Telemarken 1 med flera fastigheter, (Tallhagsskolan och Gröndals idrottsplats),

Transkript

1 Handläggare Hanna Nilsson 1(6) Samhällsbyggnadsnämnden Telemarken 1 med flera fastigheter, (Tallhagsskolan och Gröndals idrottsplats), Tallhagen, Kalmar kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samrådsredogörelsen som kommunens och beslutar att ställa ut det reviderade förslaget till detaljplan för granskning. Ungefärlig gräns för planområde visas med röd linje. Planeringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

2 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 2(6) Sammanfattning Detaljplaneförslaget syftar dels till att ge möjlighet för ny användning av byggnaderna inom fastigheten Telemarken 1. Byggnaderna planeras inrymma högstadium, mellanstadium, särskola med träningssärskola, förskola, särskola, kontor och bostäder. Dessa funktioner medför behov av parkeringar, skolgård med mera inom samma fastighet. Inom fastigheterna Gröndal 1 och 2 med omnejd syftar planen till att möjliggöra utveckling av befintlig idrottsverksamhet i form av en sporthall för skolans behov, en konstgräsplan för att täcka föreningslivets behov av träningsplaner, utvecklingsmöjlighet för tennisklubbens verksamhet samt viss omstrukturering av befintliga funktioner. Planförändringen medför parkeringsbehov som avses lösas till störst del öster om Ängöleden i anslutning till befintlig parkeringsyta. För att undvika trafik på skolans gårdar krävs också att trafik till planerade bostäder och spelarbussar till idrottsområdet dras västerifrån från Rådmansgatan. Ärende Syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att utveckla området för skola och idrott, samtidigt som Tallhagens rekreations- och naturvärden ska beaktas i planarbetet. Del av Brofästet 1 ska fortsatt kunna vara bostäder. Barnperspektivet ske beaktas särskilt och trafiksäkerheten är viktig i ett område där många skolbarn ska röra sig. Viktigt är också att sporthallen byggs med en god gestaltning, för att stärka tryggheten och säkerheten.

3 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 3(6) Planområdet består till störst del av natur och gröna ytor såsom skog och gräsplaner. Stora delar är också hårdgjorda i form av parkeringsytor och stora byggnader. Den gamla Teleskolan är ritad av arkitekt Sergej Mirelius. Tallhagsskogen som planområdet ligger inom är ett av de äldsta tallskogsområdena i kommunen med en del träd som är runt 150 år gamla. Den rödlistade svampen tallticka som är beroende av gamla tallar finns på flera ställen. Skogen används flitigt för rekreation av närboende och även som skolskog. Skogen har även värde som barriär mellan Ängöleden och närliggande bostadsområden. Trots att skogen ligger mellan bostadsbebyggelse och hårt trafikerade vägar samt är bullerutsatt så upplevs den som avskild från vägar och bebyggelse. Tallhagen ingår i ett stort grönstråk som sträcker sig tvärs igenom staden från Tjuvbackarna i väster till Svinö i öster. Inom planområdet finns gatorna Gröndalsvägen, Ängöleden och Svinövägen. De två förstnämnda är väl trafikerade. Ett gång- och cykelstråk i väst - östlig sträckning går mellan stadsdelen Getingen via en tunnel under Ängöleden till kusten och det norr-södergående cykelstråket. Ett cykelstråk ansluter även planområdet sydväst från Gröndalsvägen. Teknisk infrastruktur är utbyggd inom planområdet, dagvattenledningar finns som mynnar ut i Lindöfjärden utan reningsåtgärder för närvarande. Illustration. Grönt visar ny fotbollsplan (i väster). Orange yta i norr visar nya tennsbanor, och orange söder om fotbollsplanerna visar ett exempel på tänkt löparbana. Beigea ytor visar ny parkering och nya körytor. Utöver att planförslaget reglerar befintliga markanvändningsförhållanden och ändrar användningen av Brofästet till skola, bostäder och kontor, så innehåller planen en utökning av kvartersmarken inom området på bekostnad av allmän naturmark. Detta för att möjliggöra en ny sporthall vilket påverkar tennisklubbens område, utökad skolgård, samt utbyggnad av idrottsplatsen med en ny naturgräsplan och en ombyggnad till konstgräsplan. På kvartersmark finns ett visst skydd för större träd i form av marklovplikt och vissa särskilt viktiga naturytor ska bevaras. Infrastruktur som tillkommer är en ny utfart mot Getingen för bostads- och nyttotrafik, samt en gång- och cykelbana längs Gröndalsvägen.

4 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 4(6) Bulleråtgärder planeras för att möjliggöra en lämplig miljö för skolgårdar. Fördröjningsytor för att hantera dagvatten ingår i planförslaget. Samråd Planförslaget har varit på samråd under tiden Förslaget har sänts till myndigheter, förvaltningar och föreningar enligt sändlista och till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Ett allmänt samrådsmöte hölls Under samrådet inkom Länsstyrelsen med synpunkter som rörde bullerplanken. Kommunen utvecklar sitt resonemang. Länsstyrelsen påpekade också att dagvattenutredning behöver göras. En sådan har tagits fram till granskningsskedet. Under samrådet inkom också ett antal yttranden från sakägare och privatpersoner i närområdet. Deras synpunkter rörde främst trafiklösning, placering av sporthall samt natur- och rekreationsvärden. Trafik Oro har uttryckts hos de boende väster om planområdet för den ökande trafiken i området. Kommunen har tagit fram en kompletterande trafikutredning. Kommunen menar att det visserligen blir en ökande trafik, men att den inte är stor att den ska vägas framför barnens säkerhet på skolgården. Trafiklösningen behålls därför, med en liten förändring: Den vändplan som fanns för hämtalämna i samrådsskedet är bortplockad. Natur- och kulturvärden Länsstyrelsen önskar se att kommunen mäter in tallar i planområdet som har en stamsdiameter på över 40 cm, samt noterar vilka som har tallticka. Kommunen har inventerat de områden där skog försvinner, och uppskattat hur många träd som försvinner. Flera invånare uttryckte stor oro över att den värdefulla tallskogen försvinner. Kommunen menar att under givna förutsättningar har stor hänsyn tagits till att bevara skogens kärnområde. Buller Under samrådet inkom Länsstyrelsen med synpunkter kring bullerplankens längd. Kommunen menar att detta gjorts i tillräcklig utsträckning. Kommunen har också utvecklat planbeskrivningens resonemang kring bullerskydden. Ändringar efter samråd Anslutande väg från Rådmansgatan: Användning ändras från skola till bostad, för att signalera att den främst är till för bostadsändamål. Vändplanen i väster plockas bort. En illustrationslinje ger förslag på hur vägen kan dras inom vägen för att undvika att vissa träd huggs ner.

5 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 5(6) K utgår på västra delen. Användning delas upp i BS och S. För att säkerställa bostädernas tillgänglighet till parkering, utökas användningsområdet något. Ytan för byggbar mark utökas något längs byggnad för förskola och bostäder, för att tillåta utskjutande trapphus och liknande. Plangränsen justeras något i nordvästra hörnet (planområdet blir mindre) och ytan för fotbollsplanen flyttar närmare cykelvägen. Höjdkurvor ligger i plankartan Dagvatten regleras i plankartan, både på kvartersmark och på allmän platsmark. Marklovsplikt för fällning av träd gäller på fler områden, och har sänkts till träd med stamdiameter om minst 40 cm. GATA1 som avser Gröndalsvägen har breddats något efter projekteringen. U-områden har justerats efter synpunkter från ledningsägare. Planbestämmelse om förbud mot spridning av mikroplaster har plockats bort. Byggrätten för idrottshall har utökats, och utformningsbestämmelser har tillkommit. E-område för pumpstation flyttas för att möjliggöra sporthall. E-området har en byggnadshöjd på 3,5 meter. Kvartersmarken utökad något i sydöstra hörnet för att inrymma bullerskärm Mindre redaktionella ändringar. Tidigare beslut Startbeslut: Samrådsbeslut i SBN: Planhandlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Grundkarta Fastighetsförteckning Till planen hör också: Samrådsredogörelse

6 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 6(6) Behovsbedömning Utredningar rörande buller, elektromagnetiska fält, dagvatten och trafik Sammanställning av arbetet med säkra skolvägar Trafik-PM Tidplan Detaljplanen följer planprocessen enligt så kallat utökat förfarande. PLAN- FÖRSLAG SAMRÅD 4 KVARTALET 2017 GRANSKNING 3 KVARTALET 2018 ANTAGANDE 4 KVARTALET 2018 LAGA KRAFT Synpunkter Synpunkter Hanna Nilsson Planarkitekt

7 Handläggare Hanna Nilsson Upprättad 1(54) Detaljplan för Telemarken 1 med flera fastigheter (Tallhagsskolan och Gröndals idrottsplats) Tallhagen, Kalmar kommun Samrådsredogörelse Planförslaget har varit på samråd under tiden Förslaget har sänts till myndigheter, förvaltningar och föreningar enligt sändlista och till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Ett allmänt samrådsmöte hölls Nedan sammanfattas och kommenteras inkomna skriftliga synpunkter. Sammanfattning Under samrådet inkom Länsstyrelsen med synpunkter som rörde bullerplanken. Kommunen utvecklar sitt resonemang. Länsstyrelsen påpekade också att dagvattenutredning behöver göras. En sådan har tagits fram till granskningsskedet. Under samrådet inkom också ett antal yttranden från sakägare och privatpersoner i närområdet. Deras synpunkter rörde främst trafiklösning, placering av sporthall samt natur- och rekreationsvärden. Trafik Oro har uttryckts hos de boende väster om planområdet för den ökande trafiken i området. Kommunen har tagit fram en kompletterande trafikutredning, och räknar med att Natur- och kulturvärden Länsstyrelsen önskar se att kommunen mäter in tallar i planområdet som har en stamsdiameter på över 40 cm, samt noterar vilka som har tallticka. Kommunen har inventerat de områden där skog försvinner, och uppskattat hur Planeringsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

8 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 2(54) många träd som försvinner. Flera invånare uttryckte stor oro över att den värdefulla tallskogen försvinner. Kommunen menar att under givna förutsättningar har stor hänsyn tagits till att bevara skogens kärnområde. Buller Under samrådet inkom Länsstyrelsen med synpunkter som rörde att LST önskar precisering av bullerplankens längd. Kommunen menar att detta gjorts i tillräcklig utsträckning. Kommunen har också utvecklat planbeskrivningens resonemang kring bullerskydden. Plantekniska frågor Länsstyrelsens menar att plankartan är svår att tyda. Kommunen har förenklat plankartan och sett över bestämmelserna, samt har förenklat syftet.

9 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 3(54) Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Trafik... 1 Natur- och kulturvärden... 1 Buller... 2 Plantekniska frågor... 2 Inkomna synpunkter... 5 Länsstyrelsen i Kalmar län... 5 Lantmäterimyndigheten Boende och fastighetsägare Sakägare 1 och Sakägare 3 och Sakägare Sakägare 6 och 7, samt 8 och Sakägare 10, 11 och Sakägare 13 och Sakägare 15 och Privatperson Privatperson Privatpersoner 3 och Privatperson 5 och Privatperson 7 och 8, samt 9 och Privatperson 11 och Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson 19 och Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson 24 och Privatperson 26 och Privatperson Privatperson Privatpersoner 30 och Privatperson Privatperson 33 och

10 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 4(54) Privatperson Privatperson Generell kommentar De olika privata sakägarna besvaras samlat i följande kommentar Kommunala nämnder, förvaltningar och bolag Kultur och fritidsförvaltningen Kalmar Brandkår Ledningsdragande verk, andra företag och myndigheter Polisen Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) Skanova Kalmar Energi Elnät Kalmar vatten AB Intresseorganisationer och övriga BRF Talludden Kalmar läns museum Talluddens Samfällighetsförening Synpunkter från boende på Getingen, 6 listor med namnunderskrifter Kalmar Norra Koloniträdgårdsförening Koloniföreningen Jordgubben Kalmar TK Hyresgästföreningen Kalmar-Torsås-Öland Följande sakägare och likställda har inte fått sina synpunkter tillgodosedda... 54

11 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 5(54) Inkomna synpunkter Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsens synpunkter under hälsa och säkerhet samt miljökvalitetsnormer för vatten måste beaktas för att planförslaget ska kunna anses vara förenligt med 11 kap. PBL och därmed inte riskera att överprövas. Länsstyrelsens synpunkter under upplysningar bör beaktas. Kontroll enligt 11 kap. PBL hälsa och säkerhet miljökvalitetsnormer för vatten Hälsa och säkerhet De tre bullerplank som bullerutredningen föreslår som åtgärd för att nå acceptabla nivåer för buller inom planområdet ska preciseras på plankartan vad gäller längden på respektive bullerplank, i samrådsförslaget framkommer enbart höjden på bullerplanken. Genomförandebeskrivningen ska tydligt visa vem som ansvarar för att åtgärden ska genomföras samt när åtgärden ska vara genomförd. Bullerplank ska finnas på plats innan utemiljö för skoländamål anordnas ur lämplighetssynpunkt (plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 14 ). Av bullerutredningen framgår att 13 % av den yta som pekas ut som förskolans utemiljö inte når kravet på 50 db(a) med föreslagen åtgärd. För norra skolgården nås inte kraven på 41 % av ytan. Vidare är dessa ytor som pekas ut som utemiljöer för skola i bullerutredningen inte säkerställd i plankartan. Det anges att förskola är tänkt att placeras i befintlig byggnad närmast Gröndalsvägen men plankartan tillåter skolverksamhet inom båda områden med beteckning S på plankartan. Länsstyrelsen anser därför att förskoleverksamheten bör preciseras till lämplig plats inom planområdet. Plankartan behöver förtydliga om egenskapsbestämmelsen skydd m avser bullerskydd enligt m1 eller m2. Kommentar: Bullerskydden är preciserade i planen genom att plankartan anger egenskapsområden med beteckning bullerskydd på allmän platsmark samt m-beteckning inom kvartersmark där bullerskydd ska finnas. Skyddets längd bestäms av egenskapsområdenas utsträckning i längsled. Samtidigt finns det med avsikt i planen en frihet inom området för hur exakt skyddet placeras i djupled. Bullerplank ska kunna byggas ihop med förråd och liknande. Genomförandebeskrivningen kompletteras med förtydligande av vem som har ansvar för att bulleråtgärder genomförs. Genom bullerplanken säkerställs att skolgårdar kan ligga mot de större trafiklederna där det anges att plank ska finnas men skolgårdar avses finnas inom planens användning för skola också på andra platser där buller inte är ett problem. De runda byggnadskropparnas inre är t.ex. sådana gårdar. Den kompletterande bullerutredningen från har felaktigt samma rubrik på tabell 4 och tabell 5, villket gjort att länsstyrelsen missuppfattat det som sägs om förskolans utemiljö, den södra skolgården. Tabellerna avser som framgår av utredningens text i övrigt, olika områden. Tabell 4 avser södra förskolegården, tabell 5 avser sydöstra skolgården. På södra förskolagården når hela ytan kravet på 50 db(a)med planens bullerskydd. Skolgårdarna med högre buller på delar av ytorna finns på norra skolgården och sydöstra skolgården. Bullret på dessa är dock alltid under 55dBA. Här finns möjligheter att disponera skolgårdarna så att de aktiviteter som minst tål buller placeras där det är tystast. Förskolans placering preciseras i plankartan till granskninsgsversionen.

12 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 6(54) Indexet vid m1 och m2 stod i samrådsförslaget för bullerskydd på kvartersmark respektive allmän platsmark. Indexet hade fallit bort på plankartans skydd på allmän platsmark. Det justeras och kallas nu bullerskydd på allmän platsmark och m1 på kvartersmark. Miljökvalitetsnormer för vatten samt dagvatten Dagvattenutredning behöver göras med bl a flödesriktning för att visa hur dagvattnet ska ledas inom området, vilket sedan ska fördröjas och renas innan dagvattnet når kusten (SN Kalmarsunds kustvatten). Se även den samrådstext som länsstyrelsen skrivit gällande partikelföring via dagvatten från konstgräs- och parkeringsytor, som eventuellt kan behöva särskild rening innan vattnet transporteras vidare ut i Östersjön. Dagvattenhanteringen behöver utvecklas i planbeskrivningen samt regleras på lämpligt sätt i plankartan. Dagvattenutredningen bör också beskriva hur dagvatten avses ledas till de två ytor som finns på plankartan avsatta till fördröjningsmagasin? Kommunens bedömning att vattenmängden kommer att minska jämfört med dagens situation då andelen hårdgjorda ytor sannolikt kommer att minska håller inte länsstyrelsen med om. Planen tillåter bland annat utökade byggrätter samt utökade parkeringar vilket påverkar dagvattnet i planområdet. En olycklig formulering finns i texten gällande MKN vatten, i stycket om SN Kalmarsunds kustvatten, sista meningen, på s 36 i planbeskrivningen. Enligt statusklassningen av SN Kalmarsunds kustvatten råder fortfarande måttlig ekologisk status, främst på grund av övergödning, och senast 2021 ska miljökvalitetsnormen god ekologisk vattenstatus uppnås. Kommentar: Planhandlingarna kompletteras med dagvattenutredning till granskningen. Planbeskrivning och plankarta utvecklas i enlighet med utredningen. Planbeskrivningen justeras avseende MKN vatten under rubrik Miljökvalitetsnormer. Behovsbedömning Länsstyrelsen instämmer i kommunens bedömning att planens genomförande inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Allmänt Länsstyrelsen anser att plankartan är svår att tyda och därmed kommer genomförandet av planen försvåras. För detaljerade planbestämmelser riskerar att detaljplanen blir oanvändbar om förutsättningarna förändras. Detaljplaner gäller även efter att genomförandetiden gått ut, tills den ersätts, ändras eller upphävs, och bör därför inte ha alltför detaljerade och projektanpassade planbestämmelser. Grunden till detaljnivån kan kanske bero på det extremt specificerade syftet som anges till detaljplanen. Mycket av det som beskrivs som syftet med detaljplanen är frågor som inte rör PBL eller frågor som inte bör lämplighets prövas inom ramen för en detaljplan. Syftet överensstämmer inte heller med vad som regleras i plankartan. Mot denna bakgrund ska syftet med planen omformuleras. Vidare ska bestämmelserna vara tydliga så att det klart framgår vad som inryms i olika användningsbestämmelser. Det är bara den användning som anges i detaljplanen som är tillåten och som kommunen kan lämna lov till.

13 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 7(54) Länsstyrelsen anser att flera bestämmelser är otydliga eller ogiltiga; SBK Inom området planeras i huvudsak bostäder, men även skolverksamhet och kontor möjliggörs. Om bostäder är det huvudsakliga syftet med användningen ska B stå först. SBKR Ytan utgör en tillfartsväg för boende och annan trafik som behöver komma intill byggnaderna inom området. Ingen allmän trafik har tillgång till vägen. Om syftet är väg så ska detta framgå tydligt, exempelvis Gata. Exploateringsbestämmelse e1 reglerar att den sammanlagda bebyggelsen inte får överskrida 2% av markytan. Bestämmelsen är otydlig och bör anvisa högsta totala m2 komplementbyggnader. Egenskapsbestämmelserna n3, n5 samt n6 är otydliga och ska ersättas eller förtydligas. Egenskapsbestämmelsen n7 är inte en giltig bestämmelse. Syftet med att anlägga gemensamhetsanläggningar för parkering, dagvatten samt väg på kommunal mark bör förtydligas. Skötsel samt förändrade ägande förhållanden innebär ofta problem vid denna typ av lösningar. Huvudmannaskapet borde vara kommunalt. Flera av de synpunkter länsstyrelsen framför hade förmodligen kunnat lösas om ett tidigt samråd hade genomförts. Kommentar: Plankartan förenklas något med avseende på bestämmelser för kvartersmarkens anordnande och vegetation. n 7 bestämmelsen tas bort. Syftet med detaljplanen har förenklats.bs lyfts ut som en egen användning för att visa att den delen främst är till för bostäder. I söder, där förskolan ska ligga, gäller S. Däremot kvarstår planens anvisning att körvägar inom området ska vara körvägar på kvartersmark och inte allmän gatumark. Tillfarts- och angöringsvägar samt parkeringsytor på kvarterssmark ska inte vara allmänt tillgängliga utan användandet och tillgängligheten ska kunna styras av markägare och verksamhetsutövare. n-bestämmelserna har gjorts om. Bestämmelsen n 5 har utgått och ersatts av n 3. Då områdets interna vägar ska betjäna flera fastigheter behöver gemensamhetsanläggningar bildas, vilket planen också anger. Fastighetsägareägare är idag både kommunen och kommunens industrifastighetsbolag (Kifab). Dessutom finns arrendatorer. Beskrivningen utvecklas något i kapitlet Tillgänglighet och infrastruktur för att förklara gemensamhetsanläggnimgarna. Upplysningar Natur I området finns tallar som är år gamla. Här återfinns också tallticka (NT) och reliktbock (NT). Flera av områdena som berörs har i inventeringen från 2005 klassats som tallskog med gammal tall. För att länsstyrelsen ska kunna bedöma om samråd enligt MB 12 kap. 12 krävs behöver tallar i planområdet (och gärna utanför) som är 40 cm i diameter samt tall med tallticka mätas in och markeras på en karta eller helst skickas till oss som shapefiler. Trädens diameter ska anges för respektive träd samt förekomst av tallticka. Kommunen behöver också ange hur ianspråktagandet av tallskogen i planområdet kommer att påverka värdena i hela tallskogsområdet i Tallhagen. Grova träd i naturmark behöver också skyddas i detaljplanen.

14 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 8(54) Kommunen behöver också komma in med en beskrivning av hur värdena ska kompenseras. För att kunna kompensera rätt värden är det viktigt att veta vilka värden som finns och kan komma att försvinner och därför behöver kompenseras. Detta ska i så fall också skickas in till länsstyrelsen. Kommentar: Kommunen kommer att göra en bedömning hur många av de mest värdefulla träden som måste fällas pga planens utökade idrottsområde. Syftet med detta är dock endast att ha ett underlag när kompensationsåtgärder för att höja rekreationsvärdet i skogsområdet utanför planen diskuteras. Större träd är skyddade inom delar av planområdets kvartersmark genom att marklov krävs för fällning; a1-beteckning på plankartan. Kommunens tankar kring kompensationsåtgärder för att naturmark tas i anspråk när idrottsområdet utvidgas utvecklas mer i planbeskrivningen. Trafik Tillfartsvägar, trafikstruktur och parkeringar inom planområdet bör ses över. De båda allmänna intressena av tillräcklig yta för lek och utevistelse vid skolor samt parkering kommer ofta i konflikt med varandra, liksom behovet av parkering med det allmänna intresset av en attraktiv stadsmiljö. I skolmiljö ska friytor ha prioritet framför parkeringar. Trafikutredningen presenterar förslag på alternativa tillfartsvägar och parkeringar som inte tas upp i planförslaget. Motiv till varför vissa lösningar valts bör därför presenteras i planbeskrivningen och i rimlig mån fastställas i plankartan. För att skydda vegetation och marknivåer och säkerställa att mark inte bebyggs eller görs till parkeringsplatser behövs egenskapsbestämmelser. Sådan detaljerad reglering måste motiveras genom att man i planen anger ett tydligt syfte som exempelvis pedagogisk verksamhet, gärna med förtydligande om utemiljöns betydelse för barns lek, lärande och utveckling, alltså verksamhetens ändamål. Den föreslagna anslutningsvägen väster ifrån, från Rådmansgatan, bör tänkas om. Att leda mer trafik genom befintliga villakvarter kan inte ses som ändamålsenligt. En ny anslutning mot Rådmansgatan kan antas leda till mer trafik till planområdet och även leda till att parkering etc kommer ske i de centrala delarna av planområdet istället för på den östra sidan av Ängöleden som medges i planen. Kommunen bör förtydliga varför det vid nordöstlig skolgården är godtagbart med ekvivalenta ljudnivåer upp till 55 dba över mindre delar av gårdsytan, vilket framkommer i bullerutredningen. Kan verkligen 41 % av skolgården som idag inte når kravet anses vara mindre delar? I bifogat dokument Säkra skolvägar beskrivs ett antal åtgärder för bland annat Gröndalsvägen. När åtgärderna kommer att genomföras framkommer dock inte. Länsstyrelsen förutsätter att dessa åtgärder är genomförda innan ytterligare skolverksamheten inom aktuell detaljplan börjar. Från 12 års ålder ska barn själva kunna ta sig till och från skola och hemmet. Kommentar: Planens förutsättningar är i stor utsträckning dagens markanvändning och dess fördelning på byggnader och friytor. De byggnader som ska användas till skola och bostäder finns redan, liksom de friytor mellan och inom de runda byggnadskropparna som ska bli skolgårdar. Planen visar relativt stora ytor som byggbara för att behålla en flexibilitet för eventuella förändringar i befintliga byggnader. Några större friytor/skolgårdar har markeras genom att de prickas eller korsmarkerats. Mer av den

15 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 9(54) mark som planen markerat som byggbar kommer i praktiken att bli skolgårdar, vilket planen inte hindrar. Avsedda angörings- och tillfartsvägar samt parkeringar har markerats som egenskapsområden (se ovan) för att göra planen tydlig. Kommunen bedömer det inte som ändamålsenligt att ytterligare dela in området i egenskapsområden. Det är heller inte möjligt att ange skolgård eller pedagogisk verksamheter som egenskap i en detaljplan. Fastighetsägaren och verksamhetsutövaren bör ha relativt stor frihet i att avgöra var eventuella tillbyggnader kan göras och var olika aktiviteter i skolans utemiljö lokaliseras. Kommunen måste i val av trafikföring till och inom området göra en avvägning mellan å ena sidan skolans krav på att trafik inte hamnar i konflikt med skolans utemiljöer, å andra sidan behovet att kunna nå såväl skolor som idrottsanläggningar och bostäder. Planen avser att dela upp trafiken till och in i planområdet så att den huvudsakliga trafiken till angöringar och parkering till skola, förskola och kontor sker utifrån och inte dras in området. Parkeringar till skol- och idrottsverksamheterna ska koncentreras till parkeringsområdet öster om Ängöleden. Angöring till skola ska ske från och vid Gröndalsvägen. Viss servicetrafik måste samtidigt kunna nå in till idrottsanläggningar och också in i skolområdet. Enstaka spelarbussar ska kunna ta sig till omlädnadsrum i samband med matcher. Bostäder ska kunna nås och ha sin parkering. Det finns två möjliga vägar för service-, och bostadstrafik; det som planen föreslår i samrådet, att all sådan trafik går in och ut via en anslutning till Rådmansgatan, och att samma trafik helt eller delvis förs in och ut via befintlig väg mellan planens bostäder och det mindre runda huset. Alternativen gynnar eller missgynnar antingen boende i Getingenområdet eller skolanvändare. Service- och bostadstrafik är samtidigt inte stor i relation till den trafik till skola och idrottsanläggning som riktas mot skolentre och större parkeringar vid Gröndalsvägen och Ängöleden. Planens lösning att det är lämpligt att angöra via Rådmansgatan kvarstår men trafikutredningen kompletteras till granskningen med ytterligare analys av trafikflöden och överväganden om hur trafiken kan fördelas. Förorenad mark Kommunen har i rubriken Störning och risk i planbeskrivning beskrivit markföroreningar, inga potentiellt förorenade områden har pekats ut inom planområdet. Kommuner behöver komplettera texten med kommunens ställningstagande om markföroreningar. Länsstyrelsen som kommunen har inga uppgifter om att marken kan vara förorenad. Detta betyder inte att föroreningar inte kan finnas inom planområdet. Kommunen behöver ha en plan för hur eventuellt uppkomna föroreningar ska hanteras. Planbeskrivningen behöver även kompletteras med vilka föroreningsnivåer som ska gälla på samtliga delar av planområdet, KM eller MKM enligt naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenade områden alternativt platsspecifika riktvärden. Kommentar: Kommunen bedömer inte att planen behöver behandla eventuella förekomster av markföroreningar ytterligare. Inga indikationer finns som tyder på föroreningar och det finns ingen kännedom om sådana i områdets historia. Innan området fick sin nuvarande användning med bebyggelse i kraft av en stadsplan 1976, var dess södra del naturområde och dess norra del i huvudsak samma idrottsområde som idag. Avsnittet om markföroreningar tas bort ur planbeskrivningen, då det är onödigt. Farligt gods transporter

16 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 10(54) Planbeskrivningen ska kompletteras med beskrivning av farligt gods transporter som sker på Ängöleden. Från 75 meter från en väg, där det transporteras farligt gods, är det normalt sett lämpligt med bostäder. Mellan meter behöver det vanligtvis inte tas fram någon riskutredning. Inom detta skyddsavstånd räcker det ofta att beskriva avståndet till vägen för att Länsstyrelsen ska anse att riskerna har blivit beaktade. En riskutredning kan göras mer eller mindre utförlig. I vissa fall kan det räcka med en kartläggning av vad som transporteras på vägen/järnvägen, hur många transporter som passerar planområdet och hur topografin ser ut tillsammans med ett resonemang kring riskbilden. I andra fall krävs det en detaljerad riskutredning med beräkningar av sannolikhet och konsekvens för olyckor med farligt gods. Det går inte att ge en allmän rekommendation för vid vilket avstånd som en riskutredning behöver vara detaljerad eftersom riskbilden skiljer sig avsevärt mellan olika planförslag. Generellt kan man dock säga att ju kortare skyddsavstånd desto större krav på en utförlig riskutredning. Länsstyrelsen anser att skyddsavstånd generellt är att föredra framför andra skyddsåtgärder. Det överensstämmer dessutom med de lokaliseringsprinciper som finns i lagstiftningen. Vid korta avstånd lägger Länsstyrelsen större vikt vid eventuella konsekvenser av en olycka med farligt gods än sannolikheten för att en sådan olycka ska inträffa. Med anledning av närheten till Gröndalsvägen och skolverksamhet samt bostäder ska även detta beskrivas. Eftersom farligt gods får även transporteras på vägar som inte utgör rekommenderade transportleder. Riskerna ska således beaktas om det är sannolikt att farligt gods kommer transporteras i närheten av det aktuella planområdet, oavsett om transportleden är rekommenderad eller inte. I en del fall kan det räcka att översiktligt beskriva vad som transporteras och hur ofta transporterna passerar planområdet. Konstgräs ur miljö- och hälsoperspektiv. Inom detaljplanen för Telemarken 1 finns planer på att bygga om den befintliga gräsplanen till en av konstgräs. Då det råder stor osäkerhet kring i vilken utsträckningen dessa planer kan orsaka miljö- och hälsoproblem samt att Naturvårdsverket nyligen påbörjat ett nationellt samarbete för att hantera dessa frågor menar länsstyrelsen att kommunen behöver överväga själva utförandet. Vilket materialval har tänkts användas för planen? För konstgräsplaner med granulat baserat på återvunna däckmaterial har European Chemicals Agency (ECHA) kommit med en rad rekommendationer för att minimera hälsoriskerna kopplade till användandet1. Länsstyrelsen anser att dessa bör följas. Konstgräsplaner med granulat har av IVL identifierats som en av de största utsläppskällorna av mikroplaster2. Risken kan därför vara stor kring spridning i närliggande sjöar och vattendrag. Av den anledningen vore det intressant att veta vilka åtgärder kommunen tänkt sig för att minimera spridningen av plastpartiklar från dagvatten i området (detta oavsett om materialet som används innehåller miljögifter eller inte). Källor 1 ECHA 2017, ANNEX XV REPORT An evaluation of the possible health risks of recycled rubber granulates used as infill in synthetic turf sports fields. 2 IVL 2016, Swedish sources and pathways for microplastics to the marine environment A review of existed data.

