Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk. Slutrapport. Victoria Andersson

Transkript

1 Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk Slutrapport Victoria Andersson

2 Sammanfattning Under perioden sept 2012-maj 2013 genomfördes utvecklingsprojektet Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk av kommunerna i Jönköpings län. Uppdraget var att ta fram en ICF- och KVÅ baserad sökordsstruktur för hälso- och sjukvårdspersonal inom kommunernas äldreomsorg. Syftet var att genom en enhetlig, entydig och ändamålsenlig dokumentation inom kommunal vård och omsorg öka patientsäkerheten samt underlätta och förbättra underlaget för jämförelser och utvärderingar och bidra till en förbättring av informationsöverföringen mellan olika aktörer. Projektet finansierades med medel från den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre. En arbetsgrupp med representanter från HSL-verksamheterna i kommunerna arbetade fram en modell för strukturerad dokumentation med ICF och KVÅ. Modellen baserades på Socialstyrelsens pågående arbete med Nationell Informationsstruktur och Nationellt Fackspråk. Arbetet ledde vidare till ett fortsatt implementeringsprojekt, Individens behov i centrum (IBIC), vilket dokumenteras separat. 2 Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk - Slutrapport

3 Innehåll Sammanfattning Introduktion Bakgrund till projektet Nationellt fackspråk och nationell informationsstruktur ICF och KVÅ Relevans Syfte Mål Effektmål Projektmål Metod/Genomförande Organisation Aktiviteter Kommunikation Ekonomi Resultat Kartläggning nuvarande sökordsstrukturer Strukturerad dokumentation Diskussion Genomförande Aktiviteter Resultat Måluppfyllelse Effektmål Projektmål Slutsatser Referenser Bilaga 1 Dokumentationsmodell HSL, utfälld i nivåer Bilaga 2 Lokalt urval ICF Bilaga 3 Lokalt urval KVÅ Bedömning Bilaga 4 Lokalt urval KVÅ Behandling Bilaga 5 Dokumentationsmodell HSL - funktionsspecifikation Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk - Slutrapport 3

4 1. Introduktion 1.1 Bakgrund till projektet Nationellt fackspråk och nationell informationsstruktur Socialstyrelsen fick 2007 ett regeringsuppdrag att ta ett övergripande, nationellt och strategiskt ansvar för att individbaserad patientinformation görs mer entydig, uppföljningsbar och tillgänglig 1. Utifrån detta uppdrag har man arbetat med två projekt; nationell informationsstruktur (NI) och nationellt fackspråk (NF) 2. Arbetet med NI har resulterat i modeller som beskriver vård- och omsorgsverksamhetens processer, vad intressenterna i processen behöver kommunicera om och vilken information som ska finnas i denna kommunikation. Modellerna är generiska och kan tillämpas såväl inom hälso- och sjukvård som inom socialtjänst (figur 1 respektive 2). 2 Figur 1. NI, applicerad på hälso- och sjukvård. (Ann-Helen Almborg, Socialstyrelsen 2013) 4 Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk - Slutrapport

5 Figur 2. Äldres behov i centrum, modellen. (ÄBIC steg 1, utbildningsmaterial VT 2013) NF kan sägas bestå av tre delar: Klassifikationer och kodverk, Termbanken samt SNOMED CT. Syftet med NF är att åstadkomma ett gemensamt språk inom vårdoch omsorg med enhetliga och preciserade begrepp samt entydiga benämningar såväl lokalt som nationellt. Detta är en grundförutsättning för säker kommunikation och dokumentation och därmed även betydelsefullt för att undvika missförstånd mellan olika aktörer. Det ger också ett säkrare underlag för jämförelser och utvärderingar. 3, ICF och KVÅ WHO s ICF (International Classification of Functioning, disability and health) är en av Socialstyrelsens rekommenderade klassifikationer för vård- och omsorg. ICF bygger på en biopsykosocialmodell och bidrar till att ge en helhetsbild vid uppföljning av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. På så sätt kan klassifikationen sägas komplettera ICD-10 (International Classification of Diseases 10) som endast berättar vilken diagnos individen har och inte konsekvenserna av denna. ICF ska också fungera som ett tvärprofessionellt språk för att beskriva hälsa. 5 I maj 2013 använde ca 200 av Sveriges 290 kommuner ICF i sin dokumentation, men inga uppgifter fanns angående hur och i vilken utsträckning den användes. 6 KVÅ (Klassifikation av Vårdåtgärder) är det nationella kodverket för kirurgiska och medicinska åtgärder. Redan idag rapporteras åtgärder in med KVÅ-koder till Socialstyrelsen som underlag för verksamhetsuppföljning både lokalt, regionalt och nationellt. Sedan 2008 finns även en framarbetad version med KVÅ-koder kopplade till ICF-klassifikationen. 7 Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk - Slutrapport 5

6 1.1.3 Relevans Ett gemensamt språk för att beskriva hälsa, hälsorelaterade tillstånd och åtgärder förbättrar kommunikationen mellan dels hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom socialtjänst, men också forskare, politiker och allmänhet. En strukturerad dokumentation möjliggör därutöver jämförelser mellan olika delar av hälso- och sjukvård, service- och tjänsteverksamheter över tid, vilket går hand i hand med t ex Öppna jämförelser. För medborgaren innebär användningen av NI och NF i dokumentationen en förbättrad möjlighet att få stöd och hjälp utifrån behov, att själv vara delaktig i att värdera och följa upp vården samt en likvärdig dokumentation oavsett vårdgivare. Socialstyrelsen kommer framöver att börja samla in ICF-baserad statistik från socialtjänsten, likaså är ICF redan idag det gällande kodverket för funktionstillstånd vid arbetsförmågebedömning. Utifrån FoUrums verksamhetsplan för 2012 bidrar projektet till de övergripande målen för Bättre liv för mest sjuka äldre, och specifikt till insatsen kring sammanhållen vård och omsorg. 1.2 Syfte Syftet med projektet var att genom en enhetlig, entydig och ändamålsenlig dokumentation inom kommunal vård och omsorg öka patientsäkerheten underlätta och förbättra underlaget för jämförelser och utvärderingar, samt bidra till en förbättring av informationsöverföringen mellan olika aktörer Målgrupp för projektet var legitimerad personal inom HSL-gruppen i länets kommuner. Ytterst var målgruppen brukare inom socialtjänsten i länets kommuner. Berörda var också MAS/MAR-nätverket, enhetschefer, lokala systemförvaltare, systemleverantörer och övriga HSL-anställda i länets kommuner. 1.3 Mål Projektets övergripande mål var att genom införandet av en sökordsstruktur baserad på Socialstyrelsens rekommendationer, åstadkomma en dokumentation som är ändamålsenlig, patientsäker och enhetlig i alla Jönköpings läns kommuner. Därigenom också att lägga en grund för fortsatt arbete med nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk i länet. 6 Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk - Slutrapport

