Handledning för utskriftspersonal. Att skriva ut dialogförhör

Transkript

1 Handledning för utskriftspersonal Att skriva ut dialogförhör

2 Utgivare Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm D nr. PVS /10 Grafisk design: Ragnar Lilliestierna RPS/PVS Informationsenheten Upplaga 300 ex Tryck RPS Tryckeri, Stockholm Dialogförhör

3 Innehåll Att skriva ut dialogförhör När används dialogförhör? Vilka bestämmelser finns för dialogförhör?... 6 Hur ska texten användas? Talspråk eller skriftspråk? Vem säger vad? Pauser Känslouttryck och tvekljud Oavslutade meningar Felaktig meningskonstruktion Otydligt tal Skiljetecken Citat Sifferuttryck Textens yttre form Barnförhör Några råd till utskriftspersonal och till förhörsledare Råd till dig som skriver ut förhör Råd till dig som är förhörsledare Exempel DIALOGförhör 3

4 Att skriva ut dialogförhör Den här handledningen vänder sig i första hand till personal som arbetar med att skriva ut dialogförhör. Det kan emellertid vara bra om även förhörsledare tar del av materialet eftersom det kan underlätta samarbetet mellan förhörsledare och utskriftspersonal. Dialogförhör ska skrivas ut på ett sådant sätt att den hördes ord återges exakt. En vanlig uppmaning är därför att man ska skriva som det låter. Det låter enkelt och entydigt, men i praktiken är det inte riktigt så okomplicerat. Ska jag skriva å då ä re fö sent eller och då är det för sent? Hur nära kan och ska jag hålla mig den hördes ord? Här finns ett inbyggt motsatsförhållande mellan att ge en sann bild av hur den hörde låter och att få en text som är begriplig och brukbar för de tänkta läsarna. Sammantaget innebär detta att mycket höga krav ställs på den som skriver ut dialogförhör. Det är inte så enkelt som att skriva som det låter, utan det handlar om att ha en väl utvecklad känsla för språket och en fingertoppskänsla för att med precision återge det talade ordet i skrift. Det är emellertid förhörsledaren som har det direkta ansvaret för förhörets utformning. Att dialogförhör skrivs ut på ett korrekt sätt är en förutsättning för att kraven på rättssäkerhet ska tillgodoses. 4 Dialogförhör

5 När används dialogförhör? Dialogförhör används vid grövre våldsbrott, internutredningar, barnförhör och andra förhör där det är viktigt att man exakt återger den hördes inställning och berättelse. Det kan till exempel vara när det saknas teknisk bevisning och där den hördes berättelse är det som kan binda någon till brottet alternativt leda till ett frikännande. Även inspelade samtal från mobiltelefoner skrivs ibland ut på samma sätt som andra dialogförhör. Detta görs om förundersökningsledaren bedömer att samtalen har ett sådant bevisvärde att de ska skrivas ut. Fördelen med dialogförhöret är alltså att man får fram de exakta orden som den hörde använder. Risken med ett referatförhör kan vara att den hörde säger sig inte ha sagt som det står skrivet, utan att det är förhörsledaren som influerat utsagan genom att använda ett speciellt uttryck. Det är lätt att färga en persons utsaga genom att skriva att någon t.ex. sagt sig, önskat påskina att eller gjort gällande att, vilket kan ge läsaren ett intryck av att det som återges inte är säkert. Nackdelen med dialogförhör är att de blir omfattande och att det därför tar tid att läsa utskriften. Det förekommer även att man redovisar delar av ett dialogförhör som ett referatförhör, medan andra delar skrivs ut som dialogförhör. Ett långt, inspelat dialogförhör kan protokolleras med t.ex. en inledning som skrivs ut som ett sammanfattande referatförhör. Efter referatförhöret följer en utskrift i form av dialogförhör som rör centrala och viktiga delar av utsagan, det vill säga delar som är väsentliga ur bevissynpunkt. DIALOGförhör 5

