UTSTÄLLNINGSHANDLING Del 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-06-30 Del 5"

Transkript

1 Framtid Ödeshögs kommun Översiktsplan Miljökonsekvensbeskrivning, MKB UTSTÄLLNINGSHANDLING Del 5

2 Innehåll Inledning 0 Miljökonsekvenserna av översiktsplanen 3 Noll-alternativ 10 Alternativa lokaliseringar 10 De nationella miljömålen 11 Icke teknisk sammanfattning 15 Genomförandet 15 Denna MKB tillhör Framtid Ödeshögs kommun översiktsplan Inledning MKB:ns syfte Syftet med en MKB är att införa miljöperspektivet tidigt i ett projekt som har miljöpåverkan och att underlätta för allmänheten, berörda och myndigheter att bilda sig en uppfattning om projektets miljökonsekvenser. Tanken är att miljöfrågorna ska följa och påverkar projektet genom hela dess process. MKB:n är själva uppsummeringen av hur det slutliga projektet påverkar miljön. Syftet med översiktsplanen är att kommunen i en bred samrådsprocess skall diskutera och besluta sig för viktiga ställningstagande beträffande markanvändningen inom kommunen. Syftet är att underlätta för dem som vill bygga eller exploatera inom kommunen. Om översiktsplanen är tydlig kan den underlätta och bidra till ett beslutsunderlag i samband med olika initiativ till byggprojekt eller verksamheter. Ett annat viktigt syfte med översiktsplanen är att den skall vara vägledande vid olika myndighetsbeslut som berör tillstånd och lovgivning. Det har betydelse vad kommunen anser i sin översiktsplan. Hur genomförs en MKB-process Den upprättade MKB:n följer översiktsplanen som en bilaga i hela dess process. Synpunkter på MKB:n och översiktsplanen sammanställs samtidigt i samma samrådsredogörelse. Efter utställningen får planen ett utlåtande och MKB:n får istället en särskild sammanställning. Av den särskilda sammanställningen skall framgå 1) hur miljöaspekterna har integrerats i planen, 2) hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samråd har beaktats, 3) skälen till att planen antagits istället för de alternativ som varit föremål för överväganden, och 4) de åtgärder som avses vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför. Vad en MKB ska innehålla En MKB ska beskriva och värdera planens konsekvenser för miljön. Det är de föreslagna, nytillkommande projektens konsekvenser för miljön som ska beskrivas och värderas. Vanligt är att MKB:n för en översiktsplan ger en översiktsbild över miljöfrågorna i planeringsområdet. Konsekvenser ska belysas för biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, fornoch kulturlämningar och annat kulturarv (MB 6:12 pkt 6). En MKB ska om möjligt redovisa lokaliseringsalternativ och noll-alternativ. Ett noll-alternativ är det fallet då inget nytt föreslås men där samhällsutvecklingen i övrigt rullar på som prognoserna förutsäger.

3 MKB:n ska ta upp problem inom planområdet som kan finnas beträffande bevarandeområden enligt 7 kapitlet i miljöbalken. Det handlar om naturreservat, vattenskyddsområden etc. För att belysa miljökonsekvenserna av planen brukar ofta ÖP värderas utifrån de nationella miljömålen. I denna MKB finns en genomgång av de nationella miljömålen sist i rapporten. När krävs MKB Vilka planer och program som ska ha miljökonsekvensbeskrivning, MKB, framgår av MKBförordningen (1998:905). Där framgår att obligatoriska planer som exempelvis en översiktsplan, ÖP, ska ha MKB om den innehåller vissa miljöfarliga projekt som är listade i förordningen om miljöfarlig verksamhet eller om den innehåller projekt enligt MKB-förordningen bilaga 3 som bedöms ha betydande miljöpåverkan. I praktiken är det miljöstörande tillståndspliktiga verksamheter som finns listade i förordningen av miljöfarlig verksamhet som utlöser en MKB. Större vindkraftverk och gruppstationer är listade i förordningen. I MKB-förordningens bilaga 3 finns verksamheter listade av mindre miljöstörande natur. För dessa uppstår MKBkrav om de bedöms medföra betydande miljöpåverkan enligt definitionen i MKB-förordningens bilaga 4. Ett bostadsområde som inte i sig självt har en betydande miljöpåverkan kan utlösa en MKB om det berör nationellt listade hotade arter eller nationellt eller internationellt listade bevarandeområden. Vanligast är det fråga om riksintressen. Ett Natura 2000-område är ett exempel på ett gemenskaps- (EU) område. Denna översiktsplanen föreslår viss bebyggelse inom riksintressen och verksamhetsområden med tillåten miljöstörande verksamheter som ska redovisas i en MKB. Samråd En MKB-process innehåller samråd med allmänheten. En MKB till en PBL-plan följer de två samrådsrundor som ännu gäller för PBLplaner. (Den kommande PBL-reformen möjliggör en remissomgång). Minimikravet enligt miljöbalken är ett samråd och det kravet uppfyller alla planprocesser enligt PBL. Avgränsning av MKB:n Enligt miljöbalken 6 kap. 13 ska kommunen samråda med länsstyrelsen beträffande MKB:ns avgränsning och omfattningen av. Ett samråd har hållits med länsstyrelsen, den 22 mars 2007, angående översiktsplanens avgränsning och innehåll med bitr. länsarkitekt Jan Persson. Kommunstyrelsen beslutade den 17 april 2007 om avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen enligt nedan. Tyngdpunkten i MKB:n skall därför ligga på de frågor som belyses i dokumentet Avgränsnings av miljökonsekvensbeskrivning, miljöbedömning av Översiktsplan Ödeshögs kommun. Kommunen och Länsstyrelsen har i ovan nämnda samråd uppmärksammat följande miljöaspekter som kan vara av betydande miljöpåverkan: - Påverkan på Vätterns vatten-, strandoch naturområden av föreslagna nya bostads/ verksamhetsområden samt utvecklingsområden. Dessa områden är ekologiskt känsliga och omfattas bitvis av riksintressen, naturvårdsområden och naturreservat. - Påverkan från föreslagna utvecklingsområden på värdefull landskapsbild längs Vätterstranden. - Påverkan från föreslagna nya bostads/verksamhetsområden samt utvecklingsområden på befintliga kulturvärden och riksintressen för kulturmiljövården. Den geografiska avgränsningen följer planområdet d.v.s. utgår från kommunens gällande kommungräns. MKB:n tar upp de områden som i planen föreslås få en ändrad markanvändning och som har utpekade bevarandeintressen idag samt områden med projekt som bedöms innebära en betydande miljöpåverkan. Utredningsområdet för bostäder längs Vätterstranden är ett exempel som beskrivs i denna MKB. Även områden kring riksintressen för kulturmiljövården, så som Hästholmen, Svanshals Kyrk- 2

