Begäran om överföring av medel till trådlöst nätverk och DigiLär

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Blad 4 Ks10 Au 2 Dnr 255/ Begäran om överföring av medel till trådlöst nätverk och DigiLär Kommunfullmäktige beslutade på sitt sammanträde den 17 juni 2009, 78, Strategisk och ekonomisk plan för åren om investeringsmedel uppgående till kronor avseende datorer och trådlöst nätverk för barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Medlen återfinns budgetmässigt år 2010 som strategiska investeringsmedel under kommunfullmäktiges anslag. Budgetberedningen beslutade att för att barn- och utbildningsnämnden ska få ta investeringsmedlen i anspråk så skulle ytterligare information i ärendet redovisas till kommunstyrelsen. Barn- och utbildningsnämnden hanterade ärendet på sitt sammanträde den 2 september 2009, 47, och beslutade att hos kommunfullmäktige begära att de för datorer och trådlösa nätverk avsatta medlen snarast ställs till barn- och utbildningsnämndens förfogande så att arbetet med att upphandla och bygga trådlösa nätverk kan börjas i god tid och att anhålla hos kommunstyrelsen om att få frångå principen om leasing, om det visar sig bli det förmånligaste alternativet. Nämnden beslutade också att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram de ekonomiska förutsättningarna så att en överföring av medlen kan göras. Som underlag till barn- och utbildningsnämndens beslut har barn- och utbildningsförvaltningen upprättat tjänsteutlåtande samt en promemoria i ärendet. Av dessa handlingar framgår att syftet med DigiLär, som projektet kallas, är att förändra och utveckla elevernas lärmiljö. Alla elever, oavsett samhällsklass, kön eller stödbehov, ges likvärdiga möjligheter att använda IT som verktyg för lärandet. Eleverna får härigenom bättre förutsättningar för att nå de nationella målen och vara väl rustade för framtiden. Investeringsmedlen, som avsatts i budgeten för år 2010, avser trådlösa nätverk och inköp av bärbara datorer till elever i grund- och särskolans årskurs 7-9 samt till trådlöst nätverk på gymnasiet. Tidsplanen innebär att det ska vara möjligt att höstterminen 2010 låta eleverna i grund- och särskolans årskurs 7-9 komma igång med det nya arbetssättet. Som ett första steg ska de trådlösa nätverken installeras. En anledning till att nätverken snarast bör installeras är att lärarna ska kunna ges möjlighet till Ordförandes sign. Justerandes sign. Sekretcfargns sign. Utdragsben rka e

2 SAMMANTRADESPROTOKOLL Kommuns elsen Sammanträdesdatum Blad 5 utbildning i det nya arbetssättet under våren 2010, vilket förutsätter de trådlösa nätverken. Nästa steg är anskaffning av datorer. För närvarande arbetar barn- och utbildningsförvaltningen med flera alternativ, leasing av hela tjänsten, egen drift och inköp av datorer samt en kombination av de föregående alternativen. En offertförfrågan har gjorts med villkoret att erforderliga beslut först ska fattas innan upphandling kan ske. Utvärdering av anbuden har ännu inte skett, varför det i dagsläget inte finns prisuppgifter för denna del. För att barn- och utbildningsnämnden ska få ianspråkta investeringsmedel för datorer ska en utvärdering av anbuden ske och alternativen redovisas till kommunstyrelsen. En upphandling har gjorts avseende investering i trådlöst nätverk. Utvärderingen av anbuden innebär en investeringsutgift uppgående till kronor. Utöver investeringsutgiften uppstår en årlig kostnad på kronor för utökat serviceavtal. Kommunstyrelsens förslag till beslut kommunfullmäktige Barn och utbildningsnämnden får avsluta upphandling av Digilär under förutsättning att kostnaden för dessa inklusive trådlöst nätverk och kringkostnader understiger kronor enligt kommunfullmäktiges anslag för datorer och trådlösa nätverk. Skickas till: Barn- och utbildningsnämnden Kommunfullmäktige Akten Ordförandes sign. Justerandes sign. SekreteråTegs sign. Utdragsbestyrkande

