Verksamhetsberättelse 2010

Transkript

1 SDN BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR SID 1 (85) Handläggare: Per Edorson Till Bromma stadsdelsnämnd SDN Verksamhetsberättelse 2010 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande: 1. Nämnden godkänner verksamhetsberättelsen för 2010 inklusive bilagor och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Nämnden begär att ackumulerat netto 35,4 mnkr avseende resultatenheterna överförs till Nämnden begär ombudgetering av 0,2 mnkr avseende parkinvesteringar. 4. Omedelbar justering. Bitte Davidsson stadsdelsdirektör Per Edorson administrativ chef Pia Bäck verksamhetsområdeschef Äldreomsorg Annica Lagerqvist verksamhetsområdeschef Förskola samt Teknik Lotta Wigen verksamhetsområdeschef Individ, familj och fritid samt Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Sammanfattning Förvaltningen bedömer att Bromma stadsdelsnämnd i hög grad bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål. Verksamheten kännetecknas, med några undantag, av god följsamhet till målen och de aktiviteter som ska ha genomförts under året. Det ekonomiska utfallet är positivt. I budget för 2010 tilldelades efter årets justeringar 1 191,6 mnkr. Förvaltningen har genomfört sitt driftuppdrag till en nettokostnad av 1 191,3 mnkr efter resultatdispositioner. Det samlade ekonomiska resultatet för nämndens verksamheter är ett överskott mot budget på 0,3 mnkr (+0,025 %). Resultatenheterna för över 35,4 mnkr till 2011.

2 SID 2 (85) Bakgrund Nämnden ska årligen lämna en verksamhetsberättelse hur nämnden har fullgjort sitt uppdrag utifrån fastställd verksamhetsplan Denna grundar sig i sin tur på kommunfullmäktiges budget Nämndens verksamhetsberättelse ska fokusera på uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål och verksamhetsmål samt hur nämnderna har bidragit till att uppfylla dessa. Nämndens redovisning upprättas i ILS-webb. Ärendets beredning Verksamhetsberättelsen för 2010 har utarbetats inom verksamhetsområde administration i samarbete med förvaltningens övriga verksamhetsområden. Sammanfattande analys Stadsdelsnämndens verksamheter berör många människor i deras vardag. Att skapa positiva värden för brukare och medborgare i enlighet med vision 2030 om ett Stockholm i världsklass är vägledande i ett ständigt förbättringsarbete. Förvaltningen bedömer att nämnden i allt väsentligt har fullgjort sitt uppdrag utifrån kommunfullmäktiges budget 2010 och därmed bidragit till att kommunfullmäktiges tre inriktningsmål kan uppfyllas. Under inriktningsmålen har fullmäktige konkretiserat målen för de olika verksamheterna. Till stöd för att bedöma måluppfyllelsen finns indikatorer och aktiviteter som ska utföras. Därutöver har nämnden ett antal egna mål som ytterligare preciserar fullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök Förvaltningen bedömer att Bromma stadsdelsnämnd i hög grad bidrar till att uppfylla detta inriktningsmål. Bromma är en växande stadsdel med nya bostäder, företag och offentlig service. Att Bromma upplevs som en ren och trygg stadsdel visar sig i stadsledningskontorets brukarundersökningar där det framgår att Bromma har bland stadens mest nöjda invånare. Jämfört med 2009 har andelen som anser att det är rent och städat minskat från 78 % till 73 %. Genomsnittet för stadsdelarna ligger på 57 %. Kostnaderna för verksamheten överstiger tilldelningen vilket betyder att medel tillskjuts från andra verksamheter för att klara finansieringen, något som på sikt inte är hållbart. En ny upphandling planeras få effekt under Stockholm stads genomförda trygghetsmätning visar även att 78 % av Brommaborna känner sig trygga när de går genom stadsdelsområdet, vilket är en ökning mot 2009 då 63 % kände sig trygga. Genomsnittet för stadsdelarna är 61%. Trygghetsvandringar har genomförts, vi samarbetar med andra stadsdelar och polis om frågor som rör våld i nära relationer, vi genomför trygghetsåtgärder i dialog med medborgarna. Nämnden har också formulerat ett eget mål rörande trygghet

3 SID 3 (85) för såväl brukare som medarbetare. Måluppfyllelsen av nämndmålet är god med relativt höga värden. Andelen miljöbilar i verksamheterna uppgår till 100 % vilket är en förbättring jämfört med Vi kan bli betydligt bättre på att tanka förnyelsebart drivmedel. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras Förvaltningen bedömer att nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål. Av staden genomförd brukarundersökning inom förskolan visar att förskolorna i Bromma generellt har nöjda brukare. I undersökningen uppger 84 % att de är nöjda med förskoleverksamheten medan snittet för stadens kommunala förskolor är 80 %. Bromma har klarat barnomsorgsgarantin hela året. Socialstyrelsens brukarundersökning inom äldreomsorgen visar att Bromma för andra mätningen i rad ligger högst i staden vad gäller nöjda brukare. Även stadens egen brukarundersökning befäster omdömet om Brommas äldreomsorg. Ett förbättringsområde är upplevelsen av maten. Indikatorer och stadens brukarunderökning inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning visar att brukarna har blivit mer nöjda 2010 jämfört med 2009 med sin insats och hur den utförs. Nöjdheten har minskat något beträffande inflytande i planering av stödet. Detta behöver analyseras vidare. Valmöjligheter finns nu inom förskola, socialpsykiatri, stöd och service till personer med funktionsnedsättning och äldreomsorg. På stadens hemsida finns information om såväl kommunala som enskilda utförare som ett stöd för brukare att välja mellan olika utförare. Detta medför också att utförare i egen regi har ökat sin försäljning till andra stadsdelar medan förvaltningens köp av egna utförare har minskat och köp av externa utförare och andra stadsdelar har ökat. Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva Förvaltningen bedömer att Bromma stadsdelsnämnd i hög grad bidrar till att uppfylla detta inriktningsmål. Verksamheten kännetecknas, med några undantag, av god följsamhet till budget, mål och de aktiviteter som ska ha genomförts under året. Det ekonomiska utfallet är positivt. I budget för 2010 tilldelades efter årets justeringar 1 191,6 mnkr. Förvaltningen har genomfört sitt driftuppdrag till en nettokostnad av 1 191,3 mnkr efter resultatdispositioner. Det samlade ekonomiska resultatet för nämndens verksamheter är ett överskott mot budget på 0,3 mnkr (+0,025 %). Resultatenheterna för över 35,4 mnkr till Ett förvaltningsövergripande utvecklingsprojekt, att införa Resultatbaserad styrning, pågår sedan några år. Resultatbaserad styrning kan sammanfattas som ett förhållningssätt till styrning av offentlig verksamhet som innebär att flytta fokus från de aktiviteter och insatser som genomförs till vilka resultat dessa har för brukarna och medborgarna. Sedan tidigare har delar av individ och familjeomsorgen börjat tillämpa förhållningssättet. Från hösten 2010 har

4 SID 4 (85) utvecklingsarbetet fördjupats inom biståndsfunktionerna inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt äldreomsorg.

