Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Transkript

1 Linköpings universitet Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Mayumi Setsu Oskarsson 732G26 Survey metodik och uppsats Institutionen för datavetenskap (IDA) Vårterminen 2013

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Bakgrund Syfte och mål Problemställning Metoder Datainsamling Enkätformulering Bortfall och felkällor Dataanalys och bearbetning Resultat Bakgrundsfrågor Synpunkter på Norrköping Ny bostadsort Vilka faktorer styr val av bostadsort Analys Gemensamma faktorer hos människor som flyttar från Norrköping Faktorer som avgör val av bostadsort Vikt av sysselsättning och bostad vid flytt Faktorer som avgör utflytt från Norrköping Slutsatser och diskussion Källförteckning Bilagor... 21

3 1. INLEDNING 1.1 BAKGRUND Under 2012 hade Norrköpings kommun ett ovanligt högt flyttnetto. Detta berodde på att inflyttningen till kommunen fortsatte att öka och var den högsta under 2000-talet samtidigt som utflyttningen från kommunen minskade jämfört med året innan. In- och utflyttningar är viktiga faktorer i den befolkningsprognos som görs i kommunen varje år. Att få en djupare förståelse kring varför personer väljer att flytta till eller från kommunen är därför av stort värde. Norrköpings kommun vill därför studera detta närmare. Liknande flyttstudier har tidigare gjorts i andra kommuner, bland annat Västerås. Statistiker för Ekonomi- och styrningskontoret, Norrköpings Kommun. 1.2 SYFTE OCH MÅL Syftet med studien är att ge en djupare kunskap om vilka faktorer som styr när personer väljer att byta bostadsort. Vad saknas för att vilja/kunna bo kvar? Studien kommer dels att fungera som underlag i kommande befolkningsprognoser för kommunen, men även andra delar i kommunen kommer att vara intresserade av rapporten, exempelvis Stadsbyggnadskontoret. Statistiker för Ekonomi- och styrningskontoret, Norrköpings Kommun 1.3 PROBLEMSTÄLLNING Norrköpings kommun skulle vilja ta reda på följande punkter med hjälp av denna undersökning: Vilken/Vilka faktorer är avgörande vid val av bostadsort? Styrs valet av bostadsort utifrån sysselsättning eller tillgång på bostäder? Vilka grupper av människor flyttar ifrån Norrköping? Vad saknas för att vilja/kunna bo kvar? 2. METODER 2.1 DATAINSAMLING Målpopulation för studien är Norrköpings invånare år som flyttat ut från Norrköpings kommun under 2012 till annan kommun inom Sverige, 3678 personer som finns registrerade i databasen Kommuninvånardata (KID) INSAMLINGSMETOD Postenkät har valts som insamlingsmetod efter uppdragsgivarens önskemål samt förstudie av tidigare likadana studier vilka hade högre svarsfrekvenser jämfört med andra insamlingsmetoder. Enkäterna har skickats till totalt 1000 utvalda. Utskick har utförts totalt 3 omgångar under april 2013 inklusive introduktionsbrev i form av vykort som förvarnar och ber de utvalda att delta i undersökningen URVALSRAM Av de personer som flyttade ut under 2012 till annan ort i Sverige fanns endast adress till 3650 personer. Urvalsramen bestod därför av 3650 personer. 1

4 2.1.3 URVALSDESIGN En hypotes är att flyttorsaker skiljer sig mellan åldersgrupper. Därför användes proportionerliga strata. Från varje stratum drogs ett slumpmässigt urval. I nedan tabell visas frekvenserna för varje stratum. Tabell 1. Storlek på stratum Åldersgrupp Populationsstorlek Procent Stratumstorlek , , , , , ENKÄTFORMULERING FRÅGEENKÄT Studien har utgått ifrån tidigare studier i samma ämne samt Norrköpings kommuns syfte och mål. Den färdiga enkäten bifogas i bilagorna. (Bilaga 10) Frågeområde kan delas grovt sett i fyra delar utifrån frågeställningar: Bakgrundsfrågor som kan ta reda på vilka som flyttade ut från Norrköpings kommun. Frågor som gäller bostad. Frågor som gäller faktorer som ledde till utflytt. Förbättringsområden till Norrköpings kommun. Faktorerna delades upp i fyra kategorier beroende på deras egenskaper; ekonomiska faktorer, sociala faktorer, ekologiska faktorer och individuella faktorer (Östberg, 2003). Ekologiska faktorer är kopplat till Norrköpings kommun, därför är svaren för dessa faktorer i nöjdhetsnivåer. Ekonomiska och sociala faktorer kan anses individuella och är därför istället fokuserat på flytten. Ett undantag finns för Möjlighet till arbete, som på Norrköpings kommuns förfrågan även lagts in i Norrköpings matrisfrågor. Sista frågan är även den en nöjdhetsfråga med en öppen fråga efteråt. Syftet med den öppna frågan är att bjuda in till olika åsikter om Norrköpings kommun, vilket ger synpunkter på förbättringsområden till kommunen. SCBs offentliga klassifikationer användes till vissa frågor i enkäten samt konsulterades med uppdragsgivaren INTRODUKTIONSBREV Även introduktionsbrevet har utgått ifrån tidigare studier i samma ämne. Inledning skrevs av Norrköpings kommun, där bakgrund och syfte beskrevs kortfattat. Inledningen innehåller även kort information om kommunen och uppdragstagare. Ett kort stycke beskriver målpopulationen i studien. Senare stycken handlar om hanteringen av svaren och slutdatum på undersökningen samt kontaktinformation till uppdragstagarna. (Bilaga 9) Ett kort stycke från introduktionsbrevet skickades i förväg i form av ett vykort i syfte att öka svarsfrekvensen. (Bilaga 8) 2

