~lj()lll~1f)()f) -,?f' '

Transkript

1 K:ubbmästare Ulf F1eld Lilla väger> Aivesta Kassör Mats Fred1ng. Kohagsgatar> Huskvarna Redaktör Jar. Encson. Ängkärrsgatan 12II Solna Postglfo Medlemsavgift 10 kr /år -,?f' '... Ii.'/~ ' ~lj()lll~1f)()f) Småbanor är inte bara 600 mm, utan också bilder av ovanstående slag får plats inom Småbaneavdelningens intresseområde. Vid byggandet av den normalspåriga banan Mjölby-Hästholmen (öppnad 1910) använde entreprenören Bröchner-Larsen & Krogh ett tvåaxligt, normalspårigt byggnadslok med sadeltank. För att kunna transportera loket från SJ till MHJ-bygget måste det tas över Svartån på den befintliga landsvägsbron, eftersom MHJ-bron söder om samhället ännu ej var byggd. Fotot, som är taget 1909, visar loket under sport genom ~j ölbys gator. Men vad är det för lok? Exteriören tyder på ett SJ-lok litt. Qå (tillverkare Black Hawthorn & Co.). Enligt SJK-boken "Normalspåriga ånglok vid statens Järnvägar" är alla Qå-loks öden klarlagda med undantag för nr 442 (BH 792/1884), vilket anges slopat Kan någon verifiera om Bröchner-Larsen & Krogh köpte (eller hyrde) Qå 442 till MHJ-bygget? Fotot är hämtat ur mjölbyhistoriken "Från kvarnby till stad". Björn Waldenström

2 Sida 2 SmB 3/7B o o ll(i)j)j(lrt frflll ''flrrt~s(lll 1 IJ ~ rqsl(i(jf~lt I örebrotrakten genomfördes den maj SmB :s vårresa under ledning av Lennart Ericson och med assistans av Mats Runedahl och Roger Jansson. Bakom bussratten satt"som vanligt" Mats Freding. Deltagarna, 21 under lördagen och 23 under söndagen, erhöll vid resans början en innehållsrik mapp med beskrivningar över de anläggningar som skulle beses. Här följer en sammanställning över de platser som besöktes, Utöver de i texten nämnda besöken berättade reseledaren litet om den mä ngd småbanor, som funnits i området. Järle Jerle Torf AB Torvströfabrik med 500 mms- bana. Följande motorlok fanns vid f abri ken: Nara Bil & Motorverkstad Nara Bil & Motorverkstad Jenbacher Werke (typ B) Jenbacher Werke (typ B) /l93b /1943 3Bl/l /1955 urspr. ackumulatordrift, avställt vrak av ackumulatorlok, delvis uppbränt någon gång mellan l95b och inköpt begagnat GIA Oppboga Oppboga AB Pappersbrukets lokomotor, KVAB lb/1935 (fd TGDJ Z3 4), kördes fram för fotografering. Denna användes för trafiken på det c : a l km långa sidospåret me l lan bruket och TGOJ (Oppboga lp). Rockhammar Rockhammars Bruk AB Den c:a 500 m långa 600-banan mellan massafabriken och magasinet vid det normalspåriga sidospåret från Sällinge besågs under en banvallspromenad, Först studerades det lutande planet vid fabriken och till sist fotograferades motorloket, Jenbacher Werke 423/1961. Brunnsmossens Järnväg (BMJ) Först studerades den rullande materielen, Följande lok fanns till beskådande : l Schöma 1622/1954 f d Nitro Nobel AB, i drift 2 Bergbolagen 1696/1947 f d Berga stenhuggeri 3 C Karlssons M V /1955 f d Västanås Torv 4 ASEA 63143/1940 f d Nitro Nobel AB 5 A Struver 60329/1952 f d Mons Torvfabrik, i dri ft Två tåg anordnades för s ""llskapet. Det första bestod av lok l och den bälgförsedda personvagnen ABo7bz, och det andra av lok 5 och några vagnar. Senare fick några medlemmar (däribland KM) själva pröva på lokföraruppgiften på l ok 5. BMJ :s ellok för släpkabeldrift (se SmB 3/76 :11), vilket ännu ej t r ansporterats till banan, beskådades i en skogsbacke nor r om Frövi. Frövi Frövifors Pappersbruks AB Efter att ha inspekterat brukets motorlok (KVAB 34l/196B) företogs en resa på det c : a 2 km långa spåret fram till Frövi station. Som " personvagnar" användes två öppna SJ-godsvagnar. På återvägen genomfördes en fot okörning, Värd och lokförare, både här och vid BMJ, var SmB- medlemmen Roger Jansson. Vintrosa Vintrosa Såg AB Ett kort uppehåll gjordes vid det 1915 anlagda sågverket för att t i tta på resterna av sågverkets spårsystem, vilket som längst varit c :a 400 m. Driften vid sågverket är numera inställd. Latorps Bruk AB Garphytte Br uk mm Vid stationsområdet studerades resterna (fundament och motvi kter) av linbanan till Lannafors (kalk) och banvallen för 600- spåret från Latorps Bruks kalkbruk. Senare gjordes ett besök i sistnämnda kalkbrott. En viss verksamhet pågick på platsen i det att man til lvaratog rödfyren, vilken efter krossning användes till beläggning av tennisbanor och dylikt,

