Verksamhetsplan. Kommunfullmäktiges beslut

Transkript

1 Verksamhetsplan Kommunfullmäktiges beslut verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 1 Inledning 2 Dokumentstruktur 2 Piteå kommuns styr- och ledningssystem 2 God ekonomisk hushållning 3 Sammanfattande analys: 2 Piteå i omvärlden 5 Omvärldsanalys 5 Makroekonomisk utblick 7 3 Planeringsförutsättningar 9 Kommunens ekonomi Planeringsförutsättningar och prognos för åren Budget Analys utifrån prioriteringar och helhetsperspektiv 20 Prioriterade mål 21 Nämndernas fokusområden 23 Långsiktiga strategier i fokus under Sammanfattande analys av bugetförslagen Ekonomi 27 Resultat enligt Kommunstyrelsens förslag 27 Osäkerhetsfaktorer 28 Balanskravsutredning i budget 29 Finansiell analys 30 Känslighetsanalys 33 5 Styrelsens/nämndernas budget 34 Kommunfullmäktige 34 Revision 35 Kommunstyrelsen - gemensamt/central pott 37 - Kommunledningskontoret, Strategiskt Stöd 42 - Räddningstjänst 45 Barn- och utbildningsnämnden 48 Fastighets- och servicenämnden 55 Kultur- och fritidsnämnden 60 Miljö- och tillsynsnämnden 66 Samhällsbyggnadsnämnden 69 Socialnämnden 75 Överförmyndarnämnden 82 6 Ekonomiskt sammandrag 86 Resultatbudget - Ekonomiska mått 86 Kassaflödesbudget - Balansbudget 87 Driftbudget - totalt per styrelse/nämnd 88 Driftbudget redovisade behov/ramökning 90 Driftbudget drift pga investeringar äskande 94 Investeringsbudget - totalt per styrelse/nämnd 96 Investeringsbudget - sammandrag per objekt 98 7 Nyckeltal övergripande nivå Budgetantaganden 114 1

3 Inledning 1 Inledning Dokumentstruktur Budgetdokumentet består av följande delar: Beskrivning av Piteå kommuns styr- och ledningssystem samt God ekonomisk hushållning som består av de mål och målindikatorer som i Piteå kommun indikerar om verksamheten bedrivs med God ekonomisk hushållning Sammanfattande analys med Bakgrund Piteå i omvärlden och planeringsförutsättningar Budget prioriteringar Nämndvis redovisas mål, målindikatorer, uppdrag, förändrade taxor samt ekonomisk sammanställning. Ekonomiska sammanställningar avseende resultat, kassaflöde, drift och investeringar Nyckeltal övergripande mål Budgetantaganden Piteå kommuns styr- och ledningssystem Strukturen beskriver hur vision, mål och nyckeltal bryts ned från kommunfullmäktige till respektive nämnd/bolag. Kommunfullmäktige styr genom verksamhetsplan och andra styrande dokument. Plan för hållbarhet Budget 2016 och VEP utgör också Piteå kommuns plan för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Plan för hållbarhet utgör plan för folkhälsoarbete, mänskliga rättigheter, barnkonventionen, miljöprogram samt program för alkohol- och drogförebyggande arbete. Planen ska också utgöra också strategi för Klimat och energi. Styr- och ledningsprocess Processen i figuren visar hur kommunens styr- och ledningsprocess knyter ihop ekonomi och kvalitet. Den utgör också kommunkoncernens internkontrollplan. Årsredovisning Slutliga resultat analyseras och redovisas i årsredovisningen. Målbedömning sker enligt fastställd modell. Riktlinjer och Verksamhetsplan Resultat och analyser i årsredovisning utgör tillsammans med omvärldsanalys grund för riktlinjer inför kommande års budgetarbete. Övergripande mål och nämnds-/bolagsmål för de fyra strategiska områdena samt för personal och ekonomi, fastställs i riktlinjerna. Månads- och delårsbokslut En gemensam väl fungerande process där månadsbokslut (kommunen) och delårsbokslut (kommun och koncern) signalerar eventuella avvikelser och/eller förändringar. 2

4 Inledning God ekonomisk hushållning Hur underlag för beslut byggs upp redovisas i figuren. Med årsredovisning och revisorernas utlåtande i revisionsberättelsen som grund beslutar kommunfullmäktige om ansvarsfrihet och God ekonomisk hushållning. Strategiska områden och övergripande mål Piteå har 15 övergripande verksamhetsmål samt mål för personal och ekonomi. Dessa utgör koncernens samlade mål. För 2016 finns tre prioriterade mål för samtliga nämnder och styrelser. Därutöver kan varje nämnd/bolag prioritera vilka övriga mål som utgör deras fokusområden. Prioriterade Mål Piteå ska år 2020 ha invånare. Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund. Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. Mål för Personal och ekonomi Piteå kommun och de kommunala bolagen ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Heltid är en rättighet och grunden för anställning i Piteå kommun och de kommunala bolagen, deltid är en möjlighet utifrån verksamhetens behov. Piteå kommun och de kommunala bolagen ska vara en jämställd arbetsplats där kvinnor och mäns kompetens, resurser och erfarenheter tas tillvara. Piteå kommuns och de kommunala bolagens finansiella ställning ska vara långsiktigt hållbar. Piteå Kommunföretag AB ska klara de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen för koncernen Piteå Kommunföretag AB 3

5 Inledning Medborgardialog Piteborna ska uppleva delaktighet i verksamheterna samt i utveckling av det framtida Piteå. Dialogen indelas i fyra perspektiv; Information Lättillgänglig och aktuell information är grund för delaktighet och inflytande. Piteborna ska få veta vad de får för sina skattepengar. Konsultation När kommunen ställer frågor till piteborna, exempelvis medborgar- och kundundersökningar. Delaktighet Möjligheter för medborgare att delta redan vid framtagande av förslag, eller att själv lägga egna förslag. Medbestämmande Särskilda metoder samt resultat från undersökningar utgör ett av många beslutsunderlag inför budget och verksamhetsplan. Attraktiv och uthållig kommun Piteå kommun har tillsammans med företag, föreningar och andra aktörer i samhället en gemensam avsiktsförklaring och ska fortsätta arbetet. Avsiktsförklaring nås genom fyra fokusområden som utgör kommunens hållbarhetskriterier. En plats där människor vill bo, verka och leva. Med gemensamt ansvar och ett gott värdskap kan vi tillsammans utveckla Piteå till en attraktiv och uthållig kommun. Positiva upplevelser och erfarenheter gör Piteå till ett självklart val för såväl boende och företagare som för besökare, turister och studenter. Vi bidrar gemensamt till ett tryggt, öppet och kreativt samhälle både i stads- och landsbygd. Jobb och tillväxt ger framtidstro I Piteå finns attraktiva arbetsgivare som erbjuder utvecklingsmöjligheter och som präglas av mångfald och nytänkande. Vi har ett konkurrenskraftigt näringsliv som är en viktig del av en stark region. I Piteå finns förhållningsätt som möter ungas entreprenörskap, Piteå är en plats där unga kan förverkliga sina drömmar. En god miljö och hälsa för nästa generation För att kunna lämna en god miljö till nästa generation arbetar vi för att ersätta fossila bränslen med förnyelsebar energi. Vi gör miljömedvetna och hälsosamma val när vi reser, transporterar och konsumerar. För en god folkhälsa är trygghet, delaktighet och kultur viktiga faktorer. Ett Piteå för alla med ökad mångfald Mångfald är både en förutsättning och en möjlighet för tillväxt. Piteå vill vara en förbild för mångfald och värna öppenhet. Öppenhet för idéer, kulturer, företagande, andra olikheter eller helt enkelt öppenhet för mångfald. 4

6 Sammanfattande analys - Planeringsförutsättningar 2 Piteå i omvärlden Omvärldsanalys Omvärldens förändringar påverkar kommunerna allt mer. Dels genom vår förvaltning då lagstiftning och policyförändring genomförs på fler nivåer än tidigare, dels genom att medborgarnas efterfrågan påverkas av globala trender och dels för att näringslivet i vår kommun påverkas av den internationella konsumentens förutsättningar och preferenser. De stora trenderna i världen och Europa sammanfattas genom följande överskrifter: Individualisering Demografi Digitala agendan Globalisering Miljö och klimat Ökad oro i omvärlden I västvärlden utgör en allt äldre befolkning en ökad marknad, och efterfrågan på äldreomsorgstjänster förväntas öka efter år Då förväntas antalet enheter som är uppkopplade mot internet uppgå till sju stycken per människa på jorden, vilket är sju gånger fler än Den stora ökningen drivs av en ökad möjlighet till att övervaka processer eller händelser. För individen betyder det dels att automatiseringen av många olika processer kommer att öka produktiviteten avsevärt och dels att tillgången till specifik information kommer att vara tillgänglig utan ansträngning för mottagaren. En ökad rörlighet mellan gränser skapar förutsättningar för regioner som har ett behov av arbetskraft att växa. Urbaniseringstakten i Sverige är hög, och bostadsmarknadens obalans påtaglig. Klimathotet har under de senaste åren inte vunnit stort genomslag på internationella stormöten. Upptäckten av skiffergas har istället minskat priset på olja och därigenom skapat en osäker marknad för klimatvänlig energiproduktion. Prognoser visar på ett stort överskott på svensk elmarknad, motsvarande 4,5 kärnkraftverk (37 TWh). Sverige förväntas nå sina klimatmål för Den enskilda trenden som påverkat världen det senaste året är oroligheter. Antalet människor som befinner sig på flykt har inte sedan andra världskriget varit så många som idag. Bedömningen är dessutom sån att det troligen kommer att öka. Effekterna på Sverige, Norrbotten och Piteå är naturligtvis påtagliga av ovanstående. Piteå kommuns omvärldsanalys sammanfattar de olika effekterna med följande överskrifter: Bostadsbrist Minskad arbetskraft Stad och land Ökad asylmottagning Ökat serviceutbud Finansiering av välfärd Digital produktion av service Ökad innovationskraft Attraktionskraften bland unga vuxna Polariserat samhälle Ökad samverkan Ökat behov av lokalsamhällestillit. Utifrån ovanstående effekter och trender föreslås i Piteå kommuns riktlinjer ett antal strategier för att öka kommunens förmåga till hög måluppfyllelse. Dessa beskrivs utförligare under rubriken Långsiktiga Strategier för ökad måluppfyllelse. Långsiktiga Strategier för ökad måluppfyllelse Utifrån Piteå Kommuns omvärldsanalys finns pågående beslutade strategier, för att möta trender och nå ökad måluppfyllelse för 2016 och framåt. Strategierna utgör en längre planeringshorisont än de löpande treårsplaner som gäller i verksamhetsplaneringen. Strategierna är indelade i två huvudgrupper. De interna fokuserar på kommunen som organisation och de externa på kommunen som geografi. 5