5 2.3 BORTFALL OCH FELKÄLLOR I enkäten efterfrågades ålder vid svar, därför stämmer inte åldrarna överens med åldrarna i urvalet. Det uppkom också några svarande som fyllde i enkäten på ett annat sätt än tänkt av de som skapat enkäten vilket kunde leda till feltolkning av svaren. Som övrigt icke-urvalsfel kan det även förekommit bearbetningsfel. I denna undersökning användes postenkät som datainsamlingsmetod och detta krävde att enkätsvar matades in för hand. Vid beräkningar kan även vissa bearbetningsfel förekomma. Arbetena genomfördes med hänsyn till noggrannhet och försiktighet under kontroll, så denna typ av fel är förmodligen litet. Störst del i det totala felet ligger förmodligen i det stora bortfallet. Svar mottogs från 323 personer av 1000 utskick. Då 2 personer angett att de inte bor i Sverige minskades urvalet till 998 personer, vilket ger en svarsfrekvens på 32,4%. Totalt mottogs även 19 postreturer. Då urvalet bestod av flest antal personer i de yngre åldersgrupperna inkom flest svar (i antal) från dessa grupper. Bäst svarsfrekvens fanns dock i äldsta gruppen med 54,2 procent. Figur 1. Bortfall per åldersgrupp På grund av de 2 personer som fanns med i ramen, men flyttat utomlands finns en liten övertäckning i urvalsramen. En del av de svarande angav inte exakt ålder vilket gjorde att dessa svar inte kunde användas i punktskattningar, svaren från dessa presenteras inte alls. Bland bakgrundsfrågor fanns det endast två frågor som inte gav något partiellt bortfall; Ny stad samt Familjesituation. En logistisk regression utfördes för att undersöka om bortfall berodde på kön och ålder. Det visade att både kön och ålder orsakade bortfallet. (Bilaga 4) Variabeln kön stod för männen jämfört med kvinnorna och åldrarna 25-34, 35-44, och jämfört med åringarna. Alla utom var signifikanta variabler som förklarade svar eller ej. Bortfallet anses därför vara av Missing at Randing-typ. D.v.s bortfall beror på kända variabler i urvalsramen. Uträkningar är endast anpassade efter stratifieringen på ålder, därför kan 3

6 skillnader i åsikt mellan kön orsaka sämre skattningar. Många Chitvå-tester visar dock ingen stor skillnad i åsikt mellan kön. 2.4 DATAANALYS OCH BEARBETNING Urvalet drogs med hjälp av SAS. Excel har främst använts till diagram och beräkning av data. I vissa fall har inte önskade diagramtyper funnits i Excel och Minitab användes för att visa lådogram i Analys-delen. Diagram och tabeller användes för att lätt undersöka data. För att dra slutsatser om populationsparametrar används framför allt konfidensintervall. Konfidensintervall används även för att se om det finns signifikanta skillnader mellan olika faktorer. Chitvå-test används för att undersöka om det finns några skillnader i frekvens mellan de olika grupperna på populationsnivå. Formler för skattningar och beräkningar bifogas i bilaga 1. 4

7 3. RESULTAT I detta avsnitt redovisas svarsfördelningarna på enkätfrågorna bland de svarande. 3.1 BAKGRUNDSFRÅGOR De svarande är fördelade med 176 kvinnor och 145 män samt 2 som övrigt kön. (Figur 2) De kvinnliga svarande blev lite fler med 55,9 procent jämfört med de manliga svarande med 43,6 procent. Figur 2. Fördelning av kön hos svarande I figuren nedan visas åldersfördelningen bland de utflyttade. Över 70 procent av de flyttade var mellan år varav 36,2 procent för år och 35,3 procent för år. Svarsfrekvens var dock bättre i äldre grupperna. (Figur 1) Figur 3. Åldersfördelning i populationen 5

8 Högsta avslutade utbildning bland svarande delades framför allt mellan Gymnasial och Eftergymnasial med 44 procent respektive 50 procent. (Figur 4) Figur 4. Fördelning av utbildning hos svarande Utbildning Förgymnasial 6% Eftergymnasial 50% Gymnasial 44% I figuren nedan visas sysselsättningar innan respektive efter flytt. De flesta svarande arbetade både i Norrköpings kommun och nya bostadsorten. 53,7 procent är för föregående och 53,1 procent för nuvarande sysselsättning. Då de utflyttade består av många unga är studier näst vanligaste sysselsättning med 30,3 procent för föregående och 26,9 procent för nuvarande sysselsättning. Förändringen av sysselsättning har i de flesta grupper lägre frekvens i nuvarande sysselsättning. Pension och annat är dock vanligare sysselsättning nu. Pension är 4,2 procent för föregående och 8,0 procent för nuvarande sysselsättning. Figur 5. Fördelning av sysselsättning före och efter flytt hos de svarande 60% 50% 53,7% 53,1% Sysselsättning 40% 30% 30,3% 26,9% 20% 10% 0% 7,7% 6,9% 8,0% 4,2% 1,5% 1,2% 2,7% 3,9% Arbetande Studerande Arbetssökande Pensionär Sjukskriven Annat Föregående Nuvarande 6