4 by, Rök Kyrkby och Häjla och Heda kyrkby belyses i MKB:n. Miljökonsekvenserna av översiktsplanen Här följer en genomgång av de förslag i översiktsplanen som kan antas medföra betydande miljöpåverkan vid planens framtida genomförande. Utbyggnadsområden inom riksintressen Översiktsplanen föreslår utbyggnad av bebyggelse inom riksintresseområden. Det är utbyggnad Hästholmens tätort och attraktiva bostäder, fritidshus vid Vätternstranden, kyrkbyarna Heda och Rök samt Svanhals. Bedömning av projekt inom riksintresseområden och strandskyddsområden Vid bedömningen av projekt mot de nationella riksintressena bedöms skadans art och omfattning gentemot riksintressena i kapitel 3 i miljöbalken. En så kallad påtaglig skada på riksintresset får inte uppstå. I prövningar gentemot kapitel 4 sker en regelrätt tillåtlighetsprövning. Strandskyddet hanteras genom beviljande av strandskyddsdispens eller genom en planbestämmelse som upphäver strandskyddet för ett område. För strandskyddsdispens erfordras särskilda skäl. Riksintresset för turismen och det rörliga friluftslivet När det gäller exploateringar i riksintressen som är utpekade med geografisk avgränsning i själva lagen i 4 kapitlet i miljöbalken så görs en tillåtlighetsprövning av länsstyrelsen i dess granskningsprocess av planärenden. Av lagreglerna och dess förarbeten i 4 kapitlet framgår att riksdagen har bestämt att natur- och kulturvärdena som huvudregel ska ges företräde när andra konkurrerande markanspråk prövas. I förarbetena finns riktlinjer för vad som särskilt ska beaktas för varje typområde. Eftersom prövningen gentemot detta riksintresse avgör om det är lönt att gå vidare och pröva ett intresse även mot andra riksintressen så följer här en genomgång av de exploateringar som föreslås i ÖP inom detta riksintresse. Attraktiva bostadshus vid Vätternstranden I översiktsplanen föreslås nya grupper av bostadshus inom riksintresset väster om väg E4. Dessa områden har utgallrats genom en lång och noggrann urvalsprocess. Kommunens uppfattning har varit att endast vissa mindre delar kan bebyggas medan resten av de strandnära områdena skall lämnas oexploaterade. Kommunen har framhållit att de föreslagna områdena är små och de får en underordnad betydelse för hela upplevelsen av området. Flera områden är placerade så att de inte exponeras mot de färdvägar där turister rör sig. Enligt förarbetena och en utvecklad praxis beträffande tolkningen av riksintresset för turism och det rörliga friluftslivet innebär inte riksintresset ett totalstopp för byggande i området. En planerad, begränsad och underordnad komplettering av bebyggelsen kan ske inom riksintresset. I ÖP saknas detaljerade fakta för respektive område som gör att avvägningarna inte slutgiltigt kan värderas. Avgörandet beträffande respektive område måste ske i ett senare fördjupat skede. Exploateringsområden för bebyggelse kommer i konflikt med syftet med riksintresset för turism och det rörliga friluftslivet. Syftet är att bevara landets bästa områden dit turister söker sig från ingrepp och exploateringar som minskar områdets värde som turistlandskap. De aktuella utbyggnadsområdena är små och undanskymt placerade vilket utifrån en helhetsbedömning innebör en begränsad påverkan på landskapets värde som turistlandskap. Attraktiva fritidshus för uthyrning vid Vätternstranden I översiktsplanen föreslås ny bebyggelse bestående av uthyrningsstugor, och i något fall camping, inom riksintresset väster om väg E4. Bebyggelsegrupperna kommer i konflikt med rubricerat riksintresse som inrättats för att hålla tillbaka exploateringar som drar ner värdet på området som turistlandskap. Men eftersom det föreslås uthyrningsstugor som utgör ett komplement till en lokal markägare vars arbete innebär att landskapet hålls öppet och vackert för turister och friluftsidkare kan undantagsregeln i MB 4:1 tillämpas. För att kunna vara kvar och verka på landsbygden behövs ofta flera ben att 3

5 stå på. I dessa fall som är aktuella vid Vätternstranden kommer en utbyggnad av uthyrningsstugor vara en kompletterande inkomst för en befintlig lokal näringsidkare. Under förutsättning att inte påtaglig skada uppstår på fauna och flora eller på bergterrängen kan dessa byggnationer tillåtas eftersom de utgör ett nödvändigt utbud för att turister och besökare ska ha någonstans att bo. I denna översiktliga MKB kan inte de detaljerade förutsättningarna för en tillståndsansökan redovisas. Varje projekt får prövas utifrån sina lokala förutsättningar i ett senare mer detaljerat planskede. Exploateringsområden för fritidshus kommer i konflikt med syftet med riksintresset för turism och det rörliga friluftslivet. Syftet är att bevara landets bästa områden dit turister söker sig från ingrepp och exploateringar som minskar områdenas värde som turistlandskap. Samtidigt måste det finnas övernattningsmöjligheter för turisterna vilket innebär att dessa projekt är i linje med syftet med riksintresset. De aktuella utbyggnadsområdena är små och undanskymt placerade vilket utifrån en helhetsbedömning innebär en begränsad påverkan på landskapets värde som turistlandskap. Utbyggnad av Hästholmen Tätorten Hästholmen föreslås byggas ut med framförallt bostäder. Orten ligger på en plats som varit bebyggd sedan mycket lång till tillbaka. Inte särskilt mycket återstår från den riktigt gamla bebyggelsen. Karaktärsfulla byggnader finns från sent 1800-tal och senare. Övervägande bebyggelsen är från 1900-talet. Även nu i modern tid är det attraktivt att bo och leva i orten som har den enda hamnen på en lång sträcka av Vätterns västra strand. Hästholmen är kommunens andra största ort. Där finns ett grundutbud av kommunal service och en väl utbyggd kollektivtrafik samt en bekväm cykelväg till centralorten Ödeshög. Det finns många skäl att bygga ut tätorten Hästholmen. Orten har en grundstruktur på vilken en utveckling kan byggas. Alternativkostnaden att bygga upp en kommunal infrastruktur på nya platser överstiger vida kostnaden för att bygga ut Hästholmen. Att bygga ut Hästholmen möjliggör att upprätthålla och utveckla en frekvent kollektiv förbindelse till huvudorten Ödeshög. Alternativet att samla nybebyggelse till attraktiva Hästholmen är en hållbar lösning jämfört att sprida ut nytillkommande bebyggelse till utspridda platser som saknar grundutbudet och vilket innebär ett vida större transportarbete som orsakar resursförbrukning och en miljöbelastning. Bedömningen av intrånget i rubricerade riksintresse skall ses mot den ovan skisserade bakgrunden. En utbyggnad av Hästholmen är sammantaget ett exempel på en bra och lämplig samhällsutveckling. Mot bakgrund av ovan sagda framstår en utbyggnad av tätorten Hästholmen som ett acceptabelt intrång i riksintresset för turismen och det friluftslivet som gäller runt hela Vättern. Undantagsregeln i MB 4:1 att riksintresset inte ska stå i vägen för angelägen och nödvändig tätortsutbyggnad är tillämplig för en utbyggnad av Hästholmen i alla riktningar dock med respekt för Alvastra klosterruin i nordost. En utbyggnad av Hästholmen blir synlig från turistvägen och utbyggnaden påverkar upplevelsen av de stora landskapsrummen kring Alvastra klosterruin, Omberg och de medeltida kyrkomiljöerna på slätten. Om Hästolmen växer bildar bebyggelsen en barriär som hindrar utblickar ut över Vättern för resenärer som rör sig längs väg 50. Påverkan på kärnområdena beträffande kulturvärdena inom bevarandeområdet blir liten då det fortfarande avståndet till Alvastra ruinområde blir mellan 1,2 till 1,6 km. En annan positiv konsekvens att en utbyggnad av Hästholmen representerar en hållbar utveckling. Boende i Hästholmen kan erbjudas realistisk kollektivtrafik med buss. Orten blir tillräckligt stor för att hålla basutbudet av service. Dessa två aspekter leder till ett betydligt mindre transportarbete vilket leder till lägre resursförbrukning och en lägre belastning på miljön jämfört med att bygga motsvarande tillskott utspritt i kommunen. 4

