Icke hörselskadligt buller på arbetsplatser

Transkript

1 1999:7 Icke hörselskadligt buller på arbetsplatser Gerda-Maria Marklin Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN Programmet för teknik Programchef: Ulf Landström a

2 Förord Under våren 1998 genomförde Gerda-Maria Marklin sitt examensarbete vid Arbetslivsinstitutets Teknikenhet i Umeå. Detta som en del i Miljö- och hälsoskyddsutbildningen vid Umeå universitet. Jag hade förmånen att vara handledare för denna mycket ambitiösa student i ett intressant arbete kring icke-hörselskadligt arbetsmiljöbuller. För att sprida resultatet av Gerda-Marias arbete till omvärlden publiceras här hennes rapport i något omarbetad form som en Arbetslivsrapport. Umeå Kjell Holmberg

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Introduktion Effekter av buller Hörbart ljud Infraljud Ultraljud Syfte 5 2. Material och metod Studerade miljöer Mätning av buller Besvärsupplevelser Bearbetning och statistik 7 3. Resultat Hörbart ljud Ultraljud Infraljud Diskussion Sammanfattning Summary Referenser 16

4 1.Inledning 1.1.Introduktion Buller brukar definieras som icke önskvärt ljud(svenska Elektriska Kommisionen, 1966). Det betyder att det inte är någon speciell egenskap hos ljudet utan åhörarens bedömning, som avgör om det skall betraktas som buller eller ej (Kjellberg A, 1990). Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, AFS 1992:10, Buller (Arbetarskyddsstyrelsen, 1992) anger buller som hörselskadligt, maskerande eller störande buller och omfattar enligt ljud med frekvenser i området Hz. Detta område kallas i rapporten för det hörbara området och ljud inom detta område kallas i rapporten för hörbart ljud. Ljud som ej omfattas av definitionen för hörbart ljud kallas i författningssamlingen för infraljud respektive ultraljud. Infraljud har frekvenser under 22 Hz och ultraljud över Hz (Arbetarskyddsstyrelsen, 1992; Hedendahl J, 1991). Statistiska Centralbyråns översikt över arbetsmiljöproblemen (Statistiska Centralbyrån, 1991) visar att omkring 25 % av alla yrkesarbetande i landet anser sig störda av buller i arbetet. En stor del av problemen skapas av buller med ljudnivåer under hörselskaderisken Effekter av buller Redan på nivåer långt under dem som kan ge hörselskador kan buller skapa svåra problem. Bullret kan störa och irritera oss, det kan försvåra våra arbetsuppgifter och det kan bidra till att vi får huvudvärk och andra kroppsliga besvär. De effekter som de flesta i första hand tänker på är nog de subjektiva reaktionerna på bullret, det vill säga hur vi upplever bullret. De kan till exempel innebära att vi tycker att bullret låter obehagligt och att det stör oss. Men bullret kan också påverka vårt beteende. Det kan till exempel göra att vi inte klarar våra arbetsuppgifter lika bra som annars (Kjellberg A, 1990). Buller kan även leda till fysiologiska reaktioner av olika slag, till exempel ökad utsöndring av stresshormoner eller ökad muskelspänning (Landström U, et al, 1991). Ibland ger bullret alla typer av effekter. Men ofta visar sig bara en eller ett par av effekterna. Det är till exempel inte givet att det buller som upplevs som mycket störande också försämrar vår prestation utan motsatsen kan också inträffa, dvs buller kan försämra prestationen utan att vi varit medvetna om att det haft någon effekt på oss (Kjellberg A, 1990). Av de översikter som gjorts av forskningen kring bullrets effekter på arbetsprestation framgår att inga enkla generaliseringar går att göra vid vilka exponeringsnivåer olika typer av arbetsuppgifter kan förväntas påverkas av bullret (Jones D, 1990a; Jones D, 1990b; Smith A, 1989; Kjellberg A, Landström U, 1994). Därtill förefaller effekterna vara alltför beroende av uppgift och situation. Effekterna kan också ta sig olika uttryck för olika personer, som en följd av hur de väljer att hantera den ökade belastning, som bullret innebär i arbetssituationen. Några kan till exempel välja att öka ansträngningen så mycket att inga effekter kan iakttas på prestationen, medan andra sänker prestationsnivån för att slippa anstränga sig mer än normalt. Andra kan sänka arbetstempot för att minska risken för att bullret försämrar arbetets kvalité, medan några kan prioritera hastigheten och offra en del av kvalitén. I fråga om vilka egenskaper som gör en arbetsuppgift känslig för buller, kan en generalisering göras med relativt gott empiriskt stöd; Det är troligare att bullret försämrar prestationen i svåra verbala uppgifter än i lätta motoriska och sensoriska uppgifter. Utifrån forskningsöversikterna förefaller det också vara ganska klart, att sannolikheten för att bullret 1