7 1.3.1 Effektmål Ökad patientsäkerhet, minskat antal dokumentationsrelaterade avvikelser samt effektivare informationsöverföring, både mellan kommuner och mellan kommun och landsting, med minskad dubbeldokumentation och gemensamma termer och begrepp. Genom att enhetliggöra underlaget för jämförelser och kvalitetsmätningar får patienter och närstående större möjligheter att på detta sätt ta del av dokumentationen, t ex inför val mellan olika särskilda boenden. Sökordsstrukturen blir också ett viktigt steg i arbetet med NPÖ Projektmål Målet var att konstruera en klassifikationsbaserad sökordsstruktur för HSL-personal inom kommunal vård och omsorg i Jönköpings län. 2. Metod/Genomförande Projektet genomfördes under perioden Projektledaren nyanställdes vid projektstart med uppdraget att ta fram en ICF och KVÅ-baserad sökordsstruktur för legitimerad HSL-personal i kommunerna. Det fanns inget nedskrivet projektdirektiv vid projektets start. Projektplanen författades av projektledaren i samband med stadsbidragsansökan och antogs av beställaren. Här framgick mål samt övergripande arbetsformer och aktiviteter. En stadsbidragsansökan lämnades in den 7 oktober 2012, vilken senare avslogs. Styrgrupp och beställare beslutade att ändå genomföra projektet, men med medel från den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Projektet betraktades som ett utvecklingsprojekt och arbetet bedrevs främst i en länsövergripande arbetsgrupp med representanter från 11 av 13 kommuner i länet (tabell 1, s 9). Arbetsgruppens uppdrag var att ta fram ett lokalt urval från ICF och KVÅ. Kunskap och erfarenheter från externa kontaktpersoner inhämtades successivt vid behov under projektets gång. Avsiktsförklaringar utgick första gången i samband med Socialchefsnätverk i februari Innehållet presenteras i figur 3. FoU-ledarens ansvar Att kartlägga nuvarande sökordsstrukturer i länet Att undersöka hur läget är i landets övriga kommuner gällande ICF/KVÅbaserade sökordsstrukturer. Att i samarbete med representanter från länets kommuner ta fram en Kommunens ansvar Att utse representant till arbetsgruppen, vilken bör beredas möjlighet att delta i planerade möten samt förmedla information till berörda kollegor i kommunen Att förmedla nuvarande sökordsstrukturer till FoU-ledaren Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk - Slutrapport 7

8 länsgemensam ICF- och KVÅ-baserad sökordsstruktur för HSL-personal inom kommunerna, genom att planera, ordna och leda arbetsgruppsmöten. Att löpande rapportera till MAS/MARnätverket hur projektet fortskrider Att informera leverantörer av befintliga datajournalsystem om projektet, samt om möjligt samverka med dessa Att färdigställa det material som projektet kräver, så som projektplan, tidplan och slutrapport Att ta del av rapportering från FoUledaren Att ta ställning till och ansvara för implementering av sökordsstrukturen i verksamheten Figur 3. Innehåll avsiktsförklaring. I samband med inläsning och kartläggning under hösten 2012 fick projektledaren kännedom om Socialstyrelsens nationella modell Äldres behov i centrum, där en strukturerad dokumentation baserad på NI och ICF arbetats fram. Allt eftersom mera information hämtades in under vintern och våren 2012/2013, kom insikten hos arbetsgrupp och projektledare att NI borde ligga till grund även för en modell inom HSL. Detta antogs också av beställaren och innebar att projektmålet ändrades till en processbaserad, strukturerad dokumentation baserad på NI, ICF och KVÅ. 2.2 Organisation Styrgrupp Beställare Projektledare Arbetsgrupp Referensgrupp Figur 4. Projektorganisation Styrgrupp: Socialchefsnätverket Beställare: MAS/MAR-nätverket Projektledare: Victoria Andersson Arbetsgrupp: 1 HSL-representant från respektive kommun (se tabell 1) Referensgrupp: Representanter från aktuella specialistområden inom kommunal hälso- och sjukvård, fördelade på länets kommuner. 8 Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk - Slutrapport

9 Kommun Profession Namn Aneby AT Karin Kronström Eksjö SG Mikaela Karlsson Gislaved SG Jenny Johansson Gnosjö - - Habo SSK Linda Dahlslätt Jönköping SG/SSK Maria Holmberg/Lennart Johnsson Mullsjö - - Nässjö AT Elisabet Lind Sävsjö SSK Irene Reineborn Tranås AT Elisabeth Malmsjö Vaggeryd AT Anne-Sofi Linderum Vetlanda SSK Ann Rang Värnamo AT Kerstin Bergholm Tabell 1. Deltagare arbetsgrupp. 2.3 Aktiviteter Aktiviteter där projektledaren varit sammankallande har främst hållits i FoUrums lokaler i Jönköping. Genomförda aktiviteter presenteras i tabell 2. Aktivitet Mängd Deltagare Utfall Inläsning, kartläggning Löpande under projektperioden Projektledare Sammanställning nuvarande sökordsstrukturer, ICFanvändning nationellt. Kunskap om aktuell forskning och riktlinjer. Styrgruppsmöte, lägesrapportering Beställarmöte, lägesrapportering Arbetsgruppsmöte 6 tillfällen från november till juni Socialchefer, projektledare MAS/MAR i länets kommuner, projektledare 2 tillfällen under våren 2013, vid socialchefsnätverk 4 tillfällen mellan oktober och maj, vid MAS/MARnätverk Kommunrepresentanter (se separat lista), projektledare Förankring. Beslut. Godkännande av förslag, spridning av information, beslut i frågor från arbetsgruppen. Ökad kunskap om ICF och KVÅ. Förslag på modell för strukturerad dokumentation. Behov av ytterligare träffar. Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk - Slutrapport 9

10 Referensgrupp 1 tillfälle, april Representanter från specialistområden, projektledare Work shop 1 tillfälle, maj Arbetsgrupp, lokala systemförvaltare, MAS-representanter, projektledaren, Pär Holgersson Dialogseminarium Dokumentation Chefsnätverk Äldreomsorg Information till HSL-personal i kommunerna 1 tillfälle, maj Arbetsgrupp, lokala systemförvaltare, representanter från CGI och Pulsen Löpande under projektperioden 2 tillfällen, november och maj Sävsjö, Vetlanda, Eksjö, Vaggeryd, Jönköping Tabell 2. Översikt genomförda aktiviteter Projektledaren Representanter för äldreomsorgen, Projektledaren HSL-anställda, projektledaren Genomgång av struktur. Behov av ytterligare träff. Genomgång av struktur, frågor till dialogseminarium. Svar på frågor, bild av hur systemet kan komma att se ut, användargrupp i Magna Cura för utveckling av systemet. Treserva efterfrågat motsvarande. Projektplan, minnesanteckningar, informationsmaterial, projektsammanfattningar, slutrapport. Informationsspridning och förankring på chefsnivå i kommunerna Informationsspridning och förankring på användarnivå i kommunerna. Utvärderingar gjordes efter varje arbetsgruppsträff samt efter referensgrupp och workshop. Huvudsakliga teman för kommentarer i utvärderingarna var: Grupparbetet o Bra med representation från hela länet och olika professioner, högt i tak, bra diskussioner, stort fokus och positiv stämning. Upplägg o Positivt med heldagar för att kunna lägga fullt fokus på projektarbetet o Delade meningar om möjlighet till att utföra mera arbete hemma mellan träffarna. ( inläsning av material inför träff förväntades i projektet) o Relevant material skickades ut, träffarna var väl förberedda o Mycket material skickades ut, hade varit bättre med annan kanal än mail för detta Innehåll o Svårt att förstå ICF och KVÅ i början, svårt att få grepp om helheten o Svårt att föreställa sig hur det kommer att fungera/se ut i praktiken 10 Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk - Slutrapport