5 SID 5 (85) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s INRIKTNINGSMÅL 1: 1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök Förvaltningen bedömer att nämnden bidrar till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås. Bromma är en växande stadsdel med nya bostäder, företag och offentlig service. Genom att skapa positiva värden för brukare, medborgare och besökande i verksamhetens utförande, vilket mäts bl. a. i olika brukarundersökningar, bidrar nämnden till att målet uppnås. Under de närmaste åren byggs många nya bostäder framför allt i Mariehäll/Annedal vilket påverkar behovet av offentlig service. Stadsdelsnämnden och Utbildningsnämnden har tillsammans projekterat en ny flexibel skola/förskola i området för att möta medborgarnas behov. Ett stort nytt köpcentra har öppnat i Bromma som medför besökare från andra delar av staden samt ökad trafik. Nämnden har vid remisser i olika trafik-, planoch byggnadsfrågor påtalat behov av insatser för att förbättra den fysiska miljön såsom de trafikproblem som kan uppstå i samband med nybyggnationer och följer noga trafikproblematiken vid genomfartstrafik och situationen runt bl.a. Alviks-, Ulvsunda- samt Brommaplansrondellen. Bromma har uppskattad natur, sjöar och strandbad som lockar besökare även från andra stadsdelar. Många besökare vid t ex strandbaden kommer från andra delar av staden. Arbetet att utforma parkplaner för stadsdelen i dialog med medborgarna har under hösten slutförts. Förvaltningen deltar regelbundet i träffar med Brommas lokala handikappråd och trafikkontoret och lämnar förslag till det fortlöpande arbetet med att eliminera enkelt avhjälpta hinder. I det löpande drift- och underhållsarbetet och i samband med investeringar i parker och grönområden söker förvaltningen alltid förbättra tillgängligheten. Medborgarna har haft möjlighet att lämna förslag till åtgärder på platser som upplevs otrygga. Förvaltningens ambition är att lekparker och fritidspark skall vara tillgängliga för alla och kunna utnyttjas av såväl barn, ungdomar, vuxna, seniorer som funktionshindrade. Det lokala brottsförebyggande rådet, BRÅ, tar initiativ, stimulerar och främjar åtgärder som bidrar till att skapa en tryggare stadsdel. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.1 Stockholm stad ska bli norra Europas mest företagsvänliga stad Uppfylls helt Upphandling av verksamheter har genomförts i enlighet med aktuell aktivitetsplan för upphandling och konkurrens. Under året har driften av Åkeshovs korttidshem, Gruppbostäder Öst och Daglig verksamhet samt flertalet enheter inom Gruppbostäder Väst inom stöd och service till personer

6 SID 6 (85) med funktionsnedsättning samt Tallbackens vård och omsorgsboende (del av Mälarbackens vård- och omsorgsboende) inom äldreomsorgen, lagts ut på entreprenad. KF:s indikatorer Periodens utfall Årsmål KF:s årsmål Period Andel upphandlad verksamhet i konkurrens (alla nämnder) 27,89 % 24 % 33 % 2010 KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.2 Jobb istället för bidrag Uppfylls delvis Förvaltningen har huvudsakligen uppfyllt aktiviteter och indikatorer kopplade till verksamhetsområdet. Den indikator som inte uppfyllts gäller antal praktikplatser. En satsning har gjorts under hösten för att försöka få fram flera platser. Målet för året, 25 platser, har dock inte uppnåtts. Den genomsnittliga bidragstiden har minskat något under året medan antalet bidragstagare har legat relativt konstant. En viss ökning har skett av antalet långtidsarbetslösa och av personer som mist sin rätt till sjukpenning och sjukersättning. En liten minskning har skett av arbetslösa personer och personer med socialmedicinska problem. En del personer har i stället för sjukersättning beviljats s.k. aktivitetsersättning genom försäkringskassan. Denna ersättning är i regel lägre och behov har i en del fall uppstått av kompletterande försörjningsstöd. Under året har 178 personer remitterats till jobbtorget. Sammanlagt 197 personer har under året avslutats p.g.a. att de fått arbete, sjukersättning eller börjat studera. Sammanlagt har 672 personer fått försörjningsstöd under Antalet bidragstagare och bidragstid är till stor del beroende av samhälleliga faktorer såsom konjunkturläge, arbetsmarknad, regler hos andra myndigheter, t.ex. försäkringskassan. KF:s indikatorer Periodens utfall Årsmål KF:s årsmål Period Antal praktikplatser som kan tillhandahållas för de aspiranter som Jobbtorg Stockholm kan matcha (alla nämnder/bolag) 6 st 25 st st Verksamhetsberättelse 2010

7 SID 7 (85) KF:s indikatorer Periodens utfall Årsmål KF:s årsmål Period Det har varit svårt att hitta lämpliga praktikplatser inom de egna verksamheterna. Det har samtidigt var svårt att fylla befintliga platser med lämpliga aspiranter från jobbtorget. Trots särskilda satsningar för att uppmuntra verksamheterna att ta emot praktikanter har inte mer än 6 praktikplatser kunnat erbjudas inom förvaltningens verksamheter. Tillgången på jobbtorgets praktikplatser har i stort sett varit god under året och de allra flesta arbetssökande har erhållit en praktikplats. Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi 100 st 60 st 3000 st ungdomar fick sommarjobb i stadens regi. En extra medelstilldelning innebar att ytterligare 40 ungdomar, förutom de redan planerade 60, kunde erbjudas sommarjobb. Andel barn som lever i familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd 1,5 % 2 % 6,0 % Verksamhetsberättelse 2010 Trots den lågkonjunktur som varit under året ligger andelen barn som lever i familjer beroende av försörjningsstöd oförändrat kvar på 1,5 % i Bromma stadsdelsområde. Andel personer beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen 1 % 1 % 3,5 % Verksamhetsberättelse 2010 Andelen personer som är beroende av ekonomiskt bistånd är förhållandevis lågt i Bromma stadsdelsområde. Andelen har legat relativt konstant, på ca 1 % av befolkningen, under flera år. Lågkonjunkturen och de ändrade reglerna gällande rätten till sjukpenning samt sjukersättning har inneburit att antalet bidragsberoende har ökat något bland sjukskrivna medan antalet bidragsberoende har minska något i andra målgrupper. Andel personer i procent som har ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare 0,6 % 1 % minska Verksamhetsberättelse 2010