5 ska påverka prestationen ökar med ökad varaktighet. Sannolikt är det så, att man oftast har möjlighet att under en kortare tid kompensera för bullerbelastningen genom en ökad ansträngning, men att denna möjlighet avtar med tiden. (Landström U, et al, 1997). Det finns många faktorer som inverkar på hur man upplever buller. Utöver de som redan nämnts, följer här en kort beskrivning (Landström U, et al, 1991) av några av de mest betydelsefulla: Rena toner: Bullerkällor med ett fast varvtal skapar buller där någon enstaka frekvens eller ett smalt frekvensband ligger på en mycket högre nivå än omkringliggande frekvensband. Förekomst av rena toner bidrar oftast till kraftigare störningseffekter. Variation: Buller som avbryts under kortare eller längre perioder eller som på annat sätt varierar över tid upplevs vanligen som mer störande än buller som är konstant. Det kan därför vara intressant att förutom bullernivån även ta hänsyn till variationer. Maskeringseffekter: En av de mest påtagliga effekterna av buller är att det kan göra det svårare att uppfatta tal och andra ljud som man vill höra. Det kan även leda till att man inte hör en varningssignal eller ett annalkande fordon. Buller maskerar främst ljud som ligger inom ungefär samma frekvensområde. Det är inte bara bullrets fysikaliska egenskaper som avgör hur det upplevs. Här följer några andra faktorer som tycks ha mycket stor betydelse för hur människor reagerar (Landström U, et al, 1991): Meningslöst eller meningsfullt buller: Hur störd man blir av tal beror inte så mycket på hur högt människor pratar, utan på om man uppfattar vad de säger eller ej. Även andra ljud än tal kan naturligtvis bära på information, som gör att det blir mer störande än det annars skulle ha varit. Så kan till exempel en liten förändring av maskinbullret säga oss att något är fel i maskinen, vilket gör bullret mer störande. Arbetsuppgift: Samma buller kan upplevas som olika störande beroende på vilken arbetsuppgift man utför. Ofta antas den som arbetar med en intellektuell uppgift känna sig mer störd av buller än den som har ett mer rutinartat manuellt arbete. Anspråksnivån: Om personalen, med rätt eller orätt, anser att det skulle gå att undvika eller minska bullret upplever de ofta bullret som mer irriterande. Förutsägbarhet och kontroll: Buller som uppstår utan förvarning eller som förändras överraskande, upplevs som mer störande än buller som förändras på ett förutsägbart sätt. Minst störande är bullret då det är vi själva som har kontroll över bullerkällan. Inställningen till bullerkällan och miljön i övrigt: En allmänt avog inställning till miljön och situationen kan få till effekt att man blir mer störd av bullret. Individuella skillnader: Människor reagerar mycket olika på ett och samma ljud. Bara en mycket liten del av detta kan förklaras av skillnader i allmän bullerkänslighet. Den som är mest störd av bullret i en situation är det alltså inte nödvändigtvis i alla andra situationer. 1.3 Hörbart ljud Vid mätningar av ekvivalent ljudnivå (energi-medelvärde) inom det hörbara området används vanligen A-filter enligt standarden IEC 651 (International Electrotechnical Commission, 1979). Det är ett frekvensfilter som används för att efterlikna den mänskliga hörseln (Arbetarskyddsstyrelsen, 1990). Enligt de allmänna skyddsreglerna (Arbetarskyddsstyrelsen, 1992) skall åtgärder vidtas för att minska bullerexponeringen ifall nivån överstiger värdena i tabell 1. Allvarlig risk för hörselskada anses då föreligga. 2