11 Under projektets gång har även kontakt etablerats med följande personer: Ann-Helen Almborg, Socialstyrelsen. Bollplank och information. Kristina Areskough och Agneta Siebers, Jönköpings läns landsting. Information och dokumentation om landstingets arbete med ICF. Carina Hellström, FoU-ledare E-hälsa, Regionförbundet. Ulrika Ribbholm, FoU-ledare Äldre och läkemedel/palliativ vård, Kristina Petersson SSK, Vetlanda kommun. Referenspersoner läkemedel. Leverantörsrepresentanter: o Anna Hildesson, CGI o Catharina Heden och Lena Jivesten, Pulsen o David Latifpour, Tieto Beatrix Algurén, Högskolan i Jönköping. ICF-kunnig. Pär Holgersson, ITsam Östergötland. Projektledare för införandeprojekt mot HSL i Östergötland. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen. Begreppet hälsoärende. 2.4 Kommunikation Kommunikationen genomfördes i stort enligt den kommunikationsplan som skapades i projektplaneringen. Informationsplan presenteras i Tabell 3. VEM VAD NÄR HUR Styrgrupp Lägesrapport 1-2 tillfällen under projekttiden I samband med nätverksträff Styrgrupp Rapport om slutresultat Vid projektslut I samband med nätverksträff, maj 2013 Beställare Lägesrapport Löpande under projektperioden, vid behov HSL-anställda i kommunerna Tabell 3. Informationsplan Information om projektet Enligt önskemål från respektive kommun I samband med nätverksträff. Via mail vid behov. Informationsträff på plats i kommunen. Viss spridning även genom representanterna i arbetsgruppen. Utöver lägesrapporter gick också inbjudningar och arbetsmaterial ut till beställaren. Dessa förmedlades främst via e-post. Beställaren användes också i viss utsträckning för vidarebefordring av inbjudningar till berörd personal i den egna kommunen. Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk - Slutrapport 11

12 Arbetsgruppen träffades regelbundet under våren. Mellan dessa träffar skickades material ut via e-post för genomläsning och förberedelse. Arbetsgruppen var inte beskriven i kommunikationsplanen. Spridning av information till HSL-anställda via arbetsgruppen gjordes inte på ett strukturerat sätt. Det har varit stora variationer mellan kommunerna gällande vilken form och vilken utsträckning information gått ut via denna kommunikationskanal. Information har också gått ut via chefsnätverket för äldreomsorg, samt via informationsträffar för HSL-personal i de kommuner som anmälde intresse (se tabell 2). 2.5 Ekonomi Projektet finansierades med medel från den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Ingen specificerad budget fanns för projektet. De huvudsakliga kostnaderna under projektet var: Personalkostnader; ca kr Kost- och lokalkostnader i samband med arbetsgruppsträffar, work shop och dialogseminarium; ca kr Resor i samband med informationsträffar i kommunerna, konferenser och socialchefsträffar, ca 3000 kr Från länets kommuner har även resurs i form av arbetstid fördelats till projektet för att möjliggöra kommunrepresentanternas deltagande i aktiviteter. Ingen av projektdeltagarna har dock haft avsatt tid för att medverka i projektet, utan arbetet har utförts inom befintlig tjänst. 3. Resultat 3.1 Kartläggning nuvarande sökordsstrukturer Projektet inleddes med en kartläggning av vilka journalsystem som användes i länets kommuner vid det aktuella tillfället, förekomst av gemensamt sökordsträd för HSL samt användning av ICF. Data inkom från 12 av 13 kommuner i länet. Tre olika verksamhetssystem användes i länet: Magna Cura (Pulsen); 7 kommuner Procapita (Tieto); 4 kommuner Treserva (CGI); 2 kommuner 12 Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk - Slutrapport

13 I fem kommuner fanns gemensamt sökordsträd för HSL, varav fyra var ICFbaserade. En kommun hade ICF-baserad dokumentation för arbetsterapeut (AT) och sjukgymnast (SG). (Tabell 4) Kommun Journalsystem Gemensamt HSL-träd AT SG SSK Aneby Procapita ICF Eksjö Procapita Gislaved Magna Cura X X X Gnosjö Magna Cura - - X Habo Magna Cura X Jönköping Magna Cura X X X Mullsjö Treserva ICF Nässjö Treserva X X X Sävsjö Procapita ICF Tranås Magna Cura X X X Vaggeryd Magna Cura Gem Gem X Vetlanda Procapita ICF Värnamo Magna Cura ICF ICF X Tabell 4. Sammanställning insamlade sökordsstrukturer, hösten (ICF = ICF-baserad, X = inskickad struktur, ej ICF-baserad, - = ej inskickad, Gem = gemensam struktur mellan vissa yrkeskategorier, ej ICF-baserad) 3.2 Strukturerad dokumentation Slutresultatet av projektet var ett arbetsmaterial för en processbaserad modell med strukturerad dokumentation för HSL-personal i kommunerna. En översiktsbild presenteras i tabell 5, hela dokumentet finns i bilaga 1. HÄLSOFÖRHÅLLANDEN Samtycke Hälsohistoria Levnadsförhållanden Levnadsvanor Läkemedelsadministrering Uppmärksamhetsinformation INDIVIDANPASSAD VÅRDPROCESS Hälsofrågeställning Bedömning Planering och genomförande av åtgärder Utvärdering Tabell 5. Dokumentationsmodell, översikt. Arbetsmaterial. Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk - Slutrapport 13

14 Att dokumentationen är strukturerad innebär att informationen standardiseras och systematiseras i större utsträckning jämfört med nuvarande sökordsstrukturer. I praktiken innebär detta att fasta svarsalternativ används i större utsträckning, och möjlighet till fritext ges i mindre kommentarsfält i anslutning till dessa. Ett exempel på detta är att ICF bedömningsfaktorer används för att beskriva aktuellt hälsotillstånd och mål/avsett hälsotillstånd. Under Hälsoförhållanden samlas information om patienten som är av allmängiltig karaktär och kan vara aktuell för flera hälsoärenden. Modellen bygger på en idé där begreppet Individanpassad vårdprocess från Termbanken används för att hålla samman information om en specifik vård- och omsorgsprocess. Syftet med detta är att få en bättre följsamhet i dokumentationen och göra det lättare för såväl patient som professionella att följa den röda tråden i utredning, behandling och uppföljning. I stora drag kan detta sägas motsvara dagens användande av planer i dokumentationen. Innehållet i Individanpassad vårdprocess presenteras utfällt i tre nivåer i tabell 6. För fullständigt innehåll se bilaga 1-4. INDIVIDANPASSAD VÅRDPROCESS Hälsofrågeställning Kroppsfunktion Aktivitet/Delaktighet Omgivningsfaktorer Bedömning Utredning Aktuellt hälsotillstånd Avsett hälsotillstånd Bedömning av behov Planering och genomförande av åtgärder Planering Genomförande Uppföljning Utvärdering Aktuellt hälsotillstånd Måluppfyllelse Slutanteckning Tabell 6. Individanpassad vårdprocess, utfälld i tre nivåer. Arbetsmaterial. Generellt har vi i modellen strävat efter att använda nationellt definierade begrepp och termer. I de fall där informationen inte passat in i ICF och KVÅ har Termbanken använts för att söka fram en lämplig benämning. Det fåtal ord som vi inte kunnat 14 Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk - Slutrapport