8 SID 8 (85) KF:s indikatorer Periodens utfall Årsmål KF:s årsmål Period Trots försämrad situation på arbetsmarknaden och fler utförsäkrade från försäkringskassan har andelen personer med ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd inte ökat under året. En förklaring till det kan vara de insatser som ges till denna målgrupp bl.a. genom Arbetslust, som riktar sig till personer med missbruksproblem. Andel vuxna personer beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen 1,1 % 1,1 % minska Verksamhetsberättelse 2010 Andelen vuxna personer mellan år som är beroende av ekonomiskt bistånd i Bromma har ökat något under året och ligger vid årets slut på 1,1 %, i förhållande till befolkningen i övrigt. Ökningen består huvudsakligen av arbetslösa personer och personer som förlorat sin ersättning från försäkringskassan eller fått annan, lägre ersättning och därmed behövt kompletterande försörjningsstöd. Andel flyktingar som är självförsörjande efter introduktion exkl. flyktingar som flyttat till annan kommun 46,7 % 51 % 51 % Verksamhetsberättelse 2010 Andelen flyktingar som blivit självförsörjande efter avslutad introduktion har de senaste åren legat på drygt 50 %. De s.k. instegsjobben har varit en viktig orsak till att många flyktingar kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. Stadsdelen har under 2010 haft ett litet antal flyktingärenden jämfört med tidigare år. Att vi inte nått upp till målet att 50 % av flyktingarna efter avslutad introduktion skall vara självförsörjande beror i stor utsträckning på att en del av de flyktingar som tillkommit under 2009 och 2010 stått långt ifrån arbetsmarknaden. KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska minska behovet av och förkorta tiden för bidrag genom individuella lösningar och tidiga insatser

9 SID 9 (85) KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Personer som är arbetsföra har omgående remitterats till jobbtorget. För personer med sjukskrivning, som inte varit berättigade till ersättning genom försäkringskassan, har vid behov samverkan skett med behandlande läkare och Aktiv arbetsmedicin, för att få utlåtanden till grund för ny ansökan om sjukersättning. Genom Arbetslust, som arbetar med individuella lösningar för personer med missbruksproblem, har några personer kommit ut i praktik/arbete. Den målgrupp som det varit svårt att hitta lösningar för är gruppen sjukskrivna med begränsad arbetsförmåga, som inte faller under jobbtorgets ansvarsområde och som förvaltningen inte heller har några effektiva metoder eller resurser att arbeta med. Utarbeta rutiner för att stävja felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd Förvaltningen har goda rutiner när det gäller att förhindra felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd. Alla anmälningar om bidragsfusk följs upp och under hösten har s.k. efterkontroller gjorts hos skatteverket för att kontrollera ärenden som avslutades under Samverkan med polisen har under året inletts för att bl.a. diskutera hur polisanmälningar ska utformas för att dessa ska kunna leda till åtal. Under 2010 gjordes 18 utredningar gällande felaktiga utbetalningar. Av dessa ledde 10 till polisanmälan, under året. NÄMNDMÅL: Personer i behov av försörjningsstöd har en kort bidragstid Uppfylls delvis Bidragstiden har under 2010 legat på ett genomsnitt på ca 8,8 månader. Den genomsnittliga bidragstiden har minskat något totalt sett över året. Bidragstiden har förkortats något gällande personer med socialmedicinsk problematik, vilket kan bero på ökat fokus på insatser för denna målgrupp. Bidragstiden har ökat när det gäller personer med arbetslöshetsrelaterade försörjningshinder. Tendensen är att antalet försörjningsstödberoende personer som är långtidsarbetslösa ökar. Ambitionen är att minska bidragstiden ytterligare, framförallt för målgruppen unga försörjningsstödstagare. Genom förbättrad samverkan med andra enheter och verksamheter samt ökade insatser, riktade till målgruppen, kan bidragstiden sannolikt ytterligare förkortas. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Internkontroll - Bjuda in jobbtorgen till enhetschefsmöte för presentation av arbetet med praktikplatser Avvikelse

10 SID 10 (85) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Något möte med jobbtorget i Vällingby har inte kunnat ordnas under året. Under hösten har jobbtorgets tillgång på praktikplatser varit god och de allra flesta arbetslösa brukare har erhållit en praktikplats. Internkontroll - Kontroll av rutin för personer med olika arbetshinder Internkontroll görs årligen av såväl dokumentation som arbetsprocesser, i varje ärende. En bedömning görs av om tillräckliga och rätt insatser ges utifrån varje enskild brukares behov och förutsättningar. Internkontrollen har uppvisat att brukarna får de insatser de har rätt till. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.3 En hållbar livsmiljö ska värnas och utvecklas Uppfylls delvis Förvaltningen bedömer att nämndens verksamheter i huvudsak bidrar till att en hållbar livsmiljö värnas och utvecklas. Enheterna arbetar med källsortering, att minska elförbrukningen, att transporter sker så miljövänligt som möjligt etc. Tre indikatorområden uppfylls inte och två uppfylls delvis. Arbete för att förbättra andelen storkök som sorterar ut matavfall pågår men kommer att ge resultat på längre sikt. KF:s indikatorer Periodens utfall Årsmål KF:s årsmål Period Andel av stadens fordon som använder dubbade däck, exkl. utrycknings- och specialfordon (alla nämnder/bolag) 21,74 % 0 % 0% 2010