6 Riksintresset för kulturmiljövården Inom detta riksintresse får exploateringar inte ske som påtagligt skadar riksintresset. Utbyggnad av Hästholmen Hästholmen gränsar till rubricerat riksintresse. Funktionellt har området för riksintresset lagts ut inom området kring Alvastra och medeltidsbebyggelsen på slätten - fram till tätortsgränsen för Hästholmen. Därför kan riksintressegränsen flyttas ut för att ge plats för en lämplig och angelägen tätortsutvidgning så länge inte respektavstånden till kulturområdets kärnområden blir för små. De närmaste kärnobjekten är Alvastra Klosterruin och Sverkerskapellet. Den föreslagna utvidgningen lämnar fortfarande tillräckliga avstånd för att inte upplevas som påträngande. Beskrivningen av Hästholmens utvidgning gentemot riksintresset Turism och det rörliga friluftslivet gäller även för detta riksintresse. Samma skäl och konsekvenser som beskrevs ovan är relevanta även under riksintresset för kulturmiljövården. En utbyggnad av tätorten Hästholmen påverkar upplevelsen av kulturlandskapet. Så länge tillräckliga avstånd finns kvar till klosterruinen och historiska platser som Sverkerkapellet och Ellen Keys bostad blir påverkan liten. En utvidgning av tätorten Hästholmen bedöms vara rimlig utifrån riksintressets övergripande perspektiv. Riksintresset för naturvården Värdeomdömet för riksintresset, nr NRO , Vätternstranden lyder som följer: Den imponerande förkastningsbranten med sitt gynnsamma lokalklimat hyser en mycket artrik och bitvis exklusiv flora och fauna. Bland biotoperna kan nämnas alm ask hassellund, torräng och hällmarkstallskog. Stranden utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö. Utbyggnad av Hästholmen En utbyggnad av Hästholmen kommer inte i konflikt med riksintresset för naturvården så länge inte intrång i strandskyddsområdet aktualiseras. En utbyggnad av Hästholmens tätort har inga eller endast begränsad påverkan på naturvärden inom riksintresset för naturmiljön. Attraktiva bostadshus vid Vätternstranden Översiktsplanen föreslår en begränsad utbyggnad av fritidsboenden och även permanenta bostadshus utmed Vätternstranden. Omfattningen av utbyggnaden är liten och de aktuella områdena är placerade med hänsyn tagen till riksintressets syften. Mot bakgrund till att föreslagets intrång är litet till sin omfattning innebär förslaget att påtaglig skada på riksintresset inte torde uppstå. Sakförhållandena på varje plats kan inte blottläggas i denna översiktliga MKB. En prövning utifrån de lokala förhållandena får ske i varje enskilt fall i de följande PBLprövnings-stegen. Bebyggelse inom område för riksintresse natur berörs av ÖP. Intrång i riksintresseområde föreslås. Intrången berör små områden. I varje prövning av respektive bebyggelsegrupp får det klarläggas om skada uppstår på riksintresset. Strandskyddet Attraktiva bostadshus vid Vätternstranden Översiktsplanen föreslår begränsade intrång i strandområden där strandskydd råder. I huvudsak föreslås byggnadsområden utanför strandskyddet men strandskyddat område berörs också. Varje strandskyddsdispens behöver bedömas utifrån de speciella förhållanden som råder just på den aktuella platsen. Det går inte inom ramen för översiktsplaneringen att säga hur utfallen kan komma att bli. Prövningen får ske i de prövningsprocesser som kommer inför detaljplaneläggning samt lov- och dispensprövning. En strandskyddsdispens bedöms i förhållande till om inskränkning sker beträffande allmänhetens möjligheter att komma fram i strandområ- 5

7 dena och om faunan och floran i strandområdet påverkas på ett negativt sätt. För att erhålla en strandskyddsdispens erfordras särskilda skäl som finns angivna i lagtexten. Attraktiva bostadshus i övriga sjönära lägen Flera områden för fritidsbebyggelse redovisas i inlandet. All ny bebyggelse prövas mot strandskyddslagen. I samband med en detaljplan kan strandområdet regleras. Nya fritidshusområden kan förändra en tidigare obruten oexploaterad karaktär för ett område. Prövningar gentemot strandskydd och andra bevarandeintressen får ske i kommande detaljskeden. Miljöfarlig verksamhet Logistikcenter Ett nytt område för verksamheter och logistik planeras vid Backasand i östra Ödeshög. Området planeras att ställas i ordning för att finnas i beredskap om det dyker upp intressenter för att etableras sig invid väg E4. Området är mycket lämpligt för lastbilcentral, omlastning lagring av gods och andra verksamheter som knyter an till transporter eller som vill ha ett välannonserat läge invid E4:an. Området som är aktuellt att utveckla ligger både norr och söder om väg E4. En expansion av verksamheter och transporter till området innebär en trafikökning i och kring infarten till området. Det föreslagna området bidrar med buller och en belastning på luftmiljön. Om en logistikanläggning lokaliseras till Ödeshög eller till en annan ort medför att samma tillväxt inom transportnäringen får lokal påverkan i Ödeshög eller på den alternativa platsen. Det är utvecklingen inom transportnäringen och andra verksamheter som leder till en ökad miljöbelastning. Om mycket verksamheter lokaliseras till Ödeshög blir belastningen lokalt större i Ödeshög. Miljöbelastningen leder inte till att några gränsvärden, riktvärden eller miljökvalitetsnormer överskrids. En fördubblad trafik på en gata leder exempelvis till att decibelvärdet ökar tre enheter. Ett nytt verksamhetsområde i Backasand får en begränsad och rimlig miljöpåverkan. När konkreta projekt uppstår får respektive verksamhet miljöprövas i vanlig ordning. I övrigt redovisas inga områden för verksamheter av nämnvärd omfattning i översiktsplanen. Störande verksamheter En befintlig motorbana finns vid Kulltorp i Ödeshög. En motorbana har stor omgivningspåverkan beträffande motorbuller. Eftersom det handlar om befintlig verksamhet görs ingen konsekvensbedömning i MKB:n. Motorbanan har dock stor betydelse för utformningen av dess omgivningar särskilt när det gäller störningskänslig verksamhet som exv. boendemiljöer. Farligt gods För samhällets försörjning rullar farligt gods på vägnätet även i Ödeshögs kommun. Väg E4 är utpekad av Vägverket som en farligtgodsled och det finns en iordningställd parkeringsplats för farligt godstransporter vid Östgötaporten. Farligt godstransporter är alltid förknippade med risker. Olämpliga ämnen kan rinna ut i värdefulla vattenområden eller förorena grundvattnet. Olyckor på väg E4 kan genom bäckar och åar nå Vättern som är vattentäkt för bl.a. Ödeshög m.fl. tätorter. Vägverket är verksamhetsansvarig för det som sker på vägarna och Vägverket arbetar fortlöpande med risk- och miljöfrågor. Översiktsplanen föreslår inga åtgärder som ändrar på de förekommande farliga godstransporterna. Övrig miljöpåverkan Då det är få nytillkommande miljöpåverkande verksamheter i Ödeshögs kommun som beräknas tillkomma blir det inte någon nämnvärd miljöpåverkan av planens genomförande. 6

