Verksamhetsredovisning 2018

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 1 Dnr 2019/ Verksamhetsredovisning 2018 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag 1. Nämnden beslutar om övergripande verksamhetsredovisning 2018 med åtgärdsförslag för Bakgrund Verksamhetsredovisningen innehåller ekonomi- och verksamhetsredovisning för nämndens ansvarsområde och utifrån nationella lagkrav. Den bygger på de uppföljningar och redovisningar som finns i nämndens årshjul och som rapporterats under året. Förskolechefers och rektorers analyser ligger tillsammans med övrig uppföljning ur olika perspektiv till grund för huvudmannens analys. Redovisningen omfattar alla obligatoriska skolformer och avslutas med en enkel övergripande åtgärdsplan. Arbetet följer de fastlagda riktlinjerna för systematiskt kvalitetsarbete för nämnden samt de krav som skollagen ställer på kommunen som huvudman. Redovisingen är utformad för att uppfylla skolinspektionens krav på dokumentation utifrån den nationella måluppfyllelsen. Tjänsteutlåtandet, daterat den 30 januari 2019, har utarbetats av utvecklingsstrateg Karin Aldén. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

2 Verksamhetsredovisning 2018 Barn- och utbildningsnämnden Övergripande Förskole-, Grundskole-, Fritidshems-, Grundsärskole-, Gymnasiesärskole- och Gymnasieredovisning Ordförande: Ingvor Bergman Skolchef: Karina Bronell

3 2

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS REDOVISNINGSANSVAR KVALITETSARBETE OCH METOD INOM BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN SYFTE NÄMNDENS UPPDRAG OCH VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisationsbild Verksamhetens indelning och ansvarsområden Verksamhetens fördelning MÅL 1 ETT SOCIALT HÅLLBART FALKÖPING BU:s Delmål: Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga MÅL 2 ETT ATTRAKTIVARE FALKÖPING MÅL 3 ETT NÄRINGSLIV SOM UTVECKLAS MÅL 4 KVALITÉN INOM VERKSAMHETEN SKA ÖKA BU:s Delmål: Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Delmål: Alla elever når målen REDOVISNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR KOMPETENS OCH PERSONAL Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Förskola Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Grundskola Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Fritidshem Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Grundsärskola Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Gymnasieskola Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Gymnasiesärskola Övergripande utvecklingsinsatser UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL DELMÅL: ALLA BARN OCH ELEVER ÄR TRYGGA OCH TROR PÅ SIN EGEN FÖRMÅGA Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden KORTFATTAD SAMLAD BEDÖMNING AV NÄMNDENS DELMÅL UTIFRÅN KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL ETT ATTRAKTIVARE FALKÖPING KORTFATTAD SAMLAD BEDÖMNING AV NÄMNDENS DELMÅL UTIFRÅN KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT NÄRINGSLIV SOM UTVECKLAS KORTFATTAD SAMLAD BEDÖMNING AV NÄMNDENS DELMÅL UTIFRÅN KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL

5 8. UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL DELMÅL: MEDARBETARNA ÄR KOMPETENTA, HAR HANDLINGSUTRYMME OCH INSPIRERAR TILL UTVECKLING OCH ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE DELMÅL: ALLA ELEVER NÅR MÅLEN Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden UTBILDNINGSRESULTAT I GRUNDSKOLAN / ALLA BARN/ELEVER NÅR MÅLEN KORTFATTAD SAMLAD BEDÖMNING AV NÄMNDENS DELMÅL UTIFRÅN KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL ÅTGÄRDER FÖR FRAMTIDEN NÄMNDENS EKONOMISKA RESULTAT, RESULTATREDOVISNING Driftredovisning Jämförelse- och nyckeltal Investeringsredovisning SAMLADE OCH KONKRETISERADE ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING AVSEENDE NÄMNDENS VERKSAMHETSANSVAR SAMMANFATTNING OCH AVSLUTANDE ANALYS AV VERKSAMHETSÅR

6 1. Inledning Kommunen ansvarar för att bedriva en effektiv verksamhet med god kvalitet utifrån nationella lagar och kommunala politiska mål, styrdokument och ekonomisk tilldelning genom budget. En framgångsfaktor är att skapa en fungerande styrkedja som binder ihop de olika nivåerna i organisationen från kommunfullmäktiges vision till verksamheternas genomförande. Detta kräver ett systematiskt arbete genom uppföljning och analys av resultat utifrån helhetsyn. Syftet med kommunens och nämndens uppföljningsarbete är att få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen och nämnderna klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika satsningar har. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till resultatet. Uppföljningsarbetet ska vara systematiskt och bedrivas kontinuerligt. Med det menas att arbetet ska ske strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Det innebär att det ska finnas rutiner för att regelbundet planera, genomföra, följa upp, analysera och åtgärda. Verksamhetsredovisningen presenterar årets ekonomiska resultat samt analys och bedömning av måluppfyllelse följt av identifierade utvecklingsområden som visar på åtgärder som behövs för att stärka måluppfyllelsen framåt. Kommunen redovisar också vilka viktiga förutsättningar som krävs för att bidra till utveckling. 1.1 Barn- och utbildningsnämndens redovisningsansvar Kommuner och dess skolor, förskolor och fritidshem är enligt Skollagen skyldiga att kontinuerligt följa upp, utvärdera och dokumentera verksamheten. Nationella mål styr verksamheten och samfasas i Falköpings kommun med kommunala mål. Det är viktigt att se sambanden men även att kunna särskilja dem. Denna förvaltningsövergripande verksamhetsredovisning bygger på resultat från verksamheterna för läsåret 2017/2018 men även på det som redovisats i olika analyser under hösten Dessutom har olika uppföljningar, kartläggningar, redovisade nyckeltal, statistiska uppgifter, sammanställningar av barn, elevers, föräldrars respektive personalens uppfattningar, förstudier och resultatinsamlingar på enhets- och förvaltningsnivå använts som underlag för redovisningen. Bilden nedan visar på det systematiska arbetets olika nivåer i kommunen. Styrkedjan har utökats med barn/elevnivån och fokus på återkoppling är lika viktig som rapportering. 5

7 Barn- och utbildningsnämndens styrkedja Nämndens styrkedja finns förtydligad i nämndens riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet som reviderades i maj

8 1.2 Kvalitetsarbete och metod inom barn- och utbildningsnämnden Kvalitetsarbetet på verksamhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och barn/elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn/Förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Sedan 2016 har riktlinjer tagits i bruk i förvaltningen för det systematiska kvalitetsarbetet och verksamhetens måluppfyllelse och resultat presenteras kvartalvis för nämnd enligt ett årshjul som synliggör vilket innehåll som ska redovisas per kvartal. Viss justering genomfördes vid revidering Varje verksamhet måste i sin tur anpassa sin uppföljning så att rapportering kan ske i linje med nämndens årshjul. Verksamhetens uppföljnings- och analysarbete sammanfattas och analyseras av respektive rektor/förskolechef i framtagna mallar för att främja en likvärdig arbetsgång, analysförutsättningar och likvärdig bedömning. För att kunna följa resultat och processer krävs olika verktyg. Dessa kan vara enkla och bygga på samtal och intervjuer men ibland krävs digitala verktyg för att säkra dokumentationen. Unikum som beskriver varje elevs kunskapsutveckling och skriftliga individuella utvecklingsplan är ett sådant verktyg, betygskataloger och IST-analys är andra exempel. Förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation och kommunikation i plattformen Pluttra. Det systematiska arbetsmiljöarbetet och internkontrollen har också stöd i framtagna rutiner. Att synliggöra rutiner, verktyg och resultatuppföljningar bidrar till kontinuitet och systematik. Det blir lättare att: Fokusera på mål och resultat Skapa delaktighet Arbeta långsiktigt och uthålligt Välja rätt åtgärder 7

9 1.3 Syfte Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas 1 och att identifiera och prioritera utvecklingsområden 2. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Utgångspunkten för det systematiska kvalitetsarbetet är de nationella mål som finns i skolans statliga styrdokument 3. Det finns inget som hindrar att huvudmannen eller enheten även formulerar och följer upp egna mål. De egna målen får dock inte strida mot de nationella målen. I dokumentationen av kvalitetsarbetet är det viktigt att skilja på de nationella målen och andra uppsatta mål. Kvalitetsarbetet ska vara systematiskt och bedrivas kontinuerligt 4. Med det menas att arbetet ska ske strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Det innebär att det ska finnas rutiner för regelbunden uppföljning, analys, planering och utveckling av utbildningen. Dessa delar ska vara skriftligt dokumenterade för att det ska kunna säkerställas att arbetet leder till en utveckling mot målen på ett sådant sätt att det gynnar varje enskilt barns/elevs utveckling och lärande. Under hösten 2018 har förvaltningen på ett tydligare sätt systematiserat rutiner och uppföljningsarbete på professions- och förvaltningsnivå. 1 Skolväsendet. (2012) Skolverkets allmänna råd med kommentarer Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stockholm. Fritzes, sid Skolverket. (2015). Kvalitesarbete i praktiken. Stockholm:Fritzes, sid 5. 3 Skollagen, läroplaner, ämnes- och kursplaner och andra författningar som styr verksamheten. 4 Skolverket. (2012). Skolverkets Allmänna råd med kommentarer Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stockholm:Fritzes,sid 11. 8

10 2. Nämndens uppdrag och verksamhetsbeskrivning Organisationsbild Under 2016 genomfördes en organisationsförändring där verksamhetschefer tillsattes för respektive skolform. Under 2017 har Verksamhetschef tillsatts för SPC (Specialpedagogiskt Centrum) och rektor för CFF (centrum för flerspråkighet) övergick till verksamhetsledare. En verksamhetsledare för BF ( Barnhälsa) tillsattes också. Ledningsorganisationen är ett steg i den översyn av skolorganisation som fortfarande pågår. Beslut om ny skolorgansation togs i Falköpings kommunfullmäktige och Barn- och utbildningsnämnden fick i uppdrag att genomföra organisationsförändringen. En ny skolorganisation innebär att det renoveras och byggs nya förskolor och skolor i kommunen och en ny stor högstadieskola ska byggas i tätorten. Ett par skolor har avvecklats och några står på tur. Förändringen ska bidra till högre måluppfyllelse genom en mer likvärdig stadieindelning och organisation. Förändringen innebär även att förhållningssätt och lärmiljöer ses över i hela organisationen. Nya funktionsprogram har tagits fram för både förskola och grundskola och processarbetet beräknas pågå under en femårsperiod. 9

11 2.1.2 Verksamhetens indelning och ansvarsområden Verksamhetscheferna leder arbetet inom respektive skolform eller inom elevhälsan. Uppdragen styrs av skolchef som samordnar verksamhetscheferna i förvaltningens ledningsgrupp. Organisationen styrs genom nämndens delegationsordning. Rektors/förskolechefs ansvar styrs i skollag, förordning och läroplaner samt genom nämndens delegationsordning. Verksamhetspecifika ledningsmöten /APT samt styrgruppsmöten hålls regelbundet varje månad och kompletteras med övriga kollegiala nätverk och möten som syftar till att driva och samordna utvecklingsarbetet. Budgetfördelning sker med hjälp av olika fördelningsmodeller som är beslutade av nämnden. Varje förskolechef/rektor ansvarar fullt ut för personal, ekonomi, barn/elever och kvalitet. Verksamhet förskola Förskola bedrivs och erbjuds i hela kommunen. Den kommunala verksamheten kompletteras med fristående förskolor samt pedagogisk omsorg. Kommunen erbjuder även natt- och helgomsorg. Efterfrågan av förskoleplatser ökar och nya avdelningar och förskolor byggs och planeras i samband med ny skolorganisation. På en av kommunens förskolor finns en avdelning anpassad för barn med svåra funktionsvariationer. Riktade statsbidrag söks och nyttjas för att minska barngruppernas storlek i linje med nationella riktlinjer. Tillsynsansvar över fristående förskolor utövas vart annat år och genomfördes under hösten

12 Verksamhet grundskola/ grundsärskola och fritidshem Nuvarande grundskoleorganisation har många skolor i skiftande storlek och indelning. Elevantalet varierar från ca elever/skola. I ny skolorganisation blir skolorna mer likvärdiga och ska omfatta F-6, F-9 eller 7-9. Verksamhetsområdet omfattar även särskola och särskilda undervisningsgrupper inriktning austism som är knutna till två grundskolor i centralorten. Även kommunens musikskola hör till verksamhetsområdet. Fritidshem erbjuds på samtliga skolor med tidigare år. I centralorten finns en fristående grundskola med tillhörande fritidshem som omfattar ca 100 elever. Verksamhet gymnasieskola/gymnasiesärskola De nationella programmen på gymnasieskolan håller en jämn volym. Elevökningen sker främst på IM-programmet och då särskilt på inriktning IM-språk. Kommunen erbjuder 12 nationella program samt riksidrottsgymnasium (RIG), volleyboll. Inom verksamhetsområdet finns även gymnasiesärskola. Verksamhet specialpedagogiskt centrum (SPC) Samordning av tvärprofessionella insatser för flerspråkighet samt barn- och elevhälsa finns samlat under verksamhet SPC. Inom verksamhetens uppdrag finns även två särskilda undervisningsgrupper. I kommande beskrivning redovisas resultat och analyser var för sig utifrån respektive skolforms underlag och analysarbete Verksamhetens fördelning 11

13 3. Nämndens delmål Nedan presenteras de delmål som Barn- och utbildningsnämnden tagit fram för att bidra till kommunens övergripande mål. Delmålen är valda för att stämma överens med nationella mål och styrdokument och för att kunna redovisas i ett gemensamt sammanhang. I analystexten kopplas respektive mål till ett av läroplanens områden som staten kräver uppföljning av. För Falköpings kommun finns ytterligare två mål där inte nämnden tagit fram egna delmål. På olika sätt bidrar ändå nämnden till kommunens måluppfyllelse. 3.1 Mål 1 Ett socialt hållbart Falköping BU:s Delmål: Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga Under 2018 är elevernas upplevelse av trygghet och inflytande sämre än under föregående år. Underlagen från gymnasieskolan har låg svarsfrekvens vilket gör resultatet något osäkert. Under de senaste åren har skolorna volymökat vilket lett till utmaningar med växande integration och mångfald. Personalens förhållningssätt, förstärkt elevhälsa och förebyggande värdegrundsarbete är viktiga komponenter för att nå framgång i arbetet. 3.2 Mål 2 Ett attraktivare Falköping Kommunens tydliga viljeinriktning genom beslut om förändrad skolorganisation bidrar i hög grad till ett attraktivare Falköping. Satsningen berör en bred målgrupp bestående av barn, elever, vårdnadshavare, medarbetare och näringsliv. Samsyn avseende lokaler, lärmiljöer och förhållningssätt påverkar rekrytering och attraktivitet. Genom den stora satsningen bidrar nämnden till kommunens övergripande mål. Att jobba för en god kvalitet i verksamheten, mål 4, gynnar medborgarnas upplevelse av attraktivitet. 3.3 Mål 3 Ett näringsliv som utvecklas Genom en hög måluppfyllelse i punkt 1 och 4 skapas förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas i Falköpings kommun. Ett tydligt samarbete med näringslivet genom VISA-arbete, prao, programråd och arbetsplatsförlagd utbildning ökar förståelsen för varandras behov och skapar förutsättningar för en högre anställningsbarhet genom att korta avståndet mellan skolan och arbetslivet. 12

14 3.4 Mål 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka BU:s Delmål: Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse. KOMMUNIKATIVA INDIKATORER Trend Andel utb pers Fsk 55% 50% 48% 48% Andel utb pers Fritids 57% 45% 40% 36% Andel utb pers Gr 86% 82% 82% 80% Andel utb pers Gy 73% 75% 77% 77% Rekryteringssituationen är ansträngd och det är svårt att anställa behörig personal för samtliga verksamhetsformer. Gymnasieskolan som skolform har klarat utmaningen bäst. Behörigheten på fritidshemmen sjunker märkbart medan det tycks lätta något för förskoleverksamheten under senare delen av Det syns ännu inte i den officiella statistiken Delmål: Alla elever når målen. KOMMUNIKATIVA INDIKATORER Trend Meritvärde i Gr Betygspoäng Gy 14,0 14,1 14,6 14,3 Måluppfyllelse har de senaste åren har visat på negativt resultat men de sista åren redovisas en positiv trend och progression. Meritvärdet för grundskolan ökar men ligger ändå under rikssnittet och har så gjort under hela tidsperioden. Betygspoängen för gymnasieskolan visar en positiv trend, men samtidigt växer antalet elever på IM-programmen. Denna elevgrupp synliggörs inte i statistiken och har låg måluppfyllelse. 13

15 4. Redovisning av förutsättningar Nämndens uppdrag är att erbjuda barnomsorg och skola till kommunens barn och ungdomar och det ställer stora krav på organisation och resursanvändning. Förskolor och skolor är välfyllda och den beslutade skolomorganisationens genomförande pågår för fullt. Fram till år 2020 är trångboddheten ett fortsatt problem och en rimlig arbetsmiljö för barn/elever och personal behöver säkras. Den nya skolorganisationen ska bidra till högre måluppfyllelse, ökad likvärdighet och samsyn. Kommunens val av organisation påverkar såväl elevers förutsättningar för lärande, som personalens kollegiala lärande. Dagens förskola och skola har ett betydligt större fokus och krav på lärmiljöer än tidigare. En av nämndens största utmaningar är att kunna rekrytera behörig personal. De nationella prognoserna visar på en fortsatt stor brist på behörig pedagogisk personal och den trenden verkar hålla i sig. Detta ställer mycket höga krav på nämndens kompetensutvecklingsinsatser de kommande åren. En högre grad av samverkan, både inom kommunen och i vårt närområde, kommer krävas för att hantera och skapa nya förutsättningar inom många olika områden, exempelvis för att minimera effekten av en lägre behörighetsgrad. Flera av de utmaningar nämnden står inför är inte unika för, eller begränsade till, Falköping. Ett socialt hållbart Falköping är ett komplext målområde som kräver samverkan för att nå framgång och bidra till likvärdiga förutsättningar för medborgare. Skolan och förskolan, liksom andra verksamheter inom skolväsendet, ska vara likvärdig. Det innebär att det kompensatoriska uppdraget är en mycket viktig del och förutsätter att resurser fördelas socioekonomiskt efter behov. Ett bra exempel på samverkan är den avsiktsförklaring kommunledningen beslutat om för Dotorpsområdets fortsatta utveckling. Enligt SKL:s rapport Fokus på socioekonomisk resursfördelning i skola och förskola 2018, framkommer att ett utvecklat kvalitetsarbete som utgår från systematik och undersökande arbetssätt är det som ger bäst resultat. I samma rapport, s.25 går att läsa Förskolor och skolor kan exempelvis ha olika förmåga att bedriva en god verksamhet utifrån de ekonomiska resurser de har beroende på organisation, förhållningssätt och skicklighet hos såväl ledningen 14

16 som medarbetarna. Sådana skillnader kan inte en socioekonomisk viktad resursfördelning kompensera för. Det behövs istället andra slags åtgärder för att främja likvärdighet och verksamheter med hög kvalitet. För att uppnå lika förutsättningar för alla barn och elever krävs att resurserna används klokt och på rätt sätt. Detta ställer höga krav på ledning och styrning hela vägen genom styrkedjan om det ska bidra till ökad tillit och måluppfyllelse Nedan redovisas verksamheternas förutsättningar avseende kompetens, personaltäthet och övriga nyckeltal. 4.1 Kompetens och personal Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Förskola Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Förskola bedrivs och erbjuds på 20 förskolor i hela kommunen. Den kommunala verksamheten kompletteras med 11 fristående förskolor. Pedagogisk omsorg erbjuds från 1 januari 2017 i enskild regi. Kommunen erbjuder även natt- och helgomsorg som omfattar ca 60 barn. Riktade statsbidrag söks och nyttjas för att minska barngruppernas storlek i linje med nationella riktlinjer. Siffrorna i nedanstående tabeller är hämtade från Skolverkets statistik. Siffran för 2018 är ett jämförelsetal som avser läsåret 2017/2018 med mättidpunkt 15 oktober Personaltäthet och behörighet Nedan i tabell 1 redovisas personaltätheten per barn i kommunal förskola. Tabell 1. Antal barn per årsarbetare i kommunal förskola 2013/ / / / /18 Falköping 5,9 6,0 5,9 6,2 6,2 Riket 5,3 5,3 5,2 5,1 5,1 Statistiken visar att personaltätheten i Falköpings förskolor är mycket låg jämfört med kommungruppen och riket. Andelen barn per årsarbetare i såväl kommunal som fristående förskola ligger vid tidpunkten för mätningen, 15 oktober 2017, långt över genomsnittet. Kommunen har långt fler barn per avdelning än Allmänna rådens rekommendation vad gäller personaltäthet. I Barn- och utbildningsförvaltningen tillämpas ett resursfördelningssystem där barnens närvarotider styr tilldelningen. Fler barn med lägre timvolym innebär större barngrupper. Detta regleras med det rörliga kommunbidraget som utgår från antalet inskrivna barn varje månad. Bidraget viktas utifrån barnets tid i tre nivåer, upptill 15 timmar, mellan 15 och 35 timmar och över 35 timmar. 15

17 Vid analys framkommer att andelen barn med deltidsnärvaro ökat under senare år pga. de ändrade reglerna för förskoleverksamhet. Denna förändring syns inte i statistiken men påverkar gruppstorleken som varierar under dagen. I dagsläget har knappt 30 % av barnen en närvarotid som understiger eller max är 15 timmar i veckan och cirka 33 % av barnen har en närvarotid som överstiger eller är 35 timmar i veckan. Andelen barn med långa närvarotider har ökat och är nu fler än de med kortare. Diagram: Andel barn i de olika tidsintervallen. Av förskolans personal har 48 % av personalen pedagogisk högskoleutbildning och den negativa trenden är ihållande enligt officiell statistik. Under senare delen av 2018 märks dock en ökning av antalet behöriga sökanden till kommunens förskollärartjänster. Jämfört med genomsnittet i riket som är 42 % pedagogiskt utbildad personal har Falköping bättre behörighet men strävan är att öka andelen utbildad personal och därmed förutsättningarna för att bedriva pedagogisk verksamhet av god kvalitet. Förskolepersonalen har två planeringsdagar per läsår då verksamheten har vikarier, vilket gör det lättare att kunna diskutera och reflektera runt verksamheten samt vidareutveckla det pedagogiska arbetet. Det finns behov av att ytterligare utveckla och effektivisera tidsanvändningen men det är svårt eftersom grundbemanningen i kommunen är låg. Planeringstiden för personalen behöver öka utan att förskolorna stängs. 16

