererar eller övervakar maskner. I modern tllverknngsndustr nslaget manuellt arbete allt mndre medan kunskapsntensteten ökar. Vssa de tjänsteproducerande etagen arbetsntensva men utan höga kr på utbldnng hos de anställda. Restaurangbranschen handeln kan nämnas exempel. Andra, t.ex. transportetag, ställer också relatvt sett lägre utbldnngskr men stället kaptalntensva. I andra tjänsteproducerande etag verksamheten drekt baserad på kompetensen hos personalen. Konsultetag typexempel. Utbldnngsnvån hög. Det uppenbart frågor krng kunskap, utbldnng lande har sskld betydelse dessa etag, efter det specalkompetens på ett vsst område etaget marknads. Småetagens roll det svenska nngslvet De stora ndustretagen landet sysselsätter allt fre personer, sett relaton tll etagens omsättnng. Tre huvudsaklga trender kan urskljas produktonsutvecklngen de senaste decennerna, kunskaps tjänsteproduktonen ökat, produktonen blvt alltmer ntensv de mndre etagen fått allt vktgare roll en produkton sysselsättnng. nämlgen Den ökade efterfrågan på tjänster har betydelse småetagen. både Ungef två tredjedelar sysselsättnngen småetag återfnns tjänstesektom. En vktg klarng den ökade specalserngen arbetsdelnngen nngslvet yttrar sg tllverkande etag stor utsträcknng köper tjänster från frstående etag. Informa tonsteknken på allvar ntroducerats arbetslvet under 1990talet, har underlättat produkton mndre arbetsenheter bdragt tll stmulera småetagande på vssa områden. Den ökade arbetslösheten under 1990talet har s småetagen fokus. Studer både Sverge utomlands vsar det fram allt småetagen står nettotllskottet arbetstllfällen. Men blden småetagen arbetsmarknadens räddnngsplanka komplex delvs motsägelsefull. Långtdsutrednngen dskuterar utsättnngarna tllväxt småetagssektom generella termer. I utrednngen bedöms ökad ekonomsk aktvtet samhället kan leda tll sysselsättnngen ökar redan etablerade etag. Ökad prvat konsumton ger tydlgast utslag 2Långtdsutrednngen 1995, SOU 1995:4.

16 16 Inlednng SOU 1998:77 sysselsättnngen de mndre etagen. God tllväxt ekonomn helhet bedöms således vara det bäst gynnar småetagen. Nyetagande gynnar nyetagande både td rum. På orter d det nngslvet präglas många små självständga etag uppstår lätt nya småetag sn tur nsprerar fler personer starta eget. Nya etag uppstår också lättare områden d det fnns teknskt framåtsträvande stora etag. Att vara anställd större etag ha problemlösande uppgfter na kontakter med kunder, teknk marknad ger den ensklde bättre utsättnngar starta egen verksamhet. Om de fnansella nsttutonerna postvt nställda tll småetag det lätt få nformaton råd om kaptal sörjnng annat, så detta befrämjande. Det socala klmatet samhället bör också gynna ndvdualsm. Enlgt Långtdsutrednngen bör statens roll vara skapa ett neutralt klmat etag olka storleksklasscr mnska sketrycket på småetagen. Staten kan vdare bstå med rådgvnng nformaton på en rad områden for småetag nystartare. Utbldnng om etagande entreprenörskap bör vara oblgatorska moment gymnaser högskolor. 1.2 Vkten kompetens kompetensutvecklng Allmänt kompetensstuatonen om Sverge Ökar verklgen ändrngstakten, så ofta sägs Ett problem defnera begreppet, ett annat genoma mätnngar. Vad v säkert vet kunskapsmängden tllväxer accelererat tempo tllämpad kunskap också blr naktuell mycket snabbare nu än r. På teknkens områden går utvecklngen nom nformatonsteknken tjugo gånger snabbare än nom tradtonell teknk. Att den nternatonella handeln ökar går också mäta, lk konkurrensfonnågan allt mer betngas kvalfcerad kompetens en måga kombnera mycket skftande kunskapstyper. Produktlvscyklema blr kortare kunder kräver leveranser exakt rätt td. Att kunna agera snabbt rörlgt blr samtdgt ett kr, efter konkurrenterna skaffar sådana möjlgheter. Det resulterar mer kundanpassnng sg

17 SOU 1998:77 Inlednng 17 skräddarsömnad tjänster, något återgen kräver varor mer allsdghet anpassnngsmåga hos etagen I Kompetensutrednngens slutbetänkande framhålls "det krävs mycket omfande satsnngar på kunskap kompetens över hela arbetsmarknaden svensk ekonom tll de nya vllkoren". anpassa Uttalandet grundar sg på forsknng utrednngar såväl Sverge nternatonellt Vd varje tdpunkt fnns det specella kr ger konkurrensdelar den upp mot dem tdgt. För svenska svarar etag det lätt peka på kr tll följd deltagandet den nya europeska marknaden tllkomsten EMU. gemensamma Företagen behöver också la sg på ett balanserat sätt utnyttja nformatonsteknken, IT. Under de senaste årtondena har ofta framhållts kunskapsnvån hos arbetskraften krtsk faktorer utvecklngen det svenska en nngslvet sysselsättnngen landet. Jämelser med andra länder vsar Sverge ha tre vktga kompetensproblem. 0 En relatvt stor andel arbetskraften har kort formell utbldnng. 0 Andelen med längre unverstetsutbldnng lten. 0 Utbudet länder högre teknskt utbldade ltet jämt med andra Problemblden har speglat sg arbetsmarknads utbldnngs poltken under 1990talet. De offentlga satsnngarna på vuxenut bldnngar kunskapslyft arbetslösa har stkts. Insatserna antngen rent natonella eller samarbetsprojekt nom ramen t.ex. EU:s strukturprogram. Bland EU:s nsatser Mål 4 nom strukturprogrammet bara ett exempel. De teknskt utbldade nämns ofta en nyckelgrupp tllväxten etag nom både tjänstesektom. De utbldnngspoltska varuden satsnngarna har tll stor del handlat a mer resurser tll om högre utbldnngen nrätta utbldnngsplatser så fler utbldas på de naturvetenskaplga teknska områdena. En vktg punkt utbldnngspoltken har vart satsa på de regonala högskolorna göra de högre basutbldnngama lättare tllgänglga. 3Vcdn, BengtAme: Den valbara Kompetensutvecklng: En natonell 1992:7, s. 8 teknken, strateg, Teldok rapport 112, Kompetensutrednngen, Stockholm SOU

18 18 Inlednng SOU 1998:77 I det offentlgt fnanserade utbldnngssystemet småetagandet dålgt representerat. Företagare nget man utbldar sg tll, argumentet, det sant. Men det borde vara en självklar del utbldnng på alla nvåer skapa ståelse vad småetag vsa vlken betydelse denna form etagande har samhället. Sådana utbldnngsnsatser kan bdra tll underbygga en allmänt postv tyd tll småetag entreprenörskap. Samhällets satsnngar på skolan högskolorna generellt höja bas utbldnngsnvån hos befolknngen lgger utan det Småetagsdelegatonens huvudsaklga uppdrag ntresseområde. D har delegatonen endast synpunkter på hur det ordnare utbldnngsväsendets utbud, program, arbetsformer, organsaton m.m. några fall kan göras mer småetagsanpassade. 1.3 Kompetens småetag Kompetens beskrvs bland kunskap kombnerad med vlja måga tllämpa kunskapen samt göra detta samspel med andra. Indvder kan tllägna sg kunskap på många olka vägar kan på olka sätt "ädla" sn kunskap tll kompetens. Oftast tänker man sg kanske kunskap medlas va utbldnngsväsendet, men det bara en del sannngen, om än vktg. Kunskap kompetens kommer också va nformaton rådgvnng genom lande på arbets platsen. Förr var llngssystem vanlgt utblda sg ett yrke komma n arbetet. Numera får de flesta yrkesutbldnngen skolan etagens nsatser nyanställda görs oftare någon form traneesystem, ntrodukton handlednng. Men kompetens medlas nte bara genom mer eller mndre formellt programlagt lande. Man l också genom den erfarenhet arbetet ger. Man kan hämta nformaton kunskap från många olka källor genom aktvt söka efter det man behöver veta kunna hos kolleger eller hos andra etag, myndgheter olka servcegvande organ. Lande kompetensutvecklng kan alltså ske på många olka sätt. Kunskapskälloma kan vara många utbldnng, nformaton, övnng, yrkeserfarenhet, samarbete samverkan med andra ett brett spektrum det vktgt vara medveten om, nte mnst småetag, d kompetensproblem kan vara svårare lösa än stora etag. Hur kan småetagare bedöma stt etags kompetensbehov Naturlgtvs behövs yrkeskunskap själva kämverksamheten tllverknngsprocessen eller tjänsten. Men etagaren ska också klara lösa outsedda problem. Ofta det ett uppkommet praktskt

19 19 Inlednng 1998:77 SOU behöver han på uppmksam etagaren problem gör anställa kan etag omedelbart. Stora kunskap eller råd nformaton, kämsdan vd områden olka på specalster om sysselsätta chans också fnns större personalstyrka verksamheten. I stor en kan "händelsevs någon behov, oväntat kan ett mot någon upp svara specalstbehöva sorts kan etag ltet Ett spanska". tala samma enstaka vd eller deltd på ofta bara stort kompetenser ett men löna eller sysselsätta varken kan etag små flesta tllfällen. De köpa bl stället fâr lösnng heltd. Deras på specalster exklusva. Deras anställda ha kan nte egen behöver de kompetens den men vad efterfråga ska vad de fall sådana veta kompetens bästa få. fnns ssklt ställer utvecklng etagens faser några fnns Det tllväxtperoder dels dels Det starten, kompetenskr. höga etag radkalt. De ändras verksamhetsutsättnngama då peroder se kunna måste uppfnnng, från utgångspunkt med en startas nte Det etagandet kräver. själva kompetens med den sg För etagare. kompetenta samtdgt uppfnnare självklart smarta vllkor nneba expansonsfasema kan nya tllväxtetag knppade problem n etaget ställa verksamheten Även sker tllväxten hållanden. om både nterna externa med sg steg, steg möjlgheter etaget anpassa långsamt ger verksamhetsplanerng etagets ngå ofta kompetensfrågoma behöver Företag levebrödsetagen. strategskt än långsktgt mer eller teknksprång vllkor, ändrade t.ex. drastskt genom möter produktonen kunna snabbt måste marknader, anpassa bortfall undergångsdömda. de kapactet, sg marknadsa annars ny vad med takt kompetens sn utveckla kunna behöver Företag komplettera kanske kompetens ntern utveckla kräver kunderna delar har etag ltet Ett samarbetspartners. nätverk med den ett snabb kommunkatonsvägar, korta ha med jämt större ett genom kan personlgare överblck. Det god reaktonsmåga kunden. komma nmare kompetensutveckla kunskap tll sg måga ta Företagens ny konderas görande omvld änderlg blr anställda sna en delvs densamma, delvs Stuatonen utvecklng. kurrenskraft Olka etagen. karaktserar vad beroende på etagen, olka generellt kan n, ställs småetagare kompetensstuatoner punkter. följande med exemplferas drva det nneb ett Vad sg: frågar Nyetagaren 0 sna td sn organsera resurser prortera etag, sälj a det nneb vad mnst,, nte

20 1998:77 SOU Inlednng 20 kr på n ställs etag växer Företagare nya vars 0 behövs anställda, n nneb Vad stader: ansvaret olka etc. chefsnvåer fler på beroende vllkor, underkastas Småetagare omnya 0 möjlgheter vlka t.ex. Vad kräver vldsändrngar: ger Europakonkurrensen IT anställhos kompetensutvecklng planera etaget kan Hur 0 vdareutbldnng rekryterng, da t.ex. genom nforrnatons/kunskapsmeder utnyttja etaget kan Hur 0 formella kan m.m. Hur expertsystem nklusve programvara, kunskapskälloröverblckas nformella generellt IT teknk än hjälpmedel, nneb Vad mer ny nya 0 tryggad eller delar skapa maskn kan etaget En nya ny den, välja kompetens behövs st överlevnad, men den nyttja rätt. sedan nsatser offentlga Var 1.4 kompetensutvecklng småetagens etag. kompetenstjänster slag olka stöd tll Offentlga ger organ beror Det välfdstörluster. med enat stöd offentlgt stora Varje effekter snedvrdande led, flera kostnader admnstratva på bl.a. svara motv starka d krävs kunskap. Det ofullständg stöd. skefnanserat helst något marknadsmarknad eller brstande kan stöd Motv vara eller kommunkatonskanaler utvecklade mperfektoner, svagt t.ex. De rsknvåer. eller osäkerheter betydande nformaton, brstfällg projekt rskfyllda eller osäkra antal kanske stödgvama ett offentlga ser bedömer portfölj komponenter eller stuatoner en lönsam. Detta portföljen hela del kan någon göra stöd tll offentlgt d forsknng, nyttghet nyttan allmän också gäller argument en generell anonym. tjänster kompetenshöjande efterfrågar allmänhet Småetagare tjänster strategska gäller detta synnerhet I utsträcknng. mycket lten det tll orsaker flera fnns utbldnng. Det eller rådgvnng fragmenterade, nvart länge har Marknaderna så. håller sg

21 SOU 1998:77 Inlednng 21 fonnatonen ofullständg kommunkatonskanalema otydlga svagt upparbetade. Det llla etaget har nte råd "köpa grsen säcken", utan vll veta den kostnad utbldnngen med sg d den egna tden uppmksamheten kan vara en större belastnng än själva utbldnngsgften verklgen motverad lönsam. Vdare etagaren ofta en svag kund genom han eller hon sällan "köper" kompetensutvecklng d har svårt specfcera stt behov välja rätt ett utbud kan vara ofullständgt beskrvet. ofta "räkna hem" Utbldnngsetag har svårt eller projekt rktade tll mndre etag. småetagen har nte lka stor betalnngsmåga stora etag, efter de måste dela kostnaderna en nästan lka omfande konsultnsats på en mndre verksamhetsvolym. Konsulten måste allmänhet arbeta lka mycket med ett ltet etag med ett stort sätta sg n analysera verksamheten. Det blr d ofta olönsamt marknadsa sg hos småetagen. Rktade nsatser rskerar snedvrda etagarens ntresse dmed motverka stt syfte. Ingrepp subventonskarakt rskerar störa konkurrensblden sämra marknadsfunktonema ännu mer. Generella nsatser kan upplevas allt utspädda neffektva hållande tll vad man vll åstadkomma. Men allt beror på vlket slags nsatser De beroende. det då handlar om. mndre etagens Intresset kompetensutvecklng fokuseras n etagaren möter ett konkret problem. Det ställer sn tur kr på en specell pedagogk. En generell nsats tll nytta småetagen skulle kunna ofta starkt stuatonskompetensbehov vara stöd tll pedagogsk utvecklng med dessa tecken. Man vet t.ex. etagare främst l varandra det gäller utnyttja de kanaler dessa redan använder, nte skapa nya specalserade kanaler, lätt vrrande svåra htta fram tll. En annan generell nsats kunde vara samla n ta vara på erfarenheter utbldnngsmateral nternatonellt, exempelvs genom ett stående uppdrag tll svenska teknska achéer handels representatoner täcker även mndre länder t.ex. Danmark Nederländerna. Erfarenhetsmateralet skulle sedan kunna ställas tll den svenska kostnader utbldnngsmarlcnadens nfonnatonsbarrer. fogande dmed sänka Idealet vore etagaren kunde prova konkreta erbjudanden om kompetensutvecklng, få dem "på öppet köp". Ett sätt garantera utbldnngsnsatsen etagaren kastnng på denna skulle betalas genom del den vnst den skapar om någon sådan uppstår. Denna dé lka praktskt omöjlg den teoretskt elegant. En mndre ambtös men mer framkomlg väg skapa en

22 22 Inlednng SOU 1998:77 erfarenhetsbank d etagare kan rapportera tll varandra recensera kompetensprojekt de har vart med om. I de flesta delstater USA även Kanada fnns en etagssammanslutnng, Better Busness Bureau, erbjuder ett embryo tll detta. 1.5 Dagens utbud offentlga nsatser Offentlga aktörer söker genom olka nsatser korrgera s.k. mark nadsmperfektoner lknande dem nämnts ovan. Det sker bl.a. genom olka organsatoner erbjuder kompetenshöjande tjänster hjälpa de brster fnns det prvata utbudet på marknaden. Exempel ALMI:s Exportrådets rådgvnngs konsult verksamheter. Ett annat sätt stmulera efterfrågan genom subventonera småetagens upphandlng prvata tjänster. Detta sker dag genom bl.a. dstrbuton kompetenscheckar nom ramen EUprogrammet Mål 4 samt konsultcheckar genom länsstyr elsema. Insatserna syftar tll få marknaden fungera mer effektvt. Kompetensutvecklng nom ramen EU:s Mål 4 har mött postva reaktoner bland etagarna även om projektbedömnngama utbetalnngarna projektstödet krtseras ske långsamt byråkratskt. Den svenska ansatsen nom programmet unk nom EU såtllvda Sverge satsat på ett mycket stort antal proj ekt httlls ett tusen. Efter nget etag det andra lkt, erbjuder dessa par tusentals projekt en stor mångfald varatonsbredd. Det nneb man kan få tllgång tll en stor erfarenhetsmassa, uts man analyserar kopplar samman erfarenheterna de olka projekten. Den samlade lednngen programmet har dock nte alls resurser eller organsaton detta. Det bör vara en starkt prorterad uppgft stka arbetet med programmet så potentalen la, sprda erfarenheter bättra programverksamheten utnyttjas. Nedan nämns några de större aktörer, genom vlka staten medlar kompetenshöjande har tll huvuduppgft nte uttömmande. arbeta tjänster med tll småetag. De flesta dem stöd tll etag. Genomgången