8 Miljökvalitetsnormer VATTEN Vattendirektivet EU:s direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder inom vattenpolitiken kallas ofta för "Vattendirektivet". Syftet med direktivet är att skapa en helhetssyn på Europas och de enskilda ländernas vattenresurser. Vattendirektivet gör att Europas länder närmar sig en enhetlig, sammanhållen och övergripande lagstiftning för vatten. Syftet med den Svenska vattenförvaltningen är att nå god status (ungefär god kvalitet) på ett antal utpekade vatten. Vattenförvaltningen skall styras genom att en förvaltningsplan tas fram för varje vattendistrikt. Vattenförvaltningen bedrivs i sexåriga cykler. Under innevarande cykel tas underlag fram som ligger till grund för den förvaltningsplan som skall gälla under nästkommande cykel. Innevarande cykel sträcker sig från Vattenförvaltningen upprepar sig genom att alla cykler innehåller samma delmoment. Förvaltningscykeln bygger på en måldriven process som innebär att man beskriver utgångsläget (Kartlägga), utvärderar måluppfyllelse (Övervakning), bestämmer nya mål (Mål och normer), utformar åtgärder (Åtgärdsprogram) och sammanfattar i en ny plan för nästkommande cykel (Förvaltningsplan). De olika stegen i den 6-åriga förvaltningscykeln. Illustration: Kreation AB. Vattenförvaltningen skall inte utföras av myndigheter. Det finns en stark betoning både i EGs ramdirektiv och i den Svenska vattenförvaltningsförordningen på att berörda intressen skall involveras och stimuleras att delta i samtliga steg i förvaltningscykeln. En genomgång av vilka vatten som finns inom varje vattendistrikt ska göras. Vad har de för status, påverkan och risk för att de ska försämras? I arbetet ingår även att registrera skyddade områden och göra ekonomiska analyser som underlag för prissättning av vattentjänster. Varje vattendistrikt ska upprätta en förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram. Den första förvaltningsplanen finns framme som remissförslag år För att tvinga fram förbättringar sätts en minsta kvalitetsnivå i form av miljökvalitetsnormer. På nedanstående karta visas vattnets status i Ödeshögs kommun hämtat ur förslag till förvaltningsplan för södra Östersjöns vattendistrikt dit Ödeshögs kommun tillhör. Vattenmyndigheterna beslutade 22 december 2009 att nya miljökvalitetsnormer skall gälla för de vattenområden som är definierade som vattenförekomster. I Ödeshög finns tre vattendrag, två sjöar och en grundvattenförekomst. Miljökvalitetsnormer är en mycket skarp gräns i den Svenska miljölagstiftningen. En miljökvalitetsnorm får inte överskridas. Miljökvalitetsnormer för luftmiljön har försvårat byggprojekt i storstäderna som skulle innebära att någon av miljökvalitetsnormerna överskreds. Miljökvalitetsnormer för vatten kan också försvåra något projekt som uppenbart har påverkan på vattenmiljön. I Ödeshögs kommun är det ganska långsökt att något projekt direkt skulle påverka vattenmiljön i Lorbybäcken eller Disevidån som har otillfredsställande vattenkvalitet. Ett projekt inom lantbrukssektorn skulle kunna få problem eftersom det är övergödningen som är ett av de större problemen. För att underlätta för enskilda projekt är det en fördel om kommunen bedriver ett arbete för att allmänt sett förbättra vattenkvaliteten inom kommunens område. Jordbrukssektorn driver sedan länge ett förbätt- 7

9 ringsarbete för vattenmiljön med stöd av Jordbruksverket och Länsstyrelsen. Miljökvalitetsnormer och motiven till klassningen redovisas nedan under respektive rubrik. Den sammanfattande omdömet om en vattenförekomst kvalitet är ekologisk status. Ekologisk status är en sammanfattning av biologisk status, kemisk status och fysiska hinder i vattenmiljön. Miljöfrågorna beträffande kommunens vattenförekomster ligger i huvudsak utanför kommunens förvaltning och påverkansmöjlighet. Miljö och byggnämnden kan få ärenden som påverkar vattenkvaliteten. Om miljökvalitetsnormerna inte är uppfyllda år 2021 finns det ingen särskild utpekad part som kan ställas till svars förutom svenska staten som är bunden att följa EU:s regelverk. Inga förslag i översiktsplanen innebär att någon av de miljökvalitetsnormer som gäller luftkvaliteten riskerar att överskridas. När det gäller de nya miljökvalitetsnormerna för vatten som härstammar från EU:s vattendirektiv och det arbete som vattenmyndigheterna har lagt ner kan följande konstateras. Vattenmyndigheterna har beslutat om en miljökvalitetsnorm för varje enskild vattenförekomst i december Följande gäller för vattenförekomsterna i Ödeshögs kommun. Vättern Vättern har god ekologisk status (grön färg). Vattenförekomsten uppfyller minimikravet enligt EU-direktivet om vattenförvaltning och har inte tilldelats en miljökvalitetsnorm. Tåkern Tåkern har måttlig ekologisk status (gul färg). Enligt beslut om miljökvalitetsnorm för Tåkern skall god ekologisk status uppnås senast år Det är kvicksilverhalten som är för hög. Detta är ett generellt problem för alla svenska vatten framförallt beroende på det höga nedfallet från luften. Även Tåkern är påverkad av övergödning beroende av sitt läge mitt i en större odlingsbygd. Kvicksilverhalten kan bara åtgärdas genom nationellt internationellt miljöarbete. Orrnäsån Orrnäsån har god ekologisk status (grön färg). Vattenförekomsten uppfyller minimikravet enligt EU-direktivet om vattenförvaltning och har inte tilldelats en miljökvalitetsnorm. Disevidån Disevidån har måttlig ekologisk status (gul färg). Enligt beslut om miljökvalitetsnorm för Disevidån skall god ekologisk status uppnås senast år Det är kvicksilverhalten som är för hög. Detta är ett generellt problem för alla svenska vatten beroende på det höga nedfallet från luften. Även Disevidån är påverkad av övergödning och relativt stora vattenuttag för bevattning. Kvicksilverhalten kan bara åtgärdas genom nationellt internationellt miljöarbete. Lorbybäcken Lorbybäcken har dålig ekologisk status (röd färg). Enligt beslutet om miljökvalitetsnorm skall statusen höjas till god ekologisk status senast Kvicksilverhalten är för hög, övergödningen är för stor samt så finns vandringshinder i vattendraget. Kvicksilver är ett problem för alla svenska vatten mycket beroende på nedfall från luften. Övergödningen ändras inte heller i en handvändning och det är mot den bakgrunden som miljökvalitetsmålet har en förlängd tidsfrist till 2021 innan god ekologisk status måste vara uppnådd. Vandringshinder kan åtgärdas men på grund av nivåförhållandena mellan Tåkern och dess omgivningar så är även den aspekten komplicerad för Lorbybäcken. Kvicksilverhalten kan bara åtgärdas genom nationellt internationellt miljöarbete. Heda grundvattenförekomst För Heda grundvattenförekomst har en miljökvalitetsnorm beslutats. Nuvarande god kemisk och kvantitativ status skall bibehållas fram till år Vid statusklassningen har schablonmässiga antaganden gjorts. Grundvattentäkten kan på lång sikt påverkas av jordbruket beträffande gödningsämnen och besprutningsämnen. Kommunen som ägare av grundvattentäkten kan avgränsa ett vattenskyddsområde för att långsiktigt säkerställa vattentäkten. Inga förslag i ÖP riskerar att äventyra kvaliteten på grundvattenförekomsten. 8