18 Diagram: andel pedagogiskt utbildad personal i Förskolan oktober 2018 Kostnader I tabell 2 kan utläsas att Falköpings kommun fortfarande ligger lägre än kommungruppen när det gäller kostnader per inskrivet barn i kommunal förskola även om kostnaden närmat sig kommungruppens över tid. Tabell 2. Kostnad per inskrivet barn i kommunal förskola 2013/ / / / /18 Falköping Kommungruppen Den stora skillnaden i kostnader för barn i förskola beror till stor del på den skillnad i personaltäthet som finns mellan Falköpings kommun och kommungruppen. Skillnaden har ökat något det sista året. Lokaler Flera av förskolorna har på ett medvetet sätt under de sista åren förändrat och anpassat lärmiljöer och materialutbud både inom- och utomhus efter barnens intresse och behov. Det bidrar till att ge alla barn mer likvärdiga förutsättningar och möjligheter till inflytande. Här finns fortfarande utvecklingsmöjligheter och behoven förändras ständigt mellan förskolorna och beroende på vilka barn som kommer till vår förskola. Framtagandet av ett funktionsprogram för förskolan har påverkat medvetenheten om lärmiljöns påverkan hos personalen både på förskolor som genomgår renovering och nybyggnation men även på övriga förskolor. Medvetenheten har ökat genom kollegialt lärande och de olika grupper som bidrar i utvecklingsarbetet. 17

19 Öppettider, Tillgänglighet, Förskoleplacering ska erbjudas inom fyra månader och uppföljning visar att kommunen i dagsläget klarar att erbjuda alla barn plats inom given tidsram även om alla barn inte kan få plats på önskad förskola. Falköpings kommun erbjuder e-tjänster för kommuninvånarna. Föräldrar med barn i förskolan hänvisas bl.a. att ansöka om plats, ändra schema och säga upp sin förskoleplats via webben med målsättningen att detta skall underlätta och öka tillgängligheten för föräldrar. Omsorg på obekväma tider Falköpings kommun erbjuder barnomsorg som kvälls-, natt- och helgomsorg till föräldrar med dessa arbetstider och verksamheten har redovisat ett ständigt ökande behov. Denna omsorg ingår inte i platsgarantin eftersom den inte är lagstadgad. Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg kan till exempel vara familjedaghem eller flerfamiljslösningar. Pedagogisk omsorg erbjuds from 1 januari 2017 då en tidigare fristående förskola utanför tätorten övergick till denna verksamhet. Mentorskap och handledning Förskolepersonal har tidigare erbjudits handledning och introduktion i användning av I-pads och introduktion av informations- och kommunikationsverktyget Pluttra. Medvetenheten om lärmiljöns betydelse, den pedagogiska dokumentationen av verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet lägger grunden för utveckling och likvärdighet. Ett nytt handledarskap startades 2017 inom området och arbetet har bidragit till högre likvärdighet och kvalitet inom förskoleverksamheten. Att efterfrågan på kompetenser vid specialpedagogiskt centrum har minskat är ytterligare en effekt av handledarskapet och den utökade specialpedagogiska kompetensen. Handledarna efterfrågas och uppskattas av personalen i verksamheten. Från hösten 2018 pågår samarbete med RISE, statens forskningsinstitut, i syfte att stärka digitaliseringsarbetet. Stöd handledning SPC, Specialpedagogiskt centrum, erbjuder hjälp till förskolorna med utredningar, handledning och stöd i frågor runt barn i svårigheter. Det är främst specialpedagog och logopeder som ansvarar för detta stöd. Från hösten 2017 finns även en verksamhetsledare för barnhälsa anställd i syfte att samordna, stärka det främjande och förebyggande arbetet och prioritera tidiga insatser. Många ärenden har handlat om kommunikation och samspel. Det finns en integrerad förskoleavdelning för barn med grava funktionshandikapp även om den största andelen barn i behov av särskilt stöd är integrerade i den ordinarie verksamheten. SPC samordnar kompetensutveckling och stöd till förskolorna kring bland annat barns språkutveckling och personalens bemötande och förhållningssätt. Stöd Modersmålsstöd i förskolan Enligt förskolans läroplan, LPFÖ -98 rev. 10, skall förskolan bidra till att barn får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Andelen barn i Falköpings förskolor med annat modersmål än svenska växer och är 2018 ungefär 25 %. Modersmålsstöd utgår från CFF till de största språkgrupperna men omfattningen behöver öka och en kartläggning pågår för att fånga in förskolornas behov. En förvaltningsövergripande kompetensutvecklingsinsats genomförs i form av ett lokalt Förskolelyft om Flerspråkighet och interkulturalitet i Förskolan för andra gången. Förvaltningens Handlingsplan för flerspråkighet i förskolan har reviderats och ett stödmaterial för personalen har arbetas fram under Ett nätverk har även 18

20 startats upp med fokus på barns språkutveckling och flerspråkighet. Samtliga utvecklingsarbeten förankras under hösten 2018 i verksamheten Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Grundskola Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse I grundskoleorganisation finns det många skolor i skiftande storlek även om de minsta har avvecklats. Elevantalet och klassorganisation varierar från ca elever. Fritidshem erbjuds på samtliga skolor med tidigare år. I centralorten finns en fristående grundskola. De senaste årens volymökning har medfört att skolorna är trångbodda och en översyn av skolorganisationen pågår. Siffrorna i nedanstående tabeller är hämtade från Skolverkets statistik. Siffran för 2018 är ett jämförelsetal som avser läsåret 2017/2018 med mättidpunkt 15 oktober Personaltäthet Tabell 3 Antal elever per heltidstjänst 2014/ / / /18 Falköping 11,7 11,8 11,4 11,1 Kommungruppen 11,8 11,8 11,7 11,5 I tabell 3 kan utläsas att antalet elever per lärare legat relativt konstant under tidsperioden och att Falköpings kommun ligger i nivå med eller något bättre än kommungruppen. Under de sista läsåren har måttet förändrats till att mäta antal elever per heltidstjänst i Skolverkets statistik. Via de Kommunblad som ges ut av Skolverket kan kommunen avläsa sin lärartäthet och också jämföra den med andra kommuners. Falköpings kommun har under ett flertal år legat i snitt med riket och kommungruppen i denna jämförelse men för föregående läsår var snittet något bättre. Inom kommunen skiljer sig resultatet åt beroende på skolans storlek och elevunderlag samt beroende på hur varje rektor prioriterat i tjänstetillsättning. Under de senaste året har mer medel betalts ut som riktat statsbidrag vilket påverkar lärartätheten positivt även om inte behöriga lärare finns att tillgå i samma utsträckning som behoven. Sedan några år tillbaka fördelas resurser även ur ett socioekonomiskt perspektiv även om procentandelen är liten. Andel elever med utländsk bakgrund är en annan faktor som påverkar andelen modersmålslärare respektive lärare i svenska som andra språk. Att Falköpings kommun har många små skolor påverkar också variationen i lärartätheten. Kostnader Tabell 4 Kostnad totalt per elev i grundskolan 2013/ / / / /18 Falköping Kommungruppen I tabell 4 kan utläsas att kostnaderna per elev är lägre i Falköping än inom kommungruppen. Personalens behörighet 19

21 Falköpings kommun håller ungefär samma nivå som genomsnittskommunen avseende lärares behörighet och lärartäthet. Hur lärartätheten kommer eleverna tillgodo är givetvis avhängigt antalet lärare, deras kompetens och behörighet, men även hur lärare disponerar sin tid. En viktig faktor som avgör om eleverna får ämnesbehöriga lärare är tjänstefördelningen. I Falköping som har många små skolenheter ställs stora krav på flexibilitet för att rätt kompetens ska komma alla elever till del. Det är också viktigt att elevers kunskapsutveckling tydligt dokumenteras för att kunna följa eleven vid skol- och stadiebyten. Falköpings kommun håller något lägre nivå än genomsnittskommunen avseende lärares behörighet. Andelen lärare med pedagogisk behörighet ligger på 80 % i Falköping jämfört med kommungruppens på 86 %. Under sista året har rekryteringsarbetet försvårats och i dagsläget är det ett stort bekymmer i landet. Falköpings kommun försöker på olika sätt stimulera personal till fortsatt utbildning och arbetar aktivt gentemot resursförmedling, arbetsförmedling och VFU-samordnare. Skolverkets statistik för lärares behörighet i ämne och årskurs visar att Falköpings siffror är jämförbara med rikets statistik. Som exempel kan nämnas att 74% av undervisande matematiklärare i grundskolan är behöriga för sitt ämne. Lägst behörighet återfinns för svenska som andraspråk, bild, musik, moderna språk och teknik. Högst behörighet har kommunens lärare i svenska, matematik sam t No- och So-ämnen. Skolverkets nya statistik, som också går att se kommun för kommun, visar att var tredje lärare i grundskolan saknar behörighet i de ämnen de undervisar i. Nedan visas ett diagram med andel legitimerade lärare per ämne och heltidstjänst, som visar situationen för grundskoleutbildningen i Falköping enligt Skolverkets statistik. Diagram. Andel lärare med legitimation per ämne 2017 i Falköping Tvålärarsystem 20

22 För att öka måluppfyllelsen samt stärka lärarrollen och samverkan mellan kollegor har några enheter startat ett s.k. tvålärarsystem som innebär att två lärare delar på ansvaret för en större elevgrupp. De signaler som lyfts fram är positiva och arbetet räknas som en framgångsfaktor. Det är tydligt att det är svårare för mindre enheter att organisera sig med dubbel bemanning eftersom elevgrupperna där är betydligt mindre. Stöd utbildningsinsats Under flera år har ett antal lärare påbörjat speciallärarutbildningen med statsbidragsstöd. Det är positivt ur flera perspektiv eftersom kommunen bättre kan svara upp mot de nya kraven om behörighet bland annat inom särskolan. Några har slutfört sina utbildningar och är nu verksamma på heltid i sina nya befattningar, för övriga pågår utbildningen. Dessutom har ytterligare ett antal lärare fått stöd för att kompetensutveckla sig inom ämnet svenska som andra språk. Här finns ett stort behov av påfyllnad eftersom andelen elever med utländsk bakgrund och behov av att läsa svenska som andra språk har ökat. Mentorskap Barn- och utbildningsförvaltningen har arbetat med mentor- och handledarskap inom olika områden för att bidra till kunskapsöverföring och stärka det kollegiala lärandet. För lärare i tidiga år erbjuds i dagsläget Läsmentor och ASL-mentor inom området läs- och skrivutveckling, där ASL står för Att Skriva sig till Läsning. Inom förvaltningen finns även SVA-mentor och IKT-mentorer, informations- och kommunikationsteknologi-, som har till uppgift att sprida kunskap och kompetens inom området. IKT-utveckling och tillgång till digitala verktyg är viktig för verksamhetens utveckling och för att utmana eleverna i deras lärande. Två av kommunens grundskolor påbörjade för Falköpings kommuns räkning ett projekt via SKL om att skriva sig till lärande, STL. Under 2017/2018 har projektet spridits till alla lärare och elever i årskurs 4 via mentorer. Tanken är att arbetet ska fortplanta sig och spridas mot övriga årskurser på sikt. Från hösten 2018 pågår samarbete med RISE, statens forskningsinstitut, i syfte att stärka digitaliseringsarbetet. Stöd modersmålundervisning I grundskolan har en elev rätt till undervisning i modersmål om en eller båda vårdnadshavare har annat språk än svenska som modersmål och om språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven. I Falköping anordnas undervisning som grundskoleförordningen anger om minst fem elever önskar undervisning och modersmålslärare finns. Avseende minoritetsspråk (finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch) gäller minst 1 elev. Ungefär 25 % av eleverna har annat modersmål än svenska. Andelen elever med behov av modersmålsundervisning har ökat kraftigt de senaste åren och det är svårt att rekrytera såväl modersmålslärare som studiehandledare. Det är av högsta vikt att skolan kan bedöma elevens kunskapsutveckling även om det inte alltid kan ske på svenska. Centrum för Flerspråkighet Tidigare fanns en mottagningsenhet i tätorten för att skapa en trygg introduktion i det svenska skolsystemet och kartlägga nyanlända elever. På Mottagningsenheten fanns verksamhetschef, lärare, specialpedagog, elevhälsokonsulent, skolsköterska, kurator samt arabisk- och somalisktalande språkstödjare. Här kartlades elevens bakgrund, styrkor, intressen och förmågor. Kartläggningen användes sedan för att anpassa den kommande utbildningen efter elevens behov. Från årsskiftet 2016/2017 och i linje med att tillströmningen av andelen nyanlända minskade i kommunen, har verksamheten övergått till Centrum För Flerspråkighet, CFF, under ny verksamhetsledare. Till verksamheten som samordnar modersmålsundervisning och studiehandledning har ett mobilt team knutits för att stödja verksamheterna konkret i arbetet. Arbetet sker kontinuerligt och efter behov. 21

23 Elevhälsa Specialpedagogiskt Centrum, SPC, ansvarar för tvärprofessionella insatser till barn och elever i svårigheter eller i behov av särskilt stöd inom Falköpings kommuns skolor från förskola till gymnasium. Detta sker på olika sätt, bl. a genom rådgivning, konsultation, handledning och kompetensutvecklingsinsatser. Verksamhetschef för SPC ansvarar också för två särskilda undervisningsgrupper. I kompetensdelen av SPC återfinns specialistkompetens i form av verksamhetschef för barnhälsa, specialpedagog, logopeder, skolpsykologer samt elevstödjare. Dessa arbetar konkret tillsammans med varje skolas respektive elevhälsoteam för att förebygga och främja, ge stöd i enskilda ärenden, handleda och/eller kartlägga/utreda. Som stöd för grundskolan och för att främja elevers närvaro finns ett skolteam upprättat Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Fritidshem Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Samtliga skolor som undervisar barn/elever från 6 12 år har fritidshem integrerat i sin verksamhet. På 4 av de fristående förskolorna bedrivs fritidshemsverksamhet integrerat. Personaltäthet Kvaliteten på fritidshem har varit mer odefinierad än i andra skolformer. Läroplanen, Lgr11, har from 2016 förtydligats för både fritidshemsverksamheten och förskoleklassen och de nya kraven har börjat implementerats i verksamheten. Kvalitet kopplas ändå starkt till personalens utbildning, behörighet och täthet och det är dessa förutsättningar som mäts och jämförs nationellt. Statistiken visar att personaltätheten i Falköpings fritidshem skiftar mellan åren och trenden är negativ. Nedan i tabell 5 redovisas personaltätheten som antal inskrivna elever per anställd och pedagogisk behörighet vilket det numer gör även i Skolverkets kommunblad. Tabell 5. Antal inskrivna elever per anställd i kommunalt fritidshem i Falköpings kommun 2013/ / / / /18 Falköping 11,8 13,1 13,8 13,1 12,0 Kommungruppen 12,1 12,8 12,5 12,1 12,2 Antalet inskrivna elever per anställd har minskat jämfört med föregående år. Bilden visar på en variation mellan åren. Det är mer rättvisande att titta på antalet inskrivna barn per årsarbetare som återigen redovisas i Skolverkets kommunblad. Där visas att Falköping har 22,5 elever per årsarbetare jämfört med kommungruppens 21,1. Behörighet Fritidshemsverksamheten bidrar och kompletterar grundskolans uppdrag. Personalens pedagogiska behörighet är lägre än i grundskolan. Andelen utbildad personal skiljer stort mellan enheterna. Det är viktigt att kunna rekrytera heltidstjänster för att få rätt 22

24 kategorier att söka tjänsterna. Något fritidshem står utan utbildad personal. Några fritidspedagoger har via lärarlyftet fått behörighet att undervisa i något eller några praktiskt estetiska ämnen. Det innebär att förutsättningarna för heltidstjänster förbättras och att schemaläggning underlättas. Falköpings kommun har under lång tid haft sjunkande pedagogisk behörighet inom fritidshemsverksamheten och för de senaste läsåren syns en markant försämring av läget. Personalrekrytering är en viktig del i kvalitetsutvecklingen som blir allt svårare. Statistiken över tid visas i tabell 6. Tabell 6. Andel pedagogiskt behörig personal i kommunalt fritidshem i Falköpings kommun 2013/ / / / /18 Falköping 53% 57% 45% 40% 36% Kommungruppen 64% 61% 56% 47% 49% Diagram 32. Andel pedagogiskt utbildad personal inom fritidshemsverksamheten fördelat mellan olika yrkesprofessioner. De flesta som arbetar på fritids delar sin tjänst mellan undervisning i fritidshemmet och andra verksamheter i skolan. Vid några av fritidshemmen finns en låg andel pedagogiskt utbildad personal vid mättillfället 15 oktober 2018 som visas i diagram 11 nedan. Diagram : Andel pedagogiskt utbildad personal per fritidshem i oktober Kostnader Tabell 7. Kostnad per inskrivet barn i kommunalt fritidshem 2013/ / / / /18 23

25 Falköping Kommungruppen Kostnaderna per plats i fritidshem är lägre i jämförelse med kostnaderna i kommungruppen men skillnaden har varierat och minskat med åren. Sammantaget visar statistiken att Falköping har lägre personaltäthet, sämre behörighet och lägre kostnader än jämförbara kommuner och riket. Öppettider Barn i behov av fritidshemsplats erhåller den i regel utan dröjsmål och efter förälders önskemål. I Falköpings kommun erbjuds fritidshemsplats på samtliga grundskolor F-6 samt vid grundsärskola. Vid en av de mindre grundskolorna drivs fritidshemmet som fristående verksamhet. Dessutom erbjuds fritidshemsverksamhet vid några fristående förskolor. Barn som önskar skolbarnsomsorg får i regel det vid samma skola som de har sin undervisning. Grupperingarna görs oftast utifrån ålder. Det pågår ständigt ett aktivt arbete i kommunen för att anpassa och förändra utnyttjande av lokaler för att motsvara efterfrågan på platser. Lokaler Lokaltillgången påverkar verksamheten till stor del och flera fritidshem har stora barngrupper. De flesta fritidshemmen är integrerade och samsas med grundskolan och förskoleklassen om lokalerna vilket gör att lärmiljöerna inte alltid blir optimala. Några fritidshem har egna lokaler. Fritidshemmens behov fokuseras i samband med den nya skolorganisationen och nya lärmiljöer. Stöd Personalstöd till barn med behov av särskilt stöd ges oftast under skoltid men mer sällan under fritidshemstid. Grundsärskolans fritidshem för elever som tillhör inrikting träning tar emot barn med funktionshinder och skiljer sig från övrig fritidshemsverksamhet då personaltätheten är högre och elevantalet lägre. Rutiner och en handlingsplan för handledarskap på fritidshem har tagits fram under 2018 och två handledare/mentorer har anställts om vardera 10%. Syftet är att bidra till kvalitetsökning och likvärdighet och handledarskapet har mottagits positivt. Ett utvecklingsarbete har även startats upp i rektorsgruppen för att stärka och tydliggöra ledningens ansvar för verksamheten. 24

26 4.1.4 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Grundsärskola Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Falköping erbjuder både grundsärskola och gymnasiesärskola. Verksamheten är lokaliserad och integrerad efter åldersintervall på några av kommunens grundskolor och på gymnasieskolan. Det finns även ett litet antal individintegrerade särskoleelever i kommunens grundskolor. Innan ett barn skrivs in i grundsärskolan görs en omfattande utredning med såväl pedagogisk, medicinsk, psykologisk och social bedömning. Inskrivningen i grund-/gymnasiesärskola föregås alltid av samtal och godkännande av vårdnadshavare. Kommunen har tydliga rutiner kring inskrivningsförfarandet. Personaltäthet Tabell 8 / Antal elever per lärare i obligatoriska särskolan 2013/ / / / /18 Falköping 4,0 4,5 4,6 3,2 4,6 Kommungruppen 2,8 3,0 3,4 3,4 3,7 I tabell 8 ovan kan utläsas att antalet elever per lärare (heltidstjänst) ärt högre än i jämförbara kommuner men förutsättningarna ändras mellan åren och jämfört över tid. Behörighet Andel lärare med specialpedagogisk utbildning med inriktning särskola har ökat tack vare att kommunen tidigare med hjälp av omstruktureringsmedel och nu med hjälp av statsbidrag kunnat stödja ett antal lärare som slutfört utbildningen mot rätt speciallärarbehörighet. Kostnader Tabell 9. Kostnad per elev i grundsärskola exklusive skolskjuts 2013/ / / / /18 Falköping Kommungruppen Kostnaderna per elev i grundsärskola har varierat över tid och ligger de senaste fem åren under snittet för kommungruppen. I början av 2000-talet låg kostnaderna betydligt högre och för några år sedan betydligt lägre. Eftersom elevgruppen storlek och elevernas behov varierar är siffrorna svåra att jämföra över tid. Stödinsatser avseende Centrum för Flerspråkighet och Elevhälsan följer samma rutiner som för Grundskola. 25

27 4.1.5 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Gymnasieskola Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Falköpings gymnasieskola, Ållebergsgymnasiet, har ett brett programutbud som omfattar 12 nationella program (5 högskoleförberedande och 7 yrkesprogram) med riksintag för volleyboll. I Falköping finns endast en kommunal gymnasieskola men inom regionen finns även ett flertal fristående alternativ för eleverna. Elevantalet på de nationella programmen ökar, men främst ökar IM-programmet och då särskilt på inriktning IM-språk. IM-eleverna utgör ca: 25 % av elevunderlaget på gymnasiet. Inom verksamhetsområdet finns även gymnasiesärskola. Siffrorna i nedanstående tabeller är hämtade från Skolverket. Siffran för 2018 är ett jämförelsetal som avser läsåret 2017/18 med mättidpunkt 15 oktober Personaltäthet Tabell 10. Antal elever per lärare i gymnasieskolan 2013/ / / / /18 Falköping 9,8 9,5 9,3 9,9 10,0 Kommungruppen 10,5 10,6 10,3 10,3 10,7 I tabell 10 redovisas antal elever per lärare. Falköpings kommun har haft hög personaltäthet i gymnasieskolan jämfört med kommungruppen tidigare men det sista året är lärartätheten mer likvärdig kommungruppens även om riket redovisar en täthet på 11,1 elever per lärare. Det kan också kan förklara den högre undervisningskostnaden i kommunen. Personalens behörighet Tabell 11. Andel pedagogiskt behöriga lärare i gymnasieskolan 2013/ / / / /18 Falköping 79% 73% 75% 77% 77% Kommungruppen 81% 81% 81% 78% 82% Andelen lärare med pedagogisk behörighet redovisas i tabell 11. Falköpings siffror ligger något under kommungruppens men har vänt och behörigheten och trenden ligger på en jämn nivå jämfört med övriga skolformers. Nedan visas ett diagram med andel legitimerade lärare per ämne och heltidstjänst, som visar situationen för gymnasieutbildningen i Falköping enligt Skolverkets statistik 26