17 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 11(54) Kommentar: Farligt gods ska inte transporteras på Ängöleden eller Gröndalsvägen. Ölandsleden och Södra vägen till hamnen (utanför planområdet) är utpekade av kommunen som leder där farligt gods ska transporteras. Kommunens erfarenhet är att detta följs och sannolikheten att farligt gods trots allt använder Ängöleden eller Gröndalsvägen bedöms som liten. För konstgräsplanen avser kommunen att använda ett miljövänligt granulat. Ett förtydligande om detta förs in i planbeskrivningen. Egenskapsbestämmelsen n7 om förbud mot beläggning som sprider mikroplaster tas bort. Lantmäterimyndigheten Plankarta med bestämmelser Plankartan bör kompletteras med u-område på Gröndal 2 intill pumpstation för befintliga ledningsrätter. (088K-11/40.2-3) ifall ledningarna och ledningsrätten inte ska ändras eller tas bort. Några ändringar i bestämmelserna föreslås för att förbättra fullständighet och tydlighet: Bestämmelsen om fastighetsstorlek är en egenskapsbestämmelse och bör redovisas under den rubriken. Skyddsbestämmelsen m finns på allmän plats, men betecknas m 2 i bestämmelserna, justeras. För bestämmelsen el bör "markytan" bytas mot "egenskapsområdet" för att bestämmelsen ska bli tydligare. För bestämmelserna e 2 och e3 kan ordvalet ändras för bättre tydlighet så att ordet "exploatering" stryks och ersätts med ordet "byggnadsarea". För u behövs egentligen inget index i detta fall. Planförslagets diarienummer bör framgå även på plankartan. Kommentar: Planhandlingen justeras enligt lantmäteriets kommentarer. Diarenummer står på plankartan. Planbeskrivning Parkering beskrivs på s. 20. Det bör tydligare beskrivas här hur parkeringen för verksamheterna på Tallhagen 2:4 öster om Ängöleden ska lösas då det framgår som att befintlig parkering nu destineras helt för planområdets behov. Det framgår att Telemarken 1 inte kommer att kunna delas på grund av storleksbestämmelserna. Detta innebär bl. a att någon egen fastighet inte kommer att kunna bildas för bostäderna. Det bör därför i planbeskrivningen beskrivas något om vad tanken med bostäderna är, t.ex att de kan upplåtas med hyresrätt eller för tillfälligt boende. I avsnittet om dagvatten på sidan 24 bör förtydligas vad som avses anläggas i södra delen av Gröndal 1.

18 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 12(54) I "Beskrivning av planbestämmelser" på sidorna bör en del justeringar och förtydliganden göras. Bl. a beskrivs för "SBKR" och "n3" att allmän trafik inte tillåts vilket i och för sig inte styrs av planbestämmelserna utan avgörs av fastighetsägarna i förvaltningsskedet. Formuleringen bör därför ändras, så att det istället framgår att avsikten är denna. Kommentar: Parkering enligt planen öster om Ängöleden avses styras till parkering för skola och idrott enligt planen. För verksamheter på Talllhagen 2:4 och andra användare kan planens parkering utökas i enlighet med den detaljplan som nu delvis ersatts (Detaljplan Tallhagen 2: - 2:6 Talludden, 08810K P91/19). Avsikten med bostäderna förtydligas i beskrivningen. Det ska vara hyresbostäder. Formuleringar i beskrivning kring bestämmelser SBKR och n3 ändras enligt lantmäteriets yttrande. Genomförande och konsekvenser Exploateringsavtalets huvudsakliga innehåll ska beskrivas i planbeskrivningen. Beskrivningen måste kompletteras i denna del. Det finns flera stycken om överenskommelse om parkering, väg och dagvatten. Det bör tydligare framgå att det underlättar plangenomförandet ifall sådana överenskommelser träffas. Överenskommelserna är inte i sig ett krav för att planen ska kunna genomföras, men de skulle göra genomförandet säkrare och snabbare. Ifall kommunen anser att överenskommelserna ska vara klara innan planen antas, är det bra att skriva det tydligare. Tabellen med fastighetsrättsliga konsekvenser och/eller avsnittet om rättigheter kan göras tydligare med bättre beskrivning konsekvenserna för befintliga ledningsrätter och några ytterligare kompletteringar. Texten kan kompletteras med en karta över befintliga och nya rättigheter för att underlätta förståelse och genomförande eftersom det framförallt är ganska många ledningar som ska säkerställas. Det är också en fördel om uppgifter redovisas om vilka ledningsslag det handlar om i de olika sträckningarna. Lantmäterimyndigheten kan bistå vid kompletteringen. På sidan beskrivs att gemensarnhetsanläggning för parkering ska bildas för fastigheterna inom planområdet. Här bör också beskrivas om/varför inte Tallhagen 2:4 med verksamheter öster om Ängöleden avses delta i denna gemensamhetsanläggning, då parkeringen idag delvis uppfattas användas för detta ändamål. Övriga frågor Några redaktionella synpunkter lämnas underhand till planhandläggaren. Kommentar: Om gemensamhetsanläggning och Tallhagen 2:4; se ovan. Boende och fastighetsägare Sakägare 1 och 2 -Som vi förstått det är planen att bygga en väg in till bostäderna/idrottsanläggningen/skolan från Rådmansgatan. Er tanke är att man ska lämna och hämta via Gröndalsvägen men sannolikheten är stor att det kommer att bli väldigt stor köbildning vid hämtning/lämning. Detta gör att många kommer använda den nya

19 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 13(54) infarten och köra in via Bränntorpsvägen eller Rådmansgatan. Detta medför att ni leder in stor del biltrafik i ett villaområde som är småbarnstätt. Villaområdet är inte uppbyggt för genomfartstrafik och lägg till rådande parkeringssituation på Rådmansgatan så kommer det att bli väldigt trångt. -Idag är det stor cykeltrafik på Rådmansgatan från Berga/Funkabo mot centrum. Det finns ingen cykelbana på Rådmansgatan utan de utnyttjar bilvägen. Cyklisterna ska samsas med den ökande biltrafiken vilket skapar ytterliggare trafikproblem. Man ska även beakta att det är många barn som cyklar här på väg ned mot Lindöskolan. -Som vi ser det vore det mycket bättre att endast ha infartsleder från Gröndalsvägen och Ängöleden som redan idag är uppbyggd för stor trafik. - Vi har förstått att det ska vara både mellanstadie- och högstadieskola. Vi vill bara understryka hur viktigt det är med separata skolgårdar/lekplatser. Det är stor skillnad på lek och beteende mellan elever på högstadium och mellanstadium. Vi har även förstått att narkotikaanvändning är ganska vanligt bland elever på högstadiet. -Vi befarar också att om man tar ned en stor del av tallskogen mot Rådmansgatan är risken att bullernivån ökar med tanke på trafiken på Ängöleden. Samt tycker vi inte det är en god idé att ta ned delar av tallskogen som förutom att minska bullernivåerna är ett fint naturområde. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Sakägare 3 och 4 Vi vill med detta mail lämna våra synpunkter på detaljplanen för Telemarken 1. Vi ser flera faror i att dra in mer trafik i bostadsområdet Getingen: - Det är många som cyklar genom området för att ta sig mellan Berga och Kalmar centrum. - Det finns inga cykelvägar eller övergångsställen som separerar cyklister/gående (många gånger barn) från biltrafiken. - Det är smala gator som kommer få mer trafik, där cyklister inte får plats om bilar ska mötas. - Vi har svårt att se hur barnperspektivet särskilt beaktas när biltrafik dras genom ett bostadsområde med många barn som går/cyklar till skola och förskola (Lindöskolan). Denna skola och idrottsplats kommer också leda till att än fler skolbarn kommer röra sig i området. Vi ser förslag som inte kommer öka trafiken i ett oanpassat bostadsområde eller på skolgården: - Dra in trafiken från Ängöleden, en till avfart som utnyttjar cykelvägen direkt väster om Ängöleden. I och med tunneln är cykelvägen öster om Ängöleden ett bra alternativ till cyklister och gående. - Använda Gröndalsvägen men leda trafiken väster om Telemarken 1 så att inte bilister kör in på skolområdet. Av erfarenhet från när vi bodde vid Drottning Kristinas väg och cyklade till centrum så var första biten bilar och cyklar blandat med endast gående hänvisade till en trot-

20 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 14(54) toar. Där kände vi oss cyklister inte prioriterade när det inte fanns säker farväg (bilisterna höll inte den 40-gräns som är angiven). Vi vill avsluta med att säga att vi ser positivt på att Tallhagens rekreations- och naturvärden ska beaktas i planarbetet, dvs att vi ser positivt på att Kalmar vill bevara denna fina skog så att den kan fortsätta användas av boende, scouter och elever för bärplockning, lägereld och löparrundor. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Sakägare 5 Jag vill inte bli på körd när jag cyklar till skolan. Jag går på Lindöskolan och när jag går i 5:an så komer jag gå på brofästets skola. Ifall det kommer bli en väg där kommer det bli mer trafik när jag och mina kompisar går till skolan. Med fritids går vi till skogen vid gröndal. Jag vill inte att det ska bli mer trafik! Kommentar: Se generell kommentar nedan. Sakägare 6 och 7, samt 8 och 9 Trafiksituationen: Vi anser att leda in tungtrafiken på vad som i trafikprogammet för DP Gröndals IP och Tallhagsskolan beskrivs som lokalgator med låga trafikflöden främst avsedd för trafik till och från bostäderna inte förefaller vara ett väl genomarbetet förslag. Vilka alternativ till en infart från Rådmansgatan har utretts av kommunen? Oavsett om infart byggs från Rådmansgatan eller inte kommer trafiken i området öka; skjutsning till och från skola, parkering längs gatan för folk som arbetar på skolan/kontoren, fler lägenheter, ny sporthall, utökad fotbolls-/tennisverksamhet. Siffran som nämns i trafikutredning (ökning med 150 trafikrörelser/dygn) förefaller gravt underskattad. Rådmansgatans funktion som viktigt cykelstråk nämns överhuvudtaget inte. Inte heller det faktum att byggnationen av kvarteret Spiggen innebär att trafik söderifrån från Lindöområdet kommer ledas rakt över Gröndalsvägen in mot Rådmansgatan. Att tung servicetrafik till skolan ska ledas in till skolan från Gröndalsvägen men ut via Rådmansgatan förefaller helt ogenomtänkt. Kan trafiken ta sig in den vägen måste den väl kunna ta sig ut där också, allt handlar väl om hur man avgränsar skolgården? Då trafikutredningen för detaljplanen inte beskriver vilka konsekvenser en ny användning av byggnaderna inom fastigheten Telemarken 1 får på gatorna inom området Getingen önskar vi: En utredning av alternativa tillfartsvägar från Ängöleden/Gröndalsvägen till Telemarken och Gröndalsområdet En ny trafikutredning som även omfattar Getingen och som beaktar aspekten säker skolväg för barn som bor på Getingen Information om vilka trafiksäkerhetshöjande åtgärder som planeras för Rådmansgatan/Bränntorpsvägen/Sjömansgatan/Timmermansgatan i och med den ökande trafiken i området Utredning av en cirkulationsplats i korsningen Ängöleden/Svinövägen Placering av fotbollsplan:

21 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 15(54) Att anlägga den tredje träningsplanen norr om IFK Kalmars klubbstuga istället för västerut gör att en grön remsa längs Rådmansgatan kan sparas. Denna används i stor utsträckning i dag som promenadstråk av boende i området och som grönområde för uteförskolan Getingen, samt utgör en barriär mot ljud och ljus från fotbollsplaner och trafik för boende längs Rådmansgatan. Planerad utredning av de magnetfälten runt kraftledningen behöver med denna lösning inte heller göras. Trafik till tennishall/fotbollsplaner/idrottshall: Genom att anlägga en cirkulationsplats i korsningen Ängöleden/Svinövägen skapas möjlighet för en infart norr om Tennishallen där den tunga servicetrafiken och spelarbussarna samt lämna-/hämta trafiken till idrottsanläggningarna kan angöra området. Anläggs cirkulationsplatsen i ett tidigt skede kan denna användas av byggtrafik när sporthallen byggs, konstgräsplan anläggs etc. Parkeringsmöjligheter i anslutning till Tallhagen 1 samt Gröndal 1 och 2 Planerad parkeringsyta öster om Ängöleden är placerad mycket långt ifrån t ex planerad förskoleverksamhet, man kan därför anta att personalen parkerar inom Getingen med försämrad trafiksituation för oskyddade trafikanter som följd. Genom att utöka befintlig parkering söder om Gröndalsvägen (med reserverade platser för koloniföreningen) skapas parkeringsmöjligheter i nära anslutning till Tallhagsskolan för anställda. Med en gångbro över Gröndalsvägen får gångtrafikanter en trygg passage över till skolan/förskolan/kontoren. Man kan tänka sig att skapa en lämna/hämtayta här också eftersom det sannolikt kommer vara mycket svårt att göra en vänstersväng in på skolområdet om man kommer söderifrån i morgontrafiken. Alternativt löses problemet med vänstersväng till och från Tallhagen 1 med en cirkulationsplats. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Sakägare 10, 11 och 12 Juni 2017 flyttade vår familj till Rådmansgatan 25. Till en villa i ett lugnt villakvarter med många yngre barn och Lindöskolan på cykel- och gångavstånd. När vi köpte huset hade vi inte en tanke på att Kalmar kommun kunde tänka sig att angöra en ny anslutningsväg in till den nya skolan via Rådmansgatan och att därmed leda in trafik till ett barntätt villakvarter. Vi såg framför oss att vårt barn ur trafiksäkerhetssynpunkt skulle kunna ta sig till skola och till grannarnas barn. När vi flyttade in på Rådmansgatan märkte vi direkt att Rådmansgatan är hårt trafikerad av gångtrafikanter och cyklister. Många, både barn och vuxna, nyttjar Rådmansgatan för att ta sig till skolor och arbete i centrala Kalmar. Vi har en smal infart till tomten där vi parkerar bilen och får backa ut bilen från tomten. Med den mängd gångtrafikanter och cyklister som passerar, speciellt under morgonen får vi verkligen se upp när vi backar ut med bilen. Om dessutom biltrafiken leds in på gatan kommer det inte att bli lätt att backa ut bilen. Det är svårt att öppna upp vår infart och göra den bredare eftersom det är en lyktstolpe i vägen men det kanske Kalmar kommun är villiga att flytta på så att vi enklare kommer ut från vår tomt när biltrafiken ökar? Vid samrådsmötet framkom det att man ej räknat den cykel- och gångtrafik som sker på Rådmansgatan utan endast räknat bilar som passerar mycket anmärkningsvärt! När den nya skolan startar kommer dessutom cykeltrafiken till skolan via Rådmansgatan att öka då elever, personal och idrottsutövare ska ta sig till området. Kalmar kommun marknadsför sig som en cykelkommun och bygger cykelbanor men hur har tan-

22 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 16(54) karna egentligen varit kring Rådmansgatan? Man uppmuntrar kommuninvånare att ta cykeln men leder samtidigt in tung trafik i området? I planförslaget påpekas det hur viktigt det är att skolområdet är säkert för barnen men det ska väl vara säkert även utanför området några meter bort? Det kommer också fortfarande vara små barn som ska ta sig till Lindöskolan. De barnens liv är väl lika viktigt som barnens liv på det nya skolområdet? Redan nu är det svårt för bilar, cyklister och gångtrafikanter att ta sig fram på Rådmansgatan då alla måste se upp för parkerade bilar längs med gatan. Bilar som parkeras där för att bilägarna vill undvika den parkeringsavgift som råder i det närliggande området. Timmermansgatan är avstängd för infart från Gröndalsvägen, anledningen till det är vi inte säkra på men har hört att det var för att utesluta valmöjligheten för biltrafikanter att ta vägen till Norra vägen via Timmermangatan, då det är kö och rött ljus i korsningen vid Gröndalsvägen. Nu kommer elevernas föräldrar att kunna lämna/hämta vid Rådmansgatan och därifrån smidigt ta sig vidare ut på Norra vägen utan att behöva passera trafikljusen. Något man ville undvika på Timmermansgatan men på Rådmansgatan verkar det vara ok med ökad biltrafik På samrådsmötet var det många som ställde sig frågande till varför man har valt att dra in trafiken till Rådmansgatan, varför är detta det bästa förslaget jämfört med något annat alternativ? Det finns inga handlingar som beskriver vilka andra förslag som funnits och varför dessa förkastats. Varför inte dra en väg in från Ängöleden, som ändå bör byggas om för att möta ökad trafik. En väg in från Ängöleden kommer inte att påverka någon negativt. Det enda som faktiskt står i handlingarna är att anledningen till att man inte väljer det alternativet är för att rädda tallarna. Men ett barns/vuxens liv är väl värt mer än tallarna som i så fall måste bort? Tallar kan offras för att ytterligare en fotbollsplan ska anläggas det är tydligen ok Har Länsstyrelsen yttrat sig ang tallarna? Vi har inte sett någon dokumentation kring detta. Det också ok att ta bort skog för att angöra en anslutningsväg från Rådmansgatan längs med cykelbanan. Ett skogsparti där många rastar sina hundar och där barn leker. Att ta bort skogen vid just detta parti (där vi själva bor) gör också att man tar bort skyddet från det ljud som kommer från skol- och idrottsområdet. I detaljplanen beskrivs hur det ska byggas bullerplank för att skydda skoleleverna, kanske behövs också ett bullerplank för oss som bor på Rådmansgatan? I planförslaget beskrivs att skogen i området används som skolskog och ja, det stämmer. Har själv haft barn som promenerat från Uteförskolan via villorna för att ta sig till skolskogen. Det är nu en säker väg att gå men vad händer när biltrafiken ökar i området? I planförslaget beskrivs att eleverna ska lämnas och hämtas vid Gröndalsvägen, vilket innebär att de som kommer med bil får göra en besvärlig vänstersväng för att kunna hämta och lämna. Vi tror att de som är bilburna istället kommer att välja att köra in på Rådmansgatan, en enklare väg och man slipper vänstersvängen. Vi tror även att bilburna väljer att lämna idrottsutövande barn på Rådmansgatan eftersom barnen måste gå en ganska så lång sträcka till exempelvis fotbollsplanerna om de blir avsläppta vid Gröndalsvägen. Kalmar kommun har dessutom som förslag att, om det skulle uppstå köer vid Gröndalsvägen i samband med hämtning och lämning, så kan anslutningsvägen från Rådmansgatan istället användas genom att man anlägger en vändplan på Telemarken 1 - på så vis avlastas trafiken på Gröndalsvägen. Detta förslag innebär att kommunen medvetet väljer att leda in biltrafik och därmed så ökar olycksfallsrisken för cyklister, gångtrafikanter och boende i villaområdet. Vad har polisen för syn på

23 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 17(54) detta förslag med tanke på trafiksäkerhet? Finns det ett yttrande från polisens som vi kan ta del av? En fråga som man ställer sig när man tittar på säkra skolvägar är varför man vill göra halva Rådmansgatan säker och andra halvan osäkrare genom att leda in mer och tyngre trafik på en redan smal väg. Även Brändtorpsvägen görs om till säker skolväg. Så i en blivande fyrvägskorsning kommer 3 vägar vara säkra och en betydligt osäkrare, vi finner detta helt galet. Genom utbyggnad av tennishall, gymnastikhall och fotbollsanläggning kommer cykel- och gångtrafiken öka på hela Rådmansgatan. Varje person som tittar på en överblicksbild av planeringen av säkra skolvägar förstår att hela Rådmansgatan bör göras om till säker skolväg, allt annat är absurt. Kommunen borde i stället bygga en ordentlig rondell för säkrare och smidigare infart till skolan vid Gröndalsvägen. En rondell kommer även att sänka hastigheten på Gröndalsvägen där ingen idag verkar följa föreskriven hastighet. En rondell bör även byggas vid korsningen Gröndalsvägen och Ängöleden. Som Kalmar kommun märker från våra synpunkter ovan är vi inte positiva till att förslaget att angöra en anslutningsväg från Rådmansgatan. Bygg istället ordentliga rondeller där det behövs och inte stör. Låt Getingen och Rådmansgatan bli ett säkert område för gångtrafikanter och cyklister. Mycket beklagligt att de dokument som fanns från Kalmar kommun ej var uppdaterade i samband med samrådsmötet svårt att diskutera och ställa frågor när underlaget inte stämmer! Kommentar: Se generell kommentar nedan. Sakägare 13 och 14 Vi har synpunkter på den nya "angöring" mot Rådmansgatan som är planerad för access mot Kalmar Nyckel och Gröndals IP! Angöringen kommer att drastiskt öka trafikbelastning - tungtrafik för varutransporter, personal på skolan, busstrafik, hämtande och lämnande föräldrar,publik, funktionärer och spelare på idrottområde mm. Allt detta kommer att i stor utsträckning påverkanärliggande villakvarter och området däromkring. Området är inte anpassat för ökad trafikgenomströmning som kommer att bli följden av att anlägga en "angöring" från Rådmansgatan. Det är ett område med många barnfamiljeroch ökad trafikvolym, buller och avgaserär ytterst olämplig. Det kommerockså generera enstor ökning av parkerande bilarlängs med Rådmansgatan,Brändtorpsvägen och närliggande gator. Det är redan i dagsläget halvt kaos på Rådmansgatan mtp alla parkerade bilar och skolungdom till och från skolor mm. Lägg till ytterligare hinder så har vi en trafiksituation som är långt ifrån genomtänkt och ännu sämre än dagens situation. Av ovan anledningar vänder vi oss mot planerna på att en angöring mot Rådmansgatan genomförs och kräver att den tas bort ur planen. Kommentar: Se generell kommentar nedan.