6 Tabell 1. Exponeringsvärden för buller avseende hörselskaderisk (Arbetarskyddsstyrelsen, 1992). Ekvivalent ljudnivå under en 8-timmars arbetsdag 85 db(a) *) Maximal ljudnivå (med undantag för impulsljud) 115 db(a) *) Impulstoppvärde 140 db(c) **) *) Angivet värde för ekvivalent ljudnivå innefattar även eventuellt förekommande impulsljud. Ekvivalent och maximal ljudnivå avser A-vägd ljudtrycksnivå. **) Impulstoppvärdet avser maximal C-vägd ljudtrycksnivå, mätt med ett instrument med stigtid mindre än 50 mikrosek. Exponeringsvärdet skall ej tillämpas vid skjutning inom försvaret. Det är inte möjligt att ange ett generellt samband mellan exponering, det vill säga det buller som vederbörande utsätts för, och störningsupplevelse. I kommentarerna till de enskilda paragraferna i författningssamlingen (Arbetarskyddsstyrelsen, 1992) sorteras därför arbetsplatser i tre grupper med varsin rekommenderad högsta bullernivå (se tabell 2). Dessa värden kan tjäna som vägledning vid projektering och planering samt vid inköp av ny utrustning. Tabell 2. Arbetarskyddsstyrelsens rekommendationer angående ljudnivåer på arbetsplatser. Grupp Arbetsförhållanden Exponering under normal arbetsdag Ekvivalent ljudnivå i db(a) I Stora krav på stadigvarande 40 *) koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat. Gynnsamma möjligheter att erhålla relativt låg ljudnivå. I I Betydelsefullt att kunna samtala 60 *) eller stadig-varande krav på precision, snabbhet eller uppmärksamhet. Endast mindre bullrande utrustning direkt knuten till arbetet. I I I Verksamhet där bullrande maskiner och utrustning används och som ej omfattas av grupperna I och II. 80 *) För grupperna I och II gäller att ljudbidrag från den egna verksamheten ej omfattas av angivet tabellvärde. 1.4 Infraljud Ljud med frekvenser under 22 Hz kallas för infraljud. De kan alstras i processer eller anläggningar där stora ytor eller luftmassor sätts i rörelse. När det gäller infraljud har en så kallad perceptionströskel påvisats(kjellberg A, 1990). Det är en tröskelfunktion som direkt övergår i hörtröskeln, det vill säga den lägsta uppfattbara nivån inom det hörbara området. 3

7 Sambandet mellan uppmätta nivåer för infraljudet och olika former av besvärsupplevelser (påverkan på människan i form av till exempel sömnighet eller störningsreaktioner) är numera väl klarlagt (Arbetarskyddsstyrelsen, 1992). Infraljud under perceptionströskeln synes emellertid inte orsaka några effekter(kjellberg A, 1990). Det är därför önskvärt att man eftersträvar en miljö där infraljudnivån inte överstiger perceptionströskeln. Arbetarskyddsstyrelsens rekommendationer när det gäller infraljud återges i tabell 3. Tabell 3. Arbetarskyddsstyrelsens rekommendationer angående exponeringsvärden för infraljud. Angivna värden ligger 5-10 db över perceptionströskeln. Infraljud med nivåer under dessa exponeringsvärden torde normalt inte leda till några effekter. Mittfrekvens 1/3- oktavband [Hz] 2 2,5 3, , , Ljudtrycksnivå [db] Ultraljud Med ultraljud avses ljud med frekvenser över Hz. Det kan inte uteslutas att det kan uppstå skada på människans hörselorgan vid tillräckligt långvarig exponering för ultraljud med hög ljudtrycksnivå (Arbetarskyddsstyrelsen, 1992). Utrustning som arbetar med ultraljud kan alstra undertoner inom det hörbara frekvensområdet. Dessa undertoner kan upplevas som mycket irriterande. Dessutom kan de vid tillräckligt lång exponeringstid innebära risk för hörselskada om ljudtrycksnivån är tillräckligt hög. För dessa toner gäller samma regler som för hörbart ljud. Luftburet ultraljud med högre frekvenser än 200 khz torde inte kunna utgöra något arbetsmiljöproblem, bland annat på grund av dess stora dämpning i luft. I tabell 4 visas Arbetarskyddsstyrelsens rekommendationer angående ultraljud (Arbetarskyddsstyrelsen, 1992). 4

8 Tabell 4. Arbetarskyddsstyrelsens rekommendationer om högsta exponeringsvärden för ultraljud. Angivna värden avser ultraljudsnivåer som kan tillämpas vid bedömning av möjlig hörselskaderisk. Exponering för ultraljudsnivåer under dessa värden torde normalt inte medföra hörselskaderisk. Mittfrekvens 1/3-oktavband [Hz] L j udtrycksnivå [db] Frågeställning Avsikten med den här undersökningen var att studera störningsupplevelsen i arbetsmiljön i relation till rekommenderade ljudnivåer för respektive typ av arbetsuppgift. Som nämnts tidigare finns det många faktorer utöver nivån som kan påverka störningsgraden. Arbetarskyddsstyrelsen har i rekommendationerna (Arbetarskyddsstyrelsen, 1992) endast tagit hänsyn till ljudnivå och arbetsuppgift. Med ledning av detta är det troligt att riktvärdena har låg förklaringsgrad. I undersökningen görs också ett försök till bedöming om dessa riktvärden är lämpliga eller om de bör förändras. 5