28 Diagram. Andel lärare med legitimation per ämne 2017 i Falköping Kostnader Tabell 12. Kostnad per elev för undervisning, gymnasieskolan 2013/ / / / /18 Falköping Kommungruppen I tabell 12 redovisas kostnaden för undervisning per elev i gymnasieskolan. Det framgår att Falköping även har högre totalkostnad per elev än kommungruppen. Falköpings gymnasieskola har många yrkesprogram och hög andel elever på introduktionsprogrammen vilket höjer såväl lärartätheten som undervisningskostnaden. Lokaler Ny gymnasieskola stod klar under hösten 2012 men i dagsläget är gymnasieskolan trångbodd. Stöd modersmålsundervisning Ungefär 25 % av eleverna har annat modersmål än svenska. Andelen elever med behov av modersmålsundervisning har ökat kraftigt de senaste åren och det är svårt att rekrytera såväl modersmålslärare som studiehandledare. Det är av högsta vikt att skolan kan bedöma elevens kunskapsutveckling även om det inte alltid kan ske på svenska. Centrum för flerspråkighet Från årsskiftet 2016/2017 och i linje med att tillströmningen av andelen nyanlända minskade i kommunen, har den tidigare mottagningsenheten övergått till Centrum För Flerspråkighet, CFF, under ny verksamhetsledare. Till verksamheten som samordnar modersmålsundervisning och studiehandledning har ett mobilt team knutits för att stödja skolorna konkret i arbetet. 27

29 Elevhälsa Specialpedagogiskt Centrum, SPC, ansvarar för tvärprofessionella insatser till barn och elever i svårigheter eller i behov av särskilt stöd inom Falköpings kommuns skolor från förskola till gymnasium. Detta sker på olika sätt, bl. a genom rådgivning, konsultation, handledning och kompetensutvecklingsinsatser. Verksamhetsledare för SPC ansvarar också för två särskilda undervisningsgrupper. I kompetensdelen av SPC återfinns specialistkompetens i form av specialpedagoger, logopeder, skolpsykologer samt elevstödjare. Dessa arbetar konkret tillsammans med varje skolas respektive elevhälsoteam för att förebygga, ge stöd i enskilda ärenden, handleda och/eller med kartlägga/utreda Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Gymnasiesärskola Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Falköping erbjuder både grundsärskola och gymnasiesärskola. Verksamheten är lokaliserad och integrerad efter åldersintervall på några av kommunens grundskolor och på gymnasieskolan. Innan ett barn skrivs in i gymnasiesärskolan görs en omfattande utredning med såväl pedagogisk, medicinsk, psykologisk och social bedömning. Inskrivningen i grund- /gymnasiesärskola föregås alltid av samtal och godkännande av vårdnadshavare. Kommunen har rutiner kring inskrivningsförfarandet. Personaltäthet Tabell 13 Antal elever per lärarei gymnasiesärskolan 2013/ / / / /18 Falköping 4,0 3,8 3,7 3,3 3,8 Kommungruppen 3,7 3,6 3,2 2,7 3,4 I tabell 13 redovisas antalet elever per lärare i gymnasiesärskolan. Det synliggörs att Falköpings lärartäthet ligger något högre än kommungruppen. Enligt Skolverket finns en mycket stor variation av personaltäthet mellan Sveriges kommuner. I riket ligger siffran 2017/2018 på 3,4 elever per lärare. Behörighet Andel lärare med specialpedagogisk utbildning med inriktning särskola har ökat tack vare ett riktat statsbidrag som sökts för att stödja ett antal lärare med nedsättning i tjänst under utbildningen mot rätt speciallärarbehörighet. Kostnader Tabell 14. Kostnad per elev i gymnasiesärskola exklusive skolskjuts 2013/ / / / /18 Falköping Kommungruppen

30 Kostnaderna per elev i gymnasiesärskola har varierat över tid och ligger de senaste fem åren, något över snittet för kommungruppen. Eftersom elevgruppens storlek och elevernas behov varierar är siffrorna svåra att jämföra över tid och mellan kommuner. Stödinsatser från Centrum för flerspråkighet och Elevhälsan följer samma rutiner som för gymnasieskolan Övergripande utvecklingsinsatser En rad övergripande insatser görs inom nämndens ansvarsområde. Nedan beskrivs några av dem. Skolorganisationsförändring. Flera förskolor har nya lokaler och flera är under uppbyggnad. En högstadieskola ska byggas i Falköpings centralort. Följande skolor ska erbjuda verksamhet från förskoleklass till och med årskurs 6 samt fritidshem: Broddetorp, Central, Dotorp, Gudhem, Kinnarp, Kyrkerör, Mösseberg, Odensberg, Vartofta, Vindängen och Åsarp. Följande skolor ska erbjuda verksamhet från förskoleklass till och med årskurs 9 samt fritidshem: Floby och Stenstorp. Grundsärskola med fritidshem ska erbjudas på Vindängen från årskurs 1 till årskurs 6 och på högstadieskolan i Falköpings centralort från årskurs 7 till årskurs 9. Följande skolor ska avvecklas: Åsle och Åttagård. Följande skolor har avvecklats: Torbjörntorp, Yllestad Uppdrag till nämnd/förvaltning: Att se över och vid behov göra förändringar i förskoleorganisationen Att ta fram en handlingsplan för i vilken ordning genomförandet skall ske Ett politiskt beslut skall tas om maximal restid per dag i respektive stadium En integrationspolitisk plan som innefattar samtliga skolor skall antas Ett beslut om en miniminivå på antal timmar per vecka när det gäller tillgång till elevhälsa Lyfta och tydliggöra det kompensatoriska uppdraget Löfte utfärdat om att alla elever oavsett vilken skola de hamnar på skall ha samma möjlighet att välja tredjespråk Garantera kvalitet på samtliga skolor, och att resurser fördelas efter behov Ta fram strategiska åtgärder för att elevunderlaget skall bibehållas och helst öka vid de mindre skolorna Se över skolskjutsorganisationen, samt att se över nuvarande upptagningsområden i dialog med berörda Se över särskolan Se över inomhus- och utomhusmiljöer så att de är ändamålsenliga för alla barn och elever 29

31 I det lokala förändringsarbetet arbeta inkluderande med berörda grupper. Såsom föräldraföreningar, personal med flera Kompetensutvecklingsinsatser Medel för kompetensutveckling fördelas till största delen ut på enheterna och ligger under förskolechef/rektors ansvar. Under året har även medel tillskjutits av de extramiljoner som kommunen tilldelats av staten för högt mottagande av asylsökande för att stärka gemensamma och övergripande strategiska insatser mot förvaltningens verksamheter. Ett övergripande matematikprojekt pågår inom alla skolformer och ett stort fokus riktas mot IKT och Lärande. Ett avtal har skrivits med Rise för att ge kommunen stöd i digitaliseringsprocessen. Arbetet är initierat men sätter fart först under våren Personal i Förskolan har fått grundläggande kompetensutveckling inom området Pedagogisk dokumentation genom både Borås Högskola och Reggio Emilainstitutet. En högskoleutbildning har startats unde hösten 2018 under ledning av Högskolan i Jönköping. Ca: 45 förskollärare ska lära mer om flerspråkighet i förskolan. Statsbidrag söks för att kunna finansiera olika satsningar, som mattelyft, läslyft, kvalitetshöjning i förskolan, lovskola, lågstadiesatsning, karriärstjänster, läxhjälp etc. Under läsåret har kunskapsöverföring pågått bl. a. genom mentorskap inom IKT och ASL, Att Skriva sig till Läsning samt STL, Att Skriva sig till Lärande. Ett utvecklingsarbete för att främja värdegrundsarbetet pågår med hjälp av Trivselprogrammet. Gymnasieskolan har under året samarbetat med GR utbildning för att fortsatt kompetensutveckla inom området Bedömning för lärande. Medverkan i forskningsstudie Vartofta och Vindängens skolor medverkar i SKL:s forskningsarbete med STL, Att Skriva sig Till Lärande, vilket leds och beforskas av Annika Agélii Genlott vid Örebro Universitet. Från hösten 2018 är alla grundskolor med elever i årskurs 4 inbegripna i satsningen. Under 2017 har en ny studie om nyanländas lärande påbörjats via doktorand, Malin Brännström, från Göteborgs universitet. Falköping är en av några medverkande kommuner i det långsiktiga arbetet. Arbetet är ännu inte redovisat även om forsningsinsatserna är avklarade. Samarbete med Högskola och Universitet Kompetensförsörjning Skolor och lärare är engagerade i samarbetet med olika högskolor och universitet. Både förskolor och skolor tar emot VFU-studenter. Skaraborgskommunerna har under ett antal år saknat den täta kontakten med Högskolan Skövde då de fick avsluta sin lärarutbildning men sedan våren 2018 har en ny lärarutbildning påbörjats i Skövde och samarbetet har påbörjats. Samarbetet med Jönköping har stärkts. Falköpings kommun har avtal och samarbete med följande högskolor och universitet: Högskolan i Jönköping Högskolan i Borås Karlstads Universitet Skövde Högskola Tack vare samarbetet ses kommunen en del av lärarutbildningen och dess verksamhetsförlagda utbildning. Genom detta samarbete erbjuds kommunens lärare kompetensutveckling av olika slag, genom handledarträffar, inbjudan till föreläsningar och seminarier samt via särskilda handledarutbildningar. Flera lärare har genomgått handledarutbildning i olika omfattning från 7,5 15 högskolepoäng. Praktiskt taget samtliga enheter i kommunen är engagerade i den verksamhetsförlagda utbildningen från förskola till gymnasium. 30

32 5. Uppföljning och analys av mål 1 Ett socialt hållbart Falköping 5.1 Delmål: Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga. Barn- och utbildningsnämnden har ett delmål under det övergripande målet om social hållbarhet. Målet, Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga, är viktigt men alltför snävt för att belysa det omfattande arbete som genomförs för att bidra till kommunens måluppfyllelse. Även om måluppfyllelsen för delmålet är god finns stora utmaningar när måluppfyllelsen ska bedömas utifrån kommunens övergripande mål om ett socialt hållbart Falköping och de nationella krav som ställs på verksamheten. Redovisningen kompletteras genom att analysen görs utifrån de nationella krav som finns på verksamheten. Målet kräver samverkan inom kommunen och mellan nämnderna och det är i dessa olika samverkansprojekt och aktiviteter som kommunen uppmärksammats, både av kommuninnevånare och på nationell nivå. När kraven ökar från medborgarna ställs verksamheten inför nya utmaningar och situationer. Starka relationer krävs inom kommunens alla led och nivåer för att fånga in de mest komplexa behoven. Att inte rättvisa innebär lika för- eller till alla är allmänt känt, men svårt att leva upp till. Socioekonomi och fördelningsmodell måste prövas, utvecklas och anpassas så att de på bästa sätt bidrar till ett likvärdigt bemötande, lika förutsättningar och behovsanpassad verksamhet. Barn- och utbildningsnämnden behöver i än högre grad, löpande, följa upp effekterna av de olika satsningar som görs för att bidra till ett socialt hållbart Falköping. En stor samarbetssatsning har gjorts under 2018 med Avsiktsförklaringen. Ett bostadsområde i Falköping har prioriterats och ökat samarbetet inom kommunens nämnder och förvaltningar ska förhoppningsvis generera ett ökat barn och föräldrastöd. Vid de årliga enkätundersökningar som utförs i kommunen framkommer att en hög andel av eleverna är trygga och trivs men under 2018 sker ett trendbrott och upplevelsen bedömns som sämre av grundskoleelverna. Det är dock många fler parametrar som beaktas när nämnden gör sin sammanfattande bedömning av i vilken grad kommunen uppfyller såväl det kommunala målet som det nationella kravet för respektive skolform. De analyser som presenteras i text nedan är utifrån ett huvudmannaperspektiv och bygger på inhämtat material genom styrkedjan. Respektive förskolechef/rektor ansvarar för sin verksamhets sammanfattande analyser som är ett viktigt underlag för huvudmannen/nämnden. 31

33 5.1.1 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden Normer, värden i Förskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Att förskolecheferna förarbetar utvecklingsprocesser och samarbetar runt kompetensutvecklingsinsatser samt själva deltar, har skapat en bra grund för arbetsprocesserna ute på förskolorna. I kommunens förskoleverksamhet finns en växande tro på barns förmågor och det pågår ett ständigt arbete för att alla barn ska förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar. Fler och fler av de insatser som görs är planerade utifrån ett främjande och förebyggande perspektiv. Inom förskolan förekommer mycket sällan kränkningar och diskriminering mellan barnen. Personalen har ett medvetet förhållningssätt och använder vardagssituationer som undervisningssituationer för att utveckla barns förmågor och lärande. Dock kan undervisningen inom förskolan tydliggöras och riktas mot de legitimerade förskollärarna i högre grad. I en miljö där vuxna lyssnar och visar tilltro till barns förmågor växer trygghet och gemenskap. Här är det också viktigt att alla barn får samma förutsättningar att utveckla sitt modersmål och att kommunikation och flerspråkighet värderas högt. Skolinspektionen påtalade detta vid sin tillsyn som ett område som behöver medvetandegöras även om de flesta förskolorna oreflekterat erbjuder barnen kommunikation och utveckling av sitt modersmål. Det behövs förutsättningar i form av tid för att diskutera, skapa samsyn och gemensamt likvärdigt förhållningssätt på de flesta förskolorna. Tiden för att reflektera runt både de förebyggande och främjande insatserna är för knapp i förhållande till uppdraget vilket påverkar måluppfyllelsen och medvetenheten om det strategiska arbetet i hög grad. Resurstilldelningen tillåter inte en utökning. Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas: Kompetensutvecklingsinsatser har bidragit till ökad insikt och medvetenhet vilken påverkat förskolornas lärmiljöer och personalens förhållningssätt och bidrar till ökad samsyn. Handledartjänsterna inom förskolan bidrar till samsyn och utveckling. Antalet begärda stödinsatser från Specialpedagogiskt centrum har enligt verksamhetsledare minskat. Ökade resurser inom barnhälsan gynnar trygghet och ger riktat stöd mot de enskilda barn som har behov av särskilt stöd. Fortfarande råder brist på tid för reflektion och planering inom förskolans verksamhet. Ansvar och inflytande i Förskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Den övergripande satsningen på pedagogisk dokumentation och tydlighet i SKA-arbetet har i hög grad bidragit till personalens ökade medvetenhet. Under året har förskolechefernas arbete med att ytterligare utveckla avdelningarnas strukturer och mallar bidragit till en samsyn i 32

34 dokumentation och val av information/reflektion/dokumentation som synliggörs i verktyget Pluttra. Här kan arbetet med ansvar och inflytande följas utifrån urval, vilket tydliggör vad som prioriteras och fokuseras i verksamheten. Förskolecheferna har haft gemensamt fokus på kompetensutvecklingsinnehållet vilket bidragit till en extra skjuts och utvidgat kollegialt lärande. Utvecklingen har gått snabbt och samordningen under ny verksamhetschef har varit positiv.det är tydligt att sårbarheten avseende tidsförutsättningar för reflektion fortfarande är stor inom förskolan. Personal behöver mer utrymme för egen och kollegial reflektion, planering, uppföljning och analys för att nå ända fram. Bristen på behörig personal har också påverkat kvaliteten i innehåll och undervisning och gör att de utbildade pedagogerna får ta ett allt större ansvar för innehållet. Omfördelning av tid mellan olika professioner behövs för att öka undervisingens kvalitet och därmed barns möjlighet till inflytande och delaktighet. Förskolecheferna har i högre grad prioriterat tid för pedagogiskt ledarskap under året och tillsammans med handledningsarbetet och arbetet med att ta fram ett funktionsprogram för framtida förskolemiljöer, har det bidragit till ökad och samlad medvetenhet. Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas: Kompetensutvecklingsinsatser har bidragit till ökad insikt och medvetenhet vilken påverkat förskolornas lärmiljöer och personalens förhållningssätt och bidrar till ökad samsyn. Fortfarande råder brist på tid för reflektion och planering inom förskolans verksamhet Normer och värden i Grundskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Trygghets- och trivselmått visar i kommunens egen uppföljning 2018 på ett trendbrott och trygghet, trivsel och upplevelse av skolan är sämre än den varit de sista åren även om olika skolor och klasser har olika måluppfyllelse. Särskilt påtagligt är det vikande resultatet för upplevensen av studiero. Det är även det måttet som varierat mest mellan åren. Även skolinspektionen genomförde enkäter under våren Resultaten ligger i linje med kommunens egna mätningar men här kan utläsas att elever och personal Falköpings kommun ger skolan något bättre omdömen än genomsnittskommunen i Sverige. Det stärker bilden av att Falköping legat på en mycket bra nivå innan sista årets vikande resultat. Under ett antal år har klasser och grupper ständigt omgrupperats och växt när elevantalet kontinuerligt ökat. Även rörligheten inom kommunen och mellan skolorna har ökat. Då sätts värdegrunden på prov och utmaningarna växer. Trots det klarade verksamheterna av att behålla de fina resultaten avseende trivsel och trygghet under flera år. Under 2018 har måluppfyllelsen vikit och ännu är inte resultaten analyserade fullt ut. En bidragande orsak kan vara att andelen behöriga och legitimerade lärare sjunker och att rörligheten inom lärarkåren har ökat Läraren är den viktigaste kvalitetsäkringen för elevers måluppfyllelse och stabiliteten är en framgångsfaktor. Det framkommer att skolorna använder sig i högre grad av resultaten från de uppföljningar som görs. Det säkrar åtgärderna och skapar tillit. Värdegrundens innebörd har i hög grad omsatts från ord till handling. 33

35 Skolans personal arbetar med att alla elever ska förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar och för att förebygga kränkande behandling och diskriminering men arbetet kan systematiseras ytterligare. Arbetet med att förebygga nätmobbing behöver stärkas och vara mer förebyggande. Anmälningsrutinerna vid kränkningsärenden skulle behöva förenklas för att underlätta för alla inblandade. I dagsläget är inte resultatbilden heltäckande. Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas: Beslut om ny skolorganisation har bidragit till ökad delaktighet i alla framtagande av funktionsprogram för alla inblandade på olika nivåer. Trivselprogrammet har bidragit till en positiv utveckling av värdegrundsarbetet och bidrar till trivsel och trygghet för eleverna. Extra resurser har tillsatts på några av skolenheterna där arbetsklimatet inte varit godkänt. Resursökningen indikerar på att ha god effekt på klimatet och att minska antalet konflikter. Att rektor arbetar fram en rektorsanalys har höjt medvetenheten om vikten av att skapa förutsättningar för utveckling. Rektors feedback till verksamheten upplevs ofta positivt. Lågstadiesatsningen har bidragit till att öka vuxentätheten för de yngre eleverna och bidrar till ökad trygghet på raster, i korridorer och på lektioner. Nedan i diagram 2. presenteras delar av elevenkäten som genomförs årligen. Diagram : Jämförelse av elevresultat från KKIK-enkäten 2014, 2015, 2016, 2017 och

36 Ansvar och Inflytande i Grundskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Möjlighet till delaktighet i undervisningen är många gånger svårt för eleven att se och förstå. Många lärare anpassar det centrala innehållet efter elevernas intresse och behov och på så sätt får eleverna inflytande över undervisningen men de är inte alltid medvetna om det. Dokumentationen av elevers kunskapsutveckling i verktyget Unikum kan tex. användas mycket elevnära och spela en stor roll i elevers delaktighet och inflytande. Om elever ska känna inflytande måste lärare bjuda in till delaktighet i planering och genomförande av undervisningen, vilket också många gör. En rektor beskrev förra året det i sin redovisning som att eleverna behöver få kunskap i vad de kan ha inflytande över och på vilka olika sätt de kan utveckla/visa sina kunskaper. Det är tydligt att kunskapskraven ibland upplevs som ett hinder i att låta eleverna få inflytande över undervisningens innehåll. Syftet med det centrala innehållet i kursplanerna är att det ska behandlas, men att läraren och eleverna ska ha ett stort inflytande över i vilken omfattning det behandlas, och vad som prioriteras tidsmässigt. Rektors ledarskap är oerhört viktigt för att styra arbetet i riktning mot de nationella målen och för att säkra elevens rätt. Det framkommer även att en bättre kontinuitet och systematik skulle kunna stärka utvecklingen och likvärdigheten för ett ökat elevinflytande med åldern. Utbildningsvetenskaplig forskning pekar på vikten av inramning av undervisningen för att lyfta fram syftet med undervisningen och flera skolor arbetar systematiskt med att påbörja och inrama samt avsluta och återkoppla lektioner på samma sätt för att bidra till tydlighet. Generellt visar forskning att lärare är bra på att förklara vad som ska göras men sämre på att förklara varför. Det blir fokus på görandet istället för på förståelsen och ökad förståelse leder till ökat inflytande och möjlighet till förändring. Rektorernas analyser stärker inte fullt ut bilden av att möjlighet till inflytande ökar med åldern inom grundskolans verksamhet. Vad gäller kommunens mål om att alla elever ska känna sig trygga och ha tilltro till sin förmåga når kommunens grundskolor högre i måluppfyllelsen. Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas: Beslut om ny skolorganisation har bidragit till ökad delaktighet i framtagande av funktionsprogram för alla inblandade på olika nivåer. Likvärdigheten i elevernas formella forum har stärkts med hjälp av kommunens ungdomsstrateg genom kunskap, metodutveckling, gemensamma möten och gemensamt förslag till agenda. Elevers synpunkter har efterfrågats bla. via elevenkät och i samband med ungdomsstrategens arbete men elevers uppfattning kan efterfrågas i högre grad. Översynen av ny fördelning av studiehandledning har påbörjats men är inte klar. Omtag i Unikum är grenomfört och har bidragit till ökad likvärdighet, samordning och samsyn. 35

