Verksamhet Förskoleverk- Barn i åldern 1-6 år erbjuds förskola, pedagogisk verksamhet omsorg och öppen förskola.

Transkript

1 Dnr BUN Dpl 10 sid 1 (11) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteyttrande Christina Widén, christina.widen@karlstad.se Bokslut 2012 Dnr BUN Dpl 10 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Verksamhet Förskoleverk- Barn i åldern 1-6 år erbjuds förskola, pedagogisk verksamhet omsorg och öppen förskola. Förskoleklass: Grundskola: Särskola: Fritidshem: Kulturskola: Skolhälsovård: Skall erbjudas barn från sex års ålder fram till skolpliktens inträde. Omfattar elever från 6-16 år, skolplikt fr o m 7 år. Ger utvecklingsstörda barn och ungdomar en anpassad utbildning utifrån varje elevs förutsättningar. Fritidshem erbjuds skolbarn i åldern 6-12 år. Erbjuds från förskolan t o m gymnasiet. Kulturskolan undervisar i musik, dans, teater, bild och bedriver en omfattande utåtriktad verksamhet med konserter och föreställningar. Erbjuder hälsovård för barn och unga i skolåldern. Skoldirektören, barn- och ungdom leder under barn- och ungdomsnämnden verksamheten, som är organiserad i 16 skolområden. Skolområdena leds av en verksamhetschef som, med undantag för det minsta området, leder ett ledningsteam på 1-6 rektorer. Anslagen till grundskolan fördelas efter antalet elever i respektive årskurs inom området och till förskolan efter barnens vistelsetid och ålder. I fördelningssystemet tas också hänsyn till områdets sociala struktur. Viktigare händelser 2012 Barn- och ungdomsförvaltningen har genomfört den första gemensamma kund- och brukarundersökningen (KBU). 35 elever i åk 8 har börjat läsa mandarin inom ramen för moderna språk. Undervisningen sker på distans och eleverna kommunicerar med lärare och varandra via en digital komunikationsplattform och gruppen träffas "live" var tredje vecka. Postadress: Barn- och ungdomsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 Webb: karlstad.se Tel: E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

2 Dnr BUN Dpl 10 sid 2 (11) Som ett led i att utveckla de digitala lärprocesserna samlades all pedagogisk personal inom grundskola och gymnasium för att ta del av en föreläsning om SAMR-modellen av Ruben Puentedura. För barn - och ungdomsförvaltningen är detta inledningen på ett större utvecklingsarbete inom digitala lärprocesser. Ny skoldirektör, Göran Isberg, började 1 april. Eleverna på Mariebergsskolan fick starta höstterminen i en nyrenoverad skola. 1 november infördes servicegarantier i Karlstads kommun. Barn- och ungdomsnämnden har beslutat att införa tre servicegarantier. Två nya förskolor invigdes under 2012 nämligen Zackrisdals och Kroppkärrs förskolor. Bland landets 290 kommuner är det Karlstad som enligt Lärarförbundet har den högsta andelen behöriga lärare i landet. Ekonomisk utveckling Belopp i tkr. Redovisning Budget vikelse Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag/ram Resultat Nettoinvestering Intäkterna har minskat med 2,3 % under perioden. Orsaken till detta är minskade statsbidrag för olika projekt exempelvis lärarlyftet, läs- och skrivprojektet m.fl. Intäkterna för barnomsorgsavgifter har däremot ökat med 20 % vilket bl.a. är en följd av den förändrade barnomsorgstaxan. Den totala kostnaden har minskat med 2,2 % under perioden. Personalkostnaderna är oförändrade. Antalet månadsanställda har minskat med 42 personer. Omkostnaderna har ökat med 5,9 % vilket till största del beror på ökade kostnader för köp av skol- och barnomsorgsplatser från fristående förskolor och grundskolor i Karlstad. Lokalkostnaderna har ökat med 9,3 % vilket beror på fler hyrda förskolelokaler och renoverade grundskolor..