9 2. Material och metoder 2.1. Studerade miljöer Undersökningen rör ljudnivå samt upplevd bullerstörning på ett urval av arbetsplatser i Umeå och Luleå. Undersökningen innehåller analyser av infra-, ultra- och hörbart ljud. Även olika faktorer som kan påverka störningsgraden av buller studeras. Gruppindelningen av arbetsplatser som anges i författningssamlingen (Arbetarskyddsstyrelsen, 1992) följs. Ljud inom det hörbara området har mätts på representativa arbetsplatser i Umeå och Luleå. Infra- och ultraljudsmätningar har endast gjorts i Umeå. Samtliga mätplatser är valda utifrån indelningar och beskrivningar i författningssamlingen (Arbetarskyddsstyrelsen, 1992). Där står det att arbetsmiljöer som tillhör grupp I skall vara utan bullrande kontorsmaskiner. Kontorsrum och dylikt med datorer har därför klassats som grupp II miljöer. Samtliga mätplatser framgår av tabellerna 12 och 13. Grupp I representeras av tysta miljöer så som föreläsningssalar, sammanträdesrum, läkares undersökningsrum samt kontor utan datorer eller andra bullrande kontorsmaskiner. Grupp II består av mer vanligt förekommande ljudnivåer. Dessa är mätta i bland annat restaurang, kontorsrum, kontorslandskap, affärer av olika slag samt ett genetiklab. För grupp III har diverse lokaler med bullriga maskiner valts ut. Empel på sådana är snickeri, tryckeri, mekanisk verkstad samt en stor sorteringslokal Mätning av buller Vid mätningar av hörbart buller användes en ljudnivåmätare, Brüel & Kjær 2237 Controller med mikrofonen Brüel & Kjær Ljudnivåmätaren uppfyller kraven för klass 2 enligt IEC 651 (International Electrotechnical Commission, 1979) och IEC 804 (International Electrotechnical Commission, 1985). Till ultraljudsmätningarna användes en ljudnivåmätare, Brüel & Kjær 2231 med mikrofon Brüel & Kjær 4135 samt ett frekvensfilter, Brüel & Kjær Infraljudsmätningarna gjordes med samma ljudnivåmätare som ultraljudsmätningarna men med en annan mikrofon, Brüel & Kjær Båda uppsättningarna uppfyller kraven enligt IEC 651 (International Electrotechnical Commission, 1979) och IEC 804 (International Electrotechnical Commission, 1985) för ljudnivåmätare av klass 1. En bandspelare, SONY PC204A användes för att spela in infraljuden som sedan analyserades på en frekvensanalysator, Brüel & Kjær Vid mätningarna har mikrofonerna placerats så att de så korrekt som möjligt registrerar det buller som försökspersonerna utsätts för. Varje ljudmätning motsvarar en plats där en person befinner sig under arbetstiden. I enlighet med författningssamlingen (Arbetarskyddsstyrelsen, 1992) har mätningar inom grupp I och II skett när den egna verksamheten ej pågår. Varje mätning inleddes med en intervju för att få en så bra uppfattning om personens arbetsmiljö som möjligt. Vid intervjun framkom det bland annat om personen, vars arbetsmiljö som skulle mätas, brukar befinna sig på samma plats eller om personen förflyttar sig mellan flera platser under arbetstiden samt om det sker stora ljudnivåvariationer. Mätningarna genomfördes med en representativ placering av mikrofonen för att motsvara den bullerexponering som personen utsattes för. De flesta värdena för hörbart buller grundar sig på 30 minuter långa mätningar. Tre stycken är på kortare tid. Det beror på att det av olika anledningar var svårt att få mäta längre. Vid 6

10 dessa tre mätningar var nivåerna relativt stabila och därmed värdena relevanta. Ultraljudsvärdena var också relativt stabila. Infraljudsmätningarna gick till så att en cirka två minuter lång inspelning av infraljudet gjordes i var och en av de utvalda arbetsmiljöerna. Inspelningarna analyserades sedan med hjälp av en frekvensanalysator. Vid en hygienisk utvärdering av ultraljud är det främst den högsta förekommande nivån man är intresserad av eftersom riktvärdena i författningssamlingen (Arbetarskyddsstyrelsen, 1992) anger takvärden, det vill säga värden som ej bör överskridas. Den här studien bygger på ekvivalenta ljudnivåer men eftersom de var relativt konstanta och låg en bit under takvärdena har detta mindre betydelse. På en arbetsplats varierade ljudnivån väldigt mycket. Då gjordes flera mätningar av den ekvivalenta ljudnivån och ett representativt medelvärde räknades fram utifrån dem. I en snickerilokal där en person i taget arbetar och använder flera olika maskiner utfördes ljudnivåmätningen mellan de olika maskinerna Besvärsupplevelse För att kunna utvärdera hur bullret upplevs på de arbetsplatser där mätningar har utförts, har en person som arbetar i den aktuella miljön fått fylla i en enkät direkt efter mätningen. På så vis finns det en bedömmning av bullret för varje bullermätning som gjorts. Specifika enkäter har utformats för var och en av de tre grupperna av arbetsplatser som identifieras i författningssamlingen (Arbetarskyddsstyrelsen, 1992). Vid ultraljudsmätningarna har enkäten för grupp III använts och vid infraljudsmätningarna enkäten för grupp I. De sju första frågorna är desamma på samtliga enkäter och rör hur personen upplever bullret och påverkas av det. De resterande frågorna är gruppspecifika och bygger på beskrivningarna i författningssamlingen (Arbetarskyddsstyrelsen, 1992). Samtliga enkäter har en grafisk skattningsskala för upplevd störningsgrad. Man får skattningsvärdet i den 100 millimeter långa skalan genom att i millimeter ange skattningens placering. Denna skala har tidigare använts i forskningen kring bullerstörning (Kjellberg A, 1991) Bearbetning och statistik De relativt små grupperna föranledde att Wilcoxon rangsummetest användes för jämförelse av genomsnittliga störningsskattningarna i de två grupperna med nivåer över och under de rekommenderade värdena. Korrelationen mellan störningsskattning och ekvivalent ljudnivå har också kontrollerats. SPSS 6.0 för Windows användes vid den statistiska analysen. 7