10 Tåkern Heda grundvattenförekomst Vättern Vättern Disevidån Orrnäsån 9

11 Föslagets konsekvenser för miljökvalitetsnormerna: Särskilt Lorbybäcken har dålig ekologisk status men även Disevidån har måttlig ekologisk status som enligt de tvingande miljökvalitetsnormerna måste vara åtgärdade före år Översiktsplanen föreslår nya bostadsområden och verksamheter i liten utsträckning. Kommunens förslag inverkar inte på de uppsatta miljökvalitetsmålen för vatten i någon omfattning som går att mäta eller på annat sätt går att konstatera. Jordbruk och skogsbruk är till ytan stora delar av kommunens yta. Dessa redan pågående verksamheter påverkar på olika sätt vattenkvaliteten. Det är angeläget att respektive bransch jobbar målmedvetet med vattenkvalitetsfrågor i den takt som Europas länder föresatt sig att jobba med frågan. Vägtrafiken har en negativ miljöpåverkan i många avseenden beträffande miljön så även när det gäller vattenkvaliteten. Kommunen föreslår i översiktsplanen inga åtgärder som nämnvärt ökar vägtrafiken. Vägtrafikens utveckling beror på faktorer som inte kommunen rår över med sin planering. Kommunen har en stark strävan att förbättra kollektivtrafik samt erbjuda möjligheter till rationella godslösningar i det nya logistikcentrat i syfte att förbättra miljön. Sammantaget har ÖP ingen negativ påverkan på någon av miljökvalitetsnormerna enligt 5 kapitlet miljöbalken. Påverkan på känsliga arter eller miljöer De förslag till tätortsutvidgning eller nya bebyggelse och verksamhetsområden som föreslås i ÖP innebär inte något nämnvärt hot mot hotade arter eller känsliga biotoper. Noll-alternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska belysa möjliga relevanta s.k. noll-alternativ för att belysa skillnaden mellan exploatering och icke exploatering. Ett noll-alternativ ska spegla situationen då exploateringen inte sker men att samhällsutvecklingen i övrigt fortskrider precis som man ser att det sker i ett framtida utvecklingsprojekt. Mot bakgrund av de få och blygsamma utvecklingsförslagen som finns i denna översiktsplan blir det inte särskilt belysande att fördjupa en analys av ett noll-alternativ. Osäkerheterna i såväl utvecklingsplanerna som osäkerheterna beträffande tillväxt och utveckling är för stora. Alternativa lokaliseringar Precis som gäller för noll-alternativet så är det inte särskilt belysande att fördjupa alternativa lokaliseringar. När det gäller bebyggelseområden så föreslår ÖP både utveckling av tätorterna och så föreslås ny spridd bebyggelse på landsbygden. Om dessa två bebyggelsestrategier ställs mot varandra så kan följande konstateras. Ny spridd bebyggelse på landsbygden bidrar till att bibehålla en levande landsbygd genom att underlag för service av olika slag förbättras. Spridd bebyggelse kräver ett betydligt större transportarbete än tätortslokaliseringar. Att skillnaden blir betydlig kommer av att det är dagliga transporter som krävs under hela bebyggelsens livslängd. Att utveckla bostadsbebyggelse i tätorterna innebär motsatsen att de som bor där har möjlighet att bo och arbeta utan transportmedel. För den som behöver arbetspendla finns möjligheter att välja kollektiva transportmedel med rimlig frekvens. Detta utvecklingsalternativ har en lägre miljöbelastning och medför en bättre grund för fortsatt hållbar utveckling. 10

12 De nationella miljömålen De nationella miljökvalitetsmålen kan användas som en checklista för att spegla hur en plan påverkar de olika uttalade målen i det nationella miljömålsarbetet. Arbetet med miljömål sker på nationell och länsvis och kommunal nivå. Här nedan i tabellen speglas en bild av hu läget är för respektive miljömål och hur denna översiktsplan påverkar de olika målen. Kommunens möjligheter att överhuvud påverka målen speglas också i tabellen. Utvärderingarna med glada och ledsna gubbar kommer från miljömålsportalens utvärdering. Denna ÖP har fått sin egen gubbe utifrån ÖP:s roll för miljömålet. I högra spalten visar handen om någon nämnvärd påverkan sker på miljömålet på grund av förslagen i ÖP. * Tummen markerar att ÖP inte innebär en försämring beträffande miljömålet. Glada och ledsna gubbar markerar att miljömålet inte förväntas uppnås under målperioden enligt utvärderingen som redovisas på miljömålsportalen. Den undre gubben speglar kommunens roll för miljömålet som speglas i översiktsplanen.. De 16 nationella miljömålen: Här bedöms miljömålets dagsaktuella status i förhållande till de uppsatta målen samt en bedömning av kommunens roll beträffande respektive miljömål. Här visas ÖP:s påverkan på miljömålet 1.Begränsad klimatpåverkan miljömålsportalen Utvecklingen allmänt sett är negativ för detta miljömål. Koldioxid och andra växthusgaser släpps ut i ökad utsträckning. Energianvändningen per person ökar alltjämt i länet. Utsläpp från uppvärmning av bostäder har minskat. Körsträcka för invånarna i Ödeshög ökar alltjämt och nivån ligger högre än riksgenomsnittet. * ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen nämnvärd förändring beträffande miljömålet. kommunens ansvar Planerat logistikcenter omfördelar transporter på vägnätet. Etableringen av logistikcentret innebör i sig ingen ökning av trafik eller transporter. Det är i grunden marknadens efterfrågan som avgör transportvolymerna i regionen och i landet. Om ett logistikcenter ligger i den ena eller i den andra kommunen har ur den synvinkeln ingen betydelse för helheten. Byggande av bostäder långt från tätorter och kollektivtrafik innebär en ökning av trafikarbetet och de emissioner som den orsakar. 2. Frisk luft miljömålsport Marknära ozon, Svaveldioxid, kvävedioxid, flyktiga organiska ämnen, partiklar och bensopyren är några ämnen som observeras särskilt. Kollektivtrafiken ökar inte enligt utvärderingarna inom miljömålsarbetet. Väg E4 och vägarna genom kommunen är en stor föroreningskälla. kom. ansvar ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen nämndvärd förändring beträffande miljömålet.

