MÄLARENS MONTESSORIFÖRSKOLA PÄRLAN

Transkript

1 MÄLARENS MONTESSORIFÖRSKOLA PÄRLAN VERKSAMHETSBESKRIVELSE MÄLARENS MONTESSORIFÖRSKOLA PÄRLAN, PRÄSTÄNGSVÄGEN 1 D SIGTUNA Telefon: info@sigtunaparlan.se rigmor@sigtunaparlan.se 1

2 Innehåll INLEDNING... 4 ORGANISATION... 4 BARNGRUPPERNAS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING... 4 PERSONALENS UTBILDNINGSNIVÅ... 5 LOKALERNA... 5 UTEMILJÖN... 5 VERKSAMHETSIDE... 6 FÖRSKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG... 6 FÖRSKOLECHEFEN SOM LEDARE AV DEN DAGLIGA VERKSAMHETEN... 7 DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN BYGGER PÅ FÖLJANDE... 7 HEMMET... 8 MEDARBETARE... 8 EKONOMI... 9 MONTESSORIPEDAGOGIKEN, SAMT HUR DEN ÄR SAMSTÄMND MED LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLAN OCH ANDRA STYRDOKUMENT... 9 MONTESSORIMATERIALET BARNGRUPPEN LÄRARNA NORMER OCH VÄRDEN Vår målsättning Metod Dokumentation Uppföljning/Utvärdering UTVECKLING OCH LÄRANDE Vår målsättning Metod Dokumentation Uppföljning/Utvärdering BARNENS ARBETE Det praktiska materialet Det sensoriska materialet Språkmaterialet Matematikmaterialet Det kulturella materialet Traditioner Samlingar

3 Fri lek Skapande verksamhet Utevistelse BARNS INFLYTANDE Metod Dokumentation Uppföljning/Utvärdering FÖRSKOLA OCH HEM Metod Dokumentation Utvärdering INSKOLNING Lämning och hämtning Måltider Vilan Dagsrytm, stora avdelningen Dagsrytm, lilla avdelningen Barn i behov av stöd SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Metod Dokumentation Utvärdering UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Metod

4 INLEDNING Mälarens Montessoriförskola Pärlan startades 2004 och drivs som ett föräldrakooperativ och ekonomisk förening med föräldrar i sittande styrelse. Verksamheten syftar till att med Montessoripedagogiken som grund, ge varje enskilt barn förutsättningar att tryggt och harmoniskt utveckla sig själv med hänsyn till såväl sina medmänniskor som vår natur. Förskolan ligger i det natursköna Hällsboområdet, ett stenkast från Sigtuna stadskärna. Vi har skogen i omedelbar närhet liksom, sjö, lekparker, grönområden och Sigtunas gamla kultur med runstenar och fornlämningar runt hörnet. Förskolans lokaler är ljusa och fina. Den är uppdelad på två avdelningar som båda är möblerade i barnens storlek och är anpassade till Montessoripedagogiken. ORGANISATION Huvudman för förskolan är styrelsens ordförande. Styrelsen består av 7 ledamöter och sammanträder ca. 1 gång per månad. Alla som har sina barn i kooperativets förskola ingår som medlemmar i föreningen. Samtliga medlemmar har arbetsuppgifter, så som städning, inköp av mat, samt jour, om personalsituationen skulle krisa till sig. Utöver detta arbetar föräldrarna på en fixardag, 1 dag per termin. Förskolechefen är anställd av styrelsen och har det övergripande ansvaret för den dagliga verksamheten liksom det pedagogiska ansvaret. Personalen skall ha utbildning och erfarenhet så att barnens behov av pedagogisk utveckling och omsorg tillgodoses. Personalgruppen består i dag av montessorilärare, förskollärare, montessoriassistent och barnskötare. Förskolechefen som är montessoripedagog deltar även i det pedagogiska arbetet med barnen. BARNGRUPPERNAS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING Antal barn i barngrupperna i förhållande till personal 1-3 år 14 barn, 3 heltider, en 50% 3-6 år 22 barn, 2 heltider, en 90% och en 50 % Barngruppernas sammansättning 20/ Totalt 37 barn. Maxkapacitet 40 barn, fördelade med 15 barn, 1-3 år och 25 barn, 3-6 år. Födda barn 3 pojkar, 3 flickor Födda barn 1 pojke, 7 flickor Födda barn 3 pojkar, 5 flickor Födda barn 4 pojkar, 3 flickor Födda barn 4 pojkar, 4 flickor 4

