REDOVISNING AV PROJEKT- OCH UTVECKLINGSBIDRAG Läsfrämjande insatser

Transkript

1 REDOVISNING AV PROJEKT- OCH UTVECKLINGSBIDRAG Läsfrämjande insatser 1 (5) Bidragsmottagare Organisationsnummer Regionförbundet i Kalmar län Adress Uppgiftslämnare Box 762 Postnummer Ort Kalmar Telefonnummer Mobil Fax E-post pia.malmberg-kronvall@rfkl.se Pia Malmberg-Kronvall Ev. webbadress Projektet Projektets namn Barn & Unga futurum.kom Ärendenummer KUR Ekonomisk redovisning Den ekonomiska redovisningen skall på begäran kunna styrkas med kopia av verifikationer avseende de kostnader som täckts av bidraget från Kulturrådet, alternativt att utgifterna bestyrks av revisor. Intäkter Kronor Kostnader (specificeras) Kronor Bidrag från Statens kulturråd Föreläsare Konferenskostnader (lokal, fika, Bidrag från kommun: - teknik o likn prel 16 nov 2012) Projektledning, planering, Bidrag från landsting/region: - administration, konsulenters arbetstid Deltagaravgifter (prel 16 nov 2012) Regionbiblioteket i Kalmar län Länsbibliotek Sydost Egeninsats (arbetstid) obs alla deltagaravgifter har inte inkommit till dags datum obs alla fakturor har inte inkommit till dags datum Summa intäkter Summa kostnader Projektet redovisas i sin helhet på denna blankett I separat bilaga Ange länk till dokumentation på webben Att uppgifterna i denna redovisning är korrekta intygas Ort Datum Kalmar Underskrift Namnförtydligande Pia Malmberg-Kronvall

2 2 (5) Förslag till rubriker i redovisningen Övergripande mål Kulturupplevelser och delaktighet för barn och unga kring litteratur i samklang med bibliotekets fysiska och digitala rum. Genom regionens bibliotek coachas resursstarka individer som ska delta aktivt i samhällslivet nu och i framtiden. Kultur-,språk- och läsupplevelser stärker barn och unga på vägen. Syftet med projektets aktiviteter: en majoritet av all bibliotekspersonal som med grundläggande barn/unga-kompetens kan tryggt vara aktiva i verksamheter för målgruppen. Barnperspektiv, barn/ungas perspektiv förankras i verksamheter och organisationer. Bibliotekens fysiska och digitala miljöer för barn/unga utvecklas i tätorter såväl som på landsbygd. Litteraturens roll som konstform för barn/unga stärks i samverkan med andra kulturformer i regionen. Status och utrymme för bibliotekens verksamhet för barn och unga ökar internt såväl som externt. All biblioteksverksamhet för barn och unga ska vara fysiskt och kognitivt tillgängliga Huvudsaklig målgrupp Huvudsaklig målgrupp i denna fas (fas 2) av projektet är en majoritet av all bibliotekspersonal i Blekinge, Kalmar, Kronobergs län. Under 2013 i fas 3 är det bibliotekspersonal i de tre länen som har särskilt ansvar för verksamhet med barn och unga som huvudsaklig målgrupp. Målgrupper i förlängningen och som alla aktiviteter inom projektets fleråriga ram genomgående har som fokus när det gäller föreläsningar, seminarier, uppdrag och handlingsplaner på bibliotekens hemmaplan är barn och unga i regionen 0-18 år. Metoden som utvecklas Deltagande i föreläsningar och seminarier, i detta fall kring barn respektive unga och biblioteksverksamhet, fullföljs på det egna biblioteket. Detta genom att hela eller delar av personalen på samtliga deltagande bibliotek gör uppdrag på hemmaplan som konkretiserar och ger handlingsplaner på den lokala nivån kopplat till projektets syfte och mål. För projektets fas 2 (breddseminarier 2012) ska en majoritet av all bibliotekspersonal involveras i arbetet. För fas 3 ( ) den del av personalen som har särskilt uppdrag att ansvara för verksamhet riktat till barn respektive unga. Allt arbete under bibliotekschefens ledning. Alla hemmauppdrag rapporteras till region-/länskonsulenten som i sin tur sammanställer och publicerar på projektbloggen På detta sätt får vi i regionen en publik bank av goda exempel, metoder, idéer, handlingsplaner. Ambitionen är också att skapa ett vidgat nätverk utanför kommun- och länsgränser för den personal som arbetar med barn och unga. Rapporter, forskningsresultat etc. som påverkat projektet Fokusrummen på Gotland, "Barnet, platsen, tiden - teorier och forskning ibarnbibliotekens omvärld", MVG, Språkkedjan, Läskonster, Bokens alla sidor, andra biblioteks och andra verksamheters arbete med barnkonventionen, LUPP-verksamhet och projekt kring barn och ungas syn på delaktighet samt "strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige". Respektive Kulturplan för Kalmar, Blekinge, Kronobergslän. Samverkan mellan kulturkonsulenter och -producenter i Kalmar län inom Kulturbus.se. Forskning kring läsförmåga hos dagens unga. Beskriv kort vad som gjortst Breddseminarier kring barn