37 Normer, värden på Fritidshemmen/ Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga I Falköpings kommun finns fritidsverksamhet vid samtliga skolor för elever i tidigare år. Det innebär att verksamheterna skiftar i omfattning på samma sätt som skolverksamheten vilket påverkar förutsättningarna och personalens arbetsuppgifter i hög grad. På de större fritidshemmen krävs tex. tydligare struktur och fler gruppindelningar. Detta är enklare att genomföra tack vare fritidshemssatsningens resurstillskott. Flerspråkig personal lyfts som en framgångsfaktor. Likabehandlingsplaner/Planer mot diskriminering och kränkande behandling, är olika levande på fritidshemmen och ofta är de integrerade med grundskolornas. Elever och vårdnadshavare kan involveras i högre grad. Rutinerna runt anmälningsförfarandet till nämnd måste förbättras. Fritids har ett fåtal anmälningar jämfört med grundskolan även om det är samma elevgrupp som berörs. Eleverna vid kommunens grundskolor och fritidshem redovisar en hög måluppfyllelse för både trygghet och trivsel. Det går inte att i enkätuppföljningarna avgränsa skillnader mellan skol- och fritidstid och kommunen har heller inte definierat frågeställningarna så att det är möjligt. Vissa fritidshem gör egna uppföljningar och ofta visar de lika positiva resultat som grundskolan. Det finns ett starkt fokus på Fritidshemmen om att prioritera överskolning/inskolning för att skapa bra förutsättningar från början för eleverna. Samsynen mellan personalgrupperna inom grundskola och fritidshem behöver stärkas och i och med de förtydligade kraven i läroplanen från 1 juli 2016 blev undervisningsuppdraget tydligare. Från och med läsåret 2017/2018 ligger ledarskapet för fritidhemmen inom rektors ansvarsområde vilket underlättar möjligheten till samsyn och samverkan mellan personalgrupperna. Det systematiska arbetet blir lättare att leda och styra med gemensamma utgångspunkter. Samverkan mellan personalgrupper, tillgång till specialpedagogiska resurser och elevhälsoarbete kan och behöver stärkas för fritidspersonalen. Fritidshemmens verksamhet behöver lyftas och synliggöras. Det är svårt att rekrytera behörig personal och verksamheten visar en negativ trend i behörighetsstatistiken.under hösten 2018 har ett handledarskap påbörjats för fritidshemspersonal. En handlingsplan med siktat syfte har tagits fram. Huvudmannen behöver stödja arbetet med kartläggning och delaktighet i framtagande av planer mot diskriminering och kränkning i linje med ny lagstiftning och för att främja likvärdigheten. Fritidshemmen arbetar aktivt med konflikthantering i alla situationer och personalen är närvarande i barnens aktiviteter och kan förebygga många konflikter och kränkningar, vilket kan vara en av anledningarna till att anmälningarna är få. Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas: Ledarskapet för fritidshemmen är nu samlat under respektive rektor vilket bidrar till bättre förutsättningar för samarbetet och samsyn. Tid för planering och reflektion ser fortfarande olika ut vid kommunens fritidshem Personalens behörighet fortsätter att sjunka inom fritidshemsverksamheten. Trots försök är det svårt att både behålla och rekrytera personal. Trivselprorammet pågår och visar på positiv effekt. Handledning av erfarna pedagoger har påbörjats och nya riktlinjer tagits fram. 36

38 Ansvar och Inflytande på Fritidshemmen / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Fritidsverksamheten har större förutsättningar och frihet att påverka innehåll och aktiviteter under dagens undervisningspass än grundskolan. Pedagogerna utövar arbetet under större frihet eftersom de nationella kunskapskraven inte påverkar dem innehållsmässigt i lika hög grad. På fritids har eleverna en stor möjlighet att påverka sin tidsanvändning och låta sina intressen styra och pedagogerna kan anpassa utbud och innehåll i hög grad och på ett sätt som liknar förskolans. De icke kognitiva förmågorna får större chans att utvecklas vilket gynnar elevers utveckling ur ett helhetsperspektiv. Ansvar, inflytande och samarbete blir naturliga inslag i fritidsvardagen och bidrar till var och ens personliga utveckling. En mer utvecklad systematik, dokumentation och kontinuitet skulle säkert kunna tydliggöra och synliggöra progressionen i inflytandefrågorna även inom fritidsverksamheten, men det kräver också att personalen har utbildning och kompetens. Pedagogernas tid för planering och efterarbete skiljer stort mellan kommunens olika fritidshem och behöver bli mer likvärdiga. Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas: Trots ansträngningar och försök sedan förra året är inte samarbetet organiserat så att det fungerar mellan grundskola och fritidshem på alla skolenheter. Arbetet måste fortsätta under rektors ansvar. Ungdomsstrategens arbete riktar sig främst mot elever i grundskolans senare år och det formella inflytandet för elever i tidiga år och på fritidshem behöver stärkas. Läroplanens nationella förtydliganden har förankrats på nätverksträffar men i dagsläget har kommunens fritidshem konkretiserat arbetet i olika omfattning och med ojämn kvalitet. Därför bör arbetet fortsätta för att öka likvärdigheten i barn och elevers förutsättningar oavsett vilket fritidshem de finns på Normer, värden på Grundsärskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Vid uppföljning framkommer att eleverna i grundsärskolan generellt är trygga och i hög grad känner tilltro till sin egen förmåga och till personalen. Personalsamarbetet och personaltätheten inom skolformen skapar förutsättningar för att bygga goda relationer till elevgruppen som bidrar till hög trygghetsfaktor. Inom Grundsärskolans inriktning träning finns ett upparbetat överskolningsarbete som innebär att personalen följer med elevgrupper vid stadiebyte om behov finns. Det skapar trygghet för eleverna och samsyn mellan personalgrupperna. Personalen är kompetent och har lång erfarenhet. Vid kartläggning är det ibland svårt att bedöma om orsakerna till svårigheterna är en språkförbistring eller en förmåga. Undervisning med fokus på kunskapsinhämtning har stärkts och innefattar även läroplansområdena normer och värden samt ansvar och inflytande. Det är en utmaning för personalen att undervisa om och skapa förståelse för demokratiska processer och värdegrundsarbete så att alla elever känner att de förstår och kan omsätta kunskaperna i vardagen. 37

39 Nätverksträffarna för berörda rektorer är viktiga för att säkerställa stadiebyten, trygghet och kontinuitet i verksamheten. Det har framkommit att de äldre eleverna inom grundsärskolan inte alltid känner trygghet och vidtagna åtgärder måste följas upp för att säkra elevers upplevelse. Det är oerhört viktigt att alla elever känner sig trygga och lyssnade till. Samarbetet mellan grundsärskola och grundskola kan utvecklas generellt. Det är viktigt att alla elever känner tillhörighet till sin skola. Förståelse för olikheter och mångfald behöver ständigt aktualisera. De olika nätverksträffar för skolformen som hålls både inom kommunen, mellan kommunerna inom Skaraborg och för berörda nyckelpersoner är viktiga och bidrar till utveckling och kollegialt lärande. Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas: Skolorganisationen och nya funktionsprogram bidrar till ökat inflytande och helhetssyn. En förtydligad struktur för att förhindra språkförbistring vid kartläggning av nyanlända elever är ännu inte upparbetad. Ansvar och Inflytande på Grundsärskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Att få delta i demokratiska sammanhang och få erfara att ta ansvar är viktigt i förberedelsen för ett framtida vardagsliv. Grundsärskolan arbetar systematiskt med det formella inflytandet i bland annat kostråd och elevråd. Rutiner och kontinuitet prioriteras och är oerhört viktigt för att bidra till trygghet i mötesvana. Att ansvar och förutsättningar ökar med åldern framkommer tydligt. Det är av stor vikt att arbetet blir på riktigt inom grundsärskolans verksamhet och därför är även värdegrundsarbetet i personalgruppen avgörande för resultatet. Hur det informella inflytandet upplevs av eleverna behöver tydliggöras och analyseras på skolnivå. Kommunen har de senaste åren satsat på att använda statsbidrag som stöd till personal som vill kompetensutveckla sig för att bli speciallärare, vilket krävs för undervisning inom särskolan from Material och miljö anpassas i hög grad och medvetenheten om behov av anpassningar är stor. Nuvarande lokaler och gruppstorlekar medger inte samma förutsättningar för individualisering och lärande som gymnasiesärskolans lokaler, vilket även påverkar elevers möjlighet till inflytande. De nya lokalerna kommer att bidra till utveckling för verksamheten. Det strukturerade arbetet som ger eleverna möjlighet att ta ansvar och öka sitt inflytande genom formella klass- och elevråd är genomarbetat och liknar det som sker i ordinarie grundskola. Det informella inflytandet är svårare att mäta och kräver på sikt en tydligare analys ur ett elevperspektiv. Att förstå hur man som elev kan vara delaktig och påverka innehållet i undervisningen och sin egen kunskapsutveckling bidrar till inflytande. Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas: Kommunens ungdomsstrateg har inte använts av särskolan. Nätverksträffar för grundsärskolans personalgrupp har uppfattats positivt. Skolorganisationsbeslutet påverkar grundsärskolans utveckling nu och på sikt. 38

40 Normer, värden på Gymnasieskolan/ Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga På Ållebergsgymnasiet trivs eleverna och en mycket hög andel känner sig trygga. Trenden visar en positiv progression. I rektorernas analyser framkommer att undervisningen i allt högre grad omfattar demokratiska arbetsformer och att dialogen mellan elever och lärare hela tiden förbättras och utökas. På gymnasiet organiseras det formella inflytandearbetet genom olika råd, enhetsråd kopplade till klassråd. En elevkår arbetar övergripande med att medvetet stärka en Ållebergsanda vikänsla på skolan med gott resultat. Ett fåtal anmälningar om kränkningar har gjorts under året. Elevhälsans förebyggande arbete har förbättrats även om det behöver fortsätta och det finns mer att utveckla. Ållebergsgymnasiets likabehandlingsplan aktualiseras löpande under året och presenteras för såväl all personal, elever som vårdnadshavare. På skolan finns ett tydligt fokus på att arbetet med bemötande och studiero som sker med start i årskurs 1 ska vara likvärdigt och omfattande. Det ökade elevantalet och det förtydligade målet ställer även högre krav på enighet i lärargruppen. Elevhälsoarbetet har förändrats för att komma närmare programarbetslagen. Olika arbetsgrupper deltar aktivt i det förebyggande arbetet för att öka måluppfyllelsen. Gymnasiet är en stor arbetsplats och måluppfyllelsen tyder på att arbetet med att elever ska förstå och omfattas av vårt samhälles demokratiska värderingar pågår kontinuerligt och med gott resultat. Det framkommer att både ledning och personal har prioriterat värdegrundsarbetet och att de samarbetar på att tydligare sätt för att bemöta och förhålla sig på ett likvärdigt sätt mot eleverna. Satsningen på årskurs 1 är en positiv satsning som håller samman både innehåll och elevgrupp oavsett programtillhörighet. Volymökningen inom IM-programmen har påverkat organisation och arbetsformer och det ställs högre krav på samtliga lärare för att alla elever ska förstå och omfattas av samma värdegrund i en skola med ökad mångfald. Arbetet med att förebygga kränkningar, öka trygghet och stärka upplevelsen av arbetsro fungerar väl men behöver alltid vara aktualiserat. Elevers delaktighet i kartläggning och återupprättade av likabehandlingsplaner kan öka även om arbetet förbättrats och elevkårens arbete intensifierats. Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas: Anmälningsrutinerna till nämnd har inte systematiserats fullt ut. Eleverna på enhetsnivå har involverats i arbetet med att återupprätta planer för att förebygga kränkningar och diskriminering på ett tydligare sätt. Stöd ges från CFF men behöver ytterligare förstärkas. Ansvar och Inflytande på Gymnasieskolan trygga och tror på sin egen förmåga / Alla barn/elever är Elevers möjlighet till inflytande i undervisningen och att ta ansvar för det egna lärandet är ständigt aktuellt. Det formella inflytandet genom bla mentorstid, klassråd, enhetsråd, kostråd, elevkår och elevskyddsombudsarbete har under året kompletterats och en likvärdighet mellan programmen eftersträvas på skolan. Elevenkäten visar att 83 % av eleverna uppger att de har regelbundna klassråd. Elever deltar även i programråd, vid öppet hus och i programmens olika 39

41 utvecklingsarbeten. Förutom det formella inflytandet ges möjlighet till inflytande bla genom elevkårens arbete, utvärderingar efter kursslut, genom samtal och dialog vid utvecklingssamtal. Den senare delen har stärkts under läsåret och dialogen har ökat. Elever får idag bättre återkoppling på sin lärprocess och har även möjlighet till inflytande över kursupplägg. Elevskyddsombuden är i högre grad än tidigare aktiva i arbetsmiljöarbetet och elevernas delaktighet stärker utvecklingsarbetet. Enhetsråden är uppskattade och stärker demokratiarbetet liksom det gemensamma arbetsformerna runt bemötande och arbetsro för elever generellt och speciellt för elever i årskurs 1 på gymnasiet. Rektorernas analyser stärker bilden av att möjlighet till inflytande ökar med åldern och att en tydlig progression finns mellan grund- och gymnasieskola. Gymnasieskolans samlade kompetensutvecklingsinsats har haft stor betydelse för utvecklingen av elevinflytandet liksom den puls som skapats systematiskt mellan rektor och enhetsråd via klassråd ut till den enskilde eleven. De flesta eleverna upplever också att arbetet pågår regelbundet. Att gymnasieskolans enheter är samlade under samma tak underlättar och bidrar till utvecklingstakten inom området men fortfarande krävs ett pågående arbete för att inte tappa fart och för att alla enheter ska arbeta likvärdigt. Även om återkoppling och feedback mellan lärare och elev har utvecklats positivt kan den stärkas ytterligare och bli mer likvärdig. Elevers rätt till studiehandledning på modersmål påverkar även möjligheten till inflytande eftersom vägen går genom förståelse. Ett övergripande arbete på huvudmannanivå pågår för att tilldelning och resursfördelning ska utgå i än högre grad utifrån behov och inte utifrån tradition. Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas: Elevernas inflytande har stärkts men utvecklingen behöver fortsätta Normer, värden på Gymnasiesärskolan/ Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Eleverna är trygga i skolan och med sina lärare och känner tilltro sin förmåga i hög grad. En stadig positiv trend går att utläsa. Att som elev i gymnasiesärskolan bli medveten om och förstå vårt samhälles demokratiska värderingar är en utmaning. Lärmiljö och material är i hög grad anpassat till elevernas förutsättningar och behov, särskilt för elever som går individuellt program. Relationer betonas som extra viktiga och kompenserar när inte kommunikationen eller andra förmågor räcker till. Vid kartläggning är det ibland svårt att bedöma om orsakerna till svårigheterna är en språkförbistring eller en förmåga. Det finns ett upparbetat överskolningsarbete som innebär att personalen följer med elevgrupper vid stadiebyte om behov finns. Det skapar trygghet och samsyn mellan personalgrupperna. Både nationellt och individuellt program i gymnasiesärskolan har hög måluppfyllelse inom målområdet och personalen är kompetent och rutinerad. Personal vid individuellt program har även deltagit i Skolverkets olika implementeringsstöd och utvecklingsarbeten under de senaste åren vilket visar på hög kompetens och professionalism inom kåren. De nätverksträffar 40

42 som anordnas för särskolepersonal inom Skaraborgs kommuner upplevs som positiva och ger kollegialt utbyte. Vid analys framkommer att gymnasiesärskolan har och erbjuder en trygg miljö för lärande. Personalen är rutinerad, kompetent och medveten om vikten av relationsskapande. Relationer betonas i alla sammanhang som en viktig komplettering till kommunikation och förståelse. En upparbetad samverkan bidrar till samsyn mellan grundsär och gymnasiesärskolan. Detta bidrar till trygghet, goda relationer och bemötande på individuell nivå. Det finns inga rapporterade kränkningar inom gymnasiesärskolan. Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas: Förtydligad struktur för att förhindra språkförbistring vid kartläggning av nyanlända elever är ännu inte upparbetad. Ansvar och Inflytande på Gymnasiesärskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Att få delta i demokratiska sammanhang och få erfara att ta ansvar är viktigt i förberedelsen för ett framtida vardagsliv och ansvaret ökar med elevernas ålder. Gymnasiesärskolan arbetar med det formella inflytandet i olika råd och här är rutiner och kontinuitet oerhört viktigt för att bidra till trygghet i mötesvanan. Hur det informella inflytandet upplevs av eleverna efterfrågas via enkäter som visar att eleverna känner delaktighet och inflytande. Kommunen har de senaste åren ansökt om statsbidrag för att ge stöd till personal som vill kompetensutveckla sig för att bli speciallärare, vilket krävs för undervisning inom särskolan from Inom individuellt program framkommer att personalen arbetar aktivt med att öka tillit och förtroende mellan elever och lärare. Syftet är att lära känna varje elev så väl att feedback och återkoppling kan läggas på exakt rätt utvecklingsnivå och därmed bekräfta eleven och bidra till utveckling. En av pedagogerna uttrycker det som att När kommunikationen, förståelsen eller känslorna brister så måste relationen bära. Då gäller det att känna av elevens dagsform. Material och miljö anpassas i hög grad och på gymnasiesärskolans individuella program finns undervisningsrum med olika syften och utformning för att kunna möta elevernas olika behov. Lokalerna används maximalt i undervisningssyfte och ytorna skapar förutsättning för individualisering och lärande. Det strukturerade arbetet med att träna eleverna att ta ansvar och öka sitt inflytande liknar det som sker i ordinarie gymnasieskola men utgår från elevens individuella behov i större utsträckning. På Gymnasiesärskolans nationella program kan fler elever bli delaktiga i elevkårens arbete. Det informella inflytandet mäts via elevenkäter och visar på en positiv upplevelse ur ett elevperspektiv. Att förstå hur man som elev kan vara delaktig och påverka innehållet i undervisningen och sin egen kunskapsutveckling bidrar till inflytande. 41

43 Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas: Kommunens ungdomsstrateg har inte använts av särskolan. Nätverksträffar för gymnasiesärskolans personalgrupp har uppfattats positivt. 5.2 Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen baseras bland annat på verksamheternas och chefernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Huvudmannen gör en samlad bedömning utifrån ett helhetsperspektiv och syftet är att genom analyserna få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar har. Det förebyggande arbetet mot kränkning och diskriminering kan förbättras liksom barn/elevers möjlighet till inflytande. Bedömningen skiljer mellan skolformernas verksamheter men det bedöms ändå att kommunen till stor del uppfyller de krav som förväntas. Det nationella läroplansområdet Ansvar och Inflytande redovisas under samma kommunala mål och här är bedömningen något lägre. Mindre god måluppfyllelse Godtagbar måluppfyllelse God måluppfyllelse GOD Mycket god måluppfyllelse 42

44 6. Uppföljning och analys av mål 2 Ett attraktivare Falköping Kommunens tydliga viljeinriktning genom beslut om förändrad skolorganisation bidrar i hög grad till ett attraktivare Falköping. Satsningen berör en bred målgrupp bestående av barn, elever, vårdnadshavare, medarbetare och näringsliv. Samsyn avseende lokaler, lärmiljöer och förhållningssätt påverkar rekrytering och attraktivitet. Genom den stora satsningen bidrar nämnden till kommunens övergripande mål. Att jobba för en god kvalitet i verksamheten, mål 4, gynnar medborgarnas upplevelse av attraktivitet. 6.1 Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål Mindre god måluppfyllelse Godtagbar måluppfyllelse Godtagbar God måluppfyllelse Mycket god måluppfyllelse 7. Uppföljning och analys av mål 3 Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas Genom en hög måluppfyllelse i punkt 1 och 4 skapas förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas i Falköpings kommun. Ett tydligt sammarbete med näringslivet genom VISAarbete, prao, programråd och arbetsplatsförlagd utbildning skapar förutsättningar för en högre anställningsbarhet genom att korta avståndet mellan skolan och arbetslivet. 7.1 Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål Mindre god måluppfyllelse Godtagbar måluppfyllelse Godtagbar God måluppfyllelse Mycket god måluppfyllelse 43

45 8. Uppföljning och analys av mål 4 Kvaliteten inom verksamheten ska öka 8.1 Delmål: Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse. 8.2 Delmål: Alla elever når målen Rekryteringssituationen har blivit mer ansträngd och svårigheter att anställa behörig personal har ökat för samtliga verksamhetsformer. Behörigheten i förskola, fritidshem och grundskola sjunker vilket påverkar kvaliteten. Svårigheterna synliggörs inte lika tydligt för gymnasieskolan med läget i Falköping liksom i regionen och landet i övrigt är problematiskt. Det ställer stora krav på en liten kommun att kunna locka med annat än lön för att behålla och rekrytera legitimerad och behörig personal i framtiden. Frånsett behörighetsläget har Falköpings utbildningsverksamhet visat på flera olika framgångsfaktorer under året. Kraven på en ökad digitaliseringen skär tvärs genom alla verksamheter och kräver både kunskap och kompetens inom området. Falköping ligger i framkant i metodutveckling och arbetet fortsätter nu tillsammans med RISE, statens forskningsinstitut, för att utveckla förutsättningar och kapacitet. När det kommunala målet redovisas sker det i linje med de nationella målen och kraven under Utveckling och Lärande / kunskapsutveckling. Det innebär att analysarbetet har en bredare grund och utgångspunkt än det avgränsade kommunala målet och att bedömningen säkerställs Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden Nedan redovisas den övergripande resultatsammanställningen utifrån förskolechefernas, rektorers och huvudmannens analyser Utveckling och lärande i Förskolan / Alla barn/elever når målen Arbetet med Utveckling och lärande i kommunens förskolor visar på fortsatt positiv progression. Den kritik som riktades mot skolformen i samband med Skolinspektionen 2017 om modersmålstöd i förskolan har åtgärdats och en handlingsplan för flerspråkighet har tagits fram. Ett stödmaterial med möjlighet till självskattning har också arbetats fram för att ge konkret vägledning till verksamheten och bidra till likvärdig förståelse. Ett nytt nätverk har startats upp i form av en Språk- och mångfaldsgrupp under hösten 2018 och en högskoleutbildning om 7,5 hp har påbörjats för 40 pedagoger och förskolechefer om Flerspråkighet i försko- 45