11 3. Resultat Bortfallet i enkäterna är litet. I tre enkäter tillhörande mätningarna inom det hörbara området och i en enkät tillhörande ultraljudsmätningarna har någon fråga inte besvarats. 3.1 Hörbart ljud Aritmetiska medelvärden av de ekvivalenta ljudnivåerna för de studerade verksamhetsgrupperna ges i tabell 5 tillsammans med genomsnittlig skattad störningsnivå. Vid en mätning understeg uppmätt ljudnivå mätinstrumentets undre gräns för mätbart nivåområde. Den sanna nivån var i detta fall troligen något lägre än den noterade. Detta inträffade i grupp I. De genomsnittliga störningsskattningarna skiljer sig mellan de tre grupperna men är ej statistiskt säkerställd annat än mellan grupp I och III. Tabell 5. Medelvärden av uppmätta ekvivalenta ljudnivåer och av skattad störning för de tre verksamhetsgrupperna. Grupp Laeq Standardavvikelse Variation Störningsnivå Standardavvikelse (db) (db) (db) (mm) (mm) I 33,4 2, II 54,7 8, III 75,8 7, Den procentuella andelen i varje grupp som anser att nivån på deras arbetsplats bör sänkas visas i tabell 6. Endast tre av de totalt 19 personer som anser att nivån bör sänkas anser inte att det finns tekniska möjligheter att göra så. Två av dessa tillhör grupp II och en tillhör grupp III. Totalt anser 23 av 29 (en person besvarade inte frågan) att det finns tekniska möjligheter att sänka bullernivån. Av dessa 23 anser 15 personer (65 %) att bullernivån bör sänkas. Tabell 6. Andel i varje grupp som anser att ljudnivån på deras arbetsplats bör sänkas. Grupp Procent I 44 % (4 av 9) II 50 % (5 av 10) III 91 % (10 av 11) På frågan om störningsbedömningen avser buller från den egna verksamheten har 56 % i grupp I, 67 % i grupp II och 91 % i grupp III svarat att så var fallet. En person i grupp II hade inte besvarat frågan. 17 av de 30 deltagarna i grupperna I, II och III har svarat ja på frågan om bullret är tröttande. 11 av 30 personer (38 %) har svarat att bullret bortsett från ljudnivån var besvärande i något annat avseende. Kommentarerna kring hur bullret i så fall var besvärande visas i tabell 7. En person (i grupp III) besvarade inte frågan. 8

12 Tabell 7. Grupp samt angivet sätt som bullret är besvärande på, bortsett från ljudnivån. Grupp Svar I Avleder uppmärksamheten från föreläsningen I Kan ej arbeta med öppen dörr I Svårt att höra en persons röst om flera pratar samtidigt II När hörsalarna E, F, G får paus måste man sitta med dörren stängd. Med tanke på värmen under våren kan det bli olidligt II Höra vad kunden vill II Man hör inte vad gästerna säger ibland III Irriterande III Slår lock för öronen efter ett arbetspass III Svårt att föra ett samtal i normal ljudnivå III Prata i telefon III Då kunden kommer in hör man inte vad dom säger ibland Svaren på frågan om hur de tillfrågade anser att bullret påverkar deras möjligheter att utföra arbetet redovisas i tabell 8. Tabell 8. Bullrets påverkan på personernas möjligheter att utföra arbetet. Grupp I Grupp II Grupp III Totalt Gör det mycket lättare Gör det lite lättare Påverkar inte Gör det lite svårare Gör det mycket svårare I tabellerna 9-11 redovisas svaren på de gruppspecifika frågorna kring hur väl man uppfyller de kriterier som ligger till grund för gruppindelningen. Tabell 9. Resultat för gruppspecifika frågor i grupp I (9 besvarade enkäter). Ja Nej Arbetsförhållandet erbjuder gynnsamma möjligheter att erhålla relativt låg ljudmiljö 7 2 Kan med avseende på bullret stadigvarande upprätthålla koncentrationen 6 3 Kan föra samtal obesvärat 9 0 Tabell 10. Resultat för gruppspecifika frågor i grupp II (10 besvarade enkäter). Ja Nej Kan med avseende på bullret stadigvarande bibehålla precision 6 4 Kan med avseende på bullret stadigvarande bibehålla snabbhet 6 4 Kan med avseende på bullret stadigvarande bibehålla uppmärksamhet 5 5 Har på grund av bullret svårt att uppfatta samtal 5 5 Kan uppfatta rop på hjälp eller varningssignal 9 1 9