9 Nästa fråga var familjesituation för de svarande vid flytt från Norrköping under Då det är många unga svarande är ensamstående utan barn samt sammanboende/gift utan barn de vanligaste familjesituationerna. 38,7 procent är för ensamstående utan barn och 26,7 procent är för sammanboende/gift utan barn vilket tillsammans dominerar med mer än hälften av svarande. Figur 6. Fördelning av familjesituation vid flytt hos de svarande Nedan visas hur lång tid de svarande bott i Norrköpings kommun vid flytten De flesta bodde i kommunen i 15 år eller längre med 31,9 procent. Näst vanligast är 3-5 år med 20,4 procent, vilket t.ex. kan vara längden på en utbildning. Figur 7. Antal år i Norrköping vid flytt hos de svarande 35% 30% 31,9% Antal år i Norrköpings kommun 25% 20% 15% 20,4% 18,9% 15,1% 10% 5% 7,9% 5,8% 0% 15 år eller längre 3-5 år 1-2 år Mindre än 1 år 6-9 år år 7

10 I figuren nedan visas svarsfördelning av boendeform när de svarande bodde i Norrköping. De flesta svarande bodde i hyresrätt när de flyttade med 50,4 procent. Studentboende och annat är minst vanligast. Annat kunde bestå av t.ex. herrgård, torp, inneboende och annan form av hyrande än hyresrätt. (Bilaga 5) Figur 8. Boendeform i Norrköping hos de svarande 60% 50% 40% 50,4% Boendeform i Norrköping 30% 20% 24,0% 15,6% 10% 5,9% 4,2% 0% Hyresrätt Villa/Radhus Bostadsrätt Studentboende Annat 8

11 3.2 SYNPUNKTER PÅ NORRKÖPING Under avsnittet redovisas resultat av frågor som gäller Norrköping. I enkäten efterfrågades tre punkter, nöjdhet med Norrköping, möjlighet att återflytta till Norrköping och öppen fråga där de svarande kunde kommentera fritt om Norrköpings kommun. I figuren nedan visas svarsfördelning av nöjdhet med Norrköping på olika faktorer. Svarsalternativen fördelades i en skala på sex, Mycket nöjd, Ganska nöjd, Varken eller, Ganska missnöjd, Mycket missnöjd och Ej relevant. De svarande var allmänt nöjda med de flesta faktorerna hos Norrköping. Mest nöjda var de med parkerna i Norrköping vilket hade högst andel nöjda (45,0 procent), Ganska nöjda var de oftast med stadsmiljön. (51,6 procent) Mycket missnöjd var de oftast med trygg miljö. (5,1 procent) Ganska missnöjda var oftast även trygg miljö med 15,5 procent som även nämndes mycket i kommentarsfälten. (Bilaga 6-7) Ej relevant användes mycket som svarsalternativ i skola och uppväxtmiljö, då detta endast var relevant för familjer/ensamstående med barn. Figur 9. Nöjdhet med Norrköping hos de svarande Skola Uppväxtmiljö Trygg miljö Fritid Bostadstillgång Kultur Affärer Stadsmiljö Kollektivtrafik Vatten Parker 7,6 25,0 10,9 25,3 15,8 18,4 23,8 25,1 30,7 31,0 32,6 33,0 45,0 13,3 6,2 3,4 44,5 15,9 7,9 3,2 36,9 44,0 19,1 15,5 5,1 46,2 24,3 4,4 41,0 13,3 10,3 9,5 47,9 16,3 7,7 1,8 47,6 12,8 5,4 2,0 51,6 10,7 4,4 41,9 13,6 5,42,4 40,7 15,6 4,13,4 3,1 37,1 12,8 2,7 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 5 - Mycket nöjd 4 - Ganska nöjd 3 - Varken eller 2- Ganska missnöjd 1 - Mycket missnöjd 0 - Ej relevant 9

12 Nedan visas frågan om möjlighet till återflytt i framtiden, där mer hälften kan tänka sig att återvända till Norrköping. Ja, absolut svarade 30,7 procent och 24,2 procent svarade Ja, förmodligen. Figur 10. Svar på återflytt hos de svarande Kan Du tänka Dig att flytta tillbaka? 35% 30% 25% 30,7% 24,2% 25,1% 20% 17,9% 15% 10% 5% 2,2% 0% Ja, absolut Ja, förmodligen Nej, förmodligen inte Nej, absolut inte Vet inte I slutet av enkätfrågorna fick de svarande lämna synpunkter och kommentarer om Norrköpings kommun. Kommentarerna finns i bilagor i slutet av denna rapport. En del av vissa kommentarer har tagits bort för att inte personerna som skrivit dem ska kunna identifieras. (Bilaga 7) 3.3 NY BOSTADSORT I figuren nedan visas resultat på ny bostadsort bland de svarande. De flesta flyttar till övriga delar i Sverige eller annan kommun i Östergötland. 35,2 procent flyttade till övriga delar i Sverige och 31,9 procent till annan kommun i Östergötlands län. Var de flyttar beror delvis på ålder, då storstäder främst lockar yngre svarande. (Bilaga 2- Figur 19) Figur 11. Ny bostadsort hos de svarande 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 35,2% Övriga delar i Sverige 31,9% Annan kommun i Östergötlands län Ny bostadsort 22,6% 5,4% 4,9% Stockholms stad Göteborgs stad Malmö stad 10