15 hitta en fastlagd definition för, har det skapats en lokal definition för, i syfte att säkra enhetligheten i länet. En användarmanual med förteckning över begrepp, termer och definitioner kommer att finnas i ett separat dokument och funktionsspecifikation för processen finns i bilaga 5. Under sista delen av projekttiden har diskussioner förts i såväl beställargruppen som styrgrupp gällande implementering av dokumentationsstrukturen inom HSL samordnat med implementering av ÄBIC inom SoL, vilket resulterat i en avsiktsförklaring för ett pärlbandsprojekt för införande, Individens behov i centrum (IBIC). 4. Diskussion 4.1 Genomförande Att stadsbidragsansökan låg så tätt inpå projektstarten var inte optimalt. Det innebar att ansökan fick sättas ihop på kort tid, vilket kan vara en anledning till att ansökan avslogs. Kort tid att arbeta fram en tydlig bild av uppdraget och projektet samt att begränsad tid för inläsning material på området påverkade möjligen utfallet. En följd av stadsbidragsansökan var att projektplanen skrevs av enbart projektledaren, eftersom tid inte fanns att samverka med beställaren kring detta. Istället fick beställaren i efterhand tycka till om och godkänna de planer som presenterades. Att projektplaneringen görs i samverkan med inblandade parter ger dels en bättre kvalitet på planeringen samt underlättar förankringsprocessen för projektet. Grunduppdraget var att ta fram en ICF och KVÅ-baserad sökordsstruktur, och för det syftet hade projekttiden räckt till. Under projektets gång växte dock uppdraget till att innefatta en processbaserad, strukturerad dokumentation där begrepp och termer baseras på ICF och KVÅ. Detta visade sig vara en mera tidskrävande process och resultatet var att det vid projektets planerade avslut inte fanns en struktur att ta i bruk i kommunerna. Därav tillkom ett fåtal extra möten för arbetsgruppen under hösten Informationsspridning i projektet kunde fungerat bättre. I vissa fall missuppfattades eller missades informationen i utskicken och materialet kom aldrig ut till avsedd person. Detta medförde osäkerheter inför t ex lokalbokning samt sent anmälda deltagare som hade sämre möjligheter att läsa in sig på utskickat material. Kanske hade en bättre väg varit att samla in namn på tilltänkta deltagare och skicka ut inbjudningar och material direkt till dem inför de olika träffarna. Blandningen av utskick via e-post och fysiska träffar fungerade bra med arbetsgruppen. PingPong hade kunnat användas för att sprida material till Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk - Slutrapport 15

16 arbetsgruppen, vilket underlättat administrationen betydligt både för projektledare och för deltagare i arbetsgruppen. 4.2 Aktiviteter Utvärderingarna visar på positiva intryck av de aktiviter som genomförts i projektet. Alla aktiviteter har upplevts som relevanta och betydelsefulla för projektarbetet. Särskilt uppskattat var att få möjlighet att träffa och diskutera med kollegor från hela länet (arbetsgrupp och workshop), Pär Holgerssons gästföreläsning på work shopen och den positiva stämningen på arbetsgruppsträffarna. Vissa aktiviteter kvarstår i projektet och kommer att föras över till efterföljande införandeprojekt. Kontakt ska tas med ansvariga för de vårdanknutna utbildningarna vid Hälsohögskolan i Jönköping för att informera om projektet. Användarmanual ska skrivas. 4.3 Resultat Hälsoärendebegreppet är fortfarande under utveckling och det pågår arbete på Socialstyrelsen för att fastställa vad det ska inkludera och hur det ska användas i verksamheterna. Kontakt har tagits med projektledaren för denna utredning och hänsyn till kommande riktlinjer för begreppet bör tas i förvaltningen av den lokala dokumentationsmodellen. Eftersom den strukturerade dokumentationen inte är testad i något verksamhetssystem ännu, bör bilagorna samt tabell 5 och 6 betraktas som arbetsmaterial. Därutöver bör pågående arbeten på Socialstyrelsen inom området bevakas för att föra in nya nationella riktlinjer i kommande förvaltningsarbetet. 4.4 Måluppfyllelse Det övergripande målet är konstruerat för att beskriva resultatet av den praktiska användningen av en ICF och KVÅ i dokumentationen. Det är därför inte möjligt att följa upp förrän strukturen faktiskt implementerats i verksamheterna Effektmål Även effektmålen beskriver resultaten av en införd sökordsstruktur och går inte att mäta i nuläget Projektmål Målet förändrades under projektets gång till att ta fram en processbaserad, strukturerad dokumentation baserad på ICF och KVÅ, för HSL-personal i länets kommuner. Projektplanen uppdaterades aldrig under projektperioden. 16 Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk - Slutrapport

17 Det ursprungliga projektmålet är visserligen uppfyllt, men inte uppdaterat efter de nya förutsättningar och mål som vuxit fram under projektets gång. Det kan konstateras att målen inte är väl formulerade utifrån projektets slutresultat. Såväl övergripande mål som effektmål är inte kopplade till det faktiska utfallet, utan till införandet av projektresultatet i verksamheten. Uppföljning av övergripande mål och effektmål får istället förläggas till efterföljande införandeprojekt, när den strukturerade dokumentationen implementerats och testats i verksamheterna. 5. Slutsatser Arbetet med den strukturerade dokumentationen var inte färdigställt vid projektets slut. Tack vare arbetsgruppen stora engagemang och fokus har ändå större delen av arbetet genomförts och en liten del kvarstår innan den strukturerade dokumentationen kan anses färdig för att testköras. Kommunikationen hade varit effektivare om PingPong använts för spridning av material och om inbjudningar skickats ut till berörda personer utan mellanhänder. Projektet väcker stort intresse och engagemang i alla de sammanhang där det diskuterats och arbetats med. Som helhet har projektet med arbetsformer och innehåll upplevts positivt av inblandade deltagare. Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk - Slutrapport 17