13 Tabell 11. Resultat för gruppspecifika frågor i grupp III (11 besvarade enkäter). Ja Nej Bullret gör det svårt att uppfatta samtal 10 1 Kan uppfatta rop på hjälp eller varningssignal 10 1 Använder hörselskydd i samband med bullerexponering i mitt arbete 1 *) 10 **) *) alltid **) ibland Störningsskattningen på de sex arbetsplatser som ligger över de rekommenderade riktvärdena skiljer sig inte från skattningen för de 24 som ligger under gränsvärdena. De värden som låg över de rekommenderade var jämnt fördelade mellan grupp II och III. Korrelationen mellan störningsskattningen och den ekvivalenta ljudnivån för samtliga grupper av hörbart buller beräknades till 0,53 (p = 0,002). Den varierade dock kraftigt mellan de olika grupperna. För grupp I var den -0,36 med p=0,34; för grupp II 0,56 med p=0,09 och för grupp III 0,00 med p=1, Ultraljud I tabell 12 redovisas mätresultaten från de tre arbetsplatser där ultraljud har mätts. Tabell 12. Ekvivalenta ljudnivåer för tre utförda ultraljudsmätningar. Mittfrekvens Ultraljudsborr Celldelningsapparat Ultraljudssvets 1/3-oktavband (khz) (db) (db) (db) 20 83,8 93,5 57, ,3 63,7 65,2 31,5 91,2 64,2 74, ,0 72,7 59,1 Enkäterna från arbetsplatserna där ultraljudsmätningar har utförts visar att två av de tre personer som har besvarat enkäten anser att bullernivån på arbetsplatsen bör sänkas och att det finns tekniska möjligheter att göra det. Samtliga personer svarar att bullret de bedömt kommer från deras egen verksamhet. På frågan om bullret är tröttande svarade två att så var fallet. En av de tillfrågade anser att bullret bortsett från ljudnivån var besvärande på så sätt att lågfrekvent buller är mycket tröttande. Två av de svarande hävdar att bullret gör det lite svårare att utföra arbetet, den tredje anser inte att det påverkar. Endast en svarar att bullret gör det svårt att uppfatta samtal samt att höra en varningssignal. Den personen säger sig alltid använda hörselskydd vid bullerexponering i arbetet. 3.3 Infraljud Infraljudsmätningar har genomförts på tre arbetsplatser. Tabell 13 visar de uppmätta medelvärdena i de olika frekvensbanden. 10

14 Tabell 13. Medelvärden för tre utförda infraljudsmätningar. Mittfrekvens Kontor Buss Värmeverk 1/3-oktavband (Hz) (db) (db) (db) 2 57,2 67,8 47,7 2,5 63,2 71,3 48,7 3,15 65,4 69,8 47,3 4 66,5 69,1 43,0 5 70,7 66,4 43,8 6,3 73,0 66,0 46,9 8 69,0 74,3 50, ,2 77,3 48,3 12,5 59,4 73,3 53, ,5 78,3 53, ,6 70,2 53,9 De tre personer som besvarat varsin enkät angående infraljudet på deras arbetsplats anser att bullernivån bör sänkas. Samtliga är också överens om att det finns tekniska möjligheter att göra det. På störningsskattningsskalan har alla markerat precis vid strecket för ganska störande. Två av de tre anser att ljudet kommer från deras egen verksamhet. Samtliga anser att bullret är tröttande. Förutom ljudnivån anser en även att bullret är besvärande på så sätt att det gör det svårt att prata. Två personer tycker att bullret gör det lite svårare att utföra sitt arbete, den tredje tycker inte att det påverkar. Endast en anser att arbetsförhållandet erbjuder gynnsamma möjligheter att erhålla relativt låg ljudnivå. Samtliga är överens om att de med avseende på bullret stadigvarande kan upprätthålla koncentrationen, men endast en säger sig kunna föra samtal obesvärat. 11