13 3.4 VILKA FAKTORER STYR VAL AV BOSTADSORT Under avsnittet redovisas resultat om frågorna som gällde vikten av avgörande faktorer vid flytt. Svarsalternativen för samtliga frågorna fördelades i en skala utifrån vikten på faktorn vid flytt mellan Talade mycket för flytt till Talade mycket mot flytt i 5 steg och Ej relevant. I fuguren nedan visas svaren till frågan Hur viktigt var nya boendet i Ditt beslut att flytta till Din nya bostadsort?. På näst sista sidan i enkäten var det många som antingen inte svarade alls, eller valde svarsalternativet Ej relevant. Talade mycket för flytt var vanligast på alternativet Tillgång på önskad typ av bostad/boendeform (30,0 procent). Figur 12. Avgörande faktorer på bostad vid flytt hos de svarande 100% Avgörande faktorer på boende vid flytt 90% 80% 27,5% 32,2% 27,8% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 7,0% 6,6% 4,6% 5,7% 6,1% 8,4% 18,2% 24,5% 21,6% 11,6% 15,0% 12,4% 30,0% 17,7% 23,2% Tillgång på önskad typ Storlek Kostnad 0 - Ej relevant 1 - Talade mycket mot flytt 2 - Talade något mot flytt 3 - Varken eller 4 - Talade något för flytt 5 - Talade mycket för flytt I figuren på nästkommande sida visas svaren till frågan Hur mycket avgjorde följande faktorer Ditt beslut att flytta från Norrköping?. Även denna fråga på samma sida i enkäten som ovan fråga hade högt bortfall där många även svarade Ej relevant. 11

14 De flesta svarade att Ändrade familjeförhållande ej var relevant för dem. Det var dock Familjförhållande som mest Talade mycket för flytt bland alla faktorena med 26,0 procent. Det som totalt talade mest för flytt var Släkt med 37,2 procent varav 21,5 procent för Talade mycket för flytt och 15,7 procent för Talade något för flytt. (Figur 13) Figur 13. Avgörande faktorer vid flytt hos de svarande Avgörande faktorer vid flytt Vänner 13,6 17,1 22,6 11,4 11,2 24,1 Släkt 21,5 15,7 14,7 10,1 10,7 27,3 Möjlighet till arbete 22,4 13,6 17,1 4,93,3 38,8 Arbete 23,4 7,7 14,8 2,9 50,5 Studier 25,5 4,5 17,7 50,4 Familjeförhållande 26,0 5,4 17,5 1,9 48,2 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 5 - Talade mycket för flytt 4 - Talade något för flytt 3 - Varken eller 2 - Talade något mot flytt 1 - Talade mycket mot flytt 0 - Ej relevant 12

15 4. ANALYS I detta kapitel redovisas resultat av analys utifrån frågeställningarna. Analysen har utförts med hjälp av lämpliga statistiska metoder för att kunna statistiskt säkerställa slutsatser om populationen. Formler och statistiska tester finns i bilagorna. (Bilaga 1 och 3) 4.1 GEMENSAMMA FAKTORER HOS MÄNNISKOR SOM FLYTTAR FRÅN NORRKÖPING Som tidigare nämnt är det främst yngre som flyttar från Norrköping. Den typiske Norrköpingsutflyttare är arbetande ensamstående utan barn som bott mer än 15 år i Norrköping. Det senaste boendet för denne i Norrköping är en hyresrätt. I de fyra nästkommande diagram visas de vanligaste faktorerna från de bakgrundsfrågorna för de utflyttade. Detta innebär att de faktorer som har högst andel svarande är med 95 procent säkerhet skilda från de faktorer med näst högst. Den vanligaste sysselsättningen var arbetande hos de flyttande och ligger mellan 48,4 och 58,9 procent. (Figur 14) Studier är mycket mindre vanligt hos de flyttande, de står för mellan 25,4 och 35,1 procent. Figur 14. KI för studerande resp. arbetande Andel 0.60 Konfidensintervall för andelen studerande och arbetande Studerande Arbetande 13

16 Den vanligaste familjesituationen vid flytt är främst ensamstående utan barn, de ligger mellan 33,4 och 44,1 procent. (Figur 15) Något mindre vanligt är att de även är sambo/gift, men utan barn, de står för mellan 22,1 och 31,4 procent av de utflyttade. Figur 15. KI för familjesituationer Andel 0.45 Konfidensintervall för andelen familjesituationer ensam utan barn sambo/gift utan barn sambo/gift med barn annat Nedan visas fler konfidensintervall. De som bott i Norrköping i över 15 år är även dessa betydligt många fler än övriga grupper. Dessa är mellan 27,1 och 36,7 procent av de utflyttade. Även de som bor i hyresrätt är en dominerande grupp med mellan 44,8 och 55,9 procent. Figur 16. KI för antal år i Norrköping Figur 17. KI för boendeform i Norrköping Andel 0.40 Konfidensintervall för antal år i Norrköping Andel 0.6 Konfidensintervall för hyresrätt och villa/radhus år 3-5 år 15 år eller längre Hyresrätt Villa/radhus 14

