Patientsäkerhetsplan 2019 för verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård

Transkript

1 (9) Karin Blomqvist, medicinskt ansvarig sjuksköterska Christina Wadell, områdeschef Patientsäkerhetsplan 2019 för verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård

2 (9) Patientsäkerhetslagen som började gälla 1 januari 2011 innebär bland annat: Vårdgivare har ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete för att förebygga att vårdskador uppstår. Patienten och närstående lyfts fram som viktiga samarbetspartners i patientsäkerhetsarbetet. Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbete är fördelat i verksamheten. Vårdgivare ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) rapportera om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal utgör fara för patientsäkerheten. Patientsäkerhetsberättelse ska upprättas senast 1 mars varje Det systematiska patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet består av flera aktiviteter. Arbete med Ledningssystemet för kvalitet ur patientperspektiv pågår ständigt. Ledningssystemet ska vara ändamålsenligt med mål, riktlinjer och rutiner samt vård- och omsorgsprocesser för att säkerställa god kvalitet. Sammanfattning 2019 års patientsäkerhetsplan utgår i stort från 2018 års patientsäkerhetsplan. Målet är att utifrån patientsäkerhetsperspektivet hålla i och hålla ut inom aktuella fokusområden. Inom området hygien så har flera verksamheter genomfört självskattning samt deltagit i PPM (punktprevalensmätning) hygien under Här har vi fortsatt fokus även kommande år. Fortsatt arbete krävs även inom palliativ vård för att nå de nationella målen om god palliativ vård. Ett nytt fokusområde handlar om dokumentation. Vikten av följsamhet till föreskrift för hälsooch sjukvårdsdokumentation har visat sig under Dels genom allvarliga avvikelser under året och dels i och med införandet av journalsystemet Treserva där dokumentation enligt ICF (WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) samt KVÅ (Socialstyrelsens klassifikation av vårdåtgärder) ligger till grund för att dokumentera i aktuella vårdprocesser. Under 2019 kommer även Socialstyrelsen efterfråga statistik på utförda hälso- och sjukvårdsåtgärder. Arbetet med BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) ska under 2019 komma igång med utbildningar och utformning av demensteam.

3 (9) Systematiskt förebyggande av fallskada, undernäring, blåsdysfunktion, trycksår och munhälsa I enlighet med den nationella satsningen för att minska vårdskador ska verksamheterna arbeta för bättre resultat inom ovanstående områden. Riskbedömning för att upptäcka patienter med risk ska ske då person skrivs in i kommunal hälso- och sjukvård, byter boendeenhet eller får ett försämrat allmäntillstånd. För identifierade riskpatienter ska förebyggande åtgärder erbjudas och dokumenteras i vårdprocess som kommuniceras med omvårdnadspersonalen. Vårdprocesserna ska följas upp minst en gång per år samt vid behov. Fall Fallolyckor är den olyckstyp i Sverige som orsakar flest akutbesök, inläggningar på sjukhus och dödsfall. Det är också en av de olyckstyper som ökar snabbast. Varje år faller cirka personer så illa att de behöver uppsöka vården. Drygt personer dör. Socialstyrelsen tog fram en nationell utbildning i syfte att förebygga fallolyckor som publicerades i december Utbildningen är webbaserad och riktar sig till personal som jobbar inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. 1 För att lyckas med fallprevention krävs samlad kompetens från olika professioner. Utbildningen vill stimulera till ett ökat samarbete mellan olika kompetenser och mellan vården och omsorgen. Mål för förvaltningen är att verksamheterna påbörjar möjligheterna för all personal att genomföra webbutbildningen under året. Nutrition Patienter ska erbjudas en jämn fördelning av måltiderna. Nattfastan ska inte överstiga 11 timmar. Ett aktivt arbete ska pågå för att förebygga undernäring. Riktlinje för måltidsordning och nattfasta ska följas. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring ställer krav på rutiner för att förebygga, upptäcka och behandla undernäring

4 (9) Blåsdysfunktion Alla patienter inskrivna i den kommunala hälso- och sjukvården som har behov av inkontinenshjälpmedel ska förskrivas individuellt utprovad produkt av distriktssköterska eller sjuksköterska med förskrivningsrätt. Riskbedömning blåsdysfunktion ska ske enligt riktlinje och vårdprocess ska dokumenteras och kommuniceras med omvårdnadspersonal. Trycksår Trycksår är en lokal skada i hud och/eller underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, och ett resultat av tryck, eller tryck i kombination med skjuv (förskjutning av vävnadslager). Tryck uppstår av personens kroppstyngd mot underlaget och trycksåret orsakas av lokal syrebrist som leder till vävnadsskada samt/eller av skada i muskelceller där ben möter muskelvävnad. Trycksår kan uppstå på alla delar av kroppen och det är inte ovanligt att en person har mer än ett trycksår. God munhälsa Vid sviktande hälsa kan det vara svårt att klara sin egen munvård. Bristande munhygien kan bland annat leda till lunginflammation, smärta, blodförgiftning, undernäring och försämrad livskvalitet. Därför är det viktigt att vård- och omsorgspersonal har kunskap om munhälsa och arbetar systematiskt med bedömningar och åtgärder. Svensk register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) BPSD-registrets syfte är att genom ett strukturerat arbetssätt och tvärprofessionella vårdåtgärder minska förekomsten och allvarlighetsgraden av BPSD och därigenom öka livskvalitén för personen med demenssjukdom. Under 2019 kommer: 2 certifierad utbildare i BPSD att utbildas (totalt 3 stycken) 12 administratörsutbildningar BPSD genomföras i egen regi samtliga demensenheter äldreboende ha påbörjat arbetet med registreringar i BPSDregistret med symtomskattning, genomförda förebyggande åtgärder, uppföljning med förebyggande åtgärder samt utvärdering av genomförda åtgärder arbetet med att utforma demensteam fortsätta