18 6. Referenser 1. Socialstyrelsen, Handlingsplan nationell informationsstruktur. 2. Socialstyrelsen, Nationell informationsstruktur. 3. Socialstyrelsen, Metoder i det nationella fackspråket för vård- och omsorg 4. Socialstyrelsen, Nationellt fackspråk för vård och omsorg - Slutrapport 5. Socialstyrelsen, ICF en grund för tvärprofessionell journaldokumentation. 6. Telefonkontakt med Ann-Helen Almborg, Socialstyrelsen. Maj Socialstyrelsen, KVÅ bakgrund och förklarande information. 18 Säkrare dokumentation med nationellt fackspråk - Slutrapport

19 Bilaga 1. Dokumentationsmodell HSL, utfälld i nivåer. Översikt HÄLSOFÖRHÅLLANDEN Samtycke Hälsohistoria Levnadsförhållanden Levnadsvanor Läkemedelsadministrering Uppmärksamhetsinformation INDIVIDANPASSAD VÅRDPROCESS Hälsofrågeställning Bedömning Planering och genomförande av åtgärder Utvärdering 1

20 Bilaga 1. Dokumentationsmodell HSL, utfälld i nivåer. Hälsoförhållanden HÄLSOFÖRHÅLLANDEN Samtycke Sammanhållen journalföring Ja Lämnat av patient Lämnat av legal företrädare Gäller för all behörig personal med vårdrelation Gäller för namngiven person Giltighetstid F r o m - T o m (datumval via kalender) Giltighetstid Under hela vårdtiden Nej Lämnat av patient Lämnat av legal företrädare Kvalitetsregister Information lämnad till patient Information lämnad till legal företrädare Motsätter sig registrering Hälsohistoria Levnadsförhållanden Arbete Boende Psykosocialt Levnadsvanor Alkohol Tobak Mat Sömn Fysisk aktivitet Rekreation och fritid Religion/andlighet Annat: Läkemedelsadministrering 2

21 Bilaga 1. Dokumentationsmodell HSL, utfälld i nivåer. Sköter själv Sköter delvis själv Helt hjälpberoende Kommentar Uppmärksamhetsinformation Varningsinformation Livshotande överkänslighet Misstänkt Trolig Bekräftad Inaktiverad Skadlig överkänslighet Misstänkt Trolig Bekräftad Inaktiverad Allvarlig sjukdom/behandling Observandum Besvärande överkänslighet Misstänkt Trolig Bekräftad Inaktiverad Smitta Vårdrutinavvikelse 3

22 Bilaga 1. Dokumentationsmodell HSL, utfälld i nivåer. Individanpassad vårdprocess Hälsofrågeställning Inkommer från Patient Närstående Personal Hälsofrågeställning: Kroppsfunktion Psykiska funktioner Sinne och smärta Röst och tal Hjärt-, kärl-, blodbildnings-, immun-, och andningsfunktioner Matsmältning, ämnesomsättning och endokrina funktioner Funktioner i köns- och urinorganen och reproduktiva funktioner Rörelsesystemets funktioner Funktioner i hud, naglar och hår Aktivitet/Delaktighet Lärande och att tillämpa kunskap Allmänna uppgifter och krav Kommunikation Förflyttning Personlig vård Hemliv Mellanmänskliga interaktioner och relationer Utbildning, arbete, anställning och ekonomiska transaktioner Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Omgivningsfaktorer Produkter och teknik Naturmiljö och mänskligt skapade miljöförändringar Personligt stöd och personliga relationer Attityder Samhällstjänster och regelverk 4

23 Bilaga 1. Dokumentationsmodell HSL, utfälld i nivåer. Bedömning Egenuppfattat hälsoproblem ICF-urval, se Bilaga 2 Ingen Lätt Måttlig Svår Total Ej aktuell Kommentar Utredning Inkommande journalhandling Från: Via: Telefon Skriftligen Personlig kontakt Se scannat dokument Fritextruta för dokumentation av muntlig överrapportering Bedömning av Urval Bedömning, se separat blad Aktuellt hälsotillstånd ICF-urval, se Bilaga 2 Ingen Lätt Måttlig Svår Total Ej aktuell Fritextruta för kommentar Avsett hälsotillstånd ICF-urval, se Bilaga 2 Ingen Lätt Måttlig Svår Total Ej aktuell Fritextruta för kommentar Bedömning av behov ICF-urval, se Bilaga 2 Inget behov Kan tillgodoses på annat sätt Kan tillgodoses med hälso- och sjukvårdsåtgärd 5

24 Bilaga 1. Dokumentationsmodell HSL, utfälld i nivåer. Fritextruta för kommentar Planering och genomförande av åtgärder Planering Kroppsfunktion Psykiska funktioner Sinnesfunktioner och smärta Röst- och talfunktioner Hjärta-, kärl-, blodbildnings-, immunsystemets- och andningsfunktioner Matsmältnings- ämnesomsättnings- och endokrina funktioner Funktioner i köns- och urinorganen och reproduktiva funktioner Neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner Funktioner i huden och därmed relaterade strukturer Kroppsstruktur Strukturer i nervsystemet Ögat, örat och därmed relaterade strukturer Strukturer involverade i röst och tal Strukturer i hjärt-, kärlsystemet och immunologiska systemet och andningssystemet Strukturer som sammanhänger med matsmältnings- och ämnesomsättningssystemet och endokrina systemet Strukturer som sammanhänger med kös- och urinorganens system Strukturer som sammanhänger med rörelser Huden och därmed sammanhängande strukturer Aktivitet/Delaktighet Lärande och att tillämpa kunskap Allmänna uppgifter och krav Kommunikation Förflyttning Personlig vård Hemliv Mellanmänskliga interaktioner och relationer Viktiga livsområden Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Omgivningsfaktorer Produkter och teknik Naturmiljö och mänskligt skapade miljöförändringar Personligt stöd och personliga relationer Attityder Service, tjänster, system och policies Genomförande Urval KVÅ, se Bilaga 4 Uppföljning Datum Områden som markerats under Planering 6

25 Bilaga 1. Dokumentationsmodell HSL, utfälld i nivåer. Fritextruta för kommentar Utvärdering Bedömning av KVÅ-urval, se Bilaga 3 Fritextruta Aktuellt hälsotillstånd och nivåer Ingen Lätt Måttlig Svår Total Ej aktuell Fritextruta för kommentar Är avsett hälsotillstånd uppnått? och nivåer från avsett hälsotillstånd Ja Nej Delvis Fritextruta för kommentar Slutanteckning Fritextruta 7

26

27 Bilaga 2 Lokalt urval ICF Kroppsfunktion Psykiska funktioner Medvetande Orientering Intellektuella funktioner Temperament och personlighet Energi och drifter Sömn Uppmärksamhet Minne Psykomotorik Emotioner Perception Tankefunktioner Högre kognitiva funktioner Psykiska språkfunktioner Kalkylering Psykisk funktion att ordna sammansatta rörelser i följd Sinne och smärta Synfunktioner Förnimmelser förenade med öga och angränsande strukturer Hörselfunktioner Vestibulära funktioner Förnimmelser i samband med hörsel och vestibulär funktion Smakfunktion Luktfunktion Proprioceptiv funktion Beröringsfunktion Sinnesfunktion som hänger samman med temperatur och andra sinnesintryck Smärtförnimmelse Förnimmelse av smärta, annat specificerat och ospecificerat Röst och tal Hjärt-, kärl-, blodbildnings-, immun- och andningsfunktioner Hjärtfunktioner Blodkärlsfunktioner Blodtrycksfunktioner Blodbildningsfunktioner Immunologiska funktioner Andningsfunktioner ICF- Kod b b1 b110 b114 b117 b126 b130 b134 b140 b144 b147 b152 b156 b160 b164 b167 b172 b176 b2 b210 b220 b230 b235 b240 b250 b255 b260 b265 b270 b280 b289 b3 b4 b410 b415 b420 b430 b435 b440 1