23 SOU 1998:77 Inlednng 23 Centralt NUTEK Nngs teknkutvecklngsverket NUTEK Sverges nngspoltska myndghet med uppgft stmulera centrala nngslvets Delar myndghetens verksamhet berör små utvecklng hela landet. etags kompetensutvecklng. NUTEK har en Verksamhetsgren etagsutvecklng, d ett antal projekt bedrvs främja etablerng verksamhet små medelstora etag. Ett sådant projekt Startlnjen, en kostnadsfr telefonservce NUTEK drver. Målet ge snabb, korrekt lättståelg nformaton tll den funderar på starta eget. Ett antal jurster, ekonomer, nformatörer admnstratörer svarar på frågor om regler rutner, etagsformer, sker, bokng osv. Det även möjlgt genom Startlnjen få hjälp htta lokala regonala nyetagaraktörer arbetar med rådgvnng. Regerngen har gett NUTEK uppgft under åren upprätta ett system ger små medelstora etag bättrade möjlgheter utnyttja teknk sn affsutvecklng. Som en del detta arbete har NUTEK bl.a. startat 100 lokala etagsgmpper med totalt över I 000 småetag över hela Sverge. Företagsgmppema har tlldelats kronor vardera med kret bygga upp en plform efterfrågan teknktjänster från unverstet, högskola ndustr forsknngsnsttut. Företagen tllåts foga ganska frtt över tllskjutna medel. Tanken plformen ska byggas resurserna användas utfrån etagens egna vllkor. Under åren slöts tal om 28 kompetenscentrum. Kompetenscentrum en ny form forsknngssamarbete mellan högskola såväl små stora etag. Grundtanken utveckla högskolan dess roll forslmngsresurs nngslvet genom skapa forsknngsmljöer d etag deltar aktvt forslcnngsverk samheten. Verksamheten utvecklas fnanseras genom högskolan, NUTEK ett antal etag. tal mellan Exportrådet Exportrådet ägs staten centrala servceorgansatonen nngslvet tllsammans heten fnanseras statlgt anslag samt genom Verksam exportfrämjande åtgder. konsultarvoden. den

24 24 Inlednng SOU 1998:77 Genom "Exportservce" Exportrådet kostnadsfr ton rådgvnng exportfrågor. Ett fyrtotal experter besvarar t.ex. frågor rör utländska marknader, mportörer, sättnngsmöjlgheter möjlgheter jurdk handelsteknk. Exportmed utländska etag, affársfrågnngar samverkans svenska produkter, från utländska nforrnaerbjuder rådet erbjuder en del Exportservce också nformatonsm samlng samt utvderng analys marknadspotentaler. Både blvande exportörer etablerade exportetag kan vända sg tll Exportservce. produktanpassnngar, besöksprogram, semnarer konkreta leverans rngstjänster olka slag. Exportrådet arrangerar också ett centrala exportteknska ämnen t.ex. exportdokument, vllkor, utlandsbetalnngar exportjurdk. antal kurser Exportrådet bedrver konsultverksamhet, "Exportutvecklng", prncp motsvarar de flesta tjänster nom exportmarknadsng. De tjänster erbjuds utsättnngsanalyser, marknadsplaner, export strateger, marknadsval, marknadsundersöknngar, konkurrentanalyser, etable Exportrådet tll också exportkompetens genom medlng personell resursstknng under lte längre td tll etagen. Det t.ex. möjlgt "hyra" exportchefer under en begränsad td Exportrådet. Ett annat exempel projektet "Dplomerad exportsäljare" Exportrådet bedrver samarbete med kommuner, Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden vssa fall EU:s strukturfonder. Syftet stmulera små medelstora etags export med hjälp unga, språkkunnga akademker samt få arbetslösa akademker ta anställnng utan storstadsregonema. Regonalt ALMI F öretagspartner AB ALMI bldades 1994 efter ett rksdagsbeslut om en ny organsaton for främja utvecklngen mndre etag. De tdgare länsvsa utvecklngsfondema ombldades från stftelser tll aktebolag blev regonala utvecklngsbolag en koncern med ett staten helägt moderbolag. De 22 dotterbolagen ägs med ett par undantag tll 51 procent moderbolaget resterande del landstng vssa kommuner. ALMI:s verksamhet rktar sg både tll nya etagare redan befntlga små medelstora etag samt tll nnovatörer. ALMI erbjuder utöver fnanserngsmöjlgheter rådgvnng, nformaton

25 SOU 1998:77 Inlednng 25 nätverk. Tanken ALMI ska komplettera det utbud redan fnns på marknaden. ALMI har ett flertal egna utvecklngsprogram sedda höja kompetensen hos etagare. Som en del dessa utvecklngs program erbjuder ALMI konsulttjänster. Dessa berör exempelvs nyetagande, nternatonalserng produktfömyelse. Exportcentrum Regonala erbjuder etagen samlad nformaton, exportcentrum rådgvnng servce exportfrågor. Organsatonen resultatet ett samarbete mellan bl.a. Exportrådet, ALMI Handelskamrama har tllkommt undvka dubbelarbete. Exportcentrum samlokalseras ofta med någon dessa organsatoner tllsammans också står fnanserngen. Euro Info Centre Euro Info Centre EIC ett nätverk crka 240 nfonnatonskontor runt om Europa knutna tll Europeska kommssonen. EIC lämnar kostnadsfr nformaton tll etag om EU europa marknaden bevakar olka områden d medlemskapet den Europeska unonen medt ändrngar svenska etag. EIC erbjuder nformaton rådgvnng rörande de regler, kr nya möjlgheter EUmedlemskapet nneb. Idag fnns 15 Euro Info Centrekontor runt om Sverge. Länsstyrelsen Länsstyrelsen svarar statens regonala myndghet planerngen nngslvsutvecklng nom respektve län admnstrerar de regonalpoltska stöden. Arbetet med etagsstöd utgör endast en lten del verksamheten. På kompetensutvecklngrådet erbjuder nte länsstyrelserna några egna tjänster tll etag, men samarbetar med kommunala nngslvsorgan, regonala aktörer, utbldnngsanordnare m.fl. Länsstyrelserna dstrbuerar också s.k. konsultcheckar täcker upp tll 50 procent etagets utgfter en extern konsultnsats, maxmalt loo 000 kronor.

26 26 Inlednng SOU 1998:77 Industrella Utvecklngscentrum I UC Regerngen beslutade 1997 satsa 220 mljoner kronor under en treårsperod utveckla Industrella Utvecklngscentrum IUC på no orter Sverge. IUC syftar tll utveckla etag, produkter, processer system nom teknsk ndustrell sektor. Företagen kan vd IUC få tllgång tll utrustnng kompetens de nte själva har samt få hjälp med utbldnng konsultstöd. IUC bedrver uppsökande verksamhet. Industrforsknngsnsttut Det fnns 17 ndustrforsknngsnsttut åtar sg utvecklngsuppdrag erbjuder teknsk konsultaton tll både små stora etag nom olka branscher. Av medlemmar 900 småetag. Volym tonera nlednngen olka uppdrag. Produktråd mässgt står småetagen crka en fjdedel uppdragen. Staten kommer genom NUTEK under år 1998 skjuta tll 30 mljoner kronor tll specella utvecklngsprogram nom 15 nsttuten. Motsvarande nsats 1997 var 1l mljoner kronor. Medlen sedda användas tll uppsökande Verksamhet rktad tll småetag tll subven Länsvsa produktråd runt om landet bedömer teknska déer, upp fnnngar nnovatoner. Utöver ekonomskt stöd tdga faser ett etags utvecklngsarbete erbjuder produktråden också rådgvnng. Produktrådens verksamhet admnstreras ALMI. Unverstet högskolor Sverges samtlga unverstet högskolor har, vd sdan om uppgfterna utblda forska, en tredje uppgft, samverka med omgvnngen. De aktvteter etas på detta område ska fnanseras nom ramen ordnare anslag. Mängder aktvteter ekommer också anslutnng tll unverstet högskolor med syftet öka utbytet med nngslvet dbland småetag. Exempel kan nämnas specella utbldnngsprogram anpassade tll nngslvet, tranee fadder etagsverksamhet medlng examensarbeten. samt

27 SOU 1998:77 Inlednng 27 Lokalt Kommunala nngslvsorgan Lokala kooperatva urvecklngscentrum LK U De flesta kommuner har en nngslvssekreterare med syfte främja etagandet nom kommunen. Kommunerna får enlgt kommunallagen nte drekt fnansellt stöd tll ensklda etag. Indrekt stöd form ge genomande olka åtgder allmänt främja nngslvet kommunen får dock I takt med kommunerna kommt bl ges. alltmer beroende ett väl fungerande lokalt nngslv har deras nngspoltska engagemang ökat. Utbldnng kompetensutveck lng områden d kommunerna spelar en allt större roll. Vssa kommuner bedrver t.ex. nfonnatons rådgvnngsverksamhet tll etag. Även utbldnng anställda etag ekommer. Lokala kooperatva utvecklngscentrum LKU har tll sn uppgft främja kooperatv utvecklng. LKU erbjuder kostnadsfr nfonna en ton, utbldnng rådgvnng om kooperatva etagsformer har verksamhet de flesta län. Nyetagarcentrum Det fnns dag ett sjuttotal aktva Nyetagarcentrum runt om landet fler under uppbyggnad. Lokalt nngslv huvudkraften bakom drft fnanserng. De erhåller dock även årlga offentlga bdrag. Verksamheten lagd tll lokala kontor d allmänhet en eller ett erbjuder kostnadsfr nformaton rådgvnng par personer tll vll starta etag vd besök eller per telefon. Råd personer gvamätverket med experter etablerade etagare den vktgaste Samarbete sker med organsatoner, lokala centrala resursen. myn dgheter organ. Tll det presenterade offentlga utbudet kan läggas det ovan kommersella utbud olka tjänster erbjuds prvata konsult utbldnngsetag, deella enngar, banker, revsonsbyråer m.fl.

28 28 Inlednng SOU 1998:77 Kostnadsexempel Tll det offentlga stödet tll nngslvet eller ESO gör någon sredovsnng det Olka aktvteter sammanflätade med varandra, ofta erbjuds t.ex. konsultrådgvnng kombnaton med fnansell rådgvnng. I dessa fall görs sällan någon sredovsnng kostnaderna det "mjuka stödet", var det blr svårt få en bld dessa. V vll dock med ett par exempel vsa vad det mjuka stödet kan kosta. Inom ALMI arbetar omkrng utbldnngsverksamhet. anställda med nfonnatons, Kostnaderna löner brukar räknas kompetens höjande nsatser. Det svårt få en renodlad bld kostnaderna detta "mjuka stöd", form t.ex. nformatons rådgvnngsverk samhet eller utbldnngsverksamhet. Vare sg Företagsstödsutrednngen rådgvnngs socala gfter dessa anställda uppgck under år 1997 tll crka 141 Kostnader admnstraton mljoner kronor. samt ALMI:s lednng ngår nte detta belopp. Beloppet kan ersättnngar ställas ntäkter hrör från deras arbete. Från kundetag debterades under samma år knappt 47 mljoner kronor. ALMI:s övrga ntäkter kommer bl.a. från uppdrag från länsstyrelser, kommuner landstng, små drftsanslag från stat landstng, EU:s etagsntatvet. t.ex. ALMI:s 18 mljoner framtagande Exportrådet kostnader kronor olka koncemövergrpande utbldnngsverktyg, strukturfonder mot tll de utvecklngsprojekt, uppgck under 1997 tll erhåller år 1998 statsanslag med över 127 mljoner An kronor. Motsvarande belopp 1997 var 136 mljoner slagen går huvudsak tll "Exportservce", dvs. tll den servce Exportrådet heten självfnanserande. Kostnaderna Ecufnder NUTEK:s erbjuder mljöstymngsprojekt Övrga etagsrådgvnng uppgck tjänster kronor. Startlnjen, kostnadsfra EIC, under år 1997 tll 14,5 verksametag. mljoner kronor. I beloppet ngår projektbdrag tll externa mljö stymngsprojekt om 5,4 mljoner kronor. Noteras bör också beloppet speglar kostnaderna personalntensva tjänster. Förvaltnngskost naderna demot kostnadsfrtt tll etagen hållandevs låga. Alla dessa tjänster erbjuds 2 "Kompetens kaptal om statlgt stöd tll etag", SOU 1996:69 "Företagsstödet vad kostar det egentlgen", Ds 1995:14. 3Belopp enlgt uppgft från ALMI. 4 Belopp enlgt uppgft från NUTEK. samt

29 SOU 1998:77 kap Småetagares syn på kompetenssörjnng l Bakgrund Kompetensutvecklng kräver deltagande engagemang från de männskor utgör det llla etaget, kanske främst från etagarens sda. Företagaren måste vlja fnna praktsk möjlghet delta. En utsättnng kompetensnsatser rktas tll landets små etag ska vara menngsfulla, d de sker på etagarnas vllkor. Småetagsdelegatonen har genomt en stude syftar tll kvaltatvt belysa behovet kunskap etagets vardagsarbete dagens nsatser gynna kompetensutvecklng småetag ur etagarens eget perspektv. Genom studen vll v dels vsa hur små Inforrnatonsnsamlngen har skett genom djupare besöksntervjuer dskussoner med etagare från olka delar landet. Intervjuer har genomts med totalt 25 etagare från Stockholm, Luleå/Pteå, grupp Lnköpng Gnosjö. Ensklda ntervjuer har varvats med dskussoner. etagare resonerar krng kompetensutvecklng, dels belysa erfaren heter tyder tll en del statlga nsatser de aktörer står bakom dessa. För styra dskussonerna placera n områden sedda beröras ett sammanhang har v lått nternatonalserng export tjäna exempel ändamål kompetensutvecklng. Valet grund ar sg på området från tllväxtsynpunkt tllhör de mest ntressanta. Studen har alltså uppehållt sg vd kompetensbehov utbud konkreta verksamheter etagen, nte vd frågor om etagarnas de anställdas grund yrkesutbldnng. Använt dskussonsunderlag återfnns blaga V har urvalet strävat efter få med etag med varerande ålder storlek. Med ett undantag har dock etagen haft mndre än 50 anställda. Företagarens utbldnng tdgare erfarenheter, branschtllhörghet etagets erfarenhet export varerar också. Merparten

30 30 kap. 2 SOU 1998:77 anställda. Företagarens utbldnng tdgare erfarenheter, etagets branschtllhörghet erfarenhet export varerar också. Merparten de utvalda etagen varutllverkande etag. Ingen medveten strateg har tllämpats välja ut småetag kan betraktas tllväxtetag. Nästan samtlga exporterande etag verkar utan en lokal marknad. För belysa perspektvskllnader har v kompletterat etags ntervjuerna med samtal dskussoner med eträdare olka stödjande organsatoner. Dessa har bdragt med en bakgrund mot vlken etagarnas syn kunnat ställas. Dutöver har bl.a. represen etagarnas organsatoner olka tanter småetagsexperter, prvata konsulter småetagsforskare, fått t.ex. komma med synpunkter. Noteras bör redovsnngen bygger på resultaten från en kvaltatv stude. De synpunkter tyder kommt fram hrör från ett mndre antal etag nte har valts ut slumpmässgt. De kan d nte generalseras tll gälla landets alla småetag. Personer myndgheter organsatoner deltagt ntervjuer dskussoner, återfnns blaga 2.2 Resultat en sere ntervjuer Intervjuadeetagares syn Företagarna studen har sammantaget t fram en påfallande krtsk bld dagens kunskaps kompetenshöjande nsatser rktade tll småetag. V har mött ett stort behov hos etagarna få ventlera frågorna många har påtalat det sta gången någon faktskt lyssnar på dem. Den hållandevs stora andelen negatva synpunkter e tagarna har haft frama kan trolgen delvs klaras med det lättare påtala problem, fel brster än bdra med slag om nya konkreta lösnngar. Företagarna har nte bara gett uttryck sna egna upplevelser, utan även många fall sna etagarkollegers. Andra etagares erfarenheter tyder tll olka organsatoner nsatser alltså betydelsefulla. Detta en akttagelse sg vd notera. Företagarna lyssnar på påverkas mycket stt eget handlande andra etagare stt nätverk. Dskussonerna har hög grad kommt beröra ALMI:s Exportrådets tjänsteutbud, även om också aktörer har omnämnts olka sammanhang. andra

31 SOU 1998:77 kap Vem saknar kompetens Företagarna säger det nom organsatoner ALMI Exportrådet det råder "kompetensbrst". Organsatonerna saknar ståelse etagande, anser man. Problemet lgger konsulterna lever en annan verklghet än etagarna. De ska hjälpa dem kommer aldrg kontakt med de problem etagarna själva daglgen möter. De har nte en tllräcklgt god nskt vad det praktken nneb drva ett ltet etag. Olka lösnngar utgår nte alltd från etagarens önskemål de problem han eller hon faktskt står n. "De har nte tllräcklgt god kunskap om småetag, om praktskt fungerar. " hur de Den kompetensbrst etagarna talar om, betyder nte de anser konsulterna nom stödorgansatonema har en formellt sett låg kunskapsnvå, utan handlar mer om perspektvskllnader. En etagare uttalar sg så h: "Kunskapsnvån hos stödfolket aldrg ner på prao" tll redan hög. De kommer det väsentlga. De går efter mallar. Skcka ut dem Som entreprenörer har etagarna svårt tro de ska kunna bl hjälpta nte själva entreprenörer arbetar personer under vllkor vda skljer sg från dem de själva möter. Företagarna hyser ett större troende sna gelkar, dvs. andra etagare, vänder sg hellre tll någon stt naturlga nätverk n de behöver hjälp. "En handläggare på NUTEK eller Exportrådet ska se om en produkt teknskt eller kommersellt gångbar, om etags ledaren har potental osv. För se detta måste man vara entreprenör. Var stter man då d Det oroar lte. Det handlar om troende. " Brsten på entreprenörsanda skapar också kommunkatonsproblem. Företagarna står nte de personer ska hjälpa dem upplever också de har svårgheter själva göra sg stådda. Flera etagare har påtalat behovet tolkar. Andra etagare efterlyser större branschkunskap hos de personer ska hjälpa dem. Ssklt gäller detta exportsammanhang nya branscher.

32 32 kap. 2 SOU 1998:77 "Problemet med Exportrådet, det de kan så lte om ny teknolog datateknk. De har nte tagt n rätt folk. Detta vktgt om de ska kunna bedöma om något rätt eller fel, om de ska bedöma smaken på en marknad." Företagarna tar hänsyn anser också tll de mndre nsatserna tll nnehåll form nte etagens behov sätt arbeta. alltd Specfka kunskaper Vssa tjänster upplevs vara allt generell karakt. Främst gäller detta utbldnngar kursutbud, men även skrftlgt materal olka slag. Det efterfrågas ofta specfka kunskaper etagaren behöver kunna lösa ett gvet problem har uppstått, hjälp det efaller svårt få tag på. Företagarna söker kunskaper st då de behöver dem komma vdare. En etagare klarar det så h: "Om jag har köpt en ny vdeobandspelare, så sätter jag mg ju nte plöjer genom hela bruksanvsnngen från pm tll pm, utan använder den bara valda delar om något problem skulle uppstå." Många efterfrågar basservce form expertpaneler dt de kan rnga svar på uppkomna frågor eller en lösnng på ett problem. De vll snabbt ha rätt hjälp vd rätt tdpunkt. Det fnns dag ett vsst utbud flera sådana Servcetjänster etagen talar om. Exempel Startlnj en NUTEK Exportservce Exportrådet. Samtdgt många etagare har uttryckt detta behov det få har nämnt eller kommenterat de tjänster redan fnns, vlket pekar på nformatonen krng dessa går fram dålgt. En annan stude gjorts på uppdrag Småetagsdelegatonen, med syftet utröna hur småetagama ser på kontakten med myn dgheter kommuner, lyfter också fram behovet snabb nformaton omedelbara besked. Snabbheten kan bland vara görande etagaren 8 "Småetagarnas syn på samspelet med myndgheter kommuner: sökandet efter nformaton, Eureka Marknadsfakta AB, 1997.