24 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 18(54) Sakägare 15 och 16 Inledning Vi anser att föreslagen detaljplan vid granskning är illa planerad. Särskilt trafiksituationen vad gäller de medföljande brister i buller och säkerhet som det medför, men även hur ni hanterar mycket värdefulla naturvärden. Rörelsefrihet och livskvalité för boende på Getingen/Brändtorpet samt kringboende begränsas i och med ökad trafikrörelse. Speciellt barnens möjlighet att komma åt dagens naturvärden begränsas kraftigt på grund av detta. Att på detta sätt föra in mer trafik och då även tung trafik in i ett bostadsområde med många barnfamiljer och äldre måste anses strida mot sunt förnuft och modern trafikplanering. Det finns bättre sätt att exploatera Telemarken 1 än gällande förslag. Ingen hänsyn verkar ha tagits till de omkringboende vid gällande planering eller normalbilistens rörelsebeteende. Trafik Vi opponerar oss emot att ni i och med detta förslag medvetet drar in tung trafik i ett bostadsområde. Förslaget med en ny väg från Rådmansgatan till skola och sportcenter kommer resultera i en kraftig ökning av trafik och även då tung trafik i form av bussar, mattransporter och sopbilar samt diverse andra servicetransporter, men även det stora antal föräldrar som kommer att hämta och lämna sina barn med bil både för skolaoch sportaktiviteter. Trafiken kommer även öka då aktuella bostäder planeras expandera till det dubbla vilket också innebär ökad trafik. Rådmansgatan är idag en väg där det färdas många cyklister och framförallt cyklande barn till och från olika skolor i Kalmar. Även många som cykelpendlar väljer Rådmansgatan som naturlig färdväg. Som det är idag är det redan trångt på grund av nytt parkeringsbeteende längs med gatan (detta har ökat markant efter att det infördes betalparkering på Norrgård), vilket innebär att trafiksäkerheten för cyklister och gående redan har försämrats betydligt. Skulle vägen söder om den nuvarande cykelvägen tas fram anser vi att detta kommer att innebära dramatiskt ökade trafikflöden på Getingen/Brändtorpet och då framförallt på Rådmansgatan och Brändtorpsvägen. Detta kommer ge konsekvenser för gående, cyklister och de boende så som kraftigt försämrad trafiksäkerhet, buller- och övrig miljöpåverkan. Även på Sjömansgatan, Timmermansgatan, Muraregatan och Kolonigatan samt övriga angränsande gator kommer trafiken att öka markant med samma konsekvenser. Dessutom kan vi förvänta oss att fler kommer att parkera längs med dessa och angränsande vägar, bland annat i form av personal och utövare till skola och idrottsanläggningar. På detta sätt minskar framkomligheten ytterligare samt minskar trafiksäkerheten för både fotgängare, cyklister och bilister. Vi menar att det bästa vore att ta in all extra trafik både till skolan och sportanläggningar via Ängöleden och Gröndalsvägen med hjälp av en kombination av olika lösningar. Exempelvis med hjälp av cirkulationsplatser, gångbroar, tunnlar och avfarter både från Gröndalsvägen och Ängöleden som leder in på Telemarkens östra sida. På detta sätt skulle vi undvika att tung trafik och bilar förs in via Getingen/Brändtorpet. Tyvärr är ett rimligt antagande att trafikflödena inom Getingen/Brändtorpet kommer att öka markant till trots en fungerande trafiklösning skulle ordnas i anslutning till Ängöleden/Gröndalsvägen. Detta kräver i sig åtgärder för att minska denna, exempelvis hastighetsbegränsande åtgärder som påverkar besökande trafiks beteende till att använda korrekt planerade trafiklösningar. Annars antar vi att en stor del av lämna-/hämtatrafiken kommer att ske vid korsningen Rådmansgatan och Brändtorpsvägen. Än mer sannolikt med nuvarande förslag, då det finns flera brister som kommer skapa trafikproblem vid infarten till

25 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 19(54) lämna-/hämtaplatsen vid Gröndalsvägen. Detta får konsekvensen att mer trafik filtreras genom vårt bostadsområde. Som en notering kan tilläggas att fotbollsklubben kräver att spelarbussar måste kunna köra ända fram till dörren. Här gäller det troligtvis en av samhällets mest fysiskt starka grupper, som inte kan gå cirka 100 meter till fots med eller utan material, rent löjeväckande skulle vi hävda. Åberopar man säkerhetsskäl, så är Gröndals IP tilltänkt överhuvudtaget. Grönområde Dessutom står det i förslaget om ytterligare en fotbollsplan som skall anläggas väster om de redan befintliga planerna. Detta vänder vi oss emot av flera anledningar. Skogen som finns idag används flitigt av motionärer, ute-förskolan och alla barn i området som leker i skogen. Dessutom ger skogen ett bullerskydd från Ängöledens trafik, men även från de redan befintliga fotbollsplanernas ljud och starka strålkastarljus. Skulle ytterligare en fotbollsplan anläggas och då stora delar av den delen av skogen tas ner anser vi att bullernivåerna kommer att stiga betydligt både gällande ljud, men att även ljusflöden kommer att öka. Att man vill anlägga en konstgräsplan på den redan befintliga planen kommer dessutom göra underlaget hårdare och således att ljud färdas längre sträckor. Detta resulterar i att bullernivån kommer att öka för oss närboende. Med anläggning av konstgräs finns även andra miljöaspekter att ta hänsyn till i form av föroreningar och luftburna partiklar. Samtidigt förringar vi inte aspekten av minskad användning gödsel och bevattning. Här måste dock ytterligare utredning göras angående buller och miljöförorening. Dessutom vill ni med detta förslag ta ner en del av denna en av våra äldsta tallskogar här i området. Skogen borde bevaras och sparas för att Kalmars invånare även i framtiden ska kunna vistas i skogen och njuta av dessa underbara naturområden centralt i staden. Här finns stora ekologiska värden i att behålla området närmast Rådmansgatan. Stryps vandringsvägarna emellan norra och södra skogsdelen finns på sikt risk för en minskning av artrikedomen i området som helhet. Finns behovet av att anlägga ytterligare en fotbollsplan föreslår vi istället att man anlägger denna norr om de aktuella planerna ut mot Ängöleden. På så sätt sparas det området av skogen som är kvar västerut. Att ha denna typ av byggnation inklusive sporthall-/ar närmare Ängöleden faller mer naturligt än att bryta upp ett grönområde vilket i sin tur innebär att vi knyter bostadsområdet närmare en av de större infartslederna till centrala Kalmar. Detta kan rimligtvis inte anses vara väl planerat. Dessutom undrar vi hur ni tänkt när ni vill anlägga fotbollsplanen således över de nedgrävda kraftledningarna? Hur kommer detta påverka våra barn som spelar på planen? Vad finns för hälsorisker med detta? Vi anser att det är direkt olämpligt att låta barn och ungdomar vistas vid denna typ av magnetfält under längre tid. De utredningar som finns visar ofta på att man är mycket osäker kring följderna att vistas kring denna typ av magnetfält, speciellt i ung ålder. Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten anser att eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas har myndigheterna valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Vi anser ni saknar information och kunskap inom området för att kunna förbise detta. Slutsats På det hela taget ser förslaget på den nya detaljplanen (TELEMARKEN 1 M.FL. FASTIGHETER, TALLHAGEN) inte genomtänkt ut. Vi hoppas att Kalmar kom-

26 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 20(54) mun kommer fram med ett nytt och bättre förslag där man tar hänsyn till både skogen, boendes på Getingen/Brändtorpet samt skolbarnen, andra cyklister och trafikanter. Vi önskar att ett nytt förslag kan presentera en mer trafiksäker situation, att det inte medför ytterligare mer trafik inne på Getingen/Bränntorpet, att bullernivåerna EJ ökar och att miljövärden skyddas och bevaras. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Privatperson 1 Med anledning av att det är planerat för en ny väg/ infart parallellt med gång- & cykelvägen till Gröndal måste jag ifrågasätta om man verkligen har tänkt på de många barn som skall cykla/ gå till skolan. Vad jag förstått kommer de ju från alla väderstreck. Redan idag är där ganska mycket trafik till och från "Teleskolan", och som bekant tar dagens cyklister föga hänsyn till trafikregler. Att därför låta yngre skolbarn passera både Timmermansgatan ( där ingen kör i 30km/h) och sedan dessutom Rådmansgatan (samma visa där) känns inget vidare. Det känns som om trafiken kommer att mångdubblas på de nämnda gatorna. Hur tänker ni göra exempelvis i korsningen Rådamansgatan / Galgatan fär det ju är näst intill redan hopplöst att göra en vänstersväng. Samma sak gäller Brändtorpsvägen vid gamla macken, där det sen kommer ytterligare boende från det nya huset. Försök att göra en vänstersväng där med. Och mitt i allt detta en massa gående och cyklande små barn. Tack och lov har jag varken egna barn eller barnbarn som är berörda, men jag tänker på de drabbade ändå. Den ökade trafikvolymen måste ni ta hänsyn till i form av säkrare korsningar. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Privatperson 2 Synpunkten gäller er bedömning om säkra cykelvägar. När det gäller Neptunusvägen anser jag att den är långt från säker. Det är trafik i båda riktningarna, kuperat i anslutning till korsningarna, överfart över en vändplan för boende där fordon kör runt, backar osv. Det är tillåtet att parkera på den relativt smala gatan vilket gör att barnen måste ut i mitten och cykla. Det är väldigt många barn som kommer att cykla den här vägen samma tider. Det kommer att bli trångt. Barnen kommer från båda hållen att komma från en separerad G/C väg ut på trafikerade gator och kommer därför troligen inte att vara helt uppmärksamma när de cyklar med kompisar. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Privatpersoner 3 och 4 Först vill vi säga att vi är positiva samt glada till att det satsas på skola samt idrott i området. Det vi dock inte anser vara genomtänkt eller optimalt är att leda trafiken till området västerifrån från Rådmansgatan. Detta av följande anledningar: Området runt Rådmansgatan är till stor del ett villaområde med mycket barnfamiljer, skett ett större generationskifte sista åren

27 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 21(54) Dvs många barn från området som rör sig på gator och i området dvs att leda in trafiken den vägen känns fel och farligt. Många som cyklar samt går längs Rådmansgatan idag från/till Funkabo, Berga etc samt centrala delarna i Kalmar. Gissningsvis en av de mer trafikerade gatorna i Kalmar gällande gående samt cyklande under morgon samt eftermiddag. Antalet gående samt cyklande kommer också öka i och med nya skolan/idrottsplats etc. Att då även dra in biltrafiken på Rådmansgatan känns fel och farligt. Har både sett samt varit med om nära incidenter mellan just bil samt gående/cyklande. Detta sker under morgonrusning samt eftermiddag när många barn rör sig på Rådmansgatan. Generellt känns det fel att dra in ytterliggare biltrafik i ett bostadsområde, utan borde vara att man försöker minska biltrafik i denna typen av område. Att hitta lösningar via Gröndalsvägen samt Ängöleden borde vara det naturliga för området. Tex in via befintlig infart på Gröndalsvägen, och sedan österut via befintlig väg och parkeringsplatser, sedan längs Ängöleden bort till idrottsplats. Ev utnyttja befintlig cykelväg väster om Ängöleden, då denna del har minimalt med trafik. I stort sett alla cyklar/går öster om Ängöleden. Samt spärra av skolområdet från nya vägen. Däremot att satsa på bättre gång- samt cykelvägar på Rådmansgatan samt Bränntorpsvägen, då gissningsvis det är dessa två gator som kommer få betydligt fler gående samt cyklande, barn som vuxna. Trafiken på Rådmansgatan samt farliga situationer har ökat markant i och med att många nu parkerar på gatan efter införandet av betalning på andra sidan Gröndalsvägen. Ser ofta barn till/från Lindöskolan kryssa mellan parkerade bilar och ut på gatan. Samt trångt för cyklande att få plats när bilar parkerat längs gatan. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Privatperson 5 och 6 Jag vänder mig i huvudsak mot två av förslagen: Placeringen av konstgräsplan i anslutning till Rådmansgatan Bussangöring vid Rådmansgatan. Argument

28 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 22(54) Den valda placeringen innebär att skogs- och strövområdet i området kraftigt minskas. När den nya gräsplanen vid Gröndal anrättades för några år sedan försvann bl a en mycket frekvent använd pulkabacke och delar av skogen. Nu avser ni ianspråkta ytterligare del där idag förskolebarn, skolbarn, flanörer och hundägare frekvent befinner sig. Att leda in busstrafik och annan trafik i detta bostadsområde via Rådmansgatan och Brändtorpsvägen, är synnerligen olämpligt med tanke på fram för allt den cykeltrafik till Lindöskolan och den nya skolan som kommer ske här. Motförslag Låt anlägga den nya konstgräsplanen norr om klubbhus/tennisplaner. Det området av skogen används idag mycket lite som strövområden så det drabbar inte området så hårt. Närheten till omklädningsrum etc blir dessutom mer naturlig med denna placering. Låt göra bussangöringen där, i anslutning till Ängöleden (och den nya parkeringen vid Ekudden). Tillgängligheten till hela Gröndal kommer därmed att bli samordnad och lätt tillgänglig med bil). Vi hoppas att våra synpunkter beaktas Kommentar: Se generell kommentar nedan. Privatperson 7 och 8, samt 9 och 10 Vi vill lämna följande synpunkter på förslaget kring ovan nämnda plan: Trafiksituationen för Brändtorpsvägen och Rådmansgatan är inte en fungerande lösning enligt nuvarande förslag. Förslaget som ligger är förkastligt, genom att blanda parkerade bilar med fordon i rörelse och där till oskyddade cyklister samt fotgängare. Vi anser det trafikfarligt att ha en väg som ska användas av samtliga berörda inom området förskola, skola, boende och idrottsföreningar. I den korsningen som finns i förslaget kommer det högst troligt ske en olycka av allvarlig art mycket snart. Bostadsområdena på Getingen är icke dimensionerade för den trafik som kommer att bli i området, med tanke på hämtning och lämning från i synnerhet norra upptagningsområdet. Detta kommer bli extra tydligt morgnar och eftermiddag i samband med lämning och hämtning av skolelever. Den befintliga cykelvägen används idag flitigt av barn och ungdomar för att ta sig till Gröndal, Tennisklubben, kanotklubben och om sommaren bad på badplatsen söder om Ekudden. Den planerade ökade trafiken i bostadsområdet skapar en otrygg och bullrig miljö, helt emot planens syfte om en trygg trafiksituation, vilket inte heller gynnar Kalmar stads utveckling och visioner om kustnära Kalmar. Vårt förslag är att vidare utreda möjligheterna till att istället anlägga en rondell vid Svinövägen och en parkering norr om tennisplanerna för ett jämnare trafikflöde. Därtill bör en rondell ersätta befintligt trafikljus mellan Gröndalsvägen och Ängöleden.

29 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 23(54) Ett alternativ till är att nyttja befintlig cykelväg väster om Ängöleden, mellan tunnlarna, bygga om den till en väg för transport av spelarbussar till Gröndal och för de nya bostäderna. Då kan man också förlänga befintlig parkering österut och på så vis nyttja den kil som annars uppstår. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Privatperson 11 och 12 Enligt vår uppfattning blir det mycket svårt att uppnå syftet med detaljplanen utan att i princip skapa kaos i trafiken till och från skola, idrottsanläggningar samt bostäder. Att lägga fram ett förslag som kommer att öka trafikintensiteten markant inne i ett befintligt villaområde (Getingen) och då via Rådmansgatan är inte ett realistiskt förslag. På Rådmansgatan finns i dagsläget ett antal korsningar som ur trafiksäkerhetssynpunkt kräver mycket god uppmärksamhet från både cyklister och bilburna samt fotgängare. Vid korsningen Brändtorpsvägen - Rådmansgatan ansluter även en cykelväg från Gröndals idrottsplats. Korsningen utgör redan i dag en trafikfara. Att leda ut en bilväg från Gröndals idrottsplats i denna korsning är förenat med livsfara för både cyklister, bilburna och fotgängare. Trafik via Brändtorpsvägen Vi tror att trafikintensiteten kommer att öka på Brändtorpsvägen då fler kommer att välja att köra in på Brändtorpsvägen från Norra vägen för att nå Gröndals idrottsplats, skola samt bostäder. Korsningen Timmermansgatan Brändtorpsvägen är idag en besvärlig korsning. Trafikintensiteten är hög då många kör på Timmermansgatan via Brändtorpsvägen ut på Norra vägen. Många cyklar också på Timmermansgatan in mot stadens centrum. Dessutom ligger det ett dagis i korsningen Timmermansgatan- Brändtorpsvägen med tillhörande parkeringsplatser för avlämning och hämtning av barn. Sammanfattning Vi motsätter oss förslaget att leda ut en bilväg som ansluter till Rådmansgatan och indirekt via Brändtorpsvägen! Vi föreslår att en ny trafikutredning genomförs och att kommunen beaktar de synpunkter som vi framfört. Trafik till och från Gröndals idrottsplats och skola samt bostäder bör ledas in via Ängöleden. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Privatperson 13 Natur och kultur I Planbeskrivningen beskrivs att befintlig skog, norr, öster och väster om planområdet har mycket höga värden både avseende naturvärden och rekreation. Det presenterade förslaget innebär ingrepp i området som enligt Planbeskrivningen kräver kompensatoriska åtgärder som ännu inte är definierade. En lämplig åtgärd kan vara att göra den del av skogsområdet som kvarstår efter dessa ingrepp till naturskyddsområde/naturreservat och därmed förhindra vidare, framtida, ingrepp. Tillgänglighet och Infrastruktur

30 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 24(54) Dessa delar är till stora delar osammanhängande och slutsatserna vilar i stort på Trafikutredningen från Ramböll som innehåller flera brister. Nedan redovisas de främsta synpunkterna: 1. Ingen hänsyn tas till den idag rådande situationen på Rådmansgatan som är en gata i ett villaområde där bil- och cykeltrafik blandas. I norra delen av Rådmansgatan ansluter en livligt trafikerad cykelväg från Funkabo/Berga vilket gör att cyklister, gångare, joggare med flera kommer direkt ut i mötande biltrafik vilket dagligen ger upphov till risksituationer. Mitt på Rådmansgatan ansluter cykelbanan från Gröndalsområdet rakt ut i biltrafiken vilket också är ett riskmoment. I södra delen av Rådmansgatan råder sedan några månader tillbaka en besvärlig trafiksituation då gatan blivit en populär parkeringsplats efter att parkeringsavgift infördes för området söder om Gröndalsvägen. Detta begränsar kraftigt den tillgängliga vägbana som bilister och cyklister skall dela på. På denna gata föreslår Planbeskrivnigen att en gata för biltrafik och tung trafik ska anslutas. I Planbeskrivningen beskrivs detta som att 150 nya trafikrörelser/dygn ska läggas till de befintliga 500 trafikrörelserna/dygn. Om hämta och lämnatrafik möjliggörs via denna väg så tillkommer ca 100 trafikrörelser/dygn. Inga ställningstagande görs om hur detta sammantaget påverkar den befintliga situationen. 2. Enligt Trafikutredningen är de beräknade trafikalstringarna baserade på stora osäkerheter i antagande och därmed mycket osäkra. Ändå används de i Planbeskrivningen vilket gör att de delar i Planbeskrivningen som baseras på Trafikutredningen innehåller stora osäkerheter. Några synpunkter på detta ges nedan: Om trafikalstringsberäkningar är osäkra för skola och förskola rekommenderas verkliga mätningar på verkliga skolor och förskolor i Kalmar. Dessa mätningar bör genomföras under olika delar av året för att få med säsongsvariationer. Här bör det också beaktas att många elever på den nya skolan bor i de södra delarna av Kalmar vilket ger en besvärlig väg till skolan och därmed troligen mer hämtning och lämning med bil. Den framräknade trafikalstringen till Rådmansgatan anges till 160 rörelser/dygn vilket bedöms vara en ringa ökning jämfört med de 500 rörelser/dygn som anges vara den befintliga belastningen. Ökningen är dock >30% och kan knappast anses vara ringa. Denna ökning beaktar dessutom enbart trafikalstring från boende och enstaka tung trafik (spelarbussar och varutransporter). Ingen trafikalstring på Getingen beräknas tillkomma från hämta och lämnatrafik till fotbollsplanerna eller besökare till idrottshall och tennishall. Om t.ex. avståndet från den föreslagna parkeringen öster om Ängöleden till den västra delen av den befintliga träningsplanen på Gröndal mäts är det >500 meter. Om avståndet från Rådmansgatan mäts till samma plats är det <100 meter. Det naturliga valet för föräldrar som hämtar och lämnar sina barn på fotbollsträning är på Rådmansgatan varför denna trafik måste beaktas. Trafikalstringen från en konstgräsplan kan exempelvis fås genom mätning under en kväll på Gastens träningsplan. I planbeskrivningen föreslås två konstgräsplaner. Trafikalstring från en konstgräsplan är avsevärt större än från en naturgräsplan då en konstgräsplan kan användas betydligt mer och året runt.

31 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 25(54) Trafikutredningen beaktar ingen tillkommande trafik till Rådmansgatan från hämta och lämnatrafik till skolan med eller utan en officiell avlämningsplats (s.k. smittrafik). I Planbeskrivningen anges att om den förslagna vändplatsen för hämtning och lämning tas i bruk innebär det att ca 100 rörelser/dygn tillkommer. Denna siffra anges inte i Trafikutredningen och att endast 12% av den angivna totala hämta och lämnatrafiken skulle ta denna väg är inte underbyggt. Då denna hämta och lämnaplats ingår i Planbeskrivningen som en möjlighet för senare beslut ska den ingå i den trafik som beaktas i Planbeskrivningen. Trafikutredningen anger att en avfart från Ängöleden inte är möjlig pga höjdskillnader. Det framgår inte vilka ytterligare lösningar som utvärderats och vilka utvärderingskriterier som använts för att slutligen komma fram till att en anslutning till Rådmansgatan är det bästa alternativet. Detta omöjliggör en värdering om den föreslagna lösningen är den bästa. 3. Sammantaget så beaktas inte dagens trafiksituation på Rådmansgatan med blandad trafik och de problem det innebär. De beräknade trafikalstringarna bygger på osäkra antaganden, utan verkliga mätningar, samt att alla människor följer ett önskat beteende vilket gör siffrorna undermåliga att ingå i ett beslutsunderlag. Inga verkliga alternativa lösningar till den föreslagna anslutningsvägen till Rådmansgatan presenteras och inte heller hur alternativa lösningar utvärderats. 4. Kalmar kommun har stora ambitioner gällande att vara en attraktiv cykelkommun vilket inte framgår i den föreslagna lösningen med anslutning till Rådmansgatan där förslaget innebär att man leder in biltrafik och tung trafik rakt in i ett av de högst trafikerade nord-sydliga cykelstråken i Kalmar. Även den föreslagna parkeringen öster om Ängöleden innebär att cykelbanan öster om Ängöleden skall korsas av all trafik till och från de nya parkeringarna. Genomgående för Planbeskrivningen är att inte heller trafikalstring från befintlig och tillkommande cykeltrafik och hur den påverkar cykelsituationen beaktas. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Privatperson 14 Som boende i området medför förslaget till ändringar i detaljplanen flera frågeställningar som jag önskar få beaktade. Först en kommentar om det utskickade informationsmaterialet. - Bifogad karta saknade skalangivelse, därför var det svårt att rätt uppskatta storlek på förändrade områden - Förändringarna för Rådmansgatan var inte beskrivna på sådant sätt att det gav förståelse om konsekvenser för skolelever, trafikanter och boende Naturmiljön Varken i det utskickade materialet eller vid samrådet framkom tydligt förändringarna i det nuvarande naturstråket från Jordgubben längs gamla kraftledningsgatan. Det har ett stort värde att skogskänslan i det stråket kvarstår hela vägen förbi Gröndal till Tallhagsskogen.

32 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 26(54) Oförmågan att få svar på om och var ett eventuellt staket på Telemarken skulle placeras gör det svårt att bedöma förändringen av skogen. Otydligheten skapar misstanke om större förändring än vad som redovisades vid samrådet. Den gröna smala ribban längs Ollonborren kan kompletteras med bevarad skogskaraktär på området mellan husen och kraftledningsgatan. Av samma anledning som ovan bör placeringen av nya fotbollsplanen utvärderas för att hålla ett skogsstråk (30-40 m) även förbi fotbollsplanerna. Tallhagsskogen är naturområde för många av oss i området. Ett sätt att öka användningen och tillgängligheten är att anordna ett motionsspår. En kort slinga i området med bra underlag. Belysning kan vänta tills utvecklingen av solcellsbelysningar blivit tekniskt och kostnadsmässigt acceptabel. Bör även vara en tillgång för skolverksamheten. Trafiksituationen på Rådmansgatan har ändrats till det sämre i och med ändrade förutsättningar för parkering i närområdet. Detaljplanens förslag kommer att öka både trafikrörelser och parkering både under dagtid och kvällstid. En stor del av trafiken utgörs av cyklister inte minst elever till Lindöskolan. Vägavsnittet från Gröndalsvägen till Kolonigatan är mycket trång i nuläget. Parkering sker på båda sidor av gatan vilket gör framkomligheten mycket begränsad. Under de vintrar då vi har rikligt med snö kommer framkomligheten att försvåras ytterligare. Det finns ett stort behov av att på ett kraftfullt sätt förbättra för cyklister och minimera trafikrörelser samt blockerande parkering Förslag till förändrade mål och konsekvenser för detaljplanen: 1. Genomtänkt förändring av trafiken på Rådmansgatan - Tydliga cykelstråk - Markerade parkeringsmöjligheter - Enkelrikting av någon gata i området för att minska genomfartstrafiken. 2. Bevara skogskaraktären mellan Jordgubben till Tallhagsskogen. Bredd m 3. Löparslinga i anslutning till idrottsplatsen 4. Allmänt förbättra förutsättningarna för att cykla för elever, föräldrar, fotbollsspelare Kommentar: Se generell kommentar nedan. Privatperson 15 Vi har synpunkter på den nya "angöring" mot Rådmansgatan som är planerad för access mot Kalmar Nyckel och Gröndals IP! Angöringen kommer att drastiskt öka trafikbelastning - tungtrafik för varutransporter, personal på skolan, busstrafik, hämtande och lämnande föräldrar,publik, funktionärer och spelare på idrottområde mm. Allt detta kommer att i stor utsträckning påverkanärliggande villakvarter och området däromkring. Området är inte anpassat för ökad trafikgenomströmning som kommer att bli följden av att anlägga en "angöring" från Rådmansgatan. Det är ett område med många barnfamiljeroch ökad trafikvolym, buller och avgaserär ytterst olämplig. Det kommerockså

33 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 27(54) generera enstor ökning av parkerande bilarlängs med Rådmansgatan,Brändtorpsgatanoch närliggande gator. Av ovan anledningar vänder vi oss mot planerna på att en angöring mot Rådmansgatan genomförs och kräver att den tas bort ur planen. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Privatperson 16 Planförslaget för skolans verksamhet är i huvudsak bra. Dock är det bekymmersamt att trafiksituationen utanför planområdets gränser inte belysts eller verkar hanteras samtidigt i planeringsprocessen. Det är högst anmärkningsvärt att underlaget/planeringen inte ger förslag på hur cykelstråket längs Rådmansgatan ska trafiksäkras, eller hur den spontana, oplanerade men förutsebara parkeringen i och ökade trafiken genom Getingen ska hanteras. Vi föreslår att även skogsområdet söder om Gröndalsvägen inkluderas i detaljplanförslaget. Vi föreslår att följande aspekter som borde omprövas/hanteras (utan inbördes ordning): Utnyttjandet av infart till skolområdet från Rådmansgatan Som fördes fram vid samrådsmötet är denna gata ett flitigt använt cykelstråk, vilket måste beaktas i den fortsatta planeringen. Det är mycket märkligt att enbart biltrafiken räknats på gatan, vilket osynliggjort cykelpendlandet. Det bör även på ett tydligare sätt än nu presenteras hur cykeltrafiken och parkeringar är tänkta att lösas. Det är ett rimligt antagande att ett stort antal av de som tar sig till skolan norr och västerifrån med cykel kommer via Rådmansgatan. Hur Rådmansgatan på ett trafiksäkert sätt ska kunna delas mellan ett ökat antal cyklister och biltrafiken bör utredas (trots att Rådmansgatan ligger utanför planområdet!). Att alls tillåta fordonstrafik så som föreslagits på den nuvarande cykelbanan in i området bör så långt möjligt undvikas. Villaområdets gatunät är inte dimensionerat för ökad trafik, och att öppna cykelbanan för fordonstrafik medför en stor risk för ökad trafik för hämtning/lämning. Korsningen cykelbanan/rådmansgatan ligger strategiskt till för föräldrar som kör nord-sydligt eller omvänt som ett för dem bättre alternativ till öst-västliga Gröndalsvägen. Parkeringsplatser vild parkering hämtning/lämning Vi har färsk erfarenhet av hur bilister beter sig när P-platser avgiftsbeläggs (!), och också var folk väljer att parkera när det händer något större på Gröndals IP. Man kan därför utan någon större fantasi förutse att villagatorna kommer att vara populära P- platser, då de säkert av flera skolanställda kommer att ses som närmare arbetsplatsen, av andra som billigare (om P-platserna öster om Ängöleden avgiftsbeläggs). Ett lite knepigt dilemma att lösa Alternativet med avgiftsbeläggning och boendeparkering för boende i området är förmodligen inte så populärt eller effektivt. En möjlighet att titta närmare på är begränsning av trafiken i området, t ex enkelriktning av vissa gator/sträckor. En annan åtgärd, även den utanför planområdet, är att inrätta en närmare parkering söder om Gröndalsvägen norr om koloniområdet. Denna skulle kunna förbindas med skolområdet via en gångbro över Gröndalsvägen. Denna P-plats skulle samtidigt kunna vara alternativ hämtnings-/lämningsplats för väst-östlig trafik, som därmed

34 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 28(54) slipper vänstersväng över Gröndalsvägen in på skolområdet. Det kan samtidigt vara smart att lägga en cirkulationsplats gemensam för infart till skolan och till denna sydliga P-plats i korsning med Gröndalsvägen. Denna parkering skulle då även kunna utnyttjas när något spännande händer på idrottsplatsen eller i tennishallarna i stället för villagatorna Lösningen med övergång är ju inte bra för små barn eller handikappade, men det är ju tänkt särskilda avhämtningsplatser för dessa grupper. Denna P- plats skulle delas med Jordgubben, förmodligen utan större konkurrens då den skulle nyttjas vid skilda tider. En P-plats söder om Gröndalsvägen skulle också kunna vara boendeparkering för de som bor inom Telemarkenområdet. I så fall öppnas en möjlighet att ha deras tidigare P-plats som skolgård och ersätta den mark som ev. utnyttjas för idrottshall, alternativt att anlägga den extra fotbollsplanen på. Detta alternativ skulle även lösa tillfartsproblematiken från Rådmansgatan för de boendes parkering. En ytterligare fotbollsplan Det är planerat en ytterligare fotbollsplan, väster om de nu befintliga. Anledningen till denna är, enligt planeringsgruppen på samrådsmötet, att kompensera för de planer som försvinner vid byggandet av Fredriksskans och att fler planer behövs då Kalmar växer. Det är möjligt att det behövs en plan till, i Kalmar, frågan är om den smartaste placeringen är just där. Hittills har inte framkommit att det är för att tillgodose skolans behov som denna plan skulle anläggas. Därmed uppstår frågan om detta är den smartaste placeringen av en ny plan, kanske finns andra ställen, vid nya simhallen t ex, där tillgänglighet och parkeringsmöjligheter skulle vara bättre tillgodosedda än här (se ovan om vild parkering ). Ett annat skäl att inte anlägga någon ny plan där är att det då går att bibehålla en bredare skogskorridor och därmed behålla skogskänslan mellan skolskogen och Tallhagsskogen (som f ö väl skulle kunna prövas för att kunna bli naturreservat). Placering av skolidrottshall Vid samrådsmötet framfördes en alternativ placering av skolans idrottshall till söder om cykelvägen/nordöst om den större skolrondellen. Detta skulle föra samman skolverksamheten till samma sida, och kanske innebära att inga nya tennisplaner behöver ta värdefull skogsmark i anspråk. Tennisklubben har ju inte ett nu giltigt bygglov för expansion norrut. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Privatperson 17 Jag skriver angående planerna för telemarken 1 och önskar ge mina synpunkter på detta. Jag tycker det är mycket opassande att lägga en väg mitt genom ett villaområde på det sättet som planerna ser ut. Rådmansgatan är dessutom en mkt vältrafikerad cykelled där både vuxna och barn passerar i mängder dagligen. Man ska främja cykeltrafiken och vägarna ska vara säkra. Även att det kommer göras en parkering för fotboll och de som ska träna, släppa av barn och se matcher kommer de så fort de märker att det finns en "snabbare" väg genom Rådmansgatan att ta denna. De kommer inte ställa sig på andra sidan Ängö-