5 Lärarna schemaläggs efter barnens schema och våra öppettider speglar därför den nuvarande föräldragruppens behov. PERSONALENS UTBILDNINGSNIVÅ En högskoleutbildad montessoripedagog, en högskoleutbildad förskollärare, en montessoriassistent och en barnskötare på lilla avdelningen. På stora avdelningen arbetar en förskollärare, två montessorilärare och montessoriassistent. Den ena montessoriläraren är också förskolechef. LOKALERNA Vi har ljusa och luftiga lokaler och färgsättningen är neutral, samstämmig och behaglig. Vi undviker starka färger som kan påverka barnen och strävar efter att skapa en miljö som är lugn och harmonisk. Alla möbler är i barnstorlek, eftersom detta i första hand är barnens egen miljö. Barn utvecklar och förfinar hela tiden sin motoriska förmåga och med anpassade möbler känner barnen att de behärskar sin omgivning. Det är bra framkomlighet överallt, men samtidigt har vi en klar tanke med att möblera på ett vis som förhindrar spring inomhus. Möbleringen inbjuder också till både enskildhet och gruppsamvaro. Tavlor, bilder, teckningar, med mera, hänger i barnens ögonnivå. Möblerna är placerade så att det uppstår flera rum i rummet. På den stora avdelningen innehåller de avskilda områdena olika material för olika teman, som praktiska övningar, språk, matematik, botanik, zoologi, geografi och historia. På båda avdelningarna är allt material/leksaker placerade på låga hyllor, så barnen har full översikt över vad som finns och kan utifrån det välja sina aktiviteter fritt och självständigt. Det finns alltid ett urval av böcker på den låga bokhyllan och barnen kan sätta sig i små fåtöljer eller krypa upp i soffan för en lugn lässtund. UTEMILJÖN Vår gård är stor med flera möjligheter till aktiviteter. Uteområdet är uppdelat i två delar, en för de yngre barnen och en för de äldre. Den lilla lekplatsen är omgärdad med ett staket, som en säkerhet. Den större gården, för de äldre barnen har både gräsmatta och en asfalterad väg för cyklar. Riktiga trafikskyltar hjälper barnen att lära sig om trafik. Här finns gungor, lekstuga, balansgång, stockar, däck, rutschkana, stor sandlåda med vattenlek och en korv- och glasskiosk. Allt detta ger barnen rika möjligheter till fri lek, men även plats för bollspel och organiserade lekar. Även den lilla gården är utrustad med en lekstuga, balansgång, rutschkana, sandlåda och en gräsmatta. Rätt utanför vår gård har vi ett stor bollplan och en backe för pulkaåkning, samt skogen med alla dess möjligheter för att följa naturens växlingar och fri lek i terräng. Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den skall inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska 5

6 barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. (Lpfö 98,rev 10,sid 6) VERKSAMHETSIDE Vi skall bedriva en verksamhet där barnet står i centrum. Vår pedagogiska grund bygger på Maria Montessoris forskning och pedagogiken som växte fram runt henne. Vi utgår alltid från vad som är bäst för barnet och att varje enskild individ skall utvecklas till självständiga, harmoniska och socialt väl fungerande människor med stor livsglädje. Detta behövs för att möta den målsättningen: Att vi sträver efter att ha små barngrupper med hög lärartäthet. Vi försöker skapa en fysisk och mentalt stimulernade miljö där alla kan känna trygghet. Vi vill ha lärare som är till största delen utbildade inom Montessoripedagogiken och att alla skall vara införstådda med pedagogikens mål, syfte och metod. Vi vill ha en organisation där alla känner sig delaktiga och kan påverka. Vårt gemensamma arbete skall präglas av ständig kvalitetsförbättring och förnyelse i verksamheten. FÖRSKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG Skollagen(2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. och vidare Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. (Lpfö 98, rev 10,sid 5) Målen i vår verksamhet anger inriktningen på förskolans arbete och kvalitetsutvecklingen vi strävar efter på förskolan. Alla som arbetar i förskolan skall följa den värdegrund som anges i förskolans läroplan och bidra till att förskolans uppdrag genomförs. De riktlinjer som finns för personalen i förskolan anger dels förskolechefens ansvar för att arbetet sker i enlighet med målen i läroplanen och dels det ansvar som vilar på var och en som arbetar i förskolan. 6

7 FÖRSKOLECHEFEN SOM LEDARE AV DEN DAGLIGA VERKSAMHETEN Min vision som förskolechef är att vi har en förskola där barnet alltid är i centrum. Jag vill att barn och pedagoger trivs och får utvecklas i en lugn, trygg, stimulerande miljö, där dagen fylls av glädje, skratt och samhörighet. Alla litar på och visar respekt för varandra och föräldrarna känner trygghet då de lämnar sina barn i vår omsorg. Vi når detta målet genom ärlighet, uppriktighet och genom att vara tydliga. Jag förväntar mig att alla visar respekt för varandra och har en positiv syn som upplever möjligheter i stället för hinder och problem. Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för: Det systematiska kvalitetsarbetet Att förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas Förskolans lärandemiljö Att verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver Upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsplan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling Samarbete mellan förskolan och hemmen, samt att föräldrarna får information om förskolans mål och arbetssätt Att samarbete sker med förskoleklass, skola och fritidshem Att personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. (Lpfö 98, rev 10,sid 16) DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN BYGGER PÅ FÖLJANDE Förskolan skall bedriva en medveten pedagogisk verksamhet med barnet i fokus. Vi har en stark tro och höga förväntningar på barnens förmåga, vilket är en viktig faktor för framgång i lärandeprocessen. Vi ser varje individ som en tillgång och tar vara på barnens olika kompetenser. Verksamhetsplanen som bygger på välkända styrdokument (Skolverket, Lpfö, 98, rev 10). Läroplanen är ett levande dokument och personalens arbetsmaterial. De demokratiska värderingar som vårt uppdrag vilar på skall känneteckna lärandet på förskolan. Vi vill att barn och lärare i största möjliga utsträckning planerar sina aktiviteter och sin dag tillsammans. Vi är ständigt uppmärksamma på beteenden som kan upplevas som kränkande och tar aktivt avstånd från dessa. Vår likabehandlingsplan skall vara ett levande dokument, väl känd för barnen, deras föräldrar och för alla som arbetar i vår verksamhet. Vi skall ha en god och demokratisk arbetsmiljö, där alla kommer till tals och blir respekterade. 7