3 Kom m unstyrelseförvaltn ingen Ekonomikontoret Ekonomichef Ann Björkman , ann. bjorkman@arboga. se Datum (2) Trådlöst nätverk och DigiLär Kommunfullmäktige beslutade i juni 2009 i "Strategisk och ekonomisk plan för åren " om investeringsmedel uppgående till tkr avseende datorer och trådlöst nätverk för barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Medlen återfinns budgetmässigt år 2010 som strategiska investeringsmedel under kommunfullmäktiges anslag. Budgetberedningen beslutade att för att barn- och utbildningsnämnden ska få ianspråkta investeringsmedlen skulle ytterligare information om ärendet redovisas till kommunstyrelsen. Barn- och utbildningsnämnden har i september 2009 beslutat att "hos kommunfullmäktige begära att de för datorer och trådlöst nätverk avsatta medlen snarast ställs till nämndens förfogande så att arbetet med att upphandla och bygga trådlösa nätverk kan påbörjas i god tid och att anhålla hos kommunstyrelsen om att få frångå principen om leasing, om det visar sig bli det förmånligaste alternativet". Nämnden beslutade också att ge förvaltningen "i uppdrag att ta fram de ekonomiska förutsättningarna så att en överföring av medlen kan göras". Som underlag till barn- och utbildningsnämndens beslut har barn- och utbildningsförvaltningen upprättat ett tjänsteutlåtande samt en PM i ärendet (se bilaga). Av dessa handlingar framgår att syftet med DigiLär, som projektet kallas, är att "förändra och utveckla elevernas lärmiljö. Alla elever, oavsett samhällsklass, kön eller stödbehov, ges likvärdiga möjligheter att använda IT som verktyg för lärandet. Eleverna får härigenom bättre förutsättningar för att nå de nationella målen och vara väl rustade för framtiden". Investeringsmedlen, som avsatts i budgeten för år 2010, avser trådlösa nätverk och inköp av bärbara datorer till elever i grund- och särskolans årskurs 7-9 samt till trådlöst nätverk på gymnasiet. Tidsplanen innebär att det ska vara möjligt att höstterminen 2010 låta eleverna i grund- och särskolans årskurs 7-9 komma igång med det nya arbetssättet. Som ett första steg ska de trådlösa nätverken installeras. En anledning till att Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Box 45 Smedjegatan 5 vx www. arboga.se Arboga ekonomikontoret@ arboga.se

4 2 (2) nätverken snarast bör installeras är att lärarna ska kunna ges möjlighet till utbildning i det nya arbetssättet under våren 2010, vilken förutsätter de trådlösa nätverken. Nästa steg är anskaffning av datorer. För närvarande arbetar barn- och utbildningsförvaltningen med flera alternativ, leasing av hela tjänsten, egen drift och inköp av datorer samt en kombination av de föregående alternativen. En offertförfrågan har gjorts med villkoret att erforderliga beslut först ska fattas innan upphandling kan ske. Utvärdering av anbuden har ännu inte skett, varför det i dagsläget inte finns prisuppgifter för denna del. För att barn- och utbildningsnämnden ska få ianspråkta investeringsmedel för datorer ska en utvärdering av anbuden samt alternativen redovisas till kommunstyrelsen. En upphandling har gjorts avseende investering i trådlöst nätverk. Utvärderingen av anbuden innebär en investeringsutgift uppgående till 760 tkr. Utöver investeringsutgiften uppstår en årlig kostnad på 18 tkr för utökat serviceavtal. Förslag till beslut Ombudgetering av 760 tkr sker från kommunfullmäktiges investeringsanslag år 2010 för strategiska investeringar, "datorer och trådlösa nätverk", till barn- och utbildningsnämnden. Den ökade kostnaden på 18 tkr per år täcks inom barn- och utbildningsnämndens ekonomiska ram. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Kenneth Dalberg Kommunchef