15 4. Diskussion Mätningarna visar att de flesta arbetsplatserna följer de nivårekommendationer som författningssamlingen (Arbetarskyddsstyrelsen, 1992) föreskriver. Även medelvärdena för störningen i de olika grupperna är med utgång ifrån skattningsskalans verbala graderingar relativt låga. Trots detta är det tydligt (se tabell 6) att många människor anser att nivåerna är för höga och bör sänkas. Som orsak anges bland annat att bullret orsakar talmaskering och koncentrationsproblem. Detta antyder att rekommendationerna bör ses över. Något som ytterligare stärker denna antydan är att riktvärdena för grupperna I och II, som tidigare nämnts inte omfattas av ljudbidrag från den egna verksamheten. Drygt hälften av personerna i dessa grupper i undersökningen har således angett störningsupplevelse från buller som inte omfattas av de undersökta riktvärdena. Genom att ta hänsyn till fler relevanta faktorer skulle rekommendationerna kunna förbättras. För att detta skall lyckas behövs dock ytterligare kunskap om hur kraftigt olika faktorer inverkar på störningsupplevelsen. Ganska många av de som anser att det finns teknisk möjlighet att sänka bullernivån anser att man bör göra det. Detta stödjer påståendet att personal som, med rätt eller orätt, anser att bullret skulle kunna minskas upplever bullret som mer störande än vad andra gör. Hälften av alla som besvarat enkäten anser att bullret i någon grad försvårar för dem att utföra sitt arbete. De måste koncentrera sig mer, vilket går ett tag men är jobbigt i längden. Endast två personer tycker att bullret underlättar för dem att utföra sitt arbete. För dessa personer fungerar troligen bullret som en slags bakgrundsljud som är lättare att ignorera än enskilda personers samtal. 38 % av personerna som besvarade enkäterna för hörbart ljud anser att bullret förutom ljudnivån även är besvärande på något annat sätt. Det vanligaste problemet är att bullret gör det svårt att höra vad folk säger. Ett annat vanligt förekommande problem är att bullret gör det svårt att koncentrera sig på arbetet. Detta tyder på att talmaskering och koncentrationsproblem är mycket vanligt. Grupp III var något mer representerade i den frågan än övriga grupper, vilket kan bero på att ljudnivån är högst där. De gruppspecifika frågorna för grupp I visar att de flesta arbetsplatserna klarar av de kriterier som författningssamlingen anger för gruppindelningen. I grupp II är det endast drygt hälften. De gruppspecifika frågorna visar även att nästan samtliga i grupp III och hälften i grupp II anser att det är svårt att uppfatta samtal. Trots den bullriga miljön använder endast en i grupp III hörselskydd under hela arbetstiden, övriga bara ibland. Detta innebär att somliga av dem löper stor risk att få hörselskador. De gruppspecifika svaren kan summeras så att det är svårare att klara av sina gruppspecifika krav ju bullrigare grupp man tillhör. Detta antyder att ljudnivån är viktig. Eftersom undersökning av ultraljud endast skett på tre olika arbetsplatser är det svårt att dra några säkra slutsatser utifrån dessa resultat. Två av mätningarna är dessutom utförda vid utrustning som få människor vistas vid dagligen. Ingen av mätningarna överskred de rekommenderade värdena. Vid några av mätningarna uppträder dock undertoner i det hörbara området. De ligger på upptill 78 db. Det är troligt att det är dessa toner som personerna har bedömt då de besvarat enkäterna. För dessa toner gäller samma lagar som för hörbart ljud. Som tidigare nämnts ligger toner inom smala frekvensområden och upplevs därigenom ofta som mycket mer störande än buller inom ett brett frekvensområde. Även infraljudsmätningarna är det svårt att dra några säkra slutsatser ifrån eftersom även de endast representerar tre arbetsplatser. Samtliga infraljudsmätvärden låg långt under de rekommenderade gränsvärdena. Men vid frekvensanalysen fanns det en del övertoner som 12

16 ligger inom det hörbara området. Det är troligen dessa övertoner samt eventuellt annat hörbart buller som personerna har bedömt då de besvarat enkäterna. Än så länge är det svårt att på ett rättvisande sätt redogöra för störningseffekterna av icke hörselskadligt buller. Man vet att ljudnivå och arbetsuppgift har stor betydelse, men många andra faktorer är också mycket betydelsefulla och bör tas hänsyn till. Förhoppningsvis kommer fortsatt forskning att resultera i ett standardiserat och lätthanterligt sätt att systematiskt samla in och bedöma information om alla dessa kritiska faktorer. Avslutningsvis kan konstateras att de flesta arbetsplatser uppfyller de nivårekommendationer som arbetarskyddsstyrelsen ger. Men ändå finns det många personer som anser att bullernivåerna på deras arbetsplatser bör sänkas för att minska besvären med till exempel talmaskering och försvårande av arbetet. Rapporten visar också att mycket av det störande bullret kommer från den egna verksamheten. Detta buller omfattas inte alltid av de riktvärden som rekommenderas. Med ledning av detta bör rekommendationerna ses över. Genom att ta hänsyn till fler relevanta faktorer skulle de kunna förbättras. 13