17 4.2 FAKTORER SOM AVGÖR VAL AV BOSTADSORT Nedan presenteras intervall för andelen svarande som väljer Talade mycket för flytt eller Talade något för flytt på frågan "Hur mycket avgjorde följande faktorer Ditt beslut att flytta från Norrköping?". Det som talade mest för flytt var släkten. Mellan 31,8 och 42,6 procent ansåg att detta talade för flytt. Näst vanligast var möjlighet till arbete som talade mest för flytt för mellan 30,6 och 41,2 procent. Tredje vanligaste orsaken var ändrade familjeförhållanden med mellan 26,3 och 36,5 procent som ansåg att detta talade för flytt. Minst vanliga anledningar, i storleksordning, var arbete, vänner och studier. (Tabell 2) P.g.a. det stora bortfallet på denna fråga går det inte att avgöra någon signifikant skillnad alls mellan orsakerna. Tabell 2. KI för avgörande faktorer vid flytt Faktorer Nedre KI p str Övre KI Släkt 0,318 0,372 0,426 Möjlighet till arbete 0,306 0,359 0,412 Ändrade familjeförhållanden 0,263 0,314 0,365 Arbete 0,260 0,311 0,361 Vänner 0,255 0,307 0,359 Studier 0,253 0,301 0,348 Det undersöktes även om det finns skillnader i de två mest avgörande faktorerna mellan olika kön respektive åldersgrupper med hjälp av chitvåtest. Svarsalternativen fördelades i tre grupper: Talade emot, Varken eller och Talade för och åldersgrupper slogs ihop i två grupper, yngre grupp mellan år och äldre grupp mellan år. Vikten av släkt visade ingen skillnad mellan kön. Däremot syns det skillnad i svaren mellan åldersgrupper med 95 procents säkerhet. (Bilaga 3. Test 3-4) På likadant sätt undersöktes faktorn möjlighet till arbete mellan kön respektive åldersgrupp. Det visade ingen skillnad mellan kön och svaren även för denna faktor. Men det visade signifikant skillnad i svaren mellan åldersgrupp. (Bilaga 3. Test 5-6) För yngre grupp talar arbetsmöjlighet för flytt mer än för äldre grupp. 15

18 4.3 VIKT AV SYSSELSÄTTNING OCH BOSTAD VID FLYTT Bland frågorna om nya bostadsorten fanns 3 frågor om boende; Tillgång på önskad typ av bostad, Bostadens storlek och Boendekostnad. För att avgöra vilken som avgör flytten mest har andelarna som flyttat på grund av dessa faktorer undersökts. Arbete och studier har valts som faktorer för sysselsättning var för sig. Nedan presenteras intervall för andelen svarande som väljer Talade mycket för flytt eller Talade något för flytt. Flyttande som anser bostadstillgången avgörande ligger mellan 36,2 och 47,0 procent. De som anser storlek avgörande ligger mellan 27,6 och 37,7 procent. Kostnad avgjorde för mellan 30,4 och 40,9 procent. (Tabell 3) Det var fler som inte svarade på de sista två faktorerna gällande bostad än den första. Denna faktor är mest avgörande vid flytt när det gäller bostad. Andelen som anser arbete avgörande ligger mellan 26,0 och 36,1 procent. Studier avgjorde för mellan 25,3 och 34,8 procent. (Tabell 2) Med 95 procent säkerhet går det att visa att Tillgång på önskad typ av bostad/boendeform är mer avgörande än sysselsättning. Tabell 3. KI för betydelse av boende Nedre KI p str Övre KI Bostadstillgång 0,362 0,416 0,470 Storlek 0,276 0,327 0,377 Kostnad 0,304 0,357 0,409 Vidare undersöktes bostadstillgång, om vikten av detta skiljer sig mellan olika åldersgrupper respektive kön. Faktorn testades mellan yngre respektive äldre i åldersgrupp och Talade emot, Varken eller och Talade för. Resultatet med mellan kön visade ingen skillnad, men det fanns signifikant skillnad mellan åldersgrupper med 95 procent säkerhet. (Bilaga 3. Test 7-8) 16

19 4.4 FAKTORER SOM AVGÖR UTFLYTT FRÅN NORRKÖPING Utifrån frågeställningen Vad saknas för att vilja/kunna bo kvar i Norrköping? undersöktes främst frågorna om Norrköping. Nöjdhet med Norrköping fick allmänt höga poänger bland svarande. Analysen utgicks genom att fokusera på de faktorer som fick låga poäng, d.v.s. de faktorer som många svarande var missnöjda med. I figuren nedan visas de som svarat Ganska missnöjd och Mycket missnöjd i de röda staplarna, Mycket nöjda och Ganska nöjda visas i blått. Minst nöjda är de generellt sett med den trygga miljön i Norrköping med 20,6 procent. Bostadstillgång är den faktor de sedan är minst nöjda med, men det är betydligt vanligare att man är missnöjd med den trygga miljön. Figur 18. Missnöjdheter och nöjdheter med Norrköping Nöjdhet och missnöjdhet Parker 82,0% 2,5% Stadsmiljö 82,5% 4,8% Fritid 64,6% 5,9% Affärer 78,3% 7,5% Vatten 73,7% 7,6% Kollektivtrafik 74,5% 7,7% Kultur 73,0% 8,9% Skola 32,6% 9,5% Uppväxtmiljö 36,2% 11,1% Bostadstillgång 64,8% 12,3% Trygg miljö 59,7% 20,6% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nöjd Missnöjd Med 95 procent säkerhet går det t.o.m. att visa att man är mer missnöjd med tryggheten än bostadstillgången i Norrköping. Tabell 4. KI för missnöjdheter med Norrköping Missnöjdhet i Norrköping Nedre KI p str Övre KI Trygghet 0,161 0,206 0,251 Bostadstillgång 0,086 0,123 0,160 Även för missnöjdhet med trygg miljö undersöktes om det finns skillnad mellan kön respektive åldersgrupper i samma gruppfördelning med föregående tester, yngre (18-34 år) och äldre (35-74 år). Båda tester visade att varken kön eller åldersgrupper påverkar vikten av trygg miljö. (Bilaga3. Test 9-10) 17