28 Bilaga 2 Lokalt urval ICF Andningsmuskelfunktioner Övriga andningsfunktioner Funktioner relaterade till tolerans för fysiskt arbete Förnimmelser i samband med hjärt-kärlfunktioner och andningsfunktioner Matsmältning, ämnesomsättning och endokrina funktioner Födointagningsfunktioner Matsmältningsfunktioner Avföringsfunktioner Viktuppehållande funktioner Förnimmelser förenade med matsmältningssystemet Funktioner för vatten-, mineral- och elektrolytbalans Värmereglerande funktioner Endokrina funktioner Funktioner i köns- och urinorganen och reproduktiva funktioner Urinutsöndringsfunktioner Urineringsfunktioner Förnimmelser förenade med urinfunktioner Rörelsesystemets funktioner Funktioner för rörlighet i leder Ledstabilitetsfunktioner Funktioner för rörlighet mellan skelettdelar Muskelkraftsfunktioner Muskeltonusfunktioner Muskeluthållighetsfunktioner Motoriska reflexfunktioner Funktioner för icke viljemässiga rörelsereaktioner Funktioner för kontroll av viljemässiga rörelser Funktioner för icke viljemässiga rörelser Gångmönster Förnimmelser vad avser muskler och rörelsefunktioner Funktioner i huden och därmed relaterade strukturer Hudens skyddsfunktioner Hudens läkande funktioner Förnimmelser som hänger samman med huden Kroppsstruktur Strukturer i nervsystemet Ögat, örat och därmed relaterade strukturer Strukturer involverade i röst och tal Strukturer i hjärt-, kärl-, immun- och andningssystemen Strukturer i matsmältnings- och ämnesomsättningssystem samt endokrina system Strukturer i köns- och urinorganens system b445 b450 b455 b460 b5 b510 b515 b525 b530 b535 b545 b550 b555 b6 b610 b620 b630 b7 b710 b715 b720 b730 b735 b740 b750 b755 b760 b765 b770 b780 b8 b810 b820 b840 s s1 s2 s3 s4 s5 s6 2

29 Bilaga 2 Lokalt urval ICF Strukturer som sammanhänger med rörelse Struktur i hud, naglar och hår Aktivitet/Delaktighet Lärande och att tillämpa kunskap Att betrakta Att lyssna Att fokusera uppmärksamhet Att läsa Att skriva Att lösa problem Att fatta beslut Allmänna uppgifter och krav Att företa en enstaka uppgift Att företa mångfaldiga uppgifter Att genomföra daglig rutin Att hantera stress och andra psykologiska krav Kommunikation Att kommunicera genom att ta emot talade meddelanden Att tala Att uttrycka sig genom icke-verbala meddelanden Konversation Att använda kommunikationsutrustningar och kommunikationstekniker Förflyttning Att ändra grundläggande kroppsställning Att bibehålla en kroppsställning Att förflytta sig själv Att lyfta och bära föremål Handens finmotoriska användning Användning av hand och arm Att gå Att röra sig omkring på olika sätt Att röra sig omkring på olika platser Att förflytta sig med hjälp av utrustning Att använda transportmedel Personlig vård Att tvätta sig Kroppsvård Att sköta toalettbehov Att klä sig Att äta Att dricka Att sköta sin egen hälsa Hemliv s7 s8 d d1 d110 d115 d160 d166 d170 d175 d177 d2 d210 d220 d230 d240 d3 d310 d330 d335 d350 d360 d4 d410 d415 d420 d430 d440 d445 d450 d455 d460 d465 d470 d5 d510 d520 d530 d540 d550 d560 d570 d6 3

30 Bilaga 2 Lokalt urval ICF Att skaffa varor och tjänster Att bereda måltider Hushållsarbete Mellanmänskliga interaktioner och relationer Utbildning, arbete, anställning och ekonomiska transaktioner Arbete, sysselsättning, annat specificerat och ospecificerat Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Religion och andlighet Omgivningsfaktorer Produkter och teknik Produkter eller substanser för egen konsumtion Produkter och teknik för eget bruk i det dagliga livet Produkter och teknik för personlig förflyttning och transport inomhus och utomhus Design, konstruktion, byggnadsteknik och byggnadsprodukter för privat bruk Naturmiljö och mänskligt skapade miljöförändringar Personligt stöd och personliga relationer Attityder Samhällstjänster och regelverk d620 d630 d640 d7 d8 d859 d9 d930 e e1 e110 e115 e120 e155 e2 e3 e4 e5 4

31 Bilaga 3 KVÅ, urval bedömning KVÅkod Kopplat till ICF-kod: PA000 Utredning av psykiska funktioner b110-b199 PA001 Bedömning av medvetandefunktioner b110 PA002 Bedömning av orienteringsfunktioner b114 PA003 Bedömning av intellektuella funktioner b117 PA005 Bedömning av temperament och personlighetsfunktioner b126 PA006 Bedömning av energi och driftfunktioner b130 PA007 Bedömning av sömnfunktioner b134 PA008 Bedömning av uppmärksamhetsfunktioner b140 PA009 Bedömning av minnesfunktioner b144 PA010 Bedömning av psykomotoriska funktioner b147 PA011 Bedömning av emotionella funktioner b152 PA012 Bedömning av perceptuella funktioner b156 PA013 Bedömning av tankefunktioner b160 PA014 Bedömning av högre kognitiva funktioner b164 PA015 Bedömning av psykiska språkfunktioner b167 PA016 Bedömning av kalkyleringsfunktioner b172 PA017 Bedömning av psykisk funktion att ordna sammansatta rörelser i följd b176 PB000 Utredning av sinnesfunktioner och smärta b210 - b299 PB002 Hörselundersökning b230 PB003 Bedömning av balansfunktion b235 PB004 Bedömning av förnimmelser i samband med hörsel och vestibulär funktion b240 PB005 Bedömning av smakfunktion b250 PB006 Bedömning av luktfunktion b255 PB007 Bedömning av proprioceptiv funktion b260 PB008 Bedömning av beröringsfunktion och temperatur b265, b270 PB009 Bedömning av smärta b280 PC001 Utredning av röst- och talfunktioner b310 - b399 PD000 Utredning av hjärt- kärlfunktioner, blodbildnings- och immunsystemsfunktioner och andningsfunktioner b PD001 Pulsmätning b410 PD003 Bedömning av blodkärlsfunktioner b415 PD005 Bedömning av ortostatism b420 PD006 Ödemmätning b415 AF015 Blodtrycksmätning standard b4 PD007 Bedömning av andningsfunktioner b440, b445 PD008 Bedömning av hostfunktion b450 PD009 Bedömning av tolerans för fysisk ansträngning och uthållighet b455 AV112 Viktmätning b4 AV072 Dygnsmätning av dryckes- och urinvolymer b4 1

32 Bilaga 3 KVÅ, urval bedömning AV034 Provtagning UNS b4 PE000 Utredning av matsmältnings- och ämnesomsättningsfunktioner och endokrina funktioner b510 - b599 PE002 Bedömning av sväljfunktion b510 PE003 Bedömning av matsmältningsfunktioner b515 PE005 Bedömning av avföringsfunktioner b525 PE006 Bedömning av viktuppehållande funktioner b530 PE007 Bedömning av besvär relaterat till matsmältning b535 PE009 Bedömning av vätskebalans b545 PE0010 Bedömning av värmereglerande funktioner b550 AV084 Längdmätning (kroppslängd) b5 AV112 Viktmätning b5 AV090 Näringsvärdesberäkning, förenklad b5 AV091 Näringsvärdesberäkning, komplett b5 AV034 Provtagning UNS b5 AV072 Dygnsmätning av dryckes- och urinvolymer PF000 Utredning av funktioner i köns- och urinorganen samt reproduktiva funktioner b610 - b699 PF001 Bedömning av urinutsöndringsfunktioner b610 PF002 Bedömning av urineringsfunktioner b620 AV034 Provtagning UNS b6 PG000 Utredning av muskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner b710 - b799 PG001 Bedömning av ledrörlighet b710, b715, b720 PG002 Bedömning av ledstabilitet b715 PG003 Bedömning av muskelfunktion b730, b735, b740 PG004 Bedömning av reflexer b750 PG005 Bedömning av icke viljemässiga rörelsereaktioner b755 PG006 Bedömning av viljemässig rörelsekontroll b760 PG007 Bedömning av gångmönster b770 PH000 Utredning av funktioner i huden och därmed relaterade strukturer b810 - b899 PH001 Bedömning av huden b810 PH002 Bedömning av risk för trycksår b810 PH003 Bedömning av hudens läkande funktion b820 AV034 Provtagning UNS b8 PJ000 Utredning av lärande och att tillämpa kunskap d110 - d199 PJ001 Bedömning av målinriktad användning av sinnesupplevelser d110- d120 PJ003 Bedömning av att tillämpa kunskap d160- d179 PK000 Utredning av genomförande av allmänna uppgifter och krav d210 - d299 PK001 Bedömning av att företa en enstaka uppgift d210 PK002 Bedömning av att företa mångfaldiga uppgifter d220 PK003 Bedömning av att genomföra daglig rutin d230 PL000 Utredning av förmåga att kommunicera d310 - d399 2

33 Bilaga 3 KVÅ, urval bedömning PL001 Bedömning av att vara mottagare d310 - d329 PL002 Bedömning av att vara sändare d330 - d349 PL004 Bedömning av att använda kommunikationsutrustning och tekniker d360 PM000 Utredning av förmåga att förflytta sig d410 - d499 PM001 Bedömning av lägesförändring samt bibehållande av kroppsställning d410 - d415 PM002 Bedömning av kroppshållning d410 - d415 PM003 Bedömning av förflyttning d410 - d420 PM004 Bedömning av att lyfta, bära och förflytta föremål d430 - d435 PM005 Bedömning av finmotorik d440 PM006 Bedömning av att använda hand och arm d445 PM007 Bedömning av att gå d450 PM008 Bedömning av att röra sig på olika sätt och på olika plats inom och utom hemmet d455 - d460 PM009 Bedömning av att förflytta sig med hjälpmedel d465 PM010 Bedömning av att använda transportmedel d470 PN000 Utredning av personlig vård d510 - d599 PN001 Bedömning av att tvätta sig d510 PN002 Bedömning av att vårda sin kropp d520 PN003 Bedömning av att sköta sina toalettbehov d530 PN004 Bedömning av att klä på och av sig d540 PN005 Bedömning av att äta och dricka d550, d560 PN008 Bedömning av att sköta sin egen hälsa d570 PP000 Utredning av hemliv d610 - d699 PP002 Bedömning av att inköpa dagligvaror (ICF kopplat d6208) d6208 PP003 Bedömning av att utföra hushållsgöromål d , d6403 PP004 Bedömning av att laga mat d630, d6403 PP006 Bedömning av att städa bostaden (ICF kopplat 6402) d6402, d6403 PP005 Bedömning av att tvätta (ICF kopplat d6403) d649, d6403 PQ000 Utredning av mellanmänskliga interaktioner och relationer d710 - d799 PR000 Utredning av arbets- studie och ekonomiskt liv d810 - d899 PS000 Utredning av socialt och medborgerligt liv d910 - d999 PS003 Bedömning av engagemang i religiösa och andliga frågor d930 PT000 Utredning av omgivningsfaktorer e110 -e599 PT002 Bedömning av hjälpmedelsbehov e115-e145 PT009 Bedömning av boendemiljö e155 PT011 Bedömning av personligt stöd från omgivningen e310 - e360 PT012 Bedömning av attityder i omgivningen e410 - e465 PT013 Bedömning av service, tjänster, system och policies e510 - e595 3

34

35 Bilaga 4 KVÅ, urval behandling KVÅkod Kopplat till ICF-kod: QA000 Behandling relaterad till psykiska funktioner b110 - b199 QA001 Övervakning av medvetande b110 QA002 Träning av orienteringsfunktioner b114 QD008 Övervakning av vitala tecken b420, b440, b110 QA004 Underlättande av sömn b134 QA006 Uppmärksamhetsträning b140 QA007 Minnesträning b144 QA009 Stöd vid oro b152 QA010 Perceptionsträning b156 QA011 Kognitiv funktionsträning b164 QA012 Afasiträning b167 QA013 Apraxiträning b176 QA014 Kroppsmedvetandeträning b180 QB000 Behandling av sinnesfunktioner och smärta b210 - b299 DD019 Öronspolning QB001 Balansträning b235 QB002 Yrselträning b240 QB003 Fallprevention b240 QB005 Känselträning b260, b265 QB007 Massage b280 QB008 Smärtreducerande behandling b280 QB011 Fysikalisk behandling b280 DA001 Akupunktur b280 DA021 Transkutan nervstimulering b280 QC000 Behandling relaterad till röst- och talfunktioner b310 - b399 QD000 Använd koder på nivå 2 b4 QD002 Cirkulationsbefrämjande åtgärd b415 QD004 skötsel av central venkateter b415 QD005 Skötsel av perifer venkateter b415 QD006 Lymfödembehandling b415 QD007 Träning vid ortostatism b420 QD008 Övervakning av vitala tecken b420, b440, b110 QD009 Blodstillning b430 QD011 Övervakning av överkänslighetsreaktion b435 QD012 Andningsträning b440, b445 QD013 Skötsel av endotracheal eller tracheal tub b445 QD014 Syrgasbehandling b445 QD015 Träning av hostfunktion b450 QD016 Träning av fysisk prestationsförmåga b455 DG012 Rensugning av luftvägar b440 1

36 Bilaga 4 KVÅ, urval behandling QE000 Använd koder på nivå 2 b5 QE003 Övervakning av näringsintag b510 QE005 Underlättande av sväljning b510 QE006 Stöd för regelbunden tarmtömning b525 QE007 Övervakning av avföringsmönster b525 QE009 Stöd för viktminskning b530 QE010 Stöd för viktökning b530 QE013 Stöd vid illamående/kräkning b535 QE015 Övervakning av blodsockernivå b540 QE014 Övervakning och korrigering av saltbalansen b540 QE016 Övervakning av kroppstemperatur b550 DV051 DV052 DV053 DV054 DV055 DV056 Nutritionsbehandling, individuellt anpassad kost b5 Nutritionsbehandling, konsistensanpassad kost Nutritionsbehandling, kosttillägg, berikning Nutritionsbehandling, lågkaloridieter Nutritionsbehandling, parental nutrition b510 b530 b530 Nutritionsbehandling, specialkost b5 DV065 Sondmatning b510 DB002 Insulininsättning hos typ-2-diabetiker b540 QF000 Använd koder på nivå 2 b6 QF006 Peritonealdialys b620 QF001 Bäckenbottenträning b620 QF002 Kontinensträning b620 QF003 Inkontinensvård b620 DJ009 Lavemang b525 DJ011 Stomikontroll b525 DK017 Spolning av urinblåsa b620 DK020 Spolning av urinkateter b620 DK021 Borttagande av urinkateter b620 TKC20 Katetisering av urinblåsa b620 QG000 Behandling relaterad till rörelsefunktioner b710 - b799 QG001 Rörlighetsträning b710, 720 QG003 Muskelfunktions- och styrketräning b QG004 Träning av posturala reaktioner b755 QG005 Koordinationsträning b760 QM015 Gångträning d450, b770 b5 2

37 Bilaga 4 KVÅ, urval behandling QG007 Avslappningsträning b780, d240 DN008 Manipulation (!) b7 DN009 Muskeltöj b7 QH000 Behandling relaterad till funktioner i huden och därmed relaterade strukturer b810 - b899 QH001 Trycksårsprofylax b810 QH008 Sårvård b820 QH010 Hudvård b840 QH011 Klådstillande behandling b840 DQ020 Smörjning b810 DA021 Transkutan nervstimulering b820 QJ000 Stöd och träning i lärande och kunskapstillämpning d QK000 Stöd och träning i kravhantering d210 - d299 QK001 Stöd och/eller träning i att företa enstaka uppgifter d210 QK003 Stöd och/eller träning i att genomföra daglig rutin d230 QG007 Avslappningsträning QK005 Stresshantering d240 QK007 Krishantering d240 QK008 Stöd vid sorgearbete d240 QL000 Stöd och träning i att kommunicera d310 - d399 QM000 Behandling relaterad till förflyttning d410 - d449 QM005 Träning av kroppshållning och kroppsställning, QM007 Förflyttningsträning QM004 Kroppsplacering QM009 Assistans vid förflyttning QM011 Träning i att lyfta, bära och flytta föremål QM013 Träning av finmotorik QM014 Träning i att använda hand och arm QM015 Gångträning QM017 QM020 QN000 Träning i att röra sig omkring på olika sätt Träning i att använda transportmedel d410 - d415 d410 - d420 d415 d420 d430 d440 d445 d450, b770 d455, d460 d470 Behandling relaterad till personlig vård d510 - d599 QN001 Stöd vid personlig vård d QN002 Assistans vid personlig vård d QN004 Träning i att tvätta sig d510 QN005 Assistans vid tvättning d510 QN007 Träning i kroppsvård d520 QN008 Assistans vid kroppsvård d520 3

38 Bilaga 4 KVÅ, urval behandling QN010 Träning i munvård d520 QN011 Assistans vid munvård d520 QN012 Fullständigt utförande av munvård d520 QN013 Träning i att sköta sina toalettbehov d530 QN016 Träning av på- och avklädning d540 QN017 Assistans vid på- och avklädning d540 QN019 Träning i att äta och dricka d550, d560 QN020 Assistans vid födointag d550, d560 QN021 Övervakning vid födointag d550, d560 QN022 Matning d550, d560 QN024 Övervakning av vätskeintag d560 QV001 Information/undervisning om Hälsa-ohälsa d570 QV002 Information/undervisning om Hälsoproblem d570 QV003 Information/undervisning om Egenvårdsprogram d570 QV004 Information/undervisning om Undersökningar och behandlingar d570 QV007 Information/undervisning om Smärta d570 QV010 Information/undervisning om Ergonomi d570 QV011 Träningsprogram d570 QV012 Gruppträning d570 DV131 Enkla råd om fysisk aktivitet d570 DV132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet d570 QP000 Stöd och träning i hemliv d610 - d699 QP004 Träning i inköp av dagligvaror d620 QP005, Träning i hushållsgöromål d630-d649 QP008 Matlagningsträning d630, d640 QP009 Träning i att tvätta d649, d640 QP010 Träning i att städa bostaden d640 QQ000 Stöd och träning i att samspela med andra d710 - d799 QR000 Använd koder på nivå 2. (Inget urval på nivå 2) d8 QS000 Stöd och/eller träning i socialt och medborgerligt liv d910 - d999 QT000 Anpassning och bearbetning av omgivningsfaktorer e110 -e499 QT001 Riskreducering för immunologisk reaktion e110 DT031 Övervakning efter läkemedelstillf (inklusive vaccin) e110 QT002 Läkemedelsdispensering e1101 4

39 Bilaga 4 KVÅ, urval behandling XV012 Läkemedelsgenomgång (!) e110 QT003 Anpassning av produkter och teknik i det dagliga livet e115 QT004 Utprovning och/eller tillverkning av ortos e115 QT005 Hjälpmedelsförskrivning e115-e145 QT006 Träning i att använda hjälpmedel e115-e145 XS009 Konsultation under vårdtillfälle e115 QT007 Hjälpmedelsrådgivning e140, e145 QT009 Anpassning av boendemiljö e155 QT011 Närståendestöd (e410) e410 QT012 Omgivningsanpassning (e410) e410 Åtgärder återkommande under varje kapitelnivå: GD001 GD002 GD003 XA005 XA007 XS008 XS010 DV063 XS001 GB004 XS012 XS011 QX004 QX007 QX006 Anmälan enligt lag Intyg, enklare Intyg omfattande Extern kontakt Konferens med patient Konferens om patient Medverkan i teambesök och gruppteambesök Rådgivande samtal Information och rådgivning med företrädare för patienten Patientrelaterad extern information och utbildning Information och rådgivning med patient per telefon Information och rådgivning per telefon med företrädare för patienten Preoperativ förberedelse Omhändertagande av avliden Vård i livets slutskede (som egen individanpassad vårdprocess?) 5