3 5mB 3/78 Sida 3 Från Latorpsbruks bangårds södra ände utgick tidigare en 600-bana till Garphyttan, och resesällskapet gjorde här en kortare banvallspromenad, Senare gjordes ett kort besök i Garphyttan, där vi kunde konstatera att bebyggelsen utplånat resterna av banvallen. Holmstorp AB Klara Gruvor Resterna av malmbanan studerades, dvs den höga lastkajen i Holmstorp samt det nyligen avröjda gruvområdet i Klara. Lokstallet finns fortfarande kvar, men används numera som stall för levande hästkrafter. Lanna AB Lanna Bruk m fl Av det en gång så stora industriområdet, där tre olika industrier med 600-banor (stenbrytning, kalkbruk och cementtillverkning) varit verksamma, fanns litet rester vid Lanna hållplats (vagnar, räls och lastkaj). Av platsens största industri, AB Lanna Bruk (nedlagt 1967), fanns vissa byggnader kvar. I det stora kalkbrottet bedrivs idag fiskodling. Området verkar mycket intressant ur småbanesynpunkt och vår reseledares fortsatta forskningar kommer att följas med stort intresse. Fjugesta AB Fjugestaortens Tegelbruk Ett kort uppehåll gjordes på den väl avröjda platsen, där tegelbruksbyggnaderna stått. Det största intresset här upptogs dock av en till bärgningsbil ombyggd buss! Vekhyttan Slässtorps Torvfabrik Här företogs söndagens småbaneresa på torvströfabrikens 600-bana. Utfärdståget utgjordes av det 1961 tillverkade loket med tvärställd Ford Eifel~motor samt tre torvvagnar. Utresan gjordes med loket skjutande vagnarna framför sig. Banan, som till stor del går genom ett skogsparti, låg utmärkt. Åter vid fabriken visades fabrik och kraftverk av ägaren, Algot Eriksson. Ingvaldstorp Ingvaldstorps Torvströfabrik Utom programmet gjordes ett kort besök vid den förfallna fabriken (driften nedlagd c:a 1970). I stallet stod motorloket, vilket sköts ut för fotografering. Nämnas skall att banan här har en spårvidd av 500 mm. Säbylund Säbylunds Torvströ AB Här visades 6DO-banans båda motorlok av fabrikens förvaltare. Dessa var: John Bergman /1938 urspr. förbränningsmotorlok, men 1941 ombyggt till ackumulatordrift, numera försett med en VW-motor Jenbacher Werke 115/ köpt från Flåtens Tegelbruk Ett tack till reseledningen, som trots det uteblivna besöket hos Nitro Nobel AB ordnat ett intressant program för de två örebrodagarna! Bo Gyllenberg AB Industridiesel (5mB 2/78:5) Under åren strax före andra världskriget hade Deutz diesellok skaffat sig ett gott namn i de svenska gruvorna och ett mycket stort antal lok fanns i Sverige. Under de första efterkrigsåren förbjöds Deutz av de allierade ockupationsmyndigheterna att bl.a. bygga gruvlok, Detta förbud upphörde 1948, Av korrespondens mellan AB Industridiesel och Stribergs Grufve AB framgår att Industridiesel, under varumärket "INSEL", i Sverige byggde exakta kopior av Deutz-lok. Tillverkningen skedde på en mekanisk verkstad någonstans i Sydsverige. Under åren användes Deutz-motorer, men när Deutz återupptog sin loktillverkning 1948 övergick man till att använda engelska Lister-motorer. Mats Freding