46 lan. De olika delarna ska bidra till kollegialt lärande och tanken är att många delar påverkar fler och ger mer effekt. Materialet behöver implementeras under läsåret 2018/2019. Andelen flerspråkiga barn är fortsatt hög. De övergripande resurser som finns tillgängliga i form av modersmålsstödjare behöver i högre grad tilldelas förskolan utifrån deras olika behov. Det funktionsprogram som tagits fram för de olika skolformerna har tydliggjort krav på standard och kvalitet vilket påverkar även redan befintliga förskolors syn på verksamhetens innehåll och förutsättningar. Genom olika kompetensutvecklings-insatser har förståelsen för lärmiljöns påverkan ökat märkbart hos pedagoggruppen. Lärandet har fått ett större utrymme och flyttats fram i förgrunden men det ställer samtidigt högre krav på respektive pedagog och kan öka stressfaktorn. Resurstilldelningen till skolformen är fortfarande låg i förhållande till kommungruppen och riket. Falköping utmärker sig negativt. Trots ökad likvärdighet skiljer sig arbetssätt, undervisningsinnehåll och metodutveckling fortfarande åt mellan kommunens förskolor och ibland även mellan avdelningar. På vissa förskolor finns en högre medvetenhet om vikten av att skapa förutsättningar för och ta tillvara barns intresse och behov vilket påverkar såväl barns möjlighet till inflytande som undervisningsinnehåll och val av arbetsmetoder i hög grad. Den pedagogiska ledningen har ett stort ansvar för förskolans kvalitet där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande skall bilda en helhet. Verksamhetschef ansvarar för att skapa förutsättningar för likvärdighet och samsyn runt barnsyn, kunskapssyn och demokratibegrepp i förskolechefsgruppen på ett tydligt sätt, vilket i sin tur säkrar pulsen ut i verksamheten. Förskolechefernas ledaranalyser är tydliga och fokuserar på hur de som ledare kan skapa förutsättningar för utveckling av verksamheten. Utifrån det utvidgade uppdraget har förskolans pedagoger idag ett alltför begränsat utrymme till gemensam reflektionstid och kollegialt lärande. Förutsättningar för reflektionstid och planering behöver stärkas genom en högre grundbemanning. Även sjukfrånvaron påverkar och mängden vikarier blir påtaglig för vissa förskolor och avdelningar. Övergripande kompetensutvecklingssatsningar har prioriterats under det senaste året vilket påverkar utvecklingen positivt i kommunens förskolor. SKA-arbetet har utvecklats och framstår som i högre grad förankrat än tidigare. Förskolechefernas feedback och återkoppling till personalgrupperna har stärkts och uppskattas enligt de analyser som tagits fram. Även om likvärdigheten stärkts generellt av satsningarna synliggörs skillnader mellan de olika förskolorna/avdelningarna och ytterligheterna utmärker sig i högre grad. Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas: Medel utifrån socioekonomiska faktorer har inte fördelats till förskolans verksamhetsområde i högre omfattning trots att det har lyfts som åtgärd under flera år. Fler parametrar behöver beaktas såsom barnsgruppens storlek och sammansättning och personalens kompetens. Ledningens betydelse lyfts också fram av SKL i rapporten Fokus på socioekonomisk resursfördelning i skola och förskola Det omfattande kompetensutvecklingspaketet med pedagogisk handledning och IKT i fokus har bidragit till höjd medvetenhet samt breddad och fördjupad kompetens hos personalgruppen. Användandet av digitala verktyg i förskolan har ökat markant. Satsningen med ytterligare resursförstärkning för en stärkt Barnhälsa upplevs mycket positivt bland förskolecheferna som känner ett stort stöd i professionen och det 46

47 förebyggande arbetet. Det pedagogiska handledarskapet på vissa förskolor och kontinuerliga barnhälsoteam, har gett positiv effekt och minskat antalet akuta ärendeansökningar samt efterfrågan på SPC:s personal. Det gynnar det främjande och förebyggande arbetet. Förskolecheferna arbetar i högre grad mer likvärdigt, utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som en effekt av styrning i ny skolformsindelning. Det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts och förskolechefernas uppdrag inom styrning och ledning har tydliggjorts på ett märkbart sätt i analyserna. Allt fler förskolor arbetar systematiskt med pedagogisk dokumentation och synliggör på ett bra sätt barns lärande och utveckling. Ett utvecklingsarbete pågår inom området systematiskt kvalitetsarbete med syftet att i högre grad nyttja verktyget Pluttra för att det ska motsvara det gemensamma kommunikations- och dokumentationsverktyg som kommunens förskolor behöver. Handledarskapet inom IKT har bidragit till en positiv utveckling. Det språkutvecklande arbetssättet har fortsatt prioriterats och stärkts men resurser i form av modersmålstödjare för förskolan har inte ökat. Lärmiljöerna har utvecklats positivt och är mer likvärdiga oavsett förskola Kunskapsutveckling i Grundskolan / Alla barn/elever når målen Det trendbrott som märktes redan förra läsåret håller i sig och måluppfyllelsen för kommunens grundskoleelever visar 2018 på en positiv fortsatt progression. Resultatet närmar sig både kommungruppens och rikets resultat. Ännu uppfyller dock inte kommunens grundskolor målen för de kunskaper som varje elev ska utveckla och resultaten skiljer mellan kommunens grundskolor, årskurser och klassrum både avseende nationella prov och betygsresultat. Resultatskillnaden mellan könen har minskat från föregående år men fortfarande visar flickor på högre måluppfyllelse än pojkar och skillnaderna varierar mellan skolorna. Ett särskilt fokus behöver riktas mot uppföljning av de yngsta elevernas måluppfyllelse. Flera insatser och utvecklingsprojekt har riktats mot dem i form av bla lågstadiesatsning, mentorskap, tvålärarsystem, ASL och nätverksträffar. När tillgången till behöriga lärare minskar blir effekterna inte alltid de förväntade och när flera satsningar görs är det svårt att avgöra vad som gett bäst effekt. Matematik är fortfarande det ämne där flest elever har svårast att nå kunskapskraven men matematiksatsningar och kompetensutveckling via matematikprojeket, utökad undervisningstid i form av lovskola och Ållematte samt satsningar i hela utbildningskedjan har visat ge en bra effekt på måluppfyllelse och behörighet i de senare åren. Positiva resultat syns inom alla stadier, även om de är svårare att urskilja, och satsningarna behöver fortsätta. Matematiksamordnaren ger återkoppling utifrån bedömningsstödet i de tidiga skolåren. Den socioekonomiska fördelningen av budget är inte omfattande men prioritering av olika statsbidragssatsningar har gynnat skolor med störst behov och mycket extra resurser har fördelats inom kommunen tack vare statsbidragen och ökad modersmålsundervisning. Det finns en överhängande oro över hur denna resursförstärkning ska finansieras om statsbidragen försvinner. Utvecklingsarbetet behöver i än högre grad byta fokus från resultat till undervisning och lärares självreflektion är oerhört viktig för att skapa förutsättningar för förändring och utveckling av verksamheten. Det nya uppdraget som bedömningsmentor är framtaget för att bidra till likvärdighet i bedömningsarbetet och flera olika insatser mot såväl lärare, förstelärare och rektorer har mottagits positivt. 47

48 Rektorsgruppen för grundskola leds av verksamhetschef och möjligheten att fokusera på en skolform i taget har stärkt det kollegiala lärandet och samarbetet inom gruppen. Sammanhållningen och samsynen påverkar ledarskapet och stärker de olika satsningar som gjorts under året men för många är rektorsjobbet fortfarande ett ensamarbete. Elevhälsans förebyggande och främjande insatser har ökat men det kompensatoriska stödet fungerar på olika sätt och behöver utvecklas så att alla delar i helheten känner att de bidrar till elevernas måluppfyllelse. Såväl elever som vårdnadshavare har utökade och olika förväntningar på skolan och dess uppdrag jämfört över tid. Under hösten 2018 har flera oroande rapporter visat på en växande segregation i svensk skola, en segregation som startar i bostadspolitik och där många lyfter det fria skolvalet som en orsak. Huvudmannen ska ge rektor organisatoriska förutsättningar att vara pedagogisk ledare och kravet på ledarskapet ökar i en föränderlig värld och över tid. Detta är en utmaning. Skolors olika upptagningsområde och all personals olika förförståelse avgör vilken tid som behövs för pedagogiskt ledarskap, kollegialt lärande, styrning och ledning. Det är lätt att se skillnad i elevers resultat och måluppfyllelse men undervisning och ledarskap gör skillnad och skapar olika förutsättningar för elevers lärande. Enligt SKL:s rapport Fokus på socioekonomisk resursfördelning i skola och förskola 2018, framkommer att ett utvecklat kvalitetsarbete som utgår från systematik och undersökande arbetssätt är det som ger bäst resultat. I samma rapport, s.25 går att läsa Förskolor och skolor kan exempelvis ha olika förmåga att bedriva en god verksamhet utifrån de ekonomiska resurser de har beroende på organisation, förhållningssätt och skicklighet hos såväl ledningen som medarbetarna. Sådana skillnader kan inte en socioekonomisk viktad resursfördelning kompensera för. Det behövs istället andra slags åtgärder för att främja likvärdighet och verksamheter med hög kvalitet. Beprövad erfarenhet tas tillvara men idag behövs legitimerade lärares tid i hög grad som stöd för obehöriga lärare och fokus för undervisning flyttas från eleven i högre grad än tidigare. Olika statsbidrag och stödinsatser har resulterat i att vuxentätheten ibland blir oerhört hög i klassrummen men ordinarie lärare är inte vana vid att behöva handleda andra vuxna i klassrummet och effekten av att vara fler blir ibland svår att utläsa. Lärares och rektorers uppdrag är idag än mer komplext och ledarskapet för skolan och i klassrummet är avgörande. Elevantalet ökar och in- och utflyttning innebär ständiga förändringar i klassrum och på skolor. Verksamheter anpassar sin verksamhet och resursmässigt eftersträvas att ekonomiska resurser flyttas med. Studiehandledning och modersmålsundervisning är ett exempel på resurs som anpassas efter behov. Den stora flexibiliteten har även ett pris och för berörda elever och lärare i verksamheten kan ekonomiska anpassningar och personalmässiga justeringar upplevas röriga och missgynna lektionsplanering och studiero. Det blir oroligt i den sociala kontexten och för elevers relationer. Den flexibla organisationen gynnar inte alltid helheten och kanske ska resursfördelningsförändringar göras mer sällan under terminerna eller vid terminsskifte. Funktionsprogrammet inom arbetet med skolorganisationen har bidragit till ökad samsyn och delaktighet. De olika grupperingarna och referensgrupperna upplevs som positiva arbetsfält och arbetet sprids på alla nivåer i styrkedjan. Det är svårt att rekrytera behöriga och legitimerade lärare till kommunen och en ökad konkurrens är mycket märkbar vilket påverkar rörligheten mellan kommunerna men även inom kommunen och i sin tur måluppfyllelsen. Falköpings kommun har många betygssättande skolor vilket försvårar det kollegiala lärandet och sambedömning mellan kollegor. Här har tillsättningen av en bedömningsmentor gett möjlighet till kollegialt lärande och individuellt stöd som varit uppskattat. 48

49 Det behövs också mer tid för organisation av samverkan när skolorna är spridda i en till ytan stor kommun. Uppföljningsarbetet kan ytterligare förankras och förfinas och det är viktigt att följa vilka effekter olika satsningar ger. Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas: Medvetenheten om att kommunens förutsättningar i hög grad påverkar elevers måluppfyllelse har ökat på alla nivåer och påverkar nuvarande omorganisationsöversyn på ett positivt sätt och i hög grad. Det funktionsprogram som tagits fram för de olika skolformerna har tydliggjort krav på standard och kvalitet vilken påverkar även redan befintliga skolors syn på verksamhetens innehåll och förutsättningar på ett positivt sätt. Genom olika kompetensutvecklingsinsatser och referensgrupper har samsyn och koppling mellan lärmiljöer och lärande stärkts. Att träffas, ge och ta samt sätta ord på en gemensam förståelse bidrar till samsyn. Förståelsen för lärmiljöns påverkan har ökat märkbart hos pedagog- och rektorsgruppen och förskolans försprång avseende lärmiljöer har tagits tillvara i olika gruppsammanhang. Samordning av insatser avseende modersmålsundervisning och studiehandledning är påbörjade men behöver fortsatt utvecklas. Handlingsplanen för mottagande och undervisning av nyanlända har reviderats under hösten Riktade insatser för likvärdig läs- och skrivundervisning har gett effekt och bidragit till ökad måluppfyllelse men samtidigt påverkar rotation och nyrekrytering inom lärargruppen elevers förutsättningar i hög grad. Många grupper får göra omstart och kollegiala och kompetensutvecklande insatser krävs ständigt. Uppföljningsarbetet behöver stärkas och fortfarande skiljer resultaten mellan skolor, årskurser och klasser. Riktade insatser i bla matematik, med Ållematte och lovskola, har gett god effekt på måluppfyllelsen i senare år och även påverkat motivation för fortsatt arbete. Effekten av den ökade undervisningstiden i matematik har inte följts upp på ett tydligt sätt. Budget fördelas fortfarande endast i mindre omfattning utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Men olika statsbidrag har fördelats socioekonomiskt och kompletterar given budget. För att skapa samsyn i uppföljningsarbetet har en tidsplan tagits fram för när och av vem olika kunskapsresultat följs upp. Planen för nuvarande läsår presenteras på nästa sida. 49

50 Tidsplan Grundskola för kunskapsuppföljning och analys av läsårets resultat 2018/2019 Område: VAD? NÄR? VEM? Bedömningsstöd i åk 1 Bedömningsstöd åk 1-3sv Kunskapskravet åk 1 10 juni 2019 Ansvarig lärare alt specped/lärare Bedömningsstöd åk 1-3ma Enligt matteprojektplan Enligt plan Ansvarig lärare alt specped/lärare Registrering och uppföljning nationella prov NP-resultat åk 3, 6 och 9 NP-resultat åk 3, 6 och 9 Registrering av resultaten i Dexter Central sammanställning IST-analys Snarast och senast 31 maj 2019 Ma/So åk 9 senast 5 juni 2019 Senast 13 juni 2019 NP-resultat åk 3, 6 och 9 Analys av NP-resultaten Senast 30 augusti 2019 Kontinuerlig dokumentation av elevens kunskaper (åk 1-9) Unikum-Bedömning (flaggning) mot kunskapskrav i Lgr 11 (åk 1-9) Unikum-bedömning (flaggning) mot kunskapskrav i Lgr 11 (åk 1-9) Unikum-bedömning (flaggning) mot kunskapskrav i Lgr 11 (åk 1-9) Unikum-bedömning (flaggning) mot kunskapskrav i Lgr 11 (åk 1-9) Lägga in nya Fsk-elever i Unikum Betygsstatistik Betygsstatistik Kunskapsuppföljning i samtliga ämnen Alla elevers kunskaper i samtliga ämnen dokumenteras i kunskapskravtabeller Alla elever ska bedömas i samtliga ämnen eleven har undervisning i Statistik sammanställs (tas fram) på skolnivå. Analys av statistik från Unikum på elev-, klass-, ämne- och skolnivå Statistik sammanställs (tas fram) på kommunnivå. Ansvarig Lärare Bu-förvaltning Respektive rektor Rektor och lärare Kontinuerligt Undervisande lärare i åk okt + 19 dec mars + 10 juni dec 2018 och 14 juni 2019 Senast 15 januari och 1 sep dec 2018 och 14 juni 2019 Undervisande lärare i åk 1-9 Rektor och lärare Rektor och lärare Utvecklingsstrateg Skicka till Unikum v LUA-ansvarig Registrering och uppföljning betyg Betygen sammanställs av respektive skola. Betygen sammanställs centralt första terminsdag januari och 13 juni juni 2019 via ISTanalys Samlad analys och inrapportering Kunskapsuppföljning Resultaten analyseras Enligt rektors tidsplan Rektor skolvis Kunskapsuppföljning Resultat redovisas i nämnd September 2019 Rektor Rektor/ skolassistent BU-Förvaltning 50

51 8.3 Utbildningsresultat i Grundskolan / Alla barn/elever når målen Måluppfyllelse i årskurs 1-5 Elevers måluppfyllelse under de första skolåren redovisas i varje elevs skriftliga individuella utvecklingsplan. Dessa dokumenteras i ett webbverktyg, Unikum, där såväl elevers som skolors och kommunens måluppfyllelse kan avläsas. Andelen elever som prognostiseras att nå kunskapskraven i svenska, matematik och engelska under år 1-5 ligger relativt stabilt mellan åren men skiljer mellan skolor och ämnen. Ämnet svenska som andra språk skiljer sig från övriga ämnen avseende måluppfyllelse och progression. Varje skola analyserar sina resultat för att kunna göra rätt anpassningar och åtgärder. Diagram: Elevers mpåluppfyllelse i årskurs 1-5 i sv, sva, ma och eng. De nationella proven i matematik i årskurs 3 visar att vissa delprov är betydligt svårare att nå godkänt i för eleverna. Proven visar inte enbart elevernas måluppfyllelse utan är också ett viktigt underlag för förbättringsarbete inom matematikundervisningen i kommunen. Nedan visas variationen av måluppfyllelse mellan skolorna för elever som klarat alla delprov vid nationella prov i årskurs 3. Resultatet måste användas för att ändra innehållet i undervisingen och kan på så sätt få stor effekt om det analyseras och tas till vara på rätt sätt av berörd personal. 51

52 Diagram: Andel lever som klarade alla delprov vid NP i ma i årskurs Diagram: Andel lever som klarade alla delprov vid NP i sv i årskurs Måluppfyllelse i årskurs 6-9 Vid analys av måluppfyllelsen i år 6 framgår att elevers kunskapsutveckling liksom betyget ofta har en positiv progressionsriktning i årskurs 6 i förhållande till föregående årskursers bedömningar. Andelen elever som klarar kunskapskraven och som når de högre betygsstegen skiljer mellan olika ämnen. Måluppfyllelsen i svenska och engelska är högre än i ämnet matematik. Det är viktigt att ta hänsyn till att flertalet elever med rätt att läsa enligt kursplanen för svenska som andra språk nyttjar det och därmed blir inte jämförelsen mellan ämnen helt jämförbar. Avseende svenska som andraspråk syns en låg måluppfyllelse. Här måste åtgärder sättas in för att möjliggöra en bättre måluppfyllelse för elevgruppen. Av lärarna som un- 52

53 dervisar i svenska som andra språk har 2017 knappt 30 % legitimation och behörighet för årskursen i ämnet. Här synliggörs en skillnad mot gymnasieskolans lärargrupp. 17 ämnen ger meritvärde Elever som avslutade grundskolan våren 2015 och 2016 fick betyg i moderna språk som ett 17:e betyg i meritvärdet. Maxvärdet för meritvärdet blev då 340 poäng istället för som tidigare 320 poäng. I och med att beräkningen av meritvärdet har förändrats så kommer resultaten att inte bli helt jämförbara över längre tid. Detta har markerats i kommande diagram. Meritvärdet för år 9 i Falköping har äntligen vänt och en positiv trend visas men skillnaden mellan könen ökar vilket synliggörs i diagrammen nedan. Diagram: Genomsnittligt meritvärde över tid för Falköping. 53

54 Diagram: Genomsnittligt meritvärde per skola åk Diagram: Genomsnittligt meritvärde per skola och kön för elever i Falköping

55 Behörighet till nationellt program Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har också ökat det sista året och den tidigare så negativa bilden ser betydligt bättre ut. Samtidigt visar rikets resultat på en fortsatt negativ trend vilket innebär att skillnaderna i måluppfyllelse minskar och Falköping närmar sig rikets och kommungruppens resultat. Diagram: Andel obehöriga elever över tid Vid jämförelser framkommer fortfarande att andelen elever som blir behöriga till nationellt program skiljer stort utifrån elevers bakgrund och föräldrars utbildningsnivå. Här har skolan ett kompensatoriskt uppdrag att utveckla och de åtgärder som hittills vidtagits har inte varit tillräckliga. Rutiner och strukturer som synliggör det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet behöver prioriteras. Meritvärdet visar en positiv tendens även om det skiljer mellan könen och mellan gruppen elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning och gruppen elever med föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning. Detta är inte unikt för Falköping utan dessa parametrar är de som Skolverket framhåller som tydligaste orsaker till skillnaderna. Nedan visas olika bilder av meritvärdesutvecklingen och behörigheten i Falköping över tid. Vid analys framkommer att en stor andel av de elever som inte var behöriga till nationellt program är den grupp elever som är nyanlända och har minst tid i svensk skola. Flertalet av dessa har varit kort tid Sverige. Det finns tydliga samband mellan tid i Sverige och behörighet. Här har Falköping en utmaning i att kunna skapa förutsättningar för alla att nå kunskapskraven. Det är av högsta vikt att skapa tilltro och bidra till höga förväntningar på alla nivåer. Nedan visas andelen obehöriga elever per skola. 55

56 Diagram: Andel obehöriga elever per skola i årskurs Vid granskning av betygen framkommer att matematik fortfarande är det ämne som högst andel elever har svårt att nå kunskapskraven i även i årskurs 9. Falköping visar på en låg måluppfyllelse i betygsstatistiken även om resultatet har vänt och fler elever har fått det stöd de behöver för att nå kunskapskraven i matematik via extra undervisning och lovskola. Nedan i diagram 10 presenteras ett diagram för att tydliggöra hur många av de obehöriga eleverna som saknade betyg i de tre ämnen som alltid krävs för behörighet, matematik, svenska och engelska. Vid slutbetyget hade antalet elever som endast saknade betyg i matematik minskat rejält jämfört med vid höstterminsbetyget. Minskningen beror till stor del på den extra undervisningstid som erbjudits via lovskola och Ållematte, undervisning efter ordinarie skoltid. Diagrammet nedan visar resultatet innan prövning då ytterligare några elever fick godkänt betyg i matematik. 56

