SULF-FÖRENINGEN. Verksamhetsplanering. /Sveriges universitetslärare och forskare

Transkript

1 SULF-FÖRENINGEN Verksamhetsplanering /Sveriges universitetslärare och forskare

2 Innehållsförteckning SULF:s vision, verksamhetsinriktning och plan 4 Hur hänger allt ihop? Hur fick SULF sin vision? SULF:s Vision 2030 Hur förverkligar vi visionen? Verksamhetsinriktning En verksamhetsplan för din SULF-föreningen 11 6 steg för en verksamhetsplan SULF-föreningens årscykel SULF-verksamhet - vad är det egentligen? 15 Fem verksamhetsområden Men vad blir det för verksamhet i praktiken? Rekryterande verksamhet Medlemsvårdande verksamhet Opinionsbildande verksamhet Styrelse- och föreningsintern verksamhet Förbundsintern verksamhet Praktisk föreningsverksamhet vanliga frågor och svar 27 Jag kommer inte åt SULF:s förtroendemannasidor vad gör jag? Det är svårt att få tiden att räcka till hur gör vi? Vilken hjälp finnas att få från SULF:s kansli? Kan jag och SULF-styrelsen få jobba fackligt på arbetstid? Svårt att få medlemmarna/styrelsen att engagera sig hur gör jag? Varför är det bara min ordförande som kan ta ut medlemslistor? Vart ska verksamhetsplan och budget skickas och senast när? Hur får vi pengar till verksamheten? Möjlighet till ytterligare medel Vi vill ordna ett medlemsmöte hur gör vi? 1

3 Du är en av våra viktigaste företrädare! SULF-föreningen är en av de viktigaste delarna i den enda organisationen som lägger allt fokus på att driva universitetslärarnas och forskarnas professionsfrågor. SULF-föreningarna befinner sig närmast medlemmarna och mitt i den verksamhet som hela förbundet arbetar för att stärka, utveckla och bidra till. Som lokal SULF-förtroendevald är du oftast först att notera nya trender i sektorn och bäst utrustad att hjälpa förbundet identifiera tänkbara hot eller möjligheter för våra medlemmar. Det arbete du och dina kollegor i SULF-styrelsen gör är avgörande för bilden av förbundet, medlemsvård av existerande medlemmar och rekrytering av nya medlemmar. Genom att bevaka, diskutera och debattera hur högskolesektorn i allmänhet och ditt lärosäte i synnerhet hanterar principfrågor som anställning för alla doktorander, universitetslärares upphovsrätt eller akademisk frihet, fyller du en viktig funktion för att värna dina kollegors intressen. SULF behöver en stark röst både centralt och lokalt, och det får vi genom vår kunskap om akademin men också genom att ständigt och aktivt arbeta med att rekrytera fler medlemmar. Ju fler medlemmar vi är, desto starkare blir vi som förbund med ökad legitimitet och starkare representativitet. Stockholm i juni 2018 Mats Ericson Förbundsordförande SULF 2

4 SULF:s vision, verksamhetsinriktning och plan

5 Det här är en handbok för dig som är förtroendevald i en SULF-förening. Målsättningen är att den ska underlätta för dig och dina kollegor i SULF-styrelsen genom att göra det enklare att verksamhetsplanera för det kommande året. Hur hänger allt ihop? SULF:s Vision 2030 konkretiseras och prioriteras inför varje kongressperiod i en verksamhetsinriktning. I den identifierar kongressen den identifieras kongressperiodens viktigaste frågor. Verksamhetsinriktningen konkretiseras i sin tur i verksamhetsplaner. Alla förbundets delar; lokala SULF-föreningar, SULF:s sektioner, förbundsstyrelsen och förbundskansliet, skapar egna verksamhetsplaner utifrån verksamhetsinriktningens prioriteringar. Din SULF-förenings verksamhetsplan ska alltså ta hänsyn till SULF:s Vision 2030 och innevarande kongressperiods verksamhetsinriktning. Hur fick SULF sin vision? SULF:s lokalföreningar och professionssektioner arbetade tillsammans med förbundsstyrelsen fram ett förslag till SULF:s vision för framtidens högskola och beslut fattades på kongressen Figur 1. Vision 2030, verksamhetsinriktningen och de årliga verksamhetsplanerna. 4

6 Visionen tar sin utgångspunkt i hur högskolan skulle se ut 2030, om SULF fått bestämma. Vision 2030 förenar professions-, utbildnings- och forskningspolitiska frågor med villkorsfrågor. Den är vårt gemensamma ställningstagande om hur vi vill utforma framtidens universitet och högskolor. Utgångspunkten ligger bland annat i att forskning och högre utbildning är internationella verksamheter. På såväl internationell som nationell nivå spelar högskolan en alltmer avgörande roll både när det gäller tillväxt, innovation, kultur och demokrati och därmed för den framtida välfärden. Vision 2030 har tre huvudrubriker; Fritt sökande efter ny kunskap Utbildning för framtiden En kritisk kraft i samhället Vision 2030 utgör förbundets politiska ram fram till 2030 och finns presenterat på sidorna Med utgångspunkt i akademins vardag har SULF siktet inställt på framtidens högskola. Genom visionen tydliggör vi våra ställningstaganden för politiker och beslutsfattare, lärosäten och allmänhet. Universitetslärares och forskares arbete är en förutsättning för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Den kunskap som kommande generationer får genom högre utbildning kräver en väl fungerande högskola med akademisk frihet och goda villkor för högskolans anställda. 5

7 Hur förverkligar vi visionen? Visionen beskriver ett framtida idealläge för högskolan Eftersom den är en vision är den inte i sig operationell utan kräver att förbundet under varje kongressperiod prioriterar och konkretiserar vilka delar av visionen som står i centrum för förbundets verksamhet. Det sker i flera nivåer. Den första är att kongressen inför varje kongressperiod antar en verksamhetsinriktning. I verksamhetsinriktningen bryts visionen ner i konkreta politiska prioriteringar. Verksamhetsinriktningen konkretiseras i sin tur i årliga verksamhetsplaner med tydliga mål och delmål. Det är i verksamhetsplanen som vi hittar beskrivningen av hur arbetet ska ske och vilka ekonomiska respektive personella resurser som ska avsättas för att nå dit. Alla förbundets delar; föreningar, sektioner och förbundsstyrelsen utgår från verksamhetsinriktningen när de formulerar sina verksamhetsplaner. För att uppfylla sitt syfte ska verksamhetsplanens mål ska vara konkreta, realistiska, utvärderingsbara och tidsbestämda. Figur 2. Vision 2030 bryts varje kongressperiod ner i en verksamhetsinriktning som prioriterar periodens viktigaste frågor. Verksamhetsinriktningen operationaliseras i sin tur i en årlig verksamhetsplan. Alla förbundets delar; lokala SULF-föreningar, SULF:s sektioner, förbundsstyrelsen och förbundskansliet skapar verksamhetsplaner utifrån kongressperiodens verksamhetsinriktning. 6

8 Verksamhetsinriktning Tre områden prioriteras i periodens verksamhetsinriktning: Kritisk kraft i samhället SULF ska verka för akademisk frihet i både forskning och utbildning samt för universitetens oberoende av politiska, ideologiska och ekonomiska intressen. Vidare ska SULF verka för ett nära samband mellan forskning och utbildning, för ett brett bildningsperspektiv och för en högre utbildning som utvecklar studenternas självständiga och kritiska tänkande. Detta kräver bland annat ökad jämställdhet, trygga anställningsförhållanden, ökade resurser för utbildning och ökad andel basanslag för forskning. SULF ska också lyfta akademins betydelse för samhällets demokratiska processer genom att påtala vikten av källkritik, kritiskt tänkande och ett vetenskapligt förhållningssätt. Professionens autonomi SULF ska verka för kollegial ledning och styrning inom akademin och för ett styr- och resurstilldelningssystem som stödjer akademisk frihet, långsiktig planering, hög kvalitet samt motverka utveckling mot överdriven utvärdering. SULF ska också verka för att meriterings- och belöningssystem erkänner både forskning och högskolepedagogisk kompetens, att sambandet mellan forskning och undervisning stärks samt för en autonom professionell yrkesutövning där upphovsrätten respekteras och lärare ges goda förutsättningar att utveckla ett akademiskt lärarskap. 7

9 Anställningsvillkor och arbetsmiljö SULF ska verka för attraktiva, jämlika villkor med konkurrenskraftiga löner och en god arbetsmiljö under hela karriären. För detta är en ökning av andelen tillsvidareanställningar för forskande och undervisande personal angelägen. Viktigt är också att lärosätena tillämpar en mer långsiktig personalplanering med öppna och rättssäkra utlysningar, transparenta karriärvägar och ändamålsenlig balans mellan forskning, undervisning och andra arbetsuppgifter. Dessutom behövs en rejäl förstärkning av det systematiska arbetsmiljöarbetet för bättre social, organisatorisk och fysisk arbetsmiljö i alla former av anställningar. Anställningsvillkor och arbetsmiljö ska präglas av likabehandling och mångfald. Läs hela verksamhetsinriktningen på SULF:s webbplats 8

10 En verksamhetsplan för din SULF-förening

11 Din lokalförenings verksamhet är en viktig del av förbundets verksamhet. Du och dina kollegor i SULF-styrelsen är den verksamhet som finns närmast och syns mest för medlemmarna. SULF-föreningen är också den del av förbundet som kan anpassa de prioriterade områdena i verksamhetsinriktningen efter de olika lärosätenas situationer och utmaningar. Sex steg för en verksamhetsplan Det behöver varken vara speciellt svårt eller jobbigt att arbeta fram en verksamhetsplan utan kan snarare vara ett utmärkt tillfälle att diskutera igenom det senaste årets verksamhet, fundera över vad som är viktiga frågor för medlemmarna vid ditt lärosäte och tillsammans spåna fram en bra plan för det kommande året. Det finns många arbetssätt som fungerar så du och din styrelse får pröva er fram för att hitta den form som fungerar bäst för er. Som inspiration finns följande förslag: 1. Skapa en kort sammanställning över verksamheten under det senaste året. Be styrelseledamöterna fundera över vad som gick bra/mindre bra och varför, vad som var roligt att genomföra och vad vilka lärdomar som går att dra av det gångna året. Håll en konstruktiv diskussion kring frågorna i styrelsen. 2. Be styrelseledamöterna göra en omvärldsanalys med fokus på ert lärosäte. Vilka frågor eller problem verkar vara särskilt angelägna för medlemmarna? Vilka förändringar eller försämringar är på gång? Ser du och ledamöterna frågeställningar eller områden som särskilt behöver diskuteras eller uppmärksammas? Fundera var och en för sig, men diskutera sedan tillsammans i styrelsen. 3. Fundera på de tre prioriterade områdena i kongressperiodens verksamhetsinriktning. Diskutera tillsammans med styrelsens ledamöter vilken eller 10

12 vilka som känns mest angelägna för er styrelse och verksamhet. Ta gärna avstamp i omvärldsanalysen i punkt 2. Vid behov går det bra att bryta ner eller nyansera verksamhetsinriktningens områden ytterligare och anpassa så att de känns självklara och relevanta utifrån situationen vid lärosätet. Det finns inget som säger att du och styrelsen måste jobba med alla områden samtidigt. Om det bara är ett område som känns relevant för den lokala verksamheten så går det utmärkt att arbeta enbart med detta. 4. Utifrån diskussionerna i punkterna 1-3, diskutera vilken konkret verksamhet som styrelsen vill genomföra under det kommande verksamhetsåret. Det underlättar att vara konkret redan från början, samtidigt som vissa detaljer måste kunna lämnas för senare komplettering. 5. Dokumentera er planerade verksamhet i en verksamhetsplan. Komplettera varje verksamhet med en budget genom att uppskatta vilken/vilka kostnad som kommer medfölja olika insatser och evenemang. 6. Skicka in verksamhetsplan med tillhörande budget till SULF:s kansli på mm@sulf.se senast den 31 januari. Om du och din styrelse har frågor eller skulle vilja ha stöd i arbetet med att ta fram en verksamhetsplan är det bara att höra av sig till er kontaktombudsman. SULF-föreningens årscykel En årscykel kan underlätta i din och styrelsens verksmahetsplanering. Även om varje SULF-förenings verksamhetsår är unikt och sker i enlighet med årsmötets och styrelsens beslut, så finns det vissa händelser som vanligtvis återkommer år från år. För att underlätta finns här ett exempel på hur en SULFförenings årscykel kan se ut. Diskutera den gärna med styrelsen och komplettera med de händelser eller aktiviteter som är unika för er SULF-förening. 11

13 Nästa kapitel innehåller exempel, tips och förslag på vad de olika delarna av en SULF-föreningsverksamhet kan innehålla och hur du och styrelsen kan arbeta med dem. SULF:s kongress Var tredje år beslutar SULF:s kongress om verksamhetsinriktning för kongressperioden Verksamhetsplanering och budget Spånande och planering av årets verksamhet En dag i september i Stockholm ger möjlighet till erfarenhetsutbyte Medlemsvårdandeaktivitet Kanske i form av ett medlemsmöte om en aktuell och angelägen fråga Årscykel för din SULF-förening Årsmöte Under januari genomförs SULF-föreninegens årsmöte SULF-dagen I oktober bjuder på möten med medlemmar och potentiella medlemmar Kanske i form av ett mejlutskick till nyanställda vid lärosätet SULF:s ordförandekonferens Rekryteringsaktivitet Medlemsvårdandeaktivitet Kanske i form av en föreläsning eller Fika med SULF Figur 3. Årscykeln beskriver återkommande och vanliga inslag i en SULF-förenings verksamhet. Arbetet med kongressen begränsas till vart tredje år 12

14 SULF-verksamhet - vad är det egentligen?

15 SULF:s vision och verksamhetsinriktning står för riktningen och klargör de politiska målen för förbundets och föreningens verksamhet. Formen för verksamheten klargörs däremot i din lokala SULF-förenings stadgar. Stadgar är alltid unika för varje SULF-förening, så för att vara säker på vad som gäller för din förening måste du kika i just era stadgar. Alla SULF-föreningsstadgar brukar dock ha ändamålsparagrafer som matchar med förbundets normalstadga: SULF/föreningen har till uppgift att: tillvarata medlemmarnas intressen inom SULF:s verksamhetsområde i enlighet med förbundets stadga och av kongressen eller förbundsstyrelsen fattade beslut bedriva medlemsrekrytering ge råd till medlemmar i fackliga och professionella frågor ansvara för lokal information i frågor som ligger inom förbundets verksamhetsområde bedriva lokal opinionsbildning och sprida kännedom om förbundets verksamhet verka för SULF:s mål och program i Saco-S-råd/föreningar bedriva seminarie- och annan programverksamhet rekrytera fackliga förtroendemän hålla förbundsstyrelsen informera om den lokala verksamheten Fem verksamhetsområden Ändamålsparagrafen innehåller ganska många delar. För den som för första gången tar sig an uppgiften att skriva en verksamhetsplan för sin SULF-förening kan det kanske kännas lite avskräckande. Ett sätt att göra det lite mer översiktligt och lättjobbat är att gruppera uppgifterna i ändamålsparagrafen i verksamhetsområden. Man skulle exempelvis kunna tänka sig att föreningen har fem verksamhetsområden: 14

16 1. Rekryterande verksamhet 2. Medlemsvårdande verksamhet 3. Opinionsbildande verksamhet 4. Styrelse- och föreningsintern verksamhet 5. Förbundsintern verksamhet Målsättningen blir att under verksamhetsplaneringen försöka få med en för din förening och styrelse välbalanserad blandning av de olika områdena. Det innebär inte att allt måste få lika stor plats i föreningens verksamhet varje år. Ett kongressår kanske de förbundsinterna processerna måste få ta lite mer tid och kraft av styrelsen genom motionsskrivande, förberedelser för kongressen, diskussioner kring styrelsen verksamhetsplan och propositioner, svar på remisser och deltagande i kongressen. Ett annat år kanske det förbundsinterna är mycket mindre omfattande och mest består i att svara på en enstaka remiss från förbundet. Det är dessutom så att en och samma aktivitet kan höra hemma i flera kategorier samtidigt; en föreläsning om tidsbegränsade anställningar kan exempelvis både vara medlemsvårdande, rekryterande och opinionsbildande. Ett nyhetsbrev till medlemmarna kan vara opinionsbildande och medlemsvårdande. Ett samtal om kollegiala styrformer kan vara opinionsbildande såväl som rekryterande. Men genom att försöka få till någon verksamhet i varje område under året så täcks ändamålsparagrafen nästan alltid upp. Men vad blir det för verksamhet i praktiken? Det är du och din styrelse som fattar beslut om vilken verksamhet som ska genomföras under året. I samband med verksamhetsplanering men också löpande under året gör ni bedömningar och fattar beslut om vilken verksamhet. Detta görs med utgångspunk i vad som händer på lärosätet och på nationell nivå, men också vilken 15

17 verksamhet som är möjlig att genomföra utifrån förutsättningarna i styrelsen. En närmare titt på de olika verksamhetsområdena kan ge inspiration för vad du och styrelsen kan hitta på: Rekryterande verksamhet SULF-föreningens normalstadgar delar den rekryterande verksamheten i två delar: bedriva medlemsrekrytering rekrytera fackliga förtroendemän Till din och din styrelses hjälp med medlemsrekryteringen finns SULF:s rekryteringshandbok som du hittar på SULF:s förtroendemannasidor. I den finns tips kring allt från hur du lägger upp ett rekryterande samtal till hur din SULFförenings ordförande gör för att ta ut en aktuell lista över SULFmedlemmarna vid ert lärosäte. Den innehåller också konkreta mallar och tips på hur du gör för att genomför rekryterande aktiviteter: Fråga kollegorna Är du medlem i SULF? Syns vi så finns vi Information till nyanställda Rekryterande föreläsningar genom SULF:s Beställ oss Våga fråga dag Fika med SULF Mejlrekrytering Telefonrekrytering Rekrytering genom institutionsrepresentanter/ombud När ni har en lista på roliga aktiviteter, fundera på om det finns några kostnader kopplade till dessa. Kanske vill ni bjuda på kaffe och fika i samband med ett seminarium, SULF-bakelser i samband med SULF-dagen eller glögg och pepparkakor i samband med ett bokbord. Kanske behöver ni en ny SULFrollup för att använda när ni har rekryteringsaktiviteter eller så finns det lokalkostnader i samband med en aktivitet. Givetvis behöver ni inte veta exakt vad saker kostar, så det räcker med att försöka uppskatta ungefärlig kostnad som kan tänkas uppstå i samband med era planerade aktiviteter. 16

18 Första veckan i oktober genomför hela SULF; förbundsstyrelse, sektionsstyrelser, lokalförenings-styrelser och personal, SULF-dagen. Tillsammans möter vi medlemmar och potentiella medlemmar och pratar om förbundet, framtiden och medlemskapet. Det är upp till dig och dina kollegor i SULFstyrelsen att bestämma vad som ska göras vid ert lärosäte på SULF-dagen, men genom att inkludera detta i verksamhetsplaneringen blir planering och genomförande desto lättare. Arbetet med att rekrytera fackliga förtroendemän sker vanligtvis kontinuerligt under året och består ofta av samtal med medlemmar för att hitta intresserade och lämpliga personer. Föreningens valberedning har givetvis ett särskilt ansvar i detta arbete men styrelsen kan med fördel hjälpa valberedningen. Förutom att använda ditt och styrelsens existerande kontaktnätverk, så rekommenderas att du pratar om möjligheten att engagera sig som förtroendevald med medlemmar du träffar och om det är lämpligt så kan du prova att annonsera efter intresserade i exempelvis föreningens månadsbrev till medlemmarna. Medlemsvårdande verksamhet SULF-föreningens normalstadgar delar den medlemsvårdande verksamheten i tre delar: tillvarata medlemmarnas intressen inom SULF:s verksamhetsområde i enlighet med förbundets stadga och av kongressen eller förbundsstyrelsen fattade beslut ge råd till medlemmar i fackliga och professionella frågor bedriva seminarie- och annan programverksamhet Du och dina kollegor i SULFstyrelsen är förbundets viktigaste kontaktyta gentemot medlemmarna. Det finns inga nyhetsbrev i världen som kan konkurrera med synliga och tillgängliga SULF-förtroendevalda med lokalkännedom. Det är du som först märker av problem- 17

19 områden och förskjutningar i arbetsgivarens syn på allt från kollegialt ledarskap och akademisk frihet till universitetslärares upphovsrätt. En viktig del i att tillvarata medlemmarnas intressen handlar om att uppmärksamma problemområden när de dyker upp och att vidta åtgärder som att informera er Saco-S förening eller er kontaktombudsman på SULF. En annan viktig del är att, med utgångspunkt i kongressperiodens verksamhetsinriktning och övriga kongressbeslut, hitta aktiviteter som kan bidra till förbättrade villkor för SULF:s medlemmar på ditt lärosäte. Olika frågor lämpar sig givetvis för olika typer av aktiviteter, vissa är perfekta för en debattartikel medan ett seminarium får större genomslag i andra. Ett tips är därför att i verksamhetsplaneringen lämna utrymme både för aktiviteter som skapar dialog med medlemmar och för aktiviteter som ger möjlighet att genom kunskap rusta medlemmarna så att de lär sig mer om sina rättigheter. Både seminarier och föreläsningar är angelägna medlemsvårdande och rekryterande aktiviteter, men det går inte att underskatta värdet av att möta medlemmar enskilt för att diskutera problem och svara på frågor. Som SULF-förtroendevald har du inget förhandlingsmandat och ska bolla över frågor som kräver arbetsgivarkontakt till lokala Saco-S-styrelsen, men det finns många frågor som du kan besvara. Ett tips är att inventera styrelsens utbildnings- och diskussionsbehov och i verksamhetsplanen lämna utrymme för insatser för att tillfredsställa dessa. Föreningens kontaktombudsman kan vara en hjälp i att fylla styrelsens kompetensutvecklingsbehov. Ett annat tips är SULF:s webbaserade kurs som är öppen för alla förtroendevalda och finns tillgänglig på förtroendemannasidorna. 18

20 För att underlätta i den lokala verksamheten har SULF:s kansli utvecklat Beställ oss som är en sammanställning av föreläsningar som du och styrelsen kan beställa från SULF:s kansli. Läs mer om Beställ oss på förtroendemannasidorna på sulf.se. Opinionsbildande verksamhet SULF-föreningens normalstadgar delar den opinionsbildande verksamheten i tre delar: ansvara för lokal information i frågor som ligger inom förbundets verksamhetsområde bedriva lokal opinionsbildning och sprida kännedom om förbundets verksamhet verka för SULF:s mål och program i Saco-S-råd/föreningar Opinionsbildande verksamhet för gärna tankarna till krångliga analyser och planer, men så behöver det inte alls vara. I grund och botten handlar det om att sprida kunskap om de problem som du, SULF-styrelsen och kongressens verksamhetsinriktning identifierat och förhoppningsvis få gehör för konstruktiva förbättringsförslag. Det kan göras på många olika sätt och med olika målgrupper i åtanke. Du och dina kollegor i den lokala SULF styrelsen har en unik möjlighet att med utgångspunkt i just ert lärosäte sprida insikter om vad som behöver göras för att akademin på kort och lång sikt ska bli så bra som möjligt. Precis som i normalstadgarna ovan kan man dela arbetet i tre delar eller tre målgrupper: SULF-medlemmarna på lärosätet, lärosätesledningen och Saco-S råd/föreningar. SULF-medlemmarna på ditt lärosäte är din och föreningens främsta resurs och viktigaste målgrupp. Genom att dela med er av information, skapa diskussion och dialog om aktuella och viktiga frågor bland medlemmarna ökar möjligheten att diskussionen sprider sig vidare till icke-medlemmar och beslutsfattare inom lärosätet. 19

21 Det ger dessutom möjligheten till att få ytterligare information från medlemmarna om hur problemen ser ut på olika delar av lärosätet. Under terminstid får alla SULFmedlemmar ett månatligt nyhetsbrev från förbundet, men ett tips är att därutöver några gånger per termin skicka ut ett mejl eller nyhetsbrev från den lokala SULF-styrelsen där du problematiserar frågor utifrån den lokala horisonten. Bjud gärna in medlemmarna till diskussion och återkoppling, ställ frågor och uppmana till att diskutera på fikarasten. SULF-styrelsen har, till skillnad från exempelvis Saco-S styrelsen, ingen förhandlingsrelation med arbetsgivaren som behöver vårdas och värnas. Det gör att du och styrelsen kan vara friare och i exempelvis debattartiklar peka på områden som behöver åtgärdas eller policys och arbetssätt som behöver förändras. Debattinlägg behöver inte alltid hamna i tidningen för att nå fram, undersök möjligheten att få göra debattinlägg i personaltidningen eller kanske institutionens nyhetsbrev. För hjälp att skriva debattinlägg är det bara att höra av sig till SULF:s kommunikationsavdelning. Saco-S-föreningen/rådet är de som har förhandlingsmandat vid lärosätet och har därmed möjlighet att lyfta frågor direkt med arbetsgivaren. En Saco-S styrelse består ofta av universitetslärare och forskare, men även av personal från administration, bibliotek och laboratorier. En god relation och en kontinuerlig dialog mellan SULF-styrelsen och Saco-S styrelsen gör inte bara att våra medlemmars intressen representeras på fler håll, det gör också att debattinlägg och förhandlingsyrkanden kan gå hand i hand. 20

22 Styrelse- och föreningsintern verksamhet Varje styrelse och förening kräver ett visst mått av inre arbete. Det kan röra sig om allt från förberedelse och genomförande av årsmöten till utveckling av styrelsens inre arbetsformer. Den viktigaste delen av den föreningsinterna verksamheten är den årsmötesrelaterade. Det är i samband med årsmötet som medlemmarna har möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och sätta riktningen för det kommande årsmötet. Den viktigaste styrelseinterna verksamheten är nog styrelsemötet, utan styrelsemöten är det svårt att organisera och verkställa uppdragen från årsmötet. Men det styrelse- och föreningsinterna arbetet kan innehålla så mycket mer: Årsmöte Styrelsemöten Medlemsmöten SULF-föreningens hemsida Nyhetsbrev till medlemmarna Valberedningsarbete Möten för institutionsombud Styrelseutveckling (interna arbetsformer) eller styrelseutbildning (professions- eller fackliga frågor) Det styrelse- och föreningsinterna arbetet har en tendens att vara osynligt i verksamhetsplaner. Det tas för givet men det finns en poäng i att synliggöra det för att på så sätt få en bättre bild av hur arbetsinsatsen för det kommande året ser ut och att bättre kunna avgöra vad som är en rimlig arbetsbelastning. Vissa delar av det styrelse- och föreningsinterna arbetet kan dessutom behöva synas i budgeten, exempelvis i form av fika vid styrelse- eller årsmöten. Förbundsintern verksamhet SULF-föreningens normalstadgar beskriver den förbundsinterna verksamheten som: hålla förbundsstyrelsen informerad om den lokala verksamheten 21

23 Du och dina kollegor i SULFstyrelsen är inte bara förbundets ambassadörer, ni är också förbundets ögon och öron. Du är den som har bäst koll på vad som är på gång på ditt lärosäte och som kan informera förbundet och förbundsstyrelsen om utvecklingen och om nya områden som behöver uppmärksammas och arbetas med. Genom att informera förbundsstyrelsen, direkt eller via din kontaktombudsman, möjliggör du för SULF att hålla jämna steg med utvecklingen i högskolesektorn. Utöver att hålla förbundet och förbundsstyrelsen informerade, så finns även andra delar i det förbundsinterna arbetet: Kongressverksamhet Besvara remisser Delta i ordförandekonferenser Delta i regionträffar Delta i träffar med förbundsordföranden SULF:s ordinarie kongress genomförs vart tredje år och det är din förenings årsmöte som utser ombud till kongressen. Därutöver har du möjlighet att som del av styrelsen eller som enskild medlem att påverka den kommande kongressperiodens verksamhet genom motionsskrivande. Inför kongressen finns många möjligheter att inkludera och involvera medlemmarna i diskussionen om vart förbundet ska och vad SULF ska syssla med. Ett tips är att lämna tid och skapa resurser för detta när du och styrelsen verksamhetsplanerar för ett kongress år. I september varje år bjuds samtliga SULF-föreningars ordförande in att tillsammans med förbundsstyrelsen delta i SULF:s ordförandekonferens. Ordförandekonferensen innebär ingen ekonomisk kostnad för den enskilda SULF-styrelsen utan förbundet står för alla kostnader. Tipset är att ta med konferensen i verksamhetsplanen för att kunna se omfattningen på arbetsinsatsen under året. 22

24 Remisser, regions- och förbundsordförandeträffar kommer med oregelbundna intervall och innebär normalt inga kostnader för SULF-föreningen men på samma sätt som med ordförandekonferensen är det bra att ha en beredskap för att dessa kommer ingå i årets arbetsinsats. 23

25 Idéer, funderingar, tankar och frågeställningar 24

26 Praktisk föreningsverksamhet vanliga frågor och svar

27 Det mesta är lätt i teorin, men när man sätter sig ner och tar tag i exempelvis verksamhetsplaneringen så uppstår frågor. Här har vi försökt samla de vanligaste frågorna och svaren. Hör av dig om vi missat någon fråga. Jag är ny som SULFförtroendevald men jag kommer inte åt SULF:s förtroendemannasidor vad gör jag? Först och främst: Välkommen som förtroendevald! För att du ska få tillgång till SULF:s förtroendemannasidor ska din ordförande informerar SULF:s kansli om ditt uppdrag. När du finns i SULF:s förtroendemannaregister så kan du enkelt logga in på förtroendemannasidorna med hjälp av BankId. Det är svårt att få tiden att räcka till hur gör vi? Det är lätt att bli överambitiös när man verksamhetsplanerar. Det finns ofta så många roliga och viktiga saker att göra under året att det är svårt att välja bort något. Problem uppstår när vardagen; studenter, undervisning, forskning, familj och fritid konkurrerar om tiden och det ska finnas tid också för SULF-verksamheten. Ett möjligt första steg är att från början fundera över vad som kan vara en lagom ambitionsnivå. Lista allt du och styrelsen skulle vilja hinna göra under året och prata sen om vem som har möjlighet att göra vad och när. Stryk sedan det som verkar tveksamt att det går att hinna med. Sluta framför allt att ha dåligt samvete för det som inte kommer hinnas med. Välj och välj bort så att du och kollegorna i SULF-styrelsen kan lägga tid på det som känns meningsfullt och roligt för er. Glöm inte att använda stödet från förbundet, exempelvis Beställ oss. Du hittar Beställ oss och mycket mer på SULF:s förtroendemannasidor på sulf.se. 26

28 Vilken hjälp finnas att få från SULF:s kansli? SULF:s kansli kan bistå dig och styrelsen på olika sätt. Det främsta stödet finns hos föreningens kontaktombudsman. Om det finns frågor eller områden där du och styrelsen ser behov av stöd eller ytterligare utbildning så är första steget att kontakta er kontaktombudsman. Kontaktombudsmannen hjälper gärna till att spåna möjliga aktiviteter i samband med verksamhetsplanering och stöttar gärna med idéer till rekryteringsarbetet. Utöver detta finns stödmaterial, råd och tips samlat på SULF:s förtroendemannasidor. Du och styrelsen kan få hjälp handgripliga hjälp genom att använda er av Beställ oss. Genom Beställ oss kan du beställa ett seminarium eller en föreläsning som en medlemvårdande eller rekryterande aktivitet. Läs mer om Beställ oss på förtroendemannasidorna. Därutöver finns möjlighet att få hjälp med digitala utskick, inbjudningar till seminarium eller med att göra reklam för din SULF-förenings aktiviteter i SULF:s kalendarium. Du och styrelsen kan också höra av dig till kommunikation@sulf.se för hjälp. Våra kollegor i Saco-S får ledigt från anställningen för att jobba fackligt kan jag och SULF-styrelsen få det? Förtroendemannalagen och förtroendemannaavtalet gör det möjligt för Saco-S förtroendevalda att utföra fackligt arbete på arbetstid. Detta bygger på att Saco-S har partsställning och därmed är den arbetsgivaren har en skyldighet att informera och förhandla med. Som SULF-förtroendevald på lokal nivå finns möjlighet till 10 dagars ledighet med lön i enlighet med Villkorsavtal-T. Läs mer på förtroendemannasidorna på sulf.se 27

29 Svårt att få medlemmarna/styrelsemedlemmarna att engagera sig hur gör jag? Var du än är i forskar/lärarkarriären så är dina dagar fyllda till brädden med arbetsuppgifter och sannolikheten är mycket stor att du frivilligt eller ofrivilligt utför en del av arbetet på kvällar, helger och sommardagar. Dessutom är det troligt att du och dina kollegor i SULFstyrelsen har andra viktiga och angelägna åtaganden i era liv, varandes det familj, fritidsintressen eller annat. Det är med andra ord svårt att konkurrera om tid och engagemang som SULF-styrelse. Oavsett om det rör sig om att få medlemmar att engagera sig i styrelsen eller att få den som redan tagit i förtroendeuppdrag att vara mer aktiv och engagerad, så är första steget att försöka hitta svaret på vad som intresserar och engagerar. Det kanske är doktorandfrågor, arbetstidsfrågor eller hur man får kursvärderingar att bli ett verktyg att utveckla verksamheten snarare än ett sätt att klanka ner på sin lärare. Det kanske handlar om den akademiska karriären eller hur kvaliteten ska upprätthållas när bara den som har externa medel får forska. Hjälp styrelseledamöterna och de potentiella styrelseledamöterna att reflektera och fundera över vad de tycker är viktigt och vad de skulle vilja få jobba med för frågor. Se till att det finns utrymme för dem att jobba med dessa helt eller till del. Fundera över hur du och styrelsen kan strukturera arbetet så att styrelsemöten blir så roliga och meningsfulla som möjligt. Finns det information som kan rapporteras på annat sätt än under mötestid? Finns det principdiskussioner som skulle vara meningsfulla att inkludera hela styrelsen i? Finns det anledning att skapa arbetsgrupper med mandat och resurser att driva delprojekt? Diskutera arbetsformer och efterfråga förslag på hur ni tillsammans kan göra arbetet och 28

30 mötena kul och meningsfulla att delta i. Fundera också på storleken på styrelsen är ni för många eller kanske för få? Finns det anledning att adjungera någon till styrelsen under året därför att oväntat hög arbetsbelastning gör det svårt för några i styrelsen att fullgöra sitt uppdrag? Det finns många saker som går att göra, men första steget är att på ett konstruktivt sätt diskutera situationen inom styrelsen med utgångspunkt i frågan: Hur gör vi det roligare och mer meningsfullt att arbeta i SULFstyrelsen? Varför är det bara min ordförande som kan ta ut medlemslistor? Möjligheten att ta ut en lista över medlemmar på lärosätet är begränsad till SULF-föreningens ordförande med hänvisning till GDPR. Vart ska verksamhetsplan och budget skickas och senast när? Föreningens verksamhetsplan och budget ska skickas till SULF:s kansli på mm@sulf.se senast den 31 januari. Hur får vi pengar till verksamheten? För att underlätta för dig och dina kollegor i SULF-styrelsen så har vi samlat all information kring SULF-föreningens ekonomi i Ekonomisk handbok. Läs mer om hur ni finansierar verksamheten i den. Möjlighet till ytterligare medel Ibland kommer idéerna sent och det måste finnas utrymme för dig och din styrelse att justera verksamhetsplanen under året. Därför brukar förbundsstyrelsens arbetsutskott alltid se till att det finns pengar kvar att fördela under året. Om du och din förening kommer på en spännande rekryterings-aktivitet sent under året som föreningen behöver extra 29

31 medel för är det enkelt löst: Hör du av dig till se berätta kort om er aktivitet redogör för eventuella kostnader den medför AU fattar beslut om extra medel kan beviljas Vi vill ordna ett medlemsmöte hur gör vi? Att ordna ett medlemsmöte eller seminarium behöver du och dina kollegor i SULF-styrelsen behöver bara följa dessa enkla tio steg: 1. Välj tema eller ämne. Ibland ger mötets tema sig själv, men ibland behövs en liten spånarsession kring vad som kan locka medlemmarna. Titta gärna i Beställ oss för idéer. 2. Kontakta SULF:s kansli med önskemål: kommunikation@sulf.se 3. Bestäm tid och boka lokal 4. Beställ fika/motsvarande. För information om betalning och attest, se Ekonomisk handbok 5. Bjud in medlemmarna. Detta kan göras via mejl eller affischer. Vill du ha hjälp att skapa en inbjudan eller en affisch kontakta SULF:s kommunikationsavdelning på kommunikation@sulf.se. 6. Mejla mötesinformation till SULF:s kalendarium på kommunikation@sulf.se. Inkludera information om: tema/rubrik, tid, plats, om det bjuds på fika/motsvarande och övrig information som är relevant. 7. Beställ SULF-material, om sådant behövs, via SULF:s hemsida. 8. Skriv ut affischer och ta med tejp för att märka upp lokalen 9. Ta med SULF-material och SULF-föreningens rollup till möteslokalen 10. Om föreningen bjuder på mer än fika (exempelvis sallad) upprätta en deltagarlista att bifoga till den ekonomiska redovisningen. För mer information se Ekonomisk handbok. 11. Utvärdera och beröm varandra i SULF-styrelsen för ett väl genomfört möte 30

32 31 SULF:s Vision 2030

33 SULF:s Vision 2030 I mänsklighetens tjänst - Högre utbildning och forskning för en hållbar framtid Fritt sökande efter ny kunskap Den akademiska friheten genomsyrar både forskning och utbildning. Det innebär att doktorander, forskare och lärare fritt kan välja forskningsproblem och publicera resultat utan rädsla för repressalier. Det fria sökandet efter ny kunskap kräver att universitetslärare och forskare är obundna och arbetar för att vidga vetandet i mänsklighetens tjänst. För att förverkliga detta krävs en ändamålsenlig forskningsfinansiering parat med ett kollegialt styre där vetenskapligt kompetent personal fattar de beslut som rör kärnverksamheten. Arbetsvillkor och karriärvägar understödjer det övergripande målet om fritt sökande efter ny kunskap. Det innebär att anställningar är trygga, att rekryteringar är transparenta och att det är enkelt att utbyta idéer och erfarenheter genom att periodvis arbeta på andra lärosäten, i eller utanför Sverige, eller i andra sektorer. Framtidens akademi kännetecknas av fria tankar och hög kvalitet. Tydligast märks detta genom att undervisning och forskning i alla sammanhang är integrerade. Studenternas bidrag till forskningen tillvaratas genom akademiska samtal med forskningsaktiva lärare och genom ett aktivt deltagande i forskning. 32

34 Utbildning för framtiden I en alltmer globaliserad värld med hög grad av utbyte mellan lärosäten är betydelsen av internationellt gångbara kunskaper och utbildningar allt större. Högskoleutbildning ger studenterna en god grund för det livslånga lärandet. Kunskaperna är inte bara den enskilda studentens egendom utan en investering i vår gemensamma framtid. Därför är all högskoleutbildning avgiftsfri för alla studenter. Akademisk utbildning av hög kvalitet ger studenterna verktygen att utveckla sitt kritiska tänkande och är avgörande för samhällets kulturella, vetenskapliga, ekonomiska och tekniska utveckling. För att skapa detta är undervisningens status hög och likaså värderas pedagogisk kompetens högt. Studenter ges ett reellt inflytande i utformningen av utbildningen, tid med sina lärare och en studentcentrerad pedagogik. Sambandet mellan forskning och utbildning är starkt för att studenterna ska få en bra utbildning som vilar på vetenskaplig grund. För att universiteten och högskolorna ska kunna utbilda för framtiden är utbildnings- och forskningspolitiken sammanhållen och garanterar en långsiktig finansiering. På så sätt skapas också förutsättningarna för kreativitet och en god arbetsmiljö. En forskarutbildning av hög kvalitet är en förutsättning för att säkra akademins framtid 33

35 Kritisk kraft i samhället Akademin står för alla människors lika värde och rättigheter. Aktiva och kritiskt tänkande medborgare är grunden för en stabil utveckling av ett demokratiskt samhälle. Akademisk kunskapsproduktion sker utan politiska, ideologiska eller ekonomiska lojaliteter och bygger på principen om akademisk frihet. Lärare och forskare bidrar till samhällsutvecklingen genom att i samspel med omvärlden verka som en kritisk kraft i samhället. Oberoende forskare och lärare kan fritt publicera nya forskningsrön och uttrycka idéer. Högskolans samspel med det omgivande samhället bidrar till framtida välstånd. Tillgängligheten är hög och det finns forskningsanknuten högskoleutbildning i hela landet, vilket också ökar antalet studenter från studieovana miljöer. För att skapa detta krävs autonomi för den enskilda läraren och forskaren. Det krävs också en jämställd högskola med etnisk, geografisk och socioekonomisk variation både bland studenter och akademisk personal. För att högskolan ska vara en kritisk kraft måste det bli lättare för lärare och forskare att röra sig mellan akademin och det omgivande samhället. 34

36 Sveriges universitetslärare och forskare / Ferkens gränd 4/ Stockholm /telefon: / e-post: kansli@sulf.se