3 3 (5) Under våren 2012 totalt 5 breddseminarier på 5 olika orter med samma innehåll föreläsningar kring barnperspektiv och barnkonventionen, kollegialt lärande kring framförallt litteratur för barn. Ca 70 % av all bibliotekspersonal i Blekinge, Kalmar, Kronobergs län deltog. Föreläsare var Lena Lundgren, barnbibliotekskonsulent emerita, om barnperspektiv ur ett biblioteksperspektiv samt Sandra Torstensson, utbildare från Rädda Barnen Syd, om barnkonventionen. Uppdrag på hemmaplan - barn Första uppdragen på hemmaplan handlade om att se med barnperspektiv på den egna fysiska och digitala biblioteksmiljön. Utgångspunkter vad är bra respektive vad kan göras bättre. Resultatet publicerades på projektbloggen. Handlingsplaner i olika omfattning görs kring åtgärder inom nuvarande budgetram respektive vad som behöver planeras in i kommande budgetår. (se vidare via dessa länkar Breddseminarier kring unga Under hösten 2012 totalt 5 breddseminarier på 5 olika orter med samma innehåll föreläsningar kring vad unga tycker om vuxenvärlden, samhället, biblioteket, sitt liv, förhoppningar, framtid, digitala berättelser, bibliotekens uppdrag och prioriteringar utifrån lagstiftning, regionala och lokala styrdokument och handlingsplaner, hur samverkar politiken och personalen. Seminariedagen avslutades med diskussioner utifrån 5 frågeställningar (givna av klustergruppen som arbetat med marknadsföringskampanjen Maja och Felix/tonåringen inom systerprojektet Låna dig rik) via Lisas multimixmötesmetod. Det innebar att deltagarna i princip diskuterat/mött varje deltagare på samma seminarium. Man förde diskussioner och ställdes inför ställningtagande till frågorna kring bibliotekens verksamheter för unga. Diskussionerna kommer att sammanställas innan årets slut och publiceras på projektbloggen. Uppdrag på hemmaplan unga Uppdrag på hemmaplan efter dessa seminarier blir att konkretisera ett antal av frågeställningarna man diskuterade på breddseminariet utifrån den egna verksamheten och göra handlingsplaner där detta är lämpligt. För övrigt ges uppdrag att se på den egna fysiska och digitala biblioteksmiljön ur perspektivet unga på liknande sätt som man gjort med barnperspektiv tidigare. Mäta/väga statistik över resurser till barn respektive unga Frågeställningar till en webbenkät är framtagen och har gått på remiss till en referensgrupp. Frågorna är komplement till befintlig nationell biblioteksstatistik och är tänkta att ge en start/nolläge i projektets inledning. Motsvarande undersökning ska göras efter projektets slut 2014 och jämföras med dagens statistik. Webbenkäten är inte genomförd som planerat på grund av att projektägaren Regionförbundet i Kalmar runt halvårsskiftet län gjort ny upphandling av programvara för webbenkäter och statistik. Utbildning i upphandlad programvara går av stapeln i början av november Ambitionen är att kunna skicka ut enkäten före årsskiftet. Beskriv resultat Ett av målen var att en majoritet av all bibliotekspersonal i Blekinge, Kalmar, Kronobergs län skulle delta i breddseminarierna. Strax under 70 % deltog under vårens breddseminarier och strax över 70 % deltog under höstens. 23 av 25 kommuner har hittills genomfört 2 av 3 uppdrag på hemmaplan för att se vilka lokala resurser och förutsättningar som finns för barn samt gjort planer för förbättringar inom området. Tankar, goda exempel, idéer, förbättringsförslag allt har publicerats på projektbloggen. Genom detta har vi skapat en publik bank av idéer och metoder års sista uppdrag att se på barn och ungas delaktighet och inflytande på den lokala verksamheten har inlämningsdatum i slutet av november. Några har redan skickat in resultat från de