8 Vår syn på barn, på kunskap och vår pedagogiska miljö, samt den pedagogiska dokumentationen är en helhet som är central i vår verksamhet. HEMMET Barnen skall få den allra bästa omsorg och både barn och föräldrar kan känna tillit till förskolan och dess lärare i en utvecklande lärmiljö. Föräldrar och barn skall kunna lita på att förskolan tar aktivt avstånd från all kränkande behandling. Vår likabehandlingsplan skall vara väl känd hos barnen, föräldrarna och personalen. Barnen och föräldrarna skall känna förtroende och delaktighet i verksamheten. Föräldrarna skall känna delaktighet i sitt barns utveckling. Förskolan skall ha ett öppet förhållningssätt mellan personal och föräldrar. Genom daglig kontakt med föräldrar och genom planerade samtal, skall vi öka samarbetet mellan hemmet och förskolan. Barnets bästa skall alltid vara i fokus. MEDARBETARE De lagar, förordningar och styrdokument som är vägledande för vårt gemensamma uppdrag måste vara väl kända hos alla pedagoger på förskolan. Vår förskola skall vara en trygg arbetsplats för barn och vuxna. Detta kräver engagemang och en professionell inställning av samtliga. Vi ska aktivt ta avstånd från beteenden som kan upplevas kränkande. Likabehandlingsplanen skall vara känd för all personal, såväl som barnen och deras föräldrar. Vi sätter förväntningarna högt då det gäller samarbete, lojalitet och ansvarstagande. Vi förväntar oss att all personal vill utveckla verksamheten i positiv riktning och strävar efter kvalitet. Vi förväntar oss att personalen skall vara lyhörd inför varandra och att alla strävar efter att utveckla sig själv som person och pedagog. Alla skall tillföra arbetsglädje till samtliga i förskolan. All personal skall ha återkommande medarbetarsamtal, enskilt och i arbetslaget. Kompetens och utveckling avgör vilka arbetsuppgifter man har inom förskolan. Som pedagog deltar man i personalmöten 1 kväll per månad, avdelningsplanering 1 timme per vecka under arbetstid, individuell planering, kompetensutveckling, planeringsdagar och eventuella studiedagar och studieresor. Enskild planering görs på schemalagda tider, eller då tillfället ges då det vid olika tillfällen kan vara en liten barngrupp i förhållande till personalstyrkan. Enskild planering sker med 3 timmar/vecka av pedagogerna. Assistenter får planeringstid vid behov. Vid behov finns det möjlighet för alla att få extra planeringstid. Förskolechefen är med på styrelsens sammanträden varje månad. 8

9 Den pedagogiska verksamheten utvecklas genom kontinuerlig dokumentation, observation, reflektion, uppföljning och utvärdering och all personal förväntas ta del i detta arbetet. EKONOMI Utifrån den budget som förskolan tilldelas, ska vi arbeta för att skapa de bästa möjliga förutsättningar för att ge barn och pedagoger de verktyg de behöver för att skapa en bra verksamhet. Styrelsen ansvarar för att sätta budgeten och budgetåret löper från juli till juni. Ordförande är firmatecknare och vi har en extern firmatecknare som sköter månadsaviseringarna och bokföringen. En extern revisor upprättar årsredovisning. Förskolechefen har full insyn i budgeten och är delaktig i att sätta budgeten för inköp av pedagogiskt material. Styrelsen får ut resultatrapport månadsvis för att ha god kontroll över utgifter och att alla familjer betalar sin avgift samt att månadsbidraget från kommunen stämmer med antalet barn. Föreningsstämma hålls årligen i november då bokslut och budget redovisas. Delaktighet och ansvarstagande på alla plan leder till kostnadseffektivitet. MONTESSORIPEDAGOGIKEN, SAMT HUR DEN ÄR SAMSTÄMND MED LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLAN OCH ANDRA STYRDOKUMENT Det absorberande sinnet är kännetecknande för barnet under dess tidiga levnadsår. Barnets sinne är mottagligt för alla intryck och de formas av dessa och bygger upp sin kunskap från ingenting. Alla barn följer ett visst mönster i sin utveckling och under vissa perioder är de speciellt mottagliga för olika sorters kunskap. Inom Montessoripedagogiken kallar vi dessa de sensitiva perioderna. Vi observerar när dessa inträffar och tar vara på dem i undervisningen, då barnet lär sig mycket lättare då. Det finns olika stadier i barns utveckling. Montessori delade in utvecklingen i 6 års perioder. Den allra viktigaste perioden är den första, då grunden läggs för de kommande stadierna. Varje barn skall ha rätt att utvecklas i sin egen takt och efter sina egna förutsättningar. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld.den ska utgå ifrån barnens erfarenhet, intressen, behov och åsikter. (Lpfö 98, rev.10, sid.9) Varje barn skall ha friheten att välja aktivitet och ha möjligheten att arbeta ostört. Detta är viktiga förutsättningar för inlärning. Ingen kan lära någon annan något. Läraren kan bara hjälpa barnet att hjälpa sig själv. Läraren observerar barnets utveckling och erbjuder det lämpligt material att arbeta med. 9

10 Förskolläraren ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga. Arbetslaget ska ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan. (Lpfö 98, rev.10, sid. 11) I Montessoripedagogiken betonas att allt har ett samband och att vi alla är beroende av varandra och av naturen. Maria Montessori kallade detta den kosmiska planen. Syftet är att skapa harmoniska människor i harmoni med sin omgivning. Barn behöver tränas redan från förskolan att ta ansvar för sitt eget arbete. De behöver också lära sig att ta hand om sin omgivning och varandra och utveckla en förståelse för sig själv och sin omvärld. Personalen ska värna om att få barnen att känna empati för allt och alla i sin omgivning. I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98, rev10, sid 12) Den miljö barnen vistas i skall vara anpassad efter deras behov. Den kan se olika ut i olika åldrar eftersom deras behov växlar med mognaden. MONTESSORIMATERIALET Materialet är inte det centrala i vår miljö, utan ses som ett hjälpmedel i inlärningen. Allt material skall vara i barnens storlek. Barn behöver saker som är anpassade till deras behov och fysiska förmåga. Samtidigt skall det vara riktiga saker och inte kopior i plast. Ett exempel är strykjärnet, som fungerar som ett riktigt, men har en storlek som barnet kan hantera. Allt material finns bara i ett exemplar. Barnen lär sig att ansvara för att de olika sakerna inte skadas i onödan. Varje material har sin bestämda plats i miljön och i barnets höjd, vilket uppmuntrar till ordning och självständighet. Hyllorna ger inspiration och barnet kan i lugn och ro gå runt och välja vad det vill göra. Barnet kan lätt se om ett material är ledigt eller inte genom att titta på dess plats i hyllan. Den som använt ett material har ansvar för att det hamnar på sin rätta plats igen. Ordning och reda samt tydliga regler och rutiner gäller. Barnen hjälper varandra och visar hänsyn. Är ett visst material upptaget får man vänta på sin tur eller komma överens om att samarbeta. De sociala kontakterna blir många eftersom man arbetar åldersblandat. Materialet skall vara attraktivt och inbjuda till aktivitet. Det är viktigt att det är helt, rent, komplett och vackert. Det estetiska intrycket är viktigt då det ger en känsla av aktsamhet hos barnet. Materialet skall vara odekorerat så att inget distraherar barnet från att koncentrera sig på ändamålet med materialet. Den egenskap eller det begrepp som materialet skall åskådliggöra 10