17 5. Sammanfattning I arbetet studeras störningsupplevelsen från buller i arbetsmiljön i relation till rekommenderade ljudnivåer för respektive typ av arbetsuppgift. Andra faktorer som också kan påverka hur störande man upplever buller undresöks. Undersökningen försöker även klarlägga om riktvärdena i Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, AFS 1992:10, Buller, är lämpliga eller om de bör förändras. Bullermätningar inom det hörbara frekvensområdet har utförts på cirka 30 representativa arbetsplatser i Umeå och Luleå. Därutöver har några infra- och ultraljudsmätningar gjorts på platser där sådana ljud förekommer. Mätplatser och mätningar är valda och utförda utifrån vad som står i nämnda författningssamling. För varje mätplats har en person som arbetar där fyllt i en enkät om hur hon/han anser sig påverkas av bullret. Undersökningen visar att de flesta arbetsplatser uppfyller de nivårekommendationer som arbetarskyddsstyrelsen ger. Men ändå finns det många personer som anser att bullernivåerna på deras arbetsplatser bör sänkas för att minska besvären med till exempel talmaskering och försvårande av arbetet. Rapporten visar också att mycket av det störande bullret kommer från den egna verksamheten. Detta buller omfattas inte alltid av de riktvärden som rekommenderas. Med ledning av detta bör rekommendationerna ses över. Genom att ta hänsyn till fler relevanta faktorer och dessas olika påverkansgrad skulle de kunna förbättras. 14

18 6. Summary This report presents a study of the relation between annoyance and occupational exposure to noise at levels which are not damaging to hearing. Measurements of noise and annoyance were made in different types of working environments in which noise was dominated by infra, audible or ultra sound. 30 representative working environments in Umeå and Luleå were chosen for the measurements. For each noise measurement, a person who works at the specific workplace has answered a questionaire concerning possible annoyance due to the noise. Some of all the other factors influencing the disturbance of noise are also included in the qustionnaire. The questionaires also contanined a scale for rating the degree of annoyance. It is confirmed that information about the noise alone and the kind of work a person is doing is not sufficient to predict the level of annoyance. The results of this study show that while most of the working environments studies fulfill the recommended noise levels, many of the workers think that it is too noisy at their workplace. This indicates that the recommendations in AFS 1992:10 should be adjusted. Key words: noise, working environments, annoyance, recommendations, subjective responses. 15

19 7. Referenser Arbetarskyddsstyrelsen Buller och bullerbekämpning. Arbetarskyddsstyrelsen Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. AFS 1992:10. Buller. Stockholm. Hedendahl J Hygienisk bedömning av icke önskvärt ljud. Allmänna synpunkter, tillämpningar och bedömningsgrunder för gränsvärden avseende buller. Arbete och Hälsa 1991:18. Holmberg K Critical Noise Factors and their Relation to Annoyance in Working Environments. National Institute for Working Life. Umeå. Doctoral Thesis 1997:05. International Electrotechnical Commission SS-IEC 651 Akustik - ljudnivåmätare. International Electrotechnical Commission SS-IEC 804 Akustik - integrerande medelvärdesbildande ljudnivåmätare. Jones D. 1990a. Progress and prospects in the study of performance in niose. In: Berglund B, Lindvall T, ed. Proceedings of the 5th International Congress on Noise as a public Health Problem. Vol.3. Stockholm: Swedish Council for Building Research, 1990: vol 4:1). Jones D. 1990b. Recent advances in the study of human performance in noise. Environment International 1990;16: Kjellberg A Inte bara hörselskador. Psykologiska effekter av buller i arbetsmiljön. Arbetsmiljöinstitutet, Arbete och Hälsa 1990:36. Kjellberg A Att ställa frågor om arbetsmiljön. En kort handledning i konstruktion av frågeformulär. Arbetsmiljöinstitutet, Utbildning 2/1989. Kjellberg A, Landström U Noise in the office. Part II - The scientific basis for the guide. Int. J. Erg. 14, Landström U, Byström M, Kjellberg A, Nordström B Prestation och störningsupplevelse vid exponering för amplitudmodulerat buller vid olika nivåer. Arbetsmiljöinstitutet, Arbetslivsrapport 1997:15. Landström U, Kjellberg A, Vinberg S, Andolf-Steinwall E Störande ljud. Effekter - utvärdering - åtgärder. Smith, A A review of the effects of noise on human performance. Scandinavian Journal of Psychology 1989;30: Svenska Elektriska Kommisionen Akustisk ordlista, allmän akustik och elektroakustik. SEN , Svensk standard. Statistiska Centralbyrån Kvinnors och mäns arbetsmiljö. Rapport nr 1991:1. 16