20 5. SLUTSATSER OCH DISKUSSION VILKEN/VILKA FAKTORER ÄR AVGÖRANDE VID VAL AV BOSTADSORT? Det fanns sex alternativ i denna fråga i enkäten där de svarande skulle välja Studier, Vänner, Arbete, Familjeförhållande, Möjlighet till arbete och Släkt. Det var Släkt som fick den högsta andelen bland svarsalternativ med 25,4 procent, dock var svaren ganska spridda över alla svarsalternativ och det går ej att statistiskt avgöra vilken faktor som främst orsakar flytten. STYRS VALET AV BOSTADSORT UTIFRÅN SYSSELSÄTTNING ELLER TILLGÅNG PÅ BOSTÄDER? I studien jämfördes svaren mellan avgörande faktorer vid flytt (endast Studier och Arbete) och avgörande faktorer på bostad. Tillgång på önskad typ av bostad/boendeform var viktigare än sysselsättning vid flytttillfället vilket 41,6 procent av de svarande svarat Talade mycket för eller Talade något för. VILKA GRUPPER AV MÄNNISKOR FLYTTAR IFRÅN NORRKÖPING? Unga singlar utan barn flyttar främst från Norrköping. Över hälften var mellan 18 och 34 år varav 36,2 procent var mellan år och 35,3 procent var år. Den vanligaste sysselsättningen var arbetande. VAD SAKNAS FÖR ATT VILJA/KUNNA BO KVAR? I studien om missnöjdhet visade det sig att många var missnöjda med den trygga miljön vilket statistiskt skiljde sig från de övriga faktorerna. Det finns utrymme att tänka sig att kommunen kan satsa på tillgång på önskad typ av bostad/boendeform, men främst förbättra den trygga miljön i staden. DISKUSSION Introduktionsbrevet som skickades med enkäten var mest anpassad till vad de tyckte om Norrköping och vad som kunde förbättras vilket majoriteten av enkäten hanterade. Detta kan vara orsaken till stort partiellt bortfallet på frågorna om deras nya bostadsort och anledningen till att de flyttade. En del av frågorna fick oväntat många svar, t.ex. Möjlighet till arbete. Tanken med denna fråga var att få svar på hur många arbetslösa som flyttade till annan ort på grund av möjlighet till arbete, men svarande på denna fråga var ofta arbetande i Norrköping som arbetar även på nya orten. En idé om orsak till detta kan vara att den även kan tolkas som karriärsmöjlighet på nya bostadsorten. 18

21 KÄLLFÖRTECKNING Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. femte upplagan. Lund: Studentlitteratur. Lohr, S. L. (2010). Sampling: Design and Analysis, Second Edition. Boston: Brooks/Cole. Malmborg, A. och Persson, E. (2013) Studie om preventivmedel, biverkningar och lust. Östberg, M. (2003). Unga människors skäl till att flytta. Luleå tekniska universitet. URL: (Hämtad ). Stadskontorets utredningsenhet, Jönköpings kommun. (2013). Flyttströmmar till och från Jönköpings kommun. URL: tr%c3%b6mmar+till+och+fr%c3%a5n+j%c3%b6nk%c3%b6pings+kommun+f%c3%b6r+ web.pdf. (Hämtad ). Konsult och Service, Västerås Stad. (2007). Flyttningar 2007: Enkätundersökning till inflyttare och utflyttare till/från Västerås. URL: %20och%20utflyttningsstudien%20fr%C3%A5n%20K%20o%20S.pdf. (Hämtad ). Stadskontoret, Malmö stad. (2001). Fakta och attityder kring hushåll som flyttat från Malmö till övriga Skåne. URL: %C3%B6kning.pdf. (Hämtad ). Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB. (2011). VILKA FLYTTAR FRÅN RÅGSVED OCH VARFÖR?. URL: 25/Dagordning/20/20%20Bilaga.pdf. (Hämtad ). Statistik & Utredningar, Linköpings kommun. (2011). Utflyttning från Linköpings kommun 2011 Enkät till utflyttare. URL: tatistiska%20fakta%20om%20link%c3%b6ping/rapporter%20och%20utv%c3%a4rderin gar/statistik/02%20rapport%20utflyttning%202011%20enk%c3%a4t.pdf. (Hämtad ). Kommunstyrelsekontoret, Orust kommun. (2002). Flyttningar och val av bostadsort Orust och Sverige. 19

22 URL: (Hämtad ) Statistiska centralbyrån. (1997). Minska bortfallet. URL: (Hämtad ). 20

23 BILAGOR BILAGA 1. FORMLER FÖR BERÄKNING Andel med stratifiering Varians med stratifiering Konfidenintervall för andel med stratifiering Chitvå-test = = = ± / χ = BILAGA 2. ÖVRIGA DIAGRAM Figur 19. Ny bostadsort uppdelat i åldersgrupper 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stockholms stad Ny stad - fördelat i åldersgrupper Göteborgs stad Malmö stad Annan Övriga delar kommun i i Sverige Östergötland