5 (9) Kommunrehab Det är viktigt att arbetssättet med kvalitetsregistren Senior alert och BPSD blir en del i vardagen för att minska antalet olyckor och tillbud. Kommunrehab kommer under 2019 fortsätta att arbeta enligt nationella riktlinjer för strokerehabilitering då en intensiv rehabiliteringsperiod har visat sig ge stora positiva effekter efter insjuknande i stroke. Ett förbättringsarbete gällande stöd- och omsorgspersonals följsamhet till ordinationer givna av arbetsterapeut eller fysioterapeut behöver göras under En utmaning blir att effektivisera och fördela personalresurser på bästa sätt då bemanningen kommer dras ned på 3.5 tjänster i samband med att bemanningssatsningen som varat under upphör. Medicintekniska produkter Användning av medicintekniska produkter (hjälpmedel för medicinsk behandling, grundutrustning samt personligt förskrivna hjälpmedel) ska ske på ett tryggt och säkert sätt. Produkterna ska användas och underhållas enligt leverantörens bruksanvisning. Arbete för att kvalitetssäkra kompetens och öka riskmedvetenhet vid användande av medicintekniska produkter ska ske. Läkemedel Minska brister i läkemedelshantering genom att arbeta i enlighet med riktlinje och rutin för läkemedelshantering och delegering. Uppföljning av läkemedelsavvikelser ska ske kontinuerligt, veckovis, månadsvis samt i den halvårsvisa sammanställningen, där systemfel och mönster ska urskiljas för att kunna förbättras och därmed öka patientsäkerheten. Inom Närområdessamverkan (NOSAM) kommer frågan om aktuella läkemedelsordinationer att följas för att trygga patientsäkerheten i verksamheterna. Ny författning från 1 januari 2018: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården; 4 kap. 3 om kvalitetsgranskning. 3 Vårdgivaren ska som ett led i egenkontrollen enligt 5 kap. 2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

6 (9) säkerställa att hanteringen av läkemedel i verksamheten regelbundet genomgår en extern kvalitetsgranskning. Allmänna råd Den externa kvalitetsgranskningen bör utföras minst en gång per år. Under 2019 kommer extern kvalitetsgranskning av verksamheternas läkemedelshantering att ske. Samverkan primärvården, läkarmedverkan För högsta patientsäkerhet kommer stort fokus ligga på och kontinuerlig uppföljning ske vad gäller överenskommelse läkarmedverkan. Inom Närområdessamverkan (NOSAM) pågår det ständiga förbättringsarbetet i samverkan med syfte att ge individanpassad vård utifrån patientens aktuella situation och behov. Strävan mot minskad inläggning i slutenvården och ökad möjlighet till vård i hemmet med hembesök av läkare är ett av målen. Delegering Delegeringar för hälso- och sjukvård ska tillämpas på ett säkert och tryggt sätt genom att personal ska arbeta i enlighet med riktlinjerna Delegering av vårdåtgärder enligt hälso- och sjukvård samt Delegering av läkemedelshantering enligt HSL. Följsamhet ska ske till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården, vilken trädde i kraft den 1 januari I den nya föreskiften finns bland annat krav på att den som ska iordningställa och administrera eller överlämna läkemedel genom delegering ska ha dokumenterade kunskaper om hantering av läkemedel och de risker som är förenade med hanteringen. Förvaltningen kommer under 2019 se över möjligheten att ta fram egen webbaserad delegeringsutbildning. Dokumentation Nytt journalssystem Treserva infördes 1 november Detta medför ett stort behov av fokus under 2019 för säkerställande av hälso- och sjukvårdsdokumentationen. Verksamheterna bör starta ett systematiskt förbättringsarbete under 2019 där kollegial dokumentationsgranskning ligger till grund för säkerställande av korrekt dokumentation hos all legitimerad personal. Dokumentationsgrupp med superanvändare ska ha kontinuerliga träffar för samverkan. Dessa kommer att infalla minst fyra gånger under 2019, första tillfället