4 4 (5) lokala diskussionerna. Resultat hittills tyder på att delaktighet är ett område med stora utvecklingspotentialer och behov av lämpliga metoder. Reflektera över svårigheter och framgångar Trots att alla styrdokument att barn och unga är prioriterade målgrupper (bibliotekslag, biblioteksplaner, regionala kulturplaner respektive utvecklingsstrategier) så ser verkligheten annorlunda ut på flera plan. Ett exempel från höstens breddseminarier: en deltagare i övre medelåldern kommer fram till oss arrangörer efter programmet avslutats och säger under alla dessa år som jag har jobbar på bibliotek är detta första gången jag deltar i en utbildning som handlar om unga. Tack för en mycket givande dag. Ett annat speglande uttalande är varför ställs målgrupperna barn och unga mot varandra när det gäller resurser, aktiviteter, utrymme, att de är varandras konkurrenter. Om så är fallet är det då unga som får stå tillbaka? Tänker man att unga får skol- och gymnasiebibliotek ta hand om? Och folkbiblioteken ska minsann inte stå för skolans kostnader? Men vi har också sett att många upplever det ovant (mindre nödvändigt?) att vika heldagar för att kompetensutvecklas och diskutera frågor som dels inte rör det egna ansvarsområdet och dels inte handlar om konkret arbetshantering. Det blev svårighet både för deltagare och arrangörer om än ur olika hänseenden. Deltagarna visar också att man till stor del inte har erfarenhet av, metoder för, tid avsatt till att se koppling mellan styrdokument och konkret verksamhet. Varför jobbar man på biblioteken som man gör? För att man alltid gjort det? För att eldsjälar och starka individer inom kåren tycker att man ska göra det? För att ens lokala politiker beslutat kring prioriteringar och vägval? För att Bibliotekslagen och barnkonventionen ska följas? Framgång på lång och varaktig sikt är svår att sia om i detta skede. Vi upplever dock att det är en stor framgång att ca 70 % av all bibliotekspersonal under två seminariedagar och minst tre arbetsplatsträffar har arbetat med frågor kring bibliotekens verksamhet för barn och unga. Utmaningar för oss på regional nivå och för bibliotekscheferna i kommunerna är att hålla frågorna fortsatt högt på agendan och prioritera resurserna därefter. Och vad gör vi gentemot den politiska nivån de som styr verksamheten? Möjligheter till delaktighet och/eller eget skapande för målgrupperna Primär målgrupp för projektet har varit en majoritet av all bibliotekspersonal. Deras delaktighet har bland annat tagits till vara via organiserade diskussioner under breddseminarierna. Webbenkäter har gjorts efter seminarierna. Medelbetyget för vårens seminarier var 4 av 5 möjliga. Höstens enkäter är vid detta tillfälle ännu ej avslutade men pekar mot liknande resultat. Även de uppdrag som man arbetat med på hemmaplan har involverat en majoritet av all personal och därmed gett möjlighet till att ge sin syn. För målgrupp i förlängning - barn och unga har en riktad marknadsföringskampanj genomförts på en majoritet av de 25 biblioteken i våra 3 län genom moderprojektet Låna dig rik. Eftersom kampanjen inte ännu är avslutad kan vi i skrivande stund inte ge en fullständig rapport. Ett axplock av aktiviteter Hungerspelens översättare på Emmaboda bibliotek, knappmaskin och bokprat i Vimmerby, wii-spel i Lessebo, tjejkväll i Oskarshamn, spökvandringar och historier på flera bibliotek, ungdomar på högstadium och gymnasium i Mönsterås har mött Bob Hansson. Läs mer på Facebook-sidan Vadå rik? Samverkanspartners/projektorganisation Projektägare är Regionbiblioteket i Kalmar län. Projektledning för fas 1 och 2 består av personal från Regionbiblioteket i Kalmar län och Länsbibliotek Sydost, om minst 10 t/v per enhet. Projektägaren ingår i Regionförbundet i Kalmar län som har internt projektstöd för administration, ekonomi, information. Planen är att projektorganisationen ska utökas inför fas Styrgrupp med representanter från bibliotek i de tre länen ska ingå förutom från region- och länsbiblioteken.