11 måste visas isolerat. Ett exempel är de röda stavarna. Stavarna, 10 stycken till antal, är alla rödmålade och ser identiska ut bortsätt från att de har olika längd, från 10 cm upp till en meter. Vi vill med detta materialet att barnet på ett sensoriskt sätt ska lära sig om begreppet längd, inklusive begrepp som kort, kortare, kortast, lång, längre, längst. Muskelminnet är en viktig del av inlärningen hos förskolebarn. Materialet är oftast självrättande och fyller flera funktioner. Läraren skall inte vara den som bedömer om det är rätt eller fel. Om vi igen tar de röda stavarna som exempel, så kan barnet se om de har placerat stavarna i rätt ordningsföljd genom att den minsta staven passar in mellan trappstegen på de övriga nio stavarna. Materialet går från det konkreta till det abstrakta. Barnen börjar sin bekantskap med konkreta ting, som efter hand utvecklas abstrakt. Ett exempel är matematikmaterialet, som börjar med det konkreta materialet där barnen räknar olika föremål. Barn är sensoriska och lär sig genom att ta och röra vid föremål. Sedan tillförs symbolen (siffran), man parar i hop mängd och symbol, går vidare till de olika räknesätten och när barnet väl förstått matematikens uppbyggnad är det dags att lämna materialet bakom sig och lösa abstrakta problem utan hjälpmedel. Materialet har oftast ett direkt och ett indirekt syfte. Till exempel är cylinderblocken, som lär ut dimension, försedda med en knopp, som barnet greppar med tummen, pekfingret och långfingret. Detta är en förberedelse för barnets pennfattning. Vid varje övning skall barnet få användning för den kunskap som han/hon har förvärvat i ett tidigare steg. Materialen är placerade i olika ämnesgrupper och i olika avdelningar i rummet. Praktiska livet övningar innebär alltifrån hällövningar, tvättövningar, mäta, baka, diska, sortera, skruva, sy, bland andra. Det finns sinnestränande material, som låter barnen träna syn, hörsel, lukt, smak, känsel och där de lär känna med sina sinnen om bl.a. längd, tyngd och dimensioner. Vi har en matematikavdelning, där barnen lär sig utveckla sitt logiska och matematiska tänkande. Det finns material som övar upp språket, bygger ordförråd, rimmar, ljudar, grammatik, skriftspråk och leder vidare till läsning. Vi har konstmaterial där vi förutom att måla och forma själva också kan lära om kända konstnärer och uppskatta mångfald i uttryckssätt. Vi har ett rikt geografimaterial, där barnen med utgångspunkt från där de själva bor, lär sig om vårt land, om kontinenter, om vår jord och andra planeter. Vi lär oss också om jordens utveckling och placerar oss själva i historien. Jag vill arbeta med mina händer, för det jag gör kommer jag i håg, det jag hör glömmer jag. All onödig hjälp är ett hinder i min utveckling. BARNGRUPPEN Montessoripedagogiken bygger på åldersblandade grupper där de äldre barnen på ett naturligt sätt tar hand om de yngre. De åldersblandade grupperna har stor betydelse för pedagogiken. Barn i olika åldrar stimulerar varandra och lär sig genom samarbete. I en grupp med olika åldrar minskar också konkurrensen. I en åldersblandad grupp hjälper de äldre de yngre barnen på ett naturligt sätt. Ett barn som t.ex. har lärt sig att stänga ett blixtlås kan hjälpa ett yngre barn. Barnen väljer själva om de vill leka/arbeta i grupp eller självständigt. De barn som aktivt och självständigt leker/arbetar, får vara i fred. Detta är mycket viktigt, då barnet är 11

12 intensivt upptagen med att lära sig något och hela barnets koncentration är riktad till aktiviteten. Förutom Montessorimaterialet arbetar vi även med musik, rytmik, rörelse, skapande verksamhet, bakning, olika experiment, snickeri, samt utflykter och besök på teater och museer. Vi är ute varje dag oavsett väder och en dag i veckan är en hel utedag, där vi under stora delar av året går till skogen. Även på våra utedagar ges det många tillfällen till pedagogisk verksamhet, kunskap om naturen och hur vi kan samarbeta med naturen, liksom möjligheten till fri lek. Maria Montessori var mycket upptagen med vad hon kallade Kosmisk Utbildning. Att skapa ett samhälle med fred, byggt på demokratiska grunder och där människor tar ansvar för sig själva och tar vara på varandra och sin omvärld, där alla har lika värde och där människor, djur och natur ingår i en helhet som inte kan separeras, där varje del respekteras och tas till vara på bästa sätt. Ett led i detta är att utbilda starka, självständiga människor, kapabla till självständigt, kritiskt tänkande. Från Lpfö 98, rev 10, sid 12, kan vi läsa: I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation Att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för egna handlingar och för förskolans miljö och Att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och besöutsfattande. Lpfö 98, rev 10, sid 9, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga känner delaktighet i en egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Lpfö98, rev 10, sid 8, utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Med självständighet menas dock inte att barnet inte behöver andra människor eller ser sig förmer än andra. Montessori menade att vi genom att hjälpa barnet att bli personligt oberoende, så tillfredställer vi ett i grunden socialt behov. Endast genom sitt oberoende kan barnet nå dithän att det ser sig själv som värdefullt. Det underlättar deras möjligheter till social anpassning. Endast starka människor orkar stå emot ett grupptryck. Svaga människor följer vilken ledare som helst. 12