33 SOU 1998:77 kap Praktsk handgrplg hjälp Företagarna än den Exportrådets efterfrågar också ofta erbjuds. Extra tydlgt verksamhet. mer praktsk handgrplg framträder detta dskussoner hjälp om "Jag stället har to nte något behov kontakter jag kan skrvna bearbeta" rapporter. Ge mg Företagarna affárspartners kan fungera vll t.ex. gna ha med sg någon n utomlands. Någon kan språket stöd dörröppnare. de besöker potentella kulturen Kopplng mellan kunskap tllämpnngar Företagarna önskar kopplng mellan överda kunskaper en konkreta exempel/tllämpnngar. De uppskar t.ex. n en utbldnng upplagd krng verklga eller fktva fall så kunskaperna sätts n ett ståelgt relevant sammanhang. De efterfrågar kunskaper drekt tllämpbara etagets verksamhet. "SMlLss 9 utvecklngsprogram operatva det d lgger. Man får en omedelbar effekt programmet. " vdet Förutsättnngslös väglednng Flera etagare nämner de vll ha hjälp med dentfera kompetensbehov med hur de ska tllgodose dessa. Men det sällan någon frågar etagaren om dennes önskemål. Många vll ha mer utsättnngslös väglednng ut från etagets egentlga behov om vlken hjälp fnns få. Den sortens väglednng utsätter stödorgansatonema arbetar mycket mer prestgelöst än man allmänhet gör de organsatoner etagarna har kommt kontakt med. Företagare ger exempel på projekt d en länsstyrelse g konsult stöd en analys etagens exportmöjlgheter. Utvderngen projektet vsade etagarna upplevde exportanalysen nmast var ett säljmöte d den anltade konsulten presenterade vad han fortsättnngsvs kunde göra etagen. Den konsult genomde 9 SMIL: Småetagsutvecklng Lnköpng en stftelse med uppgft främja utvecklng tllväxt teknkbaserade etag.

34 34 kap. 2 SOU 1998:77 analysen, arbetade sedan vdare med etaget projektet. Företagarna ansåg de borde ha fått ta n andra resurspersoner steg två exportarbetet. En ldom lknande projekt bör börja med en mer utsättnngslös analys etagets stuaton det sedan bör fnnas ett "smörgåsbord" med olka projektaltematv etagen kan ansluta sg tll. Bättre anpassnng tll arbetsstuaton Företagarna önskar utbudet kunskap kompetens ska vara bättre anpassat tll deras arbetsstuaton. Det kan vara svårt etagarna delta kurser eller annat nneb de måste vara från etaget på bestämda tder. D efterfrågar de nsatser nneb hjälpen kommer tll etaget stället tvt om. Det bästa vore om konsulten kunde utblda etagets egna lokaler. En annan lösnng dstansutbldnngar olka slag. Samtalspartner/bollplank Många etagare känner sg ensamma önskar ofta de hade någon prata med. Flera etagare efterfrågar någon form samtalspartner eller bollplank de kan dskutera sna problem med eller testa sna déer mot. Dessa samtalspartners ska helst vara andra etagare. ZnkÖpngS/öretagen bortskämda. Det fnns så många andra etag h man kan prata med. Det lätt komma tll tals med andra etag. Du kan slänga n ett problem det bollas runt. Tll slut får du en lösnng på det." Samtal med ett antal etagare deltagt olka mentorsprogram vsar utbytet etagare emellan sådana program mycket stort. Ett par etagare kan dock även tänka sg ha eträdare olka organsatoner samtalspartners, uts dessa verklgen engagerar sg lyssnar på vad de har säga. En stude gjord NUTEK vsar småetagen sta hand vll de offentlga nsatserna ska nrktas mot fnanserng, andra hand utbldnng. Insatser se etagare med samtalspartners nämns också. Av dem uppger de har problem med marknadsngen NUTEK, R 1997:78 "Mentorprojekt export processanalys en ett nternatonalserngsprojekt småetag Stockholms län

35 sou 1998:77 kap anser plank. sg en stor del, 34 procent, behöva samtalspartners boll Andras erfarenheter Alla etagare studen talar om de vll kunna ta del andra etagares erfarenheter. Företagarna vll hellre lyssna dra egen nytta hur andra etagare har gått tllväga olka stuatoner än ALMI:s eller Exportrådets konsulter ska komma nstruera dem om hur de ska göra. Ssklt vdefullt lyssna på hur andra har löst problem tagt sg genom svårgheter. "Det vore bra början, nnan man börjar exportera, bl nbjuden tll en traj" med etag exporterat. Fram gångsexempel nsprerar. Det vore ntressant med någon stött på problem övervunnt dessa se hur ett sådant etag har gått tll väga. Det vore dessutom skönt höra andra har samma problem." NUTEK 1992: 46, "Behovet ssklda småetagspoltska nsatser".

36 36 kap. 2 SOU 1998:77 För mycket "push" "Det h måste du ha, vet du, då tänker man det kanske jag måste. Sen så mker man man bara har gjort med td nte har lt sg någontng, det nte har man vart tll någon nytta." Analysen "Mentorprojekt export" vsar också semnarer d andra etagare delat med sg sna erfarenheter från export satsnngar vderats mycket högt etagarna. Andra etags ager ande framgångar har fungerat en sporre de egna ansträngnngama komma ut på nternatonella marknader. Z Flera etagare har påtalat stödgvande organsatoner bedrver aktv nsäljnng tjänster från ett begränsat utbud. ALMI har flera gånger tagts exempel. Det långt från säkert organsa upp tonens tjänster etaget. De tjänster marknadss passar mot etagen utgår nte alltd från den stuaton det ensklda etaget befnner sg vd gven tdpunkt. Upplevelser detta slag hrör en både från personlga möten säljande nformatonsmateral. Företagarna det bottnar olka organsatoners myndg anser heters drektv egenntressen. Ökade lönsamhetskr har enlgt etagarna också fått tll följd det prmt de etag har en god betalnngsrnåga får ta del nsatserna. Flera etagare frågar var det fnns så många rktade bdrag bara får användas tll ett specfkt ändamål, t.ex. konsultstöd n export. Företagaren kan då pressas utnyttja erbjudandet nnan det svnner. Följden kan bl verksamheten tar fel vändnng, efter fokus flyttas från aktvteter borde prorteras, tll sådana etaget nte moget. En etagare berättar man nom e taget genomskådat rsken d beslutat aldrg låta stöd eller bdrag någon form påverka etagets utvecklng. "Jag har svårt stå var Det ska gå tll vad behövs" så många bdrag rktade. Z NUTEK, R 1997:78 "Mentorprojekt export processanalys en ett nternatonalserngsprojekt småetag Stockholms län

37 SOU 1998:77 kap Stöden kan ge negatva effekter genom etagets uppmksamhet vrds från lönsamma verksamheter tll subventonerade aktvteter. Detta har framhållts flera sammanhang, b1.a. Expertgruppen studer offentlg ekonom. Samtdgt talar flera etagare om de behöver någon trycker på, någon "pushar" dem tll få saker hända. Detta behov har ssklt påtalats dskussonerna om nter natonalserng export. "Man behöver någon tar en handen säger kom så går v. Någon en vagnen." hjälper ändan ur Ingen marknadsmässghet Företagarna vll stödorgansatonema ska hålla sg tll etaget ett vanlgt kundleverantörshållande. Så det nte alltd. Konsultema anstränger sg nte anpassa sg tll etagets stuaton ger nte etagarna vad de uttrycklgen säger de vll ha. Företagarna har mött konsulter andra nte lyssnar på deras uttalade behov önskemål utan arbetar över huvudet på dem. "Organsatonerna står nte man lten rädd. jobbar över huvudet på etagen.... De borde fråga etaget vll, nte säga vad bör göras." De vad En vanlgt ekommande bld Exportrådets konsulter "kostymer pratar skrver feta rapporter" egentlgen nte, etagarnas ögon, gör något vdefullt. Flera etagare upplever det lgger prestge vlka aktvteter Exportrådets konsulter väljer engagera sg 3 Ds 1995:14 "Företagsstödet vad kostar det egentlgen.

38 38 kap. 2 SOU 1998:77 "De tycker kanske nte det tllräcklgt fnt. " Företagarna anser servce ska vara nyckelordet kundleve rantörshållandet. Om konsulten står etagarens stuaton etagaren allmänhet nöjd med relatonen. Brstande ståelse kan demot nneba etagaren känner sg motarbetad. En undersöknng gjorts på uppdrag Länsstyrelsen Norrbotten vsar crka en tredjedel de etag vart kontakt med ALMI anser sg ha blvt dålgt bemötta. En lka stor andel anser sg ha blvt dålgt bemötta NUTEK. Ssklt anmknngsvda etagarnas upplevelser kontakterna med Euro Info Centre. Av de etagare vart kontakt med dessa, ansåg 90 procent de fck ett dålgt bemötande. En lka stor andel tycker de nte har haft någon nytta alls den nformaton eller de råd de fck. Dessa sffror kan jämas med bedömnngen bankers revsorers tjänster. Crka 90 procent etagen ansåg bemötandet från deras sda hade vart bra. Några etagare har påpekat etagen skulle behöva egna kon taktpersoner organsatonema. Som alltd n det gäller tjänster de relatoner etagarna etablerar personberoende. Företagarna har också flera fall gvt exempel på personer bemött dem på ett servcenrktat sätt. En fragmenterad bld utbudet Företagarna möter en fragmenterad bld utbudet kompetenshöjande nsatser. De saknar kunskap om vad fnns tllgå vem erbjuder vad. Informatonssprdnngen upplevs vara brst fállg. Ibland lgger problemet etagarna får lte nformaton, bland de får mycket. Även andra studer har uppmksammat det brster nformatonen på många håll. Informatonen når nte alltd ut tll etagen genom rätt kanaler. Broschyrer drunknar mängden annan nformaton ägnas sällan någon uppmk samhet. 4 Småetagarnas syn på samspelet med myndgheter kommuner: Sökandet efter nformaton", Eureka Marknadsfakta AB, "Småetag vllkor verklghet", nummer 18/1996, SCB Norr bottenskanslet, Luleå. 6 M. Ångman ml.: "Småetagens lvsstlar levnadsvllkor", Insttutet regonalforsknng, Rapport 98,1996.

39 SOU 1998:77 kap "Man får mycket nformaton. Man hnner nte sätta sg en överblck." "Stödsystemet dag luddgt. Man borde kunna vända sg ett enda ställe pejl " ner tll "fljäljn mg htta rätt labyrnten " Många etagare efterfrågar någon form onestopshop, få tllgång tll det utbud fnns, samlat under ett tak. En onestopshop skulle också kunna hjälpa etagaren genom lotsa vdare systemet. Men etagarna kräver den lotsar kan hålla sg neutral tll olka aktörer. Resurskrävande hjälp Företagarna upplever det tdskrävande svårt söka få fnansellt stöd allmänhet så även n det gäller upphandlng kompetenshöj ande tjänster. Flera etagare har t fram problemen med vad de uppfar onödg admnstraton krånglg redovsnng. Detta har ssklt ofta nämnts dskussoner krng olka EUprogram. Ett undantag ansökan om få delta Mål 4programmet flera etagare har upplevt jämelsevs enkel. Många har demot nämnt redovsnngen kostnader efterhand besvlg resurskrävande. Företagarna har nte td ta reda på vad fnns ansöka om, om de har fått fram det, det oftast allt tdskrävande fylla alla blanketter. Ibland måste man ta hjälp en konsult Ofta står man stället från fullfölja en ansökan. Flera etagare har påpekat krånglet gör det främst redan väl etablerade etag får hjälp. Företagarna anser alltså stödsystemen tröga nsatser bland kommer sent. Långa handläggnngstder lknande kan också verka återhållande. Ett annat problem nämns e tagarna måste lgga ute med pengar medan stödsystemet maler. Avståndet mellan småetag högskolan Förhållandet las ofta mellan mndre etag unverstet högskolor prägkulturskllnader kommunkatonsproblem. Företagarna 7 M. Ångman mfl.: Småetagens lvsstlar levnadsvllkor". Insttutet regonalforsknng, Rapport

40 40 kap. 2 SOU 1998:77 studen säger de känner sg främmande den akademska vlden. De uppfar studenternas forskarnas ntresse de mndre etagen svalt. Företagarna tar sällan själva kontakt med unverstet högskolor. H bör nfogas småetagens relatoner kontakter med högskolevlden ser mycket olka ut, beroende på vlken kategor eller bransch etagen tllhör. De ngår gruppen högteknologska kunskapsntensva etag har ofta andra erfarenheter än övrga. För dem grundar sg relatonerna på etagaren själv kanske hög skoleutbldad, etagaren rekryterar sn personal från högskolan, deltar någon kontakt eller referensgrupp högskolan eller på annat sätt har en fortlöpande arbetsrelaton tll den akademska vlden. Ett par etagare vår stude har understrukt även n det gäller ta hjälp från unverstet högskolor deras kr de ska få professonell efterfrågad hjälp. I synnerhet gäller detta n det fråga om affarskrtska aktvteter säljnng kundkontakter. Det handlar om det etag etagaren själv har byggt upp. "Småetagen ngen expermentverkszad studenter. " Det dmed nte kontakter med studenter nte vdesätts. sagt Flera etagare har postva erfarenheter samarbete med studenter. De understryker studenten bör ha hunnt ganska långt sn utbldnng kunna arbeta självständgt vara tll nytta etaget. Det också vktgt de själva kan engagera studenten rätt sorts uppgfter. En vlja grunden klara sg själv. Företagen vll helst klara sg utan olka stöd bdrag har en allmänt negatv nställnng tll statens nblandnng de flesta former. Detta gäller såväl fnansella bdrag stöd tll kompetenshöjande nsatser. Praktskt taget samtlga etag har talat om rsken konkurrens snedvrdande effekter. Företagarna har ssklt lyft fram de orättvsor uppstår n en konkurrent samma bransch får stöd nte kom mer dem själva tll godo. De anser offentlgt stödda konsultorgansatoner har ett övertag gentemot prvata konsultetag. Före tagarna har även påpekat stöd olka former håller lv etag annars skulle ha gått under, vlket kan leda tll överetablerng nom vssa branscher. De menar déer bkraftga klarar sg utan olka stöd.

41 SOU 1998:77 kap "Man ska dö eller överleva på sna egna vllkor". Även andra studer vsar det anses vara en styrka om etaget uppbyggt med egna medel egen kraft. Bdrag kan leda tll etaget nte klarar sg på egen hand. Företagarna skulle, om de fck välja, helt stå från olka stöd bdrag mot de får sänkta sker arbetsgvargfter, en lösnng de anser skulle gynna alla vara mer rättvst. Andra aktörers syn Den syn på hållandena representanter konsultorgansatonen har, överensstämmer styrker mångt mycket den bld ntervjuade småetagare målat upp. Ytterlgare ett antal aspekter har dock ts fram. Generella lösnngar nte möjlga Mångfalden bland småetag har lyfts fram ett mycket stort antal de personer v har talat med. Det faktum småetagen så olka nneb lösnngar kompetensutvecklng prncp endast kan grundas på hållandena det ensklda etaget. Det vktgt nte söka generella lösnngar stor utsträcknng. Det nte möjlgt bestämma ett utbud passar alla. Gap mellan subjektvt upplevda objektvt konstaterade behov Samtalen med etagare organsaeträdare stödgvande toner vsar problemen nte enbart består konsulterna har dålga nskter vad etagandet faktskt nneb, utan konsulterna har andra uppfnngar om etagets verklghet än etagarna själva. Konsulten många gånger medveten om vad etagaren säger sg vlja ha, men anser etagets behov annat slag. Uttalanden stl med "småetagama vet nte stt eget bästa" har kommt från både ALMI Exportrådet. Tdgare studer har också vsat det fnns en dskrepans mellan de behov småetagama själva upplever de behov externa s M. Ångman m.tl..: "Småetagens regonalforsknng, Rapport 98, lvsstlar levnadsvllkor, Insttutet

42 42 kap. 2 SOU 1998:77 betraktare experter anser småetagen har. Fenomenet har dskuterats termer "cke upplevda" behov. 9 Dålg tll det etagandet anpassnng nya En tradtonell vssa delar legad syn på etagande hskar nom stödgvande organsatoner, en syn nte alltd stämmer överens med det nya etagandet. Den hjälp fnns tllgå nte anpassad tll de lvscykler nutdens etag genomgår. Många dagens unga entreprenörer söker sg fram testar ett antal olka déer nnan de bestämmer sg en dessa. Det betyder de kan behöva stöd på vägen fram tll en bkraftg affsdé. Idag saknas stor utsträcknng nsatser denna utvecklngsfas man ställer ofta kr på en fdgslpad affsdé. De nsatser behövs såväl fnansellt stöd "mjukt stöd", form t.ex. rådgvnng extern kompetens. Ett annat problem brstande kunskap om nya branscher nya produkter/tj änster hos de männskor ska hjälpa etagen. "Ilur ska en person har arbetat med kullager hela stt kunna bedöma bkraften hos en ajfsdé nom snowboard branschen " lv En egen reflekton v har gjort nya arbetssätt också gör den kompetens kommer krävas, delvs kommer vara annat slag. Dagens unga entreprenörer arbetar större utsträcknng nätverk d resurser utnyttjas olka externa resursbaser. En stor del kompetensen kommer lgga hur väl man från olka håll lyckas a hop de resurser krävs genoma ett uppdrag. F öretagarens målsättnngar centrum Behovet kompetensutvecklng kan ses från två olka utgångspunkter, dels etagets, dels ndvdens. Om frågan hur etagets framtd utvecklng bäst ska främjas, bör det vara etagets snarare än de anställdas kompetensbehov bestämmer vlka nsatser man ska göra. De anställdas ndvduella behov önskemål lgger nte alltd lnje med etagets. Samtdgt vll v hävda från ett annat perspektv nngslvet helhet tjänar på ndvder har goda möjlgheter 9 SOU 1972:78 "Företagsservce SIND 1980:7 Behovet etagsservce