11 SID 11 (85) KF:s indikatorer Periodens utfall Årsmål KF:s årsmål Period Kommunstyrelsen har uppmanat nämnden att justera årsmålet vilket gjordes i samband med tertialrapport 2. Staden har satt årsmålet till 0 % dubbdäck. Förvaltningen hade i verksamhetsplanen satt årsmålet till 25% bilar med dubbdäck i relation med redan ingågna leasingavtal. Några av leasingavtalen löper ut under 2011 och några under Nya förhyrningar av tjänstefordon ska endast ha odubbade däck. I frågan gör förvaltningen en avvägning mellan miljöaspekter, ekonomiska aspekter samt verksamhetsaspekter. Det kan noteras att en studie gjord av trafikverket menar att dubbdäck på fordon som saknar antisladdsystem minskar olycksrisken vid halt väglag. I Bromma finns många vägar byggda under 30-talet som är smala och backiga och där snöröjningen inte alltid gör det möjligt att ta sig fram utan bra väggrepp. Det är angeläget att personalen kan ta sig fram till brukarna med bästa framkomlighet och trygghet även vid bristfällig snöröjning. Andel av stadens storkök eller storhushåll i stadens verksamheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 18 % 35 % 35 % 2010 Kommunstyrelsen har uppmanat nämnden i ärendet "Nämndernas verksamhetsplaner med budget för 2010" att justera årsmålet, vilket gjordes i tertialrapport 1, så att det bättre överensstämmer med kommunfullmäktiges årsmål som i budgeten 2010 höjdes från 20 % till 35 %. Under året som gått har information om sortering av matavfall spridits via nyhetsbrev och föreläsning av representant från trafikkontoret. Ett av förvaltningens äldreboenden har separat hämtning av matavfall och flera förskolor och dagverksamheter använder sig av kompostering. Fler försök med hämtning av matavfall inom förskolan kommer att genomföras under Andel av stadens verksamheter som sorterar ut förpackningar och papper (alla nämnder/bolag) 100 % 100 % 100 % 2010 På samtliga av förvaltningens verksamhetsadresser sorteras förpackningar/papper.

12 SID 12 (85) KF:s indikatorer Andel förnyelsebart drivmedel i stadens egna och leasade etanol- och fordonsgasfordon (alla nämnder/bolag) Periodens utfall Årsmål KF:s årsmål Period 54 % 85 % 85 % Verksamhetsberättelse 2010 Att 2011 öka andelen tankat förnyelsebart bränsle är ett förbättringsområde, främst för vissa fordon inom äldreomsorgens hemtjänst. Andel inköpta ekologiska livsmedel i staden i kronor av totala värdet av inköpta livsmedel (alla nämnder) 14,8 % 15 % 15 % Verksamhetsberättelse 2010 Andelen inköpta ekologiska livsmedel är oförändrat jämfört med Detta är ett förbättringsområde för Andel medarbetare som under arbetstid använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten 83 % 50 % 65% 2010 Uppgifterna har hämtats från den 2010 genomförda medarbetarenkäten. Andel miljöbilar i stadens fordonspark inkl. leasade fordon exkl. utrycknings- och specialfordon (alla nämnder/bolag) 100 % 100 % 100 % Verksamhetsberättelse 2010

13 SID 13 (85) KF:s indikatorer Andel upphandlingar av datorer och övrig elektronikutrustning, kontorsmöbler, textilier, däck, städkemikalier och städtjänster där krav ställts på att prioriterade miljöskadliga ämnen inte ingår (alla nämnder) Periodens utfall Årsmål KF:s årsmål 100 % 100 % tas fram av nämnden Period 2010 En stor del av dessa upphandlingar genomförs som centralupphandlingar. Nämnden genomför 2010/2011 tillsammans med övriga stadsdelsnämnder i västerort och Kulturnämnden en ny upphandling av städtjänster i vilken krav enligt indikatorn ställs. Upphandlingen administreras av Spånga-Tensta stadsdelsnämnd. Elförbrukning (alla nämnder/bolag) kwh kwh minska 2010 Förvaltningens elförbrukning ökar 2010 jämfört med året innan, vilket delvis kan förklaras av den kalla vintern. Medeltemperaturen 2010 låg ca 1,7 grader under medeltemperaturen 2009 enligt Luftvårdsförbundets statistik och är det kallaste året det senaste decenniet. Förvaltningen fortsätter att arbeta med energibesparande åtgärder. Elförbrukning per kvadratmeter 56 kwh/kvm 70 kwh/kvm tas fram Indikatorn är ny för året och årsmålet var en uppskattning och inte relaterat till ett utfall året innan. NÄMNDMÅL: En hållbar livsmiljö kännetecknar nämndens verksamheter Uppfylls delvis Vid varje enhet finns ett miljöombud som utgör en resurs för enhetschefen i det lokala miljöarbetet. Enheterna har också tillgång till en handbok med checklistor som stöd i det lokala miljöarbetet. Utbildning i sk eko-körning för bilförare har anordnats liksom en föreläsning om miljögifter. Förvaltningen har också förbättrat den miljörelaterade uppföljningen genom att följa upp både ekologiska livsmedel och elförbrukning kvartalsvis och distribuera resultaten

14 SID 14 (85) till både miljöombud och enhetschefer. Förbättringsområden är att tanka betydligt större andel förnyelsebart bränsle samt att öka andelen inköpta ekologiska livsmedel. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Internkontroll - Se över av avtal avseende rådighet kopplat till energiinvesteringar Förvaltningen har en god dialog med de stora fastighetsägarna, SISAB och Micasa, som är ansvarig för energiinvesteringar i våra lokaler. Internkontroll - Ta fram rutiner för utsortering av matavfall för biologisk behandling Ett nummer av Miljönytt behandlade ämnet och för förskolor har föreläsning genomförts. En förskola deltar i ett försök. Internkontroll - Utveckla analys och spridning av kunskap kring hur förskolorna kan bidra till en minskad elförbrukning Kartlägg möjligheterna att öka andelen storkök/storhushåll som sorterar ut matavfall för biologisk behandling Förvaltningen arbetar på att ta fram en samlad bild av erforderliga åtgärder och genomförandekostnader. Arbetet är inte avslutat. Förvaltningen har tagit initiativ till en diskussion med Miljöförvaltningen och Stockholm Vatten AB för att klarlägga möjligheterna att kunna installera avfallskvarnar i verksamhetslokalerna, något som för närvarande inte medges. Utbildning i ECO-driving Slussens Trafikskola har genomfört ett föredrag på ca 2 timmar där de gick igenom hur man genom att anpassa sitt körsätt och vidta andra åtgärder kan minska bränsleförbrukningen samt lite generell information om växthuseffekten och koldioxidutsläpp. 12 personer var närvarande. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.6 Stockholmarna ska uppleva ett rikt, varierat och tillgängligt kultur- och idrottsliv Uppfylls helt Förvaltningens bedömning är att verksamheterna bidrar till måluppfyllelse.