5 U7DR4C7 U t ^! t QC 'dyv r r/ ^ / >f`,<g^7- <-oro-.9 ok, -21 Ekonomiska förutsättningar, nämndernas förutsättningar samt ekonomiska ramar INVESTERINGSREDOVISNING Budget Kompl. Summa Plan Plan Plan budget budget Tkr 2009 inkl tilläggsanslag Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Fritids- och kulturnämnden Miljö- och byggnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden, inkl ABO och va Teknisk förvaltning Va-verksamhet övrigt Fastighetsförvaltning ABO övrigt s wo KF för strategiska investeringar Parkering centrum Dammluckor Datorer och trådlöst nätverk Summa Varav skattefinansierade investeringar Varav avgiftsfinansierade invest Utrymme för skattefin investeringar ICF:s förfogande (avgår ta SN 800 tkr) Kommunfullmäktige, revision samt valnämnd Kommunfullmäktige Beslutanderätten i kommuner utövas av folkvalda församlingar. Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet. Fullmäktige tillsätter de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen som mål och riktlinjer för verksamheten samt budget, skattesats och andra viktiga ekonomiska frågor. l För strategiska investeringar har kommunfullmäktige år 2010 avsatt tkr avseende dammluckor, tkr, samt datorer och trådlöst nätverk, tkr. Revision De förtroendevalda revisorerna är kommunfullmäktiges kontrollorgan. De granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. 44

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsförvaltningen Sammanträdesdatum Blad 1 BUN 47 Dnr 134/ Begäran om överföring av medel till trådlösa nätverk och elevdatorer Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 17 juni 2009 att anta förslaget till Strategisk och ekonomisk plan för åren I planen ingår att det hos kommunfullmäktige avsätts kronor för strategiska investeringar i form av datorer och trådlösa nätverk. Skolchef Lars Strååt har upprättat en tjänsteskrivelse i ärendet daterad den 25 augusti Tjänsteskrivelsen har följande inledning: " Biträdande skolchef Thomas Lindberg har upprättat en promemoria, i vilken han redogör för bakgrund, mål och syfte med införandet av bärbara datorer till i eleverna i grundskolans senare år. Likaledes redogör han för hur arbetet med att introduktion och införande i Arbogas grundskolor är tänkt att gå till. För att det skall vara möjligt att höstterminen 2010 låta eleverna i grundskolans årskurs 7-9 komma igång med det nya arbetssättet är det nödvändigt dels att de trådlösa nätverken finns på plats snarast efter årsskiftet, dels att personalen under vårterminen 2010 kan utnyttja dessa och kunna tillgodogöra sig adekvat utbildning för det nya arbetssättet." Tjänsteskrivelsen avslutas med följande förslag till beslut: " Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom den av biträdande skolchefen upprättade promemorian daterad samt att hos kommunfullmäktige begära att de för "Datorer och trådlösa nätverk" avsatta medlen snarast ställs till barn- och utbildningsnämndens förfogande så att arbetet med att upphandla och bygga trådlösa nätverk kan påbörjas i god tid." Ordföranden Ingrid Noord-Silversten (s) föreslår följande tillägg: att anhålla hos kommunstyrelsen om att få frångå principen om leasing, om det visar sig bli det förmånligaste alternativet. att barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram de ekonomiska förutsättningarna så att en överföring av medlen till barnutbildningsnämnden kan göras. Ordförandes sign. Justerandes sign. Sekreterarens sign. Utdragsbestyrkande

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsförvaltningen Sammanträdesdatum Blad 2 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom den av biträdande skolchefen upprättade promemorian daterad att hos kommunfullmäktige begära att de för "Datorer och trådlösa nätverk" avsatta medlen snarast ställs till barn- och utbildningsnämndens förfogande så att arbetet med att upphandla och bygga trådlösa nätverk kan påbörjas i god tid att anhålla hos kommunstyrelsen om att få frångå principen om leasing, om det visar sig bli det förmånligaste alternativet att barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram de ekonomiska förutsättningarna så att en överföring av medlen till barnutbildningsnämnden kan göras. Skickas till: Ekonomikontoret (handlingar) Kommunfullmäktige (handlingar) Ordförandes sign. Justerandes sign. Sekreterarens sign. Utdragsbestyrkande

8 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Bom- och utbildningsförvaltningen Skolchef Lars Stråål Datum Beteckning/Dnr Dnr 134/ Begäran om överföring av medel för trådlösa nätverk och elevdatorer Biträdande skolchef Thomas Lindberg har upprättat en promemoria, i vilken han redogör för bakgrund, mål och syfte med införandet av bärbara datorer till i eleverna i grundskolans senare år. Likaledes redogör han för hur arbetet med att introduktion och införande i Arbogas grundskolor är tänkt att gå till. För att det skall vara möjligt att höstterminen 2010 låta eleverna i grundskolans årskurs 7-9 komma igång med det nya arbetssättet är det nödvändigt dels att de trådlösa nätverken finns på plats snarast efter årsskiftet, dels att personalen under vårterminen 2010 kan utnyttja dessa och kunna tillgodogöra sig adekvat utbildning för det nya arbetssättet. I "Strategisk plan ", vilken antogs av kommunfullmäktige , finns hos kommunfullmäktige för strategiska investeringar i planen för år tkr anslagna för "Datorer och trådlösa nätverk". Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom den av biträdande skolchefen upprättade promemorian daterad samt att hos kommunfullmäktige begära att de för "Datorer och trådlösa nätverk" avsatta medlen snarast ställs till barn- och utbildningsnämndens förfogande så att arbetet med att upphandla och bygga trådlösa nätverk kan påbörjas i god tid. A

