P U B L I K A T I O N U 2 M a r s Avloppsteknik 2 Reningsprocessen
|
|
- Hanna Sandström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 P U B L I K A T I O N U 2 M a r s Avloppsteknik 2 Reningsprocessen
2
3 Avloppsteknik 2 Reningsprocessen
4 Svenskt Vatten påtar sig inget ansvar för eventuella felaktigheter, tryckfel eller felaktig användning av denna publikation Copyright: Svenskt Vatten AB Framsidesbild: Ann-Marie Halldin Illustrationer: Ann-Marie Halldin Grafisk form: Ordförrådet AB Tryck: Utgåva: ISSN nr: 1651-xxxx
5 Förord Du håller nu i din hand ett av de första utbildningskompendierna som Svenskt Vatten ger ut. Vi vill ta ett helhetsgrepp över de kompendier som ingår i de kurser som Svenskt Vatten anordnar. Svenska Kommunförbundets kompendier i avloppsteknik har i många år varit det standardverk som kommit till användning i utbildningar från högskolenivå till enskilda kurser av kommunal driftpersonal. Dessa har nu moderniserats och ges numera ut av Svenskt Vatten. Moderniseringen har bestått i en total genomarbetning av samtliga avsnitt och dessutom har några nya tillkommit och några strukits. Det mest genomgripande är att vi har tagit bort två av de tidigare kompendierna: nr 6, Drift av reningsverk och nr 8, Industriella avloppsvatten. När det gäller driftkompendiet har vi valt att föra ut driftaspekterna till de avsnitt där grundkunskapen presenteras. Beträffande nr 8 har vi valt att stryka det eftersom Svenskt Vatten kommer att ge ut en ny version av M20, ofta kallad Industrilistan. Den nya publikationen kommer att heta Råd vid anslutning av industri och annan verksamhet. Då den nya publikationen och kompendium 8 båda avhandlar samma sak har redaktionen valt att låta den nya publikationen få vara ensam på scenen. I några fall har de ursprungliga författarna tagit sig an sina tidigare texter, men i de flesta har nya skribenter gett sig i kast med ursprungstexterna. Vi vill tacka alla författare som medverkat i framtagandet av dessa kompendier. Projektet har genomförts med hjälp av en redaktionskommitté bestående av Anders Lind, Svenskt Vatten, Ann Mattsson, Gryaab, Maria Rothman, Norrköping Vatten AB och Ulf Nyberg, Malmö Va-verk. Svenskt Vattens Avloppskommitté (VAK) har också bistått med synpunkter. De ritade bilderna har, med något enstaka undantag, framställts av Amis Halldin. Projektledare har varit Bo Rutberg på Sveriges Kommuner och Landsting. Stockholm i april 2007 Svenskt Vatten AB
6 Avloppsteknik en serie i tre delar 1 Allmänt 1 En historisk återblick 2 Avloppsvattnets sammansättning och mängd 3 Samhällets krav på avloppsvattenhanteringen 4 Transport av avloppsvatten 5 Översikt reningsmetoder 6 Småskalig VA-teknik 7 Desinfektion av avloppsvatten 8 Avloppsvattnets inverkan på recipienten 9 Återanvändning av avloppsvatten 10 Råd vid anslutning av industri och annan yrkesmäsig verksamhet 2 Reningsprocessen 11 Grovrening 12 Sedimentering 13 Flotation 14 Efterbehandling 15 Kemisk fällning 16 Biologisk rening allmän bakgrund 17 Aktivslamanläggningar suspenderad biomassa 18 Biologiska bäddar biofilmsystem 19 Kväveavskiljning 20 Biologisk fosforreduktion 3 Slamhantering 21 Slam mängder och egenskaper 22 Förtjockning 23 Stabilisering 24 Avvattning 25 Kompostering 26 Torkning och förbränning 27 Övriga slambehandlingsmetoder 28 Användning av slam Avloppsteknik 2
7 Innehåll del 2 11 Grovrening...7 Inledning... 7 Reningsprincip... 7 Galler och silar... 7 Sandfång Drift Sedimentering...15 Reningsprincip Teori Utformning Dimensionering Reningsresultat Drift Flotation...27 Reningsprincip Utformning Dimensionering Reningsresultat Drift Efterbehandling...31 Inledning Filtrering Utformning Reglering av filter Dimensionering Drift Mikrosilning Dammar Kemisk fällning...43 Historik Något om kemiska beteckningar Reningsprincip Utformning av olika fällningsförfarande Flerpunktsfällning Modifierade driftsätt Inblandning av fällningskemikalien Flockning Avskiljning av kemflock Sedimentering Flotation Kontaktfiltrering Avloppsteknik 2 5
8 Innehåll del 2 Fällningsdammar Fällningskemikalier Aluminiumsalter Järnsalter Polymer Kalk Val av fällningskemikalie Drift av kemisk fällning Reningsresultat Biologisk rening allmän bakgrund...66 Mikroorganismer Bakteriernas näringsbehov Metabolism Bakterietillväxt Aktivslamanläggningar suspenderad biomassa...74 Reningsprincip Utformning Luftning Sedimentering Dimensionering Reningseffekt Drift Biologiska bäddar biofilmsystem...99 Reningsprincip Utformning Dimensionering av biobäddar Reningseffekt Drift Kväveavskiljning Reningsprincip för biologisk kväveavskiljning Andra metoder för kväveavskiljning Utformning av biologisk kväveavskiljning Drift Biologisk fosforredukt ion Reningsprincip Utformning Drift Måttenheter enligt SI-systemet Författare Avloppsteknik 2
9 11 Grovrening Inledning Inledande behandling i ett reningsverk benämns grovrening. Här avskiljs partiklar och grövre föroreningar i avloppsvattnet. Reningen i dessa behandlingssteg sker med fysikaliska metoder och för att tydligare beskriva den inledande reningen används begreppet grovrening i stället för mekanisk rening. De material som finns i ett inkommande vatten i form av grova partiklar (trasor, träbitar mm) och tunga partiklar (sand, kaffesump mm) skall avskiljas i grovreningen. Grovreningen består av galler, silar och sandfång. Galler och silar används för att avskilja trasor o.d. I sandfång avskiljs tunga partiklar som sand och grus. Grovreningens huvudsyfte är att skydda nedströms liggande reningsdelar från onödiga haverier och slitage. Reningsprincip Syftet med grovreningen är att avskilja trasor, sand och annat material som kan störa funktionen av efterföljande behandlingssteg. Avskiljningen i galler och silar bygger på silning. Den finns ingen principiell skillnad mellan galler och silar. Vid silning avskiljs partiklar som är större än silens öppning. I ett galler är öppningen en spalt medan den i silen är ett hål eller öppningen i ett masknät. Silar används inte bara för grovrening. Man använder silar för att hålla kvar suspenderat bärarmaterial vid en del former av biologisk rening och silar med en maskvidd på under 100 µm kan användas i stället för filter för slutbehandling av renat avloppsvatten. Sådana silar brukar kallas mikrosilar. Avskiljningen i sandfång bygger på sedimentering. De grundläggande begreppen om sedimentering finns i kapitel 12. Galler och silar Galler och silar indelas i olika typer och det saknas en enhetlig terminologi. Här används följande beteckningar: Typ av galler eller sil Vrakgaller Grovgaller Fingaller Silar Mikrosilar Beskrivning Spaltvidd mm. Används för att skydda pumpar och finare galler mot plankor, vajrar, sten och liknande material. Spaltvidd mm. För avskiljning av trasor mm. Spaltvidd < 10 mm. För avskiljning av trasor mm. För att hålla kvar suspenderat bärarmaterial vid biologisk rening med biofilmprocesser. Håldiameter 0,5 3 mm. För avskiljning av trasor mm. För att hålla kvar suspenderat bärarmaterial vid biologisk rening med biofilmprocesser. Maskvidd 0,01 0,1 mm. För slutavskiljning av flockar och för bräddvattenrening. Avloppsteknik 2 Kap. 11 Grovrening 7
10 Utformning Vrakgaller Vrakgaller har stor spaltvidd och tjänar som säkerhetsgaller och som skydd för efterföljande utrustning. Vrakgallren är normalt handrensade. De fångar trots sin stora spaltvidd upp en hel del trasor och måste därför rengöras. Innan vrakgaller anskaffas måste man göra en avvägning mellan arbetet med rensning kontra den ökade risken för skador på utrustning. Grovgaller Grovgaller består av ett antal stående parallella stålstavar infästa i en ramkonstruktion som är placerad i avloppsvattenkanalen, se Figur 1. Gallret lutar ofta grader relativt horisontalplanet. Avloppsvattenkanaler försöker man dimensionera så att vattenhastigheten är minst 0,6 m/s för att förhindra avsättningar. Samtidigt vill man undvika högre hastigheter än 1 m/s för att inte trasor skall ryckas med genom gallret. Med tanke på att flödena också varierar blir utformningen en kompromiss. Grovgaller är numera alltid maskinrensade. Rensningen sker genom att en krattliknande skrapanordning sänks ned i kanalen. Skrapan har tänder som passar in mellan gallrets spalter. När skrapan sedan dras upp följer trasor och annat skräp med. Skrapan styrs ofta så att den gör en paus på vägen upp för att vatten skall kunna hinna rinna av. Antingen går skrapan med vissa tidsintervall eller så startas den av en differens i vattennivå före och efter gallret. Skraparm Sidovy Frontvy Figur 1 Maskinrensat galler 8 Avloppsteknik 2 Kap. 11 Grovrening