35 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 29(54) leden och gå. Detta kommer medföra mkt mer trafik genom villaområdet där det ska vara lugnt och säkert. Jag önskar att vägen istället leds ifrån Ängöleden och in till brofästet där inga människor drabbas på samma vis som om man drar den genom getingen. Låt detta få vara ett tryggt och säkert område där barnen kan vara ute och leka utan att va oroliga för tung trafik. Att skövla ännu mer skog för att göra fotbollsplaner gör även att bullret ökar. Låt skogen få vara kvar, det är ett välanvänt promenadstråk där man i lugn och ro kan rasta hunden eller bara ta en härlig promenad. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Privatperson 18 Jag önskar lämna mina synpunkter på ändringar i detaljplanen för telemarken 1 m.fl fastigheter i Kalmar. Jag anser att man behöver utvärdera trafiksituationen vid Rådmansgatan, vilken är ett vältrafikerad cykelstråk. Detta har inte tagits med i beräkningarna då cyklar inte tar lika stor plats fick vi till oss på mötet som hölls på brofästet. Många barn rör sig och kommer fortsättningsvis att röra sig i detta område för att ta sig till både tallhagsskolan och lindöskolan. De behöver en säker väg. Trafik in och ut från området bör därför ledas om och komma från Ängöleden. Kommunens planer kommer att öka mängden biltrafik och tung trafik genom ett villaområde, vilket kommer öka bullernivåerna, dessutom planeras det att ta bort stora delar av skogen längs med vägen, vilket kommer bidra till detta ytterligare. Ni som arbetar med det här kan inte bara fokusera på vilket som är den enklaste vägen utan på vad som är den bästa och säkraste vägen. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Privatperson 19 och 20 I början på den informationsskrift vi har fått tilldelats oss kan man läsa detaljplanens syfte. Jag citerar syftet med detaljplanen är att utveckla området för skola och idrott, samtidigt som Tallhagens rekreations- och naturvärden ska beaktas i planarbetet. Att ta ner en del av skogen intill ett bostadsområde med ökat buller som följd kan väl knappast kallas att ta hänsyn till rekreations- och naturvärden. Vi är inte emot en ny fotbollsplan som sådan men vi är emot placeringen av densamma. När det byggdes en ny fotbollsplan för några år sedan ökade bullret från både ängöleden och ölandsbron. I dag är fotbollsplanerna väl utnyttjade och det har medfört att även musik och ljudnivån har ökat. Att lägga ytterligare en plan så nära vårt bostadsområde kan medföra att dessa ljudnivåer ökar ännu mer vilket inte är i vårt intresse. Självklart är det viktigt att det finns tillräckligt med fotbollsplaner för dess verksamhet, men se över dess placering! Skogen är vår gröna lunga och rekreationsområde. Barnen från Sjömansgatans och Timmermansgatans verksamheter är ofta i skogen. Att lära sig att vistas i och ta hänsyn till naturen är viktiga erfarenheter som borde vara varje barn förunnat. Många hundägare rastar sina hundar i skogen. Vi samsas alla om denna inte allt för stora skog på våra dagliga promenader. Vi är rädda om varje kvadratmeter när vårt bostadsområde! Vidare i informationsskriftens text, citat Barnperspektivet ska beaktas särskilt och trafiksäkerheten är viktig i ett område där många skolbarn ska röra sig. Ska Lindösko-

36 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 30(54) lan läggas ner? Idag är det många elever som dagligen cyklar eller går till Lindöskolan. Barns hjärna är inte helt utvecklad när de börjar skolan inte heller under de första åren de går i skolan. Att vi möter barn som cyklar på fel sida av vägen är mer en regel än ett undantag. Vi ser med stor oro att det inte har tagits hänsyn till den stora mängd cykeltrafik som dagligen trafikerar Rådmansgatan. Rådmansgatan är en av matargatorna för de som bor norrut och ska till arbete eller skola belägna söder-västerut, cyklister, gående likväl som mopedister. Vi kan idag se resultatet av att avgiftsbelägga all parkering av bilar på Malmen. Rådmansgatan är full av parkerade bilar från Hantverksgatan och fram till Murargatan. Även intilliggande gator har många parkerade bilar vars ägare inte bor i området. Att trafiken kommer att öka när skolan och övrig verksamhet är utbyggd kan vi vara säkra på även om vi inte vet i vilken omfattning. När det redan idag är trångt med både cyklister och biltrafik bävar vi för hur det blir om kommunen inte ändrar detaljplanen för Telemarken 1 m.fl. och den verksamhet som planeras i området. Vi vet att varje individ tar den väg som passar dem bäst inte alltid den väg som de styrande har planerat. Som förslaget ligger nu, känner vi stor oro inför den ökade trafik som det kommer att innebära. Vår uppmaning är, tänk om tänk nytt till det bästa för oss alla inblandade. Tack för att ni lyssnar till våra åsikter och för att ni tar hänsyn till alla inblandade. Viktigast är inte att det går fort utan att allt blir det bästa för alla inblandade parter. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Privatperson 21 Den nya infarten mot Rådmansgatan som är planerad skulle medföra en ökad trafik i villakvarteren på Getingen både från Norra vägen, via Brändtorpsvägen och från Gröndalsvägen och Rådmansgatan. Med tung trafik och ökad bilism i området kommer olycksrisken öka kraftigt bland lekande barn och cyklister. Vi vill behålla det fantastiska område med säkra gator som Getingen idag är. Vägen kan lätt dras på annat håll som är anpassat till en större mängd trafik och även tunga fordon, t ex via Gröndalsvägen. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Privatperson 22 Har synpunkter på ny angöring/väg mot Rådmansgatan som är planerad för tillträde Kalmar Nyckel och Gröndals IP. Angöring/väg kommer att drastiskt öka trafikbelastning avseende tungtrafik för varutransporter, personal på skolan, busstrafik, hämtande och lämnande föräldrar,publik, funktionärer och spelare på idrottsområde mm. Allt detta kommer att i stor utsträckning påverkanärliggande villakvarter och området däromkring. Området är inte anpassat för ökad trafikgenomströmning som kommer att bli följden av att anlägga en "angöring" från Rådmansgatan. Det är ett område med många barnfamiljer och dagis där ökad trafikvolym, buller och avgaserär ytterst olämplig. Detta har sedan ett par år tillbaka varit föremål för diskussion i Barometern där flera villaägare gick ihop för att få sänkt bilhastighet och borttagande av tung trafik i form av bussar på Timmermansgatan. Det kommerockså generera enstor ökning av parkerande bilarlängs med Rådmansgatan,Brändtorpsgatanoch närliggande gator.

37 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 31(54) Av ovan anledningar vänder vi oss mot planerna på att en angöring mot Rådmansgatan genomförs och kräver att den tas bort ur planen. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Privatperson 23 Detaljplanen har inte tagit med redan beslutade förändringar, bl.a. ärendebeteckning Spiggen m.fl. o Trafikutredningen har inte tagit upp trafiken längs Rådmansgatan eller hur den kommer förändras i och med den nya skolan och/eller förändringarna i korsningen mellan Rådmansgatan, Tolvmannagatan och Gröndalsvägen. o Trafikutredningen och uppdraget till Ramböll beskriver att trafiken längs Rådmansgatan och Hantverkaregatan lyfts i samband med detaljplan Spiggen. Detta gjordes inte mer än övergripande. Antagandet om trafikbelastning underskattar trafiken längs gatan och tar endast upp fordon/dygn i medeltal trots att VGU tydligt anger att Dimensionerande trafiksituation ska utredas, speciellt vid skolor och där gång, gykel och biltrafik blandas. o En trafikräkning utförd visar att trafiken mellan kl.07:00 och 08:00 motsvarar >850 cyklar, >750 bilar och >250 gående per dygn. Detaljplanen ska göras om och särskilt ta upp förändringar som minimerar biltrafiken längs Hantverkaregatan och Rådmansgatan för att undvika blandning av cykel och biltrafik. Underlaget till detaljplanen ska göras om och en riktig trafikräkning ska göras där Dimensionerande trafiksituation (DTS) enlig VGU beläggs. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Privatperson 24 och 25 Allmänt Undertecknade är positiva till att Brofästet och tillhörande område ges ny användning för skola, bostäder, idrott mm. Förslaget förefaller dock ge små förutsättningar till dessa verksamheter att fortsätta utvecklas. Trots att naturmark föreslås tas i anspråk finns det inga ytterligare expansionsytor för någon av verksamheterna. Vår bedömning är att området inte rymmer alla de föreslagna verksamheterna och föreslår att racketcentrum flyttas till annan plats, ex Snurrom. Då skulle befintlig tennishall kunna bli sporthall till skolan och ianspråktagande av naturmark i nordost undvikas. Trafik Som boende på Rådmansgatan upplever vi redan idag en besvärlig trafiksituation med höga hastigheter och bilar blandade med många cyklister, varav en stor del är skolbarn. När gatan var helt uppgrävd för några år sedan i samband med VA-sanering föreslog vi kommunen att passa på att anlägga GC-väg längs Rådmansgatan alternativt smalna av den södra delen av Rådmansgatan som idag är bredare än delen norr om Kolonigatan. Vi fick inget gehör för synpunkterna utan hänvisades till Polisen för att påpeka behovet av fartkontroller.

38 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 32(54) Detaljplaneförslaget bedömer vi kommer att innebära väsentligt mer trafik på Rådmansgatan och omgivande gator. Vi anser inte att förslaget på ett fullgott sätt visar konsekvenserna för trafikmiljön. Vi är kritiska till den föreslagna infarten till planområdet via Rådmansgatan. Oavsett infart eller inte bör förhållandena för cyklister längs Rådmansgatan förbättras och bilarnas hastigheter sänkas. Natur- och rekreationsvärden Tallhagen har mycket stor betydelse för vår familj och vi rör oss i den, i stort sett varje dag för promenader, rekreation, små utflykter etc. Området är så stort att det uppfatttas som en skog och inte bara ett grönområde. Känslan av skog har ökat i och med att kraftledningsgatan återbeskogas och bidrar till ett mer helt intryck som inte är avskuret i två delar. Förslaget till ny infart längs befintlig GC-väg bidrar till att stycka upp skogen i avskilda delar. Anläggandet av den nya fotbollsplanen kapar också bort väsentliga delar av det sammanhållna skogsområdet. Om förslaget genomförs skapar det en liten rest av skog - en liten grönyta mellan den nya fotbollsplanen och söderut längs Rådmansgatan. Risken är stor att detta blir en yta avskuren från skogen/tallhagen och därmed blir nästa yta som så småningom ianspråktas för bebyggelse eller annan verksamhet t ex när planområdet så småningom riskerar att bli för litet för den verksamhet som där planeras. Under 1900-talet har stora ingrepp gjorts i Tallhagen genom fr a anläggandet av Teleskolan och Ölandsbrons omfattande tillfartsvägar. Vi föreslår att planarbetet tar sin utgångspunkt i att endast redan ianspråktagen naturmark används och att kvarvarande naturmark ges ett långsiktigt skydd. Ett förslag att överväga, är att betrakta Tallhagen och Svinö som ett sammanhållet område och utöka naturreservatet på Svinö att även omfatta kvarvarande delar av Tallhagen. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Privatperson 26 och 27 Säkerhet cyklister Rådmansgatan Rådmansgatan är ett frekvent använt cykelstråk dels till Lindöskolan men också vidare in till staden och dess skolor. Vi saknar åtgärder för att göra Rådmansgatan säker för cyklister. Södra delen av Rådmansgatan används för parkering sedan parkeringsavgift infördes söder om Gröndalsvägen, dessa parkerade bilar tillsammans med koncentrationen av cyklister och biltrafik på morgon känns oroväckande särskilt med mindre barn på väg till Lindöskolan när de måste svänga vänster in på Hantverksgatan med alla parkerade bilar som skymmer sikten. Med borttagande av de flesta parkeringsplatserna på Telemarken 1 får man nog räkna med att även norra delen av Rådmansgatan kommer användas för parkering, trots ny parkeringsplats öster om Ängöleden. Liknande situation kan då med stor sannolikhet uppstå kring Rådmansgatan Brändtorpsvägen där det även finns en cykelväg från Gröndal med utfart, till detta lägger man en bilväg in till idrottsplats, boendeparkering och skola parallellt med cykelvägen. Vi anser Rådmansgatan måste göras säkrare för cyklisterna med separat cykelväg och utan parkerade bilar, även anser vi den nya vägen in till skola är direkt olämplig då den leder mer biltrafik in i ett villaområde som dessutom är en fara för cykeltrafiken i området. In- och utfarter biltrafik I förslaget föreslås att befintlig infart till Teleskolan ska användas bl a för att lämna/hämta barn med bil. Med vår stads ambitioner att öka befolkning märker man

39 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 33(54) redan nu hur trafiken i staden ökar. Ängöleden och Norra Vägen är hårt trafikerade och med Gröndalsvägen som förbindelse däremellan kan det bli svårt att t ex svänga vänster in till skolan med den mötande trafiken i morgonrusningen, likaså att ta sig ut från skolan. Att ta sig ut från Svinövägen på Ängöleden är redan idag svårt och hur blir det med den tillkommande trafiken från parkeringsplatsen som också ska ut via denna väg i rusningstrafik varje eftermiddag? Vi anser att här är lämpligt med en rondell på Ängöleden som även har in- och utfart till skola, idrottsplats och boendeparkering. Då behövs ingen anslutning för biltrafik från Rådmansgatan och man kan även se över den från Gröndalsvägen, man får också en bra lösning för trafiken in och ut från Svinövägen. Ny fotbollsplan Den planerade fotbollsplanen placerad mot Rådmansgatan och skär av hela grönområdet, t ex går det inte längre gå längs den gamla kraftledningsgatan eller i skogen längs hela Rådmansgatan. Denna fotbollsplanen borde kunna placeras norr om IFK Kalmar klubbhus istället då den delen av skogen verkar vara mindre nyttjad och idrottsplatsen blir mer sammanhållen. Kommentar: Se generell kommentar nedan. Privatperson 28 Jag var på informationsmötet på brofästet igår. Har även läst en del utredningar kring byggnationer etc. Ser att det bl.a. gjorts en del bullermätningar och förslag på åtgärder för skolmiljön.det är viktigt och bra.jag har ett önskemål att ni även tar i beaktande bullerskydd för villorna längs Rådmansgatan (Brändtorpsvägen, Skepparegatan, Styrmansgatan inräknat), då det blir ökat buller från Ängöleden när ytterligare en fotbollsplan planeras västerut. Naturligt bullerskydd av naturen försvinner då skog tas ner för att göra plats för idrotten.mitt förslag är att ni överväger möjligheten att förlänga det planerade bullerskyddet vid Ängöleden längre norrut. På så vis skulle bullerskyddet inte bara gynna skolmiljön,utan även boendemiljön västerut. Kommentar: Se generell kommentar Privatperson 29 Kalmar,vår kära stad,har den stora förmånen,att relativt centralt, ha ett naturområde med höga naturvärden, en år gammal tallskog. Skogen ingår i ett sammanhängande band av natur från Skälby Kungsgård österut mot Svinö och dess arkipelag. Här kan stadsbor vandra på stigarna i skogen och plocka både blåbär och trattkantareller. Kattugglan hoar i vårkvällen och tallkronorna är hemvist för en rik småfågelfauna. Skogen utnyttjas flitigt av både skol-och förskoleklasser, som bl.a.botaniserar och bygger hyddor av f.f.a. nedfallna grenar. Lärare håller naturlektioner i skogen. Tallskogen planterades under 1800-talet,men har i flera omgångar "naggats" i kanten då tillfartsleder (Ölandsleden och Ängöleden) till Ölandsbron byggdes samt då Teleskolan byggdes har varit största intrång. De ytterligare intrång i skogen, som enligt liggande planförslag nu görs, dels norrut för tennisbanor samt västerut mot Rådmansgatan för fotbollsplaner,kan vi med tvekan

40 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 34(54) acceptera,men sedan får det vara stopp! Tallhagsskogen bör enligt vår,vi skogen närboende,samfällda uppfattning utnämnas till naturskyddat område. För boende på Getingen och Bränntorpsområdet. Kommentar: Se generell kommentar Privatpersoner 30 och 31 Vi anser att förslaget på att lägga om trafiken via Rådmansgatan på Getingen är ett orimligt och otryggt förslag eftersom det är ett område med mycket barn. Barn som idag via Getingens område kan ta sig till skolan själva, kommer inte kunna göra det framledes om förslaget går igenom. Det måste väl ändå vara ett steg i fel riktning. Det är inte rimligt att leda om trafik via ett bostadsområde/villaområde med tanke på familjers och barns säkerhet. Att leda trafiken via Ängöleden känns som ett självklart alternativ eftersom det är en större väg. Av ovan anledningar emotsäger vi oss detta förslag. Kommentar: Se generell kommentar Privatperson 32 Trygg skolmiljö Tallhagsskolan kommer bli en väldigt stor skola med många elever med stort åldersspann. När Tallhagsskolan skapas är det viktigt att ta fram olika miljöer för att tillse de olika elevernas specifika behov och möjliggöra att olika årskurser får egna miljöer utan påverkan från andra årskurser. Gemenskap mellan åldrar är i grunden positiv men det finns även stor risk för negativ inverkan. Majoriteten av eleverna kommer tillhöra högstadiet. Högstadie-tiden är en tid när mycket konflikter lätt uppstår. Att elever från olika skolor samlas kan öka konfliktrisken ytterligare om inte samtillhörighet uppnås. Högstadietiden är också en tid då elever prövar okänd ofta förbjuden mark. Det är långt ifrån alla högstadieelever som hamnar i tvivelaktiga göromål men det kommer sannolikt finnas på Tallhagsskolan i större utsträckning än på en mindre och mer familjär skola. På Tallhagsskolan ska också elever från mellanstadium, särskola och förskola vistas. Mellanstadieeleverna kommer vistas i direkt närhet till högstadieeleverna. Eftersom det är endast Lindöskolans mellanstadium som flyttas till Tallhagsskolan kommer de utgöra en tydlig minoritet jämfört med högstadieeleverna. Det är viktigt att barn inte utsätts för problematik för äldre barn i förtid utan får vara barn i sin egen ålder. Vidare åligger det för Barn- och ungdomsnämnden samt dess förvaltning att säkerställa tillräckliga resurser till Tallhagsskolan så att arbetsmetodik och pedagogik förebygger en sund skolmiljö med sunda elever. Alltså behöver dessa aspekter särskilt beaktas för att undvika framtida problem och istället skapa en trygg skolmiljö. Samhällsbyggnadsnämnden tillsammans med Barn- och Ungdomsnämnden måste proaktivt samarbeta för att säkerställa detta initialt. Barn- och Ungdomsnämnden samt dess förvaltning måste tillse att verksamheten i fortsättningen kan leva upp till trygg skolmiljö, d.v.s. följa upp och utvärdera samt utveckla.

41 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 35(54) Säkra skolvägar Enligt Karta över insatser för säkra skolvägar 1 så anges sträckan längs Lindölundsgatan mellan Trädgårdsgatan och Erik Dahlbergs väg som säker skolväg men så är det inte. En säker skolväg i det här sammanhanget måste anses bestå av cykelväg separerad från bilväg. Det är endast trottoar för gående på båda sidor om vägen. Som cyklist hänvisas man till samma körbana som bilarna. Den nya passagen (12) ger upphov till osäkerhet då det varken är övergångsställe eller cykelöverfart men faktiskt känns så. Passagen slutar med en trottoar (söderut). Som cyklist måste man då ta sig över på andra sidan Lindölundsgatan, ett svårt uppdrag särskilt för barn som tycker det är otäckt med höga trottoarkanter och inte kan se över parkerade bilar om det är fritt eller inte. Alternativet är att istället för nya passagen korsa Lindölundsgatan via cykelbana norr om Erik Dahlbergs väg och sedan korsa Erik Dahlbergs väg. Man kan då bli stående mellan Erik Dahlbergs två körbanor mitt i korsningen bland bilar som har väldigt många alternativa körriktningar. Lindölundsgatan mellan Erik Dahlbergs väg till vänster (norr) och Trädgårdsgatan till höger (söder). Källa: Drönarbild från hitta.se 2 (tidigare än passage (12) gjordes) I norrgående riktning mot Erik Dahlbergs väg är det bilparkering längs med hela vägen samt ett antal utfarter från fastigheter och två korsande (anslutande) vägar, Norra Malmgatan och Wernskjöldsgatan. För cyklister blir det trångt mellan bilar som står parkerade längs Lindölundsgatan och körande bilar. Det är trångt när två bilar möts. Med cyklister blir det också trångt, särskilt när de cyklar i bredd, vilket tyvärr förekommer. På morgonen är det mycket samtidig trafik. I södergående riktning mot Trädgårdsgatan är det i huvudsak utfarter från parkering som ligger kant i kant med trottoaren. Denna sträcka behöver åtgärdas, inte bara för framtida elever på Tallhagsskolan utan snarast för nuvarande elever på Lindöskolan , : !sg=true!t=combined/tileLayer!l=3/droneview!id=1fd246fa b478-f499848dea18!m=1

42 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 36(54) Kommentar: Se generell kommentar. Resterande synpunkter rör inte detaljplanearbetet och kommentaras därför inte. Privatperson 33 och 34 Som sakägare och fastighetsägare till Vitvingen 9 på Brändtorpet i Kalmar lämnar vi här nedan våra synpunkter på presenterat planförslag för Telemarken 1 m.fl. Det första man slås av när man samlar sig efter samrådet är besvikelsen över den okunskap om vår stad och närområdet med rådande trafiksituationer våra tjänstemän och politiker har. Planförslaget utstrålar "paniklösning" med sin grund i ett politiskt beslut som redan är fattat och som nu ska förverkligas genom en planändring som långt ifrån belyser alla de problem och faror som uppstår när man etablerar en storskola med över 1000 elever på en plats omgärdad av stora trafikledermed många fordon och tung trafik. Ett.etableringsbeslut som måste ha fattats av enbart ekonomiska skäl, och inte för barnens säkerhets- och utbildnings bästa. Detaljplanens utformning R1, Området för ny fotbollsplan bör förläggas norrut, inte väster ut. Man måste bevara en rejäl träd ridå inte bara 20 m som bländskydd från belysningen av konstgräsplanen. Det kommer att bli väldigt skarpa ljus därifrån på kvällstid, vilket kommer ha negativ påverka på närmiljön i villakvarteren intill. Trafiksituationen vid Rådmansgatan Med rådande trafiksituation kommer med stor sannolikhet många föräldrar skjutsa sina barn till sko lan. Gröndalsvägen erbjuder idag mycket dåliga infartsmöjligheter till skolområdet för bilar kom mande från väster åkandes österut. Likaså utfarten från skolan för de som ska vidare österut. Detta kommer att resultera i att den planerade "smitvägen" från Rådmansgatan kommer nyttjas av barn lämnande föräldrar. Både för skola och idrottsaktiviteter När nuvarande tillfart till Gröndals IP stängs kommer föräldrar lämna och hämta barnen via Råd mansgatan. Tror man att föräldrar kommer att lämna barnen på en parkering på östra sidan om Än göleden så tror man helt klart fel. Som förälder vill man lämna/hämta barnen så nära idrottsanlägg ningen som möjligt, och då faller det sig naturligt med Rådmansgatan och planerad ny infart. Rådmansgatan är idag en mycket vältrafikerad väg för cyklister och gångtrafikanter på väg mot sko lor och arbeten i staden, både på morgonen och eftermiddagen. Att med detta i beaktande leda in 100-tals nya bilar i ett villakvarter verkar högstogenomtänkt och som ett mycket dåligt och olyckligt förslag. I och med att skolan och idrottsaktiviteter på Gröndal inte kolliderar med varandra bör en genomfarts väg till Gröndal fortsättningsvis kunna finnas inom blivande skolområde. När Gröndals träningar drar igång är ändå skoldagen över vilket då inte medför någon olägenhet för verksamheterna.

43 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 37(54) Att sedan låta 138 nya boenden med tillhörande biltrafik belasta Rådmansgatan ytterligare spär bara på galenskaperna. ln-/utfart för dessa måste kunna lösas på annat sätt. Vilka alternativ har studerats tidigare och då förkastats när detta alternativ valdes? Tänk om och tänk rätt!

44 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 38(54) Förslag till förändringar av detaljplanen: Kommentar: Se generell kommentar Privatperson 35 Återigen är kommunen ute och jagar grönområden, även denna gång i Tallhagen, som är en gammal kulturskog. En sådan är planterad eller sådd av en viss orsak. I det här fallet har den odlats för att i första hand ge skydd mot hårda vindar och stormar från öster. Men med åren har den skövlats mer och mer, trots att man när Teleskolan byggdes, sa att det därefter inte skulle byggas mer i Tallhagen. Sedan dess har dock tillkommit bl a två fotbollsplaner på Gröndal, placerade direkt efter varandra, ner mot Rådmansgatan i väster. Nu vill man också, i direkt anslutning till dessa, förlänga det hela med en idrottsplats. Vi har efter tidigare skövlingar märkt av mer blåst från öster och det lär ju bli ännu värre om det skulle bli ett helt öppet fält från Ängöleden, ner till oss, boende västerut. Dessutom det är det bedrövligt att bli påtvingad denna "musik" från fotbollsplanerna och några "bullerskärmar"vill man inte se. Tennisklubben kan söka annan plats för sina utomhusplaner. Det ska inte skövlas mer skog nu! Sedan har vi det här med bilparkering. Tro inte att alla kommer att parkera vid Ekudden! Ofta parkeras det på Rådmansgatan och då blir det ganska trångt, särskilt vid matcher, träning och annat på Gröndal. Gatan har numera blivit såväl parkeringsplats som genomfartsled för motorfordon.