43 kap :77 SOU medansvar etag har alla yrkeskompetens ett upprätthålla hög detta. kunna ntresserad själv styra måste Företagaren vara Mål har med 4 problemen t.ex. aktvteter. Ett kompetenshöjande organderas anställda de hos nflytandet det stora sagts vara utan hållas anställda bör de Dmed nte satoner. sagt processen kompetenshöjande planera problem etagets dentfera med etaget. åtgder gynnar kompetensöverfdrng bas medum Nätverket vktga mycket fram lyfts har olka slag Företagamätverk betydelsefulla än bland etaget, arbetet vardaglga det mer erbjuder. organsatoner stödgvande olka de tjänster många varandra, stödja etagarna kan lokala planet det på nätverk Inom varandra tll med sg dela varandras komplettera resurser kunskap. erfarenheter också d etaget mljö naturlg Nätverket en en vänder sg uppstår problem kunskapsöverng. N källa tll naturlg nätverk. naturlga stt tll någon hand sta etagaren funkton nätverkets tagts aspekt En upp annan utan den kompetenshöjande tjänster efterfrågan plform kan nätverkan ngår ta etagare De etagarkretsen. nmaste exempel på få erfarenheter nyttan etagares andra del få nätverket etagare andra utnyttja kan De sådana tjänster. också kan etagare Flera utbldare. konsulter bra tps om kompetenstjänster. upphandla samman de skapa rätta d bör uppgft vktg staten En vara handlar uppstå. Det ska kunna etagsnätverk utsättnngarna om fnns. redan strukturer naturlga de stka lyfts har styrelseledamöter Även med externa mentorer systern kompetensutvecklng. En etagarens nslag effektva fram perspektv på med bdra kan styrelseledamot eller extern nya mentor en också kan etagaren. De for vdefulla mycket verksamheten bollplank. samtalspartners funkton fylla en kunskapsbas Vkten en tycks nsatser göras många pekat pâ deltagare har flera stude vår I vlka kunskap grundläggande rejäl baserade på om utan en vara kunna nödvändg erfarenhetsbas sådan de har. En effekter anses

44 44 kap. 2 SOU 1998:77 gå vdare mot mer utvecklade kompetensnsatser. Samhället måste bl bättre på utvdera pågående slutade projekt, st då det möjlgt la msstag framgångar. Allt små andelar projektbudgetar sätts dag tll utvdera effekter, vlket leder tll v nte l oss tllräcklgt mycket olka expermentverksamheter. I Företagsstödsutrednngen eslås åtgder bättre uppföljnng utvderng det statlga etagsstödet, såväl det fnansella stödet andra former stöd. Utredama anser stödbeslut bör nnehålla rktlnjer ekonomska resurser utvderng stödmyndghetema bör bättra sn egen normala uppföljnng utvderng. Dessa utvderngar bör också ökad utsträcknng kompletteras med utvderngar genomda oberoende experts. 2 sammanställnngar Expertgruppen studer offentlg eko nom ESO2 har gjort olka utvderngar vsar nternatonella svenska vetenskaplga studer ofta fnner rätt svaga effekter olka stöd. Myndgheters utvderngar demot fnner ofta, med jnelsevs ganska tveksamma metoder, stora postva effekter. Med tanke på myndgheterna dessa fall utvderar sna egna nsatser menar expertgruppen det fnns anlednng fundera över hur myndgheters utvderngar påverkar stödpoltken fler utvderngar bör beställas genomas oberoendeaktörer. 2.3 Reflekterande slutsatser Gap mellan utbud efterfrågan Företagarna anser de organsatoner har tll uppgft bstå dem med kompetenstjänster nte alltd respekterar dem de skulle önska. Konsulterna tar mer hänsyn tll vad de själva har erbjuda än vad småetagen faktskt efterfrågar. De arbetar utfrån egna åskter om vlken kompetens småetagen behöver hur denna bäst ska överas. Kompetenstjänstema utformas ett utbudsstyrt system. Vår uppfnng om etagarna ska vara beredda ta tll sg den kunskap kan medlas från olka källor, det en ut sättnng kmskapsmateralet anpassat medlama vsar hänsyn betaktar etagens stuaton. Insatser uppfas påtvngade grundade på "bättre vetande" måste överges. Kunskaps 2 SOU 1996:69 Kompetens kaptal statlgt om stöd tll etag. 2 ESOrapport, Företagsstödet: Vad kostar det egentlgen, Ds 1995:14

45 45 kap :77 SOU vllkor, etagarnas ske på ska kompetensöverngen annars undvker etagarna ta eller faller pl nsatserna rsken stor övergå... följaktlgen bör Kompetensnsatsema del dem. efterfrågestyrt tll från utbudsstyrt system. ett ett konkurrens Ojämn konkurrenstryck lägre konsulter subventonerade ett utsätts Statlgt nte d får konsulter utrymme agera prvata än sg upplever konsultetag Prvata lägen. alla marknadsmässgt konsulter. statlga utkonkurrerade emellanåt dessutom vara det efterfrågan med utbud nte överens d läge stämmer vore I ett bör konkurrenstryck. Man högre konsultema ett rmlgt utsätta skötas bör respektve bör uppgfter vlka sg fråga ställa delar aktuella organsatoner statsunderstödda om... rktnng från ett konkurrens mot skyddat mer...från system ett konkurrensuts system. efterfråga Svårt svårt har arbetet lande utbldnng söker småetagare De få svårt utbud. Det dagens behöver de en vad fnna vända ska tllgå fnns vart utbud vlket uppfnng man om ansöknngsresurskrävande kommer detta Tll behov. vsst med sg ett betraktas kan småetagen svaga Sammantaget procedurer. på bestå åtgder rmlga borde kunskap/kompetens efterfrågare gå... bör beställare. Man bl bättre dem underlätta olka sätt lättllgänglgt. rktnng ett svårtllgänglgt mot från system mer ett

46

47 47 kap :77 SOU ställnngstaganden Prncpella 3 offentlga åtföljer alltd välfárdsluster de bakgrund Mot V granskas stöd noggrant. slag varje måste ser stödprogram om kommunkatonsgap fnns det småetagare ett med ntervjuerna uppdrag tll har de dessa mellan representantema organ fna nte allt jordna problem Småetagamas dem. stödja vlket heterogen de Samtdgt ytterst strategska grupp, eller en nog. stuatonsgrad hög kräver fallet ensklda det nneb en ambtösa det sg mest orealstskt vänta det anpassnng skäl ekonomska de uppgvt har n etagare Flera stödorgan. dem lett stödet sg vsat det stöd har rktat sökt har ett senare faktorer. fel på verksamhetsntresse stt fokusera eställnngar på sällan nte bygger nsatser om Offentlga nte nneb behov. Det dentferat sna har nte själva småetagen dentferng. denna på bättre göra utomstående automatskt en stuatonsspecfkt, så kompetensbehov småetagares Efter ursklja möjlgt det problem gör medvetet det st ett fallet. ensklda det målorenterng fokus ntresse, etagarens sg gen känner etagaren stöd erbjuder utan Den kund. b sn tala skäl detta rskerar stuatonen, även botten grund ett naturlgtvs det konsultorgansatonen För efterfråga. bör vad de kunder nte deras vet problem stort om bästa behöver själv sg, bransch Konsultetagen utgör en de Om överleva. preferenser kunders nformaton tänkbara om målgruppens dålgt levererar, konsultetagen motsvarar tjänster etags också stt anseende stt bara utan nte de rskerar behov, dessutom tjänster utbud konsultetags samframtd. Om ett stället överleva vsserlgen etaget kan hällssubventonerat, men konsultmarknaden. andra på slå konkurrensen snedvrda ut uppgft främsta statsmaktemas Småetagsdelegatonen anser komhur nformera marlcnadsmekansmema främja om fungerar kompetenssörjnngen ut petensmarlmaden ser entusasmera nformatonsuppgft vktg småetagen. En En kompetensfrågor. sna sg ntressera själva etagen väcka stödjer åstadkommas marknad kan fungerande bättre man genom

48 48 kap.3 SOU 1998:77 efterfrågan frkopplar konsulters arbete tagens kompetensbehov från genomandet Det kan ske på flera sätt, exempelvs: med analysera e kompetenstjänstema. 0 användnng med konsultcheckar kompetensutvecklng en checkarna nte vllkorad, d 0 med sättnngskonton kompetensutvecklng rent ekonomskt utrymme ett skäl granska kompetensbehoven, mer skapar ngånget ett 0 med nsatser karakten "nfrastruktur", heter ngen enskld kan tänkas stå, kollektva nyttg 0 med den kollektva nyttghet heter nformaton kontakter eblder tdga nya erfarenheter. Den sstnämnda punkten påmnner dock om det redan fnns nformatonsorgan vssa behov fungerar utmkt på vanlga marknadsekonomska grunder. Ett vktgt krterum sålunda offentlgt stöd under nga hållanden får snedvrda konkurrensen eller, än vre, rycka undan grunden vad kunde vara en fullt fungerande marknad. V har konstaterat ytterlgare några mementon: 0 Företagare skapandet spontant. väl. l varandra, vlket talar mötesplatser eller arenor Också detta skäl fungerar man ska stödja den mån det nte sker exempel eblder 0 Företagare utnyttjar ett fåtal nforrnatonskällor, t.ex. någon affstdnng eller specaltdslqft, "årets professonella mässa", nformera sg. Det etablerade kanaler ska ut nyttjas stället man skapar nya. V har prövat tre aktuella områden d man kan fråga sg om gemen samma nsatser motverade. Det gäller mentorverksamhet små etagare, nternatonalserng samt hjälp med grundnstallaton IT. Våra slutsatser llustrerar det prncpella resonemanget. Efter ntervjuer ngående dskussoner har v kommt fram tll följande.

49 SOU 1998:77 kap Mentorer småetagare en utmkt dé, så god det redan fnns åtskllg sådan Verksamhet. Demot nfonna tonen om verksamheterna nte lka välordnad, sett från e tagarnas utgångspunkt. Man kan fråga sg n nästa lka "goda dé" dyker upp hur nformaton ska sprdas om den. Svaret déer åtgder denna typ alltd kommer vara stuatonsspecñka. Dmed går det nte planera dem väg. 0 0 Internatonalserng kräver tllgång tll språk kulturkun skaper, hos etagaren själv eller hos rådgvare, lk nskter vlka marknader potentellt ntressanta. Återgen gäller det ena etaget nte det andra lkt, olka etagare också rent personlgt har olka ambtoner utsättnngar det nte fnns några generella lösnngar passar alla. IT ntroducerat på bredden svenska etag tll en "allmän bruksnvå", ungef läskunnghet va skolan, demot något v ser oss kunna orda. Det framgår nmare kaptel Tdgare har nämnts småetagande bör vara ett självklart nslag grundutbldnngar på alla nvåer. Småetagande ska nte utgöra ett specellt ämne, utan as n en röd tråd ekonomska Samhällsorenterande kurser. Några högskolor landet proñlerar sg genom bl.a. erbjuda entreprenörsutbldnngar. Detta lovande, ssklt resultaten utbldnngarna efaller vara goda. Om man också n småetagskunskap på flera plan, utsätter det naturlgt vs fortbldnngar anordnas lare ska medla under vsnngen något det fnns enstaka praktska exempel på. V eslår följande huvudlnj er småetagskunskap på olka nvåer. 0 småe På grundskole gymnasenvå: orenterng om tagens egenart betydelse. 0 I teknska ekonomska högskoleutbldnngar: konkret n blck småetagens verklghet d allsdga domnerar specalserade uppgfter. över arbetsuppgfter 0 I teknska ekonomska högskoleutbldnngar: utbldnng med skte på forma medarbetare småetag.

50

51 SOU 1998:77 kap Ett omvänt perspektv skapa efterfrågesug Z 4.1 Utgångspunkter Följande hållanden v redan pekat på, grundläggande det fortsa resonemanget våra slag. Staten har ansvar allmänna nyttgheter. Offentlga ngrepp marknaden ska vara väl motverade utformade så fel optmerngar snedvrdnngar konkurrensen undvks. Småetagares kompetensbehov tydlggörs fram allt konkreta akuta problemstuatoner. Deras behov etagsspecfka utbudet behöver kunna läggas tllrätta passa de ensklda fallen. Småetagen oftast köpare kompetenshöjande svaga tjänster otydlga sn beställarroll. beror dels Det på småetagssektom heterogen består många olka delmarknader, dels på den lten måste göra sg besvet samordna sg med fler bl mer synlg stark. Utbudet kompetenshöjande tjänster tll småetag dålgt tll etagens faktska behov. Konsulter arbetar ofta anpassat "över huvudet" på etagarna. Basutbldnngar på olka nvåer drvs offentlg reg ska vara lättllgänglga möjlga ta del många. Ett mångsdgt utbud goda studesocala arrangemang nödvändga om omställnngen tll kunskapssamhället ska lyckas. Utbudet har breddats under senare td genom satsnngama på de regonala högskolorna. Tllgänglgheten

52 52 kap.4 SOU 1998:77 ökar också genom möjlgheterna tll dstansutbldnng byggs ut, med ITstöd. Småetagen får en allt större betydelse på arbetsmarknaden. I såväl Sverge andra länder konstateras det sta hand bland dessa sysselsättnngen ökar. I Sverge speglar sg nte detta s sklt tydlgt basutbldnngama. V har pekat på småetags entreprenörskunskap bör få sevt större utrymme medlas alla nvåer basutbldnngama en vktg väg öka ståelsen öka ntresset bland ungdomar arbete småetagssektom. Det sn tur ett sätt höja kompetensnvån småetagen. Unverstet högskolor har uppdrag på olka sätt nänna nngslvet, bl.a. småetagssektom. De har nrättat kontaktorgan arbetar på olka sätt med teknk kunskapsöverng tll etagen. Högskolor småetagstäta regoner har ett naturlgt ntresse arrangera semnarer, kontaktdagar, nätverk personlga relatoner mellan högskolan de små medelstora etagen. Inrättandet regonala högskolor nneb över huvud taget etagens kontakter med högskolevlden kan tätas, vlket sn tur betyder mycket for underlätta en allmän kompetenshöjnng etagen. Samhällets drekta stöd tll småetagens kompetenssörjnng andra etagares erfarenhetsbank. Ambtonen med de slag v presenterar så långt möjlgt stka etagarna beställarrollen. De syftar också tll nsprera kanalseras nvarande genom myndgheter nsttutoner med offentlgt uppdrag. Stödet hög grad utbudsbaserat. Det beror dels på karakten uppdraget tll myndgheterna, dels på målgruppen, småetagarna, en heterogen grupp d var en en udda, "röstsvag" tdspressad beställare. Småetagare behöver kompe tens kunskap lösa problem akuta stuatoner. Den kompetens efterfrågas, fnns ofta hämta någon annanstans än utbldnngs väsendets ordnare utbud, t.ex. myndgheters nformatonsbaser etagare precsera behovet utbldnng lande. Efterfrågeperspektvet utomordentlgt vktgt flera skäl. Före tagarna måste kunna uppfa utbldnng lande menngsfullt. Om etagaren nte får hjälp kompetenssatsnngen sn verk samhet, kommer han se den ett trevlgt brott vardagen egen del eller en belönng anställda, men en lyx etaget nte vll bekosta. Det också nödvändgt de kompetenstjänster bjuds ut på marknaden ska vara väl anpassade tll målgruppen. Så länge behovsdentferngen hög grad lämnas konsultetagen på utbudssdan, nte annat vänta än utbudet utformas enlgt konsultemas egna bedömnngar. Det betyder också konsultetagen betjänta en starkare beställarfunkton kunna utveckla de bl.a. sg

53 SOU 1998:77 kap 4 53 tjänster det fnns en faktsk marknad. De slpper "uppfnna" det behov deras tjänster ska tllmötesgå. Även om de offentlga nsttutonerna agerar stka e tagarna deras beställarroll det naturlgtvs etagarna själva ska ansvara ntatven på kompetenrådet. Efterfrågestödet bör vara utformat så etagaren har full frhet välja vlka nsatser ska göras etaget. Stödet får nte leda etagaren ändra sn Verksamhetsnrktnng på ett sätt nte motverat annars. Det betyder stödet ska underlätta de kompetenssatsnngar relevanta etagets verksamhet. Demot ska det undvka nrkta landet på bestämda utbldnngar. Ytterst det etaget eller den ensklde ska ta ansvar nrktnngen de kompetens nvesterngar görs. 4.2 Indvduellt kompetenskonto Småfetagsdelegatønens slag Bakgrund tll slaget Småetagsdelegatonen eslår ett system med ndvduella kompetenskonton ns. Systemet ska ge möjlghet var en så önskar själv, alternatvt tllsammans med sn arbetsgvare, spara tll sn kompetensutvecklng under ske mässgt gynnsamma vllkor. Förslaget en prncpskss. En utrednng bör genomas ta fram ett detaljerat slag tll utformnng systemet. Det dag möjlgt en etagare skefrtt spara tll sn egen utbldnng göra drag rörelsedeklaratonen utbldnngs kostnaden. En anställd kan få göra drag sn deklaraton kostnad er samband med fortbldnng, dvs. sådan utbldnng fordras kunna hålla sg å jour med utvecklngen det arbete man har. Praxs har blvt kostnader delta fortbldnng dragsglla den ensklde om arbetsgvaren har betalat full lön under utbldnngstden. I praktken nneb detta möjlgheten fram allt utnyttjas deltagande korta kurser, konferenser m.m. Om arbetsgvaren bekostar

54 54 kap.4 SOU 1998:77 en anställds utbldnng utan utbldnngen drekt anknyter tll de aktuella arbetsuppgfterna, utgör detta en skeplktg mån den anställde. Kostnaden nte dragsgll arbetsgvaren. I det nutda samhället ändras produktons marknadsut sättnngama hastgt. Det gör ngar kunskap kompetens har fått allt större betydelse "hårda" nvesterngar maskner byggnader relatvt sett medan betyder rng tvtet. fnns Företag Med tllgänglg behöver snabbt olka kompetent änderlga stuatoner. personal kunna verksamhetsutsättnngar hög kan fort blr åldrade. Investerkunskaper mndre än r. Arbetskraften blr mera rörlg, dels for ndvder frvllgt byter jobb, dels arbetsmarknadsstuatonen anleder det. Männskors arbets anställnngsvllkor ändras. Projekt anställnngar s.k. egenanställnngar blr vanlgare. Nätverks orenterat samarbete mellan etag eller ndvder organseras upplöses efter behov ersätter arbete tradtonella herarker etagsrelatoner. Det blr allt vktgare rätt kunskap specalse produkhålla många etag verka enklare nyrekrytera eller kortvargt engagera personer med rätt kompetens än planera anpassa säkra kompetensen hos redan anställda etaget. Arbetskraftens ökade rörlghet gör också alla etag nte lka ntresserade satsa på de anställdas långsktga kompetensutvecklng, efter rsken alltd fnns etaget själv nte får någon nytta nvesterngen. Även om det forts vlar ett stort ansvar på arbetsgvare erbjuda utbld nngsmöjlgheter rahera behålla goda medarbetare, detta nte längre tllräcklgt upprätthålla hög kompetens hos arbetskraften. I den nya stuatonen det rmlgt också ensklda ndvder högre grad älva tar ansvar sn kompetensutvecklng. Det bör lgga den enskldes ntresse kunna styra sn egen kompetensutvecklng behålla sn professonalsm. Det fnns de en cvlngenjörs kunskaper vd examen naktuella menar efter åtta år. Att modernsera sn kunskap kompetens mnskar rsken bl arbetslös. Många önskar sg möjlgheter tll personlg utvecklng nya utmanngar genom kunna byta nnehåll former stt arbete några gånger lvet. Den egna kontnuerlga kompetensutvecklngen kan vara en utsättnng detta ett vktgt sätt säkra sna möjlgheter arbetslvet. Det också hög grad samhällets ntresse männskor väl utbldade kan möta nngslvets arbetsmarknadens behov. Under 1990talet har det vsat sg kompetensbrst kan vara en rejäl flaskhals n det gäller komma tll rätta med arbetslösheten. Om kret på kompetens nte kan mötas, hjälper det nte med uppåtgående konjunkturer ökad efterfrågan på arbetskraft. Samhället besvas det

55 SOU 1998:77 kap4 55 ändå stora kostnader produktonsöknngar uteblr n männskor med rätt kompetens saknas arbetslösheten nte mnskar den borde. KOMPETENSKONT. l á" Ett system med ndvduella kompetenskonton Vem får kompetensspara Enlgt Småetagsdelegatonens uppfnng bör staten bdra tll skapa starkare nctament männskor nya underhålla sn utbldnng kompetens. Vårt slag ett system med statlgt stmulerat sparande på ndvduella kompetenskonton ska nas. Systemet bör enlgt vår uppfnng vara generellt kunna omfa alla kategorer männskor. V anser t.ex. också den saknar anställnng eller själv etagare bör ha möjlghet spara på eget kompetenskonto.