24 BILAGA 3. CHITVÅTEST Test 1. Avgörande faktor vid flytt: Arbete mellan åldersgrupper Åldersgrupp Talade emot Varken eller Talade för Totalt Yngre (18-34) 7 (6,91) 113 (123,16) 66 (55,93) 186 Älder (35-74) 4 (4,09) 83 (72,84) 23 (33,07) 110 Totalt H 0: Det finns inga skillnader i vikten av faktorn arbete mellan åldersgrupperna. H a: Det finns skillnader i vikten av faktorn arbete mellan åldersgrupperna. Χ 2 obs = 7,143 Χ 2 2;0,05 = 5,991 < P-Value = 0,028 H 0 kan förkastas. På 5 procents signifikansnivå finns statistiskt säkerställda skillnader i vikten av faktorn arbete mellan åldersgrupperna. Figur 20. Avgörande faktor vid flytt: Arbete i två åldersgrupper 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Avgörande faktor vid flytt: Arbete i två åldersgrupper 75,5% 60,8% 35,5% 20,9% 3,8% 3,6% Talade FÖR Varken eller Talade EMOT Yngre (18-34 år) Äldre (35-74 år) Test 2. Avgörande faktor vid flytt: Arbete bland kön 22 Kön Talade emot Varken eller Talade för Totalt Kvinna 4 (5,88) 108 (107,51) 49 (47,6) 161 Man 7 (5,12) 93 (93,49) 40 (41,4) 140 Totalt H 0: Det finns inga skillnader i vikten av faktorn arbete mellan kön. H a: Det finns skillnader i vikten av faktorn arbete mellan kön. Χ 2 obs = 1,389 Χ 2 2;0,05 = 5,991 > P-Value = 0.499

25 H 0 kan ej förkastas. På 5 procents signifikansnivå finns inga statistiskt säkerställda skillnader i vikten av faktorn arbete mellan kön. Test 3. Avgörande faktor vid flytt: Släkt mellan åldersgrupper Åldersgrupp Talade emot Varken eller Talade för Totalt Yngre (18-34) 44 (35,72) 73 (81,47) 71 (70,81) 188 Äldre (35-74) 13 (21,28) 57 (48,53) 42 (42,19) 112 Totalt H 0: Det finns inga skillnader i vikten av faktorn släkt mellan åldersgrupperna. H a: Det finns skillnader i vikten av faktorn släkt mellan åldersgrupperna. Χ 2 obs = 7,499 Χ 2 2;0,05 = 5,991 < 7,499 P-Value = 0,024 H 0 kan förkastas. På 5 procents signifikansnivå finns statistiskt säkerställda skillnader i vikten av faktorn släkt mellan åldersgrupperna. Figur 21. Avgörande faktor: Släkt i två åldersgrupper 60% 50% 40% 30% 20% 10% Avgörande faktor: Släkt i två åldersgrupper 50,9% 37,8% 37,5% 38,8% 23,4% 11,6% 0% Talade FÖR Varken eller Talade EMOT Yngre (18-34 år) Äldre (35-74 år) Test 4. Avgörande faktor vid flytt: Släkt bland kön Kön Talade emot Varken eller Talade för Totalt Kvinna 27 (30,11) 69 (70,98) 68 (62,91) 164 Man 29 (25,89) 63 (61,02) 49 (54,09) 141 Totalt H 0: Det finns inga skillnader i vikten av faktorn släkt mellan kön. H a: Det finns skillnader i vikten av faktorn släkt mellan kön. 23

26 Χ 2 obs = Χ 2 2;0,05 = 5,991 > P-Value = H 0 kan ej förkastas. På 5 procents signifikansnivå finns inga statistiskt säkerställda skillnader i vikten av faktorn släkt mellan kön. Test 5. Avgörande faktor vid flytt: Möjlighet till arbete mellan åldersgrupper Åldergrupp Talade emot Varken eller Talade för Totalt Yngre (18-34) 15 (14,61) 96 (108,61) 77 (64,78) 188 Äldre (35-74) 8 (8,39) 75 (62,39) 25 (37,22) 108 Totalt H 0: Det finns inga skillnader i vikten av faktorn möjlighet till arbete mellan åldersgrupperna. H a: Det finns skillnader i vikten av faktorn möjlighet till arbete mellan åldersgrupperna. Χ 2 obs = 10,354 Χ 2 2;0,05 = 5,991 < 10,354 P-Value = 0,006 H 0 kan förkastas. På 5 procents signifikansnivå finns statistiskt säkerställda skillnader i vikten av faktorn möjlighet till arbete mellan åldersgrupperna. Figur 22. Avgörande faktor: Möjlighet till arbete i två åldersgrupper 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Avgörande faktor: Möjlighet till arbete i två åldersgrupper 69,4% 51,1% 41,0% 23,1% 8,0% 7,4% Talade FÖR Varken eller Talade EMOT Yngre (18-34 år) Äldre (35-74 år) Test 6. Avgörande faktor vid flytt: Möjlighet till arbete bland kön Kön Talade emot Varken eller Talade för Totalt Kvinna 10 (12,38) 94 (95,26) 58 (54,36) 162 Man 13 (10,62) 83 (81,74) 43 (46,64) 139 Totalt