9 Barn och utbildningsförvaltningen Biträdande skolchef Thomas Lindberg PM Datum Bateclminglonr Dnr 134/ (9) DigiLär... en dator per elev, ett pedagogiskt utvecklingsarbete i Arboga kommun Inledning Kommunfullmäktige beslutade att i budget 2010 avsätta kr till trådlösa nätverk och inköp av bärbara datorer till elever i grundskolans årskurs 7-9, samt till trådlöst nätverk på gymnasiet. Skolans uppdrag beskrivs i läroplanerna Lpfö 98, Lpo 94 och Lpf 94. När uppdraget ska omsättas i praktiken handlar det om att ge alla elever de absolut bästa förutsättningarna för att lyckas med sina studier. Alla elever som går ut grundskolan skall ha godkänt eller bättre i samtliga ämnen. Alla elever skall ges möjlighet att utifrån sina förutsättningar lyckas på bästa sätt. "Alla barn och elever når sina individuella mål"'. Elever är olika och lär sig på olika sätt. Skolan har en skyldighet att erbjuda alla elever en skolmiljö där lärprocessen stöds av många olika verktyg. En dator till varje elev skulle kunna bli ett av alla dessa verktyg. Datorn i sig är inte det viktigaste, utan de möjligheter och utmaningar den erbjuder. I Lpo 94 framhålls att utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för undervisningen. Vi vill utveckla vår skola, så att våra elever ges de bästa förutsättningarna att nå målen i en miljö som präglas av kreativitet, framtidstro och lust att lära. En dator per elev ger dem helt nya möjligheter att hämta, samla, formulera, analysera och kritiskt granska information, som en del av det nya lärandet. Lärare utmanas till att utveckla och förändra arbetssätt och metoder i undervisningen, så att den i större utsträckning svarar mot skolans uppdrag i läroplanerna och Arboga kommuns skolplan. Skolplan för Arboga kommun, antagen av Kommunfullmäktige

10 2 (9) I Arbogas förskolor och skolor har vi trygga barn och elever, som är delaktiga i utvecklingen av både lärprocessen och skolmiljön. Våra skickliga pedagoger väcker nyfikenhet och lust att lära. Alla samarbetar för att skapa en stimulerande arbetsmiljö, som präglas av lugn och ro. Varje barn och elev uppmärksammas. Deras likheter och olikheter, talanger och förmågor tillvaratas. Samverkan mellan förskola, skola, vårdnadshavare och samhället ger barn och elever de bästa förutsättningarna att nå målen. Tillsammans skapar vi en jämställd och jämlik förskola och skola, där alla är delaktiga och tar ansvar! (Visionen, i Arboga kommuns skolplan) Förutsättningar Sedan flera år genomförs en genomgripande satsning på IT vid våra grundskolor, detta som ett led i att skapa förutsättningar för att fler elever skall nå målen. Inom ramen för ITiS(IT i Skolan), i slutet på 1990-talet, har vi satsat på kompetensutveckling av lärarna och på infrastrukturen för IT i skolan. Under innevarande läsår satsar vi stora resurser på att fortbilda samtliga våra lärare i PIM, praktisk IT och mediakompetens. Sedan år 2007 använder vi Rexnet som en portal för kommunikation mellan pedagog, elev och vårdnadshavare. Alla våra elevers omdömen och IUP skrivs inom denna portal. Vi har sedan två år en egen IT-handledare som ansvarar för Rexnet, utbildning av personalen i PIM och utvecklingen av IT-frågor i våra skolor. Vi har skapat en fungerande IT-organisation med webbredaktörer, IT-handledare, IT-värdar och skoldatatek inom förvaltningen.2 Skoldatateket i Arboga har funnits sedan Skoldatateket är en pedagogisk verksamhet där specialpedagogik tillsammans med kompetens kring IT sätts i centrum. Man vänder sig till skolpersonal som undervisar elever i behov av särskilt stöd med fokus på ADHD- problematik och läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi. Barn- och utbildningsförvaltningen har regelbundna möten med ITenheten för att ytterligare stärka IT-användandet i skolan. Inom ramen för det s.k. mediaprojektet har Gäddgårdsskolan satt Arboga på kartan inom området film och media. Dock är inte datortätheten på Stureskolan och Gäddgårdsskolan särskilt hög, en dator på 8 elever respektive en dator på 15 elever. En satsning på DigiLär, en dator per elev, skulle innebära att vi ytterligare flyttar fram våra positioner markant inom denna utvecklingsstrategi. 2 IT organisation inom barn- och utbildningsförvaltningen, antagen