56 56 kap.4 SOU 1998:77 Det också Småetagsdelegatonens ntresse se hur systemet kan underlätta de mndre etagens kompetenssörjnng. Om etaget bdrar med sättnngar tll kontot den ensklde b en del kostnaden genom stt sparande blr det gvetvs lättare genoma mer omfande kompetenssatsnngar. Ssklt bland de mndre e tagen det ett problem etaget, n det går bra, kan ba kostnader kompetensnsatser men nte frgöra td personer delta det, n verksamheten låg, kan sätta td men nte ba kostnaderna. Problemet kan hanteras med ett system d etaget kan bdra tll den anställdes kompetenskonto n det gör bra resultat medlen kan lyftas kompetensnsatser n aktvteten lägre, t.ex. lågkonjunktur. Avskten med kompetenskontot det ska stmulera tll mer oberoende omfande nsatser än de den nuvarande drags möjlgheten fortbldnng leder tll. I ett sta steg det nödvändgt ta ställnng tll om systemet ska nneba ensklda arbetsgvaren gemensamt ska göra sättnngar tll kompetenskontot eller om endast den ensklde ska kunna spara. Beroende på vlken form väljs systemet, tllkommer en rad olka frågor om de nmare detaljer följer valet. Den möjlga storleken på sättnngar den tdsram väljs ackumulera utnyttja medel på kompetenskontona får t.ex. betydelse vad slags kompetensnsatser medlen på kontona kan användas tll. De besknngsregler ska gälla naturlgtvs beroende formen systemet men påverkar också hur systemet kan byggas upp. En fråga om beloppen ska beskas n de lyfts kompetensändamål eller endast om de används tll annat eller nte lyfts över huvud taget nom eskrven td. En annan vktg fråga på vlket sätt medlen bör fonderas valtas under spartden. Frågan om statlgt subventonerat kompetenssparande har dsku terats flera gånger under senare år. Olka varanter har vart på tapeten, dels system med personlga kompetenskonton, dels kompetens säkrng. Frågan sg så komplex den bör övervägas med utgångs punkt från tänkbara alternatv. Det nte möjlgt delegatonen presentera ett komplett slag tll system. V eslår d ett grundlgt genomarbetat konsekvensbelyst slag tas fram en sskld utrednng. Exempel på nslag ett system med kompetenskonton Småetagsdelegatonen har dskuterat skssat på hur ett system kompetenskonton skulle kunna utformas. Kontona kan t.ex. byggas upp

57 SOU 1998:77 kap 4 57 genom den ensklde månadsvs sätter en andel lönen eller ett vsst kronbelopp. Avsättnngama blr dragsglla den prvata deklaratonen. Uppbyggnaden kan påskyndas genom arbetsgvaren parallellt betalar n belopp motsvarande den arbetsgvargft hänlg tll det ndvden sa lönedelen. Arbetsgvaren kan alternatvt bdra genom sätta engångsvsa belopp bestäms genom tal med den anställde. Arbetsgvarens sättnng blr drags gll rörelsen. Det sättnngsbara beloppet bör vara maxmerat även bestämt tll ett sådant mnsta belopp en tllräcklgt stor summa ackumuleras kunna utnyttjas menngsfullt stt ändamål. Tdsperod ut vd tre år styrs efterfrågan mot fler återkommande, kortare bldnngar efterfrågan pä utbldnngar hålls uppe. Med lång acku mulerngstd skulle också uppbyggnaden systemet komma bl dyr staten genom skebortfallet under uppbyggnadstden skulle bl stort. I ett fortvarghetstllstånd kompenseras staten genom ske medel åters från en bredare besknngsbas. V anser tden ackumulera använda de sparade medlen, bör vara begränsad, dels reducera skekredtens storlek, dels kompetensnsatser verklgen ska bl. Vår slutsats medlen på kontot bör lyftas efter högst tre år, bl.a. d männskors arbetsplanerng möjlgheter bedöma kompetens behoven sällan mer långsktga. Om systemet utse medel ackumuleras under längre td, t.ex. 10 år dskuterats något sammanhang, skulle det styra mot användas utbldnngar trolgen utsätter långvarg bortovaro från arbetet, något ssklt de små etagen skulle ha svårt hantera. Om tdsperoden stannar Oanvända åters tll besknng pengar Medlen på kompetenskontot ska användas täcka godkända kostnader ndvdens kompetensutvecklng nom en bestämd td. Om systemet nkluderar arbetsgvarsättnngar utsätter det talet mellan arbetsgvaren den anställde reglerar hur nflytandet över kontot ska delas mellan arbetsgvaren den anställde. Uttagen från kontot beskas nte då de används de sedda ändamålen. Om medlen demot används tll annat än godkända kost nader, ska de beskas skebortfallet åstadkommts genom dragsrätten kompenseras. Detsamma gäller om sa medel nte

58 1998:77 SOU kap.4 58 skekredtgft bör form Någon tdsramar. gvna används nom besknng. tll återgår medel oanvända sparade kunna n ut tas men arbetsgvargften bör arbetsgvarsättnngar nkluderar Om systemet beskas sättnngar ytterlgare eventuella tll nlevereras staten etaget. kontroll Användnngråden, vad dra planet ndvduella gränser det på svårt kan Det vara kompetensutvecklng. För med samband kostnader räknas ska olka gfter handla främst det kommer del enskldes den om de användas få bör medel Sparade även utbldnngar. kurser med dessa, samband t.ex. tllkommer krngkostnader drekta det så konstrueras vktga systemet lomedel. Det resor, kontroll den regler kompetensutvecklng. De stmulerar verklgen uppnås. syftet tllåtande enkla bl så måste oundvklg blr anställde den etaget kan arbetsgvarbdrag med I system ett. I användas får kontot utbldnng vlken tala typ om längre undvaras kan sällan d anställda, med få etag person en anställde den arbetsgvaren vktgt det studeperoder, kompetenssatsnngar andra eller utbldnngar vlka kommer överens om Om bas. bör kostnaderna hur tdsplaneras ska de hur behövs, kontnuerlgt används medlen snarare ntresse båda det parters tdssammanhängande under studeledg anställde den en än talet. ngå kunna detta perod, bör Effekter systemet ntäkterna mnskar byggs kompetenskonton då spartden Under upp, lönearbetsgvare gör Om nkomstsk. bortfallet staten genom Företagets gfterna. socala de bortfaller sättnngar relaterade skebefrade sättden kostnader utgörs ndvdens respektve nngen. form samhället sg vsar effekterna systemet postva De tll anpassad bättre arbetskraft utbldad modernt bättre mer efter ökar, Skentäktema efterfrågar. arbetsmarknaden vad ökar lönerna rmlgt ökar. Det anta etagen produktvteten efterökad tll leder Systemet utbldnngar. deltagt har dem ökar utbldnngssektom Aktvteterna kompetensnsatser. på frågan arbetspå Efterfrågan besknng. underlag bredare skapar ett arbetsmarknadsnsatser kostnaderna marknadsutbldnngar

59 SOU 1998:77 kap 4 59 mnskar genom männskors arbetslöshetsperoder svnner eller kortas. För etaget ökar vnsten mnskar kostnaderna for nställnngar nyrekryterng. Om en anställd går ur produktonen under en studeperod, kan etaget under tden sysselsätta en vkare, dmed tllfällgt lämnar kön arbetssökande. Fördelen den ensklde består högre lön, bättre chanser på arbetsmarknaden mnskad rsk arbetslöshet. Redan ett system enbart omfar ndvders sättnngar tll kompetenskonton nneb stora belopp kommer ackumuleras. Om man antar det tll varje konto systemet månadsvs fâr sättas 300 kronor halva arbetskraften ca 2 mljoner personer utnyttjar möjlgheten, betalas 7,2 mljarder kronor årlgen n systemet. Den uteblvna skentäkten staten 3,6 mljarder honor 50% margnalsk årlgen. Med års tre ackumulerat sparande kommer kompetenskontona nnehålla 21,6 mljarder kronor, räntan oräknad. Om etagen samtdgt betalar n gfterna 42%, ökar sättnngarna tll 10,2 mljarder kronor. Summan skebortfallet uteblvna gfter 6,6 mljarder kronor per år. På tre år ackumuleras 30,6 mljarder kronor systemet. N medlen används kompetensnsatser får staten ntäkter från belopp motsvarande arbetsgvar besknngen utbldnngsetagen kompetensgvama samt moms på konsumtonen kurser, utbldnngsmateral m.m. ske ntäkter utan kompetenssparandet skulle ha kommt från andra håll d pengarna används. För den del medlen "fryser nne", dvs. nte används kompetensändamål, får samhället skentäkter vanlgt. Det kan vara rmlgt påa någon gft den skekredt har erhållts. Om man antar hälften de sparade medlen kommer användas kompetensändamål, dvs. 15,3 mljarder kronor, halveras ske gftsbortfallet tll 3,3 mljarder kronor, vlket således storleken på den offentlga subventonen systemet. Utfallet blr gvetvs annorlunda om det konstrueras enlgt en annan prncp. Om arbetsgvaren utöver nbetalnngen arbetsgvargften, sätter samma belopp den ensklde, dvs. 300 kronor per månad, ökar det ackumulerade beloppet på tre år tll 52,2 mljarder kronor. Skebortfallet blr totalt 8,76 mljarder kronor per år 30% etagssk nnan systemet kontnuerlg drft. N systemet utbyggt genereras skentäkter på samma sätt nyss vsats. Med samma antaganden om utnyttjande sparade medel, kan subventonen detta fall beräknas tll ca 4,4 mljarder kronor per år. Exemplet bygger på enkla antaganden men ser antyda hur systemet skulle verka. Admnstratonen systemet bör huvudsaklgen kunna skötas de berörda parterna själva medelsvaltare på

60 60 kap.4 SOU 1998:77 marknaden. Det kan tänkas skevaltnngen kan behöva något resurstllskott den kontroll systemet trolgen fordrar. Ett slag om hur valtnngen stora fonderade belopp bäst kan ordnas bör övervägas samband med systemet utreds nmare. I ett slag om kompetenssäldng tagts fram säk rngsbolaget Skanda vsas alla parter, såväl etagen den ensklde staten, långsktgt tjänar på systemet. Vnsten störst staten, dämäst den ensklde mnst etaget. I slaget dskuteras en spartd på åtta år en studetd på ett år. Förslaget bygger också på medlen beskas n de utnyttjas for kompetens nsatser. Det rmlgt n detta fall spartden ger långvarg skekredt. Med tre års sparande v har eslagt, bedömer v skekredten nte tllräcklg for stmulera tll sättnngar lka stor utsträcknng. Det nte menngsfullt referera nmare tll Skandas bedömnngar, efter de naturlgtvs bygger på ett antal bestämda utsättnngar måste vara kända. Det övrgt alltd svårt beräkna ekonomska utfall ett system sg bl.a. sett påverka männskors etags beteenden beslut. Analysen effekterna vårt slag måste gvetvs också bygga på en mer detaljerad utformnng systemet än den fnns nvarande. Reflektoner 0 0 Ett ndvduellt både den ensklde, sparande nngslvet kompetensutvecklng har delar den offentlga sektorn. I små nvan. Alla ndvder har nte möjlghet spara sn lön. Detta torde kanske fram allt gälla lågnkomsttagare kanske de bäst behöver kompetensutvecklng. Systemslaget h utesluter etag ofta har kortare ekonomskt perspektv än stora etag, kostnader de anställdas långsktga utvecklng ssklt svåra hantera. D skulle synnerhet småetagen gynnas den lastnng det skulle nneba om anställda tog ett större ansvar sn egen kompetensutvecklng. Dessutom det många fall ssklt småetag behöver bättre möjlgheter höja utbldnngs dock nte dem befnner sg utan arbetsmarknaden. En effekt systemet kan vara nsatser "Kompetenslyftet" lk Skanda: Hur mottogs slaget tll k0mpetenssäkrng, Skanda 1996.

61 SOU 1998:77 kap4 61 nande arbetsmarknadssatsnngar kan koncentreras tll dem allra störst behov dem. 0 Småetagsdelegatonen har med ndvduellt övervägt ett system sparande en framtda etagsstart. I en utrednng bör övervägas om det möjlgt eller eftersträvansvt sammana dessa sparformer. Företagares reaktoner tll systemslaget har vart spontana 0 egna allmänt postva. Ett med konto anställd kan komma system ett per bl mycket omfande. Det samtdgt svårt bedöma hur många de anställda skulle komma utnyttja systemet. 4.3 Referensbank Småfetagsdelegatønens slag Småetagsdelegatonen eslår en nforma tonsbank byggs upp omfande referensgvare tll etag erbjuder kompetenstjänster med olka specalserng. Banken ska nnehålla namn på etagare kan ge referenser. Dessa ska kunna användas samband med etagarna köper kompetenstjänster. Bakgrund utformnng Småetagama köper sällan utbldnngs konsulttjänster saknar d ofta rutn på genoma upphandlngar. Erfarenheter från EUprogrammet Växtkraft Mål 4 vsar t.ex. etagarna många fall stöter på problem. De har t.ex. dålg kunskap om hur man praktskt bör gå tllväga upphandlngen, vlka konsulter man bör vända sg tll med offertfrågan vlket prs på tjänster rmlgt. Den hjälp torde fnnas nmast tll hands andra etagare det naturlga nätverket. Detta dock nte alltd tllräcklgt. Med ett systern gynnar ett ökat sparande nvesterngar kompetensutvecklande tjänster tllhandahållna ett prvat utbud kan

62 62 kap.4 SOU 1998:77 det fnnas behov väglednng råd upphandlngsprocessen. Staten bör arbeta skapa effektva kommunkatonsvägar mellan upphandlande etag så dessa på ett enkelt sätt kan utbyta erfarenheter med varandra. Ett sätt göra detta på vore bygga upp en referensbank småetagare med erfarenheter prvata tjänstegvare. Den etagare funderar på upphandla kompetenstjänster skulle slagsvs kunna rnga n tll en nformatonscentral på ett 020 nummer beställa en lsta på tdgare kunder tll tänkta konsulter på kompetenrådet, alternatvt söka nformatonen på Internet. Företagarna skulle på detta sätt kunna komma kontakt med andra etag har erfarenheter just de konsulter de funderar på anlta. Denna kontaktmöjlghet fyller dels en kontrollfunkton men nneb även en möjlghet dskutera den egna problemstuatonen med andra etagare. På så sätt kan etagaren en bättre uppf nng om vad en upphandlng konkret skulle kunna ge. Det bör gvetvs vara frvllgt ngå referensbanken ge referenser.

63 SOU 1998:77 kap IT småetagen l Inlednng För kollektva nyttgheter kräver stora samlade nvesterngar har präglats uttrycket nfrastruktur, varmed ses hamnar, jnvägar, vägar, flygplatser, telebndelser m.m. N många l sg använda ett system Internet ndvduellt har gjort nvesterngarna den utrustnng krävs, då nneb det samlade nätverket på motsvarande sätt en kollektv nyttghet. Investerngens annorlunda karakt har fått motv era begreppet ultrastruktur. N ett sådant nätverk det gäller även telenätet telefon telefaxbndelsema nått en krtsk massa det dyrare stå utan än vara ansluten. Förutsättnngen dock man har råd kom petens utnyttja den nya möjlgheten. Det praktska steget fullt ut använda en enkel persondatorutrustnng ansluten tll telenätet d med tll Internet, större än vad gäller den "självklarande" tele fonen eller telefaxen. Det större etaget möter nga problem skaffa nstallera programvara få ansluten apparatur fungera problemfrtt, nte heller la sg hur man sedan utnyttjar nya program, nfonnatonsbanker, elektronsk post eller Internet. För det llla etaget fnns h demot en barr, en tröskel klva över. Det den kollektva nyttan det dag stora vdet med IT Internet kan motvera ett offentlgt stött program på bred front hjälpa småetagen na IT. Utom hela etagsamheten tjänar på detta, gör uppenbarlgen ITbranschen också det, genom marknaden programvara, nformaton tjänster växer. En spnoffeffekt ännu fler nya etag etableras nom branschen n fonnatonstjänster. 23Vedn, BengtAme: "Myter om I T", Teldok rapport 94, Stockholm 1995.

64 64 kap. 5 SOU 1998: ITkampanj Småfetagsdelegatønens slag Småforetagsdelegatonen ellt projekt genoms nga ungdomar for ITkunskaper. eslår ett naton med hjälp datakun öka de små etagens Bakgrund ITkompetens tenderar bl en faktor delar upp både ndvder etag dem kan nformera sg dra nytta det moderna samhällets möjlgheter dem nte kan det. Utan tllgång tll IT verktyg nformaton kommunkaton blr det allt svårare arbeta ratonellt. Många små etag har ngen användnng datorn sn produkton använder kanske datorn enbart admnstratva uppgfter verksamheten. I vssa kategorer småetag saknar de flesta tllgång tll Internet. Om IT ska vara ntressant etagarna måste de kunna se de har drekt nytta den etaget.