4 Bida 4 SmB 3/78 sj-lokomotorer sålda till industrin (SmB 2/77 :14) 210 Z43 KMV Båld 1977 Gullfiber AB, Böråker 298 Z43 KMV Båld 1977 Holmens Bruk AB, Hallstavik Lennart Abrahamsson VArgärda Tegelbruk (SmB 2/78:7).~Vid ett besök på platser,~ 1975 fanns endast den gamla smedjan kvar. Bruket nedlades efter att ha brunnit ned enl uppgift från en närboende. stickspåret från västra stambanan till tegelbruket revs c:a Lastplatsen kallades "Torvfabriken lp", vilket tydligen syftar på tegelbrukets föregångare på platsen. Mats Freding Forsbackaverken stålindustri i Fagersta-koncernen, belägen i brukssamhället Forsbacka c : a 6 km ö om Sandviken. Mellan ForsbackaJerken och Forsbacka stn vid GOJ finns en normalspårig förbindelsebana (totallängd c:a 8,5 km under talet), som fram till 1968 betjänades av företagets egna lok ; numera sköter SJ växlingen. Inom bruksområdet ha~ även ett omfattande spårnät med 690 mms spårvidd och drygt 5 km :s längd funnits, men detta revs upp i slutet av 1960-talet sedan martinverket lagts ned 1967 och interntransparterna alltmer övertagits av grensletruckar. Nedanstående förteckning över de hittills kända loken vid Forsbackaverken är som synes fylld av frågetecken (i synnerhet vad de normalspåriga loken beträffar) och jag är därför tacksam för alla uppgifter som på något sätt kan förbättra den! ~p!r~i~d_l~3~ ~m~!nel~k~ l lb R&W Hawthorn 1587/1872 l Cl' NOHAB 43/1874 l?????? c Richmond 2842/1899??? * C l Cl ' NOHAB? 331/1891? / köpt, köpt, köpt GOJ skrotat (fd SJ Qr 282 MERKUR) skrotat (fd UGJ B-E 6 STARK) Tidigast funna uppgift 1938, senaste köpt, 1931 skrotat (fd SJ U 593) Tidigast funna uppgift 1938, 1943 skrotat 1942 köpt, skrotat efter 1950 (fd HHJ 8 ÅSTDRP) 1947 köpt, 1961 skrotat *Foton tyder på att loket är av samma typ som SJ K (fd GOJ V 47). Enligt "Normalspåriga ånglok vid statens Järnvägar" hade GOJ endast två lok av detta slag, varför en initierad gissning blir att Forsbacka 5 är identiskt med det av VM just 1903 byggda GOJ V 46. Kan någon bekräfta? ~p!r~i~d_l~3~ ~m~ ~o!o~l~k~???? b m?? Benämns "5793", tillv- eller inv nr? Västervik 276/1947??? 1961 köpt SJ, 1968 överfört Horndal ~p!r~i~d_6~0_m~ : l 2 AEG 2616/192? a?? 2 2 AEG 2617/192? a???? Oeutz-Oberursel???? 2 MR Simplex 10089/1949 dm Oorman 42 2 MR Simplex 10291/1952 dm D orm an 42 2 MR Simplex 11032/1956 dm Oorman 50 Källor : Fagersta AB/Forsbackadivisionens arkiv Intervjuer med anställda i Forsbacka "Normalspåriga ånglok vid statens Järnvägar" SmB 2/77 :15 och 3/77:13 skrotat efter 1950 skrotat efter köpt beg, t efter 1950 skrotat slutet av 60-talet skrotat slutet av 60-talet Skrotat slutet av 60-talet Jan Ericson

5 SmB 3178 Sida 5 Slingsö Vid Slingsö c : a två mil söder om Västervik fanns under åren en drygt kilometern lång 600- bana, som användes för virkestransporter över Slingsöedet från sjön Maren till saltsjön. I Maren mynnade en flottled, som med olika förgreningar sträckte sig uppåt östgötagränsen. Banan ägdes av flottningsföreningen, som i sin tur dominerades av Norrköpings Exporthyvleri. Som dragkraft användes från början ett litet O&K-ånglok, som uppges ha varit år gammalt då det anlände till Slingsö. Varifrån det kom är inte känt. Det var ganska svagt och i tämligen dåligt skick, varför det skrotades på platsen c:a Istället kom ett kraftigare O&K- ånglok, som dessförinnan gått på Exporthyvleriets bana mellan sjöarna Tynn och Björkern. Det användes till banan lades ned och blev sedan stående på platsen till omkring , då det skrotades ner. Det första lokets tidigare öden är helt okända, varför alla upplysningar eller teorier mottas med tacksamhet. Enligt ett bevarat foto var loket framtill försett med två buffertar, ungefär som på BYCF-loket på sid. 30 i Yngve Holmgrens "Oecauvilleånglok i Sverige". Dessa måste härröra från lokets tidigare tillvaro, eftersom det i Slingsö inte användes några buffertar och f, ö. aldrig kopplades något framtill, Vidare hade loket en gnistsläckare av samma utseende som den på ångbåten "LOCKNE" (se "Sveriges inre vattenvägar" sid. 291 eller "Ångbåtarna på Smålands sjöar" sid. 85), en typ som jag inte sett på något annat lok. Ou som vet något om loket eller banan, ring mej gärna! (Telefon 013 l (ar b. ) eller 0505 l ) Jöran Johansson Varg ön växlade ett motorlok av Faluns tillverkning på Vargöns bangård. Loket är av den typ som NJA köpt från Falun (nr l - 6). Ett par av NJA:s lok har enligt SmB 3176:3 sålts eller skrotats, nämligen nr l, 5 och 6, Har någon av industrierna i Vargön köpt ett nytt lok eller har det endast hyrts in? Bo Gyllenberg Arbetet I den västsvenska delen fanns en helsides artikel om Röde Mosse Torvströfabrik utanför Axvall. (Mats Freding) Roslagsexpressen "Klosters Bruk och dess transportleder på och 1880-talet. Något om föregångarna till BLJ." av Thomas Nordanberg. (Bo Gyllenberg) SJ-nytt "Småbanornas historia ", Rikt illustrerad artikel om "Småbanebokens" tillkomst och dess skapare, Ivan A Bodstedt. (Nils Lindgren) SJ-nytt "Ånglok utan eldstad". Kort artikel om ångackumulatorloket vid Bruzafors-Hällefors AB:s pappersbruk i Silverdalen. (Nils Lindgren) Spåret Innehåller artiklar om Klackrike Tegelbruk och skogsbanan Svängbågen-F läten av Bo Norrgård. Omslaget visar en teckning av ett motorlok av AB Lindhs Torvmaskiners tillverkning (standardmodellen) samt ger lite uppgifter om företagets loktillverkning, (Bo Gyllenberg) Svenska Dagbladet "Gruvdöden hotar Bergslagen". Artikel om SSAB:s planer om gruvnedläggningar i Blötberget och Håksberg, Foto från gruvan i Håksberg med bl, a. ett gruvlok. (Bo Gyllenber~) Tågposten En artikel om gruvlok av Janis Priedits. (Bo Gyllenberg) Tåg & Spår nr 49 (jan 1978) Artikel av Bo Norrgård om Ljunggrensloken vid Höganäsverkens järnväg. (Bo Gyllenberg)