57 Diagram: Antal obehöriga elever i årskurs 9 fördelat per ämne/ämnesgrupp. 57

58 Kunskapsutveckling på Fritidshemmen / Alla barn/elever når målen Kommunens fritidshem visar på en varierad och skiftande måluppfyllelse och alla fritidshems analyser redovisas och analyseras inte separat av rektorerna. Några har valt att samredovisa analysen med grundskolans. Andelen behörig personal fortsätter att minska och elevgrupperna på flera av fritidshemmen är stora. Det innebär att ansvaret för att bära innehållsfrågorna är tungt för den personalgrupp som har uppdraget och är behörig. Då är det förståeligt att fokus hamnar på att skapa trygga grupper och att arbeta med normer och värden. Elevhälsans förebyggande insatser och det kompensatoriska stödet fungerar på olika sätt i grundskola kontra fritidshem och behöver utvecklas så att alla delar i helheten får ta del av insatserna, även fritidshemmen. Det kan gynna måluppfyllelsen. Det pågår ett gott grundläggande arbete på kommunens fritidshem men på flera av dem har inte de nya förtydligade kraven i läroplanen förankrats och påverkar inte heller innehållet i undervisingen i den grad som vore önskvärt. Förändringarna i styrdokumenten är genomgripande och tar tid att förankra. De innebär en stor kulturförändring i fritidshemsverksamheten som behöver tid för implementering och även kompetensutvecklingsinsatser. Skolors/Fritidshems olika upptagningsområde och all personals kompetens och olika förförståelse avgör vilken tid som behövs för pedagogiskt ledarskap, kollegialt lärande, styrning och ledning. Även vårdnadshavare efterfrågar många gånger trygghet och trivsel i högre grad än undervisning i fritidsverksamheten. För att stödja rektor i uppdraget och gynna en likvärdig utveckling har ett koncept för pedagogiskt handledarskap tagits fram. Handledningen bör kunna kompensera och stödja rektor i det viktiga uppdraget till viss del. Ett ökat fokus på fritidshemmens uppdrag görs också i ledningsgruppen där rektorer får möjlighet till reflektion och bokdiskussion genom läsning av Fritidshemmens didaktik av Ann Pihlgren. Tiden för planering, för- och efterarbete behöver samordnas på ett likvärdigt sätt för fritidshemmen och en arbetsgrupp är tillsatt. Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas: Samverkan mellan skolans och fritidshemmens personal har inte prioriterats i tillräckligt hög grad och behöver fortfarande öka. Budget fördelas inte i högre grad än tidigare utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Elevens tid i fritidsverksamheten värderas inte lika högt avseende resursfördelning som skoltiden. Beslut om att tillsätta handledning för fritids har tagits och påbörjats under hösten Tanken är att det ska bidra till kollegialt lärande, ge möjlighet att bolla, få feedback och återkoppling på sitt arbete. Beslut om en kompetenshöjning har tagits och är påbörjad för rektorsgruppen genom kollegialt lärande, gemensam reflektion och bokcirkelsdiskussioner. 58

59 Kunskapsutveckling i Grundsärskolan / Alla barn/elever når målen Inom grundsärskolan finns två inriktningar, inriktning grundsär och inriktning träning. Båda inriktningarna visar på god måluppfyllelse över tid. Måluppfyllelsen inom gymnasiesärskolan är sammantaget god och visar att elever når målen/kraven. Elevers måluppfyllelse följs på ett tydligt sätt, deras intresse och behov tas tillvara vilket påverkar kommande undervisningsinnehåll samt vilka prioriteringar och förändringar som måste till för att fler elever ska nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Personalen har utvecklat ett tydligt sätt att följa elevers kunskapsutveckling och progression. Arbetet gynnar undervisningen, höjer kvaliteten och måluppfyllelsen. I grundsärskolans redovisning för inriktning träning går att utläsa att ungefär hälften av eleverna når fördjupade kunskapskrav och övriga når grundläggande krav. Det framkommer att eleverna på inriktning grundsär i de flesta ämnen når en fullständig måluppfyllelse. Betydelsen av goda lärmiljöer och ett förebyggande elevhälsoarbete har synliggjorts och beaktats i högre omfattning än tidigare och arbetet med den nya skolorganisationen har gynnat samsynen och utvecklingsengagemanget i kommunen och över skolgränserna. Rutiner har arbetats fram av rektorer och verksamhetsledare som säkerställer och dokumenterar att varje elev läser och blir bedömd efter rätt kursplan. Grundsärskolans bägge inriktningar för de yngre eleverna kommer att byta skolenhet när Vindängens skola renoverats och byggts till. Arbetet med ny skolorganisation, nya lokaler och lärmiljöer samt deras påverkan på elevers lärande gynnar utvecklingsarbetet och samsynen inom skolformen. Samhällsutvecklingen och de ökade kraven på offentlig verksamhet märks även inom särskoleverksamheten. Att grundskolan är trångbodd, med ökande klasstorlekar, påverkar även efterfrågan och antalet frågeställningar om mottagande till grundsärskolan. Diagnostisering med mottagande i grundsärskolan aktualiseras snabbare från grundskolan än tidigare. Trångboddheten påverkar skolans förutsättningar och möjligheter och säkerligen även föräldrars upplevelse av elevens vistelsetid i skolan. Andelen individintegrerade elever som är mottagna i grundsärskolan men som får sin undervisning i grundskolan har över tid minskat. Ledarskapet är viktigt för att lyfta olika perspektiv och driva utveckling även i den lilla skolformen. Ett tydligt och kontinuerligt samarbete mellan de olika skolformerna är nödvändig för att bidra till utveckling och gynna målgruppens förutsättningar. Det framkommer bla genom den positiva effekten som det genomarbetade överskolningsarbetet har gett för elever på inriktning träning och gymnasiesärskolans individuella program. Programmet innebär att personalen följer med elevgrupper vid stadiebyte om behov finns. Det skapar trygghet och samsyn mellan personalgrupperna. Ett stort engagemang och växande intresse för vetenskapligt baserad forskning och beprövad erfarenhet finns inom skolformen. Nätverksträffar hålls inom kommunen för kollegialt lärande och även inom Skaraborgs kommuner. Det tillför kompetens och nytänkande som gynnar utvecklingsarbetet. Progressionen syns tydligt inom vår interna organisation men kommunen skulle behöva fler jämförelsemått och samverkan mellan kommuner för att kunna se och utveckla verksamheten vidare. Behörigheten inom särskolan har säkrats genom stöd från huvudmannen för de lärare som valt att läsa speciallärarutbildning för behörighet inom särskolan. 59

60 Nedan visas antal elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs 6-9 i grundsärskolan vid termins- och slutbetyg i juni Diagram: Antal elever i Grundsärskolan som klarar alla kunskapskrav Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas: Deltagandet i Läslyftet har gett positiv effekt, ökat medvetenheten och samsynen i undervisningen. Lärarnas bedömning av elevers måluppfyllelse har säkrats och blivit mer likvärdig tack vare en framtagen gemensam struktur. Rutiner kring uppföljning av bedömning och organisation runt elever som har behov av att läsa utifrån olika kursplaner, har förändrats i syfte att möta elevens förutsättningar. Under året har lärmiljöerna fokuserats i högre grad än tidigare år. Den sociala miljön och rätt materialval har påverkat måluppfyllelsen positivt. Att utveckla lärmiljöer inom särskolan har varit utmanande eftersom det finns begränsningar i nuvarande lokaler som är trångbodda och svårarbetade. Samarbetet mellan skolformerna (grundsärskola/grundskola och gymnasiesärskola/ gymnasieskola) har ökat och arbetet med ny skolorgansation har stärkt samsynen. Delaktigheten behöver stärkas ytterligare i den fortsatta processen. Elevhälsans förebyggande arbete har stärkts. 60

61 Tidsplan Grundsärskola - kunskapsuppföljning och analys av läsårets resultat 2018/2019 Område: VAD? NÄR? VEM? Bedömningsstöd i åk 1 Bedömningsstöd åk 1+3sv Kunskapskravet åk 1 10 Juni 2019 Ansvarig lärare alt specped/lärare Bedömningsstöd åk 1+3ma Enligt matteprojektplan Enligt plan Ansvarig lärare alt specped/lärare Registrering och uppföljning nationella prov för berörda enstaka elever NP-resultat åk 3, 6 och 9 NP-resultat åk 3, 6 och 9 Registrering av resultaten i Dexter Central sammanställning ISTanalys Snarast och senast 31 maj 2019 Ma/So åk 9 senast 5 juni 2019 Senast 13 juni 2019 Ansvarig Lärare Bu-förvaltning Respektive rektor NP-resultat åk 3, 6 och 9 Analys av NP-resultaten Senast 30 augusti 2019 Rektor och lärare Kontinuerlig dokumentation av elevens kunskaper (åk 1-9) Unikum-Bedömning (flaggning) mot kunskaps-krav i Lgrs 11 (åk 1-9) Unikum-bedömning (flaggning) mot kunskaps-krav i Lgrs 11 (åk 1-9) Unikum-bedömning (flaggning) mot kunskaps-krav i Lgrs 11 (åk 1-9) Unikum-bedömning (flaggning) mot kunskaps-krav i Lgrs 11 (åk 1-9) Kunskapsuppföljning i samtliga ämnen Alla elevers kunskaper i samtliga ämnen/ämnesområden dokumenteras i kunskapskravtabeller Alla elever ska bedömas i samtliga ämnen/ämnesområden eleven har undervisning i Statistik sammanställs (tas fram) på skolnivå. Analys av statistik från Unikum på elev-, klass-, ämneoch skolnivå Statistik sammanställs (tas fram) på kommunnivå. Kontinuerligt Undervisande lärare i åk okt + 19 dec mars + 10 juni dec 2018 och 14 juni 2019 Senast 15 januari och 1 sep dec 2018 och 14 juni 2019 Undervisande lärare i åk 1-9 Rektor och lärare Rektor och lärare Utvecklingsstrateg Lägga in nya elever Skicka till Unikum v LUA-ansvarig Registrering och uppföljning betyg Betygsstatistik Betygen sammanställs av respektive skola. första terminsdag januari och 13 juni 2019 Betygsstatistik Betygen sammanställs centralt 14 juni 2019 via ISTanalys Samlad analys och inrapportering Kunskapsuppföljning Resultaten analyseras skolvis Enligt rektors tidsplan Rektor Kunskapsuppföljning Kunskapsuppföljning Resultatanalys redovisas i nämnd Huvudmannen sammanfattar och analyserar årets resultat. September 2019 September-oktober Rektor/ skolassistent BU-Förvaltning Rektor Fördjupad pedagogisk utredning Elever årskurs 5 Gr-sär Vecka Rektor Elever årskurs 9 Gr-sär Vecka Rektor Elever årskurs 2 Gy-sär Vecka Rektor BU-förvaltning 61

62 Kunskapsutveckling på Gymnasieskolan / Alla barn/elever når målen Falköpings gymnasieskola, Ållebergsgymnasiet, har de senaste åren sammantaget visat på en stabil måluppfyllelse avseende betygspoäng för elever på nationella program. Andelen elever som når gymnasieexamen visar på progression mellan åren men är något lägre än snittet för riket. Variation i såväl förutsättningar som progression finns mellan de olika enheterna och mellan programmen och programindelningarna. Andelen elever på Introduktionsprogrammen är hög och inom denna urvalsgrupp finns en hög andel elever som har stora utmaningar för att nå gymnasiebehörighet. Att programmet vuxit snabbt påverkar förutsättningar såväl lokalsom innehållsmässigt. Gymnasieskolans nationella program har inte möjlighet att kunna erbjuda platser inom olika kurser i den utsträckning som efterfrågas och många elever har inte förutsättningar att nå de krav som ställs för att kunna påbörja en kurs på nationellt program och än mindre att bli behörig till ett. Utmaningarna för IM-programmen är växande och ledningsgruppen utökas under hösten 2018 med en rektorsresurs som tillskjuts IM-programmens ledning. Elevhälsans förebyggande och främjande arbete och betydelsen av trivsel och trygghet betonas av flera rektorer som oerhört viktiga för elevernas måluppfyllelse och stora satsningar har gjorts för att utveckla dessa delar. Elevens rätt till stöd avseende skolans kompensatoriska uppdrag behöver fortsatt utvecklas vilket också påtalas i gymnasierektorernas analyser. Arbetet med att främja närvaro är prioriterat, bland annat genom en påbörjad Plug in -satsning. Samtliga professioner i Elevhälsan har under läsåret 17/18, i samråd med skolledningen, genomgått en utbildning via SPSM med fokus på samsyn och främjande elevhälsoarbete. Under året påbörjades även arbetet med att upprätta enhetsvisa årshjul för att formalisera hela elevhälsokedjan. En kedja som omfattar alla, från undervisande lärare och till huvudman. Matematikämnet är ett förvaltningsövergripande prioriterat ämne för kompetensutvecklingsinsatser. Gymnasiet har arbetat med kompensatoriskt stöd för eleverna genom att erbjuda utökat resursstöd i studieverkstaden, ökad undervisningstid på flera av matematikkurserna samt genom att bedriva räknestuga. Detta har höjt måluppfyllelsen i ämnet vilket tyder på att insatserna har givit effekt. På Ållebergsgymnasiet har även extra undervisningstid erbjudits för grundskoleelever i senare år som inte nått betyg i matematik, kallat Ållematte. Syftet är att bidra till höjd gymnasiebehörighet. Möjligheten till och omfattningen av modersmålsundervisning och studiehandledning skiljer mellan olika språk. Kommunens samordning av insatser har påbörjats under året och av gymnasieskolans samtliga elever har cirka 15% av eleverna studiehandledning och eller modersmålsundervisning. Bedömning för lärande samt språkutvecklande arbetssätt har prioriterats i kompetensutvecklingssammanhang de senaste åren. Stor vikt har lagts vid bedömningsfrågor inom ramen för det kollegiala lärandet. Arbetet sker även genom ökad samplanering, sambedömning och gemensamma diskussioner i ämnes- och programarbetslag inom Ållebergsgymnasiet. Planering pågår för att återuppta detta arbete inom hela Utbildning Skaraborg under lå 19/20. Även gymnasiekolan känner av de ökade samhällskraven och komplexiteten men en stabil lärarkår som trivs och har möjlighet till utveckling gynnar elevers måluppfyllelse och progression. Ållebergsandan framhävs av både personal och rektorer som gynnsam för trygghet, trivsel och kunskapsutveckling och betonas som grunden för kvalitet och måluppfyllelse. Skolans marknadsföring och fina lokaliteter ger en känsla av framtidstro. Alla skolformer brottas 62

63 med utmaningar avseende rekrytering, även Ållebergsgymnasiet, men de har klarat kompetensförsörjningen bättre än övriga skolformer i Falköpings kommun. Trots en ökad mångfald har måluppfyllelsen legat på en konstant god nivå under de senaste åren för nationella program men på IM-programmen är måluppfyllelsen låg. Sverige saknar en nationell strategi för mottagande på introduktionsprogram och ett stort ansvar är lagt på huvudmännen att planera för, genomföra och bedöma nyanlända elevers förmågor och även skapa rätt förutsättningar organisatoriskt för framtiden. IM-programmen på Ålleberg har vuxit snabbt de senaste åren och kräver stora personalresurser för att möta de växande utmaningarna och motverka segregation. I rapporten Ett socialt hållbart Falköping som är en av tre rapporter som tagits fram utifrån att Falköpings kommun följeforskas, framkommer att elever på IM-programmen känner sig mindre trygga och väljer andra fritidsaktiviteter jämfört med övriga elever. Genom deltagande i Samverkan för bästa skola och Skolverkets utvecklingsarbete kan förhoppningsvis kommunen hitta verkningsfulla åtgärder och få förutsättningar för kompetensutveckling som kan gynna samsyn och elevers måluppfyllelse. Diagram: Genomsnittligt betygspoäng för elever på Ållebergsgymnasiet i jämförelse över tid. 63

64 Diagram: Andel elever med gymnasieexamen som är behöriga till högskola 2018 och över tid. Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas: Aktiviteter för att stärka programsammanhållningen samt samverkan mellan program har bidragit till höga trivsel- och trygghetsmått. Elevhälsans främjande och förebyggande arbetet har stärkts genom olika kompetensutvecklingssatsningar och tid för kollegialt lärande. Satsningarna har bidragit till ökad måluppfyllelse och bättre struktur. Utökad undervisningstid med bla. räknestuga och ändrat upplägg på gymnasiearbetet har bidragit till att fler elever klarat kunskapskraven på nationella program. Kompetensutvecklingsinsatser som Läslyftet och fortsatt fokus på Bedömning för Lärande samt satsningarna på elevhälsopersonalens förebyggande arbete har bidragit till att stärka elevernas måluppfyllelse. 64

65 Kunskapsutveckling på Gymnasiesärskolan / Alla barn/elever når målen Generellt har särskolan en god progression och utveckling av verksamhetens innehåll och elevernas möjligheter. Inom Gymnasiesärskolans individuella program finns ett upparbetat överskolningsarbete som innebär att personalen följer med elevgrupper vid stadiebyte om behov finns. Det skapar trygghet och samsyn mellan personalgrupperna. Rutinerna skulle gynna fler elever inom särskolan. Behörigheten inom särskolan har säkrats genom stöd från huvudmannen för de lärare som valt att läsa speciallärarutbildning för behörighet inom särskolan. Elevers måluppfyllelse följs på ett tydligt sätt, deras intresse och behov tas tillvara vilket påverkar kommande undervisningsinnehåll samt vilka prioriteringar och förändringar som måste till för att fler elever ska nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Personalen har utvecklat ett tydligt sätt att följa elevers kunskapsutveckling och progression. Arbetet gynnar undervisningen, höjer kvaliteten och måluppfyllelsen. Betydelsen av goda lärmiljöer och ett förebyggande elevhälsoarbete har synliggjorts och beaktats i högre omfattning än tidigare och arbetet med den nya skolorganisationen har gynnat samsynen och utvecklingsengagemanget i kommunen och över skolgränserna. Rutiner har arbetats fram av rektorer och verksamhetsledare som säkerställer och dokumenterar att varje elev läser och blir bedömd efter rätt kursplan. Ledarskapet är viktigt för att lyfta olika perspektiv och driva utveckling även i den lilla skolformen. Ett tydligt och kontinuerligt samarbete mellan de olika skolformerna är nödvändig för att bidra till utveckling och gynna målgruppens förutsättningar. Ett stort engagemang och växande intresse för vetenskapligt baserad forskning och beprövad erfarenhet finns inom skolformen. Nätverksträffar hålls inom kommunen för kollegialt lärande och även inom Skaraborgs kommuner. Det tillför kompetens och nytänkande som gynnar utvecklingsarbetet. Progressionen syns tydligt inom vår interna organisation men kommunen skulle behöva fler jämförelsemått och samverkan mellan kommuner för att kunna se och utveckla verksamheten vidare. Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas: Deltagandet i Läslyftet har gett positiv effekt, ökat medvetenheten och samsynen i undervisningen. Lärarnas bedömning av elevers måluppfyllelse har säkrats och blivit mer likvärdig tack vare en framtagen gemensam struktur. Rutiner kring uppföljning av bedömning och organisation runt elever som har behov av att läsa utifrån olika kursplaner, har förändrats i syfte att möta elevens förutsättningar. Under året har lärmiljöerna fokuserats i högre grad än tidigare år. Den sociala miljön och rätt materialval har påverkat måluppfyllelsen positivt. Att utveckla lärmiljöer inom särskolan har varit utmanande eftersom det finns begränsningar i nuvarande lokaler som är trångbodda och svårarbetade. Samarbetet mellan skolformerna (grundsärskola/grundskola och gymnasiesärskola/ gymnasieskola) har ökat och arbetet med ny skolorgansation har stärkt samsynen. Delaktigheten behöver stärkas ytterligare i den fortsatta processen. Elevhälsans förebyggande arbete har stärkts. 65

66 8.3 Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål Mindre god måluppfyllelse Godtagbar måluppfyllelse Godtagbar God måluppfyllelse Mycket god måluppfyllelse 9. Åtgärder för framtiden ORGANISATION/LÄRMILJÖ: Huvudmannen behöver säkerställa att arbetet med den nya skolorganisationen fortsätter enligt plan. Alla olika skolformers behov måste beaktas. Förskolans försprång vad gäller syn på lärmiljöer behöver fortsatt spridas till grundoch gymnasieskola inom kommunen. Huvudmannen behöver fortsätta arbetet utifrån de sk. Funktionsprogrammen. Arbetet har stärkt känslan av delaktighet och möjlighet att vara med och forma framtidens förskola/skola på alla olika nivåer. Ökad samverkan mellan grundskolans och fritidshemmens personal krävs liksom rimliga och likvärdiga tidsförutsättningar för olika professioner och personalgrupper. En översyn pågår inom grundskolans rektorsgrupp. Fritidshemmens verksamhet måste få få ta del av styrning och ledning i motsvarande grad som övriga skolformer. Övergången mellan stadierna behöver fortsatt utvecklas. Elevernas delaktighet behöver stärkas i olika kartläggningsarbeten och inför beslut som rör deras vardag. Likvärdiga former för formellt inflytande, kontinuitet och systematik kan stärkas genom tex. gemensam agenda och gemensamma områden i årsplaner. Att digitalisera olika forum och elevråd kan vara en möjlighet att öppna upp och göra möten tillgängliga för fler att ta del av i efterhand. MÅLUPPFYLLELSE: Huvudmannen behöver utveckla strukturer och rutiner som stärker likvärdigheten och stödjer rektorer och förskolechefer i myndighetsutövning, administration och arbetsprocesser. SKA-arbetet och kunskapsuppföljningen behöver fortsatt utvecklas. Huvudmannen behöver ställa krav på uppföljning av effekter när olika satsningar genomförs oavsett om det handlar om ekonomiska resurser eller andra åtgärder. Fortsatt utveckling krävs även för att synliggöra elevers progression för den elevgrupp som inte når kunskapskraven. Det är viktigt med kompetens som löper över skolformerna och skapar samsyn och förutsättningar för ökad måluppfyllelse. 66