15 SID 15 (85) I stadens brukarundersökning, under frågan kultur och idrottsliv, tycker 85 % av Brommaborna att det i Stockholm finns god möjlighet till spontanidrott som t.ex. motionsspår, bollplaner, öppna parkytor m.m. Resultatet är en sänkning med ett par procentenheter jämfört med undersökningen 2009 men ändå stadens näst bästa resultat. Den strategiska kulturplanen, "Kultur i ögonhöjd", är ett övergripande styrdokument för staden. Arbetet med att förverkliga planen inom verksamhetsområdet förskola har genomförts under året, bl.a. i samverkan med samordnare och barnkulturkonsulent från kulturförvaltningen samt stadsdelens bibliotekarier. Under sommaren anordnades under 8 dagar ett ungdomsutbyte mellan en grupp flickor från Alviksskolan och flickor från andra europeiska länder under temat "Behind the scene". Målet var att deltagarna tillsammans skulle diskutera och reflektera kring flickors och unga kvinnors sociala och kulturella situation i Europa. Inom fritidsverksamheten anordnades två stora arrangemang under året där all personal inom fritiden deltog. Vid ett av evenemangen spelade kulturskolans symfoniorkester i Björklunds hage. Blacken hade också en familjefest där alltifrån clowner till trubadurer fanns på plats. Antalet besökare till detta arrangemang uppskattades till 200 personer. Ett annat populärt återkommande arrangemang var Björklunds hages kulturfest. Där fanns många aktiviteter för familjer och barn, alltifrån ansiktsmålning till en lokal musikgrupps uppträdande. Besöksantalet uppskattades till 500 personer. Björklunds hage har också under året haft ett kontinuerligt samarbete med kulturskolans ungdomsteater. Teatergruppen Off Stockholm, som bedriver kulturverksamhet i f.d. Bio Kaskads lokaler i Blackebergs centrum, har beviljats ett föreningsbidrag på 70 tkr för sin verksamhet. KF:s indikatorer Periodens utfall Årsmål KF:s årsmål Antal deltagande barn och ungdomar i egen skapande verksamhet Period st st 2010 Alla enheter inom verksamhetsområdet förskola lever upp till sina åtagande avseende kulturaktiviteter genom eget skapande för barn, teaterbesök, biblioteksbesök och sagoberättande. KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Barn och ungdomar ska ges möjligheter att uppleva och själva utöva olika former av kultur

16 SID 16 (85) KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Flera kulturprogram har under året förlagts till parklekarna, för att tillgängligheten där är god, för att boende i området är väl bekanta med parklekarna och för att det är lätt för barn och ungdom som är rullstolsburna att delta. Det har varit framgångsrikt och evenemangen har haft många besökare. Inom förskolan utgör eget skapande och kultur i olika former en del av den dagliga verksamheten. Under hösten har 1070 barn tagit del av teaterföreställningar. För att göra teaterbesöken så lätt tillgängliga som möjligt har dessa förlagts till Idébankens lokal i Bromma Tillgängligheten till det lokala kulturutbudet ska öka Driften av parklekarna kan erbjudas utomstående entreprenörer H-föreningen inkom under slutet av oktober med en önskan om att ta över Björklunds hages lokaler för att själva bedriva och utveckla verksamheter för barn, ungdom och vuxna i en miljö som är väl anpassad och inarbetad utifrån målsättningen med föreningens arbete. Förutsättningarna för detta skall undersökas vidare under Stadsdelsnämnderna ska bredda utnyttjandet av lokalerna för att härigenom garantera parklekarnas fortlevnad Parklekarnas lokaler har under året lånats ut internt inom förvaltningen men även till brukare. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.7 Stockholm ska upplevas som en ren, vacker och trygg stad Uppfylls helt Stadsdelsförvaltningen samverkar med polis, bostadsbolag, föreningsliv och det lokala brottsförebyggande rådet samt genomför trygghetsvandringar för att identifiera och åtgärda brister i utemiljön. Under våren och hösten har förvaltningen, tillsammans med boende, genomfört trygghetsvandringar i Abrahamsberg och Johannesfred. Vid vandringarna identifierades ett trettiotal brister i form av trasig belysning, handledare, skymmande buskage mm som åtgärdats alternativt planerats att åtgärdas. Att Bromma upplevs som en ren och trygg stadsdel visar sig även i SLK`s senaste brukarundersökning där det framgår att Bromma har stadens mest nöjda invånare såväl vad gäller städning som upplevd trygghet i sitt bostadsområde. Mätningarna visar även att Bromma ligger under genomsnittet för staden när det gäller samtliga ordningsproblem.

17 SID 17 (85) KF:s indikatorer Periodens utfall Årsmål KF:s årsmål Stockholmarnas nöjdhet med skötsel park och grönområden Andel anställda som känner till det förebyggande säkerhetsarbetet. Period 71 % 71 % 60 % ,33 % 75 % öka 2010 Förvaltningen har definierat vad de anställda ska veta för att kunna sägas känna till det förebyggande säkerhetsarbetet: skyddsombudens ansvar och vart man ska vända sig i arbetsmiljöfrågor, enhetens kris- och katastrofplanering, klagomålshanteringen på enheten samt incident- och skaderapportering, både avvikelserapportering enligt hälso- och sjukvårdslagen, rapportering som görs i RISK (t.ex. arbetsskador, hot och våld, barnskador, bränder etc.). 30 av 36 enheter uppger att de har informerat om det förebyggande säkerhetsarbetet på APT under Antalet särskilt prioriterade incidenter, olyckor och effekter av inträffade händelser som identifierats i risk- och sårbarhetsanalysen. 6 st 5 st Tas fram Förvaltningen har åtgärdat flera identifierade riskområden under året. En uppdatering av förskolans kris- och katastrofplan har gjorts, arbetet i förvaltningens resursgrupp för psykiskt och socialt omhändertagande har strukturerats upp, krisberedskapen inom de administrativa enheterna är förbättrad, flera kurser i hjärt- och lungräddning har genomförts, nyckelrutinerna inom äldreomsorgens nattpatrull har förbättrats och genomgång av RISK-rapporteringen visar att allt fler enheter använder sig av RISK. Arbetet med säkerhetsplanen har blivit försenat men kommer att slutföras under Även arbetet med att stärka det systematiska brandskyddsarbetet kommer att fortsätta under KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Rutiner för hur incidentrapporteringen ska utföras i verksamheten ska utarbetas. I mars 2009 togs en manual för användandet av RISK i Bromma stadsdelsförvaltning fram. I manualen ingår både en beskrivning av hur incidentrapporteringen ska utföras i förvaltningen och tekniska anvisningar om RISK-systemet. Manualen finns att ladda ner på förvaltningens intranät.