3 Dnr BUN Dpl 10 sid 3 (11) Nettokostnad per barn och elev kr kr kr kr kr kr kr 0 kr Förskolor Pedagogisk omsorg Grundskola Fritidshem Särskola Nettokostnaden per barn i förskola ökade med 2 % under perioden Kostnadsökningarna beror i huvudsak på de avtalade löneökningarna. Nettokostnaden per barn i pedagogisk omsorg har ökat med 1 %. Antalet barn i förskolan har ökat med 217 under perioden. Antalet barn i pedagogisk omsorg har minskat med 27. Nettokostnaden per elev i grundskolan har ökat med 1 %. Elevantalet har ökat med 100 elever under perioden. Antalet barn på fritidshem har ökat med 232 under perioden. Nettokostnaden per barn har minskat med 7 %. Nettokostnaden per elev i särskolan har ökat med 19 %. Elevantalet har minskat med 31 elever och är nu 91. Budgetavvikelse Barn- och ungdomsnämndens bokslut visar att årets resultat slutar på ett överskott med 1,4 mkr. Som en konsekvens av finansoron i världen 2009 tilldelade kommunfullmäktige inte nämnderna någon generell uppräkning för bl.a. löneökningar under 2010 och Barn- och ungdomsförvaltningen uppmanade då alla skolområden att spara medel för att finansiera löneökningarna under 2010 och År 2009 slutade därför på ett överskott med 42,9 mkr. Detta överskott har nu använts till att finansiera löneökningarna under 2010 och Löneökningarna uppgick till ca 2 % per år vilket innebär ca 20 mkr per år. Kommunfullmäktige tilldelade nämnderna 1 % i generell uppräkning år Detta har inneburit att skolområdena har sparat ca 25 mkr under året för att finansiera löneökningarna som slutade på 4,2 % för lärarna och 3 % för övrig personal. Förutom de 25 mkr som sparats för att täcka löneökningarna har 161 elever från den kommunala skolan valt att börja på Engelska skolan. Detta medför att skolområdena har anpassat och minskat sina organisationer med motsvarande 11,5 mkr.

4 Dnr BUN Dpl 10 sid 4 (11) För att klara 2012 års besparingar vidtog nämnden i början av året ett antal sparåtgärder, bl.a. har kommunfullmäktige tagit beslut om förändrade taxor inom förskolan och återinförande av avgifter inom kulturskolan. Detta har medfört ökade intäkter på ca 8,5 mkr. Därutöver tog kommunfullmäktige i mars beslut om att stryka underskottet för verksamheten korttidstillsyn för barn över 13 år. I övrigt har skoldirektören uppmanat de skolområden som visar underskott att skyndsamt planlägga åtgärder för att nå nollresultat. Under 2012 har ett antal verksamheter varit tvungna att stängas och flyttas pga mögel. Det gäller Edsvallaskolan, Edsvalla förskola, Solängens förskola, Rudsskogens förskola och Hagaborgsskolan. Detta har inneburit extra ordinära kostnader såsom flyttkostnader 1,5 mkr, skolmåltidskostnader 0,2 mkr och inventarier 0,5 mkr. Totalt uppgår det till sammanlagt 2,2 mkr. Vidare har under 2012 det tillkommit extra ordinära kostnader i samband med renoveringen av Norrstrandskolan. Eleverna åker buss till och från ersättningslokalerna. Dessutom finns det inte någon idrottshall i ersättningslokalerna vilket medför att eleverna måste åka buss till och från Norrstrandsskolan för att genomföra idrottsundervisningen. Detta har inneburit merkostnader på 1,4 mkr under höstterminen Mariebergsskolan som påbörjades renovering av 2011 blev färdig hösten Detta innebär ökade hyreskostnader, 1,8 mkr, för hösten Totalt kommer de under perioden planerade och genomförda renoveringarna av de tre högstadieskolorna och nybyggnationen av Hagaborgsskolan att ge en ökad hyreskostnad med ca 25 mkr per år. Barn- och ungdomsnämnden har beskrivit detta till kommunfullmäktige i den strategiska planen för och äskade där medel för hyreskompensation. Kommunfullmäktige tilldelade dock inte några medel till detta på mötet i juni när budgeten för beslutades. För att balansera kommande och annars nödvändiga ambitionssänkningar, t ex avseende personaltäthet i verksamheterna, har skoldirektören i samband med en översyn av styrnings- och ledningsorganisationen för förvaltningen skapat ett särskilt delprojekt avseende förvaltningens lokalbestånd. Delprojektets mål är att presentera ett förslag som leder till ett effektivare resursutnyttjande vilket innebär lokaler med god arbetsmiljö till en lägre total lokalkostnad än I uppdraget ingår därför att utreda eventuell avveckling och sammanslagning av enheter som idag och framåt inte har kvantitativa och/eller kvalitativa förutsättningar. Årets resultat för särskolan visar underskott på 3 mkr. Elevantalet fortsätter att minska vilket innebär att antalet utbudspunkter måste minska och antalet elever i grupperna öka. Skoldirektören har i samband med översynen av förvaltningens styrnings- och ledningsorganisation skapat ett delprojekt för att se över särskolans organisation, resurstilldelning m.m. Om hänsyn tas till ramjustering beroende på barn- och elevantal blir det ett överskott på 0,7 mkr.