67 Modersmålsundervisning, modersmålsstöd och studiehandledning behöver i högre utsträckning utgå från barn/elevers behov Mentorskap och Handledarskap för de olika verksamhetsområdena behöver fortsatt stärkas och fortgå. Utveckling av undervisning och lovskola behöver fortsätta utifrån respektive analys. Insatser för att främja likvärdighet i pojkar och flickors måluppfyllelse behöver fortsatt prioriteras. Arbetet med att främja närvaro behöver aktualiseras på några av våra skolor. Elevhälsans organisation behöver i ännu större utsträckning bidra till det förebyggande och främjande arbetet. Elevers möjlighet till inflytande behöver säkerställas genom ökad delaktighet, kontinuerliga uppföljningar och avstämningar samt genom ökat samarbete med elevkåren. REKRYTERING: Forskningen visar att det viktigaste för en god kvalitet är personalens utbildning, behörighet och kompetens. En av de största utmaningarna är att kunna behålla och att rekrytera behörig personal. Samordning och utveckling av introduktion av nyanställda medarbetare kan utvecklas och med fördel innehålla fler utbildningsinsatser över en längre period. KOMPETENSUTVECKLING: Huvudmannen måste säkerställa att all personal ges möjlighet till kompetensutveckling. Huvudmannen behöver även säkra att alla har insikt i gällande styrdokument. Introduktionen kan stärkas ytterligare särskilt för outbildad personal. Hänsyn till lärares möjlighet till kollegialt lärande och sambedömning bör genomsyra ny skolorganisation. Möjlighet till planering, för och efterarbete behöver göras likvärdig för personal inom Fritidshemsverksamheten Under 2018/2019 ges möjlighet för ytterligare 40 pedagoger att läsa flerspråkighet och kommunikation för förskolepedagoger. Riktlinjer, rutiner och stöd i att arbeta med flerspråkighet behöver förankras. Handledarskapet utökas med hjälp av medel från omställningsfonden. Det kollegiala lärandet anses som oerhört viktigt för utveckling. Pågående satsningar inom matematikprojekt, läslyftet, ASL och STL ligger i linje med verksamheternas behov. Satsning på samsyn i bedömningsarbetet prioriteras även fortsättningsvis genom bla bedömningsmentor. Pedagogisk handledning påbörjades under hösten 2018 för personal på fritidshem och syftet är att skapa likvärdighet, höja medvetenheten och öka kvaliteten. Samarbetet med Rise syftar till att öka barn/elevers möjlighet att utveckla sin digitala kompetens enligt läroplanernas mål. Inom avtalet ges möjlighet att utveckla: -Omvärldsbevakning kring digitalisering. -Testning och implementation av nya digitaliseringsprodukter och system. 67

68 Satsningarna fokuserar på att utveckla undervisningspraktik, digitalisering och att kunna möta nya utmaningar för personal. Arbetet med ASL har initierats för grundsärskolan och personalen har påbörjat inläsning av litteratur. Nätverksträffar hålls inom kommunen för kollegialt lärande och nätverksträffar inom Skaraborgs kommuner tillför kompetens och nytänkande. Elevhälsans förebyggande arbete behöver fortsatt stärkas. Delta fullt ut i skolverkets samverkan för bästa skola efter att nulägesanalyser tagits fram för berörda skolor.under 2019 tas en nulägesanalys fram för huvudmannanivå med tillhörande åtgärdsplan. Fortsatt kompetensutveckling för ökad flerspråkighet i förskolan. Fortsatt kompetensutveckling av det pedagogiska ledarskapet för skolledare. BUDGET: Huvudmannen behöver säkerställa en budgetfördelning som ger större möjlighet till budgetförstärkning och fördelning som tar hänsyn till gruppernas olika socioekonomiska faktorer, personalens kompetens, lokalernas utformning, gruppernas sammansättning, andel barn med annat modersmål och enskilda barns behov etc. Resurstilldelning bör beakta behoven i högre grad än hittills och inte tilldelas utifrån tradition. Analysera hur olika satsningar och statsbidrag gynnar socioekonomiska skillnader för barn/elevers lärande. Investeringsmedel för personalens IKT-verktyg saknas. 68

69 10. Nämndens ekonomiska resultat, resultatredovisning Nämnden redovisar för tredje året i följd ett negativt resultat, tkr för Nämndens ekonomi är komplex och påverkas till viss del av yttre omständigheter som ligger utanför nämndens kontroll. Verksamheten finansieras med en kommunalt beslutad ram som kompletteras med externa intäkter i form av statsbidrag, etableringsersättningar och asylpengar. Samtliga externa intäkter är svåra att beräkna eftersom de är beroende av omvärldsförändringar och nationella beslut. Allt från ändringar i styrdokument och nya lagar nationellt till internationella kriser har en direkt eller indirekt påverkan på nämndens verksamhet och då också dess ekonomi. Läsåret 2017/2018 såg en fortsatt ökning av elevantal i samtliga verksamhetsformer. Tillströmningen av nyanlända har 2018/2019 minskat jämfört med föregående läsår, men de nyanlända som finns i vår organisation har fortfarande ett stort behov av stöd och IM är fortsatt det största programmet på Ållebergsgymnasiet med mer än en femtedel av det totala elevantalet. Förskolorna i främst centralorten är fullbelagda och det är svårt att hitta förskoleplatser till de barn som finns i kön. Kommunen har sökt riktat statsbidrag för att minska barngruppernas storlek vilket försvåras av volymökningen togs beslut om en ny skolorganisation och detta beslut har påverkat hela organisationen och kommunen och kommer fortsätta att göra så i ett antal år framöver. Arbetet med att rekrytera behörig personal fortsätter. Konkurrens mellan kommuner leder till stigande lönenivåer. Statens satsningar på skolan har också lett till ett ökat personalbehov och antalet utbildade pedagoger räcker inte till. En rad kompetensutvecklingsinsatser pågår i förvaltningen inom svenska som andraspråk och utbildning till speciallärare Driftredovisning (tkr) Utfall 2018 Utfall 2017 Utfall 2016 Budget 2018 Differens budget-utfall Nämnd Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Det ser ut som om nämndens kostnader minskat mellan åren, detta beror på att kostnader för lokaler samt städ lyfts över från barn- och utbildningsnämnden till tekniska nämnden. Kostnaderna för 2016 inkluderar lokaler och städ vilket inte kostnaderna för 2017 och 2018 gör. Kostnaderna för nämnden har således minskat, men ramen också och kommunens kostnader för utbildning har inte minskat. 69

70 10.2 Jämförelse- och nyckeltal Förskola Förskola Utfall 2018 Utfall 2017 Utfall 2016 Planeringsförutsättning 2018 Differens planering-utfall Antal inskrivna barn (per 15/10) Nettokostnad / antal inskrivna barn (kr) Nettokostnad / invånare (kr) Kostnaden per barn inskrivet barn i förskolan har ökat med 0,8%. Trots en lönerörelse på mångdubbelt det blir inte ökningen större då det ökade barnantalet hanterats inom befintlig ram. Antal barn per årsarbetare är fortsatt högt jämfört med kommungruppen och riket (6,2 för Falköping, 5,1 för kommungruppen och 5,1 för riket) och kostnaden per inskrivet barn är den lägsta i kommungruppen. 70

71 Grundskola inkl förskoleklass och fritidshem Grundskola inkl fritidshem Utfall 2018 Utfall 2017 Utfall 2016 Planeringsförutsättning 2018 Differens planering-utfall Antal elver (per 15/10) Nettokostnad / antal elever (kr) Nettokostnad / invånare (kr) Ökningen av elever avstannade under 2017 och den trenden har hållt i sig. Det börjar nu närma sig 2015 års nivå, men den stora ökning vi sett de senaste åren innebär dock fortfarande att lokalbristen i, framförallt, tätorten är akut. Den totala kostnaden per elev har ökat med ca 6,8 % jämfört med föregående år och undervisningskostnaden har ökat med ca 8,8 %. Motsvarande ökning ser man även i kommungruppen och riket och beror framförallt på ytterligare riktade statsbidrag till olika satsningar som t.ex. lågstadiesatsningen. Falköping har en något större ökning än jämförbara kommuner och det beror på en större tilldelning av vissa statsbidrag pga. låg måluppfyllelse samt socioekonomiska förutsättningar. Sett till kommungruppen ligger vi i mitten, sett till riket har vi lägre undervisningskostnader fast skillnaden är inte lika stor som den varit. Vår relativa ökning beror till största delen på ökade externa intäkter. 71

72 Gymnasieskola Gymnasieskola Utfall 2018 Utfall 2017 Utfall 2016 Planeringsförutsättning 2018 Differens planering-utfall Antal gymnasieelever folkbokförda i Falköping Nettokostnad / gy elever folkbokf i Falköping (kr) Nettokostnad / invånare (kr) Den totala kostnaden per elev har ökat med ca 2% och undervisningskostnaden har ökat med ca 4,5%. Båda dessa ökningar i totalkostnad ser man speglat i både kommungrupp och riket. När det kommer till undervisningskostnad ser man en liknande ökning i riket, men i vår kommungrupp minskar undervisningskostnaden med 2,7% så skillnaden relativt kommungruppen blir således större än ökningen på 4,5%. Ökningen beror till viss del på lärares löneutveckling samt, i vårt fall, en fördyrning flertalet program. Den interkommunala kostnaden fortsätter att minska då fler och fler elever väljer att stanna i, eller åka till, Falköping för sin gymnasieutbildning. Den stora tillströmningen till introduktionsprogrammen (IM) har avstannat och andelen elever som läser på IM har också minskat, men IM är fortsatt vårt i särklass största program. I jämförelse med andra kommuner visar Ållebergsgymnasiet på en högre lärartäthet, både sett till kommungruppen och riket. Antal elever per heltid lärare är lägre än både kommungruppen och riket (10,0 i Falköping, 10,7 i kommungruppen och 11,1 i riket). Dessa nyckeltal är exklusive IM som är den delen med högst lärartäthet på Ållebergsgymnasiet. Våra undervisningskostnader på gymnasiet är fortsatt höga i jämförelse med liknande kommuner och i vår kommungrupp har vi bland de högsta kostnaderna för gymnasieskola. 72

73 Specialpedagogiskt centrum (SPC) inkl särskola Specialpedagogiskt centrum (SPC) inkl särskola Utfall 2018 Utfall 2017 Utfall 2016 Planeringsförutsättning 2018 Differens planering-utfall Antal elever i särskola Nettokostnad särskola / antal elever i särskola (kr) Nettokostnad / invånare (kr) Elevantalet inom särskolan har legat konstant under året. Särskolan är en verksamhet som är i väldigt stor utsträckning påverkad av vilka individer som uppgör elevantalet. Det är naturligtvis sant i alla verskamheter, men eftersom behovet av stöd kan skilja enormt mellan olika individer i särskolan är stora avvikelser inom den här verksamheten inget anmärkningsvärt. Musikskola Musikskola Utfall 2018 Utfall 2017 Utfall 2016 Planeringsförutsättning 2018 Differens planering-utfall Antal inskrivna elever Nettokostnad / antal inskrivna elever Nettokostnad / invånare Musikskolans kostnad ligger i nivå med tidigare år, men kostnad per elev har minskat tack vare att antalet inskrivna elever ökat jämfört med föregående år. 73

74 10.3 Investeringsredovisning (tkr) Utfall 2018 Utfall 2017 Budget 2018 Differens budget-utfall Barn- och utbildningsnämnden Nämndens totala investering Nämnden redovisar ett överskott på 851 tkr i sin investringsbudget. Överskottet beror till stor del på att inventarierna till förskolan Urd kommer hamna på 2019 istället för Nämndens investeringsmedel har använts till reinvesteringar, digitalisering samt nya inventarier i både nya och befintliga lokaler. 74

75 11. Samlade och konkretiserade åtgärder för utveckling avseende Nämndens verksamhetsansvar Åtgärderna bygger på den redovisade måluppfyllelsen från analys av enheternas och förvaltningens systematiska kvalitetsarbete 2018 avseende det nationella uppdraget och nämndens mål: Alla barn/elever når målen Alla barn/elever är trygga och tro på sin egen förmåga Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Nämndens nedbrutna mål har kopplats till nationella styrdokument och måluppfyllelsen har värderats efter i vilken grad kommunen uppnår nationella krav. I nedanstående mall har åtgärdsförslagen färgkoordinerats. De avser övergripande satsningar. Vissa åtgärder utifrån Skolinspektionens tillsyn har integrerats i planen nedan. Kvarvarande - redan på gång Nya utvecklingsområden - prioriteras framåt Behovsområde Planerade Åtgärder: Ansvar / Tid Uppföljning Att skapa förutsättningar inom: Organisation Anpassa organisation efter politiskt skolkorganisations beslut för att skapa en likvärdig skola Skolchef BUN och KF beslut finns Pågår kontinuerligt Skapa samsyn genom funktionsprogram Skolchef Pågår och fortsätter Synliggöra fritidshemsverksamheten utifrån förtydligad läroplan V-chef Grundskola 2018 Ny Handlings-plan framtagen Driva och utveckla det pedagogiska ledarskapet inom hela utbildningskedjan Skolchef / V- chefer Pågår, tid avsatt Jana Söderberg Stärka administration och myndighetsutövning Skolchef/ V- chefer Måluppfyllelse Utveckla effektuppföljning och systematik i styrkedjan Skolchef / V- chefer Frånvarouppföljning på HM-nivå 75

76 Fortsatt arbete med Samverkan för bästa skola på huvudmannanivå Skolchef / v- chefer Utökad undervisningstid vid lov. V-chefer Grundoch Gymnasieskola Endast sommar både GR / GY Samordna och fördela sva, mmlresurser och studiehandledning likvärdigt och utifrån behov för alla skolformer V-ledare CFF Pågår Handlingsplan under utarbetande Utveckla det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet Skolchef V-chef elevhälsa Öka metodutveckling och forskningsansats kring digitalisering Skolchef Avtal med Rise Fortsatt stärka språkutvecklande arbetssätt, mångfald och interkulturalitet V-chefer samtliga skolformer Pågår i alla verksamheter Tydliggöra och medvetandegöra barn/elev + Vh:s möjlighet till delaktighet och inflytande Skolchef/ V- chefer Pågår Demokratiarbete i fsk / Gr Unga tar ordet -Gr Elevkårsarbete/ Mentorstid Gy Dialogmöte Vh / föräldraråd Rekrytering Ta fram strategier tillsammans med personalavdelning i syfte att utveckla rekrytering och introduktion Skolchef / Personalchef 2018 Plan finns framtagen. Arbete pågår Behålla och fortbilda befintlig personal Skolchef / V-chefer Kompetens- och Verksamhetsutveckling Pedagogisk dokumentation Barnhälsa och ICDP Mångfald och interkulturalitet V-chef Förskola V-ledare Barnhälsa V-chef, FSK-chef Pågår Barnhälsa implementerat Handlingsplan framtagen, Högskole-utbildning upphandlad 76

77 Samsyn i bedömning och betygsättning V-chef Grundskola och Gymnasieskola Utvecklingsstrateg IKT Bedömningsmentor Gr Pågår Nystart gjord Stödmaterial framtaget och implementering pågår Stärka likvärdigheten inom läsundervisningen i tidiga år genom nätverk och mentorskap V-chef Grundskola Mentorskap fortsätter i ASL och läs&skriv Förenkla och systematisera/kategorisera anmälningsrutiner för kränkning Skolchef / nämndsekreterare 2018 Starta arbetsgrupp för att utveckla rutiner och samsyn Satsning på Trivselprogrammet V-chef Grundskola Pågår och följs upp Fortsatt satsning på matematikprojekt Skolchef / utsedd projektgrupp Pågår. Önskas mer fortbildning i blockmodellen Ållematte Skapa likvärdiga förutsättningar för planering och efterarbete för fritidshemspersonal V-chef GR Budget / Resurstilldelning Kvalitetssäkra och förändra budgetfördelning så att större hänsyn tas till gruppernas olika socioekonomiska faktorer, personalens kompetens, lokalernas utformning, andel barn med annat modersmål och enskilda barns/elevers behov etc. Skolchef / ekonom 2018 BUN Beslut krävs Uppdrag givet och påbörjas våren 2019 av ekonom. 77

78 12. Sammanfattning och avslutande analys av verksamhetsår 2018 Denna redovisning syftar till att ge en samlad bild av valda utbildningsresultat för 2018 och i vissa fall över tid. Såväl goda som mindre goda resultat kan utläsas i flera olika sammanhang vad gäller förutsättningar, arbetsprocesser och utbildningsresultat. Under de sista åren har Falköpings kommuns verksamhet volymökat och organisationen har haft utmaningar i att kunna möta det ökande elevantalet med den flexibilitet som krävts. Måluppfyllelsen för grundskolan har vänt men fortfarande hör måluppfyllelsen tillsammans med personalrekrytering också till de stora utmaningarna. Falköpings kommun erbjuder en förskola med variation och föräldrauppföljningen visar de sista åren på fortsatt nöjda föräldrar. Arbetet med att utveckla pedagogisk dokumentationen och lärmiljöer har resultatet i större likvärdighet vilket kan utläsas i verksamhetens analyser. Måluppfyllelsen för grundskoleelvernas kunskaputveckling visar positiva tendenser och andelen elever i grundskolans år 9 som är behöriga till nationellt program på gymnasiet ökar liksom meritvärdet. Anpassningar pågår för att kunna säkerställa, särskilt stöd, modersmålsundervisning och studiehandledning. Gymnasieskolan har också volymökat och andelen elever på språkintroduktionsprogrammen växer mest. Betygspoäng och behörighet till universitet och högskola visar på en positiv och stabil trend för gymnasiet. Grundskoleelevernas upplevelse av studiero, trygghet och trivsel visar däremot på en negativ utveckling. Förskola och skola har ett stort ansvar att sträva efter en likvärdig utbildning som gynnar varje elevs förutsättningar vilket har blivit aktualiserat i och med Skolinspektionens tillsyn under De brister som påpekades medförde ett omfattande förbättrings- och förändringsarbete under Samhällskontextens ökade krav ställer stora och förändrade krav på verksamheterna och tilliten i styrkedjan prövas. Personalomsättningen har ökat och påverkar barns- och elevers lärsituation och kontinuitet, skolornas organisation och de ekonomiska förutsättningarna. Rekrytering av behörig personal tillhör en av de stora utmaningarna för framtiden både nationellt och i Falköpings kommun. Rekryteringssvårigheterna blir särskilt allvarliga när måluppfyllelsen för kommunens elever behöver öka samtidigt som nämndens ekonomiska förutsättningar är ansträngda. Riktade statsbidrag i form av lågstadiesatsning och fritidshemssatsning har bidragit till högre personaltäthet, men styr också kommunernas resursanvändning. Under året har skolorganisationsbeslutet fortsatt att påverka verksamheternas utveckling och ett stort fokus har legat på Förskoleutbyggnad. De nya funktionsprogrammen för förskola och grundskola har varit vägledande i utvecklingsarbetet runt lärmiljöer och framtida lärande. Målet med den nya skolorganisationen är att den ska ge goda förutsättningar för: Höjda resultat/resultatförbättringar God behörighet och kollegialt lärande Undervisning av god kvalitet samt ett väl fungerande utvecklingsarbete Ett gott pedagogiskt ledarskap Effektivare organisation av barn- och elevhälsa, administration och skolledning Ökad digitalisering utifrån nytt nationellt beslut En vision för nämndens verksamhetsområde har tagits fram genom stor delaktighet under Den lyder: LYSSNA, LEDA, LÄRA med variation ch syftet är att den ska visa på och hålla samman skolorganisationens förutsättningar och förhållningssätt. 78

79 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 2 Dnr 2019/ Verksamhetsplan 2019 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag 1. Nämnden antar verksamhetsplanen för Bakgrund Verksamhetsplanen innehåller budget och verksamhetsplan för nämndens ansvarsområde och utifrån nationella lagkrav. Den bygger på de uppföljningar och redovisningar som finns i nämndens årshjul och som rapporterats under året. Förskolechefers och rektorers analyser ligger tillsammans med övrig uppföljning ur olika perspektiv till grund för huvudmannens plan. Varje nämnd gör en verksamhetsplan för sitt ansvarsområde som underlag till kommunens övergripande flerårsplan. I verksamhetsplanen ingår både verksamhet och budget eftersom kommunens viljeinriktning är att samordna dessa så att all styrning drar åt samma håll och bidrar till en helhet. Tjänsteutlåtandet, daterat den 31 januari 2019, har utarbetats av förvaltningsekonom Jens Sjöstrand och utvecklingsstrateg Karin Aldén. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

80 Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden 1

81 Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsplan Nämndens ordförande: Ingvor Bergman Skolchef Karina Bronell

82 Innehåll Inledning och syfte... 5 Kommunens uppdrag... 6 Nämndens uppdrag och verksamhetsbeskrivning... 0 Verksamhetsbeskrivning... 0 Organisation... 0 Verksamhetsområde... 0 Nämndens omvärldsanalys... 1 Beslutade nationella regel- och lagförändringar som påverkar nämndens ansvarsområde... 1 Kommunala beslut som påverkar nämndens ansvarsområde... 6 Dagens komplexa samhälle... 6 Förutsättningar... 7 Volymförändringar... 7 Nuläge och analys utifrån nämndens mål... 8 Mål 1-Ett socialt hållbart Falköping... 8 Mål 2- Ett attraktivare Falköping Mål 3- Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas Mål 4- Kvalitén inom verksamheten ska öka Uppföljning av måluppfyllelse... 1 Planerade åtgärder och uppdrag utifrån identifierade mål- och utvecklingsområden... 2 Planeringsförutsättningar Verksamhetsförändringar Risker och osäkerheter i budgeten Personalplanering Personalplanering Kompetensförsörjning Verksamhetsbudget Nämndens övergripande budgetram Detaljbudget Verksamhetsområde 1... Fel! Bokmärket är inte definierat. Verksamhetsområde 2... Fel! Bokmärket är inte definierat. Investeringsplan

83 Verksamhetsområde 1... Fel! Bokmärket är inte definierat. Verksamhetsområde 2... Fel! Bokmärket är inte definierat. Projekt/uppdrag Projekt Projekt Nämndens verksamhetsuppföljning... 2 Rapportering av måluppfyllelse till nämnd... 2 Budgetuppföljning till nämnd... 2 Styrkedjan

84 Inledning och syfte Syftet med verksamhetsplanen är att vara ett verktyg för planering av verksamhet, tydliggöra mål och strategier samt vara ett stöd för uppföljning av verksamheten. Verksamhetsplanen syftar också till att mål och ambitioner ska samspela med de resurser som nämnden råder över. Likväl ska verksamhetsplanen bidra till en utvecklad framförhållning och beredskap för verksamhetsförändringar som kommer att bli nödvändiga. I samband med att nämnden beslutar om sin verksamhetsplan och budget beslutar den även om sin plan för intern kontroll. Planen ska ta sin utgångspunkt i kommunen som helhet, där varje nämnd har ansvar att bidra till kommunfullmäktiges övergripande mål och koppla till varje nämnds uppdrag och utvecklingsbehov. Det är viktigt att vi på sikt kan känna att planen blir heltäckande och användbar i vardagen. Kommunen är inne i ett utvecklingsarbete som syftar till att sammanföra verksamhets- och ekonomistyrning. Nämnden följer kontinuerligt upp sin verksamhetsplan och budget bland annat i samband med kommunens gemensamma uppföljningar vid första tertialen, delårsbokslutet och vid årsbokslutet. I framarbetandet av verksamhetsplanen behöver hänsyn till hela styrkedjan tas vilket innebär att nationell styrning måste ligga i linje med kommunens viljeriktning 5

85 Kommunens uppdrag Falköpings kommun har ansvar för viktiga samhällsfunktioner som en del av den service som samhället ger till sina medborgare. Kommunens verksamheter styrs till stor del av kommunallagens bestämmelser där det framkommer att den ansvarar för barnomsorg, utbildning, socialtjänst och äldrevård liksom ansvaret för byggande av bostäder, hälsoskydd, miljöskydd och räddningstjänst. Centralt i kommunallagen är att kommunen genom sitt självstyre får bestämma vad den ska arbeta med och i vilken omfattning, men allt måste ta sin utgångspunkt i att kommunen är till för medborgaren. Syftet är att omsätta och nå nationella krav, statliga och kommunala mål. Kommunen som huvudman fördelar olika ansvarområden tillsammans med budget ut till nämnderna. Kommunen ska utifrån verksamhetens behov och budget skapa förutsättningar för fortsatt utveckling bland annat genom de områden som synliggörs i modellen nedan. 6

86 Nämndens uppdrag och verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning KFS 2016:02 Reglemente för barn- och utbildningsnämnden. Nämndens verksamhet ( 1): Barn- och utbildningsnämnden utför kommunens uppgifter inom barnomsorgen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt ansvarar för den kommunala musikskolan och skolskjuts med tillhörande riktlinjer. Organisation Förvaltningens organisation visas i bilden nedan. Pågående skolorganisationsöversyn startade med förändring av förvaltningens styrning och ledning. Under skolchef finns fyra verksamhetschefer som tillsammans bildar förvaltningens ledningsgrupp. Den har i uppdrag att styra och leda respektive skolform med en tydlig progression och samsyn.

