Välkommen till Företagsjuntan

Transkript

1 Självpresentation på 30 sekunder Välkommen till Företagsjuntan Åland, Jomala, Ulfsby gård Jag heter Just nu så En av mina styrkor är Jag är mest stolt över att Presentationer av följande företagarkvinnor: Britt Biskop, reklam Megasize Malin Gustavsson, jämställdhets- och mångfaldskonsultering Ekvalita Tiina Holmberg, arkitekt och landskapsarkitekt Janina Lindström, turistföretagare Degersands Camping & Café Marika Mattfolk, webbtjänster Majactive Satu Nordberg, hudvårdskonsult, skärgårdsföretagare Havsgården På min fritid Koordinator Min kommande utmaning är Ester Miiros, affärsutvecklare, ÅTC Företagare olika som bär

2 Om kvinnor som företagare Kvinnor har i alla tider drivit företag, men ägandet har varit begränsat och förhindrat på grund av kvinnornas underordnade position i familj och samhälle. Det är inte ens hundra år sedan kvinnan blev myndig i Sverige som sista land i Norden Andelen kvinnor bland företagarna är mellan en fjärdedel och en tredjedel i Norden. På Åland finns ca 2100 företag, - det borde ge runt 700 kvinnoföretagare. I en stor svensk undersökning sammanfattades kvinnors företagande med ord som osynlighet, mångfald och anpassning. Hur är det här? Det finns en politisk målsättning att öka andelen kvinnor bland företagarna till 40 % inom några år. Man vill ha ett mångsidigt och dynamiskt näringsliv och en ekonomisk tillväxt, där kvinnor kan upptäcka andra/nya behov på marknaden. Det är också en jämställdhetsfråga: kvinnor är halva befolkningen, kvinnor skall ha samma möjligheter att välja livsväg och företagande om så önskas. Förutsättningarna för företagande skall vara likadana oberoende av kön. Det avgörande är ändå individens önskan och val: Det här vill jag. Kvinnoföretagare på Åland ÅSUB gjorde en undersökning på LR:s uppmaning: Kvinnors företagande på Åland en samhällsresurs med tillväxtpotential 2008:2 (finns på nätet med uppgift att klargöra drivkraft, motiv och hinder. Utredningen skulle leda till en handlingsplan för kvinnors företagande och den syns i målsättningarna för Företagsamhetens år 2009 (landskapsregeringens budget 2009, s 217). Kvinnor lyfter lägre företagarinkomster än männen, har hälften mindre skulder (branschen avgörande), har kunnat anställa och ökat omsättningen, men lönsamheten har varit något lägre än för näringslivet och småföretagen i genomsnitt. Varför blir kvinnor företagare? De har upplevt ett behov på marknaden, de vill använda sina kunskaper och färdigheter, vill arbeta i branschen, vill förverkliga sig själva. Kvinnor blir i medeltal företagare 5 år senare än när män blir det. Rätt tid? Det är ett möjlighetsföretagande snarare än ett nödvändighetsföretagande. Åland har små företag (88 % har 0-4 anställda), de flesta är soloföretag. Kvinnor startar inom andra branscher än män (påverkar lönsamhet), fler unga kvinnor startar tillsammans med någon annan (= ofta en bra framgångsfaktor!). En annan framgångsfaktor är samverkan mellan företag. Hinder för företagets utveckling? Egen begränsad tid, byråkrati (papper, skatte/tullgräns), lönekostnader, familjesituationen. Vad kan man göra? Förslag i ÅSUB:s rapport 2008:2 s 11: Att synliggöra och lyfta fram inspirerande förebilder för kvinnoföretagare och visa på mångfalden inom företagsverksamheten Att erbjuda särskilda mentorer och nätverk för kvinnoföretagare. Att erbjuda särskilda "lära sig ta betalt"-kurser för kvinnor. Som företagare måste man kunna få en rimlig förtjänst. För att kunna skapa ett värde bör man ha förmåga att värdera både sig själv och andra. Att erbjuda tjänster som affärsutvecklare eller business coacher som kan stå till tjänst med ett relativt kontinuerligt stöd för befintliga företag som vill utvecklas och växa. Utveckla informationen om finansieringsmöjligheter riktad mot kvinnoföretagare och utforma finansieringsformerna så att de tilltalar kvinnor i högre grad. Att tidigt informera om möjligheten att bli företagare i skolorna, att väcka intresse och presentera företagandet som ett reellt alternativ.