65 SOU 1998:77 kap Va Internet fnns dag många praktska, ekonomska nyttga admnstratva tjänster småetagare, exempelvs bank på Internet möjlghet hämta hem blanketter från myndgheter. Informaton kan tas fram just n man behöver den. Många dagens ungdomar studerande har goda kunskaper nom området Internet data, var v ser dessa grupper väl lämpade medla nformaton kunskaper om IT tll etagen. Dessutom de relatvt bllga anlta. Kontakten mellan högskola nngslv skulle öka arbetslösa skulle komma kontakt med etagen. För alla nformatörer gäller de måste ha goda kunskaper om småetagens verksamhetsvllkor. Förslagets utformnng ITkampanjen bör bedrvas ett natonellt projekt samarbete med etagarnas organsatoner, arbetsfönnedlngen, kommuner nngslv. Landets teleoperatörer andra aktörer på ITområdet bör engageras projektet. Vårt slag går ut på ett stort antal data kunnga studenter arbetslösa besöker småetagare önskar få ntrodukton nstruktoner om hur de kan utnyttja datateknkens möjlgheter. Tonvkten bör läggas på Intemetkunskap. Det naturlgtvs önskvt få med ett stort antal etag projektet. rktmke bör vara mnst etag ska kunna besökas en sta etapp. Det osannolkt alla småetag vll eller behöver ta del kampanjen. En rmlg uppsknng kan vara målgruppen skulle utgöras högst landets småetag, alltså vart ett skulle kunna få ett ntroduktonsbesök under den td kampanjen pågår. Besöken bör ske under heldagar, t.ex. en dag per etag, men även tdfnngen bör anpassas tll respektve etags möjlgheter behov. I samband med efter besöken bör en helpdeskfunkton fnnas tllgänglg den etagare önskar få svar på uppkomna problem. Det vktgt etagaren kan forts hjälp, efter erfarenheterna vsar många annars ger upp n de stöter på problem. Genom erbjuda detta kan användnngen ntresset öka. Det fnns exempel från kommuner landet d man, bl.a. med EUstöd, har startat ITproj ekt går ut på vsa etagen vlken nytta de kan ha IT stka sn effektvtet konkurrenskraft. Dels bstår man etagen deras analys ITbehovet etaget, dels servar man dem med praktska arrangemang, t.ex. en ITverkstad d etagaren kan pröva datorn olka funktoner. Verkstaden kan också fungera Ett

66 1998:77 SOU kap de har sedan frågor med vända sg kan etagarna dt helpdesk utrustnng nvesterat program. egen fnns hos eslagt har v lknande den Exempel på nsatser ovan, blaga 2. Kanada se Connecton Student Sverge Smelnk bl.a. lkheter flera har med studenter utbldnngsnsatser med dén Efter kan det undersöka bör genoms, Smelnkprojektet hur med om man projekten. båda de samordna effekter postva ge Fnanserng beräknas etagsbesök omfande sta ITkampanjens etapp den sta besök. Om kronor 500 dvs. kronor, mljoner kosta 5 per ca kostnaden blr genoms, kampanjen hela väl ca utfaller etappen mellan delas bör staten Fnanserngsansvaret kronor. mljoner 200 Förslaget småetagen. ITbranschen nngslvet genom ITetagen nstruktörsbesöken betalar själva småetagama Ersättnng nstruktörema. handlednngen utbldnngen står med gfter samt småetagamas täckas bör nstruktörema tll ungdomar arbetslösa det medel arbetsmarknadspoltska n kan kampanjen admnstrera Kostnaderna starta deltar. nstruktörer 500 år. Om kronor mljoner 10 högst tll uppskas per två år. på genomas kampanjen kan deltar statlga med fnanseras del tll nsats vktgt Det en en marknaden. utbud på befntlgt med konkurrerar ett medel nte det uppfnng vår kampanj massv tänkt Projektet en vktgt utbud. Det ökat dmed efterfrågan ett stmulera bör en konsultnsatser omfande utan några blr nte besöken teknkens vsa syfte med kunskapsöverng grundläggande etagarna. hos ntresse skapa möjlgheter ett Internets ha torde allt teleoperatörema, fram landet, ITetagen De stora nformatonsden använder etag fler allt nya ntresse ett kan ntäktsöknng framtda Den synnerhet Internet. teknken kunna bör utgöra Internetanvändare antal stort ett nya genereras uppkoppgrats etagen erbjuda exempelvs dem nctament antal utblda eller stort uppett en Internet personer lngar mot gå således bör ntressen prvata Statlga verksamhet. sökande mndre de framtden n plform denna bygga samman etagen.

67 SOU 1998:77 kap Vrtuellt utbldnngscentrum Småetagsdelegatønens slag Småetagsdelegatonen eslår en söksverksamhet med ett vrtuellt utbldnngscentrum, VUC, startar. VUC:s uppgft ska vara med ITstöd söka "utbldnngskunder bl.a. småetag med utgångspunkt från deras behov önskemål söka utbldnngar olka slag andra kunskapskällor. Utbldnngs materalet sammanställs tll skräddarsydda paket kan medlas tll etagen dstansutbldnngar. Bakgrund Nya verktyg arbetsformer utbldnng Dstansutbldnngar olka former ekommer sedan länge dem nte bor d skolan fnns. Studerna bedrvs vanlgen ensklt på hemorten men med gemensamma genomgångar, semnarer prov hos kursanordnaren. För yrkesverksamma ortsbundna personer tll kursorten ofta ett görande hnder. Utbldnngar behöver resorna d ännu högre grad än httlls anpassas tll ndvders vllkor om det lvslånga landet ska fungera praktken. Under ett antal år har olka former dstansöverbryggande teknker prövats underlätta studer utan högskoleorterna. IT erbjuder numera helt nya möjlgheter. Teknken kan användas skapa vrtuella utbldnngsmljöer med hög nteraktvtet mellan lare student studenter emellan. Utbldnngar kan medlas oberoende td rum. Detta specellt vktgt etagare yrkesverk samma. Utvecklngen bredbandsnät, dgtal TV användarvänlga IT programvaror möjlggör dstansutbldnngar tll helt nya målgrupper. Indvder etag kan erbjudas kompetenshöjnng på td plats passar dem, på arbetsplatsen, bostaden vd ett studecenter på hemorten. Trots den snabba teknkutvecklngen dstansutbld

68 1998:77 SOU kap fortlöpande behövs begränsat. Det relatvt fortfarande nngsutbudet pedagogk dstansmetodk utvecklng nom forsknng teknken. utbldnngsnnehåll tll form anpassa aktörer många utbud, Splttrat utbldordnare tll det hör dstansutbldnng anordnare Flertalet dstansversoner erbjuds utbldnngar flesta nngsväsendet. De kursplaner. Det fasta följer kurser eller ordnare program tradtonella erbjuder högskolor unverstet allt fram Hämöskola nvå har Statens gymnasal På dstanskurser. vuxna Hnösand planeras utbud. centrum I ett brett SSVH sand ett gyrnnasehögskolan, dstanslomedel ITstödda utvecklng folkbldnngen. skolan byggts verksamhet kommunal omfande har antal år Under ett en studecentra/lcentra Kommunala dstansutbudet. emot ta upp ske kan Undervsnng dstansstuderande. lokala erbjuder arenor vdeokonferenser, PCbaserade telebldkonferenser, med hjälp potentalen teknska den telefon fax Webteknk, FrstClass, men anpassade otllräcklgt utbldnngarna dålgt ofta utnyttjas genom tll denna. tll hänsyn lten utbudsstyrda ofta tar Dstansutbldnngar de utfrån etag, ndvder hos t.ex. lande faktska behov det starkt varera kan Utbldnngsbehoven ställer. arbetet kr exempel på enstaka fnns utbldnngar. Det relevanta fnna ofta svårt hantverks fortbldnngar tll etag, rktade dstansutbldnngar t.ex. med tllsammans FR drver Rksorgansaton yrken. Företagarnas projekt ntressant utbldnngskonsulter ett unverstet Lnköpngs s.k. metodk utbldnngsprogram utveckla tll syftar mkroetag. Utformnng en söksverksamhet Småenlgt VUC, utbldnngscentrum, vrtuellt Huvuduppgften ett ndvders fånga n slag, etagsdelegatonens gruppers tll utbldnngspaket medla skräddarsy söka, utbldnngsbehov, dessa studerande utbldare med arbeta ska kunna VUC dessa. var begeografska fungera d kan utan befnner sg centret än utbldnngskunders "små" stka samla kan VUC gränsnngar. fnna, måga Efterfrågefokuserng landet. röster runt om ska beställnng enlgt kvaltetsutbldnngar medla ge paketera

69 SOU 1998:77 kap e VUC dess specella profl nod ett utbldnngsnätverk tagens lande arbetet. Câå l ag l e Verksamhetsdén VUC således nventera/sammanställa ut bldnngsbehov på alla nvåer, söka utbldnngsproducenter natonellt nternatonellt, nklusve kunskaps nfonnatonskällor utan nstrument behovsnventerng, dstanspedagogk teknk efter den ordnare utbldnngsorgansatonen. Centret ska vdare sammanvälja/utveckla ställa medla utbldnngspaket samt pröva nventerade behov. Det ska även bdra tll bygga upp kunskap om dstansutbldnng ge råd tll dstansutbldare. Dstansutbldnngar program sammans utfrån nventerade behov. Hela eller delar kurser ur det ordnare kursutbudet men också skräddarsydda kombnatoner kurser, semnarer, nfonna tonsmateral m.m. enlgt beställares önskemål läggs samman tll utbld nngspaket. Materal ska t.ex. kunna sökas hos myndgheter etag omas tll nslag dstansutbldnngar. Kunskapsmateralet övers huvudsaklgen med ITstöd tll deltagarna. Målgruppema utgörs

70 70 kap. 5 SOU 1998:77 ortsbundna, yrkesverksamma, etag, organsatoner ensklda peroberoende lokalserng. soner VUC ska komplettera de dstansutbldnngsprojekt pågår på många håll landet genom svara "kund leverantörssöknng, packnng spedton" med ancerat ITstöd. VUC ska dra nytta den experts redan fnns på olka relevanta områden, t.ex. forsknngs utvecklngsprojekt om dstanslandets metoder teknk samt ntresseorgansatoner, utbldnngsarrangörer m.fl. kan göra behovsanalyser ta fram utbldnngspaketens nnehåll. En vktg uppgft VUC utveckla nstrument anpassa utbld nngspaket tll dentferade behov. V eslår VUC nrättas en treårg söksperod läggs tll en ort väletablerad på landets dstansutbldnngskarta" har en nngslvsstruktur passar göra praktska sök med ta fram medla utbldnngs kunskapspaket tll etag. Fnanserng En söksverksamhet med ett vrtuellt centrum etagens lande kostar totalt uppsknngsvs 30 mljoner kronor. Småetags delegatonens slag statlga medel ssklda nngs regonalpoltska nsatser används fnansera verksamheten. V eslår också Söderhamns kommun, har utmkta praktska utsättnngar sedan länge har ett Väl genomarbetat koncept VUC, får bl lokalserngsort söksverksamheten.

71 SOU 1998:77 kap Rådgvnng tll småetagare Va elektronsk post Småfetagsdelegatønens slag Småetagsdelegatonen eslår databas en bestående frvllga småetagsrådgvare med olka specalstkunskaper byggs upp läggs ut på Internet. Bakgrund utformnng Den undersöknng Småetagsdelegatonen lått göra vsar det fnns ett behov hos etagarna få snabba svar på uppkomna frågor. Ett mndre etag har naturlgen en begränsad egen kompetensmassa, vlket gör etagaren kan behöva söka extern rådgvnng hjälp. Vanlgt man söker råd svar på sna frågor hos andra etagare, snarare än hos de myndgheter organsatoner fnns tllgå. Småetagare skulle va en natonell databas lagd tll Internet kunna få grats rådgvnng frvllga personer med tystnadsplkt. Dessa kan vara egna etagare, personer på högre postoner, pensonerade etagare eller etagsledare med olka expertkunskaper. Det vktgt de har en gedgen kunskap erfarenhet skapa troende denna rådgvnngskanal. De bör kunna "varudeklarera" sg själva sn kompetens de måste vara fra från ntressekonflkter relatvt den rådsökande dennes etag. Den resursnsats krävs ntera en rådgvnngskanal på Internet, gäller sökandet efter lämplga rådgvare samt samla dessa en databas. Detta kräver ett samarbete med olka nätverk etag etagare. Det vktgt etagarorgansatoner, klubbar andra nätverk såväl stora små etag får ett troende tjänsten sprder denna sna kretsar. Va den nforrnatonskanal byggs upp, websda, bör också fnnas länkar tll olka organ nfonnatonsbanker mm, med materal tll stöd småetagare. Efter en etablerng underhållskostnaden obetydlg systemet kan göras så det uppdateras spontant med hjälp rådgvare småetagama själva. Rådgvnngen sker va e post ska vara kostnadsfr småetagama.

72 1998:77 SOU kap d nom bedrvs USA bl.a. fnns ramen lknande Ett system 315 Omkrng Executves. Retred of Corps Servce SCORE deell bass på rådgvnng kostnadsfr erbjuder va epost "c0unselors" eller arbetande Konsulentema småetagare. etablerade tll nya specfk med m.fl. drektörer verkställande etagsägare, pensonerade tll rådgvnngen ntressanta affskunskap. Det branschandra myndgheter utan tllhandahålls nte småetagarna etagare. Reflektoner drva. Den bllgt skulle sksserat, v det projekt vara Ett de fungera projektet få personer vktgaste resursen etags Sådana rådgvare. databasen ngå erbjuder sg tll anslutnng fnns etagsledare, pensonerade mestadels rådgvare, Stockholm. KTH vd högskolorna, vd t.ex. teknopolema antal ett ntresse tllräcklgt fnns Sverge det ett utsätter Förslaget på konsulenter ställa etagare tdgare bland aktva upp gäller, nte detta Om byggas kan så deell bass, systern ett upp. tll konersättnng behövs det Om nctament. ssklt något behövs beräknas kostnaderna måste ställa ska de sulenter upp, från möjlgheter, tänkbara flera fnns Det lämplgt sätt. täckas på ett kostnaderna, står systemet, vdorgansaton svarar en etll denna, va fnanseras reklam öppnas systemet efterfrågar. de nformaton den gft betalar älva tagarna en

73 SOU 1998:77 kap Kompetenshöjnng genom rekryterng 6.1 Akademker småetag Inlednng Httlls har v fram allt berört hur det llla etagets kompetenssörjnng kan ordnas eller köp tjänster genom arrangemang etagarens de anställdas fortbldnng lande. Men det fnns andra möjlgheter höja ett etags kompetensnvå, nämlgen genom etaget nyanställer eller på andra sätt tar n personer redan har den kompetens saknas. I flertalet småetag fnns nga akademker. Oftast beror det på verksamheten nte den karakten den kräver akademsk kompetens. Många de s.k. levebrödsetagen sådana ser övrgt nte ha extra anställda, osett utbldnngsbakgrund. Ibland kan det bero på etagaren själv nte akademker ser en skllnad mellan kulturer han tvekar n. Det känt den anställer ofta vll ha någon med sn egen utbldnngsbakgmnd. Tll detta kommer den många etagare upplevda rsken vd rekryterng, nämlgen anställnng en akademker kommer kosta mer än det ger. Företagaren kan också tveka n problemet hur en akademker ska kunna ntroduceras handledas. Det demot fel generellt hävda småetagssektom nte utgör en arbetsmarknad akademker. NUTEK vsar en sammanställnng peroden det var de mnsta etagen rekryterade den största andelen högskoleutbldade. Dessa småetag koncentrerade tll ett fåtal högteknologska eller kunskapsntensva varu änsteproducerande branscher. Men nte bara dessa, utan även mer tradtonella kategorer tll växtetag behöver mer akademsk kompetens. Samtdgt konstateras bland småetag nom den svenska tllverknngsndustrn har endast

74 1998:77 SOU kap högskolenaturvetenskaplg teknsk eller anställda de En procent teknk ändrad snabbt kan etag många utbldnng. För t.ex. ändrade radkalt nneba marknad produktonsmetoder ny en krävs det plåten", "böja med längre räcker nte Det utsättnngar. konsekvenser bedömnngar stuaton, etagets analyser också görande beslut kan välgrundade efter strateger, vara grad allt högre alltså blr Småetagssektom framtd. hela etagets tdgare suveränt mångfasetterad kompetens ett än beroende mer tllräcklgt. produkt nte hantverkskunnande smart en hög högutbldade saknar småetag de mellan Klyftan flesta De småetagen. utpå skyllas enbart kan nte skolevlden studenter många storetagsnrktade tradton bldnngar karr måner med de bättre etag framtd söker större ett en d. fnnas möjlgheter ut ser de småetag fler öka än högskoleutbldade kan antalet V tror ska det hur dé d vll presentera högteknologska om en bedrvs projekt andra antal nsprerats har V ett genomas. syften. lknande bedrvts eller har Tranee" "SME Exempel september startades unverstet teknska en Luleå Vd Programme". Tranee "SME traneeverksamhet; småetagsanpassad Centrum CENTEK mellan samarbetsprojekt Programmet ett små unverstet teknska samt Luleå affsutvecklng, teknologbaserad Fnanser Västerbotten. Norrbotten etag medelstora Läns Norrbotten Teknkbrostftelsen samt Länsarbetsnämnden, bl.a. med Syftet programmet Västerbotten. Norrbotten styrelsen etag medelstora samt små högskoleutbldade antalet öka också dmed sätt ett Det rekryterngen. med etagen hjälpa båda hos tydema parter. ändra teknker, högskoleutbldade med etaget länkar CENTEK samman har de ett etag Prorterade ekonomer systemvetare. forts akademkem erbjuda problem konkret ser 7,5 sg sträcker över Programmet slutat efter anställnng program. får Deltagaren praktkperoder. teorbåde omfar månader Programmet stor unverstetet. tar från hjälp stöd kontnuerlgt mångsdghet behov. Det specfka etags små tll hänsyn snarare områden med arbetar Deltagaren betonas. specalstkompetens än småetags FoU marknadsng ett ekonomstyrnng, ur faktorer socala vd vkt läggs perspektv. En ekonomskt stor tllväga ska ta småetag hur sg la får Deltagaren nätverk.