11 3(9) DigiLär-projektet innebär att datorn blir ett naturligt verktyg för lärandet för alla elever och detta kommer särskilt att gynna elever i behov av särskilt stöd. IT i skolan, nationellt och internationellt Sedan 2007 arbetar en grupp på skolverket med att reda ut hur digital kompetens ska ingå i alla skolformer. I förslaget till ny läroplan, Skola 2011, framgår att strävans- och uppnåendemål skall ersättas av generella kompetenser.3 Dessa är de s.k. EU:s åtta nyckelkompetenser; 1. Kommunikation på modersmålet 2. Kommunikation på främmande språk 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens 4. Digital kompetens 5. Lära att lära 6. Social och medborgerlig kompetens 7. Initiativförmåga och företagaranda 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer Flera av dessa kompetenser berörs av vårt projekt "Digilär", även om det främst är den digitala kompetensen som står i fokus. Flera länder har redan infört digital kompetens i skolans styrdokument. I Sverige har inte detta gjorts ännu. Med digital kompetens avses "säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKTfärdigheter (informations- och kommunikationsteknik), dvs användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet."4 Ordet kompetens innefattar en kombination av kunskap, färdighet och attityder inom det aktuella området.s Forskningen Sedan 1997 har KK-stiftelsen haft ett forskningsprogram om lärande och IT kallat LearnIT. Programmet har bl.a. finansierat 45 forskningsprojekt och bidragit till uppbyggnaden av forskarmiljöer på flera högskolor. I juni 2008 avslutades programmet med en konferens i ämnet. Den samlade forskareliten var överens om att "Digital kompetens" är ett måste i framtiden. Utbildningssystemet måste utvecklas och anpassas för att kunna ge våra elever den kompetens de kommer att behöva. Man menade Europeiska unionens officiella tidning, K(1)okbok-digital kompetens, Rektorsakademien 2009

12 4 (9) att mycket information finns tillgängligt bara några musklick bort men att kunskapen att kunna värdera informationen är något som kommer att behövas i framtiden.6 Flera forskare pekade på vikten av en fjärde kompetens, vid sidan av läsa, skriva och räkna nämligen att kunna förstå och använda digitala verktyg.? För att nå framgång i arbetslivet måste man kunna hämta in, tolka och sammanställa information. Roger Säljö, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, menar att undervisningen i dagens skolor fortfarande präglas för mycket av läroboken som styrinstrument och att det är faktakunskaper och traditionella prov som är vägledande. Diana Laurillard, professor vid det tvärvetenskapliga forskningscentrat London Knowledge Lab, menar att om vi skall höja måluppfyllelsen i skolan så är teknologi ett av de nödvändiga verktygen.8 Rose-Marie Olsson, lektor i pedagogik vid Blekinge tekniska högskola, menar att undervisningen kan bli mer lockande om man drar nytta av elevernas kunskaper inom IKT (Informations- och kommunikationsteknik). Lärarna har pedagogisk kompetens och många elever har ett stort teknisk intresse och kunnande, ett samspel mellan dem är viktigt, menar hon.9 Syfte Med en dator per elev för grundskolans äldre år kan vi förändra och utveckla elevernas lärmiljö. Alla elever, oavsett samhällsklass, kön eller stödbehov, ges likvärdiga möjligheter att använda IT som verktyg i lärandet. Eleverna får härigenom bättre förutsättningar för att nå de nationella målen och vara väl rustade för framtiden. Mål för projektet DigiLär Av de elever som 2009 gick ut grundskolan var endast 75% godkända eller bättre i samtliga ämnen. Skolorna behöver lägga större fokus på utvecklingen av själva undervisningen och den pedagogiska planeringen tillsammans med eleverna. Mål: Elevernas måluppfyllelse förbättras Elevernas nyfikenhet och lust att lära ökar 6 Roger Säljö, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet http://kks.se/