6 Vilka bestämmelser finns för dialogförhör? Rikspolisstyrelsens författningssamling ger i FAP allmänna råd om förhör som spelats in på ljudband eller videoband. Här sägs dock inget om den språkliga utformningen. När det gäller utskrifter hänvisar man till 23 kap. 21 rättegångsbalken och 22 andra stycket förundersökningskungörelsen (1947:948). Protokoll skall avfattas så, att det ger en trogen bild av vad som förekommit vid förundersökningen av betydelse för målet. Utsaga skall, i de delar den anses böra intagas i protokollet, återgivas i så nära överensstämmelse som möjligt med det talade ordet. Ordagrann återgivning behöver dock ej ske annat än då det ligger vikt på att de exakta ordalagen inflyta i protokollet. Utsaga som ordagrant antecknas i protokollet skall sättas inom citationstecken Så står det i 22 förundersökningskungörelsen. Frågan är hur detta ska tillämpas när man skriver ut dialogförhör. Hur ska texten användas? Det som komplicerar utskriften av dialogförhör är alltså två faktorer som står i ett motsatsförhållande till varandra: Förhöret ska återge exakt vad den hörde sagt och också hur det sagts. Förhöret ska vara begripligt för de tänkta användarna. Det finns många beröringspunkter mellan tal och skrift, men det finns också stora skillnader. Den här handledningen bygger på att vi måste försöka skapa en balans mellan den hördes ord och en text som är brukbar. 6 Dialogförhör

7 Talspråk eller skriftspråk? Använd normala skriftspråksformer. Du får annars problem med att avgöra vilka ord som ska återges rent talspråkligt och vilka som blir direkt obegripliga om man skriver dem precis som de sägs. Att skriva mej, dej, nånting gör inte texten svårbegriplig, men frågan är då var man ska dra gränsen. Vilka ord ska skrivas utifrån uttal, och vilka ska skrivas enligt skriftspråksnormen? Hur ska ett de tolkas? Som den, det, de eller dem? Dialektala uttryck Dialektala uttryck ska tas med, även om de är svårbegripliga för den som inte behärskar dialekten. Förhörsledaren bör fråga den hörde vad uttrycket betyder. Om ett förhör innehåller många dialektala uttryck som är svåra att förstå, kan orden samlas i en lista som placeras antingen före eller efter förhöret. Vem säger vad? Det måste tydligt framgå vem som sagt vad under förhöret. Du måste klargöra vilka repliker som är förhörsledarens, den hördes och eventuell tolks. Det bör också framgå om det rör sig om frågor ställda av personer som följt förhöret från ett medhörningsrum. För att framställningen ska bli tydlig, anger du före förhöret vilka som deltog, och presenterar de förkortningar du kommer att använda för personernas namn. Använd gärna konsekvent förkortningen FL för förhörsledare. Om det är flera förhörsledare kan du benämna dem FL 1 och FL 2. Det här är ett sätt att presentera personerna: FL: Anita Bengtsson, förhörsledare VF: Verner Fredriksson, den hörde DIALOGförhör 7

8 Pauser Att rent grafiskt markera hur länge någon är tyst blir besvärligt. Kortare tystnad kan markeras med tre punkter eller genom att du skriver (tystnad). Om du uppfattar tystnaden som påfallande lång bör du ange hur lång den är. För att detta ska bli tydligt i utskriften kan du skriva så här: FL: Hur länge dröjde det innan du fick syn på den andra kvinnan? VF: (tystnad 45 sekunder) Kanske tio minuter. Markera inte längre tystnad genom att sätta ut många punkter. Läsaren kan inte avgöra hur detta ska tolkas. Känslouttryck och tvekljud Känslor och röstläge ska anges inom parentes, t.ex. (gråter), (skrattar), (höjer rösten) eller (skriker). Oavslutade meningar Oavslutade meningar avslutar du med tre punkter. Ibland följer en ny mening omedelbart efter en tidigare som inte avslutats. Detta kan du markera med kommatecken mellan meningarna. Felaktig meningskonstruktion Om den hördes meningsbyggnad inte följer de grammatiska reglerna ska detta också återges i utskriften. 8 Dialogförhör