5 Dnr BUN Dpl 10 sid 5 (11) Uppföljning av övergripande mål i strategisk plan UTBILDNING OCH KUNSKAP Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras Behovet av att i läroplanen för förskolan utveckla området, uppföljning, utvärdering och utveckling, framkommer i den uppföljning som genomförts under våren Uppföljningen visar att förskolans pedagogerna är nöjda med det arbete som bedrivits. Däremot finns önskemål om fortsatta insatser inom området uppföljning och utvärdering. Kollegiala samtal kombinerat med externa föreläsare eller inspel av förskolechef kan ses vara ett framgångsrikt koncept vilket även bekräftas av aktuell forskning. Implementeringen av förskolans reviderade läroplan är nu i en fas då lagstiftningens intentioner ska omsättas och få genomslag i undervisningen. Det är därför angeläget att det framgångsrika och målinriktade arbete som bedrivits fortsätter med lika stor uthållighet och engagemang som tidigare. Huvudmannen har här ett ansvar som inte nog kan understrykas. Som ett led i arbetet avser barn- och ungdomsförvaltningen kartlägga i vilken grad reformerna fått genomslag i förskolorna undervisning. Införande av ett utvecklat kvalitetssystem med systematiska uppföljningar inklusive dialoger samt strukturer för utvecklingsstöd och forskningsanknytning är andra betydelsefulla åtgärder 0som planeras. Andel elever årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan. (kommunala skolor) ,7 91,3 92,9 90,5 90,9 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde (kommunala skolor) , ,2 211,2 212,2 Både när det gäller andelen elever behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 så har resultatet under tidsperioden 2008 till 2012 varit ganska oförändrat. Karlstads meritvärden ligger på samma nivå som jämförelsekommunerna. När det gäller behörighet till gymnasieskolan så ligger Karlstad något högre än jämförelsekommunerna. Samma tendens finns i jämförelse med riket. Det högre värdet för gymnasiebehörighet visar att Karlstad lyckas något bättre med uppdraget att få eleverna att nå målen än jämförelsekommunerna. Det är en viktig faktor för att undvika att hamna i ett socialt utanförskap senare i livet. Meritvärdet kan ge en bild av hur väl barn och elever ges möjlighet att utvecklas så långt som möjlighet. Utmaningen blir att ge fortsatt bra stöd och stimulans till elever med svårigheter och samtidigt stötta och stimulera alla elever att nå så långt som möjligt. Liksom tidigare år får flickorna i genomsnitt ett högre meritvärde och behörighet till gymnasieskolan än pojkarna. Siffrorna för 2012 visar däremot att skillnaderna har minskat mot föregående år. Ett skolutvecklingsprojekt, inom ramen för NTA och Laboratoriet, som har påverkat våra resultat är arbetet med att utveckla undervisningen inom naturvetenskap, teknik och matematik för den kommunala grundskoleverksamheten har fortsatt under Målet är att den kommunala skolan ska ha en modell för att utveckla undervisningen mot framtida behov, med