11 Fingaller Spaltvidden på fingaller är 1 6 mm. Fingaller finns av olika konstruktioner. På flera fingallerkonstruktioner byggs det upp en matta av trasor som ytterligare förbättrar avskiljningen. Detta har dock nackdelen att även annat material avskiljs, t.ex. fekalierester. Det är därför vanligt att anordna någon form av tvättning av rensgodset under transporten upp ur kanalen. Ett exempel på ett fingaller är det s.k. steggallret (Figur 2). Denna gallerkonstruktion består av två paket med stavar. Stavarna har en trappformad profil. Det ena paketet är stationärt och det andra rör sig i en cirkelrörelse samtidigt som det hela tiden är parallellt med det stationära. På detta sätt förs det material som fastnar på gallret upp ur kanalen trappsteg för trappsteg. Figur 2 Steggaller Silar Ett alternativ till fingaller kan vara en trumsil, se Figur 3. Silen består vanligtvis av en sakta roterande trumma. Avloppsvattnet passerar genom silhålen och rensgodset stannar kvar. Med en transportanordning matas rensgodset bort. Överbelastas trumman kan vattennivån i trumman stiga och vattnet följa med rensgodset. En trumsil är därför försedd med en bräddanordning. Trumsilens öppningar hålls öppna genom spolning och roterande borstar. Öppningarna kan tätas av fett och det är därför vanligt att också ha möjlighet att spola med varmt vatten. Vid spolningen bildas aerosoler varför silen bör vara inkapslad. Avloppsteknik 2 Kap. 11 Grovrening 9
12 Rens Silat vatten Figur 3 Invändigt matad roterande trumsil Mikrosilar Mikrosilar används för slutavskiljning av suspenderad substans och beskrivs i kapitel 14, efterbehandling. Dimensionering Dimensioneringen av galler och silar görs vanligen av tillverkaren. Det man bör hålla i minnet är att det inte är flödet som är dimensionerande, utan den mängd trasor och liknande material, som tillförs per tidsenhet. Galler och silar för inkommande vatten skall kunna hantera max tillrinning till reningsverket. För de flesta föroreningar minskar koncentrationen med ökande flöde. För trasor, sand och liknande kan det vara tvärtom. Vid normala flöden avsätts en del i ledningarna för att sedan spolas loss vid höga flöden. Detta gäller speciellt vid kombinerade system. Rensgodshantering Det material som avskiljs vid galler och silar för obehandlat avloppsvatten, rensgodset, har hög vattenhalt. Mängden rensgods som måste transporteras bort beror till stor del på dess vattenhalt. Gallertypen har också betydelse ju mindre spaltvidd desto mer rensgods. Ett enkelt sätt att minska vattenhalten något är att ha dränerade uppsamlingsbehållare. Större minskning av vattenhalten erhålls med en rensgodspress. En låg vattenhalt minskar transportkostnaderna och kostnaderna för det slutliga omhändertagandet. Rensgodset innehåller alltid mer eller mindre slam. Rensgodset är därför ohygieniskt och luktar illa. Att ha en rensgodstvätt minskar dessa problem och underlättar den fortsatta hanteringen. Lukten kan också bekämpas genom att kalka i rensgodscontainern. Rensgodset har tidigare transporterats till deponi. Numera får organiskt material inte deponeras om inte deponin fått dispens. Förbränning börjar därför bli allt vanligare men på vissa håll har förbränningsanläggningarna vägrat att ta emot rensgodset. För att underlätta acceptansen är det fördelaktigt att tvätta och avvattna rensgodset väl. Det finns idag tekniker som ger en TS-halt på över 40 % på det tvättade och avvattnade rensgodset. En annan möjlighet är att finmala rensgodset och föra det till rötkammare. Sandfång Avloppsvatten innehåller alltid större eller mindre mängder sand. När man har kombinerade system kommer sand ned från gatorna. Sand tillförs också genom otäta rör- 10 Avloppsteknik 2 Kap. 11 Grovrening
13 skarvar och från rengöring och tvätt i hemmen etc. Sand orsakar slitage på mekanisk utrustning och ackumuleras på botten av kanaler och bassänger. Sandfång placeras därför tidigt i behandlingskedjan, normalt efter grovgaller. Sand sedimenterar lätt och avskiljs genom sedimentering. Sjunkhastigheten för sandkorn beror av deras storlek, som framgår av Tabell 1. Tabell 1 Sjunkhastighet för sand Kornstorlek mm 0,05 0,10 0,15 0,20 Sjunkhastighet m/h I sandfånget vill man avskilja sand, men inte partiklar av organisk karaktär dessa bör avskiljas i försedimenteringen. Tillrinningen till ett avloppsreningsverk varierar. Om man dimensionerar ett sandfång för sedimentering av det mesta av sanden vid normal tillrinning kommer avskiljningen att bli dålig vid hög tillrinning. Dimensionerar man för sedimentering av det mesta av sanden vid hög tillrinning så kommer inte bara sand utan även organiskt material (slam) att avskiljas vid normal och låg tillrinning. Ett sätt att undgå dessa olägenheter är att låta sanden sedimentera i ett luftat sandfång. Ett luftat sandfång är i princip en kanal där luft blåses in längs kanalens ena sida. Vattnet som strömmar genom kanalen får då en roterande rörelse. Denna rörelse bestäms av luftflödet och inte av tillrinningen. Material med lägre densitet än sand hålls då svävande, medan det mesta av sanden kan sedimentera. Grunderna för sedimentering finns beskrivna i kapitel 12. Utformning I Figur 4 visas ett tvärsnitt av ett luftat sandfång. I bland finns en längsgående skärmvägg som bromsar vattnets rotation vid ytan. Sandfånget kan då också fungera som fettavskiljare. För att ta upp sedimenterad sand finns olika lösningar. Man kan ha en skrapanordning som för avsatt sand till en ficka varifrån det pumpas. En annan lösning är att ha en dränkt pump monterade på en traversanordning som går fram och tillbaka längs sandfånget. Om sandfånget är utformat för att också avskilja fett måste det finnas en dekanteringsanordning. Figur 4 Luftat sandfång Avloppsteknik 2 Kap. 11 Grovrening 11
14 Även i ett luftat sandfång beror avskiljningen till viss del av tillrinningen. I Figur 5 visas ett exempel på hur avskiljningen beror på uppehållstiden. Uppehållstid, sekunder Kornstorlek, mm ,13 0,16 0,16 0,2 0,2 0,25 0,25 0,32 0,32 0,4 0,4 0,5 0,5 0, % Avsatt sandmängd Figur 5 Andel avsatt sandmängd av olika kornstorlek som funktion av uppehållstiden Sandhantering Även om sandfånget är väldimensionerat och välskött, avsätts annat material än sand. Kaffesump och annat organiskt material sedimenterar tillsammans med sanden. Upppumpad sand luktar därför ofta illa. Sandfånget kombineras därför ofta med en sandtvätt. Om sanden är väl tvättad kan det finnas möjligheter använda den t.ex. som täckning på deponier. Dimensionering Sandfång bör dimensioneras så att en god avskiljning erhålls också vid hög tillrinning. Ytbelastningen bör vara mindre än 50 m/h vid maximal tillrinning. Det bör finnas möjlighet att reglera luftflödet till sandfånget. Begreppet ytbelastning behandlas ingående i kapitel 12. Drift Driftparametrar Galler och silar För galler och silar saknas praktiskt användbara driftparametrar. Sandfång De driftparametrar som är relevanta för sandfång är desamma som för försedimentering d.v.s. ytbelastning och uppehållstid. Om ytbelastningen är större än ca 50 m/h är förutsättningarna för god sandavskiljning dåliga. En ungefärlig uppfattning av hur uppehållstiden påverkar avskiljningen kan man få från Figur Avloppsteknik 2 Kap. 11 Grovrening
15 Normaldrift Galler och silar Galler och silar underhålls enligt leverantörens anvisningar. Utrustningens funktion skall kontrolleras alla arbetsdagar. Rensgodsets utseende besiktigas okulärt. Vad man iakttar kan ge information om onormala utsläpp och kanske även indikationer om varifrån det kommer. Man skall vara observant på att de största rensgodsmängderna tillförs reningsverket vid hög tillrinning. Rensgodset vägs och TS-bestäms. Borttransporterad mängd rensgods journalförs. Sandfång Sandfångets mekaniska utrustning skall underhållas enligt leverantörens anvisningar. Utrustningens funktion skall kontrolleras alla arbetsdagar. Utrustningen för uttag av sand bör arbeta intermittent för att minska slitage och det är onödigt att pumpa upp vatten utan sand. Å andra sidan måste uttag ske så pass ofta att sand inte ackumuleras i sandfånget. Hur ofta pumpar och eventuella skrapor behöver startas får den praktiska erfarenheten avgöra. Man skall vara observant på att de största sandmängderna tillförs reningsverket vid hög tillrinning eftersom sand som sedimenterat i ledningsnätet vid låg och normal tillrinning då spolas med. Intermittent = förlopp som äger rum med återkommande avbrott. Driftkontroll Man kan uppskatta förhållandet mellan sand och organiskt material i den avsatta sanden genom att mäta hur stor del av torrsubstansen som finns kvar efter glödgning. Denna analys är av diskutabelt värde då erfarenheterna visar att en viss andel organiskt material i avskiljd sand är oundvikligt. Ett sätt att kontrollera funktionen är att undersöka slammet från försedimenteringen. Primärslammet kan torkas och glödgas och därefter siktas. Man skall då inte finna några sandkorn på sikten. I praktiken hinner man oftast inte med dessa undersökningar utan bristande funktion hos sandfånget avslöjar sig i form av driftstörningar i andra anläggningsdelar t.ex. i form av avsättningar i rötkammare eller onormalt slitage på centrifuger Den mängd sand som borttransporteras skall journalföras. Bäst är om sanden kan vägas. Alternativt kan volymen sand uppskattas från behållarens rymd och fyllnadsgrad. Avloppsteknik 2 Kap. 11 Grovrening 13