27 H 0: Det finns inga skillnader i vikten av faktorn möjlighet till arbete mellan kön. H a: Det finns skillnader i vikten av faktorn möjlighet till arbete mellan kön. Χ 2 obs = 1,554 Χ 2 2;0,05 = 5,991 > 1,554 P-Value = 0,460 H 0 kan ej förkastas. På 5 procents signifikansnivå finns inga statistiskt säkerställda skillnader i vikten av faktorn möjlighet till arbete mellan kön. Test 7. Avgörande faktor vit flytt: Bostadstillgång mellan åldersgrupper Åldergrupp Talade emot Varken eller Talade för Totalt Yngre (18-34) 28 (22,85) 90 (82,76) 71 (83,38) 189 Äldre (35-74) 9 (14,15) 44 (51,24) 64 (51,62) 117 Totalt H 0: Det finns inga skillnader i vikten av faktorn tillgång till önskad typ av bostad mellan åldersgrupper. H a: Det finns skillnader i vikten av faktorn tillgång till önskad typ av bostad mellan åldersgrupper. Χ 2 obs = 9,495 Χ 2 2;0,05 = 5,991 < 9,495 P-Value = 0,009 H 0 kan förkastas. På 5 procents signifikansnivå finns statistiskt säkerställda skillnader i vikten av faktorn tillgång till önskad typ av bostad mellan åldersgrupper. Figur 23. Avgörande faktor: Bostadstillgång i två åldersgrupper 60% 50% 40% Avgörande faktor: Bostadstillgång i två åldersgrupper 54,7% 47,6% 37,6% 37,6% 30% 20% 10% 14,8% 7,7% 0% Talade FÖR Varken eller Talade EMOT Yngre (18-34 år) Äldre (35-74 år) 25

28 Test 8. Avgörande faktor vit flytt: Bostadstillgång bland kön Kön Talade emot Varken eller Talade för Totalt Kvinna 19 (20,21) 80 (75,94) 72 (74,85) 171 Man 18 (16,79) 59 (63,06) 65 (62,15) 142 Totalt H 0: Det finns inga skillnader i vikten av faktorn tillgång till önskad typ av bostad mellan kön. H a: Det finns skillnader i vikten av faktorn tillgång till önskad typ av bostad mellan kön. Χ 2 obs = 0,878 Χ 2 2;0,05 = 5,991 > 0,878 P-Value = 0,645 H 0 kan ej förkastas. På 5 procents signifikansnivå finns inga statistiskt säkerställda skillnader i vikten av faktorn tillgång till önskad typ av bostad mellan kön. Test 9. Nöjdhet med Norrköping: Trygg miljö mellan åldersgrupper Åldergrupp Missnöjd Varken eller Nöjd Totalt Yngre (18-34) 39 (38,33) 34 (38,94) 115 (110,73) 188 Äldre (35-74) 24 (24,67) 30 (25,06) 67 (71,27) 121 Totalt H 0: Det finns inga skillnader i nöjdheter av faktorn trygg miljö mellan åldersgrupper. H a: Det finns skillnader i nöjdheter av faktorn trygg miljö mellan åldersgrupper. Χ 2 obs = 2,050 Χ 2 2;0,05 = 5,991 > 2,050 P-Value = 0,359 H 0 kan ej förkastas. På 5 procents signifikansnivå finns inga statistiskt säkerställda skillnader i nöjdheter av faktorn trygg miljö mellan åldersgrupper. Test 10. Nöjdhet med Norrköping: Trygg miljö bland kön Kön Missnöjd Varken eller Nöjd Totalt Kvinna 35 (35,04) 37 (37,23) 101 (100,73) 173 Man 29 (28,96) 31 (30,77) 83 (83,27) 143 Totalt H 0: Det finns inga skillnader i nöjdheter av faktorn trygg miljö mellan kön. H a: Det finns skillnader i nöjdheter av faktorn trygg miljö mellan kön. Χ 2 obs = 0,005 Χ 2 2;0,05 = 5,991 > 0,005 P-Value = 0,998 H 0 kan ej förkastas. På 5 procents signifikansnivå finns inga statistiskt säkerställda skillnader i nöjdheter av faktorn trygg miljö mellan kön. 26

29 BILAGA 4. LOGISTISK REGRESSION Binary Logistic Regression: Svar versus Kön; Ålder_25-34;... Link Function: Logit Response Information Variable Value Count Svar (Event) Total 998 Logistic Regression Table Odds 95% CI Predictor Coef SE Coef Z P Ratio Lower Upper Constant -1, , ,47 0,000 Kön -0, , ,89 0,004 0,66 0,50 0,88 Ålder_ , , ,21 0,027 1,46 1,04 2,04 Ålder_ , , ,66 0,097 1,51 0,93 2,45 Ålder_ , , ,09 0,000 3,51 2,34 5,26 Ålder_ , , ,35 0,001 4,25 1,82 9,90 Log-Likelihood = -595,560 Test that all slopes are zero: G = 48,765, DF = 5, P-Value = 0,000 Goodness-of-Fit Tests Method Chi-Square DF P Pearson 5, ,240 Deviance 5, ,236 Hosmer-Lemeshow 2, ,592 Table of Observed and Expected Frequencies: (See Hosmer-Lemeshow Test for the Pearson Chi-Square Statistic) Group Value Total 1 Obs Exp 31,1 47,1 52,9 75,1 56,0 49,9 0 Obs Exp 129,9 134,9 147,1 156,9 77,0 40,1 Total Measures of Association: (Between the Response Variable and Predicted Probabilities) Pairs Number Percent Summary Measures Concordant ,5 Somers' D 0,25 Discordant ,5 Goodman-Kruskal Gamma 0,30 Ties ,0 Kendall's Tau-a 0,11 Total ,0 27

30 BILAGA 5. VYKORT 28

31 BILAGA 6. INTRODUKTIONSBREV 29

32 BILAGA 7. ENKÄTFRÅGOR 30

33 31

34 32

35 33