6 Dnr BUN Dpl 10 sid 6 (11) stora utvecklingsmöjligheter för våra elever, genom variationsrik och lustfylld undervisning. EN STAD FÖR ALLA Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre Andelen barn som har fått särskilt stöd i förskolan har fördubblats från 2010 till 2011 från totalt tre procent till sex procent. Det visar SOFIA-studiens våg 1 (år 2010) och 2 (år 2011). Samma studier visar även att det är en betydligt större andel pojkar än flickor som enligt pedagogerna både har stöd och som skulle behöva. Pedagogerna anser vidare att stödet i de flesta fall motsvarar barnets behov men är mer nöjda med stödet till flickorna än till pojkarna. Arbetsplaner har upprättats utifrån varje skolområdes utvecklingsbehov. Då ambitionen är att de barn som så behöver ska få såväl rätt som tidigt stöd är området ett fortsatt prioriterat utvecklingsområde. Samverkansarenan mellan förskolorna och landstingens BVC, s.k. barnhälsoteam, har etablerats i varierande grad i samtliga skolområden. Under 2012 har samverkan utökats till att omfatta även de fristående förskolorna och BVC i kommunen. Såväl BVC:s barnsjuksköterskor som förskolechefer påtalar, i den utvärdering som gjordes hösten 2012, barnhälsoteamens värde och utvecklingspotential för samverkan kring barn i allmänhet och synnerhet för de barn som har någon form av problematik. Resultat från hälsosamtal läsåret 2011/2012 ELSA åk 7 ELSA åk 4 Arbetsro Delaktighet Arbetsro Delaktighet 91% 94% 92% 93% Genom elevhälsodatabasen ELSA möjliggörs årliga statistiska sammanställningar om barn och ungas hälsa och utveckling på skol- och kommunnivå. Underlaget utgör en viktig del för planering och utveckling av verksamheten som ska främja barn och ungas hälsa. ELSA möjliggör även kontinuerlig uppföljning av gjorda insatser. Den samlade kunskapen i ELSA fås dels från hälsoenkäter som elever och föräldrar fyller i, dels från det hälsobesök som eleverna erbjuds hos skolsköterskan i förskoleklass, åk 4 och åk 7. Ett sätt att fortsätta arbetet med att stärka elevernas delaktighet är LUPP. Varje skola har i åk 8 arbetat med resultaten från Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP), genom att ta del av broschyren "PSST...VILL DU VETA NÅGOT VÄLDIGT VIKTIGT?" Broschyren vänder sig direkt till eleverna och presenterar resultaten på ett "ungdomligt sätt" som gör det lättare att ta till sig för våra elever. Varje klass i åk 8 har under senare delen av vårterminen med stöd av sina mentorer diskuterat resultaten från LUPP. Resultatet från LUPP har också diskuterats på högstadieskolornas elevråd. Klassråden och elevråden har sedan mejlat sina synpunkter till ungdomsfullmäktige. Många av de områden som behandlas i LUPP är områden som vi följer upp i vårt systematiska kvalitetsarbete, genom bla. KBU och ELSA. Detta arbete kommer under 2013 att utvecklats, så att vi tydligare kan se skillnader och tendenser mellan skolor och inom skolor