75 SOU 1998:77 kap tllvara olka resurser utan det egna etaget. Under programmet deltagaren anställd CENTEK ansvarar lön ersättnngar. Företaget betalar 1050 procent lönen nklusve socala gfter. Exempel 2. Wyutexamnerade etag" Mtthögskolan bedrev under några år början 1990talet ett lknande projekt man kallade "Nngslvspraktk". Detta föll väl ut många studenterna fck fast anställnng efter projektets slut. In hösten 1997 har man utfrån de tdgare erfarenheterna utarbetat ett nytt, ettårgt projekt; "Nyutexamnerade etag". Kren på etagen de utvecklngsbara eträdesvs nte tdgare har akademker anställda. Fnanser projektet etag, kommuner, läns styrelsen, länsarbetsnämnden två EU:s strukturfondsprogram. Exempel 3: Exportsäljare Exportrådet bedrver ett projekt samarbete med kommuner, Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden vssa fall EU:s strukturfonder de kallar "Unga exportsäljare". Syftet stmulera små medelstora etags export med hjälp unga, språkkmnga akade mker samt få arbetslösa akademker ta anställnng utan storstadsregonema. De rekryteras, eträdesvs cvlekonomer cvlngenjörer, arbetar under månader med Exportrådet ansvarg personal traneeorgansaton. Under denna td varvas teor med praktk på ett etag Exportrådet bstår med handlednng. Lönen består KAS, Akassa eller utbldnngsersättnng. sex Exempel 4. Arbetslösa cvlngenjörer marknadsare Två projekt nom ramen arbetslvsutvecklng ALU nterades NUTEK början 1990talet bdra tll teknksprd nng/kompetensutvecklng småetag, öka antalet högutbldade dessa samt öka sysselsättnngen dessa under den rådande lågkonjunkturen. Yrkesgruppema var cvlngenjörer respektve mark nadsare. Projekten föll relatvt väl ut, framallt projektet med arbetslösa cvlngenjörer vsade sg underlätta nyanställnng. Deltagarna nterade processer etaget annars kanske nte skulle ha ägt rum, nämndes exempelvs satsnngar på marknadsng. I utvderngarna även projekten mnskade kulturklyftoma mellan små

76 76 kap. 6 SOU 1998:77 etagare akademker. Svårgheter med projekten var bl.a. tllfredsställa både nngspoltska arbetsmarknadspoltska syften. De även anpassade tll lågkonjunkturperod. Under båda var en projekten bättrades konjunkturen flera dem fått arbete, bröt ALUperoden ta anställnng ett annat etag. 6.2 Akademker på öppet köp Småfetagsdelegatønens slag Småetagsdelegatonen eslår ett natonellt ramkoncept, SME Projekt akademker på öppet köp, utformas bedrvs ntresserade högskolor andra aktörer arbetar na etag högskolor. Projektet ska gå ut på underlätta rekryterngen högskoleutbldade tll småetag göra småe tagssektorn raktvare akademker. Bakgrund Trots det genomts flera ssklda program få n högskole utbldade småetag det fortfarande få nyutexamnerade söker sg tll jobb små medelstora etag, d de skulle komma bl akademkerponjer. V tror det många fall nvanda eställ nngar tradtoner gör småetagen sysselsätter så få högskoleutbldade. Ett sätt göra de nyexamnerade mer ntresserade skulle kunna dem någon form utmanng etaget. vara ge Exportrådets projekt Exportsälj går ut på en akademker får are, utveckla ett etags exportsatsnng dessutom delta raktva kurser Exportrådet ger, exempel på ett sådant upplägg. Många småetagare stter med "déer byrålådan" men saknar td utveckla dem. Det kan också fnnas problem etagets löpande verksamhet ngen har kunnat ta sg td arbeta med lösa.

77 SOU 1998:77 kap Fslagets utformnng En utmanng en nyutexamnerad skulle kunna vara under ett antal månader projektanställd arbeta med tdsmässgt gränsade projekt småetag, eventuellt med handlednng stöd från högskolan eller någon annan ntatvtagare. V tror detta sätt arbeta, relatvt självständgt drva ett projekt eller en ny dé, skulle vara raktvt unga akademker. Den anställde bör få en marknadsmässg lön. Detta bör vara ett fullvdgt alternatv tll andra anställnngar, alltså nte vara ett arbetslöshets program eller sgnalera jobbet har tagts en ssta utväg. "SME Projekt akademker på öppet köp" bör ges stor uppmk samhet studenttdnngar. Utmanngen drva ett eget projekt nom etaget bör lyftas fram, lk de delar en anställnng ett mndre etag med, bl.a. större ansvarråden, bredare perspektv en mer betydande roll etaget. Det bör vara möjlgt två eller fler småetag med arbetsuppgfter kan sammanas tll en gemenuppgft, "dela på" en akademker. sam Deltagande etag bör ha en utvecklngspotental. Det bör nte krävas etaget det ska erbjuda fast anställnng n projekttden slut. De etag vsar ett sådant ntresse bör dock prorteras. En enklare varant En enkel möjlghet etag pröva "akademker på öppet köp" ta emot studenter praktkanter. Småetag bör högre grad än vad sker erbjuda praktkplatser examensuppgfter hög skolestuderande. Efter många studenter måste söka med ljus lykta efter t.ex. praktkplatser produktonsmljö oblgatorsk vssa Cvlngenjörsprogram, bör det vara lätt etag fnna teknologer vll ha arbete under en kort perod. Det bör nte vara några svårgheter högskolan etagen htta praktska samarbetsformer praktkfönnedlng. Det bör kunna vara möjlgt två eller fler småetag på en ort gå samman om formulera en praktkuppgft handleda praktkanten. Om det ensklda etaget har svårt dela tllräcklg handledarkapactet, bör högskolan /eller ett nätverk etag kunna bstå med hela eller delar handledarnsatsen.

78 1998:77 SOU kap Kommentarer kan köp" på akademker Projekt öppet "SME projekt V ett ser problem: flera på lösnngar ge kan vlden akademska den småetag mellan Avståndet mnska. kan akademker anställa etag ltet hos Benägenheten ett öka. arbetskraft. välutbldad behålla kan Regonen genomas. kan fullföljts skulle ha nte Idéer annars arbetsuppgfter olka tllfälle pröva får Nyexamnerade yrkeskarr. sn början

79 SOU 1998:77 kap Fler synpunkter på extem kompetens Småetagsdelegatønens slag Småetagsdelegatonen eslår en onestop shop på Internet enkelt kan lotsa småetagare tll nformaton om var hur extern kompetens kan engageras. Informatonen bör om möjlgt nlvas något befntlga nformatonssystem småetag, så nya arrangemang undvks. 1 Mentorskap Bakgrund Många småetagare överbelastade med arbete känner sg ensamma med sna problem. Då kan en utomståendes råd väglednng vara ett stort stöd ett sätt perspektv på sn verksamhet. småetagare använder gna externa kontakter samtalspartners, bollplank, rådgvare, problemlösare m.m. Ofta det bankkontakten, revsorn, en tjänsteman på kommunens nngslvs sekretarat eller lknande utgör den externa kontaktpersonen. Det vktgaste etagaren htta någon kan ge råd eller kan tpsa om vart etagaren ska vända sg få hjälp, kunna dskutera sna etagets problem med någon engagerad, kunng na tll hands. Personen den relaton man har byggt upp ofta vktgare än personens offcella funkton. Man vänder sg tll den person man känner har bra kontakt med sedan tdgare. Som framgår bl.a. etagsntervjuerna över

80 80 kap. 7 SOU l 998:77 huvud taget de personlga kontakter nätverk etagaren känner sg hemtam med, vktga stöd nformella nformatons kunskapskällor. Mentorer samtalspartners rådgvare en mer eller mndre organserad form. Genom en mentor kan etaget n ny kunskap hjälp undvka msstag fallgropar. Vad en mentor Mentorer högskolan fnns nom många olka områden, t.ex. drotten, sjukvården, nngslvet. 0 En mentor en med tystnadsplkt. oberoende objektv dskussonspartner 0 En mentor har vanlgtvs nga eller låga väntnngar om ekonomsk ersättnng. 0 En mentor kan dela med sg sn kompetens, sna erfareneter stt kontaktnät. 0 etaga En mentor fungerar stöd bollplank, både ren personlgen dennes yrkesroll. 0 ha Alla kan mentor. en Det fnns fler delar med denna form externa samtalspartners: o Företagaren får skräddarsydd hjälp. 0 Företagaren utvecklas sn roll. o Företaget behöver nte anställa någon. o får tllgång tll kontaktnät. Företaget en annan persons 0 Det ett bllgt alternatv. Vlken form extern kompetens passar det ensklda fallet beror på etagets stuaton behov. En mentor ger både ett professonellt ett personlgt stöd tll etagaren. Många gånger kan mentors

81 SOU 1998:77 kap formen vara ett steg på vägen n ett eventuellt styrelseuppdrag. En ckejurdsk kontakt ger etaget möjlghet "testa" mentoms personlghet kompetens. Den potentella styrelseledamoten får på samma sätt ta ställnng tll ha en bndande ansvarspost etaget. Det fnns specellt småetagare olka mentorsprogram anordnas nätverk runt om Sverge. Programmen brukar sträcka sg över ca ett år. Under detta år ställs ofta kr på mentor adept träffas under ett vsst antal tmmar. Kostnaden varerar mellan olka program. En mentor nte ett grats substtut en konsult. Prncpen dock en mentor nte ska ta betalt. Mentom ut nga uppgfter utan stödjer etagaren hans eget arbete. Vanlgtvs tas en lten gft ut admnstraton utlägg vd semnarer dylkt. Mentoms vnst lgger stället få hjälpa en annan etagare utvecklas själv utvecklas ta del denne etagares erfarenheter. genom Slutsatser Mentorer nngslvet. fnns redan nom många olka områden samhället, bl.a. Mentorssystemet väl utvecklat det fnns nget skål Småetagsdelegatonen eslå något annorlunda system småetagssfáren än det redan exsterar. Demot har v kunnat se den etagare vll ha en mentor, nte alltd vet hur man ska tllväga få tag på någon passar. Vårt slag de exsterande mentorsnätverken små etagare presenteras den databas med etagsrådgvare v redan berört sntt 5.4. Alternatvt kan nätverken presenteras Smelnk se blaga Kompetens genom styrelser Småetag styrelsearbete Många småetag bedrver nget aktvt styrelsearbete. Det nte heller många använder sg externa ledamöter styrelsen. Det fnns dock många delar ett aktvt styrelsearbete externa ledamöter kan ge.

82 82 kap. 7 SOU1998:77 Stöd tll VD:n Utökat kontaktnät Tlld kompetens etaget Intatv tll långsktg planerng Kraftfulla kvalfcerade beslut En styrelseledamot har framallt en professonell relaton tll eaget. Skllnaden mot en mentor styrelseledamoten nte bara råd gvande utan också med far beslut. Efter denne har ett personlgt ansvar trolgen engagemanget etagets verksamhet också större än hos en mentor. En styrelseledamot tar ut ett arvode. Prset en styrelseledamot gvetvs kopplat tll hur stor td rsk man lägger ned etaget. rktmke en styrelseledamot ett mndre etag kronor per år. En styrelseordande tar något mer. Ett 000

83 SOU l998:77 kap Ett etags styrelse kan n helst ta n en eller flera rådgvare styrelsen form adjungerade ledamöter. En adjungerad styrelse ledamot har nte något jurdskt ansvar nte heller rösträtt styrel sen. Att låta en utomstående delta styrelsemöten kan vara ett bra sätt få n eftertraktad kunskap erfarenheter. Det kan också vara ett sta steg tll en fast plats styrelsen. Alternatva styrelseførmer Hur fnna lämplga styrelseledamöter StyrelseAkademen en deell enng fnns på olka håll Sverge arbetar utveckla styrelsearbetet mndre medelstora etag. StyrelseAkademen har byggt upp en "bank" kanddater tll styrelseuppdrag kan genom en matchnng ta fram ett antal passande kanddater det ensklda etaget. Förenngen anordnar även utbldnngar styrelsearbete. Lknande tjänster dem StyrelseAkademen erbjuder fnns också hos ALMI Företagspartner. Företagare kan ta del andras råd erfarenheter styrelselknande arbetsformer men utan behöva följa en legal styrelses beslut. Det kan ske om etagaren ngår en "altematv styrelse". Detta nneb å andra sdan etagaren nte kan ställa lka höga kr på den "alternatva styrelsens" engagemang, efter deltagarna d saknar personlgt ansvar etaget. En skuggstyrelse kan bldas en grupp etag går samman tllsammans dskutera respektve etags problem knäck frågor utan styrelsen organserad enlgt aktebolagslagen. En skuggstyrelse har alltså, lk en mentor, nget laglgt ansvar de råd ges det fnns heller nga jurdska kr på etaget ska följa skuggstyrelsens råd. Kommentarer På samma sätt n det gäller nformaton tll småetag om mentorer bör det fnnas en enkelt tllgänglg nforrnatonsväg den etagare ntresserad engagera en extern person styrelseledamot. Uppgfter om hur man ska gå tllväga fnna lämplga personer bör kunna sökas på datanätet va enkla ledord. Som etagare ska man nte sta momentet behöva känna tll namnen på de nsttutoner har den efterfrågade nformatonen kun

84 84 kap. 7 SOU1998:77 skapema. Med verktyg IT Internet bör det vara möjlgt bygga kunskaps nformatonssystem småetagare på det sättet, men det utsätter kan använda verktygen. naturlgtvs etagarna har tllgång tll

85 SOU 1998:77 kap Avslutande kommentarer entreprenörskapsetagen deras vllkor. Insttutet Småetagen fokus mångas ntresse. Många offentlga ut rednngar har genom årens lopp lagt betänkanden slag på små etagrådet. Åtskllga forsknngsprojekt uppmksammar små bldnng lande småetag temat ett fokuserngen återkommer gång på gång frågan hur arbetsstuaton problem ska kunna lösas så 20tal etagens fler projekt. etag Trots specella etableras vsar hos många nsttutoner trötta på det "bättre vetande" de bland möter konsulter olka skepnader. Utgångspunkten kontakterna måste vara etagets behov, nte konsultens ambton. De etagare vana arbeta med konsulter en akademsk kultur, har sällan problem med hantera välja rätt högskolans utbud eller bland de konsulttjänster erbjuds dem. Många andra känner sg så främmande högskolan konsultbranschen de aldrg skulle drömma om I delegatonens kontakter söka kompetenshjälp den mljön. småetagsforsknng, ESBRI, har sammanställt en katalog över ca 140 aktuella svenska forsknngsprojekt med småetagsnrktnng. Ut de befntlga etagens tllväxtpotental tas tllvara. Småetagama deras anställda behöver andra männskor samhället varva arbete utbldnng hålla sn allmänna kom petens ntakt. Men behovet utbldnng betydelsen kurser semnarer över generella teman tränger sg på mycket mera sällan än behovet praktsk kunskap kompetens lösa vardagsarbetets problem. Företagarna älva anser utbudet utbldnngar kom petenstjänster rktade tll dem ofta allt teoretserande allmänt hållna. Det kan vara vktga nslag den långsktga kompetens utvecklngen men passar sällan de mer kortsktga stuatonsbundna kompetensproblem de flesta småetagare också har. Småetagsdelegatonens ntervjuer samtal med etagare uppger etagarna själva de fram allt har troende de resurspersoner drekt kontnuerlgt engagerade deras etag. Det kan vara banktjänstemannen, kom munens nngslvsselcreterare eller en annan etagare, ns de etagsspecfka hållandena fnns na tll hands. Som komplement tll högskolans konsultemas utbud frågar etagarna

86 86 kap. 8 SOU 1998:77 efter skräddarsydda kompetensnsatser drekt användbara deras etag. Kunskapsmateralet kan fnnas hos andra etag, eget myndgheter organsatoner vd sdan om det ordnare utbldnngs väsendet men behöver anpassas kunna tllämpas på det ensklda etagets stuaton. Många etagare klagar över det svårt överblcka all nformaton berör dem. Mängden nformaton erbjudanden nger dem lätt känslan de mssar goda möjlgheter. Det svårt ursklja det relevant dem älva. Det vktgt etagarna enkelt kan komma åt det kunskapmateral den nformaton de faktskt betjänta. Nya system hjälpmedel bör så långt möjlgt bygga på sådana lösnngar etagarna redan trogna med uppskar nte lägga tll fler varanter ytterlgare späder på oöverskådlgheten. Arrangemang med onestopshops på ITnätet fyssk bemkelse på den egna orten ett sätt ge småetagare bättre servce ge dem chans tll större oberoende. De ntervjuade småetagamas krtk mot den samhällsstödda organsatonen kompetenstjänster enlgt vår uppfnng så allvarlg det kan fnnas skäl överväga en översyn analys den offentlga konsultorgansatonen på kompetenrådet. De omdömen om t.ex. ALMI kommt fram tll Småetagsdelegatonen h, men också anslutnng tll andra frågor än kompetenssörjnngen dskuterats, delvs motstrdga. Bl.a. detta har anlett oss beröra några aspekter på organsatonen på småetagrådet helhet delegatonens sammanfande slutrapport.