6 Bida 6 SmB 3/78 Vi 36/1942 "Torven klarar Gislaveds bränslebehov". Tvåsidig artikel om krisårens bränntorvupptagning i Gislaved. Flera bilder med spår och vagnar finns. (Nils Lindgren) Örebro-Kuriren Artikel om Skyllbergs Privata Järnväg (SPJ) och dess grundare Peter Johansson. Järnvägen skall läggas ned och O&K-motorloket 20826/1937 (fd Garphytte Bruk) skall enligt uppgift övertagas av RLJ. Banans övriga materiel övertas av BMJ. (Roger Jansson) Hallstahammars Bruks historia av E A Jansson (1953). Bilder från sekelskiftet på "spårvägen", dvs den smalspåriga internbana på vilken vagnarna drogs av hästar. (Janis Priedits) AB Karta & Oaxens kalkbruk Bilder på tippvagnar. (Janis Priedits) Matrikel över Sveriges Tegelindustriförenings ledande män och brukschefer Innehåller förutom personbeskrivningar bilder på ett 70-tal tegelbruk i hela landet, lite spår skymtar vid några. (Janis Priedits) Motalabygd 1978 (Årsskrift för Motala Musei- och Hembygdsförening) behandlar i ett av sina kapitel rivningen av byggnaderna på AB Motala Verkstads gamla område. Mycket bilder samt en fin karta över verkstadsområdet med spår, vändskivor mm utritat. (Bo Gyllenberg) Nordvästra Skånes tegelbruk (Svensk Geografisk årsbok 1943) Förteckning över tegelbruken i distriktet. Lite historik finns även. (Janis Priedits) Robertsfors Bruks historia av B Boethius (1921) innehåller bilder från smalspårsbanan Robertsfors- Sikeå. ( Janis Priedi ts) Skånes Jord- och stenindustri av L Bjerning (1947). Innehåller bl.a. en bild på ett Bergbolagen-lok i Minnesberg och förteckning, karta och lite historik över skånska tegelbruk. (Janis Priedits) Sveriges Tegelindustriförenings populära yrkesböcker nr 2/1910. Bild på ett smalspårigt NFEA-lok med flak. (Janis PrieditsJ o J~J{ J.\N IJJ.\N()JlNJ.\ HERMAN BEHRMAN En mindre vanlig transport ägde rum , då ett av Sveriges äldsta kvarvarande elektriska bruksbanelok, HERMAN BEHRMAN, per lastbil fraktades från Tekniska museet i stockhalm till Mattmar i Jämtland och 6mB-medlemmen Hans Näckdal. Loket har i några år stått under en presenning bakom museet, och befinner sig just nu i ett sorgligt tillstånd med trasig strömbygel och söndertrasade elledningar. Motorernas kondition är oviss, men dessa skall nu testas och genomgå revision liksom loket i övrigt. Målet är att få HERMAN BEHRMAN i kördugligt skick, och därför skall försök göras att ändra spårvidden från 750 mm till 600 mm, som är spårvidden på Mårdsunds Enskilda Järnväg (MEJ). Förberedelser är också i gång för elektrifiering av banan. HERMAN BEHRMAN härstammar ursprungligen från Robertsfors i Västerbotten, där det gått på brukets bana i många år. Tillverkningsåret är 1899, och innan loket kom till Robertsfors tillbringade det några år på Kvarnsveden- banan. Hans Näckdal/MEJ (Det är Red:s förhoppning att den nye ägaren besinnar sitt ansvar som förvaltare av unik historisk materiel. Varför inte behålla HERMAN:s nuvarande spårvidd och ställa upp loket "on static display"?)