7 Dnr BUN Dpl 10 sid 7 (11) Karlstadsbornas förutsättningar för ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld ska öka Resultat från KBU 2012 (skala 1-5) KBU index åk 8 KBU index åk 5 KBU index åk 2 Trygghet& Trygghet& Trygghet& trivsel trivsel trivsel 4,0 4,4 4,2 En viktig del i arbetet att skapa trygga skolor är det tydliga krav som finns i skollagen. Samtliga skolor ska ta fram en årlig likabehandlingsplan. Planen omfattar såväl diskrimineringslagen som skollagens bestämmelser om kränkande behandling. Likabehandlingsplanen innehåller resultat från kartläggningar, förebyggande arbete, åtgärder under året samt en uppföljning av tidigare års plan. Skolorna genomför värdegrundsarbete tillsammans med eleverna, till exempel samspelsövningar och övningar i social träning. Även personalen får utbildning i frågor som rör social träning, trygghetsteam, att lyckas som lärare. Under året har förvaltningsledningen utarbetat riktlinjer för anmälan till nämnden som började tillämpas från och med år Förskolechefer och rektorer ska lämna anmälan på en blankett. Ärendena diarieförs och på nämndens sammanträde tas dessa upp som Anmälan gällande signal om diskriminering eller kränkande behandling. I riktlinjerna framgår också att förskolechefer och rektorer ska utreda signaler om kränkande behandling och vidta de åtgärder som skäligen krävs. Karlstad ska vara en av Sveriges bästa hbtq-kommuner Det barn- och ungdomsförvaltningen arbetar med för att nå målet sker främst genom nämndens åtagande i strategisk plan, se bifogad bilaga. STYRSYSTEM/KVALITETSARBETE Servicegarantier och kundenkäter ska utvecklas Barn- och ungdomsnämnden beslutade att införa tre servicegarantier som började gälla fr o m 1 november I kommunens kund- och brukarundersökning som genomfördes våren 2012 ger vårdnadshavarna gott betyg till förskolorna och grundskolorna. Vårdnadshavarna i förskolan upplever att det är tryggt att lämna sina barn och det samlade värdet för vårdnadshavarnas bedömning av pedagogernas bemötande, är 4,7 på en 5-gradig skala. Enligt undersökningen kan informationen om barns utveckling, läroplanens mål och förskolans arbetssätt förbättras. Varje förskola har utifrån sina egna resultat analyserat såväl resultaten som svarsfrekvensen. Som stöd i förskolornas arbete med att synliggöra förskolebarnens kunnande och utveckling bedrivs ett omfattande utvecklingsarbete rörande dokumentation med hjälp av såväl analoga som digitala redskap. I åk 2 ger vårdnadshavarna ett positivt helhetsintryck om deras barns skola och att de själva får ett bra bemötande av skolans personal. I åk 5 och 8 är det eleverna själva som besvarar enkäten och även deras svar ger en positiv bild av skolan. I vissa frågor kan man se en skillnad mellan pojkar och flickor tex. så är pojkarna mer nöjda med skolmaten än flickor. Resultatet från KBU visar också att elevernas arbetsro, lust att lära och skolmat får ett lägre värde högre upp i skolåldern.

8 Dnr BUN Dpl 10 sid 8 (11) ARBETSGIVARPERSPEKTIV Bra ledarskap och medarbetarskap För att stärka ledarskapet har under året fyrtioåtta chefer deltagit i kommunens program för nya och erfarna chefer, rektorsprogrammet samt rektorslyftet. Stora utbildningsinsatser har genomförts för att stödja medarbetarna i deras arbete med de stora statliga reformerna inom skolans område. Skollagens bestämmelser om behörighet innebär att många lärare nu deltar i Lärarlyftet II för att utöka sin behörighet. Förvaltningen ger ett stimulansbidrag för att alla som har behov av kompetensutveckling ska ha möjlighet att delta. God hälsa bland medarbetarna Trots den ökade arbetsbelastningen har förvaltningen ett frisktal som väl uppfyller målet i den strategiska planen. Förskolechefer och rektorer har fokus på att finna metoder för att minska den ökade stressen. Friskvårdsinsatser med träning och energimassage via Qom igong erbjuds på arbetsplatserna. För stresshantering och avslappning finns möjlighet att delta i kurser i mindfulness och medicinsk yoga. Karlstad en attraktiv arbetsgivare För att attrahera nya medarbetare utvecklar vi vårt sätt att ta emot studenterna när de gör sin verksamhetsförlagda del av utbildningen. Förskollärare och lärare ska ha ett introduktionsår innan de kan få sin legitimation. Under året har det tagits fram rutiner för att kunna genomföra året på ett bra sätt både för oss som arbetsgivare och för den nyutexaminerade. Tretton medarbetare påbörjade under hösten utbildning till mentorer för introduktionsåret. Goda utvecklingsmöjligheter Fyra medarbetare deltar i doktorandutbildning och en avslutade sin utbildning under året. Ett förberedande arbete kring regeringens initiativ med handledarskolor inom VFU, förstelärare och lektorer har inletts. Under 2013 kommer dessa initiativ att beredas vidare samt lektorstjänster att inrättas för att ta till vara deras kunskaper och ge möjlighet att sprida det vidare inom verksamheten. Jämställdheten och mångfalden inom Karlstads kommun ska öka I förvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan anges att inför löneöversyn ska en partsammansatt arbetsgrupp analysera om det finns osakliga löneskillnader. Vid analysen konstaterades att det endast fanns osakliga löneskillnader inom en yrkesgrupp och det uppmärksammades särskilt vid 2012 års löneöversyn. Övriga viktigare insatser För att skapa en mer flexibel organisation som ska ha bättre möjligheter att anpassa sig efter förändrade förutsättningar startades under hösten ett arbete med ny organisation där fokus ligger på styrning och ledning. Delprojekt kring elevhälsa, lokaler, kommunikation, studie- och yrkesvägledning samt grundsärskola ingår också i arbetet.