13 3. Bara naturlig försurning miljömålsport. Problemet är inte stort i kommunen tack vare högre förekomst av kalk i jordarna. En allmän positiv trend innebärande en återhämtning har noterats. Utsläppet av kväveoxider är alltjämt stort vilket motverkar målet. Dessa utsläpp härrör i huvudsak från vägtrafiken. kom. ansv. ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. 4. Giftfri miljö miljömålsport Miljömålen inom denna del beräknas inte uppnås på nationell eller regional nivå. Andelen ekologiskt odlad åkermark är i länet ca 17 %. Andelen väntas stagnera eller minska. kom. ansvar ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. Den fysiska planeringen och de sektorer som kommunen rår över omfattar i inte de sektorer samhället som påverkar giftbelastningen av miljön. Tillsyn och tillstånd i dessa frågor är statligt styrda. 5. Skyddande ozonskikt kom. an. miljöport. I detta miljömål har påtagligt goda resultat uppnåtts av samhället. ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. 6. Säker strålmiljö miljömålsport Målet för en säker strålmiljö ligger bra till. Strålning omfattar radioaktiv- och elektromagnetisk strålning. Strålning från rymden i form av solens UV-strålning är ett problem. Radon särskilt i bostäder är ett kvarstående problem. kom. ansvar ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. Den fysiska planeringen och de sektorer som kommunen rår över omfattar inte de sektorer i samhället som påverkar strålmiljön med undantag av radon i bostäder. Tillsyn och tillstånd i dessa frågor är statligt styrda. 7. Ingen övergödning miljömålsport. Miljömålet är svårt att uppnå. Näringsämnen som kväve och fosfor tillförs mark och vatten i minskad omfattning men tillståndet i miljön har inte återhämtat sig. kom. ansvar ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativförändring beträffande miljömålet. Den fysiska planeringen och de sektorer som kommunen rår över omfattar inte de sektorer i samhället som påverkar övergödningen av miljön. Tillsyn och tillstånd i dessa frågor är statligt styrda. 12

14 8. Levande sjöar och vattendrag miljömålsp. Åtgärder som aktualiserats i detta mål är att göra skyddsområden, restaurering av vattendrag, hantera oönskad utsättning av djur och växter kom. ansv. ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. Vattenskyddsområden för ytvattentäkter i Ödeshög behöver upprättas för att säkerställa dricksvattentillgångarna. 9. Grundvatten av god kvalitet kom. ansvar miljömålsport Skyddet av dricksvattenreserver i grundvattnet går långsamt ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. Vattenskyddsområden för grundvattentäkter i Ödeshög behöver upprättas för att säkerställa dricksvattentillgångarna. När väg 50 flyttas minskar risken för läckage vid olyckor med farliga ämnen i Heda grundvattenförekomst. 10. Hav i balans Miljömålet är inte relevant för Ödeshög. 11. Myllrande våtmarker miljömålsportalen Det finns sedan 2005 en nationell strategi för Myllrande våtmarker som fått genomslag i bl.a. landsbygdsprogrammet. En regional myrskyddsplan är upprättad. Målet att samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplanen ska ha ett skydd senast 2010 uppnås inte. För skötsel av Sumpskogar har Naturvårdsverket tagit fram en nationell strategi. Målet om ett långsiktigt skydd mot våtmarker är inte uppnått. Hotade arters livsmiljöer i våtmarksområden är inte säkerställda. Kulturhistoriska lämningar i våtmarker är inte dokumenterade. En regional strävan att utöka arealen våtmarker gör framsteg. Strävan att inte bygga skogsbilvägar i våtmarker går trögt. Länet är tämligen aktivt med att tillskapa nya våtmarker. Läckaget av kväve och fosfor är kartlagt i länet vilket styr prioriteringarna. kommunens ansvar. ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. Översiktsplanen kan peka på några strategiska punkter beträffande målet. Den fysiska planeringen och de sektorer som kommunen rår över omfattar inte de sektorer i samhället som påverkar mångfalden i våtmarksområden. Tillsyn och tillstånd i dessa frågor är statligt styrda. 13

15 12. Levande skogar miljömålsp. kom. ansv. Målet är svårt att uppfylla fullt ut inom planperioden. Åtgärder för bevarande av den biologiska mångfalden är för få. ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. Den fysiska planeringen och de sektorer som kommunen rår över omfattar inte de sektorer i samhället som påverkar skogarnas mångfald. Tillsyn och tillstånd i dessa frågor är statligt styrda. 13. Ett rikt odlingslandskap miljömålsport. Det nationella målet med delmål bedöms uppnåeligt. Kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader ska uppmärksammas och bevaras. Ängs och betesmarker har stor artrikedom. Dessa marker får ett gott stöd i landbygdsprogrammet. kom. ansvar ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. Den fysiska planeringen och de sektorer som kommunen rår över omfattar inte de sektorer i samhället som påverkar mångfalden i odlingslandskapet. Tillsyn och tillstånd i dessa frågor är statligt styrda ansvar 14. Storslagen fjällmiljö Miljömålet är inte relevant för Ödeshög. 15. God bebyggd miljö miljömålsportal Det nationellt uppställda målet bedöms svårt att uppnå. I målet ingår att kommuner skaffar sig strategier för resurssnål bebyggelse och transporter. Bebyggelsens kulturhistoriska värden ska senast 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. kom. ansvar ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. Kommunen arbetar med energirådgivning och med inomhusklimat. Kommunen arbetar med kommunens kulturella värden i olika sammanhang. 16. Ett rikt växt och djurliv Miljömålsport. kommunens ansvar Det nationella målet uppnår inte uppsatta delmål. ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. Kommunen kämpar för en levande landsbygd med lokala brukare som håller kulturlandskapet i skick vilket också gynnar den biologiska mångfalden. Eklandskapet hålls i skick med stöd av landsbygdprogrammet. Inom länet finns en svagt vikande trend beträffande antalet fåglar i odlingslandskapet. Den fysiska planeringen och de sektorer som kommunen rår över omfattar inte de sektorer i samhället som påverkar den biologiska mångfalden. Tillsyn och tillstånd i dessa frågor är statligt styrda. 14

16 Icke teknisk sammanfattning En översiktsplan ska som huvudregel ha en MKB. En MKB ska redovisa konsekvenserna för det som föreslås i översiktsplanen. Översiktsplanen för Ödeshögs kommun innehåller förslag på ny bebyggelse, nya verksamheter samt möjliggör vindkraftsprojekt. Konsekvenserna beskrivs systematiskt i MKB:n. Avslutningsvis redovisas översiktsplanen Sammanfattningsvis kan konstateras att det framförallt är förslag som berör bevarandeintressen beträffande natur och kultur samt turismen som behöver konsekvensbedömas. I Ödeshögs kommun finns stora områden med riksintressen för natur, kultur och turismen, särskilt utmed Vätternstranden och i området Omberg Tåkern. Det är också i dessa områden som trycket på att bygga nytt finns. handlar snarare om nyanser av en framtida utveckling utifrån miljöperspektivet. Avslutningsvis görs en genomgång av de 16 nationella miljökvalitetsmålen med en kort lägesavstämning för vart och ett av dem. De relativt små förändringarna som föreslås i Ödeshög kommuns översiktsplan påverkar inget av miljömålen på ett nämnvärt sätt. Genomförandet Denna MKB har upprättats för Framtid Ödeshögs kommun Översiktsplan MKB-författaren har medverkat under arbetsprocessen och i slutändan upprättat denna MKB. Medverkande MKB-författare har varit Didrik Weber, landskapsarkitekt MSA, vid WSP samhällsplanering Östergötland. Kommunen har i sin översiktsplan redovisat vissa områden som ligger inom riksintresseområden. Kommunen har valt ut vissa mindre avgränsade område där den anser att påverkan på riksintressena är liten. Kommunen anser att påverkan på riksintressena därigenom är liten och avgränsad och att den torde kunna accepteras av staten och andra företrädare för dessa intressen. MKB:n beskriver konsekvenserna beträffande påverkan i riksintressena i dessa fall men konstaterar samtidigt att en avgörande prövning först kan ske när varje projekt utretts fullt ut. Det är först då som frågan om påtaglig skada gentemot riksintressena kan avgöras. Samma gäller för vindkraftsprojekt. Det är först när en ansökan kommer in som helhetsbilden klarnar och fallen kan avgöras. Beträffande policy för vindkraft finns ett tidigare och ett pågående program för vindraftens utveckling. Vidare beskrivs konsekvenser för nya verksamhetsområden som föreslås i Backasand i östra Ödeshög. Sekundära konsekvenser av översiktsplanen beskrivs i slutet av dokumentet. Det är konsekvenser som kan förutses i andra eller tredje led. Det är som regel inte skarpa konsekvenser som kan stoppa eller ändra något gjort val. Det 15