16 Driftstörningar Typ av störning Orsak Åtgärdsförslag Vatten i gallerrenscontainer Lukt från containern Dålig sandavskiljning För mycket slam i sanden Svårt att pumpa ut sand Lukt från sand i containern Dålig dränering av rensgods Illaluktande material i rensgodset Nedbrytning av rensgodset För kort uppehållstid För kraftig luftning För lite luftning Sand och slam bakar ihop på botten Slam följer med sanden Öka paustiden för skrapan före avskrapningen till transportör eller container Låt skrapan gå med högre frekvens Dränera containern Överväg att installera rensgodspress Tvätta rensgodset på väg upp med skrapan eller i särskild tvätt Kör bort rensgodset oftare Kalka i containern Minska luftinblåsningen Öka luftinblåsningen Överväg att installera sandtvätt Pumpa ut sand oftare Luckra upp med tryckluft eller vatten Se under För mycket slam i sanden ovan Kör bort sanden oftare 14 Avloppsteknik 2 Kap. 11 Grovrening
17 12 Sedimentering Sedimentering finns normalt efter varje reningssteg i ett avloppsreningsverk. I ett trestegs reningsverk finns sedimentering såväl i början av reningsverket och efter biologisk rening som i den slutliga kemiska fällningen. Sedimenteringsbassänger som ligger efter grovrening men före annan behandling benämns försedimenteringsbassänger. Bassänger som ligger sist i behandlingen benämns slutsedimenteringsbassänger. De kallas slutsedimenteringsbassänger även om de skulle följas av filtrering. Bassänger efter ett behandlingssteg, som följs av ytterligare ett behandlingssteg med sedimentering, benämns mellansedimentering. Reningsprincip Syfte med olika typer av sedimentering Sedimentering används för att avskilja partiklar med högre densitet än vatten. Vid försedimentering, d.v.s. sedimentering efter grovrening, men före någon ytterligare behandling, är syftet dels att avlägsna material som kan störa den efterföljande behandlingen, dels att minska belastningen på denna. Vid hög tillrinning måste man vid många verk brädda. Bräddningen sker då ofta efter försedimenteringen och kvaliteten på det försedimenterade vattnet har då också betydelse för belastningen på recipienten. När sedimentering är sista steget i behandlingskedjan, är syftet att säkerställa kvaliteten på det vatten som når recipienten. Vid sedimentering av aktivt slam har sedimenteringen två syften; förutom att avskilja partiklar från det behandlade vattnet skall sedimenteringsbassängen koncentrera det avskiljda aktiva slammet, så att det kan pumpas i retur till aktivtslambassängen. Man skiljer på tre typer av sedimentering. När enskilda partiklar sedimenterar fritt utan att påverkas av andra partiklar kallas det diskret sedimentering. Sedimentering av sand är ett exempel på detta. När partiklarna som sedimenterar kan slås samman med andra partiklar (flockas) och öka i partikelstorlek under sedimenteringsförloppet kallas det flockulent sedimentering. Exempel på flockulent sedimentering är försedimentering och sedimentering efter kemisk fällning. Även sedimentering efter biologisk rening med biofilmprocesser kan betecknas som flockulent sedimentering. När koncentrationen av partiklar som sedimenterar är så stor att den påverkar sedimenteringsförloppet, som vid sedimentering av aktivt slam, kallas det hindrad sedimentering. Teori En partikels sjunkhastighet Stokes lag En partikels sjunkhastighet i vatten kan beräknas med Stokes lag. Stokes lag gäller runda partiklar som sjunker sakta. (För sand gäller den för partiklar mindre än ca 0,2 mm). Formeln är därför sällan praktiskt användbar men den visar vilka faktorer som har betydelse för sjunkhastigheten. Avloppsteknik 2 Kap. 12 Sedimentering 15
18 v s = g (s s s l ) d2 18 µ där v s = partikelns sjunkhastighet, m/s g = tyngdkraftsaccelerationen, m/s 2 s s = partikelns densitet, kg/m 3 s l = vätskans (avloppsvattnets) densitet, kg/m 3 d = partikelns diameter, m µ = vätskans (avloppsvattnets) viskositet, Ns/m 2 Stokes lag säger att sjunkhastigheten är proportionell mot densitetskillnaden mellan partikeln och vattnet. Det är således stor skillnad i sjunkhastighet på ett sandkorn (sand har en densitet på kg/m 3 ) och en biologisk flock som kan ha en densitet på ca kg/m 3. Vattnets densitet kan i detta resonemang sättas till kg/m 3. Densitetsskillnaden mellan partikeln och vatten i dessa två fall är då respektive 10 kg/m 3. Stokes lag säger också att sjunkhastigheten beror av kvadraten på partikelstorleken. En partikel på 0,2 mm sjunker därför ca 4 ggr så fort som en partikel på 0,1 mm. Kan man skapa större partiklar är detta således gynnsamt. Slutligen säger formeln att sjunkhastigheten är omvänt proportionell mot viskositeten. Viskositeten ökar när temperaturen sjunker. Vintertid kan avloppsvattnets temperatur sjunka ned mot 8 C medan den sommartid kan vara 18 C eller högre. Vid 8 grader är viskositeten 30 % högre än vid 18 grader, vilket kan ha avsevärd betydelse för hur väl sedimenteringen fungerar. Tabell 2 Sjunkhastighet hos olika typer av partiklar Sandkorn 0,2 mm Sandkorn 0,01 mm Partiklar i inkommande avloppsvatten Bioslamflock Kemslamflock Sjunkhastighet m/h > Ytbelastning För över 100 år sedan införde en amerikan, Hazen, begreppet ytbelastning. Han antog att vattnet som kom in i en sedimenteringsbassäng fördelades jämnt över hela dess tvärsnitt (Figur 6) och sedan strömmade med samma hastighet i hela tvärsnittet till bassängens utloppsände, där det togs ut jämnt över hela tvärsnittet. Om man antar Inkommande flöde Utgående flöde H H/2 V q V s =V o /2 V q V s =V o V q V s L Figur 6 Sedimenteringsförloppet enligt ytbelastningsteorin 16 Avloppsteknik 2 Kap. 12 Sedimentering
19 att en partikel har sjunkhastigheten vs och kommer in överst i bassängen, så skall den för att kunna avskiljas ha hunnit sjunka ned till bassängbotten innan vattnet når utloppsänden. Om B = bassängens bredd, blir vattnets strömningshastighet genom bassängen, v q : v q = Q B H Den tid, t q, det tar vattnet att nå utloppsänden om bassänglängden är L m blir då: t q = L v q eller t q = L B H Q Den tid, t s, det tar för partikeln att nå botten är: t s = H v s För att partikeln skall hinna avskiljas måste t s < t q Sätter vi in ts och tq i olikheten får vi v s > Q L B men L B är detsamma som bassängens area A, således v s > Q A Förhållandet mellan flöde och bassängyta (Q/A) kallas ytbelastning. Ytbelastning = Q och har enheten m/h. A Ytbelastningen är således lika med sjunkhastigheten v s för den partikel som nätt och jämnt hinner avskiljas och är därför avgörande för sedimenteringsresultatet. Alla partiklar med högre sjunkhastighet kommer teoretiskt sett att avskiljas, liksom också en del partiklar med lägre sjunkhastighet vilka vid inloppet befinner sig under ytan. Ytbelastningsteorin gäller även för bassänger med vertikal strömning. I en bassäng med vertikal strömning rör sig avloppsvattnet uppåt med en hastighet av Q/A och den sedimenterade partikeln måste minst ha sjunkhastigheten v s =Q/A för att den skall avskiljas och inte följa med vattnet uppåt. I praktiken avviker sedimenteringsförloppet från ytbelastningsteorin, som förutsätter laminär och stabil strömning. Störningar av olika slag uppstår i sedimenteringsbassängerna, t.ex. skiktad strömning, returströmmar, virvelbildning vid inloppet etc. (Figur 7). I allmänhet erhålls inte mer än cirka 60 % sedimenteringseffekt jämfört med den teoretiska. Detta innebär att bassängerna måste vara dimensionerade för en lägre ytbelastning än den som motsvarar partiklarnas sjunkhastighet. Enligt ytbelastningsteorin spelar inte bassängernas djup någon roll för avsättningen. Det har dock visat sig att grunda bassänger ger sämre avskiljning än djupa. Det beror bl.a. på att det redan avsatta materialet kan eroderas av bottenströmmarna och lämna bassängerna med utgående vatten. För att förhindra detta bör bassäng- Avloppsteknik 2 Kap. 12 Sedimentering 17