13 LÄRARNA Lärarna skall vara en dynamisk länk mellan miljön och barnet. Läraren är passiv till det yttre, men är mycket aktiv i det inre. Hon/han organiserar vardagen, presenterar material, hjälper till när barnet på olika sätt signalerar att det behöver dig. Läraren har god kunskap om barnets utveckling, det absorberande sinnet och de sensitiva perioderna. Läraren observerar varje barn och ser till att det alltid får det stöd det behöver och den stimulans det behöver till varje tid. Även gruppen observeras, liksom miljön. Det är viktigt att läraren har en god förståelse av materialet och vet syftet med allt, både direkt och indirekt. En god lärare visar stor respekt för och har stor tilltro till barnet och dess inneboende potential och är klar över att det är barnet som gör arbetet med sin egen inlärning. Läraren tjänar barnet genom att alltid erbjuda stöd och hjälp om barnet signalerar att det behöver det. All onödig hjälp är ett hinder för barnets utveckling och läraren måste låta bli att sätta sig själv i centrum. Man måste ha en personlig förberedelse och kunna se sina egna styrkor och svagheter och vara villig att arbeta med sig själv. Det skall alltid finnas tilltro till och respekt för barnet och en förmåga hos läraren att se den inneboende potentialen i varje barn. Det är viktigt att det finns gränssättning så att barnet känner den tryggheten. Barnets frihet följer alltid dess förmåga att ta ansvar. En god lärare är tydlig med föräldrarna och kan svara på frågor angående material, pedagogik, verksamhet och organisation. Läraren är klar över att man till varje tid är en förebild för barnen och arbetsklimatet bör därför präglas av respekt, empati, vänlighet och värdighet. Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. (Lpfö 98, rev 10, sid 13) NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Med läroplanen som grund och med oss själva som arbetsredskap arbetar vi för att alla barnen på förskolan skall få en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Vi arbetar för att främja en solidarisk och demokratisk inställning hos barnen. Vi lägger stor vikt vid alla människors lika värde. Vi lär barnen att vara en bra kamrat och visa respekt och hänsyn till varandra. Vi vill att alla barn skall få en god självbild och utveckla tilltro till sin egen förmåga. Alla barn i förskolan skall få sina behov respekterade och tillgodosedda, samt få uppleva eget värde och delaktighet i gruppen. Respekten för varandra och för vår gemensamma miljö är det som genomsyrar vårt arbete. Förskolan ska aktivt sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och 13

14 Respekt för allt levande och omsorg om vår närmiljö (Lpfö 98, rev 10, sid 8) Då Pärlan välkomnar nya barn, både svenskspråkiga och barn med främmande språk har vi många samtal i barngruppen, både innan, under och efter avslutat inskolning, om hur man bäst tar hand om de nya. Vi pratar om hur man kan må när man inte känner någon och när man inte kan språket och inte förstår vad som blir sagt. Vårt fokus är respekt för individen, att sätta sig in i andra människors känslor och utveckla empati. Vi pratar om olika människors förutsättningar, hur vi kan hjälpa och ta hand om, hur man kan få andra att må bra och bli glada, hur man inviterar någon in i gruppen och till lek, hur man visar vänskap och förståelse, hur man är en god vän och hur man är en bra förebild. Barnen brukar vara otroligt engagerade i diskussionerna och även rent praktisk med att hjälpa att få de nya barnen att känna sig hemma. Vår målsättning Dialogen med barnen pågår hela tiden, eftersom vi fortsätter att inskola nya barn. Barnen får fortsätta träna på att sätta sig in i andra människors situation och ha förståelse för andra människor och allas lika värde. Det är viktigt för oss att ha en varm och välkomnande stämning på Pärlan och både barnen och pedagogerna är med och bygger detta tillsammans. Vi skall alltid följa vår Likabehandlingsplan och alla, barn, pedagoger och föräldrar skall vara insatta i dess innehåll. Metod Kontinuerligt arbete Vi möter och välkomnar varje barn och deras föräldrar varje morgon på ett personligt och varmt sätt. Vi ser och bekräftar varje barn dagligen. Vi vuxna är goda förebilder i alla situationer. Barn och vuxna skall respektera varje människas uppfattning och åsikter. Ge barnen möjlighet och mod att uttrycka sina egna åsikter och önskemål. Utveckla empati för andra människor. Prata med barnen om att alla människor är och ser olika ut och att vi har olika förutsättningar, men att alla har lika värde. Arbeta med vår likabehandlingsplan. Dokumentation Barnobservationer Samtal med barn/intervjuer Fotografering Utvecklingssamtal med föräldrar Föräldramöten Uppföljning/Utvärdering Fortlöpande utvärdering på avdelningsmöten, personalmöten och planerings/utvärderingsdagar. Informera föräldrar vid utvecklingssamtal och föräldramöten. 14