45 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 39(54) Många cyklister, mest barn, använder numera trottoarerna på Rådmansgatan, vilket är direkt livsfarligt i vägkorsningarna och de boende på gatorna mellan Rådmansgatan och Timmermans mansgatan har problem med det här. Dessa gator är ganska smala och tre av dem har bara trottoar på ena sidan. Många skolbarn, mestadels på cykel, tar sig fram till skolan via Rådmansgatan. Norrifrån, via cykelvägen i skogen, kommer också en hel del cyklister och mopedister, farande direkt ut på denna gata, i ganska hög fart, vilket inte heller är helt riskfritt. Hur kan man komma på något så dumt, som att vilja göra en väg för bussar, från Rådmansgatan, genom skogen och ner till Gröndal, parallellt med cykelvägen? Det är ju helt vansinnigt! Kapa inte mer skog! Det fattar väl vem som helst att den vägen kommer att nyttjas av annan trafik också, även tung sådan. Det finns andra sätt att komma till Gröndal, och varför detta fjantande för fotbollen? Vad beträffar skolor och bostäder finns väl inte så mycket att säga, mer än att man inte vill se fler byggnader eller förändringar där. Sammanfattningsvis är jag helt emot den här detaljplanen, förutom vad gäller skolorna. Att byta ut talldoft och fågelsång mot avgaser och skrällig musik, det köper jag inte. Jag vill fortsätta med att plocka blåbär, svamp och liljekonvaljer, se barnen leka i skogen och fram på senhösten se rådjuren komma fram. I flera år har det talats om att Tallhagen skulle utnämnas till naturskyddsområde och det är verkligen hög tid att det görs nu, innan skogen blir ett minne blott. Privatperson 36 Jag skriver till dig angående omläggning av trafik vid Gröndal, jag ser ett stort problem med detta att ta in mkt trafik där pga att bor mkt barnfamiljer och många korsningar med skymd sikt och bilister som inte respekterar 30 skyltarna. Vägarna Rådmansgatan och brändtorpsvägen blir väldigt trafikerade och med min erfarenhet som trafiklärare ser hur föräldrar som kör sina barn till skolan och är själva sena till jobbet kör inte bra bil just då. Kommentar: Se generell kommentar Generell kommentar till sakägare och privatpersoner De privata sakägarna och privatpersonerna besvaras samlat i följande kommentar. Trafik. Alla yttranden kritiserar vad som uppfattas som alltför stor trafik till planområdets verksamheter via Rådmansgatan och andra gator i villaområdet Getingen. Man menar att besökare till idrottsområdet kommer att angöra idrottsområdet via den väg planen anger via bostädernas parkering och vänder sig mot planbeskrivningens anvisning att också skolan kan angöras via denna vägen som komplement till angöringen från Gröndalsvägen. Flera yttranden efterfrågar vilka motiv som ligger bakom planhandlingens överväganden. Kommunen måste i val av trafikföring till och inom området göra en avvägning mellan å ena sidan skolmiljöns behov av att ha så litet trafik som möjligt inom området som kan hamna i konflikt med skolans utemiljöer, å andra sidan behovet att trafik ska kunna nå såväl skolor som idrottsanläggningar och bostäder. Idag förs trafik in i området via en vägslinga mellan den större runda byggnaden och kontorshuset utanför denna närmast Ängöleden till en större parkering inom området mellan den runda byggnaden

46 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 40(54) och idrottsanläggningen. Angöring och parkering som betjänar idrottsanläggningen sker också på befintlig parkering öster om Ängöleden. Men den befintliga parkeringen inom området måste tas bort när användningen ändras till skola. Ytan där parkeringen finns idag behövs för en större skolgård. I planen avses i stället den tätare angöringstrafiken samt trafik till dagsparkeringar för anställda och besökare till skola, förskola och idrott ske dels från och vid Gröndalsvägen för skolan, och dels - ännu mer än idag - till och via parkeringen öster om Ängöleden som utökas med planen. Det stora trafikflödet mot angöringar och parkeringar avses på detta sätt finnas utanför och i ytterkanten av området längs och via Ängöleden och Gröndalsvägen. Det förekommer dock alltid en viss servicetrafik som behöver kunna nå längre in i skol- och idrottsområdet; skötsel av fastigheter, sophämtning etc. Enstaka spelarbussar behöver i samband med matcher kunna köras ända fram till bollplan och omklädningsrum. Detta inträffar i huvudsak på helger. Särskolan har ett behov av att angöra entré med persontransporter. Dessutom behöver bostadsparkering kunna nås och viss servicetrafik kunna nå bostäder. De två vägar som är möjliga för denna trafiken efter att nuvarande väg tagits bort, är dels den befintliga vägslingan mellan den mindre runda byggnaden och dels den föreslagna nya anslutningen via Rådmansgatan. Beroende på hur trafiklösningen utformas blir det mer eller mindre trafik på respektive väg. Samrådets planförslag har tagit stor hänsyn till skolans behov av att ha så litet trafik som möjligt mellan bostäder och den mindre runda byggnaden och hänvisar trafik till bostädernas parkering samt servicetrafik till anslutningen mot Rådmansgatan. Persontransporter till särskolan avses också köra ut denna väg i ett enkelriktat system. Dessutom anger planhandlingen att angöring till skolan ska kunna ske här om det blir kö vid Gröndalsvägen. Till granskningshandlingen övervägs att fördela trafiken något annorlunda. Angöring till skolan ska inte ske alls från Rådmansgatan. Det finns utrymme i planen vid skolentrén från Gröndalsvägen för ett tillräckligt stort antal angöringsplatser. Väganslutningen till Gröndalsvägen har god kapacitet enligt trafikutredningen. Särskolans transporter kan köra in och ut samma väg. Kommunen vidhåller dock bedömningen att det är bra att skilja trafik till och inom skolan från trafik till bostadsparkering och servicetrafik till idrottsanläggningen inklusive enstaka spelarbussar och att bostads- och servicetrafik kan angöra via Rådmansgatan. Service- och bostadstrafik är liten i relation till den trafik till skola och idrottsanläggning som riktas mot skolentré och större parkeringar vid Gröndalsvägen och Ängöleden. Flera yttranden påpekar att det redan idag finns en oplanerad angöring och parkering i Getingeområdets villagator av de som lämnar/hämtar barn till idrottsanläggningen och man befarar att detta ökar med planen och att det då också kan gälla hämta/lämna till skolan. Att helt undvika denna oplanerade angöring kan vara svårt eftersom gatunätet i Getingen oavsett vilken trafiklösning som väljs till och i planområdet alltid ligger nära idrottsanläggning och skola för den som kommer från väster och sydväst. Planens intentioner är som nämnts att all angöring till skolan ska ske från Gröndalsvägen och all angöring av de som nyttjar idrottsområdet ska ske från parkeringen öster om Ängöleden. Dagsparkering för skola och idrott ska helt ske på parkeringen öster om Ängöleden. Vägar och parkeringar inom området ligger på kvartersmark och det finns möjligheter för fastighetsägaren som är kommunen och Kifab att stödja planens avsikter genom skyltning och trafikhinder. En bom vid Rådmansgatan kan stänga av angöringen mot bostäder och idrottsområde för obehörig trafik. Kommunen kan också genomföra regleringsåtgärder i Getingeområdet om det visar sig att oplanerad trafik och parkering blir besvärande stor här. Dessa åtgärder beslutas dock i så fall särskilt och inte i detta planarbete. Flera yttranden önskar och föreslår ett alternativ där idrottsanläggningen nås via en korsning i Ängöleden vid Svinövägen. Men detta alternativ vore bara meningsfullt om samtidigt den nya föreslagna fotbollsplanen flyttades till ett läge norr om nuvarande anläggning. Kommunen anser att detta skulle vara sämre för naturskogen. Se vidare nedan. En parkering med tillfart i en sådan korsning skulle hamna något närmre idrottsanläggningen än den idag föreslagna huvudparkeringen öster om Ängöleden men något längre från skolan än denna. Infarten här skulle inte vara en lösning på hur bostä-

47 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 41(54) der ska nås. Det skulle fortfarande vara lockande för den som kommer från väster att använda Getingeområdets gator för att lämna/hämta barn som idrottar. Kommunen studerar trafiklösningar vidare till granskningshandlingen, speciellt för- och nackdelar av de två alternativen med trafik via en ny väg från Rådmansgatan eller via befintlig vägslinga mellan de bägge runbda husen. Översiktliga överväganden presenteras också i ett särskilt PM om trafiken. Ny bollplan och naturområde. Flera yttranden kritiserar att naturområdet närmast Rådmansgatan tas bort och ersätts av en bollplan. Man anser också att bollplanen medför mer buller och störningar från strålkastare. Planen föreslår att idrottsområdet utökas norrut med fler tennisbanor och åt väster mot Rådmansgatan med en bollplan. Kommunen har gjort bedömningen att denna placeringa av bollplanen är bättre än alternativet att också bollplanen skulle ligga norr om befintligt områe. Det sista vore mer negativt för en större allmänhets användande av skogsområdet, som här är ett större orört område som också med andra grönområden bildar ett öst-västligt grönstråk mot Kalmarsund. Kommunen avser att kompensera det skogsområde som tas bort i väster genom åtgärder som ökar kvaliteten för rekreation i det större området. Detta beslutas och genomförs vid sidan av planärendet. Kritik riktas också mot att den nya bollplan som planen avser medför mer buller och ljusstörningar. Ljudet från bollspel når inte nivåer som är störande enligt de riktlinjer om bullerstörningar som finns men kan naturligtvis störa ändå. Det skulle gå att sätta bullerplank mot planen. Men ett sådant kan å andra sidan uppfattas som en visuell störning och planen anger det inte som ett krav. Ljus ska riktas mot planen.

48 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 42(54) Kommunala nämnder, förvaltningar och bolag Kultur och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden ser positivt på utveckling av området med den befintliga idrottsverksamheten på Gröndal, som kan komma att användas både av skol- och föreningsidrotten. Genom byggnationen av en idrottshall för den nya skolan kan denna samnyttjas av skolan och idrottsföreningar samt med en tillbyggnad av den befintliga tennishallen finns det möjligheter för föreningarna att växa. Även ombyggnationen av den befintliga gräsplanen till konstgräsplan ses som positivt. Kultur- och fritidsnämnden vill dock påtala utifrån de diskussioner som förts att det är överrenskommet att förstahandsalternativet är en elvamannaplan maturgräs till väster om nuvarande B-plan. Såvida inte utredningen om magnetfältsreducerande åtgärder visar något annat. Det är angeläget att fotbollsplanerna får största möjliga mått. Planområdet nyttjas i dagsläget frekvent till rekreation och idrott, möjligheter för allmänheten att kunna använda Tallhagens rekreations- och naturvärden är viktiga för framtiden. För att planområdet ska vara säkert att ta sig till och från är det viktigt med trygg vägsträckning samt att belysningen är tillfredsställande. Det förutsätts att enprocentsregeln tillämpas vid byggnation. Kommentar: Synpunkterna noteras. Kalmar Brandkår Åtkomlighet för räddningstjänsten: För att underlätta släckangrepp och mmimera insatstiden bör rädd ningsfordon komma så nära byggnadernas entreer att man inte behöver dra slang och transportera materiel mer än 50 m. Dessutom bör gång avståndet vara högst 50 m om nödutrymning avses ske med bärbara stegar. Räddningsväg ska anordnas om det befintliga gatunätet inte ger tillräck lig åtkomlighet för räddningsinsats eller för utrymning med räddnings tjänstens stegutrustning. En räddningsväg: a. Ska ha en fri höjd på minst 4 meter. b. Ska ha bärighet motsvarande angränsande vägnät eller tåla ett axeltryck av 100 kn. c. Bör vara försedd med ett hårdgjort ytlager av grus, asfalt eller motsvarande. Hårdgjorda gräsmattor rekommenderas inte. d. Ska ha en körbanebredd på minst 3 meter på raksträckor. e. Ska ha en längslutning på max 8 %, tvärfall på 2 % och vertikal radien (konkav eller konvex) minst 50 meter. f. Ska ha en inre radie i kurvor på minst 7 meter och det bör fin nas sådan breddökning och hinderfritt sidoområde före, genom och efter kurvan så att stegfordon kan framföras.

49 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 43(54) g. Ska markeras med standardiserad skylt. h. Ska underhållas och snöröjas. Exempel på underhåll är skötsel av träd som kan hindra stegresning. i. Bör ha angöringen i anslutning till byggnadens adress. För de utrymmen där alternativ utrymningsväg utgörs av fönster med hjälp av räddningstjänsten och där avståndet mellan mark och fönster karm överstiger 11 m krävs maskinstege. I dessa fall ska uppställnings plats för stegfordon anordnas enligt nedan. En uppställningsplats för stegfordon: a. Ska inte luta mer än 8,5 % i någon riktning. b. Ska vara förlagd utanför ytterkant av balkonger som ska kunna nås med maskinstege, dock högst 9 meter från husväggen. c. Ska vara minst 5 meter bred och 12 meter lång. d. Underhållas och snöröjas på samma sätt som räddningsvägen. e. Ha samma bärighet som räddningsvägen. Utrymmning med hjälp av maskinstege bör inte genomföras om avståndet mellan mark och karmunderstycke överstiger 23 meter. Detta bör beaktas i bygglovsskedet för att säkerställa säker utrymning. Brandposter: Brandpostnätet ska uppfylla gällande normer. Kommentar: Synpunkterna noteras. De villkor som ställs på räddningsvägar och uppställningsplats för stegfordon uppfylls i planförslaget. Det ändrar i dessa avseenden inget från dagens situation. Ledningsdragande verk, andra företag och myndigheter Polismyndigheten Polismyndigheten har tagit del av del av de inkomna handlingarna och har ingen erinran eller anledning till ytterligare kommentarer med hänssyn taget till de intressen som polismyndigheten har att tillvarata. Dock så kan man trycka på Detaljplanens syfte och då specifikt det som nämns om barnpersektivet som ska beaktas särskilt, och trafiksäkerheten som är viktigt i ett område där många skolbarn ska röra sig.

50 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 44(54) Kommentar: Synpunkterna noteras. Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) Vid fortsatt planering för eventuell ombyggnad och förändring av området förutsättes att planering sker för framtida avfallshantering. Detta gäller för såväl tillgänglighet och utformning av miljörum, uppställningsplatser för avfalls kärl eller dyligt i enlighet med Ksrr:s renhållningsföreskrifter. Vi vill gärna slå ett slag för gemensamhets lösningar med underjords behållare för hushållsavfall/matavfall om möjligheterna finns. Detta i kombination med miljörum för återvinning ser vi som en bra lösning. Kommentar: Synpunkterna noteras. Skanova Skanova har markförlagda kabelanläggningar inom detaljplaneområdet Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga kabelanläggningar nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Denna ståndpunkt skall noteras i planhandlingarna. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Karta på Skanova anläggning bifogas. Om så önskas kan ledningarna skickas digitalt i dwg-format för att infogas på plankartan. Kontakta Kabelanvisning beställs via

51 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 45(54) Kommentar. Befintliga ledningsstråk som bevaras är skyddade i planen genom u-områden. Eventuella flyttar och ändringar ska bekostas av exploatören i enlighet med exploateringsavtal Kalmar Energi Elnät Väster om kv. Gröndal 1 har vi högspänningskablar som är av stor betydelse för oss. De kablarna hamnar under den nya träningsplanen. Vi kommer inte godkänna att man lägger värmeslingor eller liknande utrustning över våra 50 kv kablar. Det finns u-område för kablarna men vi behöver även en Ledningsrätt som är bredare än u-området. På den yta där det ska byggas en gymnastiksal har vi kabelskåp och kablar. De måste flyttas. Om tennishallen byggs ut norrut måste el-serviserna dras in på ett annat ställe i den byggnaden. Dessutom måste vi flytta en kabel som går längs tennishallen på norra och västra sidan och vidare till kabelskåpet vid Kahnar Vattens pumpstation. Kabeln måste läggas på östra sidan av tennishallen. Nytt läge för den måste skapas. Idag har vi el-serviser till IFK-Kalmars klubblokal. De ligger längs norra fastighetsgränsen för Gröndal 2. Den ytan kommer att hamna inne på fastighetsmark. Om det blir tennisplaner där måste de utformas att våra kablar kan ligga kvar vid befintligt läge och att vi kan göra underhållsarbeten på dem vid eventuella fel. Det finns u-område där men vi behöver också Ledningsrätt för dem. Den nya vägen från Rådmansgatan ska ha en vändplan i nordvästra delen av Telemarken 1. Vi har en optofiberkabel som ligger söder om GC-vägen och kommer att ligga

52 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 46(54) norr om nya vägen in till Telemarkenl. Vi förutsätter att Optokabeln inte behöver flyttas på grund av vändplanen. Vi har en kabel ågspänning) som går genom Telemarken 1 och Gröndal 2. Det finns ett u-område för den kabeln. Den kabeln vill vi ha kvar där. På östra sidan av Ängöleden ska nya P-platser byggas. Där har vi högspännings- och lågspänningskablar som måste vara k--var i området. På norra sidan av Gröndalsvägen, längs hela fastighetsgränsen för Telemarken 1, har vi högspännigs- och lågspänningskabel som ligger bakom belysningsstolparna. Där finns även en vägbelysningskabel som ligger mellan belysningsstolparna och vägkanten. Vid placeringen av bullerplanket måste man ta hänsyn till läget på kablarna. Eventuella flytt av kablar eller annan utrustning vi har i området skall betalas av beställaren. Under förutsättningen att vårt krav på ersättning för flytt av ledningarna tillgodoses, godkänner vi detaljplanen Kommentar: Befintliga ledningsstråk som bevaras är skyddade i planen genom u-områden. Eventuella flyttar och ändringar ska bekostas av exploatören i enlighet med exploateringsavtal Kalmar vatten AB Ytan framför ny idrottshall måste detaljstuderas så att befintlig pumpstation verkligen kan integreras i torgrummet. Tillgänglighet för drift- och underhållsåtgärder måste studeras vidare. Vyer och illustrationer bör kompletteras med överbyggnad av befintlig pumpstation Kostnad för ombyggnad och gestaltning av pumpstation ska läggas till i Genomförandebeskrivningen samt vilken budget som ska belastas Kommentar: Pumpstationen ska flyttas. Det nya läget tas fram i samarbete med KVAB. Pumpstationens eventuella gestaltning löses i genomförandeskedet i samråd med KVAB. Intresseorganisationer och övriga BRF Talludden Bostadsrättsföreningen Talludden (Svinövägen16-94) har tagit del av rubricerade planförslag och har följande synpunkter och komm ent arer. Vi konstaterar att antalet parkeringar inom fastigheten Telemarken 1 kommer att reduceras avsevärt, och" den största delen av parkeringsbehovet för skola, kontor och idrottsanläggning kommer att lösas med en gemensam parkeringsanläggning öster om Ängöleden" (sid 18). Någon utredning om hur många nya platser som behövs har inte presenterats, i planbeskrivningen markeras endast ett område gl "öster om Ängöleden där parkering för samtliga fastigheter inom området ska ske i huvudsak" (sid 25), samt att" Parkeringen öster om Ängöleden kommer att anläggas i ett tidigt skede (sid 26). Som boende på Svinövägen kan vi notera att det redan i dagsläget tidvis är förenat med stora svårigheter att med bil ta sig ut på Ängöleden. Vägen utnyttjas i dag, förutom av bost adsrätt sfören ingen, av ett antal bostäder som tillkom på 1990-talet. Vägen används

53 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 47(54) även av motionärer och hundägare som besöker naturreservatet Svinö och som parkerar vid Jutnabben. Svinövägen utgör också angöringsväg för krocketklubben och Ekudden med minigolfbana och kanotklubb. Ängöleden är en av de stora infarterna till Kvarnholmen. Både den motorburna trafiken och antalet cyklister ökar kontinuerligt allt efter som staden växer. På grund av det högatrafikflödet och den komplexa trafiksituationen med snabb dubbelriktad trafik på både körbanor och cykelleden upplevs situationen som problemat i sk, speciellt under högtrafiktider morgon och kväll. Vänstersvängande trafik till Svinövägen från Ölandsleden/Ängöleden bidrar också till den redan riskfyllda situationen. Vi föreslår därför att Svinövägens nuvarande utfart flyttas till ett läge mitt för Gröndalsvägen och utformas som en trafiksignalreglerad fyrvägskorsning (Se bifogad skiss). Genom en sådan åtgärd minskar antalet konfliktpunkter främst mellan cyklister och bilar. Den utökade parkeringen öster om Ängöleden kan då också expandera om behov uppstår. Sannolikt blir det också enklare att skapa tillräckligt magasinsutrymme för bilar som ska ut på Ängöleden. Kommentar: Den trafikutredning som gjorts till planen bedömer att korsningen Ängöleden/Svinövägen har kapacitet för planens tillkommande trafik till parkeringen öster om Ängöleden. Parkeringen planeras för c:a 100 platser. En anslutande gällande detaljplan ger ytterligare möjlighet att expandera parkering åt söder. Att flytta en anslutning mot Gröndalsvägen är en tanke som kan prövas men inget kommunen har för avsikt att studera i detta planarbete. Kalmar läns museum KLM har inga synpunkter på områdets nya användning och utveckling. Dock saknar KLM information om områdets historia och kulturhistoriska värden. Dels finns den äldre historien med torpet Gröndal under kungsladugården Skälby. Dels finns den nyare historien kring Teleskolans etablering i Kalmar på 1970-talet som betydde mycket för staden. Spåren från torpet Gröndal är få medan gamla Teleskolan finns kvar i relativt välbevarat skick. Med sin ovanliga arkitektur blev Teleskolan mycket

54 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 48(54) omdiskuterad när den byggdes. Samtidigt kan man idag se att den utgör en av Kalmars mest påkostade och kvalitativa byggnadsverk från 1970-talet. KLM anser att detaljplanen bör kompletteras med ett avsnitt som belyser planområdets kulturhistoriska värden och hur de ska beaktas i områdets utveckling. Kommentar: Kommunen bedömer inte att planhandlingen behöver utvecklas mer med avseende på områdets och byggnadernas kulturhistoriska värden. Talluddens Samfällighetsförening Talluddens Samfällighetsförening omfattar 9 radhus på Svinövägen med tillfart till fastigheterna via korsningen Svinövägen/Ängöleden. Föreningen har tagit del av ovan nämnda detaljplaneförslag och har följande synpunkter: 1. Utfart från Svinövägen försvåras avsevärt: I rusningstrafik är det redan idag mycket svårt att svänga ut från Svinövägen söderut på Ängöleden och man tvingas ofta istället köra norrut för att sedan vända. Vid en utbyggnad av parkeringsytan öster om Ängöleden kommer trafiken in på och ut från Svinövägen öka betydligt och försvåra problemet avsevärt. 2. Försämrad trafiksituation på Rådmansgatan och Gröndalsvägen Trafiken på Rådmansgatan kommer att öka markant då det kommer att bli en smidig plats för hämtning och lämning av barn till skolorna och till idrottsplatsen. Gatan och kvarteren är inte lämpade för denna ökade trafikmängd då det är relativt smala villagator och tätt trafikerade cykelstråk. Denna problematik har inte utretts i den trafikutredning som gjorts. Hämtning och lämning längs Gröndalsvägen är endast anpassad för bilar som kör i västlig riktning, östgående och vändande trafik kommer att skapa en besvärlig trafiksituation. Förslag till lösning av båda ovanstående problem Anläggning av en rondell i korsningen Svinövägen/Ängöleden skulle lösa problemet med att komma ut från Svinövägen i rusningstrafik. Anläggning av en väg från rondellen till ett område norr om fotbollsplanerna med möjlighet till ordentlig vändplan för att smidigt kunna hämta och lämna skulle avlasta Rådmansgatan och Gröndalsvägen från trafik.

55 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 49(54) Detaljbeskrivning av problemen: 1. Utfart från Svinövägen Svårigheten att svänga vänster från Svinövägen ut på Ängöleden är som störst under korta perioder på morgonen och eftermiddagen. Den trafikutredning som är gjord redovisar dock trafikflöden i intervall om hela timmar vilket då blir missvisande eftersom det är mycket stor skillnad i flödet mellan kl 07:10 och 07:50. Rapporten underskattar alltså trafikintensiteten vid rusningstrafik. Enligt trafikutredningen kommer ökad trafik in på Svinövägen inte att leda till köer på Ängöleden eftersom det finns ett särskilt körfält för bilar som ska svänga vänster in på Svinövägen. De bilar som står i detta körfält blockerar dock vänstersvängande trafik ut från Svinövägen vilket redan i dagsläget är ett problem men av begränsad omfattning eftersom trafiken in på Svinövägen i rusningstrafik är relativt liten. Med en utbyggd parkering och ökad trafik in på Svinövägen kommer problemet med blockering dock att bli mycket större. Cykeltrafiken på cykelvägen utmed Ängöleden kommer att öka betydligt då många högstadie- och mellanstadieelever kommer att cykla till och från skolan. Man får räkna med att cykeltrafiken är som tätast samtidigt med den mest intensiva biltrafiken åtminstone på morgonen. Vid en vänstersväng från Ängöleden in på Svinövägen måste man vänta på en lucka både i norrgående körfält för bilar samt lucka i cykeltrafiken. Det kommer alltså att stå fler bilar på Ängöleden och vänta på att svänga vänster p.g.a. den utbyggda parkeringen och de kommer att vänta längre tid p.g.a. ökad cykeltrafik och därmed effektivt blockera utfart söderut från Svinövägen. 2. Försämrad trafiksituation på Rådmansgatan och Gröndalsvägen Vid det samrådsmöte som hölls 14/11 framkom en mycket stor oro bland de boende i närheten av Rådmansgatan angående trafiksituationen. I den trafikutredning som gjorts av Rambøll ingår dock inte Rådmansgatan i utredningsuppdraget och man nämner endast kort (på sid 20) att det kommer enstaka fordon till idrottsområdet denna väg vilket är en kraftig underskattning av trafiken för hämtning och lämning av barn till fotboll, tennis och skolor. Hämtning och lämning sker via den väg som är smidigast för både barn och föräldrar och man måste räkna med att en betydande del av trafiken kommer att gå via Rådmansgatan. Det vore anmärkningsvärt att genomföra en förändring med så stor påverkan på trafiken i närområdet utan att ha närmare utrett konsekvenserna.