3 Att erbjuda så kallad "one-door learning", där informationen om allt som rör företagande finns samlad. Detta kan vara en gemensam Internetportal som förmedlar alla typer av aktuella företagstjänster. Att utveckla rådgivarrollerna så att de tydligare har till uppdrag att inspirera och motivera, bedriva uppsökande verksamhet och anpassa informationen till målgruppen. Utveckla företagsinkubatorverksamheten och bredda målgruppen ( inte bara omfatta tekniska innovationer). Utveckla startstödstjänsterna; - det behöver inte handla om finansiellt stöd. För att skapa lika villkor för kvinnor och män att starta och driva företag bör kostnaderna för föräldraledigheten delas jämnare mellan föräldrarna. Flera av de förslag som utarbetades under workshopen utgick från att Handelskammaren, Företagareföreningen och/eller Teknologicentrum skulle vara ansvariga för åtgärderna, sades det i rapporten för ett år sedan. Som ett resultat av rapporten utformades en ny portal hösten 2008, och där finns mycket för företagare. På som lanserades nu i januari 2009 finns olika aktiviteter samlade. Utdrag ur föreläsningar med mentala tränaren Christoph Treier 2004: Om visualisering att se det framför sig Hjärnan skiljer inte mellan vad man gjort och vad man tänkt. Att skapa en bild av vad man vill, att se det framför sig, ger en grogrund för ökad kapacitet. Visualisering handlar ALLTID om det som lyckas, eftersom hjärnan inte registrerar ordet INTE. När vi säger: Jag ska inte bli nervös, så ser hjärnan ordet jag och nervös och då reagerar kroppen direkt med nervösa reaktioner. Säg och tänk vad du vill att skall hända. Då fokuserar du på uppgiften och det ger mycket bättre resultat. Formulera det du vill nå, skapa konkreta bilder i hjärnan det gör det möjligt. Vill du satsa på glädje skall du satsa på goda tankar. Det är lätt att mata in negativa tankar, och med detsamma accepterar hjärnan det: Det här är omöjligt och då går det inte. En väsentlig skiljelinje som påverkar vår glädje är vår attityd till oss själva och hur vi bemöter motgångar. Visualisering går att träna och sålunda kan vi förändra vårt tänkande. Det är viktigt att först bli medveten om sina egna tendenser. Hur brukar jag göra när något går mig emot? Skyller jag på andra? Har jag alltid otur? Eller försöker jag svänga det till något positivt, något jag kan lära av eller bara lämna och gå vidare? För att välja glädje och goda tankar, gäller det att hitta något positivt i alla motgångar, och där är självkännedom

4 utgångspunkten. En positiv grundinställning till mig själv, till mina medmänniskor och till problem, är avgörande för hur jag mår och för hur jag klarar av att möta motgångar. Det gäller att inse, att det inte handlar om tur eller otur, utan att det har med vårt beteende och våra reaktioner att göra. Det går att träna. Jag utvecklas inte, så länge jag fortsätter att skylla på något eller någon annan. Hur stärker jag mitt eget och andras självförtroende? Det utvecklas o genom analys (Vad är jag bra på?) o genom trovärdigt beröm (av andra, av mig själv, både att ta emot och att ge; träna dig att se vad som kan berömmas) o genom framgångsanalys (Varför lyckades jag med det där?) o genom att skriva en egen meritlista (bra att ha under mörka dagar, det hjälper oss att inte ge upp!) Du kan mer än du tror! Är företagande något för dig? Det här är ett kort självtest från Gör det du vill elva kvinnor som gjort företag av sina idéer 1. Vilken är din önskade framtidsbild av ditt arbete? - Vad ska det bestå av? - När kommer du till din rätt? Vad trivs du med? - Vilka är de viktigaste egenskaperna hos ditt framtida jobb? - 2. Vilka är dina tillgångar? - Personliga egenskaper, utbildning, erfarenhet, kontakter? - Vilka kompetensområden vill du utveckla? - Vilka är dina viktigaste tillgångar som du vill bygga vidare på i framtiden? - 3. Har du en bra idé för en (ny) produkt eller tjänst? - Vem skulle behöva den eller vilja ha den? - Vad har hänt inom området under de senaste åren? - Hur skall dina möjliga kunder få veta om din produkt eller tjänst? - Hur tror du att behovet av din produkt eller tjänst kommer att se ut om 5-10 år? - Vilka resurser behöver du för att förverkliga det här? - Vad kostar det att ta fram din produkt eller tjänst? Vad kostar driften av din verksamhet? 4. Fundera på - Vilka hot finns för dig och din produkt eller tjänst? - Vilka möjligheter ser du för dig och din produkt/tjänst? - Vilka styrkor har du och din produkt/tjänst? - Vilka svagheter har du och din produkt/tjänst?