15 UTVECKLING OCH LÄRANDE Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnsets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra ny erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenhet, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och ideer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. Lpfö 98, rev 10, sid 9 Vår målsättning Inom Utveckling och lärande finns det 22 strävansmål. Här fokuserar vi på ett av dem; Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. I vår förskola vill vi alltid fokusera på språket och vi ställer höga krav på all personal. De skall använda ett vårdat och rikt språk, att utesluta alla tomma ord från sitt vokabulär och använda synonymer och främmande ord för att på så vis vara en god förebild och för att berika barnets språk. Barn ska bli lyssnade till och känna sig sedda, hörda och respekterade. Vi kan kommunicera på olika sätt och alla sätt är riktiga. Barnen har rätt till medbestämmande och att uttrycka sina tankar och ideer. Vi vill skapa en nyfikenhet för talspråk, vårt skriftliga språk och det lästa språket. Vi vill skapa en nyfikenhet för främmande språk och introducera dessa i form av sånger och genom att samtala med barn med annat modersmål på deras eget språk, i den mån läraren behärskar det. Det största fokuset ligger på engelska, då vi har flera engelsktalande barn. Metod Kontinuerligt arbete Vi observerar och samtalar med barn Vi kartlägger barnens intressen och har det som grund för det arbete vi vill presentera Vi läser för barnen dagligen Vi leker med språket, rimmar och arbetar med synonymer och antonymer SE VIDARE HUR VI ARBETAR MED SPRÅKET UNDER RUBRIKEN BARNENS ARBETE; SPRÅK, PÅ KOMMANDE SIDOR Dokumentation Observationer, skriftlig dokumentation TRAS Barnintervjuer Samtal med barn, enskilt och i grupp Fotografering Utvecklingssamtal med föräldrar 15

16 Uppföljning/Utvärdering Avdelningsmöten Personalmöten Planeringsdagar Föräldramöten Enkäter till föräldrarna BARNENS ARBETE En dag i en Montessoriförskola innehåller ett rikt utbud för barn att engagera sig i ett mångfald av aktiviteter i olika ämnesområden. Vi vill presentera dessa här så utförligt som möjligt. På Montessoriförskolan kallas barns lek för arbete. Det är barnens aktiviteter under dagen och vi värdesätter och respekterar detta. Under förmiddagen har vi ett sammanhängande arbetspass, där barnen väljer fritt mellan alla olika material som presenterats för dem. På de låga hyllorna finns material i olika ämnesområden, som praktiskt, sensoriskt, språk, matematik, kultur, etc. Det finns små mattor att rulla ut på golvet och låga bord att sitta vid. Varje barn respekterar de övriga barnens arbete och deras valda arbetsplats. Barnen väljer själva när de vill ta en rast, kanske för att äta en frukt eller en bit knäckebröd, som alltid är tillgängligt i köket. Barnen beslutar också själva när de är färdiga med sitt arbete. Om arbetet inte är avslutat kan de skriva sitt namn på en lapp för att markera att det är deras arbete och att de vill komma tillbaka till det senare, eller ställa tillbaks det på hyllan där de tog det. Papper kan de spara i sin låda för att fortsätta senare eller sätta in det i sin pärm om de tycker det är färdigt. Vårt arbetssätt ger en låg ljudnivå i barngruppen. Barnens självständiga val av arbete efter eget intresse gör att de blir upptagna av det de gör. Möbleringen främjar också en lugn miljö genom att vi avskärmar olika områden och förhindrar spring. Barnen uppmuntras också att behandla saker och ting varsamt. Det praktiska materialet Detta arbete består av grundläggande övningar och är det första som blir presenterat för barnen då de kommer till en Montessoriförskola, Dessa övningar ger träning och förfining av grundläggande rörelser och beteenden som behövs för att behärska vardagen. Barnet imiterar den vuxna och önskar att vara delaktiga i vårt arbete. Det är som en inre drift hos barnet att lära sig behärska vardagens alla göromål. Arbetet för med sig att barnet blir mer självständigt vilket leder till ett ökat självförtroende hos dem. Syftet med att göra speciella material och övningar för vardagsaktiviteter är att ge barnet tillfälle att träna en färdighet åt gången, tills rörelserna så att säga sitter i ryggmärgen och blir automatiska. Därefter kan barnet använda sina färdigheter i vardagen, till exempel att bre sin egen smörgås, att hälla mjölk i sitt glas, osv. Materialet är indelat i fyra områden: Att lära sig artighet, att lära sig ta hänsyn till andra och utveckla hjälpsamhet Att kunna ta hand om miljön, ute och inne Att kunna ta hand om sin egen person Att träna fin- och grovmotoriken, koordinationsförmåga, handens styrka och kroppens rörelser. Handen är hjärnans instrument. 16

17 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Självständighet och tillit till sin egen förmåga Sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Lpfö 98, rev 10, sidorna 8, 9, 10 Det sensoriska materialet Materialet är oftast självrättande och är till för att skapa ordning i det kaos av intryck som barnet möter varje dag. Ordningen och begreppen ligger till grund för all vidare kunskap och förbereder den intellektuella vidareträningen. Övningarna syftar till att träna ett sinne i taget. Barnet lär sig till exempel att gradera, klassificera, se likheter och olikheter, dimensioner, osv. Barnet får genom materialen utforska och de får skapa ordning och bearbeta de intryck barnet har fått ända sedan det föddes. Vidare ger övningarna barnet ett nyanserat språk, de får para och gradera, jämföra och upptäcka. Genom att tillskansa sig ordning och reda ut begreppen växer barnets självtillit och deras koncentrationsförmåga. Förskolan ska sträva efter att varje barn Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och Upptäcker nya sätt att förstå andras perspektiv Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Lpfö 98, rev 10, sid 10 Språkmaterialet Dessa material berikar barnets ordförråd, barnets förmåga att uttrycka sig, tränar barnets tal och övar barnet i skrivning och läsning. Skriftspråket har förberetts i de praktiska och sinnestränande materialen. Vi arbetar hela tiden med det talade språket, oberoende av vilket ämnesområde vi för tillfället håller på med. Barnen behöver begrepp och ett rikt ordförråd för att kunna uttrycka sig. Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Lpfö 98, rev10, sid 10 Genom den noggrant planerade miljön i vår Montessoriförskola, med många intressanta föremål, vackra bilder, och givande berättelser, uppmuntrar vi barnets talspråk och ger det nyanser i språket. Vi startar alltid med bildmaterial, som bygger barnets ordförråd. Vi leker med språket, rimmar och gör barnet uppmärksamma på olika ljud. Förskolan ska sträva efter att varje barn 17