9 Exempel Och då han ropade att han inte tänker komma med. Otydligt tal Ibland går det, trots flera genomlyssningar, inte att urskilja vad som sägs. Förmedla detta till läsarna genom att inom parentes skriva (ohörbart). Notera var på ljudfilen detta inträffar. Då kan förhörsledaren själv gå in och eventuellt justera. Grundregeln är att man vid osäkerhet aldrig får tolka eller gissa, utan ska skriva att det inte går att höra det som sägs. Om du som skrivare i något fall vill dokumentera skälen till att det inte går att höra kan du skriva så här: (Förhörsutskrivarens anmärkning: Det går inte att höra svaret på frågan, eftersom flera personer pratar samtidigt och man prasslar med papper.) Om förhörsledaren gör förtydliganden i den utskrivna texten, måste han eller hon tydligt ange detta. Skiljetecken Använd skiljetecken, som t.ex. kommatecken, frågetecken eller punkt. Om du undviker skiljetecken blir texten mycket svårläst. Att avgöra vad som är en direkt fråga är oftast ganska enkelt. Svårare kan det vara att urskilja var meningsgränserna går. Normalt gör vi dock andhämtningspauser när vi talar, och de pauserna infaller gärna vid meningsgränserna. DIALOGförhör 9

10 Citat Egentligen är hela dialogförhöret ett citat. Det kan emellertid hända att den hörde citerar vad någon annan person sagt, t.ex. i form av hot mot den hörde. Exempel NN: Och då sade hon: Jag ska slå ihjäl dig! Sedan slog hon till mig i ansiktet. Reservera citattecken för just dessa situationer. Använd inte citattecken för att markera att du tycker att ord är t.ex. slangbetonade. Det här är några exempel på förkortningar som ska skrivas med små bokstäver. cd, dna, dvd, gps, mc, mms, pc, sms, tv Sifferuttryck Grundregeln är att man använder siffror om sifferuttrycket är det centrala, exempelvis vid statistiska uppgifter. I övriga fall använder man bokstäver upp till tolv eller till och med tjugo. Exempel Under natten greps 11 misstänkta personer i Malmö och 15 i Stockholm. Eva hade träffat sina två systrar föregående dag. Kombinationen siffror och bokstäver används bara i vissa särfall, till exempel för att försvåra förfalskning när man skrivit för hand: Om man behöver lägga ändelser till förkortningen använder man kolon: sms:et, sms:a, dna:t, pc:ar, tv:n Exempel till ett belopp av (tvåtusen) kronor. 10 Dialogförhör

11 Textens yttre form För att texten ska bli så läsbar som möjligt, behöver man även fundera över det utseendemässiga. Lämplig radlängd (max 15 cm) Teckensnittet Times New Roman, teckenstorlek 12 Blankrad inför ny fråga/nytt svar Radavstånd 1,5 Styckeindelning med blankrad före nytt stycke För att texten ska bli mer läsbar bör den delas in i stycken, utifrån innehållet. När förhörsledaren korrekturläser texten är det bra om han eller hon talar om hur styckeindelningen lämpligast ska göras. Några exempel på när det är befogat med nytt stycke är om personerna börjar tala om en ny plats, ny tid (kanske tidigare händelser), ny person eller ny aspekt på en händelse. Nytt stycke ska markeras genom att man lämnar en blankrad före det. Byt inte rad manuellt inne i textstyckena. Barnförhör Utskrifter av förhör med barn ska ordagrant följa vad barnet säger. Barnets val av exempelvis ordformer ger automatiskt läsaren information om barnets språkutveckling, vilket i sin tur bidrar till att ge en bättre helhetsbild. Om ett barn säger t.ex. jag blodade, han komde, jag fådde, han gedde ska man därför återge ordformerna exakt. Vid sammansättningar med förkortningar används bindestreck: cd-spelare, dna-prov, e-brev e-id, e-legitimation, e-post, id-kort, it-satsning, mc-förare sim-kort, t-bana Vid barnförhör tar man även med sådant som sägs före och efter förhöret. Detta kan återges så här i utskriften. Före förhöret. FL: Så där, lite anteckningar som stöd för mitt minne också. DIALOGförhör 11

12 Så. Den här ska jag ha i örat ifall de vill någonting från andra rummet, ska se om det fungerar också. Då ska vi se, hör ni mig? Då ska vi se om det är något batteri i. Hör ni mig? Nu hör jag dem också då kan vi starta. Ja, då sitter vi här på barnahuset. Du får berätta vad du heter först. Efter att förhöret avslutats. FL: Mmm. Då ska jag stänga av den här och så ska vi gå ut till mamma. Bandspelaren stängs av. Några råd till utskriftspersonal och till förhörsledare Det finns flera omständigheter som kan komplicera utskriftsarbetet. En del av problemen är av teknisk karaktär och kan lösas genom god planering, medan andra är svårare att åtgärda. Råd till dig som skriver ut förhör När det är något som är svårt att uppfatta kan du prova att blunda medan du lyssnar. Det gör att koncentrationen helt inriktas på själva lyssnandet. Lyssna på ljudfilen någon dag senare. När du är utvilad kan det vara lättare att höra det som föreföll oklart. Du får aldrig gissa eller tolka själv när det är svårt att höra vad som sägs på inspelningen, men detta får inte leda till en överdriven försiktighet. 12 Dialogförhör

13 Råd till dig som är förhörsledare Tala tydligt och uppmana även övriga att göra det: den hörde, advokat, tolk etc. Tänk på att bokstavera för- och efternamn som nämns om stavningen inte är självklar. Detsamma gäller orter och städer. Du kan även sammanställa en lista med sådana ord och lämna till den som ska göra utskriften. Där kan du också ange den hördes personnummer samt namn på andra personer som förekommer i ärendet. Försök undvika att personerna pratar i munnen på varandra. Vid förhör kan det förekomma att förhörsledaren (ibland två), advokat samt den hörde talar samtidigt. Det händer också att tolk som närvarar börjar översätta innan den hörde pratat klart. Om man under inspelningen av förhöret märker att parterna talar i munnen på varandra, bör frågor och svar upprepas på förhörsledarens initiativ. Om den hörde har ett annat modersmål än svenska kan detta leda till brytning, syftningsfel och oklarheter. Du kan då behöva ställa fler kompletterande frågor. Olika typer av gruppspråk försvårar för den som själv inte är invigd i det språkbruket. Det kan till exempel röra sig om ungdomsspråk eller fackspråk. Det är viktigt att det tydligt framgår vad uttrycket innebär för den som använder det. Du som förhörsledare behöver då be den hörde förklara formuleringen. Det är naturligtvis viktigt att ljudupptagningen blir så bra som möjligt. Den kan bli bristfällig om mikrofonen inte räcker till eller är felplacerad, eller om ljudnivån är väldigt låg. Prassel med papper och andra ljud är också störande, liksom surrande lysrör och liknande. De vardagsljud vi normalt inte ens märker, kan för- DIALOGförhör 13

14 svåra utskriftspersonalens arbete väsentligt. Du som är förhörsledare är ansvarig för att förhörets text är korrekt. Lyssna och läs alltid igenom det utskrivna före signering. Exempel Här följer ett exempel på hur ett dialogförhör kan se ut. Det du ser i exemplet är inledningen och avslutningen på förhöret. Förhörsledare, datum, tid och plats för förhör skrivs i respektive fält i Durtvå. Övriga närvarande noteras överst i den löpande texten. FL 1 = FL 2 = O = Förhörsledare Arne Arnesson Förhörsledare Sven Svensson Olle Olsson Olle Olsson informeras om att förhöret ingår i den pågående förundersökningen angående mordet på Per Persson den 1 januari Olle Olsson ska höras upplysningsvis angående sina iakttagelser med anledning av händelsen den 1 januari Olle Olsson kommer fortsättningsvis i förhöret att kallas vid sitt tilltalsnamn, Olle. FL 1: Olle, den 1 januari var du med om en händelse. Beskriv vad som hände. 14 Dialogförhör

15 O: Ja. Jag var på väg ner till centrum, när jag såg Per bli indragen i en röd bil. FL 1: Berätta om Per. O: Ja, vi är gamla klasskamrater. FL 1: Mmm. Berätta mer om den röda bilen. O: Det var en (tystnad 20 sekunder) en sedanmodell. FL 1: Såg eller lade du märke till registreringsnumret? O: Nej. FL 2: Får jag komma in och ställa en fråga? FL 1: Ja, det går bra. Var så god. FL 2: Hur många personer var det i bilen, hann du se det?... FL 1: Ja, nu har jag inga fler frågor. Är det någon annan som har några frågor? FL 2: Nej, jag har inga frågor. FL 1: Olle, har du något mer du vill tillägga? O: Nej. FL 1: Då avslutar vi förhöret och klockan är DIALOGförhör 15

16 Ring till Polisen