20 djupet vara minst ca 2,5 m. Djupet är av särskild betydelse då suspensioner med höga halter av suspenderat material som aktivt slam, skall sedimentera. Bassänger för sedimentering av aktivt slam brukar vara minst 3 m djupa och djup på 4 5 meter är ofta gynnsamt. Inlopp Utlopp Avsättningszon Returström Virvelbildning Inloppszon Slamzon Erosion Virvelbildning Utloppszon Figur 7 Störningar i sedimenteringsförloppet Utformning Bassänger Sedimenteringsbassänger har utformats på olika sätt. I äldre anläggningar har bassängerna rektangulär planform (Figur 8a) och är ofta relativt grunda med utloppsskiborden koncentrerade i utloppsänden. I nyare anläggningar har också bassängerna rektangulär planform men är djupare (Figur 8c) med utloppsskiborden fördelade över cirka halva bassängytan. Dessa två bassängtyper kallas ibland horisontal- respektive vertikalströmningsbassänger, vilket är missledande då strömningen i bägge bassängtyperna huvudsakligen är horisontell. Internationellt används ofta bassänger med cirkulär planform (Figur 8b). Dessa kan göras stora, diametrar på upp till 75 m förekommer. Små sedimenteringsbassänger utformas ibland som en kon (Figur 8d). Om bassängväggarnas lutning är minst ca 60 kan man undvika skrapor. a) b) Rektangulär planform Cirkulär planform c) d) Rektangulär planform Cirkulär planform eller kvadratisk planform Figur 8 Sedimenteringsbassänger 18 Avloppsteknik 2 Kap. 12 Sedimentering
21 För sedimentering av aktivt slam finns också bassänger med rektangulär planform med inloppet längs ena långsidan och utloppet längs den andra. Dessa kallas ofta tvärströmningsbassänger. Bassängerna kan indelas i fyra zoner, inloppszon, avsättningszon, slamzon och utloppszon. Inloppszonen bör vara utformad så att vattnet fördelas likformigt och dess rörelseenergi dämpas. Vid anläggningar med flera bassängenheter är det viktigt att vattnet fördelas så lika som möjligt mellan bassängenheterna. Detta kan man göra genom att justera utloppsskiborden. Det är dock svårt att få en fördelning som är jämn vid alla flöden. Utloppet bör vara anordnat så att lokala höga strömningshastigheter, som kan medföra erosion av sedimenterat slam, undviks. Erosion är främst ett problem vid sedimentering av bioslam och kemslam. Genom att fördela utloppsskiborden över en stor del av bassängytan kan ofta dessa problem minskas. Slamtömning slamskrapor Slamtömningen sker genom att slammet skrapas till slamfickor, varifrån det pumpas bort. För att undgå döda zoner där slam blir liggande bör slamfickornas bottenarea inte vara för stor. Slamfickorna är ibland försedda med långsamtgående omrörare vilket kan underlätta förtjockning i slamfickorna. I rektangulära bassänger sker slamskrapningen ofta med kedjeskrapor. Kedjeskrapor är vanliga i Sverige och består av skrapblad fastsatta i kedjor av järn eller specialplast, och som på bottnen skjuter slammet mot slamfickan och på ytan för fram eventuellt flytslam till en flytslamränna. Sugslamskrapor används ibland för aktivt slam och kemiskt slam. Slammet skrapas ihop av snedställda skrapblad och sugs upp i ett hävertrör som leder slammet till en ränna längs bassängkanten. En annan utformning är en dränkt pump som förs över bassängbotten på sådant sätt att allt slam kan sugas upp. Linskrapor har använts mycket sedan mitten av 1980-talet. Linskrapornas skrapblad dras längs bassängens botten med hjälp av motordrivna linspel. Vid stora bassänglängder måste flera skrapor installeras. Pistongdrivna stegskrapor består av ett stort antal skrapblad, monterade på en gemensam arm. Skrapbladen har en vertikal framsida och en lutande baksida. Den gemensamma armen löper i bassängens längdriktning. Den drivs fram och tillbaka. Dessa rö- Pistong = kolv i cylinder Kedjeskrapa Stegskrapa Sugslamskrapa Cirkulärslamskrapa Figur 9 Exempel på utformning av skrapor Avloppsteknik 2 Kap. 12 Sedimentering 19
22 relser föser slammet fram mot slamfickan. Framåtrörelsen är långsam medan returen sker snabbt för att slammet ej skall följa med tillbaka. Denna skraptyp är mest lämpad för aktivt slam. I runda bassänger sker skrapningen med roterande bottenskrapor som skrapar slammet till en i centrum belägen slamficka. Man använder sig här av en serie snedställda skrapskivor eller en enda sammanhängande spiralformad skrapa. I Figur 9 visas exempel på utformning av skrapor. Traversskrapor används vid rektangulära bassänger. Denna konstruktion består av en vagn tvärs över bassängen med hjul som löper på bassängens kanter. På vagnen finns en skrapa som i nedsänkt läge skrapar slammet till slamfickan. När vagnen går tillbaka kan skrapan ligga i vattenytan och fösa flytslam till en flytslamränna. Traversskrapan har en fördel i att inga konstruktionsdetaljer är monterade under vatten. Lamellsedimentering Enligt ytbelastningsteorin beror en sedimenteringsbassängs kapacitet av flödet i förhållande till ytan. Olika sätt att öka sedimenteringsytan inom samma markareal har provats genom åren. Ett sätt är att förse bassängen med dubbla bottnar, ett annat sätt är att installera lameller. Lameller är snedställda skivor som placeras i bassängen. Avståndet mellan lamellerna är i avloppstillämpningar ofta ca 10 centimeter. Härigenom kan man få in ett stort antal bottnar i bassängen. Att lamellerna lutas beror på att man vill att det slam som sedimenterar på lamellerna skall glida av, så att man inte behöver skrapa av slammet. Lutningen måste därför vara minst grader. Den effektiva ytan på vilket slam kan sedimentera är den i horisontalplanet projicerade ytan, vilken är lamellytan gånger cosinus av lamellens lutningsvinkel. Om lutningsvinkeln är 60 grader så blir den effektiva sedimenteringsytan halva lamellytan. Om lamellerna placeras med 10 cm avstånd och lamellerna är 3 meter långa så kan man på 1 m 2 vattenyta få in 15 m 2 sedimenteringsyta. Utlopp Outlet Ur kompendium i vattenbehandlingsteknik på Chalmers Figur 10 Sprängskiss på en lamellsedimenteringsanläggning 20 Avloppsteknik 2 Kap. 12 Sedimentering
23 Belastningen i m 3 /h på en sedimenteringsbassängs vattenyta, A, kallas arealbelastning. I en konventionell sedimenteringsbassäng är arealbelastningen lika med ytbelastningen. I en lamellsedimenteringsbassäng kan arealbelastningen vara mer än 10 gånger större än ytbelastningen. Lamellsedimentering används normalt inte för försedimentering, då det finns risk för att slammet inte glider av lamellerna. Lamellsedimentering har använts för aktivt slam i Sverige men resultaten har varit mindre bra. Det finns dock framgångsrika exempel internationellt. I Sverige används lamellsedimentering för avskiljning av slam efter kemisk fällning. Man måste dock räkna med att det alltid blir en påväxt på lamellerna och att bassängerna då och då behöver tömmas för rengöring. En svårighet vid utformning av lamellsedimenteringsanläggningar är att fördela inkommande vatten jämnt på alla lameller. Ett annat problem är att inkommande vattenström inte bör möta det sedimenterande slammet. En lösning är att föra in vattnet på lamellernas sidor. Vattnet strömmar sedan uppåt, medan det sedimenterade slammet glider nedåt. Dimensionering Enligt avsnittet om ytbelastningsteorin borde sedimenteringsbassänger dimensioneras efter sjunkhastigheten hos de partiklar som skall avskiljas. I avloppsvatten har vi partiklar med stor spridning i sjunkhastighet och partiklarnas egenskaper kan variera med tiden. Det är därför normalt inte möjligt att använda mätning av partiklarnas sjunkhastighet för dimensionering. Dimensioneringen i form av acceptabel ytbelastning grundar sig därför på praktiska erfarenheter. Man skall ha klart för sig att förhållandena kan skilja mellan olika anläggningar varför en ytbelastning som ger goda resultat vid en anläggning kan ge dåliga resultat vid en annan. Försedimentering Är syftet med försedimenteringen främst att avskilja material som kan störa den efterföljande reningssteg så kan en hög ytbelastning användas, upp mot 5 m/h vid max flöde kan vara acceptabelt. Är syftet att uppnå en god belastningsminskning på efterföljande reningssteg är ytbelastningar vid dimensionerande flöde på 1 3 m/h lämpliga. Flödet per meter skibordslängd bör inte vara högre än ca 25 m 3 /h. Använder man förfällning i syfte att uppnå god fosforavskiljning och minskning i BOD-belastning på efterföljande steg dimensionerar man ofta för en ytbelastning på 1 1,5 m/h. Det finns flera exempel på att man i praktiken kan nå bra resultat med ytbelastningar upp mot 3 5 m/h. Vid förfällning med järn(ii)sulfat får man mycket små flockar och någon väsentlig avskiljning erhålls inte i försedimenteringen. Man kan därför använda samma ytbelastning som vid vanlig försedimentering. Sedimentering efter biofilmprocesser och efterfällning Vid efterfällning efter aktivslam och efter biofilmprocesser är sedimenteringen ofta det sista behandlingssteget. Utgående vattens kvalitet bestäms då till stor del av hur väl sedimenteringen fungerar. Det är därför vanligt att dimensionera sådana bassänger för en låg ytbelastning. Vanligt är 0,8 1,5 m/h. Finns det ytterligare avskiljning i form av ett filtersteg kan man förledas tro att sedimenteringens funktion inte är lika viktig, men eftersom ett sandfilters drifttid mellan spolningar bestäms av partikelinnehållet i tillfört vatten är det normalt att även i sådana fall använda låga ytbelastningar. Flödet per meter skibordslängd bör ej överstiga 10 m 3 /h. Avloppsteknik 2 Kap. 12 Sedimentering 21