9 Dnr BUN Dpl 10 sid 9 (11) Framtiden Förändring av barn och elevantal Antalet barn i förskoleverksamhet beräknas öka med 155 fram till år Antalet elever i grundskolan beräknas öka med 730 fram till år Antalet barn i fritidshem beräknas öka med 321. Grundsärskolans elevantal kommer troligen att minska. Tre nya fristående grundskolor har beviljats tillstånd att starta verksamhet i Karlstad och en befintlig fristående grundskola har fått tillstånd att utöka med fler årskurser. Fem nya fristående grundskolor har i januari 2013 lämnat in ansökningar om att få tillstånd att starta. Om merparten startar kommer det att ställa stora krav på anpassningar av den kommunala verksamheten.

10 Dnr BUN Dpl 10 sid 10 (11) Volymuppgifter och prestationsmått Redovisning Budget Mått Förskola Antal barn Nettokostnad per barn Antal barn per årsarbetare Karlstad 5,3 5,4 5,4 Antal barn per årsarbetare större städer 5,4 5,3 Pedagogisk omsorg Antal barn Nettokostnad per barn Antal barn per anställd Karlstad 6,0 5,7 6,0 Antal barn per anställd större städer 5,0 4,8 Grundskola och förskoleklass Antal elever Nettokostnad per elev Antal lärare per 100 elever Karlstad 8,5 8,0 Antal lärare per 100 elever större städer 8,2 8,2 (gäller enbart grundskola) Genomsnittligt meritvärde,åk 9, kommunala skolor Karlstad Genomsnittligt meritvärde,åk 9, samtliga huvudmän Karlstad 211,2 211,2 212,2 211,6 213,3 216,1 Jämförelsetal riket 208,8 210,6 211,4 Andel elever behöriga till gymnasieskolan, kommunala skolor Karlstad Andel elever behöriga till gymnasieskolan, samtliga huvudmän Karlstad 92,9 90,5 90,9 92,9 90,9 91,9 Jämförelsetal riket 88,2 87,7 87,5 Fritidshem Antal elever Nettokostnad per elev Antal elever per anställd Karlstad - 11,4 Antal elever per anställd större städer - 12,8 Grundsärskola Antal elever Nettokostnad per elev Antal lärare per 100 elever Karlstad 26,0 28,7 Antal lärare per 100 elever, större städer 24,1 27,8

11 Dnr BUN Dpl 10 sid 11 (11) Kommentar Uppgifterna innefattar all verksamhet i kommunen oavsett huvudmannaskap, där inte annat anges. Siffrorna som anger personaltätheten i grundskola, fritidshem och grundsärskola finns ännu inte tillgängliga i offentlig statistik. Personalnyckeltal Anställda med månadslön (mätdatum november) Totalt Kvinnor Män Antal anställda med månadslön Antal tillsvidare Antal heltidsanställda Genomsnittlig ålder Genomsnittlig sysselsättningsgrad 94% 95% 94% Antal anställda 60 år och äldre Helår: Sjukfrånvaro i procent av avtalad arbetstid/år 3,92 4,17 2,91 Andel friska/år 96,1 95,8 97,1 Antal timmar övertid och mertid/år Timavlönade Antal arbetade timmar under året Göran Isberg skoldirektör, barn och ungdom Christina Widén ekonomichef