13 5 (9) Lärarna utvecklar och förändrar arbetsformer och metoder i undervisningen Delmål Trådlösa nätverk finns på Gäddgårdsskolan, Stureskolan och Vasagymnasiet Varje elev i årskurs 7-9 disponerar en bärbar dator och har fått en introduktion Varje lärare i årskurs 7-9 disponerar en bärbar dator och har fått en introduktion Kompetensutveckling genomförs för: o o o o o Skolledare Lärare IT-handledare Superanvändare IT-värdar Regler och anvisningar tas fram för den nya IT-miljön i projektskolorna med avseende på lärares och elevers disponering av datorerna. En till En i andra kommuner - framgångsfaktorer Från andra kommuner i Sverige kan vi få en del information om vilka faktorer som är viktiga om man skall lyckas med en "En till En- satsning". Falkenbergs kommun startade sitt En till En- projekt 2007 och lyfter fram följande framgångsfaktorer: Långsiktighet och uthållighet Det är viktigt att man inte förväntar sig snabba resultat. Ha modet att gå på gungfly - Våga prova. Tillgänglighet Tillgång till en dator hela tiden gör enorm skillnad. Det är en väldig fördel att disponera en egen dator. Rättviseaspekt De flesta elever har bredband och datorer hemma, men nu behöver lärarna aldrig tveka om att dela ut en uppgift som kräver dessa verktyg. YBC - Young Buisness Creatives, en kommunal gymnasieskola i Nacka: Vision och koncept - Tydliga mål. Det är viktigt att man vet vad man vill uppnå innan man sätter igång. Målen ska vara mätbara.

14 6(9) Ledarskapet och medarbetarna Rektorn måste ta ansvar för den pedagogik skolan ska arbeta efter och skapa utrymme för kreativitet bland medarbetarna. Medarbetarna måste känna att de vågar prova nya metoder och ideer. Koppling till pedagogisk modell Elevdrivet, meningsfullt, lustfyllt, utmanande All the way Ska man införa digitala läromedel i skolan så ska man digitalisera alla flöden. Ett väl fungerande intranät är A och O. Infrastruktur Bredbandsuppkopplingen måste vara snabb - en nödvändig investering. Outsorcing och leasing Outsorca IT-infrastrukturen och leasa datorerna. Superusers Utse vissa elever till Superusers. Dessa kan andra elever sedan kontakta om de behöver hjälp. Ökad effektivitet Att varje elev har sin egen dator för arbetet mer effektivt. Alla inställningar etc är redan färdiga och man behöver inte ägna tid åt sådant. Edströmska gymnasiet i Västerås framhåller dessa framgångsfaktorer: Hög prioritet på en bra introduktion för elever och lärare för att allt ska fungera bra. Viktigt med långsiktiga beslut Eleverna har tagit ett stort ansvar för datorerna Det administrativa stödet kring datorhanteringen kräver ingen större arbetsinsats. Eleverna är nöjda och skoldagen har förlängts genom att de helt enkelt jobbar mer med skolarbetet hemma när de disponerar till egen dator. Det räcker inte att med att enbart införa hårdvara. Man måste också skaffa relevant mjukvara. Alla elever har t.ex. tillgång till program som underlättar läs- och skrivsvårigheter. Största steget är lärarutbildning och metodik. Man satsar på fortbildning och att allt undervisningsmaterial ska finnas digitalt. Läraren sätter mål för eleverna och formulerar problembaserade uppgifter som hjälper dem att nå målen. Lärarens roll blir handledande på individnivå.