24 Sedimentering av aktivt slam Vid sedimentering av aktivt slam är följande av betydelse: De enskilda aktivslamflockarnas sjunkhastighet Slammets förmåga att koncentreras (dess förtjockningskapacitet) Bassängens djup Bassängens hydraulik i övrigt Om flödet in till en sedimenteringsbassäng för aktivt slam ökar så kan förtjockningskapaciteten komma att överskridas. Aktivt slam kommer då att ackumuleras i sedimenteringsbassängen och slamnivån stiger. När slamnivån stiger ökar förtjockningskapaciteten något och slamnivån kan då stabiliseras på en högre nivå, eller så fortsätter slamnivån att stiga. Resultatet blir då Antingen att så mycket slam förflyttas från aktivslambassängen till sedimenteringsbassängen att slamvolymen in sjunker och slamnivån stabiliseras eller att slamnivån blir så hög att det aktiva slammet följer med utgående vatten och man får s.k. slamflykt. Normal tillrinning Hög tillrinning För hög tillrinning Figur 11 Samspelet mellan luftningsbassäng och sedimenteringsbassäng vid aktivtslamprocessen. Djupet är således av stor betydelse för sedimenteringsbassänger för aktivt slam. Ju större djup desto mindre känsliga är bassängerna för flödesvariationer. I dag dimensioneras sedimenteringsbassänger för aktivt slam sällan med mindre djup än 4 m. I äldre verk förekommer det ofta grundare bassänger. 22 Avloppsteknik 2 Kap. 12 Sedimentering
25 2,5 2,0 Ytbelastning, Q f, m/h Ybelastningen räknas enbart på genomströmmat flöde, d.v.s. utan returslammets andel i inflödet, och slamvolymen är vid slamvolymer över 250 ml/l spädd så som är beskrivet i avsnittet om aktivt slam. 1,5 1,0 0,5 0, Slamvolym, SV, ml/l Figur 12 Tillåten ytbelastning som funktion av slamvolymen i inflödet till sedimenteringsbassängen. Diagrammet i Figur 12 indikerar vilka ytbelastningar som är acceptabla som funktion av slamvolymen in till sedimenteringsbassängen. Om man enbart ser till ytbelastning, vilket har varit vanligt vid dimensionering, så har många verk dimensionerats för ytbelastningar på 0,8 1,0 m/h. För anläggningar med nitrifikation krävs oftast en lägre ytbelastning. Flöden per meter skibordslängd bör ej överstiga 10 m 3 /h. Reningsresultat Vid försedimentering brukar avskiljningen av suspenderad substans vara %. Den suspenderade substansen består till % av mycket små partiklar, varför mer än 70 % avskiljning är ovanligt om inte kemikalier tas till hjälp. Den suspenderade substansen innehåller organiskt material och näringsämnen, varför avskiljningen av suspenderad substans medför en avskiljning av BOD på ca 30 % och av fosfor och kväve på %. Vid andra former av sedimentering är det svårt att prata om reningsresultat, eftersom det beror på en kombination av de biologiska och kemiska processerna och sedimenteringen. Resultatet av själva sedimenteringen kan avläsas i form av halt suspenderad substans. Vilken koncentration av suspenderad substans man får i utgående vatten beror på egenskaperna hos partiklarna i inflödet till sedimenteringsbassängen, bassängens utformning och belastning. I Tabell 3 finns några typiska värden angivna. Tabell 3 Suspenderad substans i utgående vatten från väl fungerande sedimenteringsbassänger Typ av vatten till sedimenteringsbassängen Halt suspenderad substans i utlopp, mg/l Extremt högbelastad aktivt slam (slamålder 1 dygn) Normalt och lågt belastat aktivt slam (slamålder 3 15 dygn) Biofilmprocesser Efterfällning 5 20 Den hydrauliska belastningen har stor betydelse för resultatet. Här är det viktiga skillnader vid olika typer av sedimentering. Vid försedimentering, sedimentering efter Avloppsteknik 2 Kap. 12 Sedimentering 23
26 Suspenderade ämnen Försedimentering Aktivt slam Ytbelastning Figur 13 Principskiss för suspenderade ämnen i utgående vatten som funktion av ytbelastningen vid försedimentering och vid sedimentering av aktivt slam. Vid försedimenteringen försämras avskiljningen gradvis eftersom partiklarna har olika sjunkhastighet. Detta gäller också vid sedimentering av aktivt slam, men när belastningen ökar överskrids så småningom förtjockningskapaciteten och slamnivån stiger. När denna närmar sig utloppsskiborden blir det en massiv uttransport aktiva slamflockar. Se också Figur 11. biofilmprocesser och vid efterfällning sker det en gradvis försämring av resultatet med ökande belastning. Vid sedimentering av aktivt slam sker det också en gradvis försämring med ökande belastning men vid en viss belastning sker det en plötslig försämring. De principiella förloppen är illustrerade i Figur 13. Drift I detta avsnitt behandlas drift av sedimenteringsbassänger för sedimentering av flockulent material, d.v.s. försedimentering och sedimentering av kemiskt fällt vatten. För drift av bassänger där aktivt slam skall avskiljas, se kapitel 17. Driftparametrar Ytbelastning Sedimenteringsförlopp är komplicerade och beror på: Den hydrauliska belastningen Bassängens utformning Egenskaperna hos de partiklar som skall avskiljas Den hydrauliska belastningen beskrivs av ytbelastningen. Ytbelastningen anger flödet per ytenhet sedimenteringsbassäng. Man skall komma ihåg att eftersom flödena in till reningsverket varierar så varierar också ytbelastningen. Exemplet nedan visar hur ytbelastningen beräknas. Som tidigare har visats beräknas ytbelastningen på följande sätt: Ytbelastning = Q m/h A där Q = avloppsvattenflöde, m 3 /h A = bassängyta, m 2 Exempel Inkommande avloppsvattenflödet (Q) = 300 m 3 /h. Bassängytan (A) = 270 m 2 Ytbelastningen = 300 = 1,1 m/h Avloppsteknik 2 Kap. 12 Sedimentering
27 Normaldrift och driftkontroll Funktionen hos maskinell utrustning kontrolleras varje arbetsdag. I försedimenteringsbassänger och i sedimenteringsbassänger vid efterfällning och biofilm processer behöver slamskraporna inte gå kontinuerligt. Exempelvis kan de gå 2 timmar för att sedan stå stilla 2 4 timmar. Drift- och stopptid anpassas efter förhållandena vid verket. Skraporna skall gå sakta för att inte virvla upp slammet, 1 3 cm/s är vanligt. Slam skall pumpas ut ur bassängen minst en gång per dygn. Bäst är att styra utpumpningen så att man pumpar mindre volymer flera gånger per dygn. Antalet utpumpningar kan vara 4 12 per dygn. Pumpningen bör ske i slutet av skrapornas stilleståndsperiod. Man skall sträva efter att bara pumpa ut slam som hunnit förtjockas i slamfickan. Låter man pumpningen pågå alltför lång tid pumpar man bara vatten. Det skall finnas möjlighet att ta ut prov på pumpledningen, så att man har möjlighet att ställa in lämplig pumptid. Med lite vana kan man okulärt bedöma om slammet är lagom förtjockat. Att inte pumpa för mycket är särskilt viktigt om slammet går direkt till rötkammare eller annan behandling. Går slammet först till förtjockare eller via en s.k. slamkontrollkammare med dekantering, är pumptiderna inte lika viktiga. Flytslam dekanteras från bassängytan efter behov. Utloppsrännor och bassängkanter renspolas efter behov eller automatiskt. Övervakning av sedimenteringsbassängernas funktion sker genom mätning av utgående suspenderad substans, turbiditet eller grumlighet. Driftstörningar Typ av störning Orsak Åtgärdsförslag Låg koncentration i utpumpat slam Flytslam Gasbildning Lukt Svårighet att pumpa ut slam Vatten följer med det förtjockade slammet Slammet har för lång uppehållstid eller skrapas inte bort överallt Slammet förtjockar alltför bra. Sand och eller trasor i slammet Minska slampumparnas gångtid Öka tiden mellan utpumpningarna Installera sakta gående omrörare som underlättar förtjockningen Installera TS-mätning på utpumpat slam Pumpa ut slam oftare Kör slamskrapan oftare Kontrollera att skraporna tar ända ut i kanterna Spola på slamkakorna så att gasbubblorna lossnar Pumpa ut slam oftare Kontrollera funktion hos galler och sandfång Luckra upp i slamfickan med tryckluft. Spola slamledningar Dålig avskiljning i försedimenteringsbassängerna kan ha många orsaker. Om orsaken är för stor hydraulisk belastning i förhållande till bassängernas storlek och utformning, är det ofta svårt att åtgärda, men vissa möjligheter finns. När avloppsvattnet pumpas in till verket får man hydrauliska stötar vid start av pumpar. Pumparnas kapacitet bör justeras så att man har långa pumptider och få starter vid Avloppsteknik 2 Kap. 12 Sedimentering 25
