Inventering av skaderegistrering i Örebro län 2004

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Nota Bene Nr Inventering av skaderegistrering i Örebro län 2004 Mia Laurén

2 Samhällsmedicinska enheten Rapportserier för kunskapsspridning Nota Bene nr Nota Bene är latin och betyder "märk väl". Redaktion Katrin Boström, tel 019/ Sirkka Elo, tel 019/ Örjan Garpenholt, tel 019/ Lars Hagberg, tel 019/ Leif Nilsson, tel 019/ Margareta Zander, tel 019/ Textredigering: Ingmarie Arvidsson Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Nota Bene och Laboremus. Med dessa vill vi sprida kunskap om folkhälsa och folkhälsoarbete. Vi vill också bidra med kunskapsunderlag som kan användas i landstingets och kommunernas beslutsprocesser. Rapporter och annat material om folkhälsa och folkhälsoarbete hittar du på vår hemsida Målet är en god och jämlik hälsa Samhällsmedicinska enheten är landstingets resurs för folkhälsoarbetet i Örebro län. Vi fungerar som kunskapscenter för alla som vill arbeta för en bättre folkhälsa. Det kan vara politiker och tjänstemän, myndigheter, organisationer, näringsliv, folkrörelser och andra som kan påverka folkhälsan. Vårt arbete koncentreras kring epidemiologi, folkhälsorapportering och analys, planerings- och beslutsstöd samt strategiskt folkhälsoarbete. Vårt yttersta mål är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i Örebro län. e-post samhallsmedicin@orebroll.se Ansvarig utgivare Thomas Falk, chef, Samhällsmedicinska enheten, tel 019/ Tryck Landstingstryckeriet, Örebro läns landsting, 2007 ISSN

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE METOD, MATERIAL OCH AVGRÄNSNINGAR BAKGRUND VARFÖR REGISTRERA PERSONSKADOR? PERSONSKADOR ETT FOLKHÄLSOPROBLEM Dödlighet till följd av personskador Personskador till följd av olycksfall PERSONSKADOR INOM OLIKA ÅLDERSGRUPPER Barn och ungdomar 0-19 år Vuxna år Vuxna 65 år och äldre SAMHÄLLETS KOSTNADER FÖR PERSONSKADOR OCH OLYCKSFALL SKADEREGISTRERING SOM FÖRUTSÄTTNING FÖR förebyggande ARBETE ANALYS och RESULTAT INVENTERING AV NATIONELLA REGISTER Dödsorsaksregistret och Patientregistret Riskdatabasen, Lex Maria EHLASS European Home and Leisure Injury Surveillance System STRADA Swedish Traffic Accident Data Acquisition ISA Informationssystemet om Arbetsskador RAR Rationell AnmälansRutin INVENTERING AV LOKALA REGISTER Skolornas skaderegistrering Vilka uppgifter registreras? Öppna och bundna svarsalternativ ÄLDREOMSORGEN KVINNOHUSET I ÖREBRO ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barnavårdscentraler Akutmottagningen DISKUSSION NATIONELLA REGISTER Hur många skador kan det finnas bakom de 96 procent patientbesök som det inte finns officiell mängdstatistik om LOKALA REGISTER SLUTSATSER REFERENSER OTRYCKTA KÄLLOR BEGREPP OCH DEFINITIONER FÖRKORTNINGAR

4 36

5 SAMMANFATTNING Personskador är ett folkhälsoproblem som drabbar samhället i form av ekonomiska insatser och mänskligt lidande. Olycksfall och därmed personskador kan dock förebyggas men för att göra detta behövs kunskap om när, var och hur olyckorna sker. En systematisk skaderegistrering kan ge svar på dessa frågor. Syftet med denna rapport var att inventera förekomsten av skaderegistrering i Örebro län. Det innebar att identifiera och beskriva hur myndigheter och andra aktörer, registrerar personskador som uppkommer inom deras respektive verksamhetsområde. Ett ytterligare syfte var att ta fram aktuella skadesiffror totalt för Örebro län under ett visst år. Datainsamlandet genomfördes via e-post, telefonkontakter samt personliga besök. Efter att ha identifierat samtliga myndigheter och andra aktörer som skaderegistrerar, tillfrågades samtliga om registreringssätt och innehåll. Inventeringen visade att det förekom sju register på nationell nivå som registrerade skador i Örebro län, nämligen: DOR - Dödsorsaksregistret. PAR - Patientregistret. Riskdatabasen innehållande Lex Maria anmälningar. EHLASS - European Home and Leisure Injury Surveillance System (hem- och fritidsolyckor). STRADA - Swedish Traffic Accident Data Acquisition (trafikolyckor). ISA - informationssystemet om arbetsskador. RAR - Rationell AnmälansRutin (polisanmälningar). På lokal nivå: Skolornas skaderegistrering Kvinnohuset i Örebros skaderegister ÖLL, Barnavårdscentralernas 1- och 4-års kontroller USÖ, Kvittra Akutmottagningens traumaregister USÖ, Ambulansens GPS positionering Inventeringen visade att de nationella registren står för majoriteten av den kunskap som finns om både antal skadade och skadornas natur. Innehållet i de nationella registren är inte helt tillfredsställande som underlag för ett lokalt skadeförebyggande arbete även om 1

6 datakvaliteten i regel är god. Lokal systematisk, kvalitetskontrollerad skaderegistrering saknas i stor utsträckning i länet. De register som finns på lokal nivå är otillräckliga ur skaderegistreringssynpunkt. Skolornas skaderegistrering brister i systematiken, barnavårdscentralernas skaderegistrering har för stora bortfall och USÖs två register täcker enbart vissa skador alternativt vissa verksamhetsgrenar. Det finns flera faktorer som försvårar användandet av de nationella registren på lokal nivå. Eftersläpningen i data är tre år gällande DOR och cirka två år gällande PAR. PARs officiella statistik omfattar endast personer vårdade i slutenvård vilket för Örebro län är cirka fyra procent av samtliga sjukvårdsbesök. STRADA är utformat för att både polismyndigheten och sjukvården ska registrera trafikskador. I Örebro län är det endast polisen som registrerar i STRADA. Studier har visat att sjukvården känner till ungefär 63 procent fler trafikskadefall än vad som kommer till polisens kännedom. Uppgifterna i STRADA, för Örebro läns del, blir därför bristfälliga. När det gäller syftet att ta fram aktuella skadesiffror för Örebro län så var det inte möjligt att utifrån befintliga register få fram det totala antalet skadade i Örebro län ett visst år. Registren hade olika år som det mest aktuella. Personerna i de olika registren kunde också bli dubbelräknade vid ett sammanräknande av registren eftersom en och samma person kunde förekomma i flera olika register exempelvis att en arbetsskada kunde registreras i både ISA och PAR, och eventuellt även i RAR om det misstänktes brott. Det finns goda ambitioner hos olika aktörer att registrera uppkomna personskador. Skaderegistreringen som fanns för länet täckte inte alla skadeområden (trafik-, hem- och fritids- och arbetsolyckor), inte heller hela verksamhetsområden t ex sluten- öppen- och primärvård och hade inte alltid den kvaliteten som behövs för att kunna användas som underlag för förebyggande arbete. 2

7 1. INLEDNING På samhällets olika arenor, inträffar varje år olyckor som medför att ett stort antal människor omkommer eller skadas i någon grad. En grundläggande utgångspunkt i det skadeförebyggande arbetet är att inse att personskador kan förhindras genom olika insatser. Arbetet för att i så stor utsträckning som möjligt förhindra och förebygga att olyckor inträffar, innebär en mängd aktiviteter på olika plan. Det lokala skadeförebyggande arbetet är ett viktigt instrument för att nå de bästa effekterna. Skadehändelserna sker inte slumpmässigt, man kan t ex inte bli trafikskadad utan att vistas i trafiken. På grund av detta är skadehändelserna möjliga att analysera. Noggrann skade- och olycksfallsregistrering är ett första steg för att få fram information om skadehändelsernas natur. Nyttan av en grundlig skaderegistrering blir uppenbar när aktörer vill arbeta skadeförebyggande inom sin verksamhet. Frågor som var, när och hur olyckorna som leder till personskador inträffar, blir den informationsgrund som det skadeförebyggande arbetet vilar på. 1.1 SYFTE Syftet med denna rapport var att inventera förekomsten av skaderegistrering i Örebro län. Det innebar att identifiera och beskriva hur myndigheter och andra aktörer registrerade personskador som uppkom inom deras respektive verksamhetsområde. Ett ytterligare syfte var att ta fram aktuella skadesiffror totalt för Örebro län. 2. METOD, MATERIAL OCH AVGRÄNSNINGAR Bakgrundsinformationen har hämtats från litteratur- och internetsökningar. Datainsamlandet gällande resultatdelen har skett via e-post, telefonkontakt och personliga besök samt via litteratur- och internetsökningar. I sökandet från Internet efter olika skaderegister, kategoriserades människans åldrar till tre ålderskategorier; barn, vuxna och äldre. Därefter identifierades vilka olika områden de olika kategorierna kan tänkas medverka i, se figur nedan. Avslutningsvis matchades dessa områden och kategorier med sökorden: skaderegistrering, olycksfallsregistrering, olycksfall, skada, olycksfallsskada och personskada. BARN BARN 0-19 år Skola, hem, fritid, polis, sjukvård VUXNA år Arbete, hem, fritid, polis, trafik, sjukvård ÄLDRE 65 år - Äldrevård, hem, polis, fritid, sjukvård 3

8 På området fritiden kontaktades Örebro läns idrottsförbund som har 67 olika idrottsgrenar anslutna till sig. Förbundet kände inte till någon förening som rutinmässigt förde skaderegistrering. De skaderegister som tas upp i denna rapport kom till stor del att handla om sådana register som är lagstadgade. Det finns skaderegister som inte redovisas i denna rapport. Försäkringsbolagens branschorganisation samlar skadestatistik från samtliga försäkringsbolag för utbetalda skadestånd, men statistiken tillåts endast till intern användning. Olycksfallsregistreringar som fokuserar på själva olyckshändelsen (dess förlopp och orsaker) har endast få uppgifter om personskador och är inte med i denna studie Sådana register är exempelvis Statens Järnvägar och Luftfartsverkets olycksfallsregistrering. EHLASS registret registrerar inte data för Örebro län men dess statistik används till nationella antalsskattningar och befolkningsrelaterade tal. EHLASS registret redovisas därför i denna rapport. EHLASS innehåller data från nio utvalda akutsjukhus och har en upptagningsvolym som motsvarar cirka sex procent av hela befolkningen. De nationella antalsskattningarna grundar sig på uppgifter om rapporterat antal skadefall i EHLASS, befolkning i Sverige och i upptagningsområdet för respektive köns- och åldersgrupp. Kontakt togs med Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, i Örebro kommun som uppgav att det inte finns någon skaderegistrering (utöver Lex Maria) hos någon MAS i länet. Kontakt togs även med samtliga skolansvariga i länet samt representanter för landstingets primärvård, tandvård och psykiatri i länet, polismyndigheten i Örebro, Socialstyrelsen i Stockholm samt Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan i Örebro. Dessa tillfrågades om förekomsten av olycksfallsregistrering och i förekommande fall, vilka variabler som används. Information om och aktuella siffror för de lagstadgade registren inhämtades också från centrala register. Data till de lokala registren insamlas under olika perioder. I denna studie har data från 2004 studerats. 4

9 3. BAKGRUND Ett gott skadeförebyggande arbete förutsätter en systematisk, kontinuerlig skaderegistrering. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor trädde i kraft den 1 januari Den innehåller bestämmelser om de åtgärder som kommun och stat ska vidta till skydd mot olyckor. En ökad betoning läggs på det skadeförebyggande arbetet. Kommuner och statliga räddningstjänster ska utreda olycksorsaker och förlopp. Syftet är, att på lång sikt, få lokal statistik som bidrar till bättre kunskaper om olyckor. Detta arbete ska genomföras i kommunerna. Skolorna har en skyldighet att föra skaderegister enligt arbetsmiljölagstiftningen. I Arbetsmiljölagen finns föreskrifter om Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) som ställer krav på att arbetsgivaren ska föra statistik över arbetsskador och tillbud. Arbetsgivaren ska upprätta en årlig handlingsplan vari skaderegistrering bör ingå (Arbetsmiljöverket 2001). 3.1 VARFÖR REGISTRERA PERSONSKADOR? Utöver lagstadgade skyldigheter, finns andra anledningar att registrera personskador i olika verksamheter; Personskador är ett folkhälsoproblem. Personskador kostar samhället både i form av ekonomiska insatser och i mänskligt lidande. Olycksfall och personskador och kostnader för dessa kan minskas genom förebyggande arbete. För att förebygga olycksfall som leder till personskador måste kunskap finnas om när, var och hur olyckorna sker. 3.2 PERSONSKADOR ETT FOLKHÄLSOPROBLEM Personskador som inträffar i samband med olyckshändelser utgör ett stort folkhälsoproblem. Varje år vårdas drygt personer på sjukhus p.g.a. någon form av personskada (självtillfogade personskador är ej medräknade) (Socialstyrelsen 2005 a). Varje år dödas drygt 500 människor och flera tusen skadas allvarligt i vägtrafiken. Personskador till följd av trafikolyckor utgör därmed ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige (Vägverket 2006). I enkätundersökningen Liv & Hälsa 2004 i Örebro län (Örebro läns landsting, Samhällsmedicinska enheten 2004) tillfrågades personer i Örebro län, om de under senaste 12 månaderna råkat ut för olycksfall som lett till att vederbörande sökt vård eller tandvård. Utifrån svaren skattades det totala antalet till personer i länet. 5

10 3.2.1 Dödlighet till följd av personskador Dödligheten i personskador har minskat i Sverige under de senaste decennierna men denna positiva trend har börjat avstanna. Olycksfall är den skadeorsak som orsakar flest dödsfall i Sverige hos kvinnor och män 0-44 år. I hela västvärlden är personskador den vanligaste dödsorsaken bland barn och ungdomar. Trafiken vållar hälften av dessa dödsfall. Självmord står för cirka 11 procent av dödsfallen bland flickor och pojkar (Socialstyrelsen 2005 a). Antalet dödsfall till följd av personskador ökar med stigande ålder. Mer än hälften av alla allvarliga och dödliga skador drabbar personer som är 65 år eller äldre, trots att denna åldersgrupp utgör endast 18 procent av befolkningen. Medianåldern 1 för dödsfall till följd av alla typer av skador är 78 år för kvinnor och 57 år för män. Antalet dödsfall till följd av höftfrakturer har ökat sedan mitten av talet bland både män och kvinnor. Medianåldern för dödsfall till följd av fallskador är 75 år för män och 84 år för kvinnor. Antalet dödsfall i trafikskador som under en lång tid minskat, visar en utplanande trend de senaste åren. Medianåldern för dödsfall till följd av trafikskador med motordrivna fordon är 41 år för män och 47 år för kvinnor. Trafiken står för 60 procent av de dödliga skadorna bland barn och ungdomar i åldersgruppen 0 15 år. I åldern år är andelen 80 procent. När det gäller arbetsolyckor som lett till dödsfall, har antalet sjunkit kraftigt under en lång tid, däremot har antalet sjukdagar per olycksfall ökat de senaste åren. Dödligheten till följd av våldsbrott har legat på i stort sett samma nivå de senaste 30 åren. Medianåldern för dödsfall till följd av våldsskador är 40 år för kvinnor och 44 år för män (Socialstyrelsen 2005 a) Personskador till följd av olycksfall Olycksfall är något vanligare bland män än bland kvinnor utom i åldersgruppen år. Den vanligaste skadeorsaken i alla åldrar är fallolyckor (Socialstyrelsen 2005 a). Våldsbrotten ökade med åtta procent från 2004 till Det vanligast förekommande våldsbrottet var misshandel som ökade med åtta procent. Misshandel utomhus av obekant gärningsman ökade med 15 procent för män och17 procent för kvinnor. Antalet anmälda sexualbrott ökade med nio procent mellan åren varav våldtäkterna utgjorde den största ökningen (32 procent). En lagändring under våren 2004, gällande brottsrubriceringar, kan förklara en del av ökningen. (Brottsförebryggande rådet 2005) 1 Det mittersta värdet i en frekvensfördelning, vilket betyder att hälften av alla dödsfall sker i åldrarna under medianåldern och hälften i åldrarna över. 6

11 Antalet anmälda misshandelsbrott har ökat med drygt 35 procent de senaste tio åren, men mörkertalet är stort. Under samma tidsperiod har andelen anmälda misshandelsbrott mot kvinnor ökat med cirka 30 procent. Brottsförebyggande rådet, BRÅ (2006) har i tidigare studier uppskattat att endast var femte fall anmäls till polisen. Fallskador bland äldre ökar och utgör ett stort hälsoproblem för den gruppen. Frakturer till följd av fallskador är den vanligaste typen av skada bland äldre personer och från medelåldern ökar höftfrakturer kraftigt (Socialstyrelsen 2005 a). Fallskador sker ofta inom särskilda boenden och inom den slutna sjukhusvården (Socialstyrelsen 2006). 3.3 PERSONSKADOR INOM OLIKA ÅLDERSGRUPPER Barn och ungdomar 0-19 år Skador till följd av olyckor och våld är den vanligaste dödsorsaken bland barn och ungdomar i Sverige. Generellt sett skadar sig fler pojkar än flickor men skillnaden mellan könen har minskat. Förklaringarna till detta kan vara flera, till exempel, att pojkar och flickor ägnar sig åt mer likartade aktiviteter idag än tidigare, men också att typen av skador förändrats över tid. Det systematiska barnsäkerhetsarbete som Sverige har bedrivit sedan mitten av 1950 talet, har gett Sverige den lägsta barndödligheten p.g.a. personskador i hela världen. Trots detta är personskador fortfarande den vanligaste dödsorsaken bland barn och ungdomar. Varje år dör ca 100 barn i åldern 0-17 år till följd av oavsiktliga och avsiktliga personskador. Trafiken orsakar den största andelen av dessa dödsfall. I åldersgruppen 0 15 år står trafiken för 60 procent och i åldern år för 80 procent av de dödliga skadorna (Socialstyrelsen 2005 a). Varje år tar ca människor i Sverige sitt liv. I åldersgruppen år är självmord den näst vanligaste dödsorsaken för flickor och den tredje vanligaste dödsorsaken för pojkar. Den tidigare minskningen av självmorden har stannat upp sedan 1997 och självmordsförsöken bland unga har ökat, särskilt bland flickor (SOU 2003:127). Problemet har vuxit sig så stort att regeringen i juli 2005 gav Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut i uppdrag, att ta fram ett nationellt program för förebyggande av självmord. I uppdraget ingår bl. a att ta fram förslag på strategier och åtgärder till ett nationellt program för självmordsprevention. Förslagen ska rikta sig till huvudmännen för hälso- och sjukvård, socialtjänst samt skolhälsovård/elevhälsa. Folkhälsoinstitutets uppdrag innebär att ta fram förslag på befolkningsinriktade strategier och åtgärder för statliga myndigheter, landsting och kommuner (Socialdepartementet 2005). Det svenska EHLASS registret visade att den vanligaste orsaken till personskador, som leder till sjukhusvård, är olika typer av fallolyckor. När det gäller barn 0 3 år gjordes år 2002 ungefär besök vid landets akutmottagningar p.g.a. fallolyckor. Det motsvarar drygt fem procent i hela åldersgruppen. Pojkarnas andel av dem som sökte vård var 57 procent. För barn upp till sex år sker personskadorna mestadels i 7

12 hemmet eller i bostadsområdet. För gruppen 7-15 år sker hälften av olyckorna i hemoch bostadsmiljö men idrottsskadorna blir allt vanligare och utgör 41 procent av personskadorna (Nordin 2002). En stor del av de personskador som drabbar barn och ungdomar inträffar i skolan. Årligen skadas omkring elever i skolan så att de måste uppsöka sjukvård. Yngre elever skadar sig huvudsakligen under raster medan äldre elever skadas under idrottslektioner. Merparten av skadorna sker utomhus. En stor skadegrupp är skador som uppkommer till följd av oavsiktlig eller avsiktlig kroppskontakt exempelvis kollisioner, slag, knuffar, sparkar. Dessa skador utgör cirka 30 procent av samtliga elevskador. (SOU 2003:127) Vuxna år EHLASS registret visade att de flesta som skadar sig i denna åldersgrupp skadar sig i boendemiljön och då vanligast inne i bostaden. Många män skadar sig i garage, medan kvinnor oftare skadar sig inne i bostaden. Fall i samma plan, d v s halkning och snubbling är vanligast i samtliga åldersgrupper (Socialstyrelsen 2005 b). Antalet arbetsrelaterade olyckor har minskat kraftigt i Sverige under en lång tid. Under 2004 anmäldes arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro bland arbetstagare och egenföretagare i Sverige (754 färre än föregående år). Räknat per sysselsatta var det drygt 7 arbetsolyckor. Både kvinnor och män skadar oftast händerna (Arbetsmiljöverket 2005) Vuxna 65 år och äldre Den äldre befolkningen i Sverige lever allt längre, har bättre rörelseförmåga än generationen innan och lever ett aktivt liv längre upp i åldrarna. Med dessa faktorer ökar risken att råka ut för olyckor som leder till personskador. Personskador som dödsorsak ökar i förhållande till andra dödsorsaker. Av dem som omkommer till följd av fallolyckor är 80 procent i åldern 65 år eller äldre. Denna åldersgrupp utgör 60 procent av dem som vårdas inom slutenvården efter en fallolycka (Räddningsverket 2003). Var tredje person över 65 år faller varje år vilket motsvarar ett fall per minut i Sverige. Prognoser för framtiden pekar på en ökning av antalet höftfrakturer i hela världen. Eftersom kvinnor har en högre medellivslängd och större tendens till benskörhet, drabbar tre fjärdedelar av höftfrakturerna kvinnor (Västra Götalandsregionen 2004). Huvuddelen av fallskador bland äldre över 85 år sker inomhus i hemmiljön, sjukhem eller äldreboende. Av dessa skedde 37 procent på servicehus, sjukhus eller någon annan institution. Bland yngre pensionärer skedde hälften av personskadorna utomhus. När det gäller trafikskador för gruppen oskyddade trafikanter är äldre personer en mycket utsatt grupp. Över hälften av alla oskyddade trafikanter som dödas i trafiken är äldre än 65 år. En person i åldersgruppen år, löper ca nio gånger högre risk att dö i trafiken än en person i åldersgruppen år (Socialstyrelsen 2005 a). 8

13 3.4 SAMHÄLLETS KOSTNADER FÖR PERSONSKADOR OCH OLYCKSFALL Behandlingen av personskador och olycksfall är en ekonomisk stor post för hälso- och sjukvården. Trafikolyckor med personskador kostar ca 125 miljoner kr per år i Örebro län. Detta gäller för direkta materiella kostnader (produktionsbortfall, sjukvård och rehabilitering mm). Inkluderas konsumtionsbortfall och kostnader för människors sorg och lidande hamnar totalkostnaden på c:a 700 miljoner kr per år (Örebro läns landsting 2002). Statens Folkhälsoinstitut (2005) uppger att det i Sverige varje år dör ca 4500 personer p.g.a. personskador varav över 1000 är till följd av fallolyckor bland personer över 65 år. De flesta av dessa olyckor sker i hem- och fritidsmiljö. Socialstyrelsen (2005 a) beräknar kostnaden för samtliga typer av fallskador till drygt 4,7 miljarder kronor. Räddningsverket (2006) beräknar att det varje år inträffar totalt ca höftledsfrakturer som kräver omkring vårddagar samt att var tredje kvinna över 80 år drabbas någon gång i sitt liv av en höftfraktur. År 1997 beräknade Räddningsverket (2003) att samhällskostnaden per höftledspatient under det första året efter en fraktur uppgick till cirka kr. Det pågående projektet Krona i varje fall vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har beräknat kostnaden för en fallolycka som sker på den geriatriska kliniken. Samtliga detaljer har prissatts i vårdkedjan, såväl personalkostnader för samtliga inblandade personalkategorier som kostnader för smärtstillande läkemedel. Den schablonsumma som framräknades var kronor per fall samt 14 dagars förlängd vårdtid (Österberg E, bitr verksamhetschef, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, telefonintervju ). 3.5 SKADEREGISTRERING SOM FÖRUTSÄTTNING FÖR FÖREBYGGANDE ARBETE En noggrann och bra registrering av uppkomna personskador är grunden till ett skadeförebyggande arbete. Att kunna få fram ett tydligt skadepanorama med uppgifter om riskgrupper, riskfaktorer och riskfyllda platser ger möjligheter till ett framgångsrikt skadeförebyggande arbete. Att kontinuerligt föra och tolka skaderegister ger dessutom möjligheter att välja vilka förebyggande åtgärder som ska prioriteras. Skadestatistiken ger också viktigt underlag som kan användas till forskning och utveckling som i sin tur möjliggör utvärdering av folkhälsoarbetet i länet. De nationella registren som redovisas senare, ger god information om skadestatistiken i landet och ofta också lokal statistik. Däremot kan de nationella registren inte ge tillräckligt detaljerade kunskaper om t ex vilka som drabbas, skadeprodukter t ex en gunga på skolgården), utlösande faktorer etc. Sådan information kan endast en lokal skaderegistrering erbjuda. 9

14 Sundström (2003) ger följande exempel på kunskap som en kontinuerlig lokal skaderegistrering kan ge: Vem som drabbas av personskador (till exempel ålder, kön, grupp av individer) Hur skadan uppstår (utlösande faktor, händelseförlopp) Vad orsakar skadan (produkt som orsakar skadan) Var skadan inträffar (typ av område, plats, geografisk bestämning) När skadan inträffar (typ av aktivitet vid skadetillfället, tidpunkt på dygnet, veckodag, årstid) Vilken typ av skada som uppstår (medicinsk diagnos) Olycksförloppet beskrivet i klartext, ger en bild av hela olyckshändelsen och den skadades beteende som ledde till skadan vilket är väsentlig information i det förebyggande arbetet. Sundström (2003) menar att ett metodiskt olycksfallsförebyggande arbete kan minska både personskador och dödsfall betydligt. Ett skadepreventivt arbete som bygger på långsiktiga satsningar baserat på epidemiologiska data, forskning kring skademekanismer och olika preventiva strategier har haft stora framgångar. Det kan ses i insatser som gjorts i samhället för att minska olycksfallen bland barn och unga (t ex petsäkra eluttag, olika byggnormer och obligatorisk simundervisning i skolan). Nationella folkhälsokommittén anför i sitt slutbetänkande Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91) att skapandet av miljöer som minskar risken för skador är en viktig hälsofråga. Kommittén fastslår att det främst är personskador på grund av olycksfall som kan förebyggas med skadesäkra miljöer, men att även förekomsten av självmord och våld i viss mån kan påverkas genom miljöns utformning. Skaraborg läns skaderegistreringsarbete ligger till grund för det skadeförebyggande arbete som bedrivs sedan 1998 i nuvarande Västra Götalandsregionen. Regionen har haft en skaderegistrering vid samtliga vårdcentraler, jourcentraler, folktandvårdsmottagningar och vid Skaraborgs sjukhus 2. Skaderegistreringen betraktas som en av hörnstenarna i det säkerhetsfrämjande och förebyggande arbetet. Det har möjliggjort att regionen har kunnat bedriva ett systematisk och kontinuerligt skadeförebyggande arbete. Skadestatistiken har använts till forskning och utveckling men också till utvärdering av det skadeförebyggande folkhälsoarbetet i regionen. En mängd statistik och informationsmaterial har producerats utifrån skadestatistiken och använts som underlag till preventiva insatser. Utifrån registreringen har förebyggande åtgärder kunnat sättas in direkt på sådana områden som behövt åtgärdas. 2 Utgörs av Kärnsjukhuset i Skövde, sjukhuset i Lidköping, sjukhuset i Mariestad samt sjukhuset i Falköping. 10

15 Tillsammans med Göteborgs universitet, genomfördes i Lidköping det s.k. Hälsovinstprojektet. Projektet gick ut på att beräkna hur mycket samhället sparar genom att med förebyggande insatser minska antalet höftledsfrakturer. Omräknat till hela Västra Götaland innebar det 700 färre höftledsfrakturer år 2004 till en kostnad av 157 miljoner kronor fördelat lika på kommun och region (Västra Götalandsregionen 2004). 11

16 4. ANALYS OCH RESULTAT 4.1. INVENTERING AV NATIONELLA REGISTER Nedan följer en inventering och beskrivning av befintliga rikstäckande register som registrerar olyckor och personskador och som är aktuella för Örebro län. I avsnittet ges en kort beskrivning hur personskador registreras i de berörda registren samt aktuella siffror för länet Dödsorsaksregistret och Patientregistret Socialstyrelsens Epidemiologiska Centrum, EpC, upprättar och ansvarar för två rikstäckande register, Dödsorsaksregistret och Patientregistret, som bland annat innehåller data om personskador och förgiftningar. Dödsorsaksregistret, DOR, omfattar samtliga, i Sverige folkbokförda, avlidna sedan Syftet med registret är att ge underlag till den officiella dödsorsaksstatistiken. Registret ska också tillhandahålla data om den orsaksspecifika dödligheten för att möjliggöra beskrivningar av befolkningens hälsa. Detta är viktigt för det förebyggande arbetet och för uppföljning och utvärdering av olika insatser inom hälso- och sjukvården. Innehållet i DOR består av individrelaterade uppgifter om dödsorsaker. De centrala variablerna är underliggande dödsorsak, dödsdatum, uppgift om obduktion, kön, ålder och hemort samt multipla dödsorsaker d v s både underliggande dödsorsak, komplikationer och bidragande dödsorsaker. Däri ingår även dödsfall till följd av personskador. Huvuddelen av uppgifterna i dödsorsaksregistret insamlas från dödsorsaksintyget som utfärdas av läkare. Registret kodas enligt WHOs klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem ICD-10. Bearbetningen av data från DOR sker årligen men med cirka tre års fördröjning vilket innebär att siffror från år 2003 är de aktuella. Statistik för 2004 beräknas ha bearbetats tidigast i december Statistiken publiceras årligen i publikationen Dödsorsaker, som ingår i serien Statistik Hälsa och sjukdomar. Senast utgivna publikation är Dödsorsaker Publicering sker endast på Internet men en utskrift kan beställas från Socialstyrelsen. I det interaktiva programmet Statistik om hälsa, vårdutnyttjande, sociala förhållanden och socialtjänst, finns material från bl a DOR där man själv kan framställa statistik utifrån olika variabler. Av registret framgår att 138 (83 män och 55 kvinnor) personer avlidit i Örebro län år 2003 på grund av yttre orsaker till sjukdom och död d v s skador och förgiftningar. Patientregistret, PAR, syftar till att leverera data om vårdutnyttjande för forskning, utvärdering, planering och allmän samhällsinformation. PAR omfattar endast uppgifter om vårdtillfällen med läkarkontakt. Registret innehåller uppgifter om diagnoser över alla patienter som skrivits ut från sluten vård vid offentligt drivna sjukhus sedan PAR är den viktigaste källan till data om hälso- och sjukvårdens verksamhet avseende 12

17 läkarbesök, vårdtillfällen, diagnoser och de behandlingsåtgärder som vidtas i sjukvården. Sedan 2001 är det även möjligt att samla in uppgifter om läkarbesök i öppenvård. Rapporteringen från den öppna vården har dock fortfarande alltför stora brister för att kunna användas för officiell statistik. Uppgifterna om skador och förgiftningar utgör endast en delmängd av all information i PAR. Registret kodas enligt WHOs klassifikation ICD-10. Bearbetningen av data sker årligen men med några års fördröjning. För PAR är uppgifter från år 2003 det senaste års statistik beräknas vara klar under Det interaktiva programmet, Statistik om hälsa, vårdutnyttjande, sociala förhållanden och socialtjänst, presenterar statistiska uppgifter på Internet. Uppgifterna är hämtade från PAR och DOR och andra officiella statistikkällor. Införandet av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, har föranlett att Socialstyrelsen fått ett ökat antal förfrågningar om skadestatistik för enskilda kommuner. För att kunna bemöta förfrågningarna har Socialstyrelsen tagit fram viss skadestatistik för 2004 även om PAR registret inte är färdigställt för år När det gäller Örebro län framgår av Statistik om hälsa, vårdutnyttjande, sociala förhållanden och socialtjänst att antalet personer som år 2004 vårdades i slutenvård p.g.a. skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker var 3548 personer Riskdatabasen, Lex Maria Socialstyrelsens tillsyn på hälso- och sjukvårdens område har till uppgift att förebygga personskador och eliminera risker inom verksamheten. Genom tillsyn ska Socialstyrelsen stödja och granska verksamheten samt hälso- och sjukvårdspersonalens åtgärder. För att göra detta, måste Socialstyrelsen få kännedom och kunskap om risksituationer och riskhändelser som sker inom hälso- och sjukvårdens område. Anmälningsskyldigheten är reglerad i lag. Vårdgivaren själv anmäler inträffade händelser eller risksituationer till Socialstyrelsen som registrerar data kring dessa i samtliga beslutade ärenden i Riskdatabasen. Databasen täcker hela Sverige och publicerar statistik i t ex Riskronden. Riskdatabasen består, utöver beslutade Lex Maria ärenden, även av medicintekniska anmälningar och beslut från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Grundtanken i Lex Maria är att minimera riskerna och höja patientsäkerheten inom sjukvården. Lex Maria innebär att alla vårdgivare är skyldiga att anmäla händelser inom sjukvården som medför att en patient, i samband med vård, behandling eller undersökning drabbats av allvarlig skada/sjukdom eller utsatts för allvarlig risk för skada/sjukdom. Lex Marias huvudsyfte är att få till stånd en objektiv utredning om anledningen till den inträffade skadan eller uppkomna risken för skada. Därigenom ska det på olika sätt kunna förebyggas att liknande händelser inträffar igen. Ett annat syfte är att patienten och/eller dennes närstående genom utredningen så långt möjligt ska få klarhet i vad som faktiskt inträffat och varför skadan eller sjukdomen uppstått. 13

18 Socialstyrelsens enhet i Örebro har hand om Lex Maria registreringen i sju olika län och databasen uppdateras kontinuerligt. Antal beslutade Lex Maria ärenden i Örebro län år 2004 var 30 stycken EHLASS European Home and Leisure Injury Surveillance System. Sverige, liksom övriga medlemsländer i EU, bygger upp ett informationssystem kallad EHLASS med skadestatistik från såväl öppen som sluten vård Detta sker inom ramen för EUs folkhälsoprogram mot personskador. För att få djupare kunskap om hur svenska folket skadar sig och därmed även underlag till skadeprevention måste en mer detaljerad beskrivning av skadefall finnas. Till skillnad från den rikstäckande informationen i DOR och PAR, har EHLASS detaljerad data om skadade personer som sökt akut vård vid jourcentraler och sjukhus. Endast det första besöket statistikförs för varje skadefall. Data samlas in från nio utvalda sjukhus 3 som tillsammans täcker cirka sex procent av Sveriges befolkning. Sjukhusen inom Örebro läns landsting ingår inte i dessa nio sjukhus men EHLASS registret tas med här då registerinnehållet används till nationella antalskattningar. EHLASS innehåller information om alla typer av personskador oavsett uppkomstsätt, uppkomstmiljö eller den skadades aktivitet vid skadetillfället. Det innebär att det, utöver hem- och fritidsolycksfall, finns data om trafik- och arbetsolyckor, våldsskador och i viss mån även självmordshandlingar. Socialstyrelsen handhar EHLASS registret som uppdateras årligen av EpC. Bearbetningen sker dock med en viss fördröjning så att data från år 2003 beräknas utkomma först under I de publicerade rapporterna presenteras statistik som beräknats med hjälp av nationella skattningar och befolkningsrelaterade tal. EHLASS skattade det totala antalet hem- och fritidsolyckor i Sverige till skadefall under Skattat antal per 1000 invånare 58 skadefall. För Örebro läns del, räknat till 2003-års folkmängd ( invånare SCB 31/12-03) skulle detta innebära totalt ca skadefall, bortsett från olika åldersfördelningar, det aktuella året STRADA Swedish Traffic Accident Data Acquisition Regeringen gav 1996 Vägverket i uppdrag att införa och ansvara för ett nytt informationssystem för personskador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Genom att kartlägga trafikolyckor ville man kunna eliminera farliga trafikmiljöer. Systemet togs fram i samarbete med Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens institut för kommunikationsanalys, Statistiska centralbyrån, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Informationssystemet fick heta STRADA. STRADA är ett nationellt informationssystem om personskador och olyckor inom vägtransportsystemet. 3 Öppenvårdmottagningar vid Umeå Universitetssjukhus, Hälsinglands sjukhus (sjukhusen i Hudiksvall och Ljusdal) Skaraborgs sjukhus (sjukhusen i Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad) och berörda landsting, öppenvårdsmottagningar vid sjukhusen i Bollnäs och Söderhamn vilka ingår som enheter i Hälsinglands sjukhus 14

19 Syftet med STRADA är att få en fullständig bild av trafikskadorna i Sverige så att kommunala trafikplanerare och andra intressenter via speciella uttagningsklienter kan få fram grafiska kartor där olyckorna är markerade. Systemet illustrerar visuellt om vissa platser är mer olycksdrabbade än andra. Det ger också information om huruvida olyckorna beror på felaktigheter i trafikmiljön, själva fordonet eller trafikanternas beteende. Vägverket och de ansvariga i kommunerna analyserar dessa data för att hitta olyckspunkter och farliga trafikmiljöer. Utsatta platser kan på så sätt upptäckas och rättas till. Informationen till STRADA insamlas från polisen och sjukvården som rapporterar till Vägverket. Även den skadade får fylla i en blankett där vederbörande beskriver var olyckan skedde och hur den gick till. Att fylla i blanketten är helt frivilligt varför ett visst bortfall blir följden. Uppgifterna samkörs, matchas, bearbetas och läggs i en databas. Den centrala databasen, där all information lagras, finns vid Vägverket i Borlänge. Uppgifterna är avidentifierade och fria att användas av dem som kan ha nytta av dessa. För att undvika dubbelregistrering har STRADA programmet en speciell inmatningsfunktion. När en olycka läggs in i databasen söker systemet efter rapporteringar om annan olycka från samma tid, plats och personnummer. Programmet för i förekommande fall ihop uppgifterna. Personnumren som finns inlagda i programmet, syns inte på skärmen men bidrar till att uppgifterna från polis och sjukvård inte dubbelregistreras. STRADA innehåller uppgifter bl a om var, när och hur trafikolyckor har skett och vilken typ av fordon som varit inblandade, ljusförhållanden, väglag mm. Även uppgifter om de skadades ålder, kön och personskadornas svårighetsgrad registrerades. För att kunna jämföra med sjukvården och enkelt kunna koda personskador använder sig STRADA av olika internationellt kända klassifikationer av sjukdomar och hälsoproblem samt deras svårighetsgrad. ICD-10 kodning används för diagnostisering av skadan, AIS graderar den enskilda skadans svårighetsgrad och ISS anger den sammanlagda skadegraden. Cirka hälften av landets akutsjukhus registrerar sina trafikskador i STRADA, Örebro läns landsting tillhör inte dem. Däremot registrerar samtliga polismyndigheter i länet from 1 jan 2003 sina trafikolyckor i STRADA. I Örebro polisdistrikt är det Vivalla som sköter registreringen av trafikolyckor. Databasen i STRADA uppdateras så snart registreringen är klar. Registreringsdatumet kan variera från några dagar upp till tre månader från olyckstillfället. Genomsnittstiden för hela landet är 55 dagar. Den kontinuerliga uppdateringen ger färsk statistik och möjligheter till löpande prognoser under året. Av STRADA registret framgår att år 2004 omkom 14 personer och personer i trafiken i Örebro län. Av de totalt 707 personer som skadades i trafiken 2004, blev 75 personer svårt skadade medan 632 skadades lindrigt. År 2005 var antalet svårt 15

20 skadade 85 personer. Fördelningen av dödade och svårt skadade framkommer i tabellen nedan: Tabell 1. Antal dödade och svårt skadade personer i polisrapporterade vägtrafikolyckor i Örebro län under åren 2004 och 2005 fördelade per mån Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 2004 Antal dödade Antal svårt skadade Antal dödade Antal svårt skadade Källa: STRADA ISA Informationssystemet om Arbetsskador Arbetsmiljöverket ansvarar för den officiella statistiken över olycksfall i arbetet men uppgifterna handhas av Försäkringskassan. Statistik som framställs utifrån ISA används som ett hjälpmedel för att förebygga arbetsskador samt att identifiera riskgrupper och arbetsmiljöproblem. Anmälan om arbetsskada skall göras om en skada har medfört eller kan antas medföra rätt till sjukvårdsersättning, sjukpenning eller rehabiliteringsersättning från den allmänna försäkringen. Anmälan ska också göras om skadan medfört eller kan antas medföra rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön eller ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Anmälan skall även göras om skadan har föranlett eller kan antas föranleda sveda och värk eller lyte eller annat stadigvarande men. ISA registrerar alla arbetsskador anmälda till Försäkringskassan. Grundmaterialet är uppgifter från blanketten för arbetsskador. ISA är numera anpassat till EU så att t ex blankettens yrkesklassifikationer bygger på rekommendationer från EUs statistikbyrå EUROSTAT. De inskickade blanketterna skannas i Sundsvall och i samband med detta tolkas en del uppgifter på blanketten maskinellt, t ex personnummer och skadedatum. Vid den manuella kodningen läses den skannade anmälningsblanketten direkt på bildskärmen. I samband med den manuella kodningen görs också viss granskning och upprättning av de automatgenererade uppgifterna. Arbetsskador indelas i arbetsolycksfall, färdolycksfall och arbetssjukdomar: Arbetsolycksfall - olycksfall som inträffat på arbetsplatsen eller på annan plats där den skadade vistats i eller för arbetet. Arbetsolyckorna kan delas upp efter om de medfört frånvaro eller ej. Arbetsolyckor som inte i anmälningstillfället föranlett frånvaro kallas för nollolyckor. Färdolycksfall är olycksfall som inträffat under den direkta dagliga färden till eller från arbetet. 16

21 Arbetssjukdomar är arbetsskador som uppkommit genom annan skadlig inverkan än olycksfall. Sådan skadlig inverkan kan vara t ex exponering för kemiska ämnen, strålning, ensidiga rörelser eller psykiskt påfrestande förhållanden i arbetet. ISA innehåller uppgifter bl a om den skadade, när, var och hur olyckan inträffade, arbetsgivare och skadeförlopp. Mörkertalet i ISA kan vara stort p.g.a. att många blanketter är dåligt ifyllda. Eftersom blanketten skannas kan den inte kompletteras. Om någon uppgift ska ändras måste en helt ny blankett fyllas i och skannas istället för den gamla. ISA uppdateras varje vecka och officiell statistik ges ut årsvis. ISA redovisade totalt 3824 fall av arbetsskador i Örebro län år Av dessa hade sex personer omkommit och 1643 fall föranledde sjukfrånvaro. Antalet arbetsolyckor utan sjukfrånvaro var Olycksfall under färd till eller från arbetet var RAR Rationell AnmälansRutin RAR är polisens datoriserade system för att ta upp en anmälan. Anmälan skrivs direkt på dataterminalen och lagras i registret. Rikspolisstyrelsen är ansvarig för registret. RAR innehåller information om brottet/händelsen samt de individer och objekt anmälan avser t ex personuppgifter, fordon och gods. Registret innehåller uppgifter om anmälda brott men viktigt är att veta, att brott i lagens mening ej nödvändigtvis behöver ha skett, även om en anmälan sker. Varje vecka överförs uppgifter om anmälda brott, uppklarade brott och för brott misstänkta personer från polismyndigheternas RAR system till Rikspolisstyrelsen. Rikspolisstyrelsen levererar veckovis statistikunderlag till BRÅ. Månadsstatistik över anmälda brott tas fram ca tre veckor efter redovisningsmånadens utgång. Preliminär statistik redovisas kvartalsvis och en mer detaljerad statistik tas fram årsvis. Alla ärenden börjar med att en huvudanmälan läggs upp i RAR. I huvudanmälan redovisas bl a platsen, tiden och beskrivningen av brottet. Varje gärning kodas med en brottskod. Varje brott har en egen klassificering och en kod men det är under fritexten som personskador redovisas. Vid misshandel är variablerna delade efter relationen mellan gärningsman/offer (bekant/obekant) samt inom/utomhus. Olyckor i sig skrivs inte in i RAR och rubriken skador är inte en av de fasta rubrikerna utan skrivs in i fritext. Eftersom just personskador är en viktig bevisning redovisas det i så gott som i samtliga fall i RAR. Under rubriken övrigt redovisas t ex om personen har/ska uppsöka sjukhuset. Vissa brottskoder innebär per automatik att skada har uppstått t ex misshandel. RAR innehåller också en mängd andra brottskoder i vilka det är möjligt att personskador kan ingå. Nedan har dock enbart sådana koder tagits med där skada ingår som rekvisit. BRÅ och Statistiska centralbyrån, SCB, har tillgång till alla brottskoder 17

22 och kan därmed gå in i RAR systemen och hämta statistik. Även anmälningar om trafikolyckor ingår i RAR men har redovisats under STRADA. Utifrån RAR registret samt med uppgifter från BRÅ var antalet anmälda brott i Örebro län, där skada ingår som rekvisit, 2286 år Av dessa var sju fall med dödligt våld, 2204 fall av misshandel (inklusive grov misshandel) samt 75 fall av våldtäkt (inklusive grov). 4.2 INVENTERING AV LOKALA REGISTER Skolornas skaderegistrering Örebro län består av 12 kommuner. 4 Ungefär 500 för- grund- och gymnasieskolor ingår i området. Endast Lekebergs kommun uppger sig sakna en skaderegistrering men inom kommunen pågår arbete med att skapa en fungerande blankett för ändamålet. Kumla kommun har inte sådana uppgifter centralt men uppger att varje rektor har bilden klar för sig i den egna skolenheten. Övriga kommuner i länet har skaderegistrering och oftast även sammanställning av den års- eller läsårsvis. Blanketterna varierar från skola till skola gällande ambitionsnivån. Det förekom allt från enkla blanketter med endast få frågor med öppna svarsalternativ till mer avancerade formulär med fasta svarsalternativ för flervalsvariabel. Trots att registreringen är ålagd från arbetsgivaren uppger flera kommuner i telefonsamtal, att det finns en motvilja för att fylla i blanketten. Ifyllandet anses som tidskrävande. Många skolor tycker sig inte se vilka vinster en systematisk och kontinuerlig registrering skulle kunna ge eftersom problemen åtgärdas allt eftersom de uppstår. Det var påfallande ofta detta, åtgärdande av en aktuell skadesituation, förväxlades med ett medvetet skadeförebyggande arbete. Blanketterna i en och samma kommun ifylldes med varierande ambitioner beroende på skolans attityd till registreringen. Somliga registrerade noggrant och systematiskt medan andra i samma kommun kunde registrera endast sporadiskt. Detta medförde att den sammanställning som gjordes utifrån dessa blanketter, fick låg validitet och speglade den faktiska verkligheten dåligt. När det gäller att sammanställa data från de insamlade blanketterna, så görs det i stort sett i alla kommuner. I en kommun förvarar skolsköterskan registreringsblanketterna sedan 2001,utan att veta vad som ska göras med dem. Inrapporteringen sker nästan uteslutande manuellt på papper. Undantaget är Ljusnarsberg som använder sig av ett dataprogram. Sammanställningar har i de flesta fall lågt informativt värde p.g.a. den bristande systematiken i registreringen. När det gäller registreringsblanketterna är reglerna inte entydiga i länets kommuner. De flesta kommuner använder samma blankett till alla barn/elever medan en kommun gör en begreppsåtskillnad utifrån Arbetsmiljölagen så att personskador och olycksfall 4 Kumla, Hällefors, Nora, Lekeberg, Ljusnarsberg, Askersunds, Laxå, Hallsberg, Degerfors, Karlskoga, Lindesberg och Örebro. 18

23 hos barn i årskurserna 1-6 kallas för tillbud även om de innefattar personskador, medan personskador hos elever från årskurserna sju och uppåt kallas för arbetsskada då de enligt lagen om arbetsskada måste anmälas Vilka uppgifter registreras? Innehållet i blanketterna hade i regel betoningen på hur och varför skadan/tillbudet uppkommit samt vad man gjort för att det inträffade inte ska upprepas. Ett genomgående drag hos samtliga skolor var noggrannheten i att redovisa just åtgärder för att förebygga. Utöver sakuppgifter om den skadade registrerades framförallt uppgifter som rörde orsaker till skadan, skadeplatsen och skadetiden. Skaderegistreringen i länets skolor jämförs i tabell 3 med Sundströms (2003) förslag till variabler i datainsamlingen (se sid 8). Tabell 3. Variabler för nödvändig datainsamling enl Sundström jämfört med datainsamling i länets kommuner. Askers Hallsb Hällef Karlsk Laxå Ljusnarsb Lindesb Nora Örebro Vem x x x x x - x x x drabbas? Hur x x x x x - x x x uppstår skadan? Vad x x x x x - x x x orsakar skadan? Var x x x x x x x x x inträffar skadan? När x x x x x x x x x inträffar skadan? Typ av - x x x x - x - x skada? Förlopp i x x x x x - x x x fritext Totalt Bortfall av Degerfors kommun som inte besvarat uppgiften samt Kumla och Lekebergs kommuner som inte har skaderegistrering. Resultatet visar att de blanketter som används av skolorna i Örebro län, väl svarar mot Sundströms modell om erhållen kunskapsbredd i en kontinuerlig skaderegistrering. Det innebär att det finns täckning för de variabler som behövs för att få tillräckliga kunskaper för att förebygga personskador. Det innebär också att det bör finnas goda möjligheter att utan större problem kunna bearbeta blanketterna till mer enhetlighet för att göra dem jämförbara. I de flesta kommuner var ärendegången relativt lika varandra. Personalen (lärare, fritidgårdspersonal, arbetsledare, elevassistent m fl.) som är på plats när skadan sker 19

24 fyller i blanketten. Om händelsen kategoriseras som tillbud behåller varje enhet blanketten som tas upp i en samverkansgrupp där representanter från facket och arbetsgivaren träffas. Kategoriseras händelsen som en olycka rapporteras det till förvaltningschefen eller nämnden som styr verksamheten, se tabell 4. Tabell 4. Flödesschema för ärendegången vid skaderegistrering i skolor i Örebro län. Anmälan skickas till: Följs upp i: Askersund ingen uppgift samverkansgrupp Degerfors enhetschefen Arbetsskyddskommittén Hallsberg skolsköterskan ingen uppgift Hällefors bildningsförvaltningen Ingen uppgift Karlskoga skolsköterskan Samverkansgrupp Laxå skolsköterskan stannar hos skolsköterskan Ljusnarsberg barn-och ungd nämnden Huvudskyddsomb + samverkansgrupp Lindesberg barn-och ungd nämnden Samverkansgrupp Nora Förvaltningschefen Skyddsombud Örebro skolsköterskan skyddskommitten Lekebergs och Kumla kommun saknas i tabellen då de inte för skaderegister Av de tio kommunerna med fungerande olycksfallsregistrering, skickar fyra kommuner blanketten till sin nämnd/förvaltning, fyra skickar anmälan till sjuksköterskan, en till enhetschefen och i ett fall saknas uppgift. Blanketten med tillbud/olycksfall följs upp i sju av tio fall hos skyddsombud, samverkansgrupp eller skyddskommittén. I en kommun stannar blanketten hos skolsköterskan och två kommuner har inte lämnat uppgift Öppna och bundna svarsalternativ. Valet av svarsalternativen är avgörande för vilken information som kan fås genom formuläret. Bundna svarsalternativ ger ofta en högre svarsfrekvens och är lätta att sammanställa men har också nackdelar. Resultaten innehåller knappast några förslag på förändring eftersom bundna svarsalternativ ger lite konstruktiv information. Samtliga skolor i länet som har skaderegistrering använde sig av färdigtryckta blanketter. Användandet av bundna respektive öppna svarsalternativ varierade, dock hade de flesta skolor två sakfrågor med bundna svarsalternativ nämligen frågan om anmälan gäller olycka eller tillbud samt vilket kön eleven har. Bortsett från dessa sakfrågor ser själva händelseredovisningen fördelat på bundna/öppna svarsalternativ ut som följande: 20