15 7(9) Eleverna har blivit mer nyfikna och engagerade. De jobbar mer aktivt och framför allt fullföljer de sina uppgifter. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av projektet görs i styrgruppen dit ansvariga rapporterar enligt tidsplanen. Utvärderingen görs ur såväl ett lärarperspektiv som ett elevperspektiv och tar upp både attitydfrågor och frågor om projektets påverkan på undervisning och lärande. Utvärdering sker mot projektets mål med enkäter, gruppintervjuer och lärande samtal med lärare och elever. Övergripande frågor i utvärderingen: Hur har en dator till varje lärare påverkat den pedagogiska planeringen och undervisningen? Hur har en dator till varje elev påverkat elevernas lärande och utveckling? o I vilken utsträckning har elevernas lust att lära ökat? o I vilken utsträckning har elevernas måluppfyllelse och resultat förbättrats? Tidsplan Januari-februari år 2010, trådlösa nätverk byggs vid Stureskolan, Gäddgårdsskolan och Vasagymnasiet Våren år 2010, utbildning av lärare, lärardatorer delas ut Hösten år 2010,. utbildning av elever, elevdatorer delas ut Delrapporter innehållande projektets måluppfyllelse samt ekonomisk uppföljning presenteras i juni år 2011 och I juni 2013 lämnas en slutrapport in. Organisation En styrgrupp ansvarar för projektets genomförande och innehåll. Styrgruppen fattar beslut och fastställer mål. Roll Person Projektansvarig Thomas Lindberg, biträdande skolchef BUF Projektledare Elin Forss, IT-handledare BUF, sammankallande

16 8 (9) IT-avdelning Mikael Lehmann, IT-chef Uppföljning/ Utvärdering Birgitta Bresell, kvalitetsutvecklare BUF Stureskolan Mayvor Jonsson, rektor Gäddgårdsskolan Ulf Carlsson, rektor Ekonomi Nina Hammarsten, ekonom BUF Utöver dessa personer finns en ordinarie IT-organisation med IT-värdar. På skolorna kommer det även att bildas arbetsgrupper, med ansvar för frågor inom projektets områden. Kompetensutveckling De viktigaste aktörerna i projektet DigiLär - En till En- utgörs av skolledarna och lärarna. Skolledarna skall vara väl insatta i projektets alla delar för att kunna ge lärarna det stöd som behövs i olika avseenden. Det pedagogiska utvecklingsarbetet vid de aktuella skolorna genomförs i huvudsak av skolornas pedagoger och deras rektorer. Till deras hjälp finns IT-värdar, IT-handledare och IT-enhet när det gäller handhavande av datorer och mjukvaror. Fortbildning, kommer att genomföras under projektets gång av både förvaltningen och IT- leverantören. Planerad fortbildning PIM - Praktisk IT och Mediakompetens för alla lärare Pedagogisk planering utifrån mål i kursplaner Handhavande - introduktion av bärbar dator och mjukvaror Ekonomi Satsningen skall genomföras på två skolor, Gäddgårdsskolan (grundskolans och särskolans äldre år) samt Stureskolan. På Vasagymnasiet byggs trådlöst nätverk. Alt A Leasing De datorer som disponeras av eleverna leasas under en treårsperiod med möjlighet för eleverna att köpa ut datorn efter 3 år. Skolan byter ut en tredjedel av datorerna varje år, med innebörden att eleverna i årskurs 7 får en ny dator som de sedan nyttjar tom årskurs 9. Utbildning, försäkring,

17 9(9) administration och support från leverantören ingår. Eventuella utköp av datorer efter tre år, administreras av leverantören. Alt B Investering Arboga kommun köper in datorerna och lånar ut dessa kostnadsfritt till elever och lärare. Skolan byter ut en tredjedel av datorerna varje år, med innebörden att eleverna i år 7 får en ny dator som de sedan nyttjar tom skolår 9. Utbildning, försäkring, administration och support måste köpas till. Eventuella utköp av datorer efter tre år, administreras av kommunen. De skolor som idag arbetar med "En dator till en elev" har alla valt en leasinglösning, alternativ A, där alla delar ingår från början. Vid en första analys ser även Barn- och utbildningsförvaltningen detta som det mest fördelaktiga alternativet. För att ytterligare kunna jämföra dessa alternativ måste frågan utredas vidare under hösten. Teknik Skolorna i DigiLär- projektet kommer att använda bärbara datorer. Då datortätheten på skolorna kommer att öka högst radikalt, skapas ett separat nätverk för projektet. Detta nätverk blir trådlöst och byggs av extern entreprenör. Thomas Lindberg. Biträdande skolchef