28 normal tillrinning. Vid stor tillrinning går ytterligare pumpar in då är det önskvärt att det inte blir alltför stora steg i totalt pumpat flöde. Strömningsförhållandena i bassängerna har också betydelse. När man har flera bassänger skall vattnet fördelas jämnt. Detta kan påverkas genom justering av utloppsskiborden. Vattnet skall också dekanteras jämnt över hela bassängbredden, varför skiborden skall vara noga injusterade i horisontalt läge. När man har flera skibord i bassängen, kan strömningen påverkas av hur dessa justeras i förhållande till varandra, och strömningen kan också påverkas av inloppsanordningar m.m. Här kan man pröva sig fram. Det finns också möjlighet att med avancerade datorprogram simulera strömningen i bassänger och simulera effekten av olika åtgärder. Detta kräver specialister. Dålig avskiljning beror ibland på en kombination av hög hydraulisk belastning och tillförsel av överskottsslam till inkommande vatten. Man kan då överväga om överskottsslammet skall förtjockas separat eller om man kan undvika att tillföra det vid de högsta hydrauliska belastningarna. 26 Avloppsteknik 2 Kap. 12 Sedimentering
29 13 Flotation Reningsprincip Partiklar i vatten som har lägre densitet än vattnet stiger till ytan, de floterar. Partiklar i avloppsvatten har normalt högre densitet än vatten och sedimenterar. Om det finns små gasbubblor i vattnet kan dessa fästa vid partiklarna. Densiteten hos partikeln plus gasbubbla minskar då, och blir densiteten mindre än vattnets densitet så sker en flotation. Gasbubblor kan fastna vid partiklar på olika sätt, se Figur 14. För att gasbubblorna skall fastna måste de vara små. Gasbubblor fångas lättare in av en flock än av en slät partikel. Flotationen är lättare att uppnå om partikeln i sig själv har låg densitet. Det är svårt att flotera sand, men lätt att flotera flockar från kemisk fällning. Flotation lämpar sig bäst för vatten med måttlig halt av partiklar. Jämfört med sedimentering är den särskilt lämplig då man har små, flockiga partiklar med liten densitetsskillnad mot vatten. Flotation används därför främst efter kemisk fällning, men kan även användas för avskiljning av bakterieflockar. Flock = en oregelbunden hopklumpning av flera partiklar. Adhesion Slampartikel Infångning Luftblåsor Inneslutning Figur 14 Bildning av luft-flock-aggregat För att få flotation måste det finnas små gasbubblor i vattnet. Gasers löslighet i vatten är direkt proportionell mot trycket. Vid atmosfärstryck kan ca 20 ml luft lösa sig i 1 liter vatten. Vid ett tryck 6 gånger atmosfärstrycket kan då ca 120 ml luft lösas i 1 liter vatten. Om man mättar vatten med luft vid detta tryck och sedan sänker trycket till atmosfärstryck så kommer teoretiskt (120 20) = 100 ml luftbubblor att bildas. De gasbubblor som bildas vid trycksänkningen är mycket små µm i diameter. Detta innebär att det kan bildas i storleksordningen 1 miljard luftbubblor per liter vatten som mättats vid detta tryck. Stighastigheten på partikeln med vidhäftad luftbubbla bestäms av Stokes lag (finns förklarat i kapitel 12), d.v.s. samma samband som vid sedimentering. Stighastigheten beror alltså av densitetsskillnaden mot vattnet, av partikelstorleken och av vattnets viskositet. Jämfört med sedimentering är densitetsskillnaderna större och följaktligen får man normalt väsentligt större stighastigheter än motsvarande sjunkhastigheter. Avloppsteknik 2 Kap. 13 Flotation 27
30 Luft, ml/l 120 0ºC 5ºC 10ºC 15ºC 20ºC 25ºC 30ºC Tryck, kpa Figur 15 Lufts löslighet i vatten (Ur VAV P72) Utformning Reglerventil Inlopp Tryckkärl Ytskrapa Reglerventil Kompressor Pump Flockningskammare Dispensionsinförsel Slam Utlopp renvatten Figur 16 Flotationsanläggning (Ur VAV P72) En principiell utformning av en flotationsanläggning framgår av Figur 16. En del av det utgående vattnet pumpas med en högtryckspump till en trycktank. In i denna blåses luft från en kompressor. Trycket i tanken är vanligen omkring 600 kpa. I trycktanken löses luft motsvarande % av mättnadsvärdet. Vilken mättnad man når beror på tankens utformning och på uppehållstiden i denna. Vattnet från trycktanken, vilket kallas dispersionsvatten, tillsätts sedan huvudflödet. Dispersionsvattnet tillsätts vid inloppet till flotationsbassängen. För att få en god inblandning av dispersionsvattnet leds det in via strypventiler genom flera munstycken över hela bassängens bredd. Där dispersionsvattnet leds in är trycket atmosfärstryck (plus trycket från det vatten som står över munstyckena) och luftbubblor frigörs, fastnar på partiklarna och lyfter 28 Avloppsteknik 2 Kap. 13 Flotation
31 dessa till ytan på bassängen där de floterade partiklarna bildar ett slamlager. Slamlagret är relativt tjockt. Det översta lagret av slammet på ytan skrapas av och förs till en ränna varifrån det transporteras, vanligen med en skruv, till en pumpsump för vidare pumpning till slambehandling. Eftersom en del slam kan sedimentera så har flotationsbassänger också en bottenskrapa. Dimensionering Eftersom stighastigheten på partiklarna vid flotation är högre än sjunkhastigheten vid sedimentering, kan ytbelastningen vara väsentligt högre; 5 10 m/h kan användas. På samma sätt som vid sedimentering kan man använda lameller även vid flotation. Arealbelastningen kan då göras väsentligt högre. Dispersionsvattenflödet vill man hålla så lågt som möjligt eftersom det förbrukas energi vid tryckhöjning av vatten och luft. Vanliga dispersionsvattenflöden är % av genomströmmat flöde. Om man använder flotation för vatten med hög koncentration av suspenderad substans krävs större dispersionsvattenflöden. I USA är det vanligt att använda flotation för förtjockning av överskottsslam. Då används dispersionsvattenflöden på %. Man uppnår då ofta en bättre förtjockning än med sedimentering och uppehållstiderna i förtjockningen kan hållas korta vilket kan vara en fördel t.ex. vid bio-p processer. Reningsresultat Flotation avskiljer små partiklar effektivare än sedimentering, och koncentrationen av suspenderad substans är ofta något lägre än vid sedimentering. Koncentrationen är vanligen under 10 mg/l. Drift Driftparametrar Ytbelastning Flotationsförlopp är liksom sedimenteringsförlopp komplicerade och beror på den hydrauliska belastningen, av bassängens utformning och av egenskaperna hos de partiklar som skall avskiljas. Den hydrauliska belastningen beskrivs av ytbelastningen. Man skall komma ihåg att eftersom flödena in till reningsverket varierar så varierar också ytbelastningen. Ytbelastningen beräknas på samma sätt som exemplet i kapitel 12 visar. Dispersionsvattenflöde För att flotationen skall fungera väl måste tillräckligt med dispersionsvatten tillsättas. Vanliga dispersionsvattenflöden är %. Att tillsätta mer dispersionsvatten ger i allmänhet inte bättre resultat utan ökar bara energiförbrukningen. Normaldrift och driftkontroll För att erhålla en fullgod avskiljning av kemslam bör ytbelastningen inte vara högre än 5 6 m/h. Slammet har högst koncentration vid ytan och det är detta allra översta skikt som skall skrapas av. För att dra av det slam som stiger till ytan används slamskrapor. Dessa drivs intermittent. Drifttiden kan exempelvis vara ca 2 3 minuter varannan timme. Tidsmellanrummen beror på den slammängd som skall dras av. För att slammet inte skall bli för tunt bör slamskiktet i ytan vara ca 5 10 cm tjockt. Det slam som sedimenterar i flotationsbassängen avlägsnas med hjälp av bottenslamskrapa en till två gånger per dygn. Funktionen hos maskinell utrustning kontrolleras varje arbetsdag. Floterat slam pumpas eller skruvas till slamlager. Även bottenslammet pumpas till slamlagret. Intermittent = förlopp som äger rum med återkommande avbrott. Avloppsteknik 2 Kap. 13 Flotation 29
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Och vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan
Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som
Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till
inom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump
Vi håller dina processer igång Inom avloppsrening inom avloppsrening Till samtliga steg i avloppsreningsprocessen, från filtrering till finfördelning, pumpning och dosering, erbjuder AxFlow bland annat
HUBER Flotationsanläggning HDF
Effektiv och pålitlig lösning för: Behandling av industriellt avloppsvatten och processvatten Återvinning av värdefulla restprodukter Återanvändning av vatten för avancerad (avlopps-)vattenbehandling med
Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per
Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa
Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm
2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK
ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun
Drift och underhållsblad för Haddock 600
Drift och underhållsblad för Haddock 600 1 2 Innehållsförteckning Översyn Sid 3 Luftning Sid 3 Kemisk Fällning Sid 3 Filterbyte Sid 3 Filterbyte Fortsättning Sid 4 Tömning, Dränering, Deponi och Slamsugning
Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk
Sida 1(8) Datum 2015-05-28 Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk På uppdrag av Leksand Vatten AB Handläggare Anna Danielsson På uppdrag av Leksand Vatten AB 0247-44140 anna.danielsson@dvaab.se
Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar
Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar I Knivsta kommun finns närmare 2 000 avloppsanläggningar, som töms med olika intervaller. Om du vill veta vad som gäller för just
KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK
KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio
minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.
minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll
Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll En avloppsanläggning kräver underhåll och skötsel. Främst genom att regelbundet titta till anläggningen för att se så den fungerar som den ska. Problem
Miljörapport. Kvicksund 2014.
Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...
Rening vid Bergs Oljehamn
Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd
Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun
1 Gäller 2016-01-01 2017-01-01 Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 2 Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, två,-och
Statens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket
BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN
BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN INDUSTRIER SLAKTERIER LUFTRENING FISKEINDUSTRIER MEJERIER BOSTÄDER RENINGSVERK DANMARK A/S Biologisk behandling av avloppsvatten med BIO-BLOK Tack vare flera års forskning och
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,
Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67
Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...
Finsilning - en alternativ metod för försedimentering. Trumsil LIQUID-Mesh
Trumsil LIQUID-Mesh Trumsil LIQUID-Mesh Användningen av nät ökar påtagligt avskiljningseffektiviteten tack vare den tvådimensionella nät-designen. Maskvidd från 0,3 mm. Design och dimensionering beror
Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?
Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra
IN-DRÄN BIOBÄDD 5ce ANVISNING FÖR
ANVISNING IN-DRÄN BIOBÄDD 5CE Version 4.2-2013-05-21 1,2 m VG IN = 0,9 m 1 m Figur 1. VG UT = 0,1 m Ca. 2,4 m ANVISNING FÖR IN-DRÄN BIOBÄDD 5ce 12 FANN VA-teknik AB www.fann.se SS-EN 12566-3 Avlopp Reningsanläggning
TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING
TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING 2007-08-20 Introduktion Nedsmutsning av smörjolja Smörjoljor används i många applikationer i industrin. Gemensamt för dessa processer är att
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har
Länsvatten tre utförda projekt
Länsvatten tre utförda projekt Rening av länsvatten vid schaktning i finkornigt material, 2007 Geotuber för slamavvattning i anläggningsarbeten, 2011 Hantering av länsvatten i anläggningsprojekt, 2013
Lyft produktionen med rätt vattenrening
Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av
Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. Baga Water Technology AB. www.baga.se. Utg:1105
Biomoduler Läggningsanvisningar, drift och skötsel Utg:1105 Baga Water Technology AB Fiskhamnen 3 371 37 Karlskrona Tel: 0455-616150 E-mail: info@baga.se Lyckogatan 7 431 69 Mölndal Tel: 031-7607655 E-mail:
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar
Stigebr andt Hydroteknik o c h vår syn på IN dustriell o ch kommunal vat tenrening.
Stigebr andt Hydroteknik o c h vår syn på IN dustriell o ch kommunal vat tenrening. simply functional Vi på Stigebrandt Hydroteknik drivs av devisen att det förmodligen alltid går att göra någonting enklare.
Hur reningsverket fungerar
Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten
UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING
UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,
Fettavskiljare och vegetabilisk olja. Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun
Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun 1 SLAMBIL Fettavskiljare och vegetabilisk olja Den här broschyren vänder sig till dig
Brandholmens avloppsreningsverk.
Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet
Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk
MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport
Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster
Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen
Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P
April, 2009 Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P Figur 1. Nordkalk Filtra P är ett passivt filter som effektivt renar fosfor och bakterier ur vatten. (Filtret fungerar även efter kompaktfilter, biofilter
FRW Direct flödesreglerbrunn
www.wavin.se AB Svenska Wavin Kjulamon 6 SE-635 06 Eskilstuna Tel: +46 (0)16-541 00 00 Fax: +46 (0)16-541 00 01 E-mail: wavin@wavin.se 06/09 42AI03_e flödesreglerbrunn Installation, drift och underhållsinstruktioner
Växjö krandagar 2011. Tema hydraulik
Växjö krandagar 2011 Tema hydraulik Växjö 2011-11-09 Karl-Magnus Wirestig Anders Jacobi Agenda Kort om oss Föroreningar och renhet Hydraulsystem Framtiden Systemföroreningar Fasta partiklar Luft Vatten
VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov
Luftvärmare, värmevatten, röranslutning
EQEE Luftvärmare för värmevatten EQCE Luftvärmare för värmevatten EQEG Luftvärmare, frostskydd Anslutning av batteri Anslutning till rörsystemet skall göras av rörentreprenör. Lamellvärmeväxlaren skall
Vattenrening nr 53400
53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment
ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000
ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.
Kontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999
R nr 19, maj 2000 Kontroll av amalgamavskiljare i Stockholm och Huddinge 1999 Peter Johansson, Stockholm Vatten AB Sammanfattning: Tmls en avsevärd minskning av kvicksilver tillförseln till reningsverken
Grunderna kring helmäskning
Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,
TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30
TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521
Mekanisk avloppsvattensilning
WASTE WATER Solutions Mekanisk avloppsvattensilning Pålitliga silar för alla applikationer Fin- och mikrosilar för avskiljning av fint suspenderat material Innovativ teknologi från en källa Silar för alla
Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor:
Bajsets väg Det här materialet är utformat för att skapa en förståelse och öka intresset för vad som händer när vi spolar efter att ha besökt toaletten. Något som utförs dagligen och som går på rutin.
ULTRALJUDS BEFUKTARE
DS 034:0605 ULTRALJUDS BEFUKTARE KCC 848 Läs denna manual innan användning och spara den för att kunna gå tillbaka och läsa i den. Garanti Om det uppstår fel på produkten är det viktigt att du har produktens
HUBER Vakuum Roterande Membran VRM Bioreaktor
HUBER Vakuum Roterande Membran VRM Bioreaktor Vakuum Roterande Membran (VRM ) Roterande membranskivor för utgående rent vatten Den framtidssäkra lösningen utformad för de ständigt ökande kraven på avloppsvattenbehandling
Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam
Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Förekomst och negativa effekter av läkemedel i sjöar och vattendrag är ett ämne som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Det finns också farhågor att läkemedelsrester
Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012
Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...
Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar
2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken
Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.
Norsborgs vattenverk Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Vi har producerat dricksvatten i över 100 år Stockholm Vatten har mångårig erfarenhet av vattenproduktion.
VA-HANTERING RÖRUM 5:24 (TID 5:21)
VA-HANTERING RÖRUM 5:24 Utredning Malmö Uppdragsnummer 3830995 SWECO Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 2 VATTENFÖRSÖRJNING...