18 SID 18 (85) KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Utarbeta uppföljningsbara aktiviteter och indikatorer utifrån stadens brottsförebyggande program Inom Individ, familj och fritid har en aktivitet och fyra indikatorer utarbetats för att mäta arbete med ungdomar under 15 år som begått brott och kallats till konsekvenssamtal. Äldreomsorgen har utarbetat en aktivitet som gäller informationsmöten om säkerhets- och brottsförebyggande åtgärder. Inom stadsmiljöverksamheten har två indikatorer lagts till som mäter trygghet. Utbildningsplan för säkerhetsarbetet ska upprättas. Utbildning i brandskydd och brandkontroll, hjärt och lungräddning och kurs i bemötande av människor i kris har genomförts. NÄMNDMÅL: Brukare och medarbetare i verksamheterna är säkra och trygga Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att målet uppfylls. Brukarundersökningar inom olika verksamheter och indikatorer som visar upplevelsen av trygghet och brukarundersökningarna stödjer bedömningen. I stadens brukarundersökning tycker 78 % av Brommaborna att det känner sig trygga efter mörkrets inbrott när de går ensam genom sitt bostadsområde. Resultatet är en förbättring med 15 % jämfört med undersökningen 2009 och stadens bästa resultat. Inom äldreomsorgen och demensvården upplever 84,8 % trygghet (årsmål 82 %), inom hemtjänst i ordinärt boende upplever79 % trygghet (årsmål 80 %) och inom vård- och omsorgsboenden upplever 84 % trygghet (årsmål 90 %). Inom verksamhetsområdet förskola är 82 % av föräldrar är nöjda avseende trygg och säker miljö jämfört med målvärdet på 85 %. Samtidigt upplever 90 % av föräldrarna att deras barn känner trygghet i förskolan. Inom verksamhetsområde Stöd och service till personer med funktionsnedsättning har en brukarundersökning gjorts där en fråga gällde om den enskilde kände sig trygg i verksamheten. 90 % av brukarna inom daglig verksamhet känner sig trygga vilket stämmer med staden i övrigt, 81 % av de brukare som bor i gruppbostad/servicebostad känner sig trygga vilket är något lägre än i staden i övrigt, 100 % av föräldrar/företrädare till barn/ungdomar som bor i ett barnboende känner sig trygga vilket är högre än i staden och 96 % av de föräldrar/företrädare till barn/ungdomar som har insatsen korttidshem känner sig trygga vilket är något högre än i staden för övrigt.

19 SID 19 (85) Föreningsbidrag har utbetalats till lokala föreningar verksamma gentemot äldre i trygghetskapande syfte samt som stöd till Grannsamverkans bilburna verksamhet. Samtliga enheter i förvaltningen arbetar med förebyggande säkerhetsarbete inkluderande bl.a. arbetsmiljö, egenkontroller, incidentrapportering, planering av krishantering etc. Inom hemtjänst och personligt stöd görs individuella riskbedömningar för varje brukare. 83 % av enheterna har informerat om det förebyggande säkerhetsarbetet på APT. Under året har kompetensen i förvaltningen höjts genom utbildningar i brandsäkerhet, hjärt- och lungräddning, hälsa och arbetsmiljö. Delegering av brandskyddsorganisationen har gjorts. Genom den ökade kompetensen hos medarbetarna ökar också säkerheten för brukarna. Inom förvaltningen har totalt 187 incidenter/skador rapporterats i RISK under året vilket är en ökning jämfört med föregående år. Ökningen kan främst hänföras till ökat antal rapporterade tillbud och olycksfall för personal. Förvaltningen har valt att från och med 2010 endast använda sig av RISK för att beräkna arbetsskadestatistik jämfört med tidigare system där enheterna rapporterat arbetsskador separat. Detta i kombination med informationsinsatser kring RISK (bl.a. har regelbundet statistik skickats ut till enhetscheferna) har gjort att benägenheten att rapportera i RISK har ökat. Samtliga verksamhetsområden och 25 av förvaltningens enheter har rapporterat i RISK under året. Detta är positivt eftersom förvaltningen får en mer rättvisande bild av incidenterna under året. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Delegera ansvar och arbetsuppgifter för brandskyddsansvarig och brandskyddskontrollant Direktören har delegerat till VO-chef som delegerar till enhetschef. En uppdatering behöver ske 2011 med utgångspunkt i förändringar enligt beslut i verksamhetsplan och budget Informera anställda om det förebyggande säkerhetsarbetet på APT av förvaltningens enheter uppger att de informerat de anställda om det förebyggande säkerhetsarbetet på APT. Under året ska förvaltningen anordna två informationsmöten riktade till pensionärer i stadsdelen om säkerhets- och brottsförebyggande åtgärder i vardagen

20 SID 20 (85) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avvikelse Två äldredagar och tre informationsmöten riktade till pensionärer i stadsdelen har anordnats. Brandförsvaret och polisen har deltagit vid tre av dessa. Utbildning i hjärt- och lungräddning Röda korset genomförde i maj en utbildning i första hjälpen hjärt- och lungräddning för 13 deltagare från förvaltningen. Med fler utbildade har möjligheterna att ge rätt hjälp i nödsituationer förbättrats. Utbildning i systematiskt brandskyddsarbete Storstockholms brandförsvar har genomfört utbildning av 36 brandskyddskontrollanter och 16 brandskyddsansvariga. Genom utbildningen har deltagarna fått kunskap om hur det systematiska brandskyddsarbetet ska bedrivas. Tillsammans med aktiviteten att delegera brandskyddsansvaret och att utse kontrollanter ger utbildningen en god grund för att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete i hela förvaltningen. NÄMNDMÅL: Parker och parkstråk är välskötta, attraktiva och trygga Uppfylls helt Förvaltningen uppmanar varje år, genom annonser i lokaltidningen och på hemsidan, allmänheten att lämna förslag på platser som upplevs som otrygga. Skötselsynpunkterna inarbetas i stadsdelsförvaltningens skötselplaner medan övriga förslag, t.ex. trafiksäkerhetshöjande åtgärder eller bättre belysning vidarebefordras till berörda förvaltningar och bolag. Det kraftigt minskade antalet synpunkter/önskemål, från 50 st år 2007 till 10 st 2010, tyder på att förvaltningen arbetar i rätt riktning. Under året har städinsatts inriktats på de mest välbesökta parkerna och parkstråken såsom Alviks strand, Ålstensängen, Solviksängen, Lillsjön, Björklunds Hage, badbergen vid Borgberget och Utflyktsvägen. Naturreservaten Judarn, Kyrksjön samt Grimsta och strandpromenaderna där många medborgare vistas under den varma årstiden. Många tjuvtippar har omhändertagits och fraktats bort. Att Bromma upplevs som en ren och trygg stadsdel visar sig även i SLK`s senaste brukarundersökning där det framgår att Bromma har stadens mest nöjda invånare såväl vad gäller städning som upplevd trygghet i sitt bostadsområde. Mätningarna visar även att Bromma ligger under genomsnittet för staden när det gäller samtliga ordningsproblem.