18 Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Lpfö 98, rev 10, sid 10 Vi introducerar bokstäver och är noga med att presentera bokstavens namn och ljud. I vårt fortsatta arbete använder vi ljudet av bokstaven, då det underlättar för barnet den dagen det sätter i hop bokstäver till ord och senare när de börjar läsa. Barnet får rik möjlighet att analysera nyanserna i orden. Vi har en stor låda med lösa bokstäver som barnet arbetar med och kan sätta i hop dem till enkla ord, även före barnet har börjat forma bokstäverna med penna. Barnet kan också träna sig i att skriva bokstäverna i sand eller med en krita på en griffeltavla för att senare gå över till att skriva med penna och papper. Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. 10, sid 10 Lpfö 98, rev För att barnet skall kunna använda det skrivna språket, måste handen och hjärnan vara förberedda. Montessorimaterialet förbereder handens rörelser genomgående, barnet får automatiskt in penngrepp, handens lätthet, vänster till höger-riktning, samt handledsrörelsen. Hjärnan förbereds genom det rika ordförrådet som vi har pratat om och de får också hjälp till ett logiskt tänkande av ordningen i vår miljö. När handen och hjärnan är förberedda är barnet färdigt att ge uttryck för sina tankar i ord, att skriva. Den vuxna går aldrig in och rättar vad barnet skriver, utan det skall få flöda. Däremot observerar pedagogen vilka bokstäver som fattas i ett ord och förstår att barnet inte än har lärt sig att känna igen ljudet av den bokstaven. I stället för att rätta går vi då in med ytterligare övningar på just detta ljud, på ett roligt och lärorikt sätt. Läsning är att förstå någon annans tankar och detta kräver större mognad och kommer därför senare än skriftspråket. Läsprocessen innebär att jag har ett okänt skrivet ljud vars symboler jag måste känna igen. Jag måste utforma varje symbols ljud och sedan kunna koppla samman dessa ljud och uttala dem. För att få utbyte av detta behöver jag också förstå innebörden av ordet jag läser. Barnen är otroligt uppslukade av denna process och allt inlärande sker alltid på deras initiativ, på deras villkor och det utförs med stor lust och glädje. Barnet känner en stor stolthet av att behärska språket, vare sig det gäller nya ord det förstår innebörden av, att kunna forma bokstäverna, att sätta i hop bokstäverna till ord och slutligen, vilket många barn har som målsättning då man intervjuar dem, att kunna läsa. Matematikmaterialet I vårt matematikmaterial lär barnet sig först mängder och vi räknar olika föremål. Sedan lär sig barnet symboler/siffror och som ett tredje steg, att para i hop föremål och symbol. Vi ger också barnet träning i de fyra räknesätten. Barnet ser så småningom sambandet mellan addition och subtraktion, samt multiplikation och division, genom vårt sinnrika material. Decimalsystemet är enkelt för barnet att förstå med hjälp av vårt pärlmaterial. Allt material tar sin början i det konkreta och går mot det mer abstrakta. För att tänka matematiskt måste barnet ha uppnått en viss mognad och barnet får i vår miljö det mest i indirekta metoder. Vi har alla övningar i praktiska livet och det sinnestränande materialen, som förbereder barnet för det matematiska tänkandet. 18

19 Hela förskolans förberedda miljö är viktig för barnets utveckling. Matematiska termer introduceras på förskolan för att barnen skall ha en förståelse med sig till skolan. De hör termerna och kan härleda sina kunskaper. Vi arbetar också en del med uppskattningsövningar, exempelvis att gissa hur många stenar som finns i en burk eller hur mycket sand eller vatten som får plats i en flaska. Vi har vår vokabulär från det sinnestränande materialet och kan prata om liten, stor, fler, färre, osv, och barnen vet vad dessa ord betyder. Vi använder matematiska begrepp i den dagliga verksamheten för att befästa barnets kunskap, exempelvis då vi bakar så adderar vi en ingrediens till en annan. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar Sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp Sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang Sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Lpfö 98, rev 10, sid 10 Det kulturella materialet Det kulturella materialet består av Geografi och historia Botanik och zoologi Konst och vetenskap Genom vårt rika kulturmaterial får barnen upptäcka alla dessa ämnen och får tillhörande nycklar. Vi har pussel, klasssificeringskort, böcker, bilder, bladformer. Vi studerar trädens knoppar, vi sår frön och ser vad de behöver för att växa, vi odlar grönsaker och blommor i vår köksträdgård, vi studerar djurens delar, och följer fiskarna i vårt akvarium. Vi har jordglober, flaggor, kartor, vi studerar människans utveckling och dinosaurier, vidare, konst och konstnärer, lyssnar till musik och skapar musik med klockorna, vi studerar vad som flyter och sjunker, vad som är magnetiskt, elektricitet, och mycket annat. Också här arbetar vi från konkret till abstrakt. Barn upptäcker med hela kroppen och naturen är utgångspunkten för upplevelserna. För att lära sig något måste vi först upptäcka och för att kunna upptäcka måste vi vara närvarande och närvarande är vi när alla våra sinnen är öppna. Då drar den naturliga inlärningsprocessen igång och barnet kan då forma en egen bild av verkligheten. Vi arbetar aktivt för att barnen ska tillägna sig respekt för och värna om både människor, djur och växter. På avdelningen har vi ett naturbord där barnen kan samla saker de hittar i naturen. Vi har en fantastisk köksträdgård där barnen odlar blommor, jordgubbar och grönsaker och vi har flera äppelträd och bärbuskar på våran gård. Vi pratar om kompost, odling och ekologisk mat. Vi lägger stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor i syfte att barnen ska tillägna sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Ett ekologiskt synsätt ska prägla förskolan. Vi pratar med barnen om återvinning och på avdelningen återvinner vi matavfall. Vi har material för att studera maskarnas arbete och kompostens värde. Vi har material att studera myrornas arbete och hur de bygger sina gångar. 19