HUBERs lösningar för pappersoch cellulosaindustrin
HUBERs lösningar för pappersoch cellulosaindustrin Skräddarsydda helhetslösningar från en källa Lång erfarenhet inom industriell avloppsvattenbehandling Väl beprövade produkter Global närvaro Situationen
Slam från slamavskiljare med inkopplad WC tömning vart annat år Ange skäl för dispens
Blanketten skickas till: Västerviks kommun Miljö och byggnadskontoret 593 80 Västervik FÖRLÄNGT HÄMTNINGSINTERVALL FÖR SLAMBRUNN OCH/ELLER WC-TANK Ansökan om dispens gällande hushållsavfall Enligt 15 kap
Vatten- och avloppssystemen i Göteborg
Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken
Examensarbete Näs avloppsreningsverk
Examensarbete Näs avloppsreningsverk Hydraulisk belastning, kemikaliedosering och flödestrend. Linda Wanhatalo Vatten- och Miljöteknik, Yrkeshögskolan Hallsberg Handledare Ulrika Carlsson, MittSverige
HGU 2008 Examensarbete
Per-Martin Ekberg Headgreenkeeper Sankt Jörgen Park Golf HGU 2008 Examensarbete Algmedel i vattendrag 1 Innehållsförteckning Algmedel i vattendrag 1. Bakgrund sid 3 2. Frågeställning sid 4 3. Metod sid
KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK
KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket
VÅRA AVSKILJARE SKILJER SIG
VÅRA AVSKIJARE SKIJER SIG Våra avskiljare renar fett-, slam- oc oljeförorenat spill- oc dagvatten före anslutning till det kounala avloppsnätet. Beprövade konstruktioner med lång livslängd, låg serviceintensitet
Bruksanvisning. Bestic software version 1.0-2.0. Äthjälpmedel. Internet: www.bestic.se
Bruksanvisning Bestic software version 1.0-2.0 Äthjälpmedel Sida 1 (20) Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Säkerhet 3. Produktöversikt 4. Handhavande 5. Äta med Bestic 6. Skötselråd 7. Transport och
FAQ Gullberg & Jansson
FAQ Gullberg & Jansson Innehåll Poolvärmepumpar... 3 Allmänt om pooluppvärmning... 3 Inför köp av poolvärmepump... 4 Garanti och service - Poolvärmepumpar... 5 Övrigt... 5 Poolvärmepumpar Allmänt om pooluppvärmning
Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB
Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget Nicklas Paxéus, Gryaab AB Läkemedel i avloppsvatten URIN FEKALIER LÄKEMEDEL, intag LÄKEMEDEL, utsöndring Ursprungligt läkemedel + metaboliter
Idag är avståndet från Lidköpings reningsverk till bebyggelse ca 600 meter. Målet är att kunna bygga bostäder inom ett avstånd av 50-100 meter.
BILAGA 1 Frånluftbehandling vid Lidköpings ARV INLEDNING Reningsverken i svenska städer och samhällen ligger av naturliga skäl i lågpunkten nära vattenrecipienten. Det finns idag en klar tendens i Sverige
Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun
Mjölby Kommun Miljönämnden Policy för miljökrav på fordonstvättar i Mjölby kommun Antagen av miljönämnden 2004-08-25, 93 1 Inledning... 3 2 Definitioner... 4 Små... 4 Mellanstora... 4 Stora... 4 3. Övergripande
Hydraulstyrning för Utombordsmotorer GF300AT Installationsmanual
Hydraulstyrning för Utombordsmotorer GF300AT Installationsmanual 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Montering av Hydraulcylinder...3 3. Montering av rattpump...5 4. Montering av slangar...6 5.
1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... 3 2.1 Hög eller Normal skyddsnivå... 3 3.
Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Januari 2009 Innehållsförteckning 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...
Driftordning och skötselanvisning
Driftordning och skötselanvisning INNEHÅLL: 1. Användning.....3 2. Teknisk beskrivning.....3 3. Typer, storlekar och dimensioner....3 3.a) De olika typernas konstruktionsdimensioner....4 4. Reningsverkets
Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15
Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15 Christian Sandholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöavdelnings tillsyn Miljöbalken med förordningar, Allmänna hänsynsreglerna, förordning om miljöstörande
Dagvattenutredning, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun
, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun Utredning rörande konsekvenser av exploatering samt förslag till dagvattenhantering i samband med detaljplanläggning Umeå 2010-05-06 Beställare:
Allt du behöver veta om slam
Allt du behöver veta om slam Gäller från 1 februari 2016 2016-04-27 Vi ber om ursäkt för att vi inte börjat tidigare! Ända sedan 1970-talet har det varit kommunernas skyldighet att ta hand om slam från
Minireningsverk för rening av avloppsvatten
Tekniska uppgifter WehoPuts 5 och 10 WehoPuts 5 WehoPuts 10 Kapacitet l/dygn 7 10 Satsstorlek l 2 0 Vikt kg 325 400 WehoPuts Mått mm - längd (A) 2200 - bredd (B) 1200 1400 - höjd (C) 22 795/1025 940/1180
Fördelningsbrunn I denna ska avloppsvattnet fördelas jämt till två eller flera infiltrationsrör ut till bädden.
Infiltrationsbädd Planskiss Makadambädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Infiltrationsrör Infiltration fungerar enbart om marken är genomsläpplig. A B C D Slamavskiljare Plast- eller cementbrunn där fasta
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (7) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt genom kallextraktion med mekanisk omrörning Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by cold extraction with
Service och underhåll
Regelbundet underhåll är nödvändigt för att din CLEONE vattenrenare ska fungera tillförlitligt och leverera gott och rent vatten. Du kan välja att sköta underhållet på fyra olika sätt: 1. Har du köpt CLEONE
Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto
Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............
Installationsanvisning. Infiltrationsmodul
Installationsanvisning Infiltrationsmodul VERSION: 1/2005 Innehåll Infiltrationsmodul 3 4 5 6 7 Allmänt, projektering Så här anlägger du ett infiltrationsmodulsystem Dimensionering Placering med hänsyn
Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när
Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när man projekterar ett enskilt avlopp speciellt om man
RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22
HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalen Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1644764000 SAMRÅDSUNDERLAG 2015-12-22 ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSICA RAFTSJÖ LINDBERG Sammanfattning Enligt Härjedalens översiktsplan för Funäsdals-området
Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28
Uppdragsnr: 10191200 1 (8) PM Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 1 Inledning Idag leds orenat dagvatten ut via ledning till Hudiksvallsfjärden från ett område på
OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.
Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:
3. Anslutning av in- och utgående vatten. Anslutningen görs med en 20mm flexibel slang till markerade vatten in och ut på automatikens baksida.
1(7) Kombivattenrenare Automatik 263 Beskrivning av reningsprocessen Kombivattenrenaren renar brunnsvatten med flera vattenproblem. Den renar höga halter av järn, mangan och åtgärdar även lågt ph. Med
CE-Certifierade Minireningsverk
CE-Certifierade Minireningsverk Oberoende utvärderat enligt EN12566-3. Inga mekaniska delar i tanken. Enkelt underhåll, låg driftkostnad. Löpande support via vårt serviceavtal. Ett driftsäkert och naturvänligt
HUBER Sandbehandlingssystem
WASTE WATER Solutions HUBER Sandbehandlingssystem Väl beprövad teknologi Hög separationseffektivitet Högt tillbakahållande av minerala material Minskade kostnader för omhändertagande Sandbehandling Sand
Installation-, drift- och skötselanvisning för Wavin certaro NS oljeavskiljare
Juli 2013 Installation-, drift- och skötselanvisning för Wavin certaro NS oljeavskiljare Solutions for Essentials Innehållsförteckning 1. Certaro NS avskiljare 1.1. GENERELLT 1.2. HANTERING OCH KONTROLL
Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.
U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och
Bio-3 Reactor. Bio - 3 installerings-, bruks- och underhållsanvisning för rengörare av gråvatten
Bio-3 Reactor Bio - 3 installerings-, bruks- och underhållsanvisning för rengörare av gråvatten INNEHÅLL 01 Bio-3 - egenskaper 02 Säkerhet 03 Funktionsprincipen 04 Vad behöver du for att installera 05
Avfallsutrymmen. Råd och anvisningar för. samt transportvägar
Råd och anvisningar för Avfallsutrymmen samt transportvägar www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Dessa råd och anvisningar gäller inom hela Västerås
6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk
6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 3 Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 4 I början av 1900-talet släpptes avloppsvattnet rakt ut i naturen. I takt med städernas snabba tillväxt
MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening
MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening Om membranseparation Slammet avskiljs från det renade vattnet genom att vattnet filtreras genom ett membran med en porstorlek
BAGA Easy. Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå. Kretsloppsanpassat
BAGA Easy Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå Kretsloppsanpassat Enkelt och driftsäkert Bästa miljö och hälsoskydd 10 års process- och funktionsgaranti CE-certifierad i Sverige under svenska klimatförhållanden
DOM 2015-07-03 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060204 DOM 2015-07-03 Stockholm Mål nr M 1416-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-01-30 i mål nr M 2698-14,