56 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 50(54) I figur 3 (på sid 4) i trafikutredningen visas utredningsområdet som blå yta. Röda heldragna och streckade linjer visar rekommenderade cykelvägar (dvs längs Rådmansgatan) Den föreslagna parkeringsytan för hämtning och lämning söder om skolorna längs Gröndalsvägen eller inne på skolområdet passar bra för bilar som kommer från Ängöleden och ska fortsätta västerut. Bilar som kommer österifrån måste dock svänga vänster in på området och blockerar då bakomvarande trafik på Gröndalsvägen eftersom man enligt trafikutredningen bedömer att ett separat körfält för vänstersvängande trafik inte är nödvändigt. Gröndalsvägen har enligt trafikutredningen ett trafikflöde som är ca en tredjedel av den hårt trafikerade Ängöleden och är, oavsett om det är önskvärt eller inte, en viktig genomfartsled. Man bör givetvis undvika att skapa trafiksituationer som blockerar en genomfartsled. Detaljbeskrivning av föreslagen lösning: Anläggning av en rondell i korsningen Ängöleden/Svinövägen löser effektivt problemet med utfart från Svinövägen då man endast behöver ta hänsyn till trafik i en riktning och någon blockering av utfart av väntande vänstersvängande bil inte kommer att ske. Det finns gott om utrymme i terrängen omkring korsningen för byggnation och det torde kunna göras till en relativt låg kostnad. Som bonus kommer hastigheten på norr- och södergående trafik på Ängöleden att minska något vilket förbättrar bullersituationen vilket förstås är mycket fördelaktigt med avseende på intilliggande skolgårdar. Anläggning av en väg västerut från rondellen med en yta för hämtning och lämning skulle avlasta både Rådmansgatan och Gröndalsvägen. Om man dessutom har möjlighet att köra in med spelarbussar o. dyl. till fotbollsplanerna norrifrån slipper man den tunga trafiken på Rådmansgatan och på den lilla vägen förbi skolan genom hela området. Eventuella negativa konsekvenser På samrådsmötet diskuterades möjligheten till access norrifrån med kommunens representanter för grönområden som hade vissa invändningar mot förslaget. Bl.a. anfördes att träden norr om fotbollsplanerna är 150 år gamla och att denna ålder då medför ett särskilt stort värde. Vidare argumenterades för att det idag är ett stort sammanhängande grönområde som är populärt som rekreationsområde. Området kommer förstås fortfarande att vara sammanhängande även om man minskade ytan med 20 meter i ena kanten och den rekreation som bedrivs är företrädesvis i form av promenader mm längs stigar och gångstråk vilket inte existerar i det berörda området. Slutligen användes ett sluttande plan -argument om att det finns risk att man fortsätter att ta bit för bit av skogen om man skulle göra en väg enligt detta förslag. Detta argument har naturligtvis ingen bäring då det inte finns någon logisk följd i dessa steg. Kommentar: Den trafikutredning som gjorts till planen bedömer att korsningen Ängöleden/Svinövägen har kapacitet för planens tillkommande trafik till parkeringen öster om Ängöleden. Det bedöms också finnas kapacitet för skolans angöring via Gröndalsvägen. I bägge dessa avseenden står kummunen fast vid planförslaget. Trafikutredningen bearbetas till granskningen bl.a. på grund av att den inte tillräckligt noggrant räknat med hur trafik till idrottsområdet kan komma att fördela sig, inklusive oplanerad trafik in i området Getingen. Kommunen håller dock fast vid att Rådmansgatan behöver användas i ttrafiksystemet för att nå planens avsedda bostadsparkering. Se också generellt svar till privata sakägare m.fl. ovan. Synpunkter från boende på Getingen, 6 listor med namnunderskrifter

57 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 51(54) Vi, som är boende på Getingen, vill: att planerna på att leda en stor ökning av biltrafik samt tung trafik till oc från skolområdet och idrottsanläggningarna genom Getingen slopas att en ny trafikutredning görs, vilken då även omfattar Getingen där hänsyn tas till Rådmansgatans roll som vältrafikerat cykelstråk att trafiksäkerhetshöjande åtgärder genomförs för att ge barn boende på Getingen en säker skolväg både till Lindöskolan och nya Tallhagsskolan då trafiken förväntas öka i området i och med tillkomst av skola, fler bostäder och utökad idrottsverksamhet att den planerade fotbollsplanen förläggs norr om IFK Kalmars klubbhus istället för längs Rådmansgatan att all servicetrafik, spelarbussar och lämna-hämta-trafik och till och från Gröndal leds in till idrottsanläggningarna via en ny infart från Ängöleden, norr om de planerade tennisplanerna, och inte via Getingen Vi skickar in våra synpunkter tillsammans enligt bifogade listor. Rätten att överklaga detalj planen/ planförslag skall dock gälla för var och en. 84 namnunderskrifter Kommentar: Se generell kommentar till privata sakägare m.fl. ovan. Rätten att överklaga gäller enskilda och i princip de som är sakägare, d.v.s. fastighetsägare som berörs direkt av planen. Kalmar Norra Koloniträdgårdsförening Styrelsen för Kalmar Norra Koloniträdgårdsförening, representerande drygt 50 lotter belägna rakt söder om Gröndalsvägen tvärs emot planområdet, önskar framföra följande synpunkter; Det som främst berör föreningens intresse, efter planerad ombyggnad av området till skolor, idrottsanläggningar och i någon mån bostäder, gäller trafikvolymen och trafikbuller från Gröndalsvägen. Förslaget ariger visserligen ganska små ökningar i den beräknade trafikmängden på Gröndalsvägen, men föreningen vill understryka att det är mycket väsentligt att såväl hastighet som buller hålls på så låg nivå som möjligt. Bullret är idag rätt påfrestande för de kolonilotter som ligger längs med Gröndalsvägen. Föreningen har haft diskussioner om bullerplank längs gatan. Skulle trafiken och bullret öka som följd av den nya skolorna, idrottsanläggningarna och lägenheterna på området Telemarken 1 rri fl kommer föreningen att ta upp frågan om bullerreduktion med kommunen igen. Att smalna av gatan för att få ner hastigheten är ett förslag som redovisas i den presenterade detaljplanen, vilket föreningen också tillstyrker och önskar. Ett annat tänkbart alternativ kan vara gupp i vägbanan. Att få ner hastigheten ligger i hög grad även i skolbarnens intresse, särskilt vid lämning och hämtning av eleverna. En annan fråga som föreningen vill lyfta fram gäller infarten till den parkeringsplats som under oi:llingssäsongen hyrs av föreningen, samt själva parkeringsområdet. Ett ökat behov av parkeringsplatser kan komma att innebära att föreningens parkeringsområde blockeras av flera obehöriga bilar än idag. För föreningen är det besvärande redan idag, vid stora sommarevenemang i Kalmar, när obehöriga bilister ställer sina fordon på föreningens förhyrda p'latser. Att parkeringsplatsen och cykelbanorna används av flera gående och cyklande till och från skolorna ser vi däremot bara positivt på. Därför vill vi slutligen framhålla att även

58 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 52(54) om belysningen längs själva infarten från Gröndalsvägen är bra är däremot belysningen på själva parkeringsplatsen undermålig; Dessutom saknas belysning helt längs cykelvägen från parkeringsplatsen ner till Ängöleden. Vi har anledning att tro att många elever kommer att cykla eller gå den vägen till och från skolan. Under de mörkare månaderna behöver belysningen därför förbättras. Vi önskar gatlampor där. Koloniföreningen Jordgubben Koloniområdena Jordgubben och Norra koloniområdet ligger som oaser mitt i villaområdena och i kanten av Tallhagsskogen. Innanför våra häckar och staket är det förmodligen ökningen av buller från trafiken som kommer att inkräkta mest med de nya planerna och det verkar samhällsbyggnadskontoret arbeta med för att minimera. Önskvärt är dock att det sätts upp ett bullerplank mellan koloniområdet och Gröndalsvägen. Tallhagsskolan kommer naturligtvis också innebära att koloniområdena exponeras mera för förbipasserande, på gott och på ont. Vi är positiva till alla besökare som promenerar igenom för att njuta av växtligheten i våra trädgårdar och vi hoppas på att det inte blir en exponering som medför några negativa konsekvenser för de traditionsrika områdena. Vid samrådsmötet efterfrågades motiveringar till varför denna detaljplan antogs och vilka alternativ man hade haft att ta ställning till. En sådan information skulle ge större möjligheter för de omkringboende att kunna påverka, kunna påvisa problem och komma med förslag till lösningar, att se fördelar och nackdelar utifrån de boendes utgångspunkter. Vid samrådet efterfrågades också en färskare trafikutredning som tar hänsyn till alla trafikanter, bl.a. på Rådmansgatan, särskilt med tanke på Kalmar som cykelstad och som därför ska värna om och främja att cyklister får säker framkomst. När det gäller Rådmansgatan är det redan nu ett starkt trafikerat cykelstråk för barn, unga och vuxna mellan stans norra delar och centrum. Detta verkar inte vara uppmärksammat i den trafikutredning som det refererades till och som inte fanns att ta del av på samrådet den 14 november. Biltrafiken kommer att öka väsentligt när elever i ca 30 klasser ska ta sig till skolan som ligger långt från både Vasaskolans och Kalmarsundsskolans upptagningsområden. Föräldrar kommer troligen att vara mera benägna att skjutsa sina barn till skolan om de ändå kör bil till sina jobb. Dessutom ökar antalet lägenheter i området vilket också kommer att öka trafiken i området såvida inte en helt ny trafikpolitik i kommunen antas som gör busstrafiken i Kalmar kommun till ett reellt alternativ för korta resor till mycket låga kostnader inom staden. Vi ser inte att någon information finns på hemsidan och ingen hänvisning heller som kan ge svar på dessa frågor. Det utlovades att den skulle komma. Vi ser fram emot att få denna information återkopplad till oss för att kunna ta del av den och se vilka hänsyn som tagits innan nästa steg i samrådet tas. De gröna värdena skulle tillvaratas enligt planerna och den äldre mera värdefulla skogen har därmed sparats. För kolonister i området upplevs de mindre värdefulla delarna av skogen som i förslaget tas i anspråk för lek- och skolgård också som värdefulla och vi ser med oro på hur skogen glesas ut och vill betona vikten av att spara träd för att upplevelsen av natur ska finnas kvar, för barn och vuxna som vistas i området. Kommentar: Kommunen ser över trafikutredning och trafiklösning till granskningen. Se ovan generellt svar till privata sakägare m.fl.

59 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 53(54) Kalmar TK Kalmar TK har i förhandlingar med kommunen presenterat ett förslag på en ny uteanläggning med fem stycken nya utebanor, läktare och nya sociala ytor. Den nya anläggningen behövs eftersom kommunen planerar att ta nuvarande bana 1 ute i anspråk för uppförande av skolidrottshall. De befintliga utebanorna är anlagda bana 3, 4, 5 - och bana 1 och 2. Ingen av dessa utebanor har genomgått genomgående renoveringar eller omläggning. Detta innebär att nuvarande underhåll inte fungerar. Jämförelsekommuner som Växjö och Karlskrona har anläggningar av klart modernare datum och av bättre kvalitet. Utöver de nya utebanorna finns i detaljplanen möjligheter för framtida utbyggnad av befintlig tennishall. Kalmar TK har följande åsikter rörande detaljplanen: 1. Enligt överenskommelse med kommunen i förhandlingar, skall de nya utebanorna i Tallhagsskogen, den nya centrecourten, läktare och sociala ytor vara anlagda och klara samt finansierade av kommunen innan nuvarande bana 1 ute tas i anspråk för uppförande av skolidrottshall. 2. Skissen från Tengboms arkitektbyrå skall ligga som grund för den nya uteanläggningen. Denna finns att se på Kalmar kommuns hemsida på under rubriken Planer på samråd och underrubriken Telemarken 1, Gröndal 1 och 2 samt del av Tallhagen 2:4 (Gröndal IP och Tallhagsskolan) samrådstid 27 oktober 27 november 3. Kalmar TK kan inte acceptera att stå med färre banor utomhus än vad vi har idag innan nuvarande bana 1 tas i anspråk för skolidrottshall. 4. Detaljplan för framtida utbyggnad av tennishallen önskas kvarstå enligt förslag. Kommentar: Synpunkterna noteras. Hyresgästföreningen Kalmar-Torsås-Öland Detaljplanen omfattar främst skolor och sportanläggningar, men därutöver bl.a. ca 140 lägenheter i form av hyresrätter om 1 rum och kök. Ett 90-tal av lägenheterna står redan klara och är uthyrda, ytterligare ett 50-tal nya lägenheter ingår i detaljplanen. Hyresgästföreningens synpunkter: Vi tillstyrker förslaget till detaljplan med följande tillägg: - Befintliga lägenheter bebos till större delen av studerande, och man kan förvänta sig att så blir fallet även med de tillkommande lägenheterna. Många studerande använder cykel som både primärt och sekundärt transportmedel, och därmed anser vi att det i

60 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 54(54) nära anslutning till bostadshusen bör inrättas låsbara och lättillgängliga utrymmen inomhus för cykelförvaring p-hus för cyklar. - Som en följd av den förväntade intensiva cykeltrafiken mellan området och centrala Kalmar ser vi också behovet av att cykelvägarna blir väl dimensionerade, både storleksmässigt och säkerhetsmässigt (t.ex. tillräcklig bredd och god belysning). - Vi anser att största möjliga hänsyn måste tas till naturvärdena i området, och vi vill särskilt poängtera vikten av detta. Enligt detaljplaneförslaget ska ca kvadratmeter skog tas i anspråk väster om Ängöleden. Kommunen ska i senare planeringsskede presentera åtgärder för att kompensera detta ingrepp, vilket vi räknar med att noga bevaka. Kommentar: Synpunkter noteras. Följande sakägare och likställda har inte fått sina synpunkter tillgodosedda Sakägare 1-16, Koloniföreningen Jordgubben samt Kalmar Norra Koloniförening, privatpersoner Hanna Nilsson Planarkitekt

61 Handläggare Hanna Nilsson Upprättad Reviderad (40) PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Telemarken 1 med flera fastigheter (Tallhagsskolan och Gröndals idrottsplats) Tallhagen, Kalmar kommun Ungefärlig gräns för planområde visas med röd linje. Granskningshandling Planeringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

62 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2(48) Planbeskrivningens innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syftet med detaljplanen... 5 Plandata... 5 Planförfarande och tidsplan... 6 Nuläge... 8 Gällande program och detaljplaner... 8 Mark- och vattenförhållanden... 9 Natur och kultur... 9 Bebyggelse Tillgänglighet och infrastruktur Service Teknisk försörjning Störning och risk Planförslag Ändrade mark- och vattenförhållanden Natur och kultur Ny bebyggelse Tillgänglighet och infrastruktur Ny service Förändring av teknisk försörjning Behov av åtgärd mot störning och risk Beskrivning av planbestämmelser Genomförande och konsekvenser Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Tekniska frågor Ekonomiska frågor Konsekvenser av planens genomförande Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut Översiktsplaner Kommunala program och beslut i övrigt... 46

63 Planhandlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Behovsbedömning Fastighetsförteckning Grundkarta Samrådsredogörelse Till planen hör också följande utredningar; Trafikbullerutredning (Skolgården vid Tallhagsskolan bullerutredning, SWECO, ) Kompletterande Trafikbullerutredning (Skolgården vid Tallhagsskolan bullerutredning, SWECO, ) Trafikutredning (Trafikutredning DP Gröndals IP och Tallhagsskolan, Ramböll, ) Trafikutredning (Trafikutredning DP Gröndals IP och Tallhagsskolan Tillägg 1, Ramböll, ) Dagvattenutredning (Dagvattenutredning Telemarken 1 m.fl. WSP, ) Utredning kring kraftledningens påverkan på hälsa och säkerhet inom västra delen av idrottsområdet (Magnetsfältsutredning Gröndals Idrottsplats, SWECO, ) Trafik-PM (Framtaget av Samhällsbyggnadskontoret) Medverkande tjänstepersoner Detaljplanen har upprättats av Kalmar kommun i samarbete med Vatten och Samhällsteknik AB på uppdrag av samhällsbyggnadskontoret (SBK) på Kalmar kommun, i samråd med kommunledningskontoret och Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Uppdragsansvariga har varit Emil Stille (samrådsskedet) och senare Hanna Nilsson. Hanna Nilsson Planarkitekt Planeringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

64 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 4(48) Sammanfattning Detaljplaneförslagets syfte är att ge möjlighet för ny användning av byggnaderna inom fastigheten Telemarken 1. Byggnaderna planeras inrymma högstadium, mellanstadium, särskola med träningssärskola, förskola, särskola, kontor och bostäder. Dessa funktioner medför behov av parkeringar, skolgård med mera inom samma fastighet. Inom fastigheterna Gröndal 1 och 2 med omnejd syftar planen till att möjliggöra utveckling av befintlig idrottsverksamhet i form av en sporthall för skolans behov, en konstgräsplan för att täcka föreningslivets behov av träningsplaner, utvecklingsmöjlighet för tennisklubbens verksamhet samt viss omstrukturering av befintliga funktioner. Omstruktureringen beror främst på att idrottshallen tar tennisbanor i anspråk. Planförslaget medför parkeringsbehov som avses lösas öster om Ängöleden i anslutning till befintlig parkeringsyta. Trafikföringen kommer att delas upp så att trafik till och från bostäderna inom fastigheten Telemarken 1 samt servicebilar och spelarbussar som ska till idrottsområdet leds via Rådmansgatan. All besökstrafik som ska till skolan och idrottsområdet hänvisas till parkeringen öster om Ängöleden. Övrig trafik leds genom fastigheten söderifrån från Gröndalsvägen. Skolans servicetrafik samt hämtalämna -trafik leds till skolans område via Gröndalsvägen samt Rådmansgatan. Kommunen bedömer att planen inte har någon betydande miljöpåverkan, en miljökonsekvensbeskrivning har därför inte tagits fram. Inledning En planbeskrivning ska underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och redovisa de syften och förutsättningar planen har. Planbeskrivningen ska också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan. I beskrivningen ska skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan utan ska vara vägledande vid tolkning av detaljplanen. I planbeskrivningen används benämningen Planförslag. Det innebär att planen beskriver förslag till möjlig utveckling. Efter att detaljplanen vunnit laga kraft gäller planförslaget. Bakgrund Elevantalet inom kommunen har ökat och därmed också behovet av ny grundskola. När Linneuniversitetet samlas i de nya lokalerna vid Ölandshamnen kom-

65 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 5(48) mer lokaler på Kalmar Nyckel inom fastigheten Telemarken 1 att frigöras för andra behov, varför planerna på att använda dem för grundskola möjliggjordes. Utvecklingen Fredriksskans, där träningsplaner tas i anspråk för bostäder, innebär att det redan stora behovet av träningsplaner inom Kalmar ökar ytterligare. Behovet gäller både skol- och föreningsidrotten. Gröndals idrottsplats är en välutnyttjad idrottsplats där både IFK Kalmar och tennisklubben har påtalat behovet av fler ytor och mer utrymme. I samband med att grundskolan flyttar in i lokalerna på Telemarken 1 uppstår dessutom behovet av en ny sporthall för skolidrott. Syftet med detaljplanen Detaljplanens syfte är att möjliggöra skolverksamhet och bostäder i södra delen, samt ytor för idrottsverksamhet och byggrätt för sporthall i norr, med omdisponering av tennisbanor som följd. Dessutom ger detaljplanen möjlighet till utbyggnad av tennishallen. Detaljplanen möjliggör också en samlad parkeringslösning öster om Ängöleden. Även trygghets- och säkerhetsaspekten är viktig, liksom ett barnperspektiv, med bland annat hög trafiksäkerhet och tillgång till en god utemiljö. Det är viktigt med en god gestaltning för nybyggnationerna. För den nya sporthallen ska kontakten mellan ute och inne beaktas, så att området mellan tennishallen och sporthallen blir tryggt. Planen ger också möjlighet till dragning av ny in- och utfart från Rådmansgatan i väster för trafik som ska nå bostäder på fastigheten Telemarken 1, samt för servicetrafik och spelarbussar som ska till idrottsområdet. Också Tallhagsskogens rekreations- och naturvärden ska beaktas. Plandata Planområdet är cirka 17 hektar stort, och omfattar följande fastigheter: Telemarken 1 (Kalmar Nyckel), ägs till 50% av kommunen och 50% av KIFAB i Kalmar AB Gröndal 1 (IFK Kalmar), ägs av kommunen Gröndal 2 (Tennisklubben), ägs av kommunen Tallhagen 2:4, ägs av kommunen Berga 10:2, ägs av kommunen Planområdet avgränsas av Tallhagsskogen i norr, Rådmansgatan i väster, Ängöleden och skog i öster samt skogsområde i söder.

66 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 6(48) Planområdets läge i Kalmar stad. Gröndal 1 Gröndal 2 Telemarken 1 Röd linje markerar den ungefärliga gränsen för planområdet. Planförfarande och tidsplan Det finns två planförfaranden som kan användas vid framtagandet av en detaljplan, standard och utökat. Standardförfarandet kan användas om planförslaget är förenligt med översiktsplanen, är förenligt med länsstyrelsens granskningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten, inte i övrigt är av stor betydelse och inte antas medföra en betydande miljöpåverkan

67 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 7(48) Om något av kriterierna för standardförfarande inte uppfylls ska ett utökat förfarande användas. Detaljplanen följer planprocessen för detaljplaner enligt så kallat utökat förfarande. Plankartan är utformad enligt Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan. Tidsplanen förutsätter att inkomna synpunkter under remisskeden eller nya förutsättningar under planprocessens gång inte föranleder omfattande revideringsarbete. Planens preliminära tidsplan: PLAN- FÖRSLAG SAMRÅD 4 KVARTALET 2017 GRANSKNING 3 KVARTALET 2018 ANTAGANDE 4 KVARTALET 2018 LAGA KRAFT Synpunkter Synpunkter

68 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 8(48) Nuläge Inom idrottsplatsen finns två gräsplaner med tillhörande klubbhus Tallhagsskogen har mycket höga natur- och rekreationsvärden Tennisklubben har inom- och utomhusbanor Parkering Kontor Hotellbyggnader och studentboenden Kalmar Nyckel med konferensanläggning, kontor, universitet och restaurang inryms i de två runda byggnaderna Karta med planområdesgränser. Gällande program och detaljplaner Detaljplaner Gällande planer i området är 0880K-I_346 (Stadsplan för Tallhagen) från 1975, Planen som omfattar hela Tallhagsskogen väster om Ängöleden redovisar i huvudsak Naturpark samt Idrottsändamål och Allmänt ändamål. 0880K-P07_14 (detaljplan för del av fastigheten Tallhagen 2:4, Gröndals idrottsplats) från 2005, Planen omfattar endast den västra delen av fastigheten Gröndal 1 och redovisar markanvändningen Idrott. Planer som berörs i mindre omfattning är 0880K-P91_19 (detaljplan för Tallhagen 2:4-2:6 Talludden) från 1990 samt 0880K-I_297 (stadsplan för områden kring Ängöleden) från Ingen av berörda detaljplaner har någon genomförandetid kvar.

69 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 9(48) Mark- och vattenförhållanden Planområdet består till största delen av natur och gröna ytor såsom skog och gräsplaner. Stora delar är också hårdgjorda i form av parkeringsytor och stora byggnader. Enligt SGU:s jordartskarta består den ytliga jordarten inom planområdet av morän. Området består av normalradonmark (radongashalten i jordluft för morän, grus och sand klassas som normalradonmark om halten ligger mellan kbq/m3), vilket kräver radonskyddat byggande. Ett mindre område i planområdets östra del ligger lägre än 250 centimeter över havsnivån. I övrigt ligger inte marken inom riskområde för översvämning till följd av stigande havsnivåer. Inga sanka områden eller vattenansamlingar finns, däremot kan det vid skyfall samlas vatten i lågområden. Natur och kultur Tallhagsskogen som planområdet ligger inom är ett av de äldsta tallskogsområdena i kommunen med en del träd som är runt 150 år gamla. Den rödlistade svampen tallticka som är beroende av gamla tallar finns på flera ställen. Skogen används flitigt för rekreation av närboende och även som skolskog, det finns idag ett utbrett stigsystem. Skogen har även värde som barriär mellan Ängöleden och närliggande bostadsområden. Trots att skogen ligger mellan bostadsbebyggelse och hårt trafikerade vägar samt är bullerutsatt så upplevs den som avskild från vägar och bebyggelse. Tallhagsskogen ingår i ett stort grönstråk som sträcker sig tvärs igenom staden från Tjuvbackarna i väster till Svinö i öster. Läs vidare under avsnittet Grönstrukturplan på sidan 45. Tallhagsskogen har många äldre tallar och används flitigt av boende och närliggande skolor.

70 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 10(48) Bebyggelse Bebyggelsen inom Telemarken 1 består av två sammanbyggda huskroppar som genom åren inrymt skola, kontor, konferensverksamhet och restaurang. Byggnaden är ritad av arkitekten Sergej Mirelius. På fastigheten finns också i väster fem friliggande hus som idag inrymmer hotellrum och studentboenden, samt ett hus i öster som används som kontor. Bild tagen från Gröndalsvägen. De två runda byggnadskropparna är sammankopplade med en del som utgör entré. Bild tagen inifrån fastigheten Tegelmarken 1. De sex fristående byggnaderna inrymmer idag hotellverksamhet och studentboenden. Bebyggelsen inom fastigheterna Gröndal 1 och 2 består av byggnader kopplade till idrottsverksamheten i form av klubblokal, omklädningsrum och tennishall. Bild tagen från Ängöleden. Tennishallen till vänster och IFK Kalmars klubblokal och omklädningsrum i bakgrunden.

71 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 11(48) Tillgänglighet och infrastruktur Inom planområdet finns delar av gatorna Gröndalsvägen, Ängöleden och Svinövägen. Ett gång- och cykelstråk i väst - östlig sträckning går mellan stadsdelen Getingen via en tunnel under Ängöleden till kusten och det norr-södergående cykelstråket. Ett cykelstråk ansluter även planområdet sydväst från Gröndalsvägen. Just väster om planområdet ligger Rådmansgatan, och ett frekvent använt gångoch cykelstråk, som räknas som en felande länk enligt översiktsplanen. Rådmansgatan är en bostadsgata med lågt biltrafikflöde. Högerregeln gäller i korsningen. Korsningen Ängöleden Gröndalsgatan. Cykelväg går på var sida av Ängöleden. Längre fram finns busshållplats på var sida av vägen och under vägen går gång- och cykeltunneln. Bild från Googlemaps. Infarten till fastigheten Telemarken 1 från Gröndalsvägen. Bild från Googlemaps.

72 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 12(48) Cykelvägar. Röda linjer markerar befintligt cykelnät. Streckade röda linjer visar rekommenderade färdvägar i blandtrafik. Bild från Googlemaps. Fastigheten Telemarken 1 har sin infart och entré från Gröndalsvägen. Gröndal 1 och 2 nås via gång- och cykeltunnel österifrån under Ängöleden. Fastigheterna har även ett servitut för nyttotransporter som belastar Telemarken 1 via Gröndalsvägen. Parkering sker främst inom Telemarken 1 samt öster om Ängöleden. Tillgång till kollektivtrafik finns i nuläget utmed Ängöleden med hållplats i aktuellt planområde. Detta räknas som välförsörjt med tiominutersintervall på bussarna under

73 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 13(48) högtrafik. Gröndalsvägen är ett viktigt kollektivtrafikstråk för regiontrafiken, men saknar hållplats. I samband med kommunens utredning Trafiköversyn inför en eventuell skola på Brofästet gjordes en trafikmätning 2015 på Ängöleden och Gröndalsvägen, se kartan nedan. Ängöleden fordon/ MVD 4,6 % tung trafik Gröndalsvägen fordon/mvd 4,8 % tung trafik Siffrorna anger mängden fordon per medelvardagsdygn (MVD) och procenttalet anger andelen tung trafik. Mätningen på Ängöleden gjordes 2015 och på Gröndalsvägen Idag finns 260 bilplatser inom planområdet, dels inom fastigheten Telemarken 1, vilken är avsedd för funktioner inom fastigheten, och dels öster om Ängöleden dit idrottsverksamhetens parkering är hänvisad. Service Planområdet ligger strax norr om centrala Kalmar. Det finns kommersiell och offentlig service inom cykelavstånd från planområdet. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Fastigheterna inom planområdet är anslutna till det kommunala vatten- och avloppsledningsnätet. Värmesystem Fjärrvärme finns i anslutning till planområdet.

74 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 14(48) El- och tele El- och teleledningar finns inom planområdet. Dagvatten Fastigheterna inom planområdet är belägna inom verksamhetsområde för samtliga vattentjänster (vatten, spill och dagvatten). Det allmänna vatten- och avloppsnätet är väl utbyggt i området och fastigheterna inom planområdet har flera anslutningspunkter till de olika vattentjänsterna. Kapaciteten i det allmänna dagvattensystemet är god men önskemål om fördröjning av dagvattnet inom planområdet har framförts av Kalmar Vatten AB i egenskap av VA-huvudman. Blå linjer med pilar markerar dagvattenledningar. Störning och risk Markföroreningar Inga potentiellt förorenade områden har pekats ut inom planområdet. Innan det fick sin nuvarande användning i planläggning på 1970-talet var det ett naturområde. Buller Planområdet är utsatt för höga bullernivåer från trafiken på Ängöleden och Gröndalsvägen idag. En bullerutredning har tagits fram i samband med planarbetet som visar att den ekvivalenta ljudnivån inom 20 år kommer att vara upp mot 65 db närmast Ängöleden och upp mot 60 db närmast Gröndalsvägen. Bullerutredningen har tagit fram förslag till bullerdämpande åtgärder, så att hela skolgårdarna ska kunna nyttjas. Se nedan under rubrik Behov av åtgärd mot störning och risk.

75 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 15(48) Tennishall Kalmar Nyckel Bilden visar de beräknade ljudnivåerna söder om befintlig cykelväg inom fastigheten Telemarken 1 vid Ängöleden år Hämtad från bullerutredningen som är framtagen av Sweco Kalmar Nyckel Bilden visar de beräknade ljudnivåerna inom ytan öster om infarten till fastigheten Telemarken 1, vid Gröndalsvägen år Hämtad från bullerutredningen som är framtagen av Sweco Planerad förskola Bilden visar de beräknade ljudnivåerna på fastigheten Telemarken 1 södra del vid Gröndalsvägen år Hämtad från bullerutredningen som är framtagen av Sweco 2017.

76 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 16(48) Planförslag En ny sporthall anläggs för skolans verksamhet som också ska vara tillgänglig för allmänheten kvällstid och helger. Tennisklubben behöver kunna växa och utvecklas. Byggrätten utökas så att fler inomhusbanor kan anläggas. En omdisponering av utomhusbanorna görs också och plats för fler banor möjliggörs norr om befintliga banor. Befintlig gräsplan byggs om till en konstgräsplan vilket ställer krav på något större ytor, varför en utökning åt norr är nödvändig. Då det finns behov av ytterligare en fotbollsplan föreslås en sju- eller elva mannaplan inom detta område. Planen kan ligga över den underjordiska ledningen. Befintliga hus ska byggas om till smålägenheter. Byggnaden längst i söder ska bli en förskola Befintlig skog ska användas som skolskog och skolgård. Naturkaraktären ska dock bevaras, vilket planen reglerar. Skolbyggnader med möjlighet till kontor. Utsnitt ur föreslagen detaljplanekarta med beskrivande text av de största förändringarna. Ändrade mark- och vattenförhållanden Inom fastigheten Telemarken 1 föreslås ingen ny bebyggelse varför markförhållandena inte kommer att förändras nämnvärt. Viss justering vid omdragning av cykelväg längs Gröndalsvägen kan komma att ske och befintliga parkeringsplatser i den nordöstra delen av fastigheten kommer att ersättas med skolgård. Inte heller vattenförhållandena kommer att förändras nämnvärt inom denna fastighet.