20 Vi köper in fjärilslarvar varje år och studerar dess utveckling från larv till färdig fjäril. Förskolan ska sträva efter att varje barn Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap Lpfö 98, rev 10, sid 10 Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnet att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Barnet skall också ha möjlighet att enskilt fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar. Lpfö 98, rev 10, sid 6 Traditioner Vi har återkommande traditioner på förskolan som ibland är för hela familjen och ibland bara för barnen på förskolan: Födelsedagar alla barn firas i samband med sin födelsedag och de blir uppvaktade med sång. På lilla avdelningen utdelas också ett litet paket. Då barnet kommer till stora avdelningen och med början på sin 3 årsdag, firas barnet med en födelsedagpromenad. Barnet går med en jordglob och cirkulerar runt solen. För varje år får barnet tända ett teljus (på batteri) och en lärare läser familjens berättelse om vad som hänt i barnets liv, år från år. Barnet får vidare dukat vackert vid lunchen, med ett guldunderlägg och ett vackert glas. På stora avdelningen sjunger vi födelsedagsånger på flera språk, om barnet önskar det. Vinteraktivitet! Föräldrarna arrangerar en dag med trevlig samvaro i februari, med pulkaåkning, skidor, skridskor eller annan familjeaktivitet som passar till väderleken. Dagen avslutas med korvgrillning. Påsklunch gemensam lunch med långbord, påskpromenad och utdelning av påskbrev. Far/mor föräldrars dag. Barnen inviterar sina far- och morföräldrar, eller andra goda vänner i avsaknad av mor-o farförälder, till en eftermiddag i förskolan. Barnen bjuder på fika med eget bakat kaffebröd, de sjunger från ett program de har tränat in och de får möjlighet att visa runt i miljön med prova på för de som vill. Drop-in fika vi firar förskolans födelsedag med kaffe/saft och kaka. Städ- och fixardag varje vår och höst är det städ och fixardag på förskolan. Alla föräldrar ställer upp och förbättrar förskolans inne- och utemiljö. Sommarfest Barnen uppträder med sång och dans. Avtackning av de blivande skolbarnen. Alla de blivande skolbarnens föräldrar bjuder på tårta eller glass. Utflykt för alla, stora och lilla avdelningen, gärna till en bondgård eller annat spännande ställe. Föräldrar är välkomna att följa med. Midsommar vi klär en liten midsommarstång och dansar traditionella dansar, äter sommarlunch och avslutar med glass. 20

21 Svamputflykt varje oktober går stora och lilla avdelningen ut i skogen tillsammans och plockar svamp. Vårruset och Höstruset varje vår och höst samlas stora och lilla avdelningen och springer en sträcka i skogen. Barnen har nummerlappar fastsatta på bröstet och det delas ut diplom till samtliga. Vi avslutar med nyponsoppa och kaka. Avslutning på våra veckoutflykter till skogen. Vi grillar korv och dricker saft. Advent vi börjar att pynta och förbereda oss för julen med dess traditioner. Stora avdelningen besöker kyrkan och ser deras dockspel om Jesusbarnet i krubban. Stora och lilla avdelningen julfikar på Tant Bruns cafe i centrala Sigtuna och tittar på deras jultomtar. Lucia Vi firar båda avdelningarna tillsammans, tidigt på morgonen, med luciatåg, glögg och pepparkakor. Jullunch Gemensam lunch med långbord. I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv värden, traditioner och historia, språk och kunskaper från en generation till nästa. Lpfö 98, rev 10, sid 6 Samlingar Barnen skall känna gemenskap, glädje och trygghet i gruppen. Vi vill genom samlingen synliggöra varje enskild individ och nämna alla barn vid namn. Vi uppmärksammar också barn och vuxna som är frånvarande av någon anledning. Kalendern är ett fast inslag i varje samling och vi uppmärksammar veckodagar, datum, månad och år. Likaledes tittar vi på vädret och beslutar vilka kläder som är lämpliga att ha på sig. Under samlingen tränas flera olika områden, som till exempel språk och kroppsuppfattning, motorik, begreppsuppfattning, socialt samspel, samtal, diskussioner, demokratiska beslut, värderingar, med mera. Vi arbetar aktivt med genuspedagogik och ser alltid till att pojkar och flickor får lika stort utrymme och inflytande. Läraren uppmuntrar varje barn till att våga att prata och agera inför gruppen och tränar därigenom deras självförtroende. Samlingen kan innehålla allt från presentation av ett material, träna på artighet och andra grundläggande färdigheter, sånger, rim, ramsor, lekar, sagor, dramatisering och rörelse. Barnen får också ta med en sak knutet till ett tema och får stå upp och berätta för gruppen om sitt föremål. Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ansvar för gemensamma regler Lpfö 98, rev 10, sid 9 Fri lek I den fria leken får barnen möjlighet att bearbeta upplevelser och intryck. Den fria leken skall ge barnen en chans till social träning, öva kommunikation, lösa konflikter och problem, träna sitt språk, uttrycka sina känslor med hjälp av språket och bevara och utveckla sammanhållningen med flera kamrater. 21