7 (9) är i januari. Mål för att nå bästa patientsäkerhet ska vara en tydlig stringens hos all legitimerad personals dokumentation. Den 1 januari 2019 träder en ny föreskrift i kraft som påverkar kommunernas uppgiftsskyldighet, Socialstyrelsens föreskrift HSLF-FS 2017:67 om uppgiftsskyldighet till register över insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården. Sammanfattningsvis innebär den nya föreskriften att kommunerna ska fortsätta att lämna vissa uppgifter om alla patienter som fått kommunal hälso- och sjukvård. Dessutom ska kommunerna lämna uppgifter om de vårdåtgärder som vidtagits av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Vårdåtgärderna ska vara klassificerade på den mest detaljerade/specifika nivån i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ). Kommunerna ska även lämna uppgifter om vilket datum vårdåtgärden vidtagits samt av vilken/vilka legitimerade yrkesgrupper vårdåtgärden vidtagits. Uppgifterna ska lämnas till Socialstyrelsen månadsvis. Avvikelsehantering Alla medarbetare inklusive studenter, elever och volontärer ska rapportera för patienten negativa händelser/risker i förvaltningens avvikelsesystem. Minska antalet allvarliga händelser (sådana som kan medföra betydande eller katastrofala konsekvenser för patienten) genom att identifiera bakomliggande orsaker, vidta åtgärder, arbeta med förbättringar samt följa upp resultat. Här ingår även skyldighet att utreda händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Omfattningen på utredningen ska anpassas efter händelsens karaktär. Vid händelser som medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada ska en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg göras. Sammanställningar av avvikelser halvoch helår ska följas upp av ansvariga enhetschefer och legitimerad personal i verksamheterna för att ingå i det ständiga förbättringsarbetet om patientsäkerhet. Synpunkter och klagomål Alla som arbetar inom vård och omsorg ska uppmuntra patienter och närstående att lämna synpunkter och klagomål. Deras upplevelse och kunskap ska användas som en viktig del i arbetet att förbättra verksamheten. Vid synpunkter och klagomål som är så allvarliga att de kan vara aktuella att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg enligt allvarlig vårdskada eller risk för allvarlig vårdskada ska medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) informeras. Statistik gällande synpunkter och klagomål ska ingå i halvoch helårsrapport avvikelser.

8 (9) Vård i livets slut Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede, palliativ vård, finns i ledningssystemet för kvalitet och har högsta prioritet i omvårdnadsarbetet. Webbutbildning i allmän palliativ vård ska ingå i förbättringsarbete för att höja kvalitet och säkerhet i vården vid livets slut. Palliativregistret Alla dödsfall där personen varit inskriven i den kommunala hälso- och sjukvården ska registreras i Svenska palliativregistret. Resultat ska presenteras i den årliga patientsäkerhetsberättelsen. Enheterna ska utefter innehåll och statistik i registret kontinuerligt förbättra den palliativa vården i livets slutskede med resultatet som grund för sitt förbättringsarbete. Här syns tydligt vilka mätvärden verksamheterna behöver förbättra för att öka patientsäkerheten i den palliativa vården. Särskilt tydligt är att patienterna inte blivit smärtskattade enligt riktlinje men trots detta ändå bedöms vara tillräckligt smärtlindrade. För att höja kvalitet på smärtlindring behöver vi höja antalet gjorda smärtskattningar. Även inom munhälsobedömning finns ett stort förbättringsarbete att göra under året.

9 (9) Förskrivning av personliga hjälpmedel Utsedda förskrivare ska ha god kompetens för de produktområden de är utsedda att förskriva. Förskrivningsprocessen inklusive förskrivaransvaret ska följas. Basala kläd och hygienrutiner Infektioner och smittspridning ska minska genom att basala kläd- och hygienrutiner följs. Alla enheter ska utföra regelbunden egenkontroll av basala kläd- och hygienrutiner. Hygienombud och sjuksköterskor med särskilt hygienansvar ska arbeta efter uppdragsbeskrivning i ledningssystemet för kvalitet ska förvaltningens äldreboenden ingå i SKL:s punktprevalensmätning: basala kläd- och hygienrutiner. 3 Kvalitetsindikatorer och jämförbara utfall För att kunna presentera kvalitetsindikatorer och jämförbara utfall så kommer verksamheterna succesivt börja mäta olika kvalitetsmått. Det handlar om att minska vårdskador, för att klara detta behöver mätning av pågående förebyggande arbete påbörjas. Registrering i kvalitetsregistret Senior alert ska påbörjas på alla enheter. Det handlar även om att öka säkerheten gällande läkemedelshantering, följsamhet till basala kläd- och hygienrutiner samt en god kvalitet på vård i livets slutskede där resultat kan ses idag men ett aktivt förbättringsarbete behöver påbörjas för att höja kvaliteten i denna komplexa vård. 3 utinerochkladregler.2277.html