5 5. Vilka handlingsalternativ har du? Nu har du en lista på - de viktigaste egenskaperna du önskar av ditt framtida arbete - de viktigaste tillgångarna du har som du vill bygga vidare på i framtiden - de viktigaste kraven som din produkt eller tjänst ställer på dig (utifrån analysen i punkt 4) Jämför dina listor a) Saknar du några tillgångar som behövs? b) Vill du arbeta med det som krävs? c) Får du arbeta med det du vill? d) Tar arbetet med produkter eller tjänsten tillvara dina tillgångar? e) Hur kan du kompensera det som saknas? Hitta en kollega som kompletterar? Utveckla dig själv genom att skaffa ny kompetens? Förändra din produkt eller tjänst så att den bättre möter dina egna önskemål och tillgångar? Hitta en annan form att förverkliga det du vill, kanske genom samarbete med ett befintligt företag eller som anställd? Lycka till med funderingarna! History is rich with entrepreneurs of all shapes and sizes. Ulla-Lisa Thordén Är en av Sveriges ambassadörer för kvinnors företagande. Hon är jurist, författare och säljcoach. Hon har besökt Åland och kommer igen: En företagares egenskaper : personligheten, vilja, ansvar, handling, drive, förmåga att kunna lösa problem när de uppstår, flexibilitet. Den viktigaste uppgiften en företagare har är att få kunderna att komma tillbaka. Det handlar om att kunna lyssna och att presentera den nytta du erbjuder, inte sortimentet. Hitta dina egna mönster: det här vill jag jobba med, de här människorna trivs jag med vi får mycket till stånd tillsammans. Slösa inte tid på de människor som håller dig tillbaka, tacka för hjälpen och gå vidare. Nystartade företag borde föras ihop i nätverk. En massör och bokförare kan utföra tjänster åt varandra... Allt handlar om affärer, att hitta nya människor att göra affärer tillsammans med. Varför nöjer sig kvinnor med sämre förutsättningar än män? Vi måste våga lyfta blicken. Vi är genialiska på att lösa problem här och nu. Visioner föds när vi har tid att tänka stort. Kvinnor har en himla förmåga att fastna i detaljer. Istället ska vi uppmuntra oss själva och andra att fundera på vad vi riktigt vill, vad som är viktigt. Livet är för kort för att levas dammfritt.

6 Vill du diskutera mera? Vi finns för dig: Sanna Boman, rådgivare, Ålands Handelskammare Jonny Mattsson, ombudsman, Ålands Företagareförening Ester Miiros, affärsutvecklare, Ålands Teknologicentrum Lena Brenner, verksamhetsledare, Ålands landsbygdscenter Christian Pleijel, skärgårdsutvecklare Landskapets finansieringshandläggare: Annette Björklund Kenneth Åkergård Företagsjuntan ordnas inom ramen för ERUF-projektet Företagssteget, som Ålands Teknologicentrum driver under tre år EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden En investering för framtiden Därtill finns många andra, både rådgivare och coacher, som kan underlätta för dig. Ett avslutande citat från ÅSUB:s rapporten. Intervjuade kvinnor ombads ge råd åt sådana som funderar på att starta. Råden kan sammanfattas i följande punkter: 1. Ta reda på, fråga, tag plats, be om hjälp 2. Ge det ett försök, våga, pröva, satsa, var helhjärtad, ta ett ordentligt lån 3. Ta vara på dig själv och din tid/fritid, gå med kärlek till jobbet det ger ett bättre resultat 4. Om du vill starta tillsammans med en annan. Och om det inte lyckas, så har du åtminstone försökt.