77 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 17(48) Inom fastigheterna Gröndal 1 och 2 föreslås viss tillkommande bebyggelse samt nya områden för sportaktiviteter. Illustration sedd från sydväst. Grönt visar ny fotbollsplan (i väster). Orange yta i norr visar nya tennsbanor, och orange söder om fotbollsplanerna visar ett exempel på tänkt löparbana. De beige fälten markerar parkering och nya körytor. Natur och kultur Den största förändringen som planförslaget medför är intrången i den befintliga skog norr, öster och väster om planområdet. Ungefär m 2 skog avses att tas i anspråk (varav m 2 motsvarar parkeringsytan öster om Ängöleden). Inventering har genomförts där antalet tallar med diameter över 40 centimeter i brösthöjd samt antal tallar med tallticka inom respektive delområde har räknats. Ytan för en ny fotbollsplan 45 tallar med diameter på över 40 centimeter. Två av dessa hade tallticka. Finns även några ekar i området som inte är gamla, men som kan utveckla höga naturvärden på sikt. I den naturremsa som sparas mot Rådmansgatan noterades 18 tallar med en diameter över 40 centimeter, varav tre med tallticka. En av tallarna med tallticka var död. Nya infarten från Rådmansgatan Inom den yta som berörs av den nya infarten till boendeparkeringen finns fyra tallar med en diameter över 40 centimeter. Ytterligare 3-4 grova tallar står precis intill det berörda området. Yta för nya tennisbanor

78 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 18(48) 37 tallar med en diameter över 40 centimeter noterades. Detta inkluderar en tall med tallticka som står i anslutning till den norra gränsen. Inom ytan, nära kanten mot de nuvarande tennisbanorna, finns även en grov ek med 225 centimeter i omkrets. Ny parkering öster om Ängöleden 11 tallar med en diameter över 40 centimeter noterades. Ingen hade tallticka. Skogen har mycket höga värden både avseende naturvärden och för rekreationslivet. Läs vidare under kapitlet Ekologiska konsekvenser. Planen ställer krav på att träd inom delar av planområdet ska skyddas och att naturkaraktären ska bevaras (a 1 i plankartan). De intrång som görs i befintlig skog ska kompenseras genom åtgärder för utveckling av grönstrukturen och rekreationslivet som beslutas oberoende av planen. Ny bebyggelse Inom fastigheten Gröndal 2 föreslås en ny sporthall som ska fylla skolans behov av skolidrott. Den får i huvudsak en byggnadshöjd på 12 meter. Sporthallens lågdel ska placeras mot tennishallen, och den får en byggnadshöjd på 6 meter. Den befintliga tennishallen får möjlighet till utbyggnad norrut. Likaså föreslås en större byggrätt på fastigheten Gröndal 1 då behovet av omklädningsrum med mera kommer att fortsätta öka i samband med att föreningslivet växer. Inom fastigheten Telemarken 1 möjliggörs endast mindre komplementbyggnader i form av service- och förrådshus i anslutning till befintlig bebyggelse. Avsikten med bostadsbebyggelsen är att det ska vara hyresbostäder, i huvudsak ett rum och kök. Tillgänglighet och infrastruktur Gatunät Enligt de trafikutredningar som tagits fram i samband med planarbetet bedöms skolan och förskolan alstra ungefär 1000 trafikrörelser per vardag, de flesta (85 procent) motsvarar den trafik som hämtar eller lämnar elever, resterande (15 procent) motsvarar anställda. Parkering för skolans personal ska ske på parkeringsytan öster om Ängöleden. En zon för hämta-lämna -trafiken anläggs i den södra delen av skolans fastighet i direkt anslutning till Gröndalsvägen. Trafiken leds därmed inte in på fastigheten mer än nödvändigt. Kontorsbyggnaden i den sydöstra delen av fastigheten bedöms alstra cirka 150 trafikrörelser per vardag. Körbara vägar inom fastigheten kommer att separeras från skolgårdens vistelseytor. Målet är att hålla skolans område fritt från motortrafik i så stor utsträckning som möjligt. Endast servicebilar, färdtjänsttrafik, flyttbilar och trafik som behöver parkera på handikapp-parkeringar kommer att ha tillstånd att köra längre in på fastigheten än de utpekade ytorna i söder. Bostäderna i den västra delen på fastigheten Telemarken 1 motsvarar 138 smålägenheter (1 rum och kök) som kommer att alstra omkring 154 fordonsrörelser per vardag. Bilinnehav för boende i dessa lägenheter antas generellt vara lågt. Detta beror på att lägenheternas storlek och upplåtelseform statistiskt sett medför ett

79 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 19(48) lägre bilinnehav. En förutsättning är också att bilpool ordnas av fastighetsägaren. Befintliga parkeringsplatser i fastighetens norra del avsätts för boendeparkering. För att undvika trafik på skolgården anläggs en anslutning för boendetrafiken väster ifrån, från Rådmansgatan. Även viss trafik som ska till idrottsområdet på fastigheterna Gröndal 1 och 2 kommer att använda denna nya anslutningsväg. All besökstrafik kommer att hänvisas till parkeringen öster om Ängöleden, endast servicebilar, boende, flyttbilar, sopbilar och spelarbussar kommer att ha rätt att nyttja den nya anslutningsvägen. Vägen avses förses med bom eller liknande hinder som ska säkra att vägen inte används av icke behörig trafik. Enligt trafikutredningen beräknas den tillkommande trafiken på Rådmansgatan uppgår till cirka 150 rörelser per dygn till den befintliga trafikbelastningen på cirka 500 rörelser (ÅDT, årsdygnstrafik). En liten del trafik bedöms också gå via andra lokalgator i Brändtorpet/Getingen. Därtill kommer sopbilar och spelarbussar till och från idrottsområdet. I övrigt föreslås inga nya vägar inom planområdet utan trafiken kommer i huvudsak röra sig utanför fastigheterna på Ängöleden och Gröndalsvägen. Ingen av gatorna inom planområdet eller i direkt anslutning utgör led för farligtgods. Enligt översiktsplan för Kalmar kommun ska samhällsbyggnadskontoret utreda möjligheten till förbud för genomfart med tung lastbilstrafik på Gröndalsvägen. Det är kommunens avsikt att utreda frågan i samband med uppdrag om att se över klassificeringen av Kalmars vägnät. Parkering Det sammanlagda parkeringsbehovet för idrotts- och kontorsverksamhet samt för-, sär- och grundskola uppskattas vara 100 stycken utifrån möjligheten till samnyttjande. Den största delen av parkeringsbehovet för skola, kontor och idrottsanläggning kommer att lösas med en gemensam parkeringsanläggning öster om Ängöleden. Då parkeringsbehovet varierar vid olika tidpunkter på dygnet och i veckan bedöms ett samnyttjande vara möjligt. Gällande detaljplan (Detaljplan för Tallhagen 2:4 2:6, Talludden, 0880K-P91_19) ger möjlighet till en utbyggnad av parkeringen åt söder vilket motsvarar drygt 20 parkeringsplatser (nummer 1 på kartan nedanför). Aktuellt planförslag medger en utökning av befintlig parkeringsyta åt norr (nummer 1). Bostädernas parkeringsbehov hanteras i den nordvästra delen av fastigheten Telemarken 1, på befintlig parkeringsyta (nummer 2). Kontorsbyggnaden i östra delen av fastigheten Telemarken 1 kommer i huvudsak att parkera öster om Ängöleden. 10 parkeringsplatser för handikappsparkering planeras dock i anslutning till byggnaden (nummer 4)

80 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 20(48) Idrottsområdets parkeringsbehov löses liksom idag öster om Ängöleden (förutom handikappsparkering). Parkeringsbehovet för hämta-lämna -trafiken till förskola och skola avses lösas inom fastigheten i anslutning till infarten vid Gröndalsvägen Översiktsbild av planerade parkeringsytor (blå ytor). 1. Öster om Ängöleden, huvudparkering för samtliga fastigheter inom planområdet 2. Bostadsparkering. 3. Hämta- lämna -parkering 4. Handikappsparkering till kontoret. (GoogleMaps) Parkeringsreglering införs vid behov att styra trafik och parkering. Det pågår en dialog mellan samhällsbyggnadskontoret och invånare angående lämplig regleringsform vid gatorna i detaljplanens närområde. Gång- och cykelvägar Gång- och cykelstråken inom och till planområdet ska behållas. Cykelvägen längs med Gröndalsvägen får en annan dragning men fortsätter och kopplas ihop med cykelbanan längs Ängöleden. Gång- och cykeltunneln som löper under Ängöleden kommer att få en ökad betydelse och användning. Säkerhets- och trygghetshöjande åtgärder som belysning eller utformning och gestaltning planeras för att tunneln ska upplevas trygg, smitning över Ängöleden kan annars bli ett problem. Vid stråket för cykel som finns utpekat längs Rådmansgatan planeras en trygghetsskapande och trafiksäkerhetshöjande åtgärd. Förhoppningen är att korsningen Hantverksgatan och Rådmansgatan ska smalnas av. Cykelparkering ska lösas inom fastighet, nära entréer. Uppskattningsvis handlar det om cirka 600 platser på fastigheten Telemarken 1 för skola, kontor och bostäder.

81 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 21(48) Kollektivtrafik En del elever kommer att ta sig till skolan med kollektivtrafiken. Befintliga busshållplatser kommer att ligga kvar på samma platser, hållplatsen väster om Ängöleden kan förlängas för att fler bussar ska kunna stanna samtidigt. In- och utfarter Anslutningen till Telemarken 1 kommer fortsättningsvis att ske i huvudsak från Gröndalsvägen men en ny anslutningsväg anläggs också från Rådmansgatan väster om planområdet. Syftet är att marken inom fastigheten Telemarken 1 ska användas som skolgård, varför trafikmängden bör hållas nere i så stor utsträckning som möjligt. Trafiken delas därför upp via två infarter. I princip all besökstrafik kommer liksom idag att ledas till parkeringsplatsen öster om Ängöleden. Den trafik som behöver komma in på fastigheten Gröndal 1 och 2 i form av handikapptrafik, sopbilar, varutransporter och spelarbussar kör via den nya anslutningsvägen från Rådmansgatan. Likaså trafik som ska till boendeparkeringarna kör denna väg. Det kommer att bli aktuellt med regleringar så att inte behörig trafik ska använda vägen. Till exempel i form av en vägbom. Trafik till skola och kontor hänvisas också i första hand till parkeringen öster om Ängöleden. En hämta-lämna -parkering anläggs i anslutning till infarten från Gröndal så att trafiken inte leds in i området. Slingor inom fastigheten Telemarken 1 är alltså endast tillåten för färdtjänst och handikapptrafik, liksom service och flyttfordon. Fysiska åtgärder för att begränsa obehörig trafik kan vidtas vid behov. Trafikutredningar och trafik-pm Kommunen har inför granskning av detaljplanen tagit fram ett trafik-pm ( ) som sammanfattar trafikutredningarna och beskriver kommunens ståndpunkt i de trafikfrågor som rör detaljplanearbetet. En trafiköversyn ( ) rörande säkra skolvägar har tagits fram innan uppstart av planarbetet. Den fokuserade på att peka ut prioriterade skolvägar. 17 förbättringsåtgärder i trafiknätet pekades ut för att studera vidare på djupet ur ett säkerhetsperspektiv. I samband med upprättande av detaljplanen gjordes en trafikutredning ( ) som syftade till att utreda fastigheternas förändrade förutsättningars påverkan på trafiksituationen. Efter samråd kompletterades trafikutredningen ( ) genom utredning av ett scenario (kallat alternativ 2) som inte hänvisar till att lokalgatorna i Getingen/Brändtorpet används för att lösa tillgänglighet till fastigheterna Telemarken 1 och Gröndal 1 och 2 samt ett scenario (kallat alternativ 1) där trafiken går enligt samrådsförslaget. De trafikmässiga konsekvenser som respektive scenario för med sig har redogjorts för. Utredningen fördjupar sig också i vilka samhällsekonomiska vinster och förluster som skulle komma av att bygga en cirkulationsplats vid infarten till Telemarken 1 i syfte att öka kapaciteten vid infarten till fastigheten. Resultaten sammanfattas nedan. Både alternativ 1 och 2 förknippas med trafik som kommer att upplevas störande för människor som bor eller vistas intill. Trafikalstringen beräk-

82 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 22(48) nas bli låg men ökningen kan upplevas hög i relation till dagens låga biltrafikflöde och karaktären på lokalgatorna i Getingen/Brändtorpet. Lokalgatorna uppfyller gällande krav och riktlinjer för trafiksäkerhet. Infarten vid Gröndalsvägen föreslås få utformning enligt tidigare förslag med väjningsplikt. Utrymmet för anläggning av en cirkulationsplats är begränsat, Gröndalsvägen skulle behöva förskjutas söderut för att inrymma den typen av trafikplats vilket medför stora kostnader. Trafiktekniska vinster som förknippas med anläggning av cirkulationsplats vid infarten bedöms inte kunna motivera kostnaden. Med hänsyn till skolans och träningsskolans anspråk på en skolgårdsmiljö som i största möjliga utsträckning är fredad från motorfordonstrafik, har kommunen gjort en lämplighetsbedömning. Bedömningen är att det bästa sätt att hantera den ökande trafiken, är att trafik till bostäder tas omhand via ny kvartersgata som ansluter till Rådmansgatan. Trafik till skola och idrott hänvisas till parkeringsyta öster om Ängöleden, undantaget nyttotrafik till idrott som hänvisas till ny kvartersgata som ansluter till Rådmansgatan. Angöring med hämta/lämna-trafik till skola på Telemarken 1 sker från Gröndalsvägen. Nyttotrafik som har ärende till skola har möjlighet att trafikera fastigheten från Gröndalsvägen samt även via ny kvartersgata som ansluter till Rådmansgatan. Räddningsväg Räddningsväg till bebyggelse inom planområdet ska ske via befintliga asfalterade ytor. Tillgänglighet för räddningsfordon ska säkerställas inom kvartersmark i samband med bygglov. Ny service Planförslaget möjliggör offentlig service i form av skola. Ingen kommersiell service föreslås. Lek, idrott, rekreation och friluftsliv Skolgården Skolgården ska anpassas efter elevernas behov av lek och vistelse. Ytorna inom och i närheten av skolbyggnaderna ska utformas som umgängesytor med bland annat sittbänkar. En multiarena avses uppföras i den nordöstra delen av skolgården och i den nordvästra föreslås en yta för löpbana, längdhoppsgrop med mera. Dessa aktivitetsytor regleras dock inte i planen. Befintliga grön- och skogsområden inom fastigheten Telemarken 1 ska i möjligaste mån bevaras och användas för skolans verksamhet.

83 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 23(48) Idéskiss över skolans utemiljöer, framtagen av Outside landskapsarkitekter och ingenjörer AB.

84 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 24(48)

85 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 25(48) Idrott Inom idrottsområdet kommer föreningslivet utvecklas genom tillkomsten av: En ombyggnad av befintlig gräsplan till konstgräsplan. Kommunen avser att anlägga planen med ett miljövänligt granulat som underlag. En sjumanna- alternativt en elvamannafotbollsplan som placeras väster om befintliga fotbollsplaner. En sporthall för skolans verksamhet, som även kan användas kvällstid och helger av allmänheten. Utbyggnad av tennishallen. Nya tennisbanor norr om de befintliga. Den nya fotbollsplanen som anläggs väster om befintliga planer kommer att bli en träningsplan då det endast finns utrymme för en sjumanna-, alternativt en elvamannaplan. Det är viktigt att eventuella lampor eller strålkastare placeras så att de lyser bort från bostadsbebyggelsen i väster så att inte störande ljus skapas. Bilden visar ytbehovet av en elvamannaplan som placeras väster om befintliga fotbollsplaner. I detaljplanen möjliggörs för en ny sporthall. Dess läge intill befintlig tennishall riskerar att skapa en otrygg passage mellan de båda byggnaderna, då de hamnar relativt nära varandra och har höga fasader. Entrén till sporthallen ska placeras i sydöstra hörnet eller i den östra delen av byggnaden, för att på så vis få in liv och rörelse på platsen. För att i möjligaste mån motverka att en otrygg passage skapas mellan sporthallen och tennishallen, regleras i plankartan att sporthallens lågdel, som ska innehålla förråd och omklädningsrum, placeras mot tennishallen. Det innebär att fasaden åt öster blir lägre. Sporthallen hamnar nära det torg som planeras mellan skolverksamheten och sporthallen. Därför blir det extra viktigt med en god gestaltning och tydlig kontakt mellan inne och ute, vilket också regleras i plankartan. En visuell kontakt ska finnas mellan lågdelens östra fasad och passagen utomhus. En överblick över passagen mellan byggnaderna minskar känslan av otrygghet.

86 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 26(48) Illustration över läge och volym för ny sporthall. Visar också tillbyggnad av tennishall. Illustration över passage mellan tennishall (vänster) och sporthall (höger). I bakgrunden skolan. Offentliga rum Offentliga rum i planområdet utgörs av skolgård, naturmark och gatumark. Förändring av teknisk försörjning Vatten och avlopp Tillkommande bebyggelse ska anslutas till kommunens vatten- och avloppsnät. Värmesystem Möjlighet finns att ansluta tillkommande bebyggelse till fjärrvärmenätet.

87 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 27(48) El- och tele El- och tele kan anslutas till befintliga leverantörer till fastigheterna. Pumpstation Den nya sporthallen medför att en pumpstation för avloppsvatten behöver flyttas. Det nya läget blir strax söder om det befintliga. För att säkerställa att sikten inte blockeras i korsningen, ska utförande bli så lågt som möjligt. Liknande utförande som bild är aktuell. Foto Kalmar Vatten AB. Dagvatten Dagvattenhanteringen bör följa Kalmar kommuns mål och principer enligt Vatten och avlopp, Tematiskt tillägg till ÖP, Det innebär bland annat att dagvattnet i huvudsak bör hanteras öppet, omhändertas genom infiltration i marken och fördröjas och renas lokalt så att utflödet från området begränsas och föroreningar avskiljs. En dagvattenutredning har gjorts för att se över dagens situation och föreslå åtgärder på långsiktigt hållbara lösningar med inslag av fördröjning av dagvattnet. Utredningen visar att dagvattenhanteringen fungerar som den är idag och detaljplanen förändrar inte den totala avrinningen i stort. Översvämning till följd av stigande havsnivåer är inte ett problem för planområdet. Däremot kan området påverkas av tillfälliga översvämningar till följd av korta skyfall som förväntas komma oftare i framtiden. Kommunens dagvattennät bedöms klara en situation med tillfälligt höga vattenmängder. Utredningen poängterar att området har goda topografiska förutsättningar för att hantera och avleda dagvatten, samt att planområdet har ett väl utbyggt internt vatten- och avloppsledningssystem som är anslutet till det överordnade allmänna vatten- och avloppsnätet. Dagvattnet leds till ett utlopp i Kalmarsund vilket fungerar väl idag (se också ovan under rubrik Nuläge, Teknisk försörjning).

88 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 28(48) Dagvattenutredningen delar in planområdet i fyra delområden. Område 1 Område 1. Hämtad från dagvattenutredning gjord av WSP För att uppnå den maginserande volymen av 115 m 3 kan svackdiket utformas enligt följande: Längd 250 meter med en släntlutning om 1:3 Område 2 Bottenbredd 0,25 meter, bredd vid släntkring cirka 3,8 meter. 0,6 meter djup (volymen vatten är beräknat till 0,35 meter) Område 2. Hämtad från dagvattenutredning gjord av WSP För att uppnå den magasinerade volymen om 117 m 3 kan svackdiket utformas enligt följande: Längd 115 meter med en släntlutning på 1:4 Bottenbredd 0,35 meter, bredd vid släntkrön cirka 5 meter.

89 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 29(48) 0,6 meter djup (volymen vatten är beräknat till 0,4 meter) Område 3 Område 3. Hämtad från dagvattenutredning gjord av WSP Exempelvis kan ett dike dimensioneras med en magasinerande volym om 74 m 3 med ett utflöde på 8,8 l/s. Detta innebär en fördröjning av det tillkommande dagvattenflödet som motsvarar ett 20-årsregn. Längd 170 meter med en släntlutning 1:3 Bottenbredd 0,2 meter, bredd vid släntkrön cirka 3,8 meter. 0,6 meter djup (volymen vatten är beräknat till 0,35 meter) Område 4 Område 4. Hämtad från dagvattenutredning gjord av WSP Slutsats Utredningen föreslår att befintliga dagvattenlösningar kompletteras med svackdiken där dagvattnet fördröjs och renas innan det leds vidare in i systemet. Befintligt

90 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 30(48) dike längs cykelvägen i öst-västlig riktning fungerar redan idag för fördröjning. Genom att nivåreglera den anslutande kupolbrunnen kan det utvecklas till ett svackdike med större fördröjningskapacitet än idag. För att diket ska kunna utvecklas kan staketet runt bollplanen behöva flyttas. Ytterligare ett svackdike som ansluts till samma brunn föreslås på markytan mellan befintlig och tillkommande sporthall. Ett svackdike och en alternativ sträckning för detta föreslås även längs parkeringen öster om Ängöleden. Här finns också ett befintligt dike som kan utvecklas. Vid anslutning till det allmänna dagvattensystemet behöver oljeavskiljare mot föroreningar installeras. Ytan som avgränsas av Ängöleden, Gröndalsvägen och nuvarande kontorsbyggnad innehåller hela planområdets lågpunkter. Här innebär planens förändringar en mindre grad av hårdgjord yta än tidigare även med en tillkommande vändplan och parkeringsyta, och en möjlighet att öppna upp kring lågpunkterna och ordna dem för att fungera som översilnings-, och översvämningsytor. Fördröjningsvolymen kan regleras genom nivåreglerande brunnar. Genom att anlägga en rörledning i marken kan dagvattnet i lågpunkterna ledas vidare till befintligt dike vid Gröndalsvägen för ytterligare fördröjning reglerad av en brunn. Först när volymen i diket överstiger en reglerad nivå avleds dagvattnet vidare till den allmänna dagvattenanläggningen. Figurer som visar dikena. Exempel på svackdiken som det skulle kunna se ut inom planområdet. Hämtade från dagvattentutredning utförd av WSP Dagvattenutredningen beräknar dagvattenflödet inom planområdet med hänsyn till ytor för mark och byggnader och vilka avrinningskoefficienter olika beläggningar har, före och efter planens föreslagna förändringar. Skillnaden är obetydlig. Minimikravet inom tät bebyggelse är att kunna ta hand om och leda bort ett regn med 20 års återkomsttid och 10 minuters varaktighet. Beräknat flöde idag är 1214 liter/sekund och efter planens genomförande 1351 liter/sekund, alltså en skillnad på 137 liter/sekund. Åtgärderna för fördröjning och rening som beskrivs ovan kan utföras inom ramen för den markanvändning som planen reglerar och kommunens ambition är att åtgärderna ska genomföras. Flera av svackdikena som diskuteras är befintliga diken som kan utvecklas. Dessa är schematiskt redovisade i plankartan. Dagvattenhanteringen fungerar som den är idag och planen förändrar inte den totala avrinningen i stort. Planen anger också en plats för fördröjning av dagvatten inom allmän gatumark sydöst om korsningen Ängöleden/Gröndalsvägen. Den fördröjningsyta i sydöst som är utpekad i dagvattenutredning och även finns utmarkerad i

91 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 31(48) plankartan, är till för avrinning från Gröndalsvägen. I och med anläggning av ny cykelväg, försvinner delar av det svackdike som finns idag. Fördröjningsytan är därför viktig ur dagvattensynpunkt. Översvämning till följd av stigande havsnivåer är inte ett problem för aktuellt område. Däremot kan området påverkas av tillfälliga översvämningar till följd av korta skyfall som förväntas komma mer frekvent i framtiden. Kommunens dagvattennät bedöms klara en situation med tillfälligt höga vattenmängder. De åtgärder för lokal fördröjning och rening som beskrivs ovan aktualiseras dock av risken för allt större regnmängder. Avfallshantering Närmaste befintliga återvinningsstation finns vid Tolvmannagatan sydväst om planområdet och vid Rappgatan vid Ängöleden sydost om planområdet. KSRR är ansvarig för avfallshanteringen. Behov av åtgärd mot störning och risk Buller Naturvårdsverkets skrift "Riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafik" anger att på nya skolgårdar bör bullernivån på delar som är avsedda för lek, vila eller pedagogisk verksamhet inte överstiga 50 dba ekvivaltent respektive 70 dba max. På övriga delar bör ekvivalentnivån understiga 55 dba. En bullerutredning har tagits fram i samband med planarbetet, Skolgården vid Tallhagsskolan bullerutredning, , SWECO samt en kompletterande trafikbullerutredning Skolgården vid Tallhagsskolan bullerutredning, , SWECO. Bullerutredningarna visar att det krävs åtgärder i form av bullerskydd utmed Ängöleden respektive Gröndalsvägen för att riktvärdena ska klaras. Bullerskyddet regleras i plankartan genom bestämmelserna bullerskydd på allmän platsmark och m 1 på kvartersmark: att ett 3 meter högt bullerskydd ska finnas. Detaljplanen pekar inte ut den exakta placeringen av bullerplanket utan ett område inom vilket skyddet kan placeras. Anpassning av bullerskärmens längd och höjd får ske i förhållande till terräng och utfart med mera med hänsyn till till exempel sikttrianglar. Bullerskyddet kan integreras i komplementbyggnad. Bullerskärmarna ska utföras i transparent material för att inte stänga in planområdet. Det ökar både trivseln och tryggheten.

92 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 32(48) Bilden visar placering av 3 meter höga bullerplank som säkrar en bra utomhusmiljö avseende buller. I kompletterande trafikbullerutredning förklaras detta och andra åtgärdsalternativ mer ingående. Bilden är hämtad ur utredning framtagen av Sweco. Buller och ljus från fotbollsplanen Den nya fotbollsplanen kommer att vara en träningsplan av naturgräs. Den kommer främst att nyttjas april-oktober, under vardagar på kvällstid och på helgerna under dagtid. Viss skolidrott kommer att använda planen från augustioktober och april-juni. Under november-mars kommer planen inte att nyttjas. Fotbollverksamheten hamnar närmare boende på Getingen än innan i och med förslaget om en ytterligare plan. Fotbollsträningar genererar visst ljud som kan uppfattas som störande, men det förekommer oregelbundet och är beroende av en mängd faktorer, och är därför svårt att beräkna. En bullerutredning som togs fram för Fjölebro idrottsplats, lyfter fram att ljudet från en träning beror på antal spelare, aktivitet, vindriktning men även spelarnas längd och personlighet. Även fortsättningsvis kommer de flesta matcherna att spelas på den befintliga a-plan, som är den fotbollsplan som ligger längst i öster inom planområdet. Det är dessa matcher som bedöms medföra högst ljudnivåer. Eftersom detta inte innebär någon förändring från tidigare, utförs ingen bullerutredning. Belysning av planen kommer att ske dels från befintliga stolpar på B-planen, och riktas ner på planen, och längs långsidan närmast bostäderna. Där ska belysningen riktas bort från bostäderna. Strålkastarljus ska riktas åt öster, och bort från bostadsfastigheter på Getingen, eller så ska belysningsstolparna vara utformade så att ljuset inte bländar husen. Det finns även en skyddande remsa av natur som dämpar ljud och ljus från fotbollsplanen. Övrigt I planområdets västra del löper en nergrävd kraftledning från norr till söder. En utredning som visar på kraftledningens inverkan på hälsa och säkerhet samt lämpligheten i att idrottsområdet löper över ledningsgatan har gjorts i planarbetet. Utredningen visar att magnetfälten som alstras från kabelstråken inte utgör

93 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 33(48) någon hälsorisk för de som vistas på fotbollsplanen. Även i en värsta fall - analys kommer exponeringen att ligga långt under värden för de magnetfältsnivåer som anses normala vid bostäder. Beskrivning av planbestämmelser Bild av detaljplanekartan. Allmän platsmark GATA 1 Huvudgata för trafik mellan områden som är en del av det övergripande trafiknätet. Huvudgatan är avsedd för alla trafikslag och har en högre framkomlighet för biltrafiken än lokalgatorna. GATA 2 Gata för lokaltrafik. GÅNG Väg för fotgängare. CYKEL 1 Väg för cyklister och fotgängare. NATUR Naturområde där befintlig karaktär ska bibehållas. Kvartersmark SK I huvudsak planeras skolverksamhet för för-, sär- och grundskola, även kontor möjliggörs.