21 SID 21 (85) Nämndens indikatorer Periodens utfall Årsmål Period Andel slyröjd park- och naturmark 1,36 % 2,5 % 2010 Andelen slyröjd park- och naturmark var under året lägre än normalt. Detta beror främst på den snörika vintern som dels försvårade det praktiska arbetet, dels innebar att snöröjningsinsatser prioriterades. Antalet genomförda trygghetsvandringar

22 SID 22 (85) KF:s INRIKTNINGSMÅL 2: 2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras Förskola För att stödja kvalitetsarbetet på förskolorna och de pedagogiska processer som utgör en förutsättning för utveckling av verksamheten i våra förskolor finns Idébanken, Brommas pedagogiska utvecklingscenter. Gjorda satsningar har under året bestått i kompetensutveckling av förskolans personal genom bl.a. utbildning i pedagogisk dokumentation, språkseminarieserie samt nätverksarbete. Ett kvalitetshöjande syfte har även det så kallade Förskolelyftet haft. Fyra förskollärare har deltagit under året i en eller flera kurser. Sju barnskötare vidareutbildar sig till förskollärare och sex outbildade har erhållit barnskötarkompetens. För att mäta föräldrars upplevelse av förskolans verksamhet genomförs årligen en brukarundersökning. Resultatet har tagits tillvara och diskuterats i föräldra- och personalgrupper som ett led i kvalitetsarbetet. Förskolorna har också deltagit i utbildning i lokalt kvalitetsarbete anordnad av utbildningsförvaltningen. Syftet är att förtydliga arbetet med uppföljning och analys och förenkla mätning av uppnådda resultat. Av samma skäl har dialogmöten genomförts, dels övergripande för staden och dels stadsdelens egna. Stadsdelens arbete med resultatbaserad styrning har också bidragit till ett utökat brukarfokus i målformuleringar och analys av resultat. Förskolorna har under året fått ett nytt redskap till sin hjälp i kvalitetsutveckling, nämligen den självvärdering som ligger till grund för stadens indikator om pedagogernas uppfattning om sitt arbete med utveckling och lärande i förskolan. Individ, familj och fritid Arbetet med att införa Resultatbaserad styrning har under året vidareutvecklats och omfattar nu flera enheter. Viktiga faser i arbetet har varit att formulera målgrupper, mål med insatser och relevanta indikatorer för att mäta måluppfyllnad. Arbetet med att utveckla användandet av evidens- och kunskapsbaserade metoder har fortsatt och utrednings- och dokumentationsprogrammet BBIC (Barnets behov i centrum), utrednings- och bedömningsmetoderna ASI (Addiction Severity Index) inom missbruks- och beroendevården och utrednings- och DUR (dokumentation, utredning, resultat) inom socialpsykiatrin används nu rutinmässigt inom verksamheterna. Gällande BBIC har Socialstyrelsen beviljat en förlängning av prövo- och implementeringstiden fram till juni Inom socialpsykiatrin har valfrihetssystem införts inom boendestöd, boende och sysselsättning från Det har under året inte inneburit några förändringar gällande brukarnas val av var deras insatser utförs.

23 SID 23 (85) Ett utvecklingsområde har varit dokumentationsarbetet, bland annat gällande genomförandeplaner inom den socialpsykiatriska verksamheten. Utförarverksamheterna har ansvar för genomförandeplaner inom den socialpsykiatriska verksamheten. Det utvecklingsarbetet fortsätter under För att minska behoven av institutionsplaceringar har arbetet med att utveckla öppenvårdsinsatser och hemmaplanslösningar för barn, unga och vuxna pågått. Bl.a. har Mi-grupper (motivational interwiev) startat inom vuxendelen och arbete med intensiva hemmaplanslösningar inom barn- och ungdomsvården. Ett fortsatt utvecklingsområde är de brukare som har ett omfattande vård- och/eller skyddsbehov. Där fortsätter arbetet med att utarbeta kvalitativt goda och ändamålsenliga metoder samt lösningar på hemmaplan och i öppenvård. Äldreomsorg Genom att rikta fokus på brukarnas behov och det resultat och de effekter som utförda insatser skapar för brukarna bidrar nämnden till fortsatt måluppfyllelse. De äldres upplevelse och nöjdhet med äldreomsorgens verksamhet mäts bl.a. i olika brukarenkäter. Resultatet från dessa enkäter tas tillvara i det pågående utvecklingsoch förbättringsarbetet för att på detta sätt öka brukarnas nöjdhet. De äldre erbjuds valfrihet inom hemtjänst, vård- och omsorgsboende och dagverksamhet. Biståndshandläggarna informerar om valfrihetssystemen och om möjliga hemtjänstutförare, vård- och omsorgsboenden och dagverksamheter. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Verksamhetsområdet har under året arbetat med att utveckla kvaliteten inom myndighetsutövningen genom att införa dokumentation, utrednings- och resultatmetoden DUR. Ett tydligt brukarfokus har genomsyrat verksamheterna genom införandet av resultatbaserad styrning vid utredning, beställning och uppföljning samt att arbetet utifrån pedagogiken Ett självständigt liv (ISLpedagogiken) i myndighetsutövningen och i genomförandet av beslutade insatser har påbörjats. En broschyr om insatser enligt olika lagar och vad den enskilde kan välja på i Bromma lämnas som information vid ansökan eller inför val av utförare. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.1 Stockholmarna ska erbjudas ökad valfrihet och mångfald Uppfylls helt Från och med 2010 finns ett valfrihetssystem inom de socialpsykiatriska verksamheterna. Det innebär att personer med psykisk funktionsnedsättning har möjlighet att välja utförare av insatserna boende, boendestöd och sysselsättning. Under 2010 har valfrihetssystemet inte inneburit några förändringar när det gäller var insatserna utförts. Föräldrars möjlighet att välja privat eller kommunalt driven förskola bidrar till valfriheten. I Bromma har 38 % av föräldrarna som har barnomsorg valt privat driven verksamhet.