17 16

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 172 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING INLEDNING Syfte Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att i ett tidigt skede införa ett miljöperspektiv i projekt som kan ha miljöpåverkan för att underlätta

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning. Antagandehandling. Del 2e. Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 för Vimmerby kommun. Statistik

Miljökonsekvensbeskrivning. Antagandehandling. Del 2e. Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 för Vimmerby kommun. Statistik 500 Antal inpendlare 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Hultsfred Västervik Kinda Eksjö Oskarshamn Linköping Kalmar Statistik Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 Tätortskartor Fotograf: Per Lindegård,

Läs mer

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Tänkt lokalisering på stranden i rött 1(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar...

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015 Samhällsbyggnadsförvaltningen ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: 2015-11-18 MOB.2015.13 Samhällsbyggnadsnämnden Anmälningsärenden 2015 Sammanfattning Information och meddelanden som inkommer till kommunen

Läs mer

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar 1/5 2015-01-20 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 STOCKHOLM Ert dnr: 5511-10704-2013 Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar Naturskyddsföreningen Gotland överklagar

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN BOXHOLMS KOMMUN. Miljökonsekvenser 2012-03-14

ÖVERSIKTSPLAN BOXHOLMS KOMMUN. Miljökonsekvenser 2012-03-14 ÖVERSIKTSPLAN BOXHOLMS KOMMUN Miljökonsekvenser 2012-03-14 1 Innehållsförteckning Översiktsplanen i korthet... 3 Konsekvenser - Scenario... 5 Påverkade riksintressen... 7 Nollalternativet... 7 Uppföljning...

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA

BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA Söderköpings kommun BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA FINNÖ Behovsbedömning I enlighet med bestämmelserna i Plan- och bygglagen,

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö behöver därför

SAMMANFATTNING. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö behöver därför KONSEKVENSER SAMMANFATTNING 92 INLEDNING 94 MILJÖKONSEKVENSER 96 AVSTÄMNING MOT MILJÖMÅL 104 SOCIALA KONSEKVENSER 108 EKONOMISKA KONSEKVENSER 110 OMRÅDESVISA KONSEKVENSER 112 UPPFÖLJNING & FRAMTIDA PLANERING

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M. Planprogram för Arlandastad Norra

Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M. Planprogram för Arlandastad Norra Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-18 118 regeringsbeslut 2006-06-26 NORMALT PLANFÖRFARANDE Planprogram för Arlandastad Norra Omfattande del av fastigheterna Broby

Läs mer

Tillägg till Översiktsplan 2009 SÄRSKILT UTLÅTANDE. - LIS-områden i strandnära lägen

Tillägg till Översiktsplan 2009 SÄRSKILT UTLÅTANDE. - LIS-områden i strandnära lägen Tillägg till Översiktsplan 2009 SÄRSKILT UTLÅTANDE - LIS-områden i strandnära lägen Bygg- och miljökontoret 2013 SÄRSKILT UTLÅTANDE, LIS-OMRÅDEN I STRANDNÄRA LÄGE Tillägget till översiktsplanen, angående

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista)

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad september och november 2013 BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Behovsbedömningen utgör underlag för beslut om detaljplanen

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386 KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning

Läs mer

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN Riksintressen ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Om det blir fråga om en avvägning mellan olika konkurrerande riksintressen måste en avvägning

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

DETALJPLAN FÖR CISTERNEN2, 3 OCH 8 VADSTENA KOMMUN

DETALJPLAN FÖR CISTERNEN2, 3 OCH 8 VADSTENA KOMMUN 2014-05-23 SBK 2014-13 DETALJPLAN FÖR CISTERNEN2, 3 OCH 8 VADSTENA KOMMUN BEHOVSBEDÖMNING BETRÄFFANDE MILJÖKONSEKVENSER Bakgrund Vadstena bil & Däckservice AB har framfört behov av större yta för uppställning

Läs mer

Spånstad 4:19 och 2:14

Spånstad 4:19 och 2:14 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för del av Spånstad 4:19 och 2:14 ÅLED, HALMSTADS KOMMUN plan 1056 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-04-16 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

Utställningshandling april 2011 45

Utställningshandling april 2011 45 Miljökonsekvensbeskrivning miljökonsekvensbeskrivning Utställningshandling april 2011 45 Bakgrund Ändringar i strandskyddslagstiftningen Ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen beslutade av riksdagen

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg

Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg Kommunledningskontoret Mats Lindström Planarkitekt 08-579 215 17 Behovsbedömning 2015-01-07 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0679 KS 203 Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg Inför att förslag till

Läs mer

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (17) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör Planområdets förutsättningar Omfattas

Läs mer

Promemoria 2014-11-07

Promemoria 2014-11-07 Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk 1(8) Miljö- och Byggnämnden Kiruna kommun Upprättad i mars 2004 Reviderad juni 2004 PLANBESKRIVNING Handlingar Planens

Läs mer

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN GGG Juridiska gränser Detaljplanelagt område Naturreservat, Miljöbalken 7 kap Skyddsområde vattentäkt, Miljöbalken 7 kap Strandskydd, Miljöbalken 7 kap Riksintressen - Miljöbalken 3 kap Friluftsliv och

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt

Läs mer

antagen av kommunfullmäktige 2009-09-22 miljökonsekvensbeskrivning

antagen av kommunfullmäktige 2009-09-22 miljökonsekvensbeskrivning antagen av kommunfullmäktige 2009-09-22 miljökonsekvensbeskrivning innehållsförteckning SID 1. INLEDNING 3 Läsanvisning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Avgränsning miljöbedömning 3 1.3 Nollalternativet 4 1.4 MKB:s

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun 2012-12-04 Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att avgöra om aktuell

Läs mer

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18 DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Haparanda med Färjan 2 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar... 3 Planens syfte och huvuddrag... 3 Avvägning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8