87 Verksamhetsområde De senaste årens volymökning har medfört att förskolor och skolor är trångbodda och en förändring av skolorganisationen är beslutad och påbörjad. Verksamhet förskola Förskola bedrivs och erbjuds i hela kommunen. Den kommunala verksamheten kompletteras med fristående förskolor samt pedagogisk omsorg. Kommunen erbjuder även natt- och helgomsorg samt öppen förskola. På en av kommundens förskolor finns en avdelning anpassad för barn med svåra funktionsvarriationer. Efterfrågan av förskoleplatser ökar och nya avdelningar planeras. Riktade statsbidrag söks och nyttjas för att minska barngruppernas storlek mot rekomendationer i nationella riktlinjer. Verksamhet grundskola Nuvarande grundskoleorganisation har många skolor i skiftande storlek och indelning. Elevantalet varierar från ca elever/skola. I ny skolorganisation blir skolorna mer likvärdiga och omfattar F-6, F-9 eller 7-9.Verksamhetsområdet omfattar även särskola och särskilda undervisningsgrupper inriktning austism som är knutna till två grundskolor i centralorten. Även kommunens musikskola hör till verksamhetsområdet. Fritidshem erbjuds på samtliga skolor med tidigare år. I centralorten finns en fristående grundskola med tillhörande fritidshem som omfattar ca 100 elever. Verksamhet gymnasieskola De nationella programmen på gymnasieskolan håller en jämn volym. Elevökningen sker främst på IM-programmet och då särskilt på inriktning IMspråk. Kommunen erbjuder 12 nationella program samt riksidrottsgymnasium (RIG), volleyboll. Inom verksamhetsområdet finns även gymnasiesärskola. Verksamhet specialpedagogiskt centrum (SPC) Samordning av tvärprofessionella insatser för flerspråkighet samt barn- och elevhälsa finns från 2018 samlat under verksamhet SPC. Inom verksamhetens uppdrag finns även två särskilda undervisningsgrupper.

88 Nämndens omvärldsanalys Samhällsutvecklingen och samhällskontexten förändras i allt snabbare takt. Medborgarnas upplevda avstånd mellan myndighetsbeslut och egen vardag ökar. Det ställer än större krav på kommunens förmåga att skapa delaktighet, lyssna in och kommunicera. Tilliten i styrkedjan prövas och måste ständigt förnyas. Digitalisering och sociala medier tar allt större plats, påverkar vår uppfattning av både nuet och framtiden. Det oändliga informationsflödet ökar tillgängligheten på ett positivt sätt, men påverkar barn och ungdomar och klyftorna mellan deras förutsättningar och uppväxtvilkor ökar. Helhetseffekten av detta är omöjlig att bedöma. Förskola och skola har stora utmaningar i att möta alla barn och elever och att kunna kompensera och kompletera deras förutsättningar. Beslutade nationella regel- och lagförändringar som påverkar nämndens ansvarsområde Skolsatsningar beslutade på riksdagsnivå Unik förstärkning av den statliga finansieringen av skolan fortsätter. Infasning på tre år förslås att sex miljarder kronor avsätts för syftet. Stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Viktas med hänsyn till socioekonomiska faktorer som sammanställts i ett av SCB årligt framräknat index. Satsningar på gymnasieskolan fortsätter. Högskolebehörighet på yrkesprogrammen, insatser för fler yrkeslärare och en utökad lovskola. Regeringen satsar 162 mkr även 2019 för att stärka gymnasieskolan. Förstärkning av yrkesprogrammen: rekrytering av fler yrkeslärare och till behörighetsgivande utbildning för yrkeslärare. Utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet och öka dess kvalitet. Utveckling av gymnasieskolan: Genomströmningen i gymnasieskolan måste öka. Lovskola för ökade kunskaper: en utökad lovskola för elever på språkintroduktionsprogrammet, för undervisning även på skolloven. Yrkesprogrammen ska ge grundläggande högskolebehörighet (från 2500 poäng till 2700 eller 2800 poäng). Införa estetiska ämnen på nationella program. Miljardsatsning för en jämlik kunskapsskola. Ojämlikheten i den svenska skolan måste brytas. För att kunskaperna ska fortsätta att öka och ojämlikheten i skolsystemet brytas krävs dock fler reformer. Nu fortsätter regeringen investeringarna för en mer jämlik skola med fokus på att i större utsträckning fördela resurser utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Många huvudmän får därmed betydande resursförstärkningar tex att fördela lärar- och skolledarresurser, minska klasstorlekar, öka lärartätheten eller stärka kompetensutvecklingen. Lågstadiesatsningen blir kvar i nuvarande nivå även Den utannonserade utfasningen skjuts upp ett år och enl övergångsbudget finansieras det fullt ut ytterligare ett år. Lärarsatsningar beslutade på riksdagsnivå Förskollärar- och lärarutbildningar. De utlovade extra utbildningsplatserna saknas i regeringens övergångsbudget. Föregående års beslut om nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet fortsätter påverka Regeringens övergripande mål för den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet är att det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten. Strategin innehåller tre fokusområden för de åtgärder som sammantaget ska leda till att det övergripande målet för strategin uppnås: Digital kompetens för alla i skolväsendet Likvärdig tillgång och användning Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.

89 Kommunala beslut som påverkar nämndens ansvarsområde Beslut av kommunfullmäktige Skolorganisationsförändring. Förskoleplatserna behöver utökas och nya förskolor byggs i kommunen för att på sikt kunna motsvara behoven. I funktionsprogram och planering läggs fokus på lärmiljöer. En högstadieskola ska byggas i Falköpings centralort. Följande skolor ska erbjuda verksamhet från förskoleklass till och med årskurs 6 samt fritidshem: Broddetorp, Central, Dotorp, Gudhem, Kinnarp, Kyrkerör, Mösseberg, Odensberg, Vartofta, Vindängen och Åsarp. Följande skolor ska erbjuda verksamhet från förskoleklass till och med årskurs 9 samt fritidshem: Floby och Stenstorp. Grundsärskola med fritidshem ska erbjudas på Vindängen från årskurs 1 till årskurs 6 och på högstadieskolan i Falköpings centralort från årskurs 7 till årskurs 9. Följande skolor har avvecklats: Torbjörntorp och Yllestad. Följande skolor ska avecklas: Åsle och Åttagård. De givna skolorganisationsuppdraget till nämnd/förvaltning fortsätter under pågående mandatperiod. Beslut av barn- och utbildningsnämnden Natt- och helgomsorg. Behovet växer och nämnden har beslutade om utökad verksamhet from Trots denna utökning är det fortsatt kö. Fria arbetskläder i förskolan. Beslut har tagits om att tillhandahålla arbetskläder för personal på förskola och fritids. Fritt kaffe för all personal Beslut har tagits om att tillhandahålla fritt kaffe för all personal. Det kommer få en ekonomisk påverkan, men det är oklart hur stor.. Dagens komplexa samhälle Möjlighet att skapa förutsättningar för utveckling är grundläggande. Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde har en tydlig nationell styrning som i vardagen emellanåt krockar med kommunens behov av ökad tillitsstyrning. Styrningen inom ansvarsområdet är komplex och staten kräver kontinuerligt

90 implementering av nya lagar, förordningar och rutiner som äter upp tidsutrymmet för planering av verksamheten. Det innebär att den kommunala styrningens utrymme minskar, både i omfattning och betydelse för att den nationella likvärdigheten ska kunna behållas. Volymen är svår att beräkna eftersom både in- och utflyttning ökar och påverkar demografin. Teknik och digitalisering effektiviserar verksamhetutvecklingen men ställer stora krav på kompetensutveckling.. Förutsättningar Volymförändringar Tabell: Prognos över volymutveckling och utfallet Antal barn/elever. Volymutveckling per verksamhet Utfall 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Förskola Grundskola Fritidshem Gymnasieskola Prognos förskola bygger på att 83 % av alla barn mellan 1-5 år finns i förskolans verksamhet. Prognos fritidshem bygger på att 75 % av alla barn mellan 6-9 år och 22 % av alla barn mellan år vistas på fritidshem. Under perioden ökar volymen inom samtliga verksamhetsformer. Nämndens uppdrag är att erbjuda barnomsorg och skola till kommunens barn och ungdomar och det ställer stora krav på organisation och resursanvändning. Förskolor och skolor är välfyllda och den beslutade skolomorganisationens genomförande pågår för fullt. Fram till år 2020 är trångboddheten ett fortsatt problem och en rimlig arbetsmiljö för barn/elever och personal behöver säkras. Den nya skolorganisationen ska bidra till högre måluppfyllelse, ökad likvärdighet och samsyn. Kommunens val av organisation påverkar såväl elevers förutsättningar för lärande, som personalens kollegiala lärande. Dagens förskola och skola har ett betydligt större fokus och krav på lärmiljöer för att gynna lärandet Trångboddheten påverkar både arbetsmiljön och även nämndens möjligheter att tillgodose kraven kring lärmiljöer. En av nämndens största utmaningar är att kunna rekrytera behörig personal. De nationella prognoserna visar på en fortsatt stor brist på behörig pedagogisk personal och den trenden verkar hålla i sig. Detta ställer mycket höga krav på kommunens kompetensförsörjningsplan och på nämndens kompetensutvecklingsinsatser de kommande åren. Positivt i sammanhanget är att uppföljningen visar att Falköping har mycket lägre personalomsättning än närliggande kommuner. En högre grad av samverkan, både inom kommunen och i vårt närområde, kommer krävas för att hantera och skapa nya förutsättningar inom många olika områden, exempelvis för att minimera effekten av en lägre behörighetsgrad. Detta kommer även kräva förändrade arbetssätt. Flera av de utmaningar nämnden står inför är inte unika för, eller begränsade till, Falköping. Ett socialt hållbart Falköping är ett komplext målområde som kräver samverkan för att nå framgång och bidra till likvärdiga förutsättningar för medborgare. Skolan och förskolan, liksom andra verksamheter inom skolväsendet, ska vara likvärdig. Det innebär att det kompensatoriska uppdraget är en mycket viktig del och förutsätter att resurser fördelas socioekonomiskt. Ett bra exempel på samverkan är den avsiktsförklaring kommunledningen beslutat om för Dotorpsområdets fortsatta utveckling. Enligt SKL:s rapport Fokus på socioekonomisk resursfördelning i skola och förskola 2018, framkommer att ett utvecklat kvalitetsarbete som utgår från systematik och undersökande arbetssätt är det som ger bäst resultat. I samma rapport, s.25 går att läsa Förskolor och skolor kan exempelvis ha olika förmåga att bedriva en god verksamhet utifrån de ekonomiska resurser de har beroende på organisation, förhållningssätt och skicklighet hos såväl ledningen som medarbetarna. Sådana skillnader kan inte en socioekonomisk viktad resursfördelning kompensera för. Det behövs istället andra slags åtgärder för att främja likvärdighet och verksamheter med hög kvalitet. I rapport en framkommer att föräldrars utbildningsnivå och utländsk bakgrund är de vanligaste faktorerna vid en socioekonomisk fördelning, men ett kompensatoriskt arbete kan även ske på andra sätt. I Falköping finns inte utrymme, inom förskola och grundskola, för någon större socioekonomisk fördelning då grundtilldelningen är låg.

91 De kompensatoriska insatser som görs idag är i hög grad finansierade av riktade statsbidrag som ligger utanför den kommunala ramen. För att uppnå lika förutsättningar för alla barn och elever krävs att resurserna används klokt och på rätt sätt. Förmågan att bedriva en god verksamhet utifrån ekonomiska resurser är starkt sammankopplad med skicklighet hos såväl ledning som medarbetare. Detta ställer höga krav på ledning och styrning hela vägen genom styrkedjan. Nuläge och analys utifrån nämndens mål Mål 1-Ett socialt hållbart Falköping Nämndens delmål är avgränsande och visar inte på utveckling inom hela målområdet. Även om måluppfyllelsen för delmålet är god finns stora utmaningar för att nämnden ska kunna bedöma måluppfyllelsen för hela målområdet om ett socialt hållbart Falköping. Målet kräver samverkan inom kommunen och mellan nämnderna och det är i dessa olika samverkansporjekt och aktiviteter som kommunen uppmärksammats, både av kommuninnevånare och på nationell nivå. När kraven ökar från medborgarna ställs verksamheten inför nya utmaningar och situationer. Starka relationer krävs inom kommunens alla led och nivåer för att fånga in de mest komplexa behoven. Att inte rättvisa innebär lika för- eller till alla är allmänt känt, men svårt att leva upp till. Socioekonomi och fördelningsmodell måste prövas, utvecklas och anpassas så att de på bästa sätt bidrar till ett likvärdigt bemötande, lika förutsättningar och behovsanpassad verksamhet. Barn- och utbildningsnämnden behöver i än högre grad, löpande, följa upp effekterna av de olika satningar som görs för att bidra till ett socialt hållbart Falköping. Ett exempel är skolorganisationsbeslutet som upplevs olika ur ett medborgarperspektiv. Beslutet är taget utifrån elevens rätt till en likvärdig skola oavsett var i Falköping hen bor. Falköpings förskolor och grundskolor är segregrerade och nämnden behöver hitta vägar för att bryta och vända nuvarande mönster. Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga Generellt visar uppföljningar att de flesta barn/elever är trygga och trivs. Inom förskolan har en föräldraenkät genomförts i slutet av Den visade på hög nöjdhetsgrad avseende trygghet, stimulans och trivsel, men vårdnadshavarna upplevde att barngrupperna var stora och att det behövs mer personal. Synpunkter finns även på när kommunen erbjuder

92 förläggning av 15 timmars förskola. I grundskolans elevenkät framkommer att andelen elever som känner sig trygga och trivs i skolan är hög. Trivselprogrammet genomförs för tredje året med positivt resultat. Skolorna är trångbodda, vilket lättare leder till konflikter och kräver riktade insatser och flexibilitet i skolans och pedagogernas bemötande. Gymnasiets elevenkät för 2017 visar fortsatt höga siffor på trivsel och trygghet. Andelen elever som känner arbetsro under lektionstid minskar. Berörd personal arbetar med att alla elever ska förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar och för att förebygga kränkande behandling och diskriminering men arbetet kan systematiseras ytterligare. Arbetet med att förebygga nätmobbing behöver stärkas och vara mer förebyggande. Trots stora utmaningar sker ett gott och omfattande kompensatoriskt arbete i kommunens utbildningsverksamhet. Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd samt barn- och elevhälsans förebyggande arbete har utvecklats och individualiserats under året. Exempel på effekter från förra årets åtgärder: Beslut om ny skolorganisation har bidragit till ökad delaktighet i alla framtidsfrågor för alla inblandade på olika nivåer. Trivselprogrammet för grundskolan har bidragit till en positiv utveckling av värdegrundsarbetet och bidrar till trivsel och trygghet för eleverna. Extra resurser har riktats till några av skolenheterna för att främja ett bättre arbetsklimat för eleverna. Att förskolechef/rektor har utvecklat sin analysförmåga har höjt medvetenheten om vikten av att skapa förutsättningar för utveckling. Förskolechef/Rektors systematiska kvalitetsarbete och feedback till verksamheten upplevs ofta positivt. Lågstadiesatsningen har bidragit till att öka vuxentätheten för de yngre eleverna och bidrar till ökad trygghet på raster, i korridorer och på lektioner. Samlade insatser har vänt trygghets- och trivselmåtten uppåt. NÄMNDENS DELMÅL Uppföljning Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga KOMMUNIKATIVA INDIKATORER Årligen Period Andel elever i grundskolans år 5 och år 8 som upplever trygghet April-juni Andel elever i grundskolans år 5 och år 8 som upplever att de har inflytande över sina egna möjligheter till utveckling och lärande April-juni Andel elever i gymnasieskolans år 2 som upplever trygghet April-juni Andel elever i gymnasieskolans år 2 som upplever att de har inflytande över sina egna möjligheter till utveckling och lärande April-juni

93 SAMLAD BEDÖMNING* Uppföljning av kommunala styrdokument tagna på kommunfullmäktigenivå. Exempel: Samverkansöverenskommelse - polisen och kommunen, Arbetsmarknadsstrategi, Bostadsförsörjningsstrategi och Policy för medborgardialog. Övriga underlag och jämförelser kopplat till kommunen Exempel: Öppna jämförelser, Kolada, KKiK, nationella myndigheters krav på uppföljningar och statistik samt kommunens uppföljningar, utvärderingar och effekter av insatser. Uppföljning av kommunens förutsättningar avseende Organisation, resurser, kompetensutveckling, samverkan, lokaliteter, styrning och ledning. Mål 2- Ett attraktivare Falköping Kommunens tydliga viljeinriktning genom beslut om förändrad skolorganisation bidrar i hög grad till ett attraktivare Falköping. Satsningen berör en bred målgrupp bestående av barn, elever, vårdnadshavare, medarbetare och näringsliv. Samsyn avseende lokaler, lärmiljöer och förhållningssätt påverkar rekrytering och attraktivitet. Genom den stora satsningen bidrar nämnden till kommunens övergripande mål. Att jobba för en god kvalitet i verksamheten, mål 4, gynnar medborgarnas upplevelse av attraktivitet. Mål 3- Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas Genom en hög måluppfyllelse i punkt 1 och 4 skapas förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas i Falköpings kommun. Ett tydligt samarbete med näringslivet genom VISA-arbete, prao, programråd och arbetsplatsförlagd utbildning ökar förståelsen för varandras behov och skapar förutsättningar för en högre anställningsbarhet genom att korta avståndet mellan skolan och arbetslivet. Mål 4- Kvalitén inom verksamheten ska öka Samhällskontexten förändras allt snabbare och kraven mot den offentliga sektorn ökar och det sker en förflyttning utifrån förändrade levnadsvillkor och behov hos kommuninvånarna. Behoven ställs i förgrunden och efterfrågas på ett tydligare sätt. Såväl barn/elever som vårdnadshavare har utökade och olika förväntningar på förskola och skola och dess uppdrag jämfört över tid. Under hösten 2018 har flera oroande nationella rapporter visat på en växande segregation i svensk skola, en segregation som startar i bostadspolitik och där många lyfter det fria skolvalet som en orsak. Huvudmannen ska ge förskolechef och rektor organisatoriska förutsättningar att vara pedagogisk ledare och kravet på ledarskapet ökar i en föränderlig värld och över tid. Detta är en utmaning. Skolformsindelningen har varit positiv utifrån möjlighet till reflektion och kollegialt lärande inom

94 tillhörighetsgrupperna men bidrar inte till helhetssyn. Framtagandet av funktionsprogramen har bidragit till ökad samsyn och delaktighet inom de olika skolformerna. Förankringen i olika grupperingar och en ökad konkurrens är mycket märkbar vilket påverkar rörligheten mellan kommunerna men även inom kommunen och i sin tur måluppfyllelsen. Beprövad erfarenhet tas tillvara men idag behövs legitimerade lärares tid i hög grad som stöd för obehöriga lärare och fokus för undervisning flyttas från eleven i högre grad än tidigare. Olika statsbidrag och stödinsatser har resulterat i att vuxentätheten ibland blir hög i klassrummen men effekten av att vara fler blir ibland svår att läsa. Uppdragen är idag än mer komplexa och ledarskapet för förskolan och skolan och i klassrummet är avgörande. Falköpings kommun har många betygssättande skolor vilket försvårar det kollegiala lärandet och sambedömning mellan kollegor. Här har tillsättningen av en bedömningsmentor gett möjlighet till kollegialt lärande och individuellt stöd som varit uppskattat. Det behövs också mer tid för organisation av samverkan när skolorna är spridda i en till ytan stor kommun. Då såväl lärare som ledare byter arbetsplats behövs ständiga omtag i det systematiska kvalitetsarbetet och kompetensutvecklingssatsningar för att stärka alla elevers rätt till stöd. Strukturer och processer som gynnar samverkan mellan såväl socialförvaltning och utbildningsförvaltning som barn- och elevhälsans personal och skolpersonal, behöver synliggöras för att bidra till likvärdighet i hela utbildningskedjan. Uppföljningsarbetet kan ytterligare förfinas och det är viktigt att följa vilka effekter olika satsningar ger. Utifrån det utvidgade uppdraget har förskolans pedagoger idag ett alltför begränsat utrymme till gemensam reflektionstid