94 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 34(48) R Idrottsverksamhet med tillhörande byggnader och funktioner. BS Inom området planeras i huvudsak bostäder, men även skolverksamhet möjliggörs. En liten del av denna yta utgör grönremsa mellan tillfartsväg och cykelväg samt parkeringsyta för boende. Kombinationen av ändamål innebär att området är avsett både för alternativen enskilt ändamål (B) och annat än enskilt ändamål (S). När sådana kombinationer görs, kan det uppstå oklara konsekvenser när det gäller kommunens rättighet och skyldighet att i vissa fall lösa in kvartersmark för allmänt ändamål. Området ägs av kommunens fastighetsbolag, och enligt uppgift finns det inte några planer på avyttring. Frågan om inlösen bedöms därför inte bli aktuell. Dessa båda ändamål bedöms därför kunna anges i planen, utan att det får några särskilda konsekvenser för kommunen eller fastighetsägaren. S Skolverksamhet BRS Ytan utgör en tillfartsväg för boende och trafik som behöver komma till idrottsområdet. Allmän trafik avses inte ha tillgång till vägen. (Läs vidare under Tillgänglighet och infrastruktur). E 1 - Pumpstation. Avser pumpstation för avloppsvatten. P Parkering. Besöksparkering för flera fastigheter inom planområdet. Egenskapsbestämmelser uppdateras! tunnel En gång- och cykeltunnel löper under Ängöleden. Kopplingen kommer att få en ökad användning då de huvudsakliga parkeringarna anläggs öster om Ängöleden. fördröjning Avser hantering av dagvatten. Syftet är att en rening av dagvattnet ska ske innan det rinner vidare ut i Kalmarsund. Bullerskydd Bullerskydd i form av plank. Ska uppföras huvudsakligen med transparant material för att säkerställa en god sikt och öka tryggheten. e 1 Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra uthusbyggnader som behövs för skolans verksamhet. e 2 och e 3 Syftet med bestämmelsen är att endast tillåta en mindre utbyggnadsmöjlighet utöver de byggnader som står där idag. Prickmark Bestämmelsen syftar till att möjliggöra syftet med detaljplanen. För att säkerställa idrottsverksamhet, parkering, samt områden med naturkaraktär får marken inte förses med byggnad. Korsmark Inom skolans väster om bostäderna får endast komplementbyggnad uppföras. Komplementbyggnader är nödvändiga för skolans verksamhet. f 1 Bestämmelsen syftar till att reglera att entrén till sporthallen vänds mot öster eller sydöst, för att säkerställa ett visst inslag av liv och rörelse i passagen. Detta för att öka den upplevda tryggheten. f 2 Bestämmelsen syftar till att ge variation i fasaden på sporthallen. Detta för att ge ett mer intressant visuellt intryck som också minskar känslan av mur eller baksida, men också för att minska känslan av otrygghet och osäkerhet. Läs mer under kapitlet Ny service på sidan 26. n 1 Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra infiltration av dagvatten.

95 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 35(48) n 2 Gäller endast trafik som måste komma intill byggnaderna inom fastigheterna. Avsikten är att allmän trafik inte ska tillåtas, åtgärder i form av vägbom kan bli aktuellt för att säkerställa detta. n 3 Den befintliga karaktären av natur ska bevaras, vilket innebär att befintliga träd bör finnas kvar och marken skötas på liknande sätt som den görs idag. n 4 Parkering får anordnas. Avser i huvudsak handikapparkering eftersom besöks-, och personalparkering sker på ytan öster om Ängöleden. n 5 Bestämmelsen syftar till att möjliggöra dagvattenhantering på parkeringen i nordöst. m 1 Skydd i form av bullerplank ska anordnas för att uppfylla riktvärden för buller på skolgården. Skyddet kan integreras i en komplementbyggnad på den sydvästra m 1 -ytan. Den principiella höjden av tre meter får frångås i anslutning till utfarter och liknande för att inte blockera sikten. a 1 Syftet med bestämmelsen är att skydda värdefulla träd inom angivna områden. u Bestämmelsen markerar var underjordiska ledningar finns. Vid en flytt av dessa slutar bestämmelsen att gälla. g 1 Gäller på parkeringsytan öster om Ängöleden där parkering för samtliga fastigheter inom planområdet ska ske i huvudsak. g 2 Gäller tillfartsvägen inom kvartersmark där trafik till och från angränsande fastigheter också ska köra. Illustrationslinje Syftet är att visa att vägen kan dras för att undvika fällning av träd i största mån. Genomförande och konsekvenser Organisatoriska frågor Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Fastighetsägarna har under planens genomförandetid en garanterad byggrätt i enlighet med planen. Om planen ersätts med en ny, ändras eller upphävs under genomförandetiden kan fastighetsägarna ha rätt till ersättning av kommunen. Etapputbyggnad Parkeringen öster om Ängöleden ska vara klar under våren 2019 då arbetet påbörjas med ombyggnation av befintliga lokaler och utemiljöer inom Telemarken 1. Innan skolverksamheten startas höstterminen 2020 ska all utbyggnad gällande gator och bullerskärmar inom planområdet, både inom och utanför kvartersmark, vara klara. Även sporthallen som behövs för skolverksamheten ska vara klar. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Det innebär att kommunen ansvarar för underhåll och skötsel av dessa områden.

96 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 36(48) Exploateringsavtal Exploateringsavtal måste finnas innan planens antagande. Avtalet ska reglera markfrågor, iordningsställande av allmän platsmark, ledningsflytt, kostnadsfördelning och eventuell tidsplan för åtgärder nödvändiga för planens genomförande. Exploateringsavtal mellan HB Telemarken i Kalmar och Kalmar kommun ska vara klart innan detaljplanen går upp för antagande i samhällsbyggnadsnämnden. Övriga avtal eller överenskommelser Inom planområdet finns det ett arrendeavtal mellan Kalmar kommun och Kalmar tennisklubb gällande fastigheten Gröndal 2. Detta avtal ska ses över i genomförandet av detaljplanen. Fastighetsrättsliga frågor Allmänt De fastighetsrättsliga konsekvenserna beskrivs per fastighet och rättighet. Förändringarna framgår av tabell och karta nedan. Arealuppgifter för respektive område kan avläsas i särskild tabell. Fastighetsregleringarna genomförs i första hand med överenskommelse om fastighetsreglering mellan fastighetsägarna som grund. Detsamma gäller inrättande av gemensamhetsanläggningar. Ansökan om lantmäteriförrättning görs hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Fastighetsbildning Allmänt De fastighetsrättsliga konsekvenserna beskrivs per fastighet och ledningshavare. Förändringarna framgår av tabell och karta nedan. Fastighetsregleringarna genomförs i första hand med överenskommelse om fastighetsreglering mellan fastighetsägarna som grund. Detsamma gäller inrättande av gemensamhetsanläggningar och bildande av ledningsrätter. Ansökan om lantmäteriförrättning görs hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Mark för allmän plats enligt detaljplanen har kommunen både rättighet och skyldighet att lösa in, eftersom kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet. Detta genomförs enklast genom att marken överförs genom fastighetsreglering i en lantmäteriförrättning. I första hand tas besluten om fastighetsreglering med stöd av överenskommelser mellan kommunen och berörda markägare. I överenskommelserna regleras även vilken ersättning som kommunen ska betala till fastighetsägarna, när det är aktuellt. Finns det ingen överenskommelse, beslutar lantmäterimyndigheten om marköverföring och ersättningar enligt lagregler och praxis. (Alternativet till lantmäteriförrättning är att inlösen enligt plan- och bygglagen beslutas efter en process i domstol.)

97 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 37(48) Fastighetsbildning I tabellen nedan framgår tillsammans med en karta vilka fastighetsrättsliga åtgärder detaljplanen medför för de berörda fastigheterna och ledningshavarna. Ungefärliga arealer för de beskrivna ytorna framgår av en särskild tabell. Fastighet Fastighetsrättsliga konsekvenser Berga 10:2 Från Berga 10:2 ska område 21 överföras till Gröndal 1. Gröndal 1 Från Berga 10:2 ska område 21 överföras till Gröndal 1. Från Tallhagen 2:4 ska område 33 överföras till Gröndal 1. Från Gröndal 1 kan område 35 överföras till en ny fastighet (tillsammans med område 26 och 34), eller kan området upplåtas med ledningsrätt (för pumpstation VA). Gröndal 1 behåller område 23. Nya gemensamhetsanläggningar, se nedan under Gemensamhetsanläggningar. Befintligt servitut för väg på Telemarken 1(0880K- 11/40.1) till förmån för Gröndal 1-2 kan upphävas när ny gemensamhetsanläggning bildas för tillfart enligt detaljplanen. Befintlig ledningsrätt 0880K-11/40.2, vatten och avlopp, behöver ändras, eftersom läget för pumpstationen ändras. Ledningsrätten behöver dessutom utökas västerut inom u- område på område (alternativt bildas ny ledningsrätt). Ny ledningsrätt behöver bildas för högspänningsledning inom u-område på mark som överförs till Gröndal 1 och Telemarken 1. Nya ledningsrätter behövs för starkströmsledningar (befintliga och de som ska flyttas) inom u-områden på flera ställen inom Gröndal 1 och 2 och Telemarken 1. Nya ledningsrätter behövs för teleledningar (befintliga och de som ska flyttas) inom u-områden på flera ställen inom Gröndal 1 och 2 och Telemarken 1. Gröndal 2 Från Tallhagen 2:4 ska område 22 och 25 överföras till Gröndal 2. Gröndal 2 behåller område 24. Nya gemensamhetsanläggningar, se nedan under Gemensamhetsanläggningar. Befintligt servitut för väg på Telemarken 1(0880K- 11/40.1) till förmån för Gröndal 1-2 kan upphävas när ny gemensamhetsanläggning bildas för tillfart enligt detaljplanen. Befintlig ledningsrätt 0880K-11/40.2, vatten och avlopp, behöver ändras, eftersom läget för pumpstationen ändras. Befintlig ledningsrätt 0880K-11/40.3, starkström behöver

98 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 38(48) inte ändras. Befintlig ledningsrätt 0880K-11/40.4, svagström behöver inte ändras. Befintlig ledningsrätt 0880K-11/40.5, tele, behöver inte ändras. Nya ledningsrätter behövs för starkströmsledningar (befintliga och de som ska flyttas) inom u-områden på flera ställen inom Gröndal 1 och 2 och Telemarken 1. Nya ledningsrätter behövs för teleledningar (befintliga och de som ska flyttas) inom u-områden på flera ställen inom Gröndal 1 och 2 och Telemarken 1. Tallhagen 2:4 Från Tallhagen 2:4 ska område 33 överföras till Gröndal 1. Från Tallhagen 2:4 ska område 17, 18, 27 och 32 överföras till Telemarken 1. Från Tallhagen 2:4 ska område 22 och 25 överföras till Gröndal 2. Från Tallhagen 2:4 kan område 34 överföras till en ny fastighet (tillsammans med område 26 och 35), eller kan området upplåtas med ledningsrätt (för pumpstation VA). Från Telemarken 1 ska område 13 överföras till Tallhagen 2:4. Tallhagen 2:4 behåller områdena 1-2, 4-12, och 37. Område 30 och 31 kan avstyckas till en särskild parkeringsfastighet. Dessa områden ska även upplåtas för gemensamhetsanläggning för parkering för Gröndal 1-2 och Telemarken 1. Inskrivet avtalsservitut för väg på Telemarken 1 (08-IM1-76/7025.2) till förmån för Tallhagen 2:4 kan upphävas när ny gemensamhetsanläggning bildas för tillfart enligt detaljplanen. Telemarken 1 Från Telemarken 1 ska område 13 överföras till Tallhagen 2:4. Från Tallhagen 2:4 ska område 17, 18, 27 och 32 överföras till Telemarken 1. Telemarken 1 behåller område och 36. Område kan ligga kvar på Telemarken 1 eller avstyckas till särskild fastighet/samfällighet tillsammans med område Dessa områden ska även upplåtas för gemensamhetsanläggning för väg för Telemarken 1 och

99 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 39(48) Gröndal 1-2. Telemarken 1 kan delas in i flera fastigheter, beroende på vilka av de angivna ändamålen områdena kommer att användas för. Nya gemensamhetsanläggningar, se nedan under Gemensamhetsanläggningar. Befintligt servitut för väg på Telemarken 1(0880K- 11/40.1) till förmån för Gröndal 1-2 kan upphävas när ny gemensamhetsanläggning bildas för tillfart enligt detaljplanen. Detsamma gäller inskrivet avtalsservitut för väg på Telemarken 1 (08-IM1-76/7025.2) till förmån för Tallhagen 2:4 för motsvarande väganslutning. Ny ledningsrätt behöver bildas för högspänningsledning inom u-område på mark som överförs till Gröndal 1 och Telemarken 1. Nya ledningsrätter behövs för starkströmsledningar (befintliga och de som ska flyttas) inom u-områden på flera ställen inom Gröndal 1 och 2 och Telemarken 1. Nya ledningsrätter behövs för teleledningar (befintliga och de som ska flyttas) inom u-områden på flera ställen inom Gröndal 1 och 2 och Telemarken 1. Ny ledningsrätt behövs för befintliga fjärrvärmeledningar inom u-områden på Telemarken 1 (i södra delen av fastigheten). Ledningshavare Kalmar Energi Elnät AB Befintlig ledningsrätt: Befintlig ledningsrätt 0880K-11/40.3, starkström på Gröndal 2 behöver inte ändras. Befintlig ledningsrätt 0880K-11/40.4, svagström på Gröndal 2 behöver inte ändras. Ny ledningsrätt: Ny ledningsrätt behöver bildas för högspänningsledning inom u-område på mark som överförs till Gröndal 1 och Telemarken 1. Nya ledningsrätter behövs för starkströmsledningar (befintliga och de som ska flyttas) inom u-områden på flera ställen inom Gröndal 1 och 2 och Telemarken 1.

100 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 40(48) Kalmar Energi Värme AB Kalmar kommun Telia Skanova Access AB Ny ledningsrätt: Ny ledningsrätt behövs för befintliga fjärrvärmeledningar inom u-områden på Telemarken 1 (i södra delen av fastigheten). Befintlig ledningsrätt: Befintlig ledningsrätt 0880K-11/40.2, vatten och avlopp, behöver ändras, eftersom läget för pumpstationen ändras. Ledningsrätten behöver dessutom utökas västerut inom u- område på område (alternativt bildas ny ledningsrätt). Ändringarna berör Gröndal 1 och 2. Befintlig ledningsrätt: Befintlig ledningsrätt 0880K-11/40.5, tele på Gröndal 2, behöver inte ändras. Ny ledningsrätt: Nya ledningsrätter behövs för teleledningar (befintliga och de som ska flyttas) inom u-områden på flera ställen inom Gröndal 1 och 2 och Telemarken 1. Gemensamhetsanläggningar För parkeringsanläggning öster om Ängöleden (område 30-31) kan en gemensamhetsanläggning bildas för parkerings för Gröndal 1-2 och Telemarken 1. För ny väg från Rådmansgatan ska en gemensamhetsanläggning bildas för tillfart till Gröndal 1-2 och Telemarken 1. För Gröndal 1-2 kan dessutom en gemensamhetsanläggning för väg bildas för område betecknat med g2 på plankartan på Gröndal 1-2. För fördröjningsmagasin för dagvatten kan en gemensamhetsanläggning bildas för Gröndal 1-2 inom områden betecknade med n5 på plankartan. Fastighetsindelningsbestämmelser Kommunen bedömer inte att några fastighetsindelningsbestämmelser behövs för att detaljplanen ska kunna genomföras. Om behov uppstår, kan sådana bestämmelser införas senare genom ändring av detaljplan även under genomförandetiden. Inlösen Kommunen har enligt plan- och bygglagen inlösenskyldighet till mark som är avsedd för annat enskilt bebyggande (t.ex. skola). Kommunen har även inlösenrättighet till mark som är avsedd för annat än enskilt bebyggande (t.ex. skola), ifall markens användning för det avsedda ändamålet inte kan anses säkerställt ändå.

101 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 41(48) Karta som tillsammans med tabellen ovan visar detaljplanens fastighetsrättsliga konsekvenser

102 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 42(48) Områdenas arealer ungefärligt angivna efter grafisk tolkning Tekniska frågor Tekniska utredningar En bullerutredning har tagits fram i samband med planarbetet Skolgården vid Tallhagsskolan bullerutredning, SWECO, som syftar till att utreda bullersituationen vid skolan samt föreslå åtgärder för att uppnå rekommenderade värden. En trafikutredning, Trafikutredning DP Gröndals IP och Tallhagsskolan, Ramböll, har också tagits fram för att utreda trafiksituationen och parkeringsbehovet. Tekniska anläggningar En dagvattenanläggning föreslås inom fastigheten Gröndal 1 samt söder om Gröndalsvägen. Bullerskärmar ska uppföras på tre platser i planområdet. Fastighetsägaren ansvarar för uppförandet av bullerskydd inom kvartersmark. Kommunen ansvarar för uppförandet av bullerskydd inom allmän platsmark.

103 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 43(48) Ekonomiska frågor Ekonomiska konsekvenser för planens genomförande regleras genom avtal. Kostnader Kostnaderna för kommunen i detaljplanen regleras antingen via avtal eller via investeringsbudgeten. Kostnader som kommer belasta investeringsbudgeten är utbyggnaden av bullerskärm, sporthall samt flytt av pumpstation, vägar samt gångoch cykelvägar som finns inom planområdet och som ligger på allmän platsmark. För i planförslaget redovisade allmänna platser uppstår drifts- och skötselkostnader framöver. Intäkter Kommunen får intäkter för markförsäljning av mark för skoländamål inom Tallhagen 2:4. Intäkter för exploatören Exploatören får hyresintäkter för framtida uthyrning av Telemarken 1 för skoländamål. Konsekvenser av planens genomförande Miljökonsekvensbeskrivning Enligt PBL 5:18 ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen ska möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning behövs därför inte. Motiveringen till bedömningen är att förändringarna som planförslaget medger innebär så pass små förändringar i jämförelse med dagens situation så att en miljökonsekvensbeskrivning inte är nödvändig. De konsekvenser som planen medför behandlas i denna planbeskrivning nedan. Ekologiska konsekvenser Planförslaget innebär att det blir färre trafikrörelser och parkeringsplatser inom fastigheterna vilket har en positiv inverkan på luft- och markmiljön inom planområdet. Utökningen av idrottsverksamheten åt norr, parkeringen i öster samt utbyggnaden av skolgården innebär en försämring jämfört med idag då värdefull naturmark som pekats ut som kärnmiljö med mycket höga naturvärden tas i anspråk. Planförslaget innebär att cirka m 2 befintlig skog ersätts med fotbollsplan och

104 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 44(48) tennisbanor. Skogen som är en av kommunens äldsta tallskogar är värdefull ur flera aspekter, såsom biologisk mångfald, friluftsliv och som barriär mellan bostadsområde och en hårt trafikerad väg. Läs vidare under kapitlet Grönstrukturplanen nedan. Kompensationsåtgärder kommer att vidtas för intrånget i skogen. Kommunen undersöker flera olika alternativ för att investera i rekreations och naturåtgärder i området. Arbetet med detta sker parallellt med planarbetet. Åtgärder skulle till exempel kunna vara att förbättra de redan existerande mötesplatserna i dialog med de som använder dem, förbättra belysningen längs gång- och cykelvägen, och att skapa rörelsestråk i skogen med plats för lek, pedagogiska insatser och främjande av biologisk mångfald i form av till exempel insektshotell. Skogsområdet väster och söder om fastigheten Telemarken 1 kommer att användas som skolgård vilket innebär en hårdare belastning och slitage. Planen föreslår dock att skogen ska vara kvar och ställer krav på marklov för fällning av större träd genom planbestämmelse, vilket innebär att lov måste sökas för fällning av större träd. Sociala konsekvenser Planförslaget medger en markanvändning som kommer medföra att fler barn och ungdomar kommer att vistas inom området. Skolans verksamhet medför fler barn under dagtid och utvecklingen av fritidsverksamheten innebär en ökad möjlighet till idrottsverksamheter kvällstid och helger. En inskränkning i Tallhagsskogen kan medföra en viss försämring för de som idag använder skogen för rekreation och friluftsliv. Intrånget är dock marginellt sett till markområde, men upplevelsen av skogen, särskilt sett från Rådmansgatan, kan upplevas som en försämring. Dock innebär en utökning av idrottsområdet en förbättring för fritidsverksamheten. Skolmiljön kan också användas av närboende för lek, utevistelse och social samvaro, vilket är en förbättring från dagens parkeringsytor. Att fler personer vistas i området innebär också att den upplevda tryggheten och säkerheten ökar. Ekonomiska konsekvenser De kostnader som belastar fastighetsägaren regleras enligt avtal såsom förrättningskostnader, byggnation av bullerskärmar, utbyggnad av väg och parkering med mera. Kostnaderna för detaljplanen regleras i plankostnadsavtal. Planavgift Planavgift ska inte utgå vid bygglovprövning eller anmälan enligt PBL, eftersom plankostnaden regleras i ett särskilt avtal. Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut Riksintressen Planområdet omfattas inte av några riksintressen.

105 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 45(48) Miljökvalitetsnormer Regeringen har fastställt riktlinjer för utomhusluft, omgivningsbuller (ej aktuellt i Kalmar) och vatten, dessa normer är huvudsakligen baserade på krav i EUdirektiv och syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. Vatten För att uppnå EU:s mål om god vattenstatus har Sverige infört miljökvalitetsnormer för vatten (Vattenförvaltningsförordningen 2004:660). Målsättningen är att alla vattenförekomster skulle ha uppnått god status senast 2027 (exklusive överallt överskridande ämnen; kvicksilver och PBDE). Vattenmyndigheterna beslutade i december 2009 om de normer (=kvalitetskrav) som ska gälla för yt- och grundvatten. Planområdet berör vattenförekomsten S N Kalmarsunds kustvatten (SE ). Grundvattnet på platsen tillhör Kalmarkustens sandstensformation (SE ). Genomförandet av detaljplanen bedöms inte motverka ett uppfyllande av miljökvalitetsnormerna under förutsättning att omhändertagande av dagvatten sker enligt kommunens mål och principer, enligt föreslagna åtgärder i dagvattenutredning, daterad , samt enligt planbestämmelser i aktuellt planförslag. Se vidare under Kommunala program, och under Dagvatten. S N Kalmarsunds kustvatten Vattenförekomsten har 2009 klassats som kustvatten med måttlig ekologisk status, främst på grund av övergödning och god kemisk statu (exklusive överallt överskridande ämnen; kvicksilver och PBDE). Vattenförekomsten ska senast 2027 ha uppnått en god ekologisk status. Kalmarkustens sandstensformation Vattenförekomsten har klassats som grundvatten med god kvalitativ och kvantitativ status samt god kemisk status. Översiktsplaner Översiktsplan Kalmar kommun Enligt översiktsplan för Kalmar kommun, antagen , ingår planområdet i delområdet Innerstaden -Stadskärna. Följande står att läsa om aktuellt planområde: Svinö, Svensknabben och området kring Kalmar Nyckel bildar ett sammanhängande rekreations- och naturområde med kopplingar till Berga strandpark och Tallhagen. Inom området finns också kulturinslag. Området bör utvecklas till ett portalområde för Kalmarsundsregionen, bron bör vara symbolen. Planera för fler mindre bostäder. Planera tät och blandad bebyggelse och innehåll (bostäder, arbetsplatser, service samt kulturoch fritidsaktiviteter) i stadskärnan, stadsdelscentrum, längs Diagonalen (Norra vägen) och i Gamla industriområdet (K2) för att hushålla med marken och stärka underlaget för kollektivtrafik.

106 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 46(48) Utveckla och stärk befintliga stadsdelscentrum med tätare bebyggelse, mötesplatser, arbetsplatser och service. Hitta kombinationsmöjligheter mellan handel och annat utbud i syfte att erbjuda bredare möjligheter till aktiviteter och upplevelser. Ett rekreationsstråk är utpekat i nord-sydgående riktning som knyter ihop södra och norra delarna av Kalmar. Cykelvägen väster om Ängöleden och cykelvägen som löper i väst-östlig riktning genom planområdet är utpekade som huvudcykelnät. Även cykelvägen i nord-sydlig riktning längs Rådmansgatan är utpekad som huvudnät (i blandtafik). Bedömningen är att detaljplanens förslag i huvudsak ligger i linje med översiktsplanen. Den inskränkning som görs i Tallhagsskogen bedöms inte påverka det syfte som översiktsplanen redogör för, där skogen som entré till Kalmarsundsregionen har sitt största värde i området runt Ölandsleden. Tematiskt tillägg till översiktsplanen Kalmar kommun har tagit fram dokumentet Vatten och avlopp, Tematiskt tillägg till översiktsplanen, Kalmar kommun, Antagen av kommunfullmäktige 25 januari I dokumentet anges följande mål för en hållbar dagvattenhantering: dagvattnet ska ses som en resurs i planering och stadsbyggande. dagvattnet ska hanteras säkert för byggnader, övriga anläggningar samt värdefull natur- och kulturmiljö samt för biologisk mångfald. dagvattnet ska tas om hand för ett på platsen lämpligt sätt från estetisk, biologisk och säkerhetssynpunkt. föroreningar i dagvattnet ska förebyggas och begränsas vid källan. Reningsåtgärder ska sättas in så nära föroreningskällan som möjligt. dagvattnets belastning på ledningssystem och recipienter ska minimeras, både vad gäller föroreningar och flöden. Bedömningen är att planförslaget uppfyller kriterierna i det tematiska tillägget till översiktsplanen då en dagvattendamm anläggs och den lokala infiltrationen förbättras. Kommunala program och beslut i övrigt Grönstrukturplan Grönstrukturplan Kalmar stad 2009, antagen av kommunfullmäktige 29 november Tallhagsskogen är utpekad som värdefull i kommunens grönstrukturplan. Följande står att läsa om utpekade områden där Tallhagsskogen ingår som ett av flera områden; Syftet med mycket värdefulla områden är att de ska vidmakthållas och utvecklas för biologisk mångfald och rekreation. Områdena bör inte tas i anspråk för exploatering eller annan verksamhet som kan påverka eller försvåra deras utveckling. Om de eventuellt ska tas i anspråk ska det leda till en ökad kvalitet på kvarvarande ytor innebärande större biologisk mångfald, ökad tillgänglighet eller nya ersättningsområden med motsvarande kvaliteter. De värdekärnor och kärnområden som är artrikast och av störst betydelse för den biologiska mångfalden i staden och dess omland har klassats som mycket värdefulla områden.

107 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 47(48) Syftet med värdefulla områden är att förstärka och öka områdenas biologiska och rekreativa förutsättningar. För att uppnå detta ska: Områden med höga naturvärden ska uppmärksammas vid all fysisk planering eller andra åtgärder som kan påverka områdena. Förekomst av rödlistade arter eller andra naturvärden innebär att hela eller lämpliga delar undantas från exploatering. Saknas rödlistade arter ska de artrika biotoper som exploateras alltid kompenseras genom avsättning/anläggning av eller kompensation med likvärdiga alternativ inom området eller i dess närhet. Sker exploatering i värdefulla områden utan artrika biotoper berörs ska intrånget kompenseras med kvalitetshöjning av biologiska och rekreativa förhållanden inom värdefulla området. Kravet på kompensation bygger på principen att förorenaren betalar. Den som förstör naturvärden, till exempel vid exploatering måste ersätta eller kompensera de förlorade värdena. Utdrag ur Grönstrukturplanen för Kalmar. De gröna fälten visar områden av betydelse för biologisk mångfald. Det ungefärliga läget för planområdet är markerat med röd linje. Utdrag ur Grönstrukturplanen för Kalmar. De gröna fälten visar områden med höga naturvärden. Det ungefärliga läget för planområdet är markerat med röd linje.

108 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 48(48) Utdrag ur Grönstrukturplanen för Kalmar. Kartan visar särskilt höga rekreationsområden samt förslag till nya. Det ungefärliga läget för planområdet är markerat med röd linje. Utdrag ur Grönstrukturplanen för Kalmar. Kartan visar utveckling av särskilt värdefulla naturområden. Det ungefärliga läget för planområdet är markerat med röd linje. Tallskogen är alltså utpekad ur flera viktiga aspekter, och kompensationsinsatser ska värderas därefter. Kommunens budgetmål I kommunens verksamhetsplan (Verksamhetsplan med budget 2016 och ekonomisk planering för ) anges att Kalmar ska vara en attraktiv kommun som erbjuder bra bostäder i hela Kalmar. Nybyggnadsmålet är att Kalmar ska planera för minst 833 bostäder årligen, varav 140 villatomter. Bostäder tillkommer inom planområdet.