7 5mB 3/78 Sida 7 Gedings mosse, S:t Olof Motorloket utan hytt Lhemmabygge), den övervuxna lor med "Svedala Patent"-boxar finns fortfarande sparkväxlar av mycket enkel konstruktion. banan ut på mossen och sex tralkvar övergivna, liksom fem Janis Prisdits Grälebo, Månsarp Under 1942 startade Svensk Torvförädling bränntorvupptagning på Store Mosse sydväst om Månsarp. Verksamheten avsågs bli mycket omfattande och bl,a. uppfördes en torvlada (2000 m2:), verkstad, kontor, marketenteri och (minst) åtta bostadsbaracker. En 600- bana anlades samma år och denna hade stickspår till bl,a, verkstad och lokstall. Bergbolagen levererade två lok till banan, nr 1620 och 1622/1942. Vid vårt besök här fanns inte mycket kvar av den en gång så stora anläggningen; endast banvallen och grundstenarna till den stora torvladan skvallrade om dess existens. Jan Ericson- Mats Freding- Björn Waldenström Horns Tegelbruk, Väring Mindre tegelbruk, beläget c:a l km 55V Horns k : a (mellan Skövde och Mariestad). Trots att bruket fortfarande står i telefonkatalogen(! ) nedlades det c : a 1976, men alla anläggningar finns kvar helt orörda, Att döma av sågspånshögarna tycks dock den till bruket hörande sågen fortfarande vara i drift. Från det närbelägna lertaget löper en 600-bana genom en grund skärning fram till bruket, där den slutar med en ramp upp till brukets övervåning. Nedanför rampen står ett öppet, rödmålat och ofjädrat motorlok (verkstadsbygge eller skickligt hemmabygge) med 4-cyl. Volvo- motor, kedjedrift och VW- tank. Totalt finns även sex tippvagnar och två tippvagnskorgar av ordinär typ, Jan Ericson Koskivara Kungl. Kommerskollegium och Kungl. Lantbruksstyrelsen föreslog 1902 Kungl, Maj:t att undersöka bränntorvupptagning på nordliga breddgrader. I början av 1903 anskaffades slipers och torvbärgningsspår från Carl Ström AB. Vidare anskaffades ett torvverk samt en lokomobil från Munktells (den senare hyrdes dock endast). Arbetena påbörjades i maj 1903, Torvbärgningsspåret var850m långt och bestod av 5 kg : s räler, och på detta sköts vagnarna för hand. Mossens namn är Majenjänkä och den ligger 3 km N Koskivara stn, 60 km 5 Gällivare. Källor: Meddelanden från Kungl, Lantbruksstyrelsen nr 10/1904 Teknisk Tidskrift nr 32/1904 Janis Prisdits Mariedal, Lundsbrunn Mariedals Tegelbruk, som nedlades Dl, står fortfarande kvar intakt, men lerbanan är uppriven, JW-loket 1236/1956 överfördes till DBJ 1977 medan räls, tippvagnar och diverse annan materiel vid nedläggningen övertogs av SJK-medlemmen Gösta Eberstein, som 1972 började anlägga en 600 mms "transportbana" mellan Mariedals slott och sitt sommartorp Frumaden. Idag är c : a 500 m av sträckningen spårlagd och ytterligare ett par hundra meter förberedda med slipers och räls i travar, Med hjälp av ett tippvagnsunderrede och två Villiers- bensinmotorer från tegelbruket (tillverkade av Wrigleys) har Eberstein förfärdigat en motortralla, som vid gång framåt drivs av den ena motorn och vid backgång av den andra(!). Övrig rullande materiel utgörs av en personboggivagn, byggd av två tippvagnsunderreden och en fd gummihjulsvagn för personaltransporter från Kockums. Jan Ericson- Mats Freding- Björn Waldenström Mariedamm Platsen besöktes för att studera den nya utlastningsanordningen för torven. Denna är belägen vid nyanlagda spår, som la~ts ungefär vinkelrätt mot den nedbrunna torvströfabriken. Här finns ett 600 mms motorlok (loket med Morrishytt) och en större mängd lastade torvvagnar. Huruvida ytterligare lok fanns ute på mossen är inte känt. Bo Gyllenberg

8 Sida 8 SmB 3/78 AB Nordverk, Uddevalla F6retagets lokomotor, vgstervik?/1928 ( f d SJ Z 194), anvgnds mycket s poradiskt, enligt uppgift endast någr a gånger per år, och då ngr man l ast ar entreprenadmaskiner med avmonterade hjul på SJ- vagnar för långvgga export. At t vi d dessa tillfgllen låna in ett SJ- lok skulle te s i g mer ekonomiskt, varför man nu gr intresserad att sglja lokomotorn om någon hugad spekulant dyker upp. Den l är vara i gott maskinellt skick, och gr gven i övrigt mycket välhål len (ut vgndi gt rödmålad med svart underrede och mgrkning "87", i nvgndigt skd.r och l jusbl å). Jan Ericson Ombergs Torvfabrik Vid besök var lokstal let tomt, och det i dett a tidigare uppstgllda Selander-motorloket försvunnet. I övrigt gr anlgggningen dock i drift ; nedanför rampen stod Lindh-loket och några lastade vagnar under ett nyuppfört skyddstak. Det har spekulerats i om Selander- loket eventuellt har överförts t ill Köpingemyr, finns det någon som kan bekräfta/dement era detta? Jan Ericson - Björn Waldenström Renstorps Brgnntorvfabrik, Bröderna Gustafsson, Månsarp ~ Mindre brgnntorvfabrik bel ägen utmed vg- Rens torps gård gen T aberg..,. Bandstorp, l km SV Månsarp. /J f'. Fabriken nedlades redan på talet (//' f' : askinhus mm och omgndrades dgrefter till såg- ~ ~torvlada verk och gr som sådant fortfaran _-7-11 (nu sågverk) de i drift. Spåren från torvladan B on d~torp /f----t~ ut på Stora Flomossen kvarligger del vi s Jj{ ~~ gnnu idag och anvgnds f ör sågverkets i n- O KJOm '!...sctj->1:) terntransporter. Mossen korsas numer a av Lll 1 en nyanlagd vgg, Jan Ericson - Mats Freding - Björn Wal denstr öm Utläggning af Jernvägsspåra Illustrati onen visar, att man med tillhjälp af ett vanligt tippvagnsunderrede kan utlägga spåre n. Ahnons Rll Wi lh. Sone ss o.., 1?06