Läs mer

Rör inte vår åkerjord

Rör inte vår åkerjord Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen

Läs mer

Särskild sammanställning till ÖP 2010

Särskild sammanställning till ÖP 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2011-03-07 Särskild sammanställning till ÖP 2010 1. Inledning och bakgrund 1.1 Särskild sammanställning till ÖP 2010 I 6 kap 16 andra stycket i miljöbalken stadgas att kommunen,

Läs mer

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket

Läs mer

Plan- och genomförandebeskrivning

Plan- och genomförandebeskrivning 1 tillhörande detaljplan för del av Vimmerby 3:3, del av ALV:s stugby SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-32 Planbeskrivning Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Inledning En planbeskrivning skall underlätta förståelsen

Läs mer

Kommunstyrelsen 2014-05-08. Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån 2014-05-08 17:00-17:30

Kommunstyrelsen 2014-05-08. Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån 2014-05-08 17:00-17:30 1 Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån 2014-05-08 17:00-17:30 Beslutande Eva Skoglund Lotta Husberg Kerstin Gadde Elsie-Marie Östling Claes Nordevik Michael Relfsson Els-Marie Ragnar Ingrid Cassel

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för del av Sunlight 2, Norra Högbrunn, Nyköping, Nyköpings kommun

Behovsbedömning av detaljplan för del av Sunlight 2, Norra Högbrunn, Nyköping, Nyköpings kommun Samhällsbyggnad Plan- och naturenheten Datum Dnr 1/10 2016-04-12 BTN16/17 Behovsbedömning av detaljplan för del av Sunlight 2, Norra Högbrunn, Nyköping, Nyköpings kommun Behovsbedömningen ska utgöra underlag

Läs mer

Sparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE

Sparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Bertil Eriksson, 1:e miljöingenjör Göran Bardun, kommunekolog KOMPLETTERANDE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Sparvvägen,

Läs mer

Överklagande angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, 2015, angående utbyggnad på den bästa åkermarken.

Överklagande angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, 2015, angående utbyggnad på den bästa åkermarken. 1 Lund den 11 januari 2016 Till Länsstyrelsen i Skåne län. Överklagande angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, 2015, angående utbyggnad på den bästa åkermarken. Undertecknade

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby

Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby Tumba, maj 2013 Behovsbedömningen av detaljplan vid Rågången är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra

Läs mer

5.1 Teknisk försörjning

5.1 Teknisk försörjning 5 Effekter och konsek venser 5.1 Teknisk försörjning Förtätning inom tätortsavgränsningarna är generellt positivt ur ett försörjningsperspektiv. En tät stadsstruktur skapar underlag för ekologiskt hållbara

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde

Läs mer

Omslagsfoton: Maria Strid Omslagslayout: Frida Ekfeldt

Omslagsfoton: Maria Strid Omslagslayout: Frida Ekfeldt Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram av Atkins Sverige AB i Göteborg på uppdrag av Melleruds kommun under hösten 2009 samt maj 2010. Ansvarig för arbetet har varit Maria Strid. Granskning av rapporten

Läs mer

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap

Läs mer

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden 3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

30 juni 2008. Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se. Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg

30 juni 2008. Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se. Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg Naturskyddsföreningen i Göteborg Fjällgatan 3 E 413 17 Göteborg info.goteborg@snf.se 30 juni 2008 Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se Yttrande över Förslag till Översiktsplan för

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14 Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE Landsbygdsutveckling i strandnära läge

SAMRÅDSREDOGÖRELSE Landsbygdsutveckling i strandnära läge SAMRÅDSREDOGÖRELSE SAMRÅDSREDOGÖRELSE Du läser just nu samrådsredogörelsen till planen Emmaboda kommun. Under 2010 hölls samråd angående planen och synpunkterna som då kom in finns sammanställda här tillsammans

Läs mer

Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun

Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun 2016-03-10 1(10) Naturavdelningen John Dagobert Landskapsarkitekt Enligt sändlista Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun Innehåll Beslut om tillfälligt utvidgat strandskydd enligt

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun

ÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun 1 av30 2 av30 Se även temahäfte 2 Byggande, boende, temahäfte 19 Energi, Innehåll Kommunala skäl för arbete med vindkraft 2 Kommunala mål 2 Vindkraft i översiktsplanen 2 Kommunala åtgärder i översiktsplaneringen

Läs mer

DOM 2014-04-16 Stockholm

DOM 2014-04-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060210 DOM 2014-04-16 Stockholm Mål nr P 6534-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-06-28 i mål nr P 288-12, se bilaga

Läs mer

PRELIMINÄR BEHOVSBEDÖMNING

PRELIMINÄR BEHOVSBEDÖMNING PRELIMINÄR BEHOVSBEDÖMNING RAMPROGRAM FÖR SÖDRA VIKEN VIKEN IDAG OCH IMORGON - inventering, analys och förslag till struktur? Upprättad den 1 februari 2011 BAKGRUND Genom de lagändringar och ändringar

Läs mer

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-05-05 Dnr: 08KS542 Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande översiktlig utredning för Stora Vall Gävle kommun, Gävleborgs län FYSISK

Läs mer

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se

Läs mer

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Upprättad i maj 2006. Gnosjö Kommun. Miljö- och byggnämnden. Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen

Upprättad i maj 2006. Gnosjö Kommun. Miljö- och byggnämnden. Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen Detaljplan för fastigheten Gårö 1:259 m.fl. MILJÖBEDÖMNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Upprättad i maj 2006 Gnosjö Kommun Miljö- och byggnämnden Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT.

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Landsbygdsutveckling i Strandnära lägen Tranemo kommun Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Förord Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) upprättas för att ge en helhetssyn och en bättre förståelse för vilken

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter Tjänsteutlåtande Miljöprojektledare 2013-04-08 Anna Åhr Evertson /08-590 97 354/ / Dnr: KS/2012:454 anna.ahr.evertson@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Yttrande över remiss samråd Arbetsprogram med tidtabell

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Behovsbedömning. Dnr MOB 2015-72. tillhörande ändring av detaljplan för. del av Hultsfred 3:1 m.fl

ANTAGANDEHANDLING. Behovsbedömning. Dnr MOB 2015-72. tillhörande ändring av detaljplan för. del av Hultsfred 3:1 m.fl ANTAGANDEHANDLING Dnr MOB 2015-72 tillhörande ändring av detaljplan för del av Hultsfred 3:1 m.fl 1 Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan upprättas. en är ett

Läs mer

del av Östra Karup 23:1 m fl

del av Östra Karup 23:1 m fl Detaljplan för del av Östra Karup 23:1 m fl i Östra Karup, Båstads kommun, Skåne län Samrådsredogörelse Detta detaljplaneförslag, har varit utsänt för samråd under tiden 2014 06 11 till 2014 07 23 för

Läs mer

x Stockholms läns landsting i (s)

x Stockholms läns landsting i (s) x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden

Läs mer

De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram.

De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram. Miljöprogram sammanfattning De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram. Miljömålen är: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö,

Läs mer

Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse

Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse 349:29 Antagna av Kommunfullmäktige 2010-06-17 Gälller fr o m 2010-06-17 Beslut om naturreservat enligt 7 kap 4 miljöbalken Uppgifter om naturreservatet Namn: Naturreservatet Vänga mosse Län: Västra Götaland

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12

BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12 1(6) Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12 BEHOVSBEDÖMNING Dnr 2012-0818-214/205 Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun Enligt 5 kap 18 plan- och bygglagen ska en miljöbedömning

Läs mer