87 SOU 1998:77 Blaga 1 87 Småetagares syn på kompetens sörjnng underlag tll sntt 2 Intervj umall Intervjuerna har vart kvaltatv art underlaget har endast utgjort en grundstruktur dessa. Dskussonerna har fokuserat mer eller mndre på vssa områden beroende på deltagande etag. 0 Bakgrundsfakta verksamhet antal anställda etagets ålder etagarens bakgrund 0 Företagets exportverksamhet nuvarande / blvande hur länge marknader välplanerat / ad hoc extern hjälp/ stöd rekryterng 0 Hnder, trösklar, behov främsta problemen brst på kunskap/kompetens nskt om kompetensbehov alt. "leamng by dong" behov nfonnaton, rådgvnng /eller konsultstöd vlken kunskap / kompetens kan överas fnns ett utbud efterfrågad kunskap / kompetens

88 88 Blaga 1 SOU 1998:77 0 Drvkrafter vad har underlättat stöd / bdrag från andras erfarenheter/ nätverk semnarer rekryterng vem framgångsexempel 0 Stödsystemet kontakt med stödorgansatoner kännedom om utbudet syn på stödsystem troende onestopshop / exportcentra 0 Utbud +/ kompetenscheckar nätverk mentorer / extern styrelseledamot exportchef/exportsäljare hyra exportsäljresor hjälp från studenter semnarer kurser

89 SOU 1998:77 Blaga 1 89 Samtal ntervjuer: Berggren Tom, Lars Webull AB Bemtorp Anders, Exportrådet Eneroth Johan, Kulan Studentkompetens Grandelus Lennart, Exportrådet Green Ingegerd, IUC Gnosjö Hjalmarsson Höglund Karlsson Bo, Hasse, Dan, Exportrådet Eurofutures Exportrådet Lennerlöf Frda, EU Programkontoret Lljemark Thomas, NUTEK Lndqvst Mara, TemaPlan Lnger Anders, Vsonsfabrken Löwstedt EvaLotta, NUTEK Nordkvst, Ivar, Länsstyrelsen, Stockholm Petterson Erk, ALMI Premler Therese, Exportrådet Berln Ramström Retberger Dck, Göran, Ramström TemaPlan Sandberg Lennart, NUTEK Sjöberg Göran, Exportrådet Ström Monka, NUTEK Fondelus Sörbom Peter, Länsstyrelsen Stockholm Webull Göran, Lars Wessglas Peter, Accreta Wklund Pa, France Webull AB Internatonal Wllermark Bo, IUC Gnosjö Östlund Chrster, Rksorgansaton Företagarnas

90

91 SOU 1998:77 Blaga 2 91 Student Connecton Kanada I Kanada har nngsdepartementet tagt en aktv roll öka Intemetanvändnngen de små etagen. Man har bl.a. etablerat en småetagsanpassad webplats Strategs. Vdare pågår ett program nneb ca studenter besöker omkrng etag under tre rar åren ntroducera etag nforma tonsteknk få gång en användnng Internet. Studenterna får st en utbldnng under fyra dagar. Besöken på etagen sker sedan under tre dagar per etag. Under dessa dagar betalar etagen ca 500 kronor per dag. Projektet stöds unverstetens samarbetsorgansaton flera andra organsatoner. Dessutom etag Mcrosoft Netscape nblandade. Dessa bdrar med Internet, mjukvara browser m.m. får användas grats. Smelnk Smelnk ett svenskt ntatv vsar många kanadensska etagsnätverket. Projektet fnanseras lkheter tll största med det delen Knut Alce Wallenbergs stftelse. Smelnk också namnet på en webplats små medelstora etag. Webplatsen kan sägas vara ett nformatonstorg en plats med samlad nformaton ntresse målgruppen. Tanken etagarna med hjälp detta konkreta exempel ska se nyttan med Internet dessutom enkelt kunna söka relevant nformaton på en plats. Under maren 1997 bedrevs Smelnk plotprojekt fem län, nämlgen Jönköpngs, Stockholms, Jämtlands, Västernorrlands Västerbottens län. Studenter besökte omkrng 450 små medelstora etag under halvdagar utblda nformera om Internet Smelnk. Utbldnngen utgck från Smelnks websda men anpassades efter respektve etags kunskaper specella ntressen. Under hösten 1997 har stftelsen beslutat om en tvåårsperod skjuta tll mer pengar tll projektet, så det kan utvdgas. De olka unversteten högskolorna runt om landet kommer engageras få möjlg het lägga upp proj ektnsatsema efter egna utsättnngar. Smelnk ett ntressant projekt, men det dröjer nnan projektet har nått ut tll flertalet små medelstora etagen, efter dessa utgör

92 92 Blaga 2 SOU 1998:77 en oerhört stor grupp. Det fnns alltså utrymme behov fler projekt nom det vktga ITområdet nå ut på bred front. Det behövs också mer grundläggande nformaton utbldnng många etagen, nnan de mogna det stadum d Smelnkutbldnng kan ta vd.

93 SOU 1998:77 Blaga 3 93 Källtecknng Ltteratur: ALMI Årsredovsnng 1996 Ernst Young; Huvudrapport: Växtkraft Mål 4 Adapt, 1997 ESOrapport; F öretagsstödet: Vad kostar det egentlgen, Ds 1995: 14 Eureka Marknadsfakta; Smâetagarnas på samspelet med syn myndgheter kommuner: Sökandet efter nformaton, november 1997 "Året Exportrådet, gck", 1996 Holzhausen, Jan; Kunskapscentra utvecklng små etag, Arbetslvsfonden 1995 Kompetens kaptal: statlgt stöd tll etag, om Betänkande från Företagsstödsutrednngen, SOU 1996:69 Långtdsutrednngen 1995, SOU 1995:4 Länsstyrelsen Norrbottens län; Småetag: Vllkor verklghet, Norrbottens län 1996

94 1998:77 SOU Blaga 3 94 Ett småetagspoltska nsatser: ssklda Behovet NUTEK; Vad småetagspoltk statlg dskussonsnlägg strateger om 1992:46 samhället, R vll ha småetag prvata processanalys En ett Mentorprojekt Export: NUTEK; län, R Stockholms småetag nternatonalserngsprojekt 1997:78 Årsredovsnng 1995/96 NUTEK deras Småetagen vänner: Lll; Norln, Inga Dck Ramström, 1997:02 län, Stockholms Länsstyrelsen nätverk, Stödmönster Nngsexportråd, seende Sverges budgetåret 1998 Rktlnjer handelsdepartementet tll kompe EUstöd Mål Växtkraft 4. Programkontoret; Svenska EU 1996 etag, tensutvecklng , Teldok samt IT, rapport Myter BengtArne, Vedn, om , Teldok teknken, valbara rapport Den

95 SOU 1998:77 Delegatonen 95 Småetagsdelegatonen Ordande: Kommunalrådet Mats Johansson, Karlskrona kommun Ledamöter: Verkst. drektören Gunlla Almgren, REGAB Reglerarmatur Bankdrektören Erlng Bergkvst, AB Industrkredt Förbundsordanden Gunnar Erlandsson, SEKO Personalchefen Camlle Forslund, Keylne Städ Konsult AB Drektören Sune Halvarsson, NUTEK Drektören Stna Hubendck, Källsk Konsult AB Verkst. drektören PerOlof Jönsson, Kooperatva Insttutet Drektören Jan Krylbom, Industrbundet Verkst. drektören Gunnel Mohme, Tjänstebundet Generaldrektören Antra Steen, Rksskeverket TekrLdr. BengtAme Vedn, Ruben Rausngs Fond Köpmannen Brgtta Ytterström, ICA Ånge AB Experter: Departementsselcreteraren Mats Fagerlund, Nngs handelsdepartementet Departementsrådet Yvonne Fredrksson, Nngs handelsdepartementet Lantbrukaren Magnus Johansson, Bleckenstad, Departementsrådet Staffan Sandström Nngs handelsdepartementet Departementsrådet Charlotte Zackar, Nngs handelsdepartementet Mjölby Sekretarat: Huvudsekreterare Björn Jansson, Småetagsdelegatonen Btr. sekreterare Martn Hammarström, Småetagsdelegatonen Sekreterare Lena Noreland, Småetagsdelegatonen Sekreterare Sven Sjögren, Småetagsdelegatonen Assstent Kerstn Svensson, Småetagsdelegatonen

96 Statens offentlga utrednngar 1998 Kronologsk tecknng Omstrukturerngarbesknng. F årslagom mmuntetprvleger vssa Tänderhelalvet fall enöversyn. UD.. nytt ersättnngssystemfor vuxentandvård. 30. Utlandsstyrkan. Fö. Välfdensgenusanskte. A. 31.Detgällerlvet. Stödvårdtll barn Män passaralltd Nvå organsatonsspecñka ungdomarmedpsykskaproblem. + Blaga. processer medexempelfrånhandeln. A. 32.Rättssäkerhet, vårdbehov samhällsskyddvd Vårtlv kön.klek,ekonomskaresurser psykatrsktvångsvård. maktdskurser.a. 33.Hstora,ekonomforsknng. Ty maktendn Mytenomdetratonella Femrapporteromdrott. ln. arbetslvetdetjämställdasverge. A. 34.Företagaremedrestarbetsformåga. Översynrörelsetllsynsreglerfor kollektva 35.Förordnnga.rtllmljöbalken. + Blagor. M. säkrngar. F 36.1dentñerng denttet dgtalamljöer Alkoholreklam.Marknadsng alkoholdrycker Referatfrånenhearngden12november1997. Systembolagets produkturval. S. ITkommssonensrapport4/98.K. Integrtet Effektvtet skebrott.f. 37.Denframtdaarbetsskadeforsäkrngen. l0.campusfor konst.u. 38.Vadfårv for pengarna Resultatstymng 11.Frståendeutbldnngarmedstatlgtllsyn statsbdragtll vssaorgansatonernomdetsocala nomolkaområden.u. området. 12. Självdeklaratonkontrolluppgñer 39.Detfnsksvenskagränsälvssamarbetet. M. enkladefaranden. F. 40.BROTTSOFFER 13.Säkrare kemkalehanterng. Fö Vad hargjorts Vad börgöras Ju. 14.Epengarnngsråttslgafrågor. F. 41.Läkemedelsnformaton alla. 15.Grönanyckeltal Indkatorer ettekologskt 42.Försvarsmaktsgemensam utbldnngfor hållbartsamhälle. M. framtdakr. Fö. 16.Når åskterblr handlng.enkunskapsöverskt om 43.HurskallSvergemåbättre bemötande personermedfunktonshnder. stastegetmot natonellafolkhälål. S. 17.Sa.rnordnngdgtalmarksändTV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstftnng. Ju. l8.engräns enmyndghet F. 45.Sotnng framtden.fö. l9.lt regonalutvecklng. 460m buggnngandrahemlgatvångsmedel.ju. 120exempelfrånSvergeslån. K. 47.Bulvanerannat. Ju. 20.ITk0mmsonenshearngomnfrastrukturen 48.Kontrollerad frågas fordgtalameder. Andrakammarsalen, ntervjuermedpersonermedfunktonshnder. S. Rksdagen K. 49.Konsekvenser taxfreesäljnngenvecklas 21.ProblemmednbäddadesystemnforZOOOskftet. nomeu.k. HearnganordnadIT kommssonen 50.De39stegen. Läkemedelsutrednngar under samverkanmedlndustrbundetstatskontoret 1900taletannatunderlagsmateral tll K. Läkemedelvård handel,sou1998:28. ü.försäkrngsgarant. 51.Vuxenutbldnnglvslångtlande. Ettgarantsystem forsäkrngsersättnngar. F. Stuatonenn understaåretmed B. Statenexportfnanserngen. N. kunskapslyftet. U. 24.Fskeradmnstratonen etteuperspektv. 52.Utstatonerng arbetstagare.a. Översynñskeradmnstratonen m.m. Jo. 53.Tara möjlgheterna Östersjöregonen. N. 25.Tre städer. Enstorstadspoltk helalandet. 54.HuroffensvITanvändnngkanskapatllväxt + 4 st blagor. for mndreetag. Ett rådslaganordnat 26. FrånhembrånttllMaraklnken. ITkommssonen uppdragkommunkatons faktaom ungdomarsvartsprt. S. departementet, Nngshandelsdepartementet 27.Nyalednngsreglerfor bankaktebolag lndustrforbundet. säkrngsbolag. F. Rotundan, Rosenbad K. 28. Läkemedel vårdhandel.omensäker, flexbel 55.Demokratnsräckvdd.Dokumentatonfrånett samordnadlåkemedelsforsörjnng. semnarum. Demokratutrednngens skrñsere.sb.

97 Statens offentlga utrednngar 1998 Kronologsk tecknng 56.Avdrag ökadelevnadskostnadervd tjänsteresa tllfällgt arbete.f 57.DUKOMDstansutbldnngskommttén. Utvderng dstansutbldnngsprojektmed ITstöd.U. 58.ITnatonalstaten. Fyraframtdsscenarer. ITkommssonensrapport6/98.K. 59.Räddnngstjänsten Sverge RäddaSkydda.Fö. 60.KrngHallandsåsen.M. 61.LvsmedelstllsynSverge.Jo. ézkampanjmedkunskaperkänslor.om kämfallröstnngen Malåkommun1997.M. 63. Engodaff MotalaJoumalstemasslöjanden läsarnasetk. Demokratutrednngenskrñsere.SB. 64.Bättremertllgånglgnformaton. Småetagsdelegatonens rapport2. N. 65.Nyatder, nyautsättnngar... ITkommssonensrapport8/98.K. 66. FUNKIS funktonshndradelever skolan.u. 67.Socalgñslagen.S. 68.Kunskapslåget knfallrådet1998.m. 69. Lämplghetsprövnngpersonalnom skoleverksamhet, skolaskolbarnomsorg.u. 70.Skolan, IT detlvslångalandet. Hearnganordnad Utbldnngsdepartementet ITkommssonen,Rosenbad , ITkomrnmssonens rapport7/98.k. 71. Denkommunalarevsonen ettdemokratskt kontrollnstrumentin. 72 Kommunalañnanstörbund.F. 73.OrgansatonerMångfaldIntegraton Ettframtda system statsbdragtll nvandrarnas rksorgansatonermfl.in. 74. Styrnngen polsen.ju. 75. Djurtörsök. Jo." 76.Idrottmoton lvet. Statensstödtll drottsrörelsenñluftslvets organsatoner.in. T7. Kompetens småetag. Småtöretagsdelegatonens rapport N.

98 Statens offentlga utrednngar 1998 Systematsk tecknng Statsrådsberednngen Läkemedelsnformaton alla. 41 Hur skallsvergemåbättre Demokratnsräckvdd.Dokumentatonfrånett stastegetmotnatonellafolkhälål.43 semnarum. Demokratutrednngens skrftsere.55 Kontrolleradfrågas Engodaff Motala.Joumalstemasslöjanden ntervjuer medpersonermedfunktonshnder.48 läsarnasetk.demokratutrednngens skrñsere.63 De39stegen. Läkemedelsutrednngar under Justtedepartementet 1900taletannatunderlagsmateral tll Läkemedel Lvårdhandel,SOU1998:28.50 BROTISOFFER Socalgñslagen. 67 Vad hargjorts Vad börgöras 40 Ensamladvapenlagstñnng.44 Kommunkatonsdepartementet Ombuggnngandrahemlgatvångsmedel.46 IT regonalutvecklng. Bulvanerannat exempelfrånSvergeslän.19 Styrnngenpolsen.74 ltkommsonenshearngomnfrastrukturen Utrkesdepa rtementet dgtalameder.andrakammarsalen, Rksdagen årslagommmuntetprvleger vssafall Problemmednbäddadesystemnfor2000skñet. enöversyn.29 Hearnganordnad IT kommssonen samverkanmedlndustrbundet Statskontoret Försva rsde artementet 19971l4.2l Säkrarekemkale anterng.13 Identferngdenttet dgtalamljöer. Utlandsstyrkan.3 0 Referatfrånenhearngden12november1997. Försvarsmaktsgemensarn utbldnng ITkommssonensrapport4/98.36 framtdakr.42 Konsekvenser Sotnng framtden.45 taxfreesäljnngenvecklas nomeu.49 Räddnngstjänsten Sverge Hur offensvitanvändnngkanskapatllväxt RäddaSkydda.59 mndreetag. Ett rådslaganordnat Socaldepartementet ITkommssonenpåuppdragKommunkatonsdepartementet, Nngshandelsdepartementet Tänderhelalvet Industrbundet.Rotundan,Rosenbad19971 l nytt ersättnngssystem vuxentandvård.2 54 Alkoholreklam. Marknadsngalkoholdrycker lt natonalstaten.fyrafrarntdsscenarer. Systembolagets produkturval.8 ITkommssonens rapport6/98.58 Nåskterblr handlng. Enkunskapsöverskt om Nya tder, nyautsättnngar... bemötandepersonermedfunktonshnder. 16 ITkommssonens rapport8/98.65 Tre städer.enstorstadspoltk helalandet. Skolan, IT detlvslångalandet. + 4stblagor.25 Hearnganordnad Utbldnngsdepartementet Frånhembräntll Maraklnken. Tkommssonen,Rosenbad , faktaomungdomarsvartsprt.26 ITkommmssonens rapport7/98.k. 70 Läkemedel vårdhandel.omensäker,flexbel samordnadläkemedelsforsörjnng. 28 Fnansdepartementet Detgällerlvet. Stödvårdtll barn Omstrukturerngar besknng.i ungdomar medpsykskaproblem. + Blaga.31 Översynrörelsetllsynsregler kollektva Rättssäkerhet, vårdbehov samhällsskyddvd säkrngar.7 psykatrsktvångsvård.32 Integrtet Effektvtet Skebrott. 9 Företagaremedrestarbetsfönnåga. 34 Självdeklaratonkontrolluppgñer Denframtdaarbetsskadesäkrngen. 37 enkladefaranden. 12 Vad får v for pengarna Resultatstymng Epengarnngsrättslgafrågor.14 statsbdragtll vssaorgansatonernomdetsocala Engräns enmyndghet 18 området.38 Försäkrngsgarant.

99 Statens offentlga utrednngar 1998 Systematsk tecknng Ettgarantsystemfor forsäkrngsersättnngar. 22 In rkesdepartementet Nya lednngsreglerfor bankaktebolag säkrngsbolag. 27 Hstora,ekonomforsknng. Fem Avdrag ökadelevnadskostnader rapporteromdrott.33 vd tjänsteresa Denkommunala tllfällgt 56 revsonen ettdemokratskt Kommunalafnansforbund. 72 kontrollnstrument.7 l OrgansatonerMångfaldIntegraton Ett framtda system statsbdragtll nvandrarnas Utbldnngsdepartementet rksorgansatonermfl.73 Campus konst10 Idrott moton for lvet. Staten stödtll drotts Frståendeutbldnngarmedstatlgtllsyn rörelsenfrluftslvets organsatoner.76 nomolkaomráden.1 l Vuxenutbldnnglvslångtlande. Mljödepartementet Stuatonennfor understaåretmed Grönanyckeltal kunskapslyftet.51 á Indkatorerfor ettekologskthållbart samhälle.15 DUKOMDstansutbldnngskommttén. Förordnngar Utvderng +Blagor.35 dstansutbldnngsprojektmed Det fmsksvenska ITstöd.57 gränsälvssamarbetet. 39 Krng funktonshndrade Hallandsåsen.60 FUNKIS elever skolan.66 Lämplghetsprövnng personalnom Kampanjmedkunskaperkänslor.Om skoleverksamhet, kämfallröstnngen Malåkommun skolaskolbamomsorg.69 Kunskapslägetpåkämfallrådet l Jordbruksdepartementet Fskeradmnstratonen etteuperspektv. Översynñskeradmnsuatonen m.m. 24 LvsmedelstllsynSverge.6 l Djurforsök.75 Arbetsma rknadsdepartementet välfdensgenusanskte. 3 Mänpassaralltd Nvá organsatonsspecfka processer medexempelfrånhandeln.4 Vårtlv kön.klek,ekonomskaresurser maktdskurser.5 Ty makten dn Myten det, om ratonella arbetslvetdetjämställdasverge.6 Utstatonerngarbetstagare. 52 Kulturdepartementet Samordnng dgtalmarksändtv. 17 Nä rngs handelsdepartementet Statenexportfmanserngen. 23 Ta vara möjlgheterna Östersjöregonen. 53 Bättremertllgänglgnformaton. Smäforetagsdelegatonens rapport2. 64 Kompetenssmåetag. Småforetagsdelegatonens rapport 77 Regelforenklngforframtden.

100

101

102

103

104 ISBN ISSN037525OX POSTADRILNS: STOCKHOLM FAX Tll.EFN:o869o EPovr: Fkrrzn NIF.RNETBOKHANDEI,: