Vision Missiv till Förbundsstyrelsens proposition, bilaga 4. I mänsklighetens tjänst Högre utbildning och forskning för en hållbar framtid

Transkript

1 Missiv till Förbundsstyrelsens proposition, bilaga 4 Vision 2030 I mänsklighetens tjänst Högre utbildning och forskning för en hållbar framtid Varför en vision för SULF? Universitetet är en autonom institution i hjärtat av samhällen, som skiljer sig till sin uppbyggnad som resultat av skilda geografiska och historiska förutsättningar. Det frambringar, undersöker, värderar och vidareför kulturen genom forskning och undervisning. För att tillgodose omvärldens behov måste universitetens forskning och undervisning vara moraliskt och intellektuellt oberoende av alla politiska, ideologiska och ekonomiska maktgrupperingar. (Ur Magna Charta Universitatis,1988) Högskolesektorn blir allt viktigare i takt med att samhällets komplexitetsgrad ökar. Samhället behöver högskolan både som kunskapsproducent och problemlösare. Från 1994 till 2013 har antalet helårsstudenter i högskolan ökat med 31 procent. Det innebär att det finns nästan studenter i den svenska högskolan. Inkluderar man personalen är högskolan den absolut största, och för landets framtid kanske den viktigaste arbetsplatsen i landet. Både politiska partier och privata aktörer vill vara med och styra en högskolan både vad gäller inriktning och resultat. Inflytande över högskolan innebär reell makt över den framtida samhällsutvecklingen. I en värld som styrs av allt större krav på kostnadseffektivitet och ökade krav på kunskapsproduktion blir det vi som är akademin som måste försvara de grundläggande värdena, det som bl.a. Magna Charta Universitatis slår fast. SULF har redan rollen som högskolans viktigaste opinionsbildare men vi måste bli tydligare. SULF är den enda organisation i Sverige som har uppdraget att utveckla, bevaka, påverka och försvara förutsättningarna för de lärare och forskare som är själva grunden i akademin. Visionen för år 2030 Hösten 2013 beslutade SULF:s förbundsstyrelse att utarbeta en långsiktig och tydlig vision som förenar professionsfrågor, utbildnings- och forskningspolitiska frågor samt villkorsfrågor. Fram till nu har det inte funnits en samlad bild av vad SULF tycker, även om förbundet har en mängd skrifter på olika teman, och SULF kan därför uppfattas som otydligt. Att vi som arbetar för SULF:s sak vet var vi är, vart vi ska och varför, är grunden för att vi tillsammans ska kunna tydliggöra förbundet för omgivningen och rekrytera alla de nya medlemmar som vi behöver för att kunna nå våra mål. En vision ska visa vägen framåt men inte vara för tidsspecifik eftersom formuleringarna ska hålla över tid. En vision ska vara engagerande, stimulerande, motiverande och 1

2 fungera både internt och externt. Visionen ska verka sammanhållande för organisationen och bidra till att alla verkar åt samma håll. Detta för att organisationen ska nå resultat. Genom visionen tydliggör SULF sina ställningstaganden för politiker och beslutsfattare, lärosäten och allmänhet. Visionen beskriver ett framtida idealt läge för högskolan 2030 och har rubriken I mänsklighetens tjänst Högre utbildning och forskning för en hållbar framtid och innehåller tre underrubriker: Fritt sökande efter ny kunskap, Utbildning för framtiden, och Kritisk kraft i samhället. Utifrån visionen antar varje kongress en verksamhetsinriktning för kongressperioden där visionen bryts ner i några få aktuella politiska prioriteringar. I årliga verksamhetsplaner konkretiseras verksamhetsinriktningen genom mål och delmål. Här beskrivs bland annat hur arbetet ska ske och vilka ekonomiska respektive personella resurser som ska avsättas för att nå dit. Verksamhetsplanens mål ska vara konkreta, realistiska, utvärderingsbara och tidsbestämda. Processen Visionen har tagits fram i en grundlig demokratisk process. Under våren och hösten 2014 har alla lokalföreningar och professionssektioner erbjudits möjlighet att diskutera 20 olika sakpolitiska områden utifrån uppmaningen att beskriva hur högskolan skall se ut år 2030 om SULF fick bestämma. De områden som diskuterades var: akademisk frihet, undervisning, karriärvägar och anställningsvillkor, doktorandernas villkor, resurstilldelning och framtida finansiering av högskoleutbildning, forskningsfinansiering och forskningens villkor, huvudmannaskapet för högskolan, högskolans styrinstrument, kvalitetsutvärdering, högskolans roll i samhället, rörlighet i högskolan, sambandet mellan forskning och utbildning, studenternas villkor, teknikutvecklingen i en globaliserad värld, internationellt utbyte/samarbete/mobilitet, högskolans arbetsmiljö, högskolans biblioteksresurser, upphovsrätten, mångfald och tillgänglighet i högskolan samt jämställd högskola. Alla professionssektioner och en majoritet av lokalföreningarna diskuterade, sammanfattade och bidrog till underlaget för visionens utformande. Kansliet bearbetade materialet och förbundsstyrelsen diskuterade visionsdokumentet vid tre olika förbundsstyrelsemöten innan förslaget skickades ut på remiss. Remissinstanserna Av de lokalföreningar och professionssektioner som har lämnat remissvar är samtliga generellt positiva till förslaget. Förbundsstyrelsen behandlade remissvaren vid sitt

3 internat i oktober 2015 och har inarbetade delar av de inkomna remissförslagen i styrelsens slutliga förslag till Vision Lokalföreningen vid Örebro universitet SULF/Örebro har bara en punkt som de vill lyfta upp. I dokumentet avvänds orden universitet, högskola och högre utbildning på ett oklart sätt och lokalföreningens förslag är att ordet högre utbildning ska användas genomgående i hela dokumentet. Lokalföreningen undrar också varför inte yrkesutbildningarna finns i dokumentet. Förbundsstyrelsens bedömning Begreppet högskolan används i texten när syftning och innehåll ger en generell beskrivning av högskoleverksamheten i landet det vill säga både forskning och utbildning. Universitet och högskolor används när texten mer åsyftar platsen där utbildningen bedrivs. Risken är att högskolan som organisationen och samhällsinstitution inte kommer fram om man använder ordet högre utbildning rakt igenom texten. Inga utbildningar finns nämnda i visionen eftersom det skulle innebära att alla mer eller mindre måste räknas upp. Texten är generellt hållen och kan i praktiken anpassas till vilken högre utbildning som helst. Lokalföreningen vid Gävle högskola SULF/Gävle ställer sig bakom styrelsens förslag till visionsdokument. Lokalföreningen vid Linköpings universitet SULF/Linköping tycker att utformningen av Vision 2030 är bra och ställer sig bakom förbundsstyrelsens förslag. Lokalföreningen vid Lunds universitet SULF/Lund skriver att de ställer sig mycket positiva till Vision 2030 och anser att dokumentet mycket väl lever upp till ambitionen att fungera som ett ramverk och riktlinje för arbetet i förbundet under en överskådlig tid. Lokalföreningen har sedan två kommentarer till texten. Under Fritt sökande efter ny kunskap anser lokalföreningen att första meningen också bör framhålla pedagogisk kompetens. Lokalföreningens förslag är För att förverkliga detta krävs ändamålsenlig forskningsfinansiering parat med ett kollegialt styre där vetenskapligt och pedagogiskt kompetent personal fattar de beslut som rör kärnverksamheten. Förbundsstyrelsens bedömning Styrelsens bedömning är att lokalföreningens i Lund förslag till förändring förbättrar och förtydligar texten och skriver in detta i visionsdokumentet. Lokalföreningen vid Mittuniversitetet SULF/Mittuniversitet anger att de inte har några ytterligare synpunkter på innehållet i dokumentets nuvarande skrivning. Skrivningen är kort och koncis och täcker in de

4 utmaningar universitets- och högskolesektorn står inför. Lokalföreningen konstaterar också att SULF:s framtidsvisioner framgår med tydlighet. Lokalföreningen vid Umeå universitet SULF/Umeå anser att man i tredje stycket i inledningstexten inte ska betona högskolans roll när det gäller tillväxt och innovation. Vidare ställer man en fråga om varför texten särskiljer lärare och forskare. Lokalföreningen anser också att stycket Kritisk kraft i samhället ska vara först i dokumentet. Under samma rubrik vill man ha in orden oberoende och integritet. Man vill heller inte ställa sig bakom sista meningen i stycket som anger en ökad rörlighet mellan akademin och det omgivande samhället. Lokalföreningen vill ha skrivningar som syftar till att näringslivet ska bli mer intresserade av att anställa disputerade. Slutligen saknar lokalföreningen fackliga mål i visionstexten. Förbundsstyrelsens bedömning Visionstexten i stort måste vara kopplad till högskolans samhällsuppdrag och de många intressenter som är berörda. Därför menar styrelsen att begreppen tillväxt och innovation tillsammans med kultur och demokrati ger en helhetsbild av samhällsnyttan med den högre utbildningen. Att styrelsen valt att särskilja lärare och forskare beror på att många forskare och doktorander inte identifierar sig som lärare. Tilltalet i visionstexten ska spegla den verklighet som universitetslärare, forskare och doktorander upplever. Det är viktigt att alla våra medlemsgrupper kan identifiera sig med förbundets vision. Styrelsen anser att tillägget av ordet oberoende under rubriken Kritisk kraft i samhället, förtydligar visionen som då får följande lydelse: Oberoende forskare och lärare kan fritt../ /. När det gäller styckenas ordning anser styrelsen att läsaren textmässigt först bör mötas av de kärnverksamheter som allmänheten förknippar med högre utbildning. När det gäller att understödja en lättare rörligheten mellan akademin och det omgivande samhället menar styrelsen att det är en förutsättning för att högskolan och universiteten ska få de bästa utvecklingsbetingelser såväl inom undervisning som forskning. De politiska målen går hand i hand med de fackliga strategierna. Visionen och den åtföljande verksamhetsinriktningen ska årligen konkretiseras av styrelsen, lokalföreningar och professionssektioner i strategiska verksamhetsplaner där också de fackliga målen läggs fast. Sveriges universitetsadjunkters förening (SUAF) och lokalföreningen vid Stockholms universitet SUAF och SULF/Stockholm har inkommit med likalydande remissvar. SULF/Stockholm säger att de ansluter sig till SUAF:s tanke att visionen bör tydliggöras genom att det viktigaste sätts först och att budskapet klargörs genom att starka värdeord används med måtta. De har utifrån sitt arbete med texten gett ett förslag till omdisposition av dokumentet. Förslaget i adjunktföreningens och lokalföreningens remissvar är att texten ska ändra karaktär, inte så mycket till innehåll som till form. I föreningarnas förslag är texten under de tre rubrikerna förkortad och i en fjärde rubrik Villkor för utveckling anges villkoren i en punktlista. Nedan citeras förslaget i sin helhet.

5 Högre utbildning och forskning Högre utbildning har en alltmer avgörande roll för innovation, tillväxt, kultur, demokrati och välfärd, där det arbete som universitetslärare och forskare utför utgör viktiga bidrag till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Sveriges universitetslärarförbund (SULF) är ett dynamiskt fack- och professionsförbund för universitetslärare, forskare och doktorander. Förbundet tar sitt ansvar för utvecklingen av en väl fungerande högskolesektor, som kännetecknas av akademisk frihet och goda arbetsvillkor för anställda och studenter. SULF är medlemmarnas starka röst i högskolevärlden. Vision 2030 är en förbundspolitisk ram, som tydliggör hur medlemmarna vill utforma framtidens universitet och högskolor. Visionen tar sin utgångspunkt i det akademiska uppdraget och de professionella villkoren. Vi prioriterar fyra fokus-områden; 1.Fritt sökande efter ny kunskap; 2.Utbildning och forskning för framtiden; 3.Kritisk kraft i samhället; och 4.Villkor för utveckling. Fritt sökande efter ny kunskap Framtidens akademi kännetecknas av hög kvalitet och värnar om tankens frihet. Forskning och utbildning genomsyras av den akademiska friheten, och sker utan politisk, ideologisk eller ekonomisk lojalitet. Undervisning och forskning är i alla sammanhang integrerade. Studenter, doktorander, forskare och lärare kan fritt uttrycka idéer, välja forskningsproblem och publicera nya forskningsrön. Kunskap är en investering för samhället, därför är all högskoleutbildning avgiftsfri för alla studenter. Utbildning och forskning för framtiden Akademisk utbildning av hög kvalitet är avgörande för samhällets kulturella, vetenskapliga, ekonomiska och tekniska utveckling. Högskoleutbildning är en viktig del i det livslånga lärandet. Samhällsutvecklingen ställer ökade krav på internationellt gångbara kunskaper och utbildningar, samtidigt som den förbättrar lärares och studenters möjligheter att delta i internationella utbyten mellan lärosäten. Kritisk kraft i samhället Akademin står för alla människors lika värde och rättigheter. Aktiva och kritiskt tänkande medborgare är grunden för en stabil utveckling av ett demokratiskt samhälle. Tillgängligheten är hög och det finns forskningsanknuten högskoleutbildning i hela landet, vilket också ökar antalet studenter från studieovana miljöer. Lärare och forskare påverkar samhällsutvecklingen genom att aktiv samverka med det omgivande samhället.

6 Villkor för utveckling För att kunna förverkliga detta krävs: Autonoma universitetslärare och forskare som arbetar för att vidga vetandet. En sammanhållen utbildnings- och forskningspolitik En garanterad, långsiktig och ändamålsenlig utbildnings- och forskningsfinansiering En jämställd och mångkulturell högskola Ett kollegialt självstyre, där lärare, forskare och doktorander fattar beslut om frågor som rör kärnverksamheten Starka kopplingar mellan forskning och utbildning Undervisning och pedagogisk kompetens värderas högt Hög lärartäthet för individuellt bemötande av studenter. Trygga anställningar och transparenta rekryteringar Goda arbetsvillkor och karriärvägar Goda möjligheter till vidareutbildning och kompetensutveckling Goda förutsättningar till idé- och erfarenhetsutbyte Förbundsstyrelsens bedömning En vision kan förstås formuleras på många olika sätt med både för- och nackdelar. Det arbete som SUAF och SULF/Stockholm lagt ned kan komma väl till pass vid de strategiska målformuleringarna som ska fastställas i årliga verksamhetsplaner. Styrelsen menar att det finns en viktig skillnad hur man utformar ett långsiktigt resonerande åsiktsdokument som ska utgöra en budskapsbärande grund för längre tid och en kortare kontextburen text. Det är en fråga om vad man vill nå ut med. Styrelsens ambition är att visionstexten ska framstå som en politisk markering om hur SULF vill att högskolan ska utformas och då måste texten vara mer resonerande än, vad den SUAF och SULF/Stockholm föreslår. Styrelsens sammanlagda bedömning utifrån sin egen diskussion och de inkomna remissvaren är att styrelsens förslag är det effektivaste sättet att uttrycka SULF:s vision Styrelsens förslag är enklare att kommunicera såväl inåt i organisationen som utåt mot politiker och andra beslutsfattare. SULF:s Doktorandförening (SDF) SDF ser positivt på Vision 2030, särskilt skrivningarna om den fria forskningen och den kollegiala styrningen. Föreningen vill fetmarkera skrivningen ökat basanslag för att markera detta tydligt och tycker att uttrycket ändamålsenlig finansiering är för diffust. När det gäller stycket Utbildning för framtiden föreslår doktorandföreningen att följande mening ska avsluta stycket En forskarutbildning av hög kvalitet är en förutsättning för att säkra framtidens verksamhet för akademin. Därutöver är den kompetens som förvärvas vid forskarutbildningen även en kompetens i övriga samhället. I inledningens fjärde stycke vill doktorandföreningen lägga till / / konkurrenskraftiga villkor / /. Doktorandföreningen vill också att det ska framgå att alla inte har anställningar idag även om de tycker att det framgår mellan raderna. Slutligen har föreningen frågor om hur visionen ska användas.

7 Förbundsstyrelsens bedömning Styrelsen vill helst inte feta ord eller stycken i texten då det kan ge ett intryck att SULF redan i sin framåtsyftande vision prioriterar bland prioriteringarna. När det gäller ändamålsenlig finansiering har styrelsens inte funnit någon annan bättre beskrivning. Begreppet kan tyckas vagt, men då finansieringsförutsättningarna för olika delar inom akademin skiljer sig väsentligt åt bör också texten i den här delen spegla verkligheten. När det gäller den av SDF:s föreslagna ändringen av sista stycket till En forskarutbildning av hög kvalitet är en förutsättning för att säkra framtidens verksamhet inom akademin tycker styrelsen att det förstärker andemeningen i dokumentet och justerar dokumentet med följande ändring En forskarutbildning av hög kvalitet är en förutsättning för att säkra akademins framtid. Innehållet i den andra meningen är omhändertagen i skrivningarna avseende rörligheten inom högskolan. Styrelsen lägger till Konkurrenskraftiga villkor för alla anställda. Vision 2030 ska användas som ett politiskt ramverk och ska fungera som en vägledning för SULF:s politik och verksamhet. En proaktiv styrning av SULF:s politiska arbete Förändring tar tid och styrelsen är övertygad att Vision 2030 är det redskap SULF behöver för att hålla en politisk riktning över tid. De frön som vi sätter idag kanske vi inte får skörda förrän om tio till femton år. Vi måste successivt få vår (SULF) syn på högre utbildning och forskning att bli självklar för lärosätesledningar och de styrande i landet. Det handlar om ett långsiktigt påverkansarbete för att få andra att dela vår problembeskrivning. SULF:s två ben; professionen och den fackliga verksamheten fungerar inte var och ett för sig utan är varandras förutsättningar. Det fackliga arbetet innehåller verktyg men ges riktning av förbundets professionspolitik. Att arbeta proaktivt med ledning av Vision 2030 ger SULF möjlighet att ligga steget före för att bli framgångsrikt. Styrelsen hemställer att kongressen beslutar: Att anta Vision 2030: I mänsklighetens tjänst Högre utbildning och forskning för en hållbar framtid som SULF:s politiska styrdokument.

8 Proposition Bilaga 4 SULF:s högskolepolitiska ställningstaganden Vision 2030 I mänsklighetens tjänst - Högre utbildning och forskning för en hållbar framtid Sveriges universitetslärarförbund (SULF) är ett starkt fack- och professionsförbund för universitetslärare, forskare och doktorander. Vi är en central röst i högskolevärlden. I Vision 2030 förenas professions-, utbildnings- och forskningspolitiska frågor med villkorsfrågor. Den är ett tydligt ställningstagande från SULF:s medlemmar om hur de vill utforma framtidens universitet och högskolor. Forskning och högre utbildning är internationella verksamheter. På såväl internationell som nationell nivå spelar högskolan en alltmer avgörande roll både när det gäller tillväxt, innovation, kultur och demokrati och därmed för den framtida välfärden. Universitetslärare och forskares arbete är en förutsättning för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Den kunskap som kommande generationer får genom högre utbildning kräver en väl fungerande högskola med akademisk frihet och goda och konkurrenskraftiga villkor för alla högskolans anställda. Vision 2030 har tre huvudrubriker, Fritt sökande efter ny kunskap, Utbildning för framtiden och En kritisk kraft i samhället. Dokumentet utgör förbundets politiska ram fram till Med utgångspunkt i akademins vardag har SULF siktet inställt på framtidens högskola. Genom visionen tydliggör vi våra ställningstaganden för politiker och beslutsfattare, lärosäten och allmänhet. Fritt sökande efter ny kunskap Principen om den akademiska friheten genomsyrar både forskning och utbildning. Det innebär att doktorander, forskare och lärare fritt kan välja forskningsproblem och publicera resultat utan rädsla för repressalier. Det fria sökandet efter ny kunskap kräver att universitetslärare och forskare är obundna och arbetar för att vidga vetandet i mänsklighetens tjänst. För att förverkliga detta krävs en ändamålsenlig forskningsfinansiering parat med ett kollegialt styre där vetenskapligt och pedagogiskt kompetent personal fattar de beslut som rör kärnverksamheten. Arbetsvillkor och karriärvägar är jämställda och understödjer det övergripande målet om fritt sökande efter ny kunskap. Det innebär att anställningar är trygga, att rekryteringar är transparenta och att det är enkelt att utbyta idéer och erfarenheter genom att periodvis arbeta på andra lärosäten, i eller utanför Sverige, eller i andra sektorer. 1

9 Framtidens akademi kännetecknas av fria tankar och hög kvalitet. Tydligast märks detta genom att undervisning och forskning i alla sammanhang är integrerade. Studenternas bidrag till forskningen tillvaratas genom akademiska samtal med forskningsaktiva lärare och genom ett aktivt deltagande i forskning. Utbildning för framtiden I en alltmer globaliserad värld med hög grad av utbyte mellan lärosäten är betydelsen av internationellt gångbara kunskaper och utbildningar allt större. Högskoleutbildning ger studenterna en god grund för det livslånga lärandet. Kunskaperna är inte bara den enskilda studentens egendom utan en investering i vår gemensamma framtid. Därför är all högskoleutbildning avgiftsfri för alla studenter. Akademisk utbildning av hög kvalitet ger studenterna verktygen att utveckla sitt kritiska tänkande och är avgörande för samhällets kulturella, vetenskapliga, ekonomiska och tekniska utveckling. För att skapa detta är undervisningens status hög och likaså värderas pedagogisk kompetens högt. Studenter ges ett reellt inflytande i utformningen av utbildningen, tid med sina lärare och en studentcentrerad pedagogik. Sambandet mellan forskning och utbildning är starkt för att studenterna ska få en bra utbildning som vilar på vetenskaplig grund. För att universiteten och högskolorna ska kunna utbilda för framtiden är utbildningsoch forskningspolitiken sammanhållen och garanterar en långsiktig finansiering. På så sätt skapas också förutsättningarna för kreativitet och en god arbetsmiljö. En forskarutbildning av hög kvalitet är en förutsättning för att säkra akademins framtid. Kritisk kraft i samhället Akademin står för alla människors lika värde och rättigheter. Aktiva och kritiskt tänkande medborgare är grunden för en stabil utveckling av ett demokratiskt samhälle. Akademisk kunskapsproduktion sker utan politiska, ideologiska eller ekonomiska lojaliteter och bygger på principen om akademisk frihet. Lärare och forskare bidrar till samhällsutvecklingen genom att i samspel med omvärlden verka som en kritisk kraft i samhället. Oberoende forskare och lärare kan fritt publicera nya forskningsrön och uttrycka idéer. Högskolans samspel med det omgivande samhället bidrar till framtida välstånd. Tillgängligheten är hög och det finns forskningsanknuten högskoleutbildning i hela landet, vilket också ökar antalet studenter från studieovana miljöer. För att skapa detta krävs autonomi för den enskilda läraren och forskaren. Det krävs också en jämställd högskola med etnisk, geografisk och socioekonomisk variation både bland studenter och akademisk personal. För att högskolan ska vara en kritisk kraft måste det bli lättare för lärare och forskare att röra sig mellan akademin och det omgivande samhället.