5 5 (5) Vi vill också under fas 3 bygga ut och upp kontakter med övriga kulturkonsulenter i länen. De kommer att involveras som föreläsare och inspiratörer när det gäller skapande och berättande med boken/litteraturen som bas. Beskriv hur projektet lever vidare efter projektets slut (långsiktigheten) Biblioteken har gjort handlingsplaner i olika omfattning med utgångspunkt från de uppdrag på hemmaplan som ingår i projektet. Eftersom det är ett flerårsprojekt har vi enligt planen sått tankar, upplägg, innehåll hos bibliotekschefer och barnbiblioteksfolk redan under Breddseminarierna har gett fokus på bibliotekens verksamhet för barn och unga även till de personalgrupper som inte har huvudansvar för området. Därmed har vi berett möjlighet för dem att ha en förförståelse för vad som kommer att ske mer konkret under projektets fas Hur sprids kunskaper om projektet (massmedier, publikationer, seminarier, studiedagar) Projektbloggen är den främsta och ständiga kanalen. Vadå rik:s kampanjfilm med läsambassadören Johan Unenge Artiklar i lokalpress i de tre länen både om själva breddseminarierna och framförallt om aktiviteter på de lokala biblioteken med barn och unga som målgrupp under kampanjveckorna vår och höst inom Låna dig rik. Inslag i lokaltv och lokalradio från breddseminarierna. Inlägg och foton på Regionförbundet i Kalmar läns Facebook-sida, som följs bland annat av politiker och andra beslutsfattare. Övriga frågor Kulturrådet har i uppdrag att redovisa insatser för följande områden: Barn och unga, etnisk och kulturell mångfald, jämställdhet mellan könen och tillgänglighet för personer med funktionshinder. Om ni genomfört insatser inom dessa områden ber vi er redogöra kort för detta nedan: Vårens breddseminarier hade barnkonventionen som utgångspunkt. Genom den berördes och diskuterades alla dessa områden som finns i rubriken ovan. Frågorna ställdes så att deltagarna själva fick synliggöra vad biblioteken gör för att stödja flyktingbarn, funktionshindrade, pojkar/flickor, barn från svåra socioekonomiska förhållanden och liknande utifrån paragraferna i barnkonventionen. Höstens breddseminarier tog upp hur unga ser på trygghet, framtidsplaner, delaktighet, val av studieväg, fritidsintressen utifrån kön. Klusterkampanjerna inom moderprojektet Låna dig rik har haft med sig insikter om detta när man tagit fram personas för affischer och annat marknadsföringsmaterial. Sigrid heter Sigrid men ansiktet kan verkligen vara en hen. Maja och Felix är tonåringarna, där Felix inte ser ut som en typisk svensk sedan minst 3 generationer. Ev. övriga upplysningar Vi har varken fått in eller gjort all slutgiltig fakturering. Alla uppdrag på hemmaplan som är en viktig del i projektet har inte haft sitt sista datum. Delredovisningen är gjort utifrån dessa förutsättningar