24 SID 24 (85) Brommas äldre har haft ett nittiotal hemtjänstutförare att välja på, varav fem enheter i stadsdelsnämndens regi. Det finns 137 vård- och omsorgsboenden inom stadens valfrihetssystem. Det har skett en förändring inom verksamhetsområdet jämfört med föregående år, genom att äldreomsorgens utförare i egen regi har ökat sin försäljning till andra stadsdelar medan äldreomsorgens beställarfunktion har minskat sina köp från stadsdelens egen regi och i stället ökat köpen från övrig regi och andra stadsdelar. Kommunfullmäktige beslutade den 30 november 2009 om att införa trygghetsboende i Stockholms stad. Denna boendeform är till för äldre som vill ha ett tryggare boende och tillgång till viss service utan biståndsbeslut. Under året omvandlades Tunets servicehus till trygghetsboende. Därigenom kompletterades utbudet av boendeformer för äldre i Bromma. Efter genomförd upphandling beslutade Stockholms stad att tilldela Silverhemmen Vård- och Omsorg AB uppdrag att ansvara för driften vid Tallbacken vård- och omsorgsboende (f.d. Mälarbacken vård- och omsorgsboende med sjukhemsinriktning). Avtal har tecknats från och med den 1 november Längsta möjliga avtalstid är nio år och tre månader. Förvaltningen av avtalet har överlåtits till Bromma stadsdelsnämnd som har huvudansvaret för uppföljning av verksamheten och för dialog med entreprenören under avtalstiden. Valfrihet i vem som ska utföra beviljad insats finns för de flesta insatser som erbjuds personer i behov av stöd och service i sitt dagliga liv. Upphandling av gruppbostäder och daglig verksamhet har skett under året vilket innebar att två entreprenörer, Helalivet omsorg AB och Frösunda LSS AB, tillkom som utförare. Den 1 januari övertog Carema Care AB verksamhetsdriften av Åkeshovs korttidshem. En gruppbostad och en servicebostad finns kvar i egen regi och under hösten 2011 öppnar en ny gruppbostad med fem lägenheter. NÄMNDMÅL: Kvalitet och valfrihet upplevs som god Uppfylls helt Inom verksamhetsområde Individ, familj och fritid har det valfrihetssystem inom socialpsykiatrin, som införts 2010, inneburit att det överlag blivit tydligare uppdrag och beställningar som getts till utförare, över hela staden. Valfrihetssystemet har under året inte inneburit några förändringar när det gäller var brukarna har valt att få sina insatser utförda. Inom verksamhetsområdet finns inte heller något stort utbud av utförare att välja emellan, vare sig i Bromma stadsdelsområde eller i staden. Bromma förskolors samlade resultat i stadens brukarundersökning gav 84 % nöjda föräldrar mot stadens samlade resultat på 80 % för de kommunala förskolorna, vilket innebär att Bromma hör till de tre stadsdelar som uppvisar bäst resultat.

25 SID 25 (85) Inom verksamhetsområde Äldreomsorg visar Socialstyrelsens brukarundersökning 2010 att Bromma ligger högst i staden med ett NKI (Nöjd- Kund-Index) på 75 inom vård- och omsorgsboenden (Stockholm totalt NKI 67) och ett NKI för hemtjänst på 76 (Stockholm totalt NKI 71). Även stadens egna brukarundersökningar visar att en stor majoritet, 76 procent, av Brommas äldre är nöjda med sitt vård- och omsorgsboende (jämfört med 86 procent 2009) och kvaliteten i den hemtjänst man får, 81 procent (jämfört med 84 procent 2009). Resultatet från enkäten om brukarnas nöjdhet med bemötandet från äldreomsorgens biståndshandläggare visade att 99 procent av de svarande var nöjda. Trots ett mycket stort utbud av vård- och omsorgsboenden inom valfrihetssystemet uppger endast 52 procent av de svarande i brukarenkäten att de själva har haft möjlighet att välja boende. Totalt i staden är motsvarande andel 51 procent. Inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning är brukarnas nöjdhet över biståndshandläggarnas bemötande 80 % vilket är den genomsnittliga siffran för staden. Brukarenkäten för utförarverksamheterna visar i stort högre procentandel brukare år 2010, jämfört med år 2009, som är nöjda med sin insats och hur den utförs. Däremot visar brukarundersökningen på en minskad nöjdhet med inflytande i planering av stödet vilket kan bero på den oro som uttalats kring personalbyte och förändring i samband med att verksamhetsdriften av gruppbostäder och daglig verksamhet övergått till entreprenörer. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.2 Stockholms förskolor och skolor ska ge alla ökad kunskap och utveckling i en trygg miljö Uppfylls helt Brommas förskolor formulerar mål och åtaganden utifrån vårt nationella styrdokument, Läroplan för förskolan, som i sitt innehåll samstämmer med KF:s mål om ökad kunskap och utveckling i trygg miljö. Dessa åtaganden utgör grunden i det dagliga och långsiktiga arbetet i förskolan. Mål och åtaganden följs upp och analyseras i kvalitetsredovisningen för läsåret 2009/2010 samt i årsredovisningen för Förskolorna når måluppfyllelse när det gäller åtaganden samt flertalet av KF:s indikatorer. Bromma förskolors samlade resultat i stadens brukarundersökning får anses vara mycket gott. Helhetsomdömet gav 84 % nöjda föräldrar mot stadens samlade resultat på 80% för de kommunala förskolorna, vilket innebär att Bromma hör till de tre stadsdelar som uppvisar bäst resultat. Dock finns det områden där vi behöver förbättra oss. Det gäller framförallt de frågeområden som rör förskolornas förmåga att beskriva sina mål och arbetssätt samt vad de gör för att stödja barnens utveckling. Frågeområdet beskriver ytterst hur vi