9 SmB 3/78 Sida 9 Röde Mosse Torvfabrik VGJ:s gamla torvfabrik vid Röde Mosse, anlagd , gr for t farande i drift, men torven ute på mossen börjar ta slut. Fabriken är sedan 1947 privatägd, och är f. n. utarrenderad till bröderna Harald och Per Persson, Stenum. Sidobanan från Härlingstorp (spv 891 mm) gr uppriven sedan många år, men annars gr hela anläggningen intakt. Det stora, oanvända utlastningsmagasinet med dubbelspårsramp har dock börjat säcka ihop. Två huvudlinjer (spv 600 mm) leder ut på mossen, och spårläget är mestadels mycket gott. Av de ursprungliga tre söderblomsloken finns två kvar, märkta RÖDE- l och RÖDE- 3. Dessa lok torde vara de enda kvarvarande söderblomsloken i landet med originalutseende. De enda ombyggnaderna har ggllt motorbyten, och båda loken har f. n. VW-motorer ; motorn j_ RÖDE- 3 har dock havererat. Kända lok vid Röde mosse är : RÖDE-l RÖDE-2 RÖDE-3 Sb Sb Sb /1917 / /1917 b m f m b m VW 30 Driftslok lo Överfört VGJ ba på talet* VW 25 Avställt i lokstallet RÖDE-2 överfördes på talet till VGJ : s banavdelning för arbeten med bankutfyllnad vid sjön Mjörn. Il.. u ~J -.. ~ R' r, E 3 Lok 3!Il W Ägaren till fabriken omtalar att de båda loken troligen kommer att tillföras Eskilstuna Industrimuseums samlingar (tillverkningsorten), då fabriken nedlägges. Förberedande kontakter har redan tagits. -:;;:;:;;:;;=:;600mm ""' s qlmm d:o uppriven Jan Ericson- Mats Freding - Björn Waldenström Rörstrand AB, Lidköping Vid företagets porslinsfabrik i Västra hamnen finns en "timglasformad" rundbana med 600 mms spårvi dd för införsel av sjövägen anlänt kaolin från kajen till magasin inne på fabriksområdet. En del av banan löper på en c : a 5 m hög ramp, dit vagnarna spelas upp med hjälp av ett elektriskt drivet, hakförsett kedjespel, som griper tag i påsvetsade jgrn pci vagnarnas underreden. Fem parallella spår leder genom magasinen, och efter störtlossni ng i därtill avsedda fickor rull as vagnarna ut på andra sidan och spelas ned i rampens andra ände. 21 st O&K-tippvagnar finns, och dessa kopplas i tåg om fem, vilka på markplanet skjuts av en traktor och på rampen med handkraft. Något lok har aldrig funnits, men under andra världskriget användes hästar. Systemet har en kapacitet ~v en tippvagn per minut, dvs en normal leverans på 400 ton kan lossas och magasineras på en arbetsdag. Jan Ericson stockhalms Kommun Till 750- banan vid High Chaparral har enligt uppgift stockhalms Stads Gatukontor nr 16, Jenbacher Werke typ 20 nr 2392/1963, inköpts. Ursprunglig ägare till loket var AB Skånska Cementgjuteriet. Mats Freding är något många frågat efter. Ou finner därför en sådan som bilaga till detta nummer. Om Ou inte kan hitta Ditt namn beror det sannolikt på att Ou glömt att betala medlemsavgiften för L ~

10 Sida lo SmB 3/'78 Vid besök i en lanthandel, belägen mellan Omberg och Alvastra, upptäcktes i vykortsstället ett flygfoto över klostaruinen i Alvastra. Förutom ruinen visade fotot också ett spår, som delvis löpte på ett lutande plan, samt en tippvagn. Något senare utfrågades mannen i kiosken vid klosterruinen. Han berättade att de på platsen befintliga dammarna rensa des 1945 eller För detta arbete hade man i dammarna en flotte för själva rensningen, och på dammkanten ett spår där massorna transporterades bort till en större hög sydväst om ruinen. Denna hög är numera borttagen. Den rullande materielen på denna tillfälliga småbana utgjordes av några tippvagnar, som man lånade från Borghamns Kalkbruk. Vagnarna spelades upp på nyss nämnda hög. Bo Gyllenberg o J.\){(lrJl Enligt en artikel i SDS 19' tillverkade denna firma under andra världskriget tippvagnar åt SJ, och denna verksamhet sysselsatte då ett 40- tal personer. Firman startades 1896 och upphörde med verksamheten 19'7'7. Man har bl, a. tillverkat cykelställ och domkrafter. Är det någon som känner till närmare detaljer om tippvagnstill verkningen? Janis Prisdits ~o~t~a~t_r~r~n~e_f~r~y~n~nr ~v_ e~t_å~g~o~o~o~i~ ~e~ ~OQ ~~~ ~p~r~i~d~ Laxå bruk uthyr härmed till Kungl. Domänstyrelsen ett ånglok av Maerkische Loco ~ motivfabrik, Schlachtensee, tillverkning och med tillverkningsnummer 200 till ett överenskommet pris av tvåhundrafemtio (250:-) kronor per månad, räknat från den dag då loket anlänt till Äskekärrs station. Likviden erlägges månads;vis i :' efterskott och-skall, om vid återsändandet:av loket från Äskekärrs station endast en del av en månad gått, sedan sista månadslikviden erlagts, betalning erläggas för endast den gågna delen av månaden, Loket levereras å banvagn vid Finnerödja station och avsändes därifrån inom 8 dagar efter det att detta kontrakt av Jägmästaren i Kinne revir godkänts. För transporten till och från Finnerödja station och den nuvarande uppstäl~ningsplatsen för loket jämte lastning och lossning betalar kronan en summa ~0 et~hun drafemtio (150:-) kronor. Frakten från Finnerödja station till Äskekärrs station och åter erlägges av Kronan. Loket skall vara fullt användbart och de ev. brister som förefinnes å detsamma skola vid överlämnandet anmälas. Kinne revir förbinder sig : att väl vårda och underhålla loket ifråga samt att återlämna detsamma i ' lika gott skick som, då det mottogs, dock att normalt slitage icke får räknas som försämring. Vid övertagandet och återlämnandet av loket utser vardera parten en besiktningsman för besiktning av loket. Härav äro tvenne lika lydande exemplar upprättade och utväxlade, Skara och Laxå den 22 februari För Kinne revir H j. Sylven Jägmästare N( Laxå Bruks Aktiebolag N. Rehnqvist (Ur Domänverkets arkiv) (Red. ) ISf(l S.,mJ l beräknas utkomma i början av oktober. Tills dess är det ~ - ~ bara för Red. att tillönska läsarna en TREVLIG SOMMAR i ~~,~~ den. fasta. f~rvissn~ngen om att dessa svarar med att sän- ~~- da 1n not1ser om s1na s måbaneupplevelser under nämnda sommar! Sista dag för bidr ag till SmB 4/'78 är 19' , - r.

11 SmB 3/78 Sida ll Undertecknad tillbringade i våras 12 dagar i Ungern för att studera smalspårsba nor, ånglok mm. Ida:;]' har statsbanorna (rv1av) sju och cien statliga skogsförval tningen (LÄEV) fjorton smalspåriga bansystem. De sistnämnda faller väl inom SmB:s verksamhetsområde, även om några mer kan järnfaras med våra museibanor genom sin stora persontrafik. Följande skogsbanor (samtliga 760 mm) besöktes : Miskolc (Miskolc - Lillafured - Garadna med s idobana till Farkasgödör - Örvsnykö). stor person- (turist-) trafik, men även viss godstrafik. Verkstad och vagnhallar är belägna i Diosgyör-Majlath i Miskolcs utkanter. Dr gkraften utgörs av dieselmekaniska boggilok av typ Mk 48, små tvåaxliga motorlok samt två motorvagnar, De sistnämnda är tillverkade 1929, På verkstadsområdet i Diosgyör-Majlath finns ett av de sista smalspårsångloken i Ungern uppställt. Loket är tillverkat av MAV A6 som nr 7254/1954 och av typ 447 (nr 401). Gyöngyös (Gyöngyös- MatrafUred med sidabana till Lajoshaza) På den förstnämnda sträckningen har man en mycket livlig persontrafik. Vid mitt besök den l maj kördes två tågsätt efter varann (med m mellan tågen). Vidare förekommer, eller har förekommit, en omfattande lertrafik till ett tegelbruk i Gyöngyös. Ett lod-tal vagnar avsedda för dessa transporter fanns. Lok av typ Mk 48 och samma slags tvåaxliga motorlok, som ovan nämnts, användes. Szenta (Szenta- Kaszo) Denna bana, anlagd efter 1955, är en mera typisk skogsbana med tre persontågspar vardagar. Dragkraften utgörs av små tvåaxliga motorlok, och persontågen bestod av lok och en tvåaxlig personvagn. Godsvagnarna var två truckar med träflak. I Ungern finns en hel del tegelbruk, och många har smalspårsbanor. Här följer några noteringar, främst uppfattade från tågfönstret : Sopron I stadens utkant låg flera bruk. Vid ett av bruken fanns ett 500-system på tegelbruksområdet, Ett spår korsade landsvägen Sopron - Györ, Mindre motorlok. Budapest (stadsdelen Köbanya, nära stationen Rakas) Tegelbruk med spårsystem på bruksområdet. Från dot m djupa lertaget transporterades leran med bandtransportörer, I fyra avsats er togs leran upp med elevatorer; en fantastisk syn! Kaposmerö (station på järnvägslinjen Dombov~r - Gyeksnyes) Spårsystem på tegelbruksområdet. Motorlok av samma typ som i Sopran. Csorna (station på järnvägslin j en G y ör - Sopron) Tegelbruk med spar och tippvagnar. Tiszabercel (station på 760-linjen Nyirsgyhaza - Balsai Tisza-part) Tegelbruk med spår, tippvagnar och uppfordringsverk i lertaget. övriga smalspårsbanor som besöktes var : Hortobagyi halasto (station på linjen Debrecen - FUzesabony) 760-bana vid fiskodling, troligen endast hästdrift, På den lilla bangården Fanns personvagnar (flakvagnar med soffor), fisktransportvagnar, vagnar för fodertransport (?)(tippvagnar med bottentömni ng) samt vanl iga tippvagnar av lertransporttyp. Banan besöktes den l maj och någon trafik f örekom ej denna dag, Konya (vid samma MAV- linje som ovanstående fiskodlingsbana) 760 mms hästbana med persontrafik, Banan, sorn bl, a, presenterats i tidskriften Railway Scene 4/75, hade inte trafikerats på en tid, men spåret kvarligger, Sidospår med egen dragkraft vid industrier o. d. sågs på flera ställen, t.ex.: Szilfas (vid 760- banan Do 1bovar - InamJ större lantbruk med spår till ekonomibyggnader mm. Litet tvåaxligt motorlok av

12 Sida 12 SmB 3/78 ' ' ' samma typ som MAV använder. Gälle (vid 760- banan Csoma - Szabadi - In am) större lantbruk med sidospår och samma typ av motorlok som i Szilfas. Dombovar Sågverk med normalspårigt, eldstadslöst ånglok. Dunai finami to (station på linjen Dombovar- Budapest) Industri med normalspårigt, eldstadslöst ånglok. Hatvan Här fotograferades ett normalspårigt, tvåaxligt motorlok, som växlade på ett spår mellan stationen och en närbelägen metallindustri. Denna loktyp sågs på flera ställen i Ungern, liksom en något större, treaxlig modell av V3-typ. Nagyczenk Ungerns enda museibana finns i närheten av Sopron i den västra delen av landet. Banan utgår från stationen Fertöboz vid den ungersk- österrikiska järnvägen GySEV.och slutar i närheten av slottet i Nagyczenk. Linjen är 5,5 km lång och spårvidden är 760 mm. Banan, som administreras av GySEV, drivs som pionjärbana, dvs en stor del av personalen utgörs av ungdomar i 10-årsåldern. Här finns ett antal ånglok från industribanor : Budapest Budapest 4859/ /1949 fd Szurdokpuspöki Tegelbruk, i drift fd Szurdokpuspöki Tegelbruk, i drift Utöver driftsångloken finns en del ånglok med andra spårvidder. Dessa skall ställas upp i parken vid stationen Kastely (=slottet). Ett av dessa lok kommer från järnverken i Ozd (1000 mm spv), ett annat från Kiralreter Waldbahn (600 mm spv). Sistnämnda lok är tillverkat av Krauss som nr 4713/1902, och gjorde sin sista tur på hemmabanan 1972.,; '. Bo Gyllenberg SPOORIJZER - RAILTRACTOR Type RT. 8 iooo 1 Samhngo BW

13 Med vårfloden har följande fem industrilok förts till oss från Janis Prisdits kamera. BODABERGS TORVSTRÖFABRIK. Ackumulatorlok med ett något dunkelt förflutet som bensinmotorlok. Loket är fyrväxlat, kedjedrivet samt försett med en 110 V ASEA-motor. Vikt 2,5 ton. 600 mms spårvidd. I drift. SVENARUMS TORVSTRÖFABRIK. Vaggeryds Mek Verkstad Ultramodernt torvbanelok försett med en 2-cyl Klöckner-Humboldt-Deutz nr Hydraulisk kraftöverföring med kedja mellan fram- och bakaxeln. Spårvidden är 900 mm. Plexiglashytt. STOCKHOLMS ENERGIVERK. Kalmar Verkstads AB typ OHL 30 nr 342/1968 ("VÄRTAN 11 ). Gulmålat 600 mrns diesellok. I drift. BYHOLMA TORVINDUSTRI. Vislan de. Me!< Verkstad c :a Utrustat med 6-cyl bensinmotor, fabrikat Bedford. Slopat STUCKHOLM0 ENERGIVERK. AB Gävle Vagnverkstad typ OHL-30- Me nr ~)8!3/1972 ( "AKALLA"). Kraftig 600 mms tunneldiesel. Gulmålad och liksom "VÄRTAN" i drift i Energiverkens stockholmstunnlar. Se annan plats i dettu nummer:

14