7 Sammanfattande analys Planeringsförutsättningar Externt riktade Dialog med närsamhället Forskare intresserar sig allt mer för behov av tillit som grund för ett samhälle som kan nå social hållbarhet. På kommunal nivå vill invånarna vara med och påverka, dels i frågor som rör dem personligen (service och tjänster) och dels i de frågor som rör lokalsamhället (demokrati). Kommunerna äger ett stort ansvar för att stärka demokratin från grunden, inte bara vid de allmänna valen, utan kanske framförallt mellan valen. Kommunens roll handlar om att utveckla systematiken för dialog med närsamhället för att nå så hög delaktighet från piteborna i ett antal utvecklings- och beslutsprocesser. Kommunstyrelsen fastställer de områden där dialog ska genomföras. Mångfald grunden i social hållbarhet Piteå kommuns definition har en ansats för ett samhälle där alla människor har sina rättigheter och möjligheter oavsett kön, utbildnings- och inkomstnivå, social status, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder och funktionsnedsättning. En bred definition innebär att arbete för delaktighet, jämställdhet, integration och tillgänglighet fortsätter och inkluderas i begreppet mångfald. Mångfald ska ses som en förutsättning och möjlighet för tillväxt. I en allt mer orolig och krigshärjad omvärld kommer Sveriges flyktingmottagning att öka, något som med stor sannolikhet kommer att innebära att staten ställer allt tydligare krav på alla kommuner att öppna för olika former av flyktingmottagande. Piteå har behov av ökad invandring, vilket ställer krav på en strategi som är proaktiv i meningen att motverka segregation och kommunikationsbrister mellan medborgare och nyinflyttade samt att planera för boenden i miljöer som stödjer detta och där det finns infrastruktur i form av samhällsservice. Strategi för inflyttning En avgörande faktor för kommunens förmåga att möta omvärldens förändringar är att fokusera på att bli fler. Därför har en strategi för inflyttning upprättats. Strategin fokuserar på bostäder, kommunal service, Piteå som student och etableringsort, utökade möjligheter till pendling samt Piteås varumärke. Målgrupper som prioriteras är unga vuxna, vuxna i familjebildande ålder samt utlandsfödda. Prioriterat i inflyttningsstrategin på kort sikt är att bygga bort bostadsbristen. Varumärket Piteå I den globaliserade och allt mer individualiserade världen och till följd av generationsväxling och kompetensförsörjningsproblematik, är konkurrensen om invånare, arbetskraft och företag mycket hård. För att kunna nå befolkningsmålet är ett starkt varumärke av stor vikt. Varumärkesarbetet ställer krav på en sammanhållen strategi vad gäller innehåll, varumärkesbärare, kommunikationskanaler mm. I varumärkesstrategin bör hänsyn tas till hur Piteå ska agera i varumärkesfrågan när det gäller samverkan med andra kommuner och gemensamma varumärken som exempelvis Swedish Lapland, The Node Pole och Luleåregionen. Näringslivsutveckling En ökad befolkning kräver också en ökad arbetsmarknad, därför behöver näringslivsutvecklingsarbetet prioriteras. Det finns behov att stärka förutsättningarna för att driva företag i Piteå. Målsättningen i det koncernövergripande näringslivsarbetet är att öka antalet anställda i näringslivet med personer fram till år Arbetet fokuserar på såväl befintligt näringsliv, etableringar och nyföretagande. Internt riktade Innovation och verksamhetsutveckling På grund av de ökade krav som medborgarna förväntas ha samt för att möta de hårdnande ekonomiska förutsättningarna, krävs en ökad innovationstakt i kommunens verksamheter. En sådan uppnås genom en tillåtande kultur och en stimulerande struktur för nytänkande. Kulturen baseras i Piteå på vår medarbetar- och ledarskapspolicy (våga, låga och förmåga) som ska genomsyra all verksamhet. Samverkan I de politiskt fastställda styrdokumenten för Piteå kommuns samverkan lyfts vikten av den sammanvägda nyttan i samverkan med andra, istället för den enskilt bästa lösningen. Samverkan med andra kommuner kommer att innebära minskade kostnader, ökade möjligheter att attrahera kompetent arbetskraft, minskad sårbarhet och möjlighet att säkerställa kvalité i verksamheterna. De verksamheter som främst berörs är de som ligger längre bort från mötet med medborgaren. 6

8 Sammanfattande analys Planeringsförutsättningar Attraktiv arbetsgivare Med anledning av en ökad rörlighet bland de sysselsatta samt en stor generationsväxling i hela samhället arbetar Piteå kommun med att utveckla sitt arbete som attraktiv arbetsgivare, bland annat genom att arbeta med rekrytering på kort och lång sikt, utveckla anställningsvillkor, arbetsmiljö och det lönestrategiska arbetet. E-strategi Erfarenheten från kommuner som kommit långt i arbetet med e-förvaltning och därmed hur man förhåller sig till digitaliseringens möjligheter och krav visar på betydelsen av dels en e-policy dels en e-strategi för den enskilda kommunen. Makroekonomisk utblick Texten är i huvudsak hämtad ut SKL:s Ekonomirapport december 2014 och april 2015, cirkulär 14:32 och 15:7 om budgetförutsättningar för åren Allmänt Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats förhållandevis svagt. Främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Jämfört med 2013 har BNP ökat med 0,6 % för Under samma period ökade antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin med 1,7 %. Relationen mellan dessa faktorer innebär en svag produktivitetsutveckling det senaste året. Åren efter sekelskiftet växte produktionen rejält utan att nämnvärt fler arbetstillfällen kom till. Utvecklingen var likartad i industrin och det talades då allmänt om jobless growth, dvs. att ekonomin kunde växa utan stöd av nya jobb. Nu för tiden talas det istället mer och mer om growthless jobs, dvs. att jobben blir fler utan att mycket mer produceras. Kompassnålen har därmed svängt 180 grader. Tillväxt i omvärlden Tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 %. Tillväxten i Euroländerna är fortsatt mycket svag, vilket fördröjer återhämtningen. Arbetslösheten i USA, Storbritannien och Tyskland har återgått till normala nivåer. Men i flera andra länder verkar arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. De stora skillnaderna i återhämtningstakt betyder också att ränteutvecklingen kommer att gå i otakt i USA respektive euroområdet. Den globala inflationen är låg och det bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor fortsatt är låga. Den utdragna lågkonjunkturen med hög arbetslöshet som följd håller tillbaka löne- och prisökningar. Tillväxten i Sverige Inte bara omvärlden går i otakt, svensk ekonomi har uppenbara drag av att gå i otakt. Tillväxten har dämpats markant och trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar att öka. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. I början av 2014 såg det ut som om utrikeshandeln skulle ge ett visst bidrag till återhämtningen av svensk ekonomi. Utvecklingen under 2014 har inte infriat dessa förhoppningar. Även 2015 ser ut att bli svagt, där exportvägd BNP-tillväxt har reviderats ned och likaså exporten. Positiva indikationer som ses är bland annat nivån på orderstocken i tillverkningsindustrin är relativt god, nettotalet är det högsta på drygt tre år. Industriföretagens barometersvar om produktion och exportorderingång ligger på en relativt god nivå och en bra bit över historiska genomsnitt. Förutsättningarna för en snabb tillväxt i inhemsk efterfrågan är tämligen goda. Hushållens, företagens och den offentliga sektorns finansiella ställning är i utgångsläget stark. Kostnaderna i kommunsektorn förutsätts 2016 och 2017 utvecklas i enighet med demografin plus ett påslag på 0,8 %, vilket är i linje med det senaste decenniet. 7

9 Sammanfattande analys Planeringsförutsättningar Svensk BNP beräknas i år öka till 3,5 %, vilket är en revidering uppåt med 0,4 % mot förra prognosen i december Den privata konsumtionen utvecklades svagare under det tredje kvartalet än beräknat, delvis förklarat av tillfälliga faktorer. Att 2015 startar från en lägre nivå betyder att den beräknade ökningen för året revideras ned. Den låga inflationen under senaste året har fått riksbanken att sänka styrräntan vid två tillfällen på kort tid med minusränta som följd. Riksbankens mål är att via räntepolitiken driva på utvecklingen av svensk ekonomi att nå inflationsmålet om 2 % kommande år. Arbetsmarknaden Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera sysselsättning. Sysselsättningsökningen de senaste åren hade inte varit möjlig utan den ökande sysselsättningen bland födda utanför Europa. Sysselsättningsgraden ökar dock inte lika snabbt som arbetskraftstalet och det innebär att arbetslösheten stiger något i förhållande till arbetskraften och håller sig kring 7,5 % i år. Arbetslösheten kommer successivt minska ned till omkring 6,6 % år Ekonomin i kommuner och landsting framöver Både internationell och svensk ekonomi har uppenbara drag av otakt. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 % föregående år och i år, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar. Resultatnivån i kommunsfären har varit god de senaste åren och det förklaras till stor del av tillfälliga poster såsom återbetalning från AFA Försäkring och stora tillfälliga konjunkturstöd. Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt kommande år mot bakgrund av bland annat den demografiska utvecklingen, stora investeringsbehov och svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer. 8

10 Sammanfattande analys Planeringsförutsättningar 3 Planeringsförutsättningar Kommunens ekonomi 2015 Kommunens resultatt för perioden januari-mars uppgår till -7,1 mkr vilket är 0,7 mkr sämre än periodbudget. I verksamheternas kostnader ingår ökningen av semesterlöneskulden för perioden (35,2 mkr). Finansiella intäkterna är till största delen borgensavgifter samt viss avkastning på kapitalförvaltningen. Inga upplupna ränteintäkter finnss för periodenn på grund av ränteläget.. Helårsprognosen visar positivt resultat, 10,4 mkr. Jämfört med budgett (6,1 mkr) är prognosen 4,3 mkr bättre. Kostnaden för semesterlöneskuldens ökning beräknas för helåret att uppgå till 2,9 mkr. I prognosen ingår en jämförelsestörande intäktt på 18,6 mkr som avser beslutad b återbetalning av 2004-års premier från AFA. Nämndernas prognos för helåret visar underskott med -17,4 mkr. Det finns ett antal faktorer som gör att den totala prognosenn för kommunen landar på överskott trots nämndernas samladee underskott. Återbetalningen från AFA är den enskilt största posten. På finansieringen prognostiseras underskott mot budget för pensionskostnader och finansiella intäkter, medan avräkning sociala avgifter för ungdomar och äldre visar överskott. Det låga ränteläget och avkastningen på kapitalförvaltningen indikerar underskott t för finansnettot på -3,3 mkr. Kommunen prognostiserar också en högg investeringstakt under året å vilket påverkar avkastningen negativt på grund av att likviditeten förväntass försämras kraftigt. Vidstående diagram visar att kommunen totalt uppvisat positiva resultat under åren 1997 prognos För att nå kommunens mål, att resultatet ska uppgå tilll 2-3 % av skatter och generella statsbidrag, skulle det prognostiserade resultat uppgå till minst 43 mkr (motsvarar en förbättring med 32,6 mkr). 9

11 Sammanfattande analys Planeringsförutsättningar Investeringar Investeringsbudgetenn för år 2015 uppgår till 317,6 mkr medan det i kassaflödesbudgeten beräknades att 272,6 mkr skulle tas i anspråk under året. Perr sista mars har 53,2 mkr investerats. Helårsprognosen pekar på att 299,4 mkr kommer nyttjas, vilket utgörr 94 % av investeringsbudgeten (110 % av kassaflödes- investeringsprojekt under budgeten). Det innebär att 246,22 mkr ska upparbetas under årets resterande nio månader. m Nedan visas större året. Investeringsprojekt Skolstrukturförändringar Nytt äldrecenter Stadsberget Reinvesteringar fastigheter Infrastruktur Lindbäcksstadion Pitholms sporthall Mark- och fastighetsförvärv Industritomt Haraholmen Reinvesteringar gator och vägar Måltidsservice Prognos (mkr) Likviditet Under perioden har likviditeten i kommunen minskat bland annat på grund g av utbetalning av den avgifts- försämring av likviditeten under året i jämförelse med mars månads utfall. För helåret beräknas likviditeten minska bestämda delen av tjänstepensionen för Den prognostiserade investeringsnivån indikerar med 185 mkr. I följande diagram visas likviditeten under perioden med avstämning den 15:e ochh sista varje månad. Kommunens likviditetsmål är en betalningsberedskap på minst 30 dagar. Helårsprognosen pekar på en betalningsberedskap om 21 dagarr vid årsskiftet, vilket är klart under målet. m En likviditetsprognos måste tas fram för årets resterande månader. Med en betalningsberedskap på 30 dagar avses att kommunen klarar sina s ekonomiska åtaganden i 30 dagar utan att nya likvider flyter in. Måttet ärr ett genomsnitt varför betalningsberedskapen varierar över tid. Kommunens höga investeringstakt och låga förväntann på årets resultat kommer innebära att betalningsberedskapen understiger 30 dagar under hösten. Balanskravsutredning Kommunens budgeterade resultatt för helåret 2015 klarar kommunallag ens balanskrav, det vill säga att intäkterna överstiger kostnaderna.. I resultatet ingår inte några underskott från tidigare år som ska återföras. Den årsprognos som lämnas i samband med den fördjupade månadsrapporten i mars indikerar att kommunen kommer att uppvisa ett positivt resultat för helåret

12 Sammanfattande analys Planeringsförutsättningar (tkr) Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår realisationsvinster/förluster Resultat efter balanskravsjusteringar Eventuella medel från RuR Prognostiserat balanskravsresultat Prognos Helår Budget Nämndernas prognos Nämndernas utfall för perioden uppgår till -1,33 mkr. Nytt för i år är att alla nämnderr periodiserarr budgeten utifrån förväntade nettokostnader med variationer under året. Samtliga KF KS gem KS, KLK/STS KS, RTJ BUN FSN KFN MTN SAM SN ÖFN Nämndernas utfall januari mars samt helårsprognos 2015 (mkr) Utfall U jan mar Prognos helår Helårsprognosen visar på nämndresultat om -17,4 mkr. Fem nämnderr prognostiserar underskott om tillsammans -17,5 mkr enligt följande: Socialnämnden -9,4 mkr Samhällsbyggnadsnämnden -4,1 mkr Kultur- och fritidsnämnden -3,4 mkr Miljö- och tillsynsnämnden -0,5 mkr Kommunfullmäktige -0,1 mkr Planeringsförutsättningar och prognos för år Personal Att kommunen tar tillvara allas kompetens ärr en förutsättning för att klara k komptensförsörjningen i framtiden. Därför krävs ett aktivtt arbete för att öka mångfalden inom Piteå kommun. Ökad mångfald i arbetslivet ger också förutsättningar att tänktaa nytt och utveckla arbetet. Det är också ett sätt att stärka kommunen som arbetsgivare, att uppfattas som attraktiv och utvecklingsinriktad. Attraktiv arbetsgivare Piteå kommun skall vara attraktiv som arbetsgivare som kontinuerligt t arbetar medd villkor, kultur och utveckling för att medarbetarna skall s få förutsättningar att göra ett braa arbete. Kommunens chefer är bärare av de mål och uppdrag som är beslutade. För att skapa förutsättningar genomförs chefsforum, olika ledarutvecklingsprogram, introduktion etc. för att stärka chefen i sin roll. r Andel heltid En attraktiv arbetsgivare erbjuderr i möjligastee mån heltidsanställningar. Av kommunens månadsanställdaa medarbetare arbetar 93 % heltid, 922 % av kvinnorna och 95 % av männen. 11

13 Sammanfattande analys Planeringsförutsättningar Timanställningar ökar igen Piteå kommun har som mål att minska timanställningar till förmån för månadsanställningar. Efter förra årets minskning märks nu en ökning under årets första två månader och är nu åter på samma nivå som Det är främst socialtjänsten som står för den största ökningen, vilket troligen kan förklaras av den höga sjukfrånvaron inom förvaltningen. Sjukfrånvaron ökar Under perioden januari februari sker en markant ökning av sjukfrånvaron i förhållande till föregående år. Det går inte att göra en djupare analys av den obligatoriska jämförelsen av sjukfrånvaron eftersom mätperioderna är en annan jämfört med Dock kan konstateras att en ökning skett inom samtliga områden. En tänkbar förklaring till den ökade frånvaron är att årets första månader präglats av besvärliga influensor av olika slag. Frisknärvaro Frisknärvaron visar andelen medarbetare utan någon sjukdag de senaste tolv månaderna. Under perioden har 38 % av medarbetarna inte haft någon sjukfrånvaro, det är samma nivå som föregående år. Inom räddningstjänsten är det 70 % som inte haft någon sjukdag. Kvinnors lön i förhållande till mäns lön Kvinnornas lön i förhållande till mäns är 91 %, det är samma som föregående år. Kommunledningskontoret ligger lägst med 73,9 %, det är dock en liten förbättring i jämförelse med föregående år. Samhällsbyggnad har högst med 109 %. Generationsväxling Pensionsavgångar och rörligheten på arbetsmarknaden bidrar till fortsatt ökat rekryteringsbehov. Under januari till mars har 23 stycken valt att gå i ålderspension, det är 5 fler än samma period föregående år. De flesta är mellan år. Ökningen av pensionsuttaget i år kan till stor del förklaras av att det är de över 65 år som valt att ta pension. Strategiska områden De tre prioriterade målen för 2015 är Piteå ska år 2020 ha invånare. Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund. Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. Sammantaget Sammantaget visar analyserna för perioden på en fortsatt god utveckling. Piteå är en god skolkommun. Det byggs och planeras för nya bostäder och för ny infrastruktur. Arbetslösheten minskar och färre är i behov av försörjningsstöd. Piteå arbetar aktivt för att nå målet om invånare, ett arbete som ger effekt. Trots en minskning av befolkning för årets första månader, så har Piteå en positiv befolkningsutveckling över tid. Utmaningar är en åldrande befolkning och att antal invånare i arbetsför ålder minskar. Antal äldre ökar och kommunen ställer om till framtidens äldreomsorg. Behovet av bostäder ökar och till det följer behov av infrastruktur och ökad samhällsbyggnad. Piteå visar fortsatt positiv utveckling och har goda förutsättningar att möta framtiden på ett framgångsrikt sätt. Tillväxten innebär ökade investeringar, vilket kommer att leda till påfrestningar på kommunens likviditet. I vissa avseenden kan det innebära ökade driftkostnader. Till viss del kan det mötas genom ökad samverkan, förändrat arbetssätt och effektiva processer. Det kostar att bli fler, men att bli fler är också den stora möjligheten för Piteå att möta framtidens utmaningar. 12

14 Sammanfattande analys Planeringsförutsättningar Utmaningar är att kvinnors ohälsa ökar, en åldrande befolkning, låg andel invandring samt en ökad försörjningsbörda. Piteå behöver bli fler, framförallt i arbestför ålder, en möjlighet att nå det är att arbeta proaktivt med mångfald. I det arbetet är mångfald genom ökad jämställdhet och ökad invandring två viktiga parametrar. Barn och unga Trygg och utvecklande uppväxt Andel utredningar där utredningstiden överskrids har ökat från 35 % i april 2014, till 55 % i mars De utredningar som överstiger fyra månader utgör 17 ärenden, 53 % pojkar och 47 % flickor. Det är 78 barn som har varit placerade utanför hemmet i mars 2015, jämfört med 86 barn i april Av de 78 som placerats under 2015 var 53 placering på institution och familjehem och 25 placeringar av ensamkommande barn. Piteå har idag 12 platser för ensamkommande barn som är asylsökande. Inflödet till Sverige av ensamkommande barn är högt. Piteå förväntas ta emot 20 asylsökande barn. En första ökning till 16 platser sker för Piteås del under försommaren Därutöver har Piteå 36 platser för ensamkommande barn som fått permanent uppehållstillstånd (PUT), samt de som flyttat i eget boende. Med utökningen kan det totala antalet ensamkommande barn/ungdomar i Piteå uppgå till 90 personer. Utbildning, arbete och näringsliv Analys av befolkning Mål: Piteå invånare till 2020 Ökad befolkning är ett prioriterat mål för Piteå kommun. Under perioden har både en årlig prognos och en framskriven prognos till 2040 tagits fram. Den längre prognosen finns nedbruten på delområden i kommunen. Sista februari var befolkningen personer, en minskning med 48 personer sedan årsskiftet. Minskad befolkning under årets två första månader avviker inte från trenden (med vissa undantag) under talet. Årets minskning är dock större än förra året. Prognosen visar en befolkning på till år 2020 och en befolkning på till 2024, en ökning med invånare till år 2024, vilket ligger knappt under målet Åldrande befolkning I december 2014 var Piteås antal invånare under 18 år 825 personer färre än antal invånare över 65 år, vilket visar på en åldrande befolkningen. Under årets två första månader föddes 66 barn, vilket är sex färre än under samma period ifjol. Samtidigt har antal invånare över 80 år ökat med 44 personer. Prognosen visar på en fortsatt ökning. Behov av ökad befolkning i arbetsför ålder Försörjningsbördan beskriver teoretiskt hur många extra personer som en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. Enligt befolkningsprognosen kommer försörjningsbördan i Piteå att öka kraftigt. Mellan år 2007 och 2014 ökade försörjningsbördan i Piteå från 0,71 till 0,77. Rikssnittet var år ,73. Ökningen i Piteå kommer att tillta enligt prognosen, och år 2033 vara 0,89. Efter 2033 prognostiseras försörjningsbördan stabiliseras. Piteås försörjningsbörda beräknas öka mer än rikssnittet de kommande åren. Piteås befolkning år minskade med 78 personer från februari 2014 till februari Om Piteå istället skulle få en ökad befolkning i yrkesverksamma åldrar minskar försörjningsbördan. Inflyttningen från andra länder till Sverige år 2014, motsvarade 1,3 % av befolkningen. Inflyttningen från andra länder till Piteå kommun utgjorde 182 personer, vilket motsvarar 0,44 % av Piteå kommuns befolkning. Piteå ligger med 0,44 % på plats 281 av Sveriges 290 kommuner. Om inflyttningen från andra länder till Piteå kommun år 2014 legat på riksgenomsnittet 1,3 % så skulle 358 fler flyttat till Piteå och befolkningen varit personer istället för personer. Sannolikt skulle då befolkning i arbetsför ålder år ha ökat och påverkat försörjningsbördan. 13

15 Sammanfattande analys Planeringsförutsättningar God skolkommun Andelen barn som får plats i förskola inom tre månader är 95 %. Väntetiden för de som inte fått plats har varit 3 dagar i genomsnitt. Med tre dagars väntetid innebär det att i princip alla får plats inom tre månader. Piteå når goda resultat i öppna jämförelser av grundskolan där Piteå når plats 43 av 290 kommuner år Rankingen bygger på resultatmått vilka är trögrörliga. Mål: Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Behov av en stark region Behovet av att befinna sig i en stark region är stort för att Piteå ska klara av att möta generationsväxlingen. Under januari till mars 2015 har 232 personer varslats, att jämföra med 315 personer under samma period Snittet varslade personer ligger 2015 på 77 personer per månad. (Detta gäller för hela BD-Län) Sista mars 2015 hade det startat 2,1 nya företag per invånare (144 företag), vilket innebär en ökning på drygt 15 % sedan Orsaken till uppgången kan bland annat vara en ökad efterfrågan på ROTtjänster. Det har startat 87 företag i Piteå under perioden, vilket gör att tillväxtprogrammets ambition om 300 nya företag per år bedöms kunna nås. Antal nya företag per 1000 invånare jan-mar 2015 jan-mar 2014 jan-mar 2013 jan-mar ,1 1,8 2,5 3,7 Näringslivsutveckling Att analysera näringslivsklimatet är komplext och innehåller flera delar. Piteå kommun följer och presenterar resultat från de undersökningar som görs. I Svenskt Näringslivs ranking som genomfördes hösten 2013, stiger Piteås placering till plats 213, en ökning med 35 platser. Piteå på tredje plats i länet för Bästa Tillväxt Utmärkelsen mäter företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst. Enligt Företagarna och Upplysningscentralens ranking 2014 hamnar Piteå på 97:e plats i landet när det gäller uthållig tillväxt (under 5 år) för företagen, vilket är en nedgång med 51 platser under året. Ranking baserad på företagens ekonomi mellan de två sista åren visar att Piteås företag faller i ranking från plats 47 till plats 146. Norrbotten faller också från plats 2 till plats 14. Däremot är Piteås tapp mindre inom varje enskilt område. Ljusglimtar är för Piteås del att företagen visar på högre resultat än länet och Sverige trots en lägre omsättningstillväxt (-1 %). Piteås större företag har en bättre tillväxt än genomsnittet i kommunen. Insikt är en enkät som genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting, till företag som haft något ärende med kommunen under året. Under perioden har en mätning skett och resultatet redovisas i delår i augusti. Innovativ energikommun I slutet av 2010 beslutade kommunfullmäktige om ambitiösa klimat- och energimål med sikte på Målet att halvera koldioxidutsläppen från fossila bränslen inom Piteå som geografiska område och att Piteå ska vara nettoexportör av förnybar energi är redan uppnått. Framgångsfaktorer har varit politisk vilja, samverkan, tydliga mål och konkreta åtgärder. Piteå producerar nu mer förnybar el än vad som konsumerars, det vill säga att Piteå är nettoproducent på el genom vindkraft, vattenkraft, biogas och främst mottryck inom pappersbruken. Piteå ligger fortfarande långt fram både nationellt och internationellt när det gäller förnyelsebar energi. PiteEnergi har ett utvecklingsarbete inom området solenergi och Skogbergets första 36 vindkraftsverk är i drift. Till följd av marknadens låga el- och elcertifikatspriser byggs det för närvarande inte fler verk i Markbygden. Inom 3 års sikt är bedömningen att monteringsarbetet kan ta fart igen. 14

16 Sammanfattande analys Planeringsförutsättningar Minskad arbetslöshet I mars 2015 var det totalt 2,4 % (604 personer) som var öppet arbetslösa i Piteå, en minskning med 0,4 procentenheter jämfört med mars Sett till kön var det 1,8 % kvinnor och 2,9 % män som var öppet arbetslösa. Kvinnornas öppna arbetslöshet har minskat något mer än männens jämfört med mars För utrikesfödda var det 7,7 % som var öppet arbetslösa vilket är mer än tre gånger högre än för hela gruppen öppet arbetslösa. Total arbetslöshet för utrikesfödda uppgick till 15 %, vilket är 1 procentenhet mindre än mars Tillväxtprogrammet anger tre målvärden för 2014 års utgång. - Piteå ska ha en lägre arbetslöshet totalt jämfört med riket, vilket uppnås för perioden vad avser öppen arbetslöshet. - Arbetslöshet för utrikesfödda ska vara lägre i Piteå än i riket, vilket uppnås för öppen arbetslöshet men inte inklusive program. - Ungdomsarbetslöshet ska vara lägre i Piteå än i riket, vilket uppnås för öppen arbetslöshet men inte inklusive program. Arbetslöshet mars 2015, % Piteå Länet Riket Totalt öppet arbetslösa år 2,4 3,0 3,2 Utrikesfödda totalt arbetslösa 15,0 15,2 14,7 inklusive program Utrikesfödda öppet arbetslösa 7,7 7,6 8,0 Unga totalt arbetslösa 12,5 10,8 8,2 inklusive program Unga öppet arbetslösa 2,8 3,2 2,9 Av de unga var 2,8 % öppet arbetslösa (108 personer), vilket är 0,1 procentenheter lägre än samma månad Den totala ungdomsarbetslösheten hade i mars 2015 minskat till 12,5 %. Trots minskning på 1,4 procentenheter är Piteås värde 1,7 procentenheter högre än länet. Totalt är 491 unga upp till 24 år arbetslösa varav 108 öppet arbetslösa och 383 sökande i program med aktivitetsstöd. Detta är en minskning jämfört med samma period förra året. Försörjningsstöd Totalt är det 446 hushåll som fått försörjningsstöd under årets första tre månader. Det är 14 hushåll färre än samma period Av de som har försörjningsstöd utgör männen 59 % och kvinnorna 41 %. Antal unga hushåll (17-24 år) med försörjningsstöd uppgår till 149 hushåll, vilket är tre färre än i mars Försörjning ur ett könsperspektiv Piteås resultat fortsätter att visa på stora skillnader mellan män och kvinnor när det gäller förutsättning för försörjning. I skolan uppvisar flickorna högre resultat än pojkarna, arbetslösheten är högre för män både totalt och bland unga. Det är fler kvinnor som har en övergång till högskolestudier. Trots det är kvinnors medelinkomst lägre än männens. Samtidigt är det högre andel män som får stöd till sin försörjning, och Piteås kvinnor har en betydligt högre ohälsa än männen. Demokrati och öppenhet Piteå ska präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund Mångfald är ett prioriterat mål och genomförande av den av Kommunstyrelsen beslutade handlingsplanen pågår. Bland annat har arbete för att förändra attityder och förhållningssätt inletts genom föreläsningar på politikerutbildning, samverkan med föreningar och företag i ett gemensamt projekt, föreläsningar för tjänstemän. Kompetensutveckling sker även inom arbetet hållbar skola. Piteå har också deltagit i Kraftsamling Norrbotten som ett gott exempel. Piteå kommun har också tillsammans med Skellefteå kommun skickat in ansökan om medel för att höja kompetensen för medarbetare kring HBTQ frågor. Under året fokuseras det på mångfald på chefsforum och ett antal frukostföreläsningar för chefer. 15

17 Sammanfattande analys Planeringsförutsättningar Tillgänglighet är en viktig faktor för att kunna vara delaktig i samhället. Nationella enkäter om tillgänglighet från Myndigheten för delaktighet (MFD) har besvarats. Resultatet för året har ännu inte kommit. Jämställdhet är ett område där Piteås arbete uppmärksammas. Piteå kommun har under perioden blivit utsedd till en av sju SKL:s modellkommuner i det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering. Piteå kommer tillsammans med ytterligare sex kommuner i Sverige, sprida kunskaper av arbetet med Hållbar jämställdhet. Pilotprojektet pågår under ett år. Gott mottagande av flyktingar är ett viktigt arbete för ett öppnare samhälle och för en ökad befolkning. Piteå har idag 100 platser för flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd. Därutöver har Migrationsverket viss verksamhet för asylsökande i kommunen. Migrationsverket behöver öka antal platser för asylboenden i landet och Arbetsförmedlingen behöver möjlighet att snabbare kunna kommunplacera den som fått permanent uppehållstillstånd, för att förhindra att den som får uppehållstillstånd blir kvar i Migrationsverkets asylanläggningar. Detta sammantaget gör att kravet på kommunerna ökar. Av de flyktingar som ankom för två år sedan (2013) är det 31 personer, 12 kvinnor och 19 män, som valt att stanna i Piteå, vilket uppfyller målet om minst 50 %. Meningsfullt att engagera sig i kommunens utveckling Medborgardialog och dialog med närsamhället är en prioriterad strategi för 2015, och syftet är att öka deltagandet och på sikt öka tilliten till lokalsamhället. Under årets första tre månader har några dialoger hunnit genomföras. På medborgarplatsen har resultat från Personligt och kommunens kvalitet i korthet redovisats. Dessutom har event för att öka rekrytering av personliga assistenter och vårdpersonal genomförts. Unga frågar är genomfört med politikerbesök ute i skolorna. PiteåPanelen har svarat på en antiryktesundersökning. Rekrytering av ny panel har påbörjats då det är en ny mandatperiod. SCB:s medborgarundersökning pågår och resultatet kan presenteras i delårsbokslutet. Under perioden har kommunstyrelsen beslutat om att fokusera på 4 större dialoger under året, mångfald, översiktsplan, boende och Framtidens stöd och omsorg. Planering av dessa dialoger har påbörjats. Under april månad kommer dialog kring biblioteksplanen och samråd kring kvarteren Häggen/Löjan att genomföras och i juni startar samrådsprocess för översiktsplan. Tillgång till bredband är viktigt i en allt mer digitaliserad värld. I Piteå har 72 % (en ökning från 70 %, 2013) av hushållen tillgång till bredband via fiber. Riksgenomsnittet ligger på 54 %. Piteå hamnar i en ranking på 18:e plats av Sveriges 290 kommuner. Internationellt arbete Piteå har tre vänorter där samarbetet utvecklas. Kandalaksha där Piteå deltar i ett projekt med fokus på Energispar. Piteå kommun har presenterat sitt arbete i Kandalaksha. Sju lärare från Kandalaksha har besökt Piteå för att ta del av arbetet med elever kring energisparfrågor. Grindavik där representanter från Piteå har deltagit i deras årligt återkommande kulturvecka. Saint-Barthélemy dit en resa planeras under året av vänortsföreningen. Zambia En ansökan till ICLD har lämnats inom ett 3-årigt samarbete kring utveckling av lokal demokrati. Vietnam. ICLD har beviljat ett nytt 3-årigt projekt. Under perioden har en grupp besökt An Giang och det nya projektet har startat. Livsmiljö Mål: Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. Antal bygglov för januari-mars är 103 stycken, tidigare år redovisades januari-april. Per månad är det något färre bygglov men antal bygglov brukar öka under våren. 16

18 Sammanfattande analys Planeringsförutsättningar Tryggt och tillgängligt för alla Hemtjänst, olika boendeformer för äldre, gruppbostad och personlig assistans är viktigt för att piteborna ska känna trygghet. Utbyggnaden av trygghetsboenden fortsätter i enlighet med omvandlingen i Framtidens äldreomsorg. Samhällsbyggnad Kommunen är inne i ett hektiskt skede och medverkar i ett flertal etablerings-, bygg- och infrastrukturprojekt. Många projekt pågår samtidigt. Byggkranar syns över hela centrum. Byggnationer av lägenheter, mötesplatser samt att muddringen av Bondökanalen pågår, liksom att utveckla Kvarteret Örnen med bostäder, hotell och handel. Dessutom planeras ett antal större projekt exempelvis ett nytt bostadsområde vid Lövholmen, två nya centrumnära bostadsområden Norrmalm och Västermalm, Strömsundshuset med 16 våningar samt projektet vid Lindbäcksstadion. Utveckling av universitetsområdet har påbörjats. Folkhälsa Piteås sjukpenningtal fortsätter att öka och Piteås ökning är 16 %, vilket är högre än både länet och riket för perioden. Sett på kön är kvinnornas tal i Piteå mer än dubbelt så högt som männens sjukpenningtal, vilket är en större skillnad än vad länet och riket uppvisar. Männen i Piteå har något högre tal än männen i länet och riket. Folkhälsorådet har arbetat under lång tid med Genus och jämställdhet. Under 2015 kommer de att fokusera på att belysa kvinnors hälsa i arbetslivet, i familjelivet och i samhället i stort. Sjukpenningtalet Kvinnor Män Feb 2015 Feb 2014 Feb 2013 Piteå 17,0 7,1 11,9 10,2 9,5 Länet 13,3 6,8 9,9 8,7 7,9 Resor med kollektivtrafik Resor med kollektivtrafiken uppgår till resor för de tre första månaderna. Jämförande år avser januari till april, vilket är en svår jämförelse då resor med buss böjar avta fram emot våren. Samtidigt sker resor i länstrafikens lokala linjer, så totalt antal resor är drygt per år. Kommunens hållbarhetsarbete Piteå ligger på plats 68 av landets 290 kommuner i Miljöaktuellts ranking 2014, en förbättring på 2 platser sedan Rankingen speglar kommunernas hållbarhetsarbete och bygger dels på en enkät och dels på 7 mått. Styrning och ledning Arbete pågår även för internt riktade strategier i det interna och mellankommunala arbetet, enligt följande; Innovation och verksamhetsutveckling Under perioden har en masterstudent påbörjat arbete dels med att skriva en uppsats kring strukturer och kulturer inom verksamhetsutveckling och dels ett arbete med att utvärdera verksamhetsutvecklingspott och förslagskommitté. För att klara morgondagens förändringar med bland annat demografiutveckling och generationsskifte så behövs såväl en anpassning av resurser som utveckling av verksamheter och tjänster. Mätning av nyckeltal för antal inkomna idéer har ännu inte påbörjats. Varumärket Piteå, kopplat till samverkan För att Piteå ska stå starka i konkurrensen om arbetskraft, invånare och företagsetableringar är det viktigt att arbeta med varumärket Piteå på ett strukturerat sätt. Utmaningen är att göra det samtidigt som Piteås redan starka varumärke ibland upplevs av andra som en signal om att vi kan göra det bäst själva. Samverkan Samverkan pågår inom länet, fyrkanten och fördjupad samverkan med vissa kommuner. Det är rimligt att anta att arbete med ökad samverkan kommer att medföra förändringar i verksamheterna. De verksamheter som främst berörs är de som ligger längre bort från mötet med medborgaren. 17

19 Sammanfattande analys Planeringsförutsättningar Resultat från medborgarundersökning uppdateras till novemberbeslutet Nedan redovisas resultatet från 2013: Undersökningen mäter attityder för tre index, Nöjdregionindex, Nöjdmedborgarindex samt Nöjdinflytandeindex. Piteå har högre index än genomsnittet för samtliga 137 deltagande kommuner, och genomsnittet för de 18 kommuner som ligger i samma invånarantal som Piteå. Samtidigt redovisar Piteå (ej statistiskt säkersällt) lägre värde för alla tre index jämfört med Även när det gäller de olika områdena är inte alla skillnader statistiskt säkerställda. För nöjdregionindex ligger Piteås resultat högre än kommunsnittet på alla faktorer för utom för kommunikationer. För rekommendera sin kommun till andra ligger Piteå högt med index 76, kommunsnittet ligger på 63 och för likvärdiga kommuner 67. Det indikerar att Piteå uppfattas som en attraktiv kommun att leva och bo i. Även andra undersökningar har visat att piteborna har en lokal stolthet och uppfattar sig som lyckliga. Trygghet, fritids- och utbildningsmöjligheter ligger högt i förhållande till andra kommuners genomsnitt. Områden att förbättra är främst bostäder. Kommunikationer och arbetsmöjligheter bör också förbättras men anses inte ha lika hög vikt av medborgarna. För nöjdmedborgarindex ligger Piteås resultat högre på alla faktorer för utom äldreomsorg och bemötande samt (inte statistiskt säkerställt) gator och vägar. Gymnasieskolan visar ett högt värde på 67, snittet för alla kommuner och kommungruppen ligger på 58/59. Fem områden kan prioriteras för att öka det totala värdet för detta index. Områdena är äldreomsorg, grundskola och miljöarbetet där arbete redan påbörjats med framtidens äldreomsorg, skolöversyn samt uthållig kommun och klimat och energiplan. Därutöver är det Stöd till utsatta personer samt gator och vägar som bör prioriteras. För nöjdinflytandeindex ligger Piteås resultat högre eller lika med kommunsnittet på alla faktorer. Piteå har index 41, kommunsnittet ligger på 39 och för likvärdiga kommuner 38. Information, förtroende och kontakt ligger högre eller lika. Dessa områden ligger högt även i andra undersökningar och stärker bilden av att Piteå är en kommun som jobbar relationellt. De två områden som bör prioriteras är förtroende och påverkan. Ekonomiska förutsättningar I VEP 2015 beräknades resultatet för år 2016 uppgå till 8,9 mkr vilket motsvarar 0,40 % av skatte- och statsbidragsintäkterna, dvs. långt från kommunfullmäktiges finansiella mål om 2-3 %. Ny skatteprognos från Sveriges kommuner och Landsting (SKL) i januari och februari 2015 förbättrade resultatet med 5,9 mkr. Vidare beslutade kommunfullmäktige i samband med Riktlinjerna att finansnettot skulle minska med -4,0 mkr pga. det låga ränteläget. Totalt innebar detta ett resultat på 10,8 mkr som redovisades i Riktlinjerna för åren Resultat VEP ,3 8,9 5,7 Efter Riktlinjer (i 6,1 10,8 8,0 dokument nämndernas budgetförslag) Helårsprognos per mars ,4 SKL har presenterat en ny skatteunderlagsprognos den 29 april 2015 inklusive preliminär beräkning av kostnadsutjämningen och LSS-utjämningen för år Jämfört med februariprognosen har skatteunderlaget nedreviderats för åren 2015, 2017 och 2018 på grund av svagare sysselsättningsutveckling. För år 2016 har skatteunderlagets ökning reviderats upp (grundavdraget nedreviderat, taket för arbetslöshetsersättning höjt). Den preliminära beräkningen av kostnadsutjämningen för år 2016 visar för kommunen en minskad kostnad med 169 kr/invånare ca +7,0 mkr. Förbättring finns främst för delmodellen äldreomsorg. Den preliminära beräkningen av LSS-utjämningen, som baseras på 2014-års ekonomiska utfall för de flesta kommuner, visar en mindre försämring för kommunen med -18 kr/invånare ca -0,8 mkr. Totalt innebär detta en förbättring av skatter och generella statsbidrag med 16,3 mkr för år 2016 och 9,4 mkr för år 2017 mot prognosen i februari. 18

20 Sammanfattande analys Planeringsförutsättningar Regeringen föreslår att nedsättning av socialavgifterna för unga slopas och att kommunsektorn kompenseras i det generella statsbidraget. Kompensationen ingår i beräkningen av ökade skatter och generella statsbidrag ovan. Kostnaden för arbetsgivaravgifter för unga ökar i kommunens budget med 1,0 mkr för år 2016 och 4,0 mkr för år Kommunens preliminära resultat har förbättrats för år 2016 till 26,1 mkr (1,17 % av skatter och statsbidrag) och för år 2017 till 13,4 mkr (0,58 % av skatter och statsbidrag). Detta var utgångsläget när budgetberedningen startade sitt arbete i slutet av maj Resultat VEP ,3 8,9 5,7 Efter Riktlinjer (i 6,1 10,8 8,0 dokument nämndernas budgetförslag) Helårsprognos per mars 10, Prognos april ,1 13,3 Diagrammet visar skatteunderlagets utveckling från år 1993 till 2013 samt prognos för åren 2014 till 2018 enligt SKL den 29 april Första taxeringsutfallet för år 2014 redovisas av Skatteverket i augusti Skatteunderlagets förändring under den senaste djupa lågkonjunkturen och finanskrisen åren var på lägre nivåer än under krisen i början av 1990-talet vilket framgår av diagrammet. 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Skatteunderlag % förändring ,47 6,36 5,95 6,0 5,65 5,5 5,64 5,45 5,41 5,28 5,29 5,00 5,38 5,22 4,90 4,72 4,40 4,60 4,04 4,67 4,12 4,3 3,80 4,23 4,29 4,00 3,72 3,54 3,09 2,99 3,40 3,20 3,07 3,27 2,39 2,99 3,19 3,0 2,5 2,16 2,27 2,11 1,90 1,46 1,31 1,27 0,7 5,40 4,30 4,20 Riket Piteå Riket ex regeleffekter År Resultat efter kommunfullmäktiges beslut I tabellen redovisas resultatet efter kommunfullmäktiges beslut till ramförändringar för nämnderna (i avsnitt 4.2 Ekonomi). Resultat VEP ,3 8,9 5,7 Efter Riktlinjer 2016 (i 6,1 10,8 8,0 dokument nämndernas budgetförslag) Helårsprognos per mars 10, Prognos april ,1 13,4 Helårsprognos per april 14, Beslut av KF 12,3 1,7 0,2 19

21 Budget Budget Analys utifrån prioriteringar och helhetsperspektiv Analysen görs med följande disposition - inledning - prioriterade mål - nämndernas fokusområden utöver prioriterade mål - långsiktiga strategier i fokus för sammanfattande analys av nämndernas budgetförslag samt avslutningsvis Kommunledningskontorets bedömning Kommunledningskontoret gör bedömningen att målet om invånare kommer att uppnås runt år De mest kritiska framgångsfaktorerna för möjligheterna att uppnå detta, samstämmer med de prioriterade målen, det behövs aktivt arbete för att bygga attraktiva bostäder och för skapa ett samhälle där alla är inkluderade och delaktiga i utvecklingen av Piteå. Det är också avgörande att kommunens näringsliv fortsätter att växa genom både nyetableringar och utveckling av befintliga företag, samt att kommunen lyckas i arbetet med att skapa attraktiva arbetsplatser. Den största oron är i dagsläget demografiutvecklingen som medför ökad försörjningsbörda i en allt snabbare takt. Att skapa förutsättningar för inflyttning och tillväxt innebär hård belastning på kommunens investeringsbudget och kräver prioriteringar i fördelningen av driftbudgetmedel. En viktig förutsättning är att respektive nämnd/styrelse tar stort ansvar för att bedriva verksamheten inom givna driftbudgetramar. Det är Kommunledningskontorets uppfattning att prioriteringar bör ske i enlighet med ovanstående satsningsområden. För att kunna ligga i framkant av utvecklingen är det av central betydelse att arbeta med en kontinuerlig och levande omvärldsanalys, och att utifrån den ta fram långsiktiga strategier för kommunens framtida utveckling. Omvärldsanalysen visar på ett behov av att möta demografiutveckling och andra förändringar för att Piteå kommun ska kunna fortsätta att erbjuda service och tjänster med bibehållen kvalitet. Enligt befolkningsprognosen kommer försörjningsbördan i Piteå att öka kraftigt från dagens 0,77 till att år 2033 vara 0,89. Det är en kraftigare ökning än riksgenomsnittet. Det beror med all sannolikhet på både en åldrande befolkning samt en låg andel utlandsfödda. För att möta den utvecklingen krävs såväl resursanpassning och ökad samverkan som att utveckla attraktiva arbetsplatser i den kommunala organisationen. En förutsättning för ovanstående är att kommunen lyckas skapa ett klimat för innovation verksamhetsutveckling. Ett klimat som tydliggör nödvändigheten av att se över och effektivisera processer i våra verksamheter för att med nuvarande demografiutveckling kunna erbjuda den service och de tjänster som medborgarna har behov av. Kommunledningskontoret kan med nuvarande organisation arbeta på en mer strategisk nivå och att leda arbetet med styrning och ledning i den kommunala organisationen. En grundläggande utgångspunkt i det arbetet är den styr- och ledningsmodell kommunen arbetar efter. I arbetet med verksamhetsplan utvärderas och utvecklas processerna kontinuerligt. Under perioden har utveckling fortsatt genom att förtydliga riktlinjer, och behov av att alla arbetar för helhetsperspektivet. Utifrån omvärldsanalys och övergripande mål har långsiktiga strategier utarbetats av kommunledningskontoret som inarbetats i riktlinjer för verksamhetsplanering. För 2015 är fokus på strategierna; ökad mångfald, dialog med närsamhället samt attraktiv arbetsgivare. För 2016 är de långsiktiga strategierna för inflyttning, näringslivsutveckling, samt innovation och verksamhetsutveckling prioriterade. Riktlinjer för budgetarbetet har utarbetats tillsammans med ledningen i samtliga förvaltningar. I syfte att möta omvärldsanalysen och de tre prioriterade målen sker inga ramneddragningar. Istället poängteras vikten av ett helhetsperspektiv och att uteslutna besparingar istället uppfattas som ett utrymme för utveckling inom ram. Förbättrad konjunktur, gemensamt ansvar och arbete för ekonomisk effektivitet genom bl.a. ökad samverkan förutsätts ge goda möjligheter att klara fastställt resultatmål. På lång sikt är målet att ha ett resultat i 20

22 Budget förhållande till skatteintäkter och generella stadsbidrag på minst 2 3 procent. Resultatutjämningsreserv (RUR) kan nyttjas vid behov, utifrån de av kommunfullmäktige fastställda riktlinjerna. Prioriterade mål Mål: Piteå ska år 2020 ha invånare Kommunstyrelsen har ansvar för kommunens tillväxt- och planfrågor. Det ligger på kommunledningskontoret att leda och styra i dessa frågor. Från och med 2015 är näringslivsenheten åter organiserad under kommunledningskontoret. För att bryta ner målet med att nå invånare till år 2020 finns en strategi för inflyttning. Att upprätthålla en kommunal service med bra tillgänglighet och ett gott bemötande är viktiga frågor för inflyttning. Strategin berör områdena; Piteå som bostadsort, kommunal service, Piteå som studentort, Piteå som etableringsort och varumärket Piteå. Inflyttningslots med en bred ingång, med både boende, arbete och fritid, är under införande. Fritiden värdesätts allt högre och kultur- och fritidsutbud kan utgöra en faktor för val av bostadsort. Att tillhandahålla mötes- och aktivitetsplatser för att möjliggöra en god fritid är viktigt för att stödja social hållbarhet. Föreningslivet är under förändring och det behövs ett arbete för att se över hur kommunen ska möta utvecklingen av civilsamhället. Under 2016 bör ett arbete genomföras för att fastställa en ny nivå för befolkningsmålet, i syfte att möta demografiutveckling och prognos på försörjningsbörda. Trots att Piteå kommuns verksamheter ofta syns i utmärkelser och rankingar som goda exempel finns behov av att utveckla en kultur för innovation och verksamhetsutveckling. Detta för att kunna möta utökade behov som finns samtidigt som demografiutvecklingen visar på en minskad befolkning i arbetsför ålder. På kommunnivå når Piteås skolor goda resultat, och ligger i flera jämförelser bland landets främsta femton procent. Skolan fortsätter att utvecklas genom satsningar på både innehåll i lärandet, hög andel behörig pedagogisk personal och elevernas resultat. Utvecklingen sker brett och under 2016 fokuseras på bland annat goda läsare, kunskaper i matematik och jämställdhet. Piteå har de senaste åren legat i toppskiktet för Årets bästa skolkommun. Kommunfullmäktiges kvalitetsmodeller för förskola och grundskola är grunden i det fortsatta arbetet med att genomföra skolstrukturen. Piteås födelsetal har de senaste åren stigit vilket innebär ett ökat tryck på förskoleplatser för små barn. Kommunen är inne i en stark utvecklingsperiod och medverkar i ett flertal etablerings-, bygg- och infrastrukturprojekt. Det byggs på bred front i kommunen och handlar om allt från fler lägenheter, mötesplatser, hotell, handel till utveckling av universitetsområdet. Dessutom planeras ett antal större projekt exempelvis ett nytt bostadsområde vid Lövholmen, två nya centrumnära bostadsområden Norrmalm och Västermalm. Satsningar som skapar framtidstro och på sikt lockar fler invånare till kommunen. För att möta den intensiva perioden krävs hög planberedskap, men också tydliga målinriktade satsningar för att möjliggöra prioriteringar. Detta kan innebära att andra projekt till viss del får stå tillbaka. Mål: Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Ökat bostadsbyggande är av absolut största vikt och i den senaste beräkningen fastslogs ett behov av cirka 1600 nya bostäder fram till år Sedan den beräkningen gjordes har ca 200 lägenheter byggts, färdiga detaljplaner finns för 200 bostäder samt att planläggning för ytterligare 600 lägenheter pågår. Det innebär att under 2016 kan förutsättningar för drygt 50 procent av det beräknade behovet uppnås. Behovet består främst av lägenheter då både antal äldre och studenter ökar. Vikten av attraktiva lägen för bostadsbyggande i såväl stads- som landsbygd är också strategiskt viktigt. Kommunens bostadspolitik ska ha en utgångspunkt i En bostad för alla. Utgångspunkten ska vara att underlätta inträdet på bostadsmarknaden samt ge förutsättningar att kunna bo kvar i eget boende, för alla medborgare som är i behov av bostad. - Arbete för Framtidens stöd- och omsorg pågår där en boendestrategi ska arbetas fram för att säkerställa att bostäder kan erbjudas för grupper i behov av stöd. I dagsläget finns det ett 50 -tal personer som räknas som bostadslösa, då de idag har ett boende med andrahandskontrakt eller socialt 21

23 Budget kontrakt från socialtjänsten för sitt boende. I många kommuner finns det ett engagemang från civilsamhället i denna fråga. - Ett tjugotal personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning finns i kö för gruppbostad. - Statligt tryck på att utöka mottagande av flyktingar och ensamkommande barn. Idag finns det ett 70-tal hushåll med andrahandskontrakt från flyktingmottagningen. - Framtidens äldreomsorg med varierade bostadsformer är under genomförande. Det innebär utökat trygghetsboende, stöd i hemmet samt att renodlade demensboenden stärks. - I översiktsplanearbetet förs en dialog om att utpeka serviceorter i syfte att stärka möjlighet till service och boende på landsbygden. I syfte att även kommunal service fördelas på orterna bör frågan lyftas i samtliga nämnder vid organisationsöversyner. - Det pågår ett arbete med att se över hur de 70-tal lediga tomter som finns främst i byarna kan stimulera till ett ökat byggande i landsbygden. - Utformning av miljöhus möjliggörs både via Lusthusbacken och de energihus som byggs via elevbygget i Furulund. Utveckling av attraktiva bostadsmiljöer omfattar även att ge förutsättningar för Livet mellan husen. Det offentliga rummet ska upplevas tryggt och trivsamt. En tilltalande stadsbild för såväl stadens gestaltning, som möjlighet till möten i parker, aktivitetsområden och offentliga mötesplatser har stor betydelse för människors rekreation, avkoppling och trivsel. En god infrastruktur med lättillgängliga och säkra kommunikationer, utbyggt bredband och trafiksäkra vägar möjliggör rörlighet såväl inom kommunen, som utanför kommunen. Att stärka möjligheter till pendling gör det också attraktivt att ha sitt boende i Piteå även för dem som studerar och arbetar på annan ort. Mål: Piteå ska präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund I Piteå är social uthållighet ett av de tre ben som samhällsbyggandet vilar på, och det finns ett direkt behov av att mångfalden i samhället ökar. Frågan är komplex och handlar i grunden om ett Piteå för alla. Att bli fler innebär att olikheter ökar. Förändring medför ofta en rädsla för det okända, en rädsla för att bostäder, arbeten och livspartners kanske inte kommer att räcka till. Mångfald har definierats som ett brett begrepp där mänskliga rättigheter utgör utgångspunkten för arbetet med mångfald. Dialog med piteborna visar att piteborna har en bred tolkning av begreppet mångfald, allt från att alla ska välkomnas, att det finns ett värde i olikhet, att få vara den man är till att mångfald är motsatsen till enfald. Piteå kommuns definition på mångfald har därför en bred och enkel ansats; Ett Piteå för alla med ökad mångfald. Kommunstyrelsen har beslutat om en övergripande handlingsplan för Mångfald som är under genomförande främst för att ökad kunskap och fokus på attityder och förhållningssätt. Piteå kommun deltar i nätverk som verkar mot rasism och våldsbejakande extremism. Det finns en tydlig förväntan från staten att alla kommuner ska utöka sitt mottagande av flyktingar. En utökning klaras främst av statlig finansiering, en stor utmaning är dock att kunna erbjuda lämpliga bostäder. Allt arbete med mångfald är attityder och förhållningssätt grunden. För att utgöra ett gott stöd och utöka möjligheterna att öka inflyttningen och möjliggöra att de också stannar som boende i Piteå är det viktigt med ett gott mottagande. Att våra verksamheter organiseras så att vi tar emot alla boende i Piteå oavsett bakgrund och erfarenheter på bästa sätt. Samtliga nämnder har startat sitt arbete för att ta fram en genomförandeplan för respektive nämnds verksamheter. Genomförandet ska ske under Ett riktat samarbete inom mångfald med tio företag och föreningar, samt ett förstärkt arbete inom modellskolor och förskolor kommer att genomföras för att senare spridas till övriga. Språksluss i grundskolan och SFI arbetar för att ge stöd i det svenska språket. Ett säkerhetsarbete för ett mångkulturellt Piteå pågår också. Arbete pågår med att alla ska ha möjlighet att delta i samhällsutbudet, genom ökad tillgänglighet, gott bemötande och god service. Särskilt fokus finns på människor i utanförskap av olika anledningar. För att uppnå målet är det också viktigt med offentliga mötesplatser och aktivitetsytor som stimulerar till möten mellan olika målgrupper. Jämställdhet är en del i mångfaldsarbetet och sker på bred front i alla verksamheter inom kommunen. Samverkan sker 22

24 Budget bland annat i folkhälsorådet där Piteå kommun, Polisen, Försäkringskassan och landstinget ingår. Trots intensivt arbete så nås inte önskade resultat. Piteås resultat fortsätter att visa på stora skillnader mellan män och kvinnor när det gäller förutsättning för försörjning. I skolan uppvisar flickorna högre resultat än pojkarna, arbetslösheten är högre för män både totalt och bland unga. Det är fler kvinnor som har en övergång till högskolestudier. Trots det är kvinnors medelinkomst lägre än männens. Samtidigt är det högre andel män som får stöd till sin försörjning, och Piteås kvinnor har en betydligt högre ohälsa än männen. Kvinnor i Piteå har mer än dubbelt så höga sjukpenningtal som männen, och dessutom högre tal än kvinnor i länet och riket. Nämndernas fokusområden Utöver arbetet med de prioriterade målen har nämnderna valt fokusområden för att tillsammans utgöra ett kugghjul där de 15 övergripande målen täcks upp av ett gemensamt arbete. I de budgetmaterial som är inlämnade har ingen nämnd eller styrelse valt att prioritera följande mål; - Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt, och använder inte alkohol eller andra droger Att arbeta för en trygg uppväxt för unga med fokus på utveckling är viktigt. Det är också ett viktigt område att i folkhälsoarbetet fokusera på att minska ungas användande av alkohol och andra droger. Arbetet följs genom undersökningar och indikatorer och det är viktigt att resultatet används till ett aktivt utvecklingsarbete. - Service och bemötande utformas jämställt i alla kommunens verksamheter. Trots att ingen valt att prioritera målet är det ett flertal nämnder som har antagit handlingsplaner och beskriver ett aktivt arbete för jämställdhet. Dessutom ingår jämställdhet i plan för hållbarhet som alla nämnder har i uppdrag att anta genomförandeplaner för. Barn och unga Barns lek och lekmiljöer är viktiga såväl för utveckling, trygghet och folkhälsa. Arbetet med lekparksplaner, skatepark, fritid för alla oavsett funktionsnedsättning, samt en modell för erbjuda kvalitet och hållbarhet inom förskola och skola är områden som tillsammans ger grund för en trygg uppväxt i Piteå. Genom att ta tillvara på barns idéer och ge förutsättningar till inflytande ges barn och unga möjlighet att vara medskapande. Kommunledningskontoret kommer att arbeta med att utveckla barn och ungas förutsättningar till inflytande. Socialtjänsten har genom förändrat arbetssätt tidigare arbetat bort kön till utredningar, kön stiger igen på grund av ny lagstiftning som innebär en skärpt skyldighet för ärenden där det förekommer våld. Arbete för att erbjuda tidiga och lättillgängliga insatser sker främst i det förebyggande arbetet som inte är lagbundet exempelvis ungdomsmottagning, Våga Vilja, familjebehandlare, kvinnojour, familjens hus. Förebyggande arbete är viktigt för att minska kostnader på sikt. Utbildning, arbete och näringsliv Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande. För att uppnå det behövs både ett utökat arbete med nyetableringar och stöd till befintliga företag. En handlingsplan är under genomförande för att långsiktigt utveckla och förbättra näringslivsklimatet i kommunen. Under 2016 är näringslivsutveckling en långsiktigt prioriterad strategi. Framtidens kompetensförsörjning bygger på kompetensutveckling av befintlig arbetskraft, ökad arbetskraftsutbud samt ökad inflyttning och invandring. Dessutom behövs arbete för att stärka förutsättningar pendling till en större arbetsmarknadsregion. Pendlingsmöjligheter handlar både om en utvecklad kollektivtrafik som ett fortsatt arbete med Norrbotniabanan. Ungdomsarbetslösheten har minskat under ett antal av år, men trots minskning och pågående generationsväxling är arbetslösheten bland unga (inklusive unga i program) runt %, vilket är alldeles för högt med tanke på målet om nolltolerans. Det innebär att satsningar som syftar till att mildra verkningar av arbetslöshet är fortsatt viktiga, inte minst för att möta behovet av vård och stöd i en åldrande befolkning. 23

25 Budget Demokrati och öppenhet Undersökningar pekar på att medborgarnas vilja att delta i samhällsutvecklingen ökar. Vilja att delta innebär inte med automatik att medborgarna engagerar sig politiskt, därför är det viktigt att kommunen ger andra möjligheter till deltagande. Piteå kommun anser att kommunerna äger ett stort ansvar att stärka demokratin från grunden, inte bara vid de allmänna valen, utan kanske framförallt mellan valen. För att klara detta måste vi ständigt utveckla dialogen genom att skapa förutsättningar för alla grupper att delta i utvecklingen av samhället. Det ska vara på riktigt, och kännas både viktigt och roligt att delta i samhällsutveckling. Medborgardialog och dialog med närsamhället är en prioriterad strategi för 2015, och syftet är att öka deltagandet och på sikt öka tilliten till lokalsamhället. Kommunstyrelsen har beslutat att under 2015 genomföra fyra komplexa dialoger kring Mångfald, översiktsplan, boendeformer samt framtidens stöd och omsorg. Viktiga dialoger som kommer att ha betydelse för arbetet under 2016 och framåt. Livsmiljö Inom socialtjänstens område sker för närvarande förändringar som kommer att ha stor inverkan både på socialtjänstens arbetssätt och på nämndens ekonomi. Utvecklingen går mot både allt större statlig styrning och ökad kontroll. Samtidigt sker skärpningar i socialtjänstlagen. Socialnämndens verksamheter utgör den största delen av kommunens budget, och innehållet utgör det yttersta skyddet som samhället ger för att kunna leva ett gott liv. Under den demografiutveckling som pågår innebär det att antal invånare i yrkesverksam ålder minskar, samtidigt som antal äldre äldre ökar och kostnader för stöd i form av institutionsplacering ökar, och vårdtyngden i gruppboenden och äldreboenden stiger. Allt detta sammantaget visar på nödvändigheten av att se över och effektivisera processer i våra verksamheter för att med nuvarande demografiutveckling kunna erbjuda den service och de tjänster som medborgarna har behov av. På lång sikt måste inflödet av nya ärenden minska. För att lyckas med detta måste det till ett kommunövergripande ansvar där fokus från alla förvaltningar måste vara att så få människor som möjligt ska behöva stöd från socialtjänsten. Alla nämnder arbetar med att ta fram genomförandeplaner för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Inom skola för hållbar utveckling har 55 procent av förskolorna och 68 procent av grundskolorna ansökt om utmärkelsen. Inom det arbetet sker också en förstärkning av jämställdhetsarbetet. Arbetet med att revidera översiktsplanen kommer också att ske med målet som grund. Långsiktiga strategier i fokus under 2016 För 2016 är de långsiktiga strategierna för inflyttning, näringslivsutveckling, samt innovation och verksamhetsutveckling prioriterade. Strategierna samordnas och leds från kommunledningskontoret utifrån de uppdrag som kommunchefen delar ut. Inflyttning Piteå har ett behov av att öka sin befolkning, främst bland unga vuxna i barnafödande ålder därför har en strategi för inflyttning upprättats. Målgrupper som prioriteras är unga vuxna, vuxna i familjebildande ålder samt utlandsfödda. För att stärka Piteå som studentort har samverkan med LTU startat med studentorganisationerna. En medskapande dialog ska ske under En förtätning av all eftergymnasial utbildning till universitetsområdet skulle stärka servicegraden för studenterna. Inflyttningen från andra länder år 2014 till Piteå kommun utgjorde 182 personer, vilket motsvarar 0,44 procent av Piteå kommuns befolkning. Piteå ligger med 0,44 % på plats 281 av Sveriges 290 kommuner. Om inflyttningen från andra länder till Piteå kommun år 2014 legat på riksgenomsnittet 1,3 procent så skulle 358 fler flyttat till Piteå och befolkningen varit personer istället för personer. Sannolikt skulle då befolkning i arbetsför ålder år ha ökat och påverkat försörjningsbördan. Näringslivsutveckling En ökad befolkning kräver också en ökad arbetsmarknad, därför behöver näringslivsutvecklingsarbetet prioriteras. Målsättningen är att öka antalet anställda i näringslivet med personer fram till år

26 Budget Arbetet ska inriktas på att genomföra den handlingsplan som utarbetats i samarbete med näringslivet för att stärka nyföretagande och entreprenörskap, stärka de befintliga företagen och öka in lokaliseringen av nya företag. Innovation och verksamhetsutveckling Innovation och utvecklingsarbete behövs för att möta demografiförändringar och andra förändringar i omvärlden genom resursanpassning, teknikutveckling och effektivare processer. En tydlighet i att utveckling är både nödvändigt och önskvärt bedöms bidra till att Piteå kommun upplevs som en attraktiv arbetsgivare. I nämndernas budgetmaterial börjar det bli tydligt att det finns ett behov för utrymme till att arbeta med innovation och verksamhetsutveckling. De insatser som nämns är dels ett internt kunskaps- och nätverksbyggande samt extern samverkan med andra kommuner för att framgångsrikt kunna arbeta med utveckling. I dagsläget utgör EU projekt en stor del i utvecklingsarbetet och handlar ofta om att möjliggöra ambitionsökningar och guldkant i vardagen. Sammanfattande analys av nämndernas budgetförslag Samtliga nämnder har beskrivit konsekvenser för att hålla de ekonomiska ramarna. Utöver stora behov av investeringar på 307 mkr med tillhörande driftsäskanden på -0,2 mkr 2016 (+10,0 mkr 2017, 33,6 mkr 2018), för att kunna nå de tre prioriterade målen kan nämndernas konsekvenser sammanfattas enligt nedan. Barn och utbildningsnämnden ser ökade kostnader för volymökning i förskolan på grund av fler födda barn samt inflyttning av barnfamiljer. Volymökningen för förskolan beräknas till 6,2 miljoner kronor. En viss osäkerhet för ökade kostnader för förberedande dansutbildning lyfts, samt oro för att nämnden fortsatt ska betala bidragskostnader för måltider till friskoleetableringar utan att ha budget för dessa. Fastighets- och servicenämnden upplever en obalans för långsiktig planering av underhåll samt för måltidsservice. Nämnden presenterar två vägval ett för måltidsservice och ett för fastigheter, där resurstillskott vägs mot de konsekvenser som kan uppstå utan tillskott. Kommunstyrelsen - förvaltningarna bedöms klara löpande förvaltning inom nuvarande driftramar. Fokus sker på de långsiktiga strategierna och bedömningen är att det kommer att kräva både prioritering och omprioriteringar för att kunna genomföra dem på ett framgångsrikt sätt. Kritiska områden är brist på rörliga medel samt hård belastning på planbudgeten. Kultur- och fritidsnämndens konsekvensbeskrivning handlar främst om nya investeringar, nya möteplatser samt ökat behov av driftsmedel utifrån investeringar för att nå ett gott verksamhetsinnehåll. En genomlysning av studio Acusticum, verksamhet, organisation och ekonomi pågår. Miljö och tillsynsnämnden arbetar för att prioritera insatser inom nuvarande driftramar, vilket enligt deras bedömning innebär att långsiktiga insatser får stå tillbaka. Samhällsbyggnadsnämnden ser stora behov och ökat tryck på planarbete, behov av kontinuerligt arbete med översiktsplan, långsiktigt planering av gatuunderhåll. I dagsläget innebär personalresurserna att en tydlig prioritering måste ske för att hålla sig inom de ekonomiska ramarna. Ett ökat tryck finns även på flyktingmottagning utifrån statliga förväntningar av ökat mottagande, behov av boenden, dialog och information samt förändrade lagkrav på Sfi. Därutöver lyfter nämnden existerande ekonomiska obalanser. Socialnämnden Verksamheterna redovisar ökade behov, samt eventuellt kommande statsbidrag. Dessutom behövs bostäder för alla målgrupper, driften bedöms till 13,2 mkr. Nämnden har gett i uppdrag att följa upp resultatet av utökade personalresurser under Nämnden begär de 25 miljoner kronor som nämnden bedömer att eventuellt kommande specialdestinerade statsbidrag kan utgöra. I dagsläget finns inget underlag som visar vad ett sådant beslut skulle innebära ekonomiskt för Piteå kommun. Överförmyndarnämnden ser ett ökat tryck på nämndens arbete dels utifrån förändrad lagstiftning med ett utökat utredningsansvar, ett tydligare utbildningsansvar och dels utifrån ökat antal ensamkommande barn. Nämnden äskar om en ramökning motsvarande en årsarbetare för att klara de ökade kraven. Det ekonomiska utrymmet för resurstillskott är begränsat, men trots det är det kommunledningskontorets bedömning att resurser behöver tillskjutas för ett antal verksamheter. De eventuella resurstillskott som beslutas borde ha utgångspunkt i hur måluppfyllelsen kan förbättras, dels i respektive verksamhet, men framförallt avseende de tre prioriterade målen och för framgångsrikt arbete med långsiktiga strategier. 25

27 Budget Utifrån den situationen har det stor betydelse för kommunens ekonomi hur staten beslutar att stödja landets kommuner. Osäkerhetsfaktorer för budget beskrivs under punkt 4.2 ekonomi. En ny faktor att ta hänsyn till är den vårändringsbudget som regeringen presenterat, utifrån det parlamentariska läget som Sverige befinner sig i. Förslag på satsningar och i vissa fall utökade statsbidrag finns för bland annat minskade barngrupper i förskolan, skolor med låga resultat och skolor med hög andel invandrarelever, pengar till kommuner för anställda år, Äldreomsorg för ökad bemanning i syfte att skapa trygghet och kvalitet för den enskilde, samt för flyktingmottagande. 26

28 Budget Ekonomi Resultat enligt kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktiges beslut redovisas nedan. Beslutet innehåller ramförändringar till nämnderna samt nya beräkningar av skatteintäkter och generella statsbidrag (senaste prognos från SKL 29 april 2015). RESULTAT Årets resultat enligt VEP KF 17 november 8,9 5,7 10,8 Resultatet i relation till skatter o bidrag, % 0,40% 0,25% Finansiering: Skatteunderlag ny prognos SKL 19 februari ,9 6,2 5,8 Skatteintäkter pga skatteunderlag + generella statsbidrag ny prognos SKL 29 april ,1 3,2-1,8 Preliminär kostnadsutjämning för år 2016 i april ,0 7,0 7,0 Preliminär LSS-utjämning för år 2016 i april ,8-0,8-0,8 16,3 9,4 4,4 Kostnadsutjämning ny modell förskola, fritidshem mm -1,4-1,4-1,4 Kostnadsutjämning ny modell individ- och familjeomsorg -0,7-0,7-0,7 Ökning skatter och bidrag 20,1 13,5 8,1 Pensioner - Nytt pensionsavtal förtroendevalda (fritidspolitiker) -0,4-0,4-0,4 Finansnetto minskning intäkter pga lågt ränteläge, ramförändring från år 2015 i Riktlinjer ,0-4,0-4,0 Finansnetto minskade intäkter (räntor) -5,0-5,0-5,0 Finansnetto minskade intäkter (räntor), engångs ,0 Finansiella intäkter minskning -15,0-9,0-9,0 Arbetsgivaravgifter för ungdomar, ökad kostnad (förändring mot budget) -1,0-4,0-4,0 Avskrivningar högre än i VEP ,9-8,1-7,4 Central pott till KS förfogande, nedjustering löneutrymme 11,0 11,0 11,0 Priser 2016 i pott till KS förfogande (till nämnderna) 7,5 7,5 7,5 Summa finansiering 17,3 10,5 5,8 Tillskott till nämnder: Drift ramökningar -6,9-6,9-8,4 Drift pga investeringar 0,5-0,1-0,5 Priser för år 2016 till nämnderna (från pott till KS förfogande) -7,5-7,5-7,5 Summa tillskott nämnder -13,9-14,5-16,4 Resultat Kommunfullmäktiges beslut 12,3 1,7 0,2 Resultatet i relation till skatter o bidrag, % 0,55% 0,07% 0,01% 27

29 Budget Kommentarer driftbudget Allmänt Grunden för bedömning av tillskott i driftbudget har varit KF:s beslut Riktlinjer inför budget och verksamhetsplan som säger att inga äskanden ska ske. Alla nya ambitioner och ökade behov som nämnderna ser ska klaras genom omfördelning och/eller rationalisering av den egna verksamheten. Avsteg från dessa budgetriktlinjer, kommenteras på sidan 93, liksom de satsningar som sker via omfördelning från Kommunstyrelsens centrala pott för drift. Osäkerhetsfaktorer Inför 2016-års budgetarbete finns ett antal osäkerhetsfaktorer som kommer att påverka kommunens totala ekonomi. AFA-försäkring De senaste åren har det genomförts stora premieåterbetalningar av AFA Försäkring. År 2013 återbetalades premierna för åren 2005 och 2006 som för Piteå innebar 39,8 mkr. AFA:s styrelse har beslutat att återbetala 2004-års premie under år För Piteås del innebär det en återbetalning på 18,7 mkr. Enligt SKL är det troligen sista året som AFA Försäkring har möjlighet att återbetala tidigare inbetalda premier. Nivån på premien för år 2016 bestäms av styrelsen för AFA Försäkring i december Enligt SKL antas avtalsförsäkringarna vara oförändrade år 2016 mot år Skatteunderlagsprognos Kommunens skatteberäkningar grundas på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognoser. Den senaste är från 29 april Nästa prognos kommer den 14 augusti Prognoserna presenteras fem gånger per år (för 2015 gäller följande datum: 19 februari, 29 april, 14 augusti, 8 oktober och 18 december). Beräkningen baseras på kommunens befolkningsförändring under året, med en slutlig bedömning utifrån oktobers befolkningssiffror. Regeringens vårproposition och vårändringsbudget för år 2015 samt budgetproposition Den 3 december 2014 röstades regeringens budgetproposition ner. Det har medfört att årets inledande månader utgår från oppositionens budgetmotion som då blev gällande statsbudget. Den 15 april presenterade regeringen 2015-års vårändringsbudget och ekonomiska vårproposition. Den ekonomiska vårpropositionen syftar till att ange politikens inriktning för perioden Vårändringsbudgeten anger förändringar i årets budget. Enligt regeringen bygger dessa på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet. Riksdagen fattar beslut under juni månad. Budgetpropositionen presenteras av regeringen under september månad. Förslag till ändring av två delmodeller i kostnadsutjämningen Finansdepartmentet har skickat ut två rapporter om kostnadsutjämningens delmodeller från Stadskontoret på remiss. De delmodeller som berörs är individ- och familjeomsorgen och förskolan. De nya modellerna föreslås träda i kraft den 1 januari I modellen för individ- och familjeomsorg föreslås att två variabler ( ekonomiskt bistånd längre än 6 månader och flerfamiljhus byggda mellan ) tas bort och ersätts av en variabel om barnfattigdom. Förskolemodellen omfattar förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Delen om vistelsetidsindex för 1-5-åringar uppdateras från 2005 års till 2012 års nivå. Dessutom ska indexet utgå från den egna kommunens vistelsetider, istället för den egna kommungruppens vistelsetider (som nuvarande kostnadsutjämning baseras på). 28

30 Budget För Piteås del innebär omfördelningen för delmodellen Individ- och familjeomsorg en försämring med -18 kr/invånare, ca -0,7 mkr. Omfördelning för förskolemodellen innebär en försämring med -33 kr/ invånare, ca -1,4 mkr. Socialstyrelsens demensföreskrifter (SOSFS 2012:12) Socialstyrelsen har utfärdat demensföreskrifter (SOSFS 2012:12) som enligt tidigare beslut skulle börjat gälla den 31/ (SOSFS 2013:27). Den 27 januari 2015 fattade Socialstyrelsen beslut att föreskrifterna och allmänna råden om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden ska utgå. Socialstyrelsens bedömning var att datumet behövde skjutas fram. Beslutet om den nya föreskriften, som ska gälla alla äldre som bor i särskilda boenden, är enligt en ny förordning beroende av regeringens medgivande. Regeringen kommer att behandla ärendet först efter att de fått en sammanställning av remissynpunkterna. Datum för ikraftträdande kan meddelas först efter att regeringen har beslutat i frågan om medgivande. Enligt vårproposition och vårändringsbudget satsar regeringen 1 miljard kronor under 2015 för att öka bemanningen i äldreomsorgen i syfte att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. Från är det årliga beloppet 2 miljarder kronor. Vårpropositionen och vårändringsbudgeten beslutas av riksdagen i juni. Balanskravsutredning i budget Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. Kommunfullmäktige har i juni 2013 beslutat om att inrätta en resultatutjämningsreserv. Reserven uppgår till 74 mkr (avsättningar för åren ). För år 2014 medgav resultatet ingen avsättning till resultatutjämningsreserven. Enligt författningskommentarerna bör beslut om att reservera till respektive använda medel från RUR i första hand fattas i samband med beslut om budgeten. Därför presenteras i budgeten en balanskravsutredning som på ett tydligt sätt anger de justeringsposter som utifrån budgetförutsättningarna är aktuella, liksom de olika summeringsnivåerna. Balankravsutredning för budget 2016 efter KF:s beslut Årets resultat enligt resultatbudget tkr Avgår realisationsvinster/förluster 0 tkr Årets resultat efter balanskravsjusteringar tkr Behov/ avsättning av medel från/till RUR 0 tkr Årets balanskravsresultat enligt budget tkr 29

31 Budget Finansiell analys De ekonomiska konsekvenserna av budgeten framgår av den finansiella analysen nedan. Mkr Årets resultat 57,8 40,5 24,7 21,2 6,1 12,3 1,7 0, År Utfall Budget Plan Resultatet för år 2016 är bättre än i VEP Skatte- och statsbidragsintäkterna har förbättrats med 20,1 mkr mot VEP. Beräkningarna baseras på prognos från Sveriges Kommuner och Landsting per 29 april I Kommunfullmäktiges beslut finns tillskott till nämnderna med totalt 13,9 mkr för år 2016, 14,5 mkr för år 2017 och 16,4 mkr för år 2018 (ramökning och prisökning). Det årliga resultatmålet ligger i intervallet mkr. Som framgår av grafen ovan är resultaten för åren avsevärt lägre än målnivån. I fördjupande månadsrapporten januari-mars 2015 prognosticerades resultatet år 2015 till 10,4 mkr, vilket är 4,3 mkr bättre än budget. Resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, % % 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00 2,87 2,10 1,30 1,04 0,55 0,28 0,07 0, ÅR Utfall Budget Plan Ovan beskrivs samma som i föregående graf, fast uttryckt i resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Målnivån är fastställd till 2-3%, vilket innebär att resultatet under kommande planperiod ligger betydligt under fastställd målnivå. Prognosen för nyckeltalet i fördjupade månadsrapporten per mars 2015 uppgår till 0,48% vilket är bättre än budgeterat 0,28%. 30

32 Budget dagar Likviditet, kommunen År Likviddagar Målnivå (30 dagar) Likviditeten i kommunen prognosticeras oförändrad under perioden Likviditeten minskar kraftigt under Det beror dels på det låga resultatet 2015 som redovisas i de föregående graferna, dels på den höga investeringsvolymen under de senaste åren. Målnivån klaras inte under något av åren i planperioden % Soliditet, kommunen % ,2 78,6 78,3 76,7 76,5 76,4 76,0 75, ,0 38,0 36,6 38,7 39,6 40,4 40,6 40, År Soliditet Soliditet inkl total pensionssk Soliditeten minskar något under kommande planperiod. Resultatet är för svagt i förhållande till de investeringar som görs, det vill säga kommunen investerar mer än vad det årliga resultatet klarar av att finansiera, vilket innebär att investeringarna i praktiken finansieras genom att ta från sparade likvida medel. Trots detta är soliditeten mycket stark, vilket uteslutande beror på att kommunen inte har några lån. 31

33 Budget Nettoinvesteringsvolymen liggerr högt under hela kommande planperiod. Värdet för 2015 är enligt budget minskad med antagen förskjutning av investeringar mellan åren enligtt kassaflödesbudgeten. Prognosticerade investeringar förr år 2015 på 299,4 mkr är 26,8 mkr högre än i kassaflödesbudgeten. De budgeterade investeringarna för f åren (130 mkr respektive år) har ökats med uppskattad förskjutning av investeringar från år 2015 (5 mkr 2016, 5 mkr 2017 och 8 mkr 2018) för att visa hela investeringsvolymenn respektive år. Som framgått av föregående grafer klarar kommunen dessa höga investeringsvolymer utan attt soliditeten påverkas i någon högre grad. Förr likviditetenn får det påverkan och under planperioden minskar likvid- av dagarna. Sammanfattande kommentar I jämförelse med VEP innebär Kommunfullmäktiges beslut för år en förbättring resultatmålet men en försämring av likviditetsmålet i de finansiella nyckeltalen. Trots förbättringen nås inte resultatmålet år Finansiella nyckeltal Resultatt i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Likviditet; betalningsberedskap i dagar. Soliditet. Mål 2,0-3,0% Minst 30 dgr Inga lån KF: :s beslut VEP VEP för år 2016 för år 2016 Nej, 0,40% Nej, 0,47% Ja, 31 dagar Ja, 31 dagar Ja, 0 lån Ja, 0 lån Tillskottt från Piteå kommun till kommunala bolag. 0 kr Ja, 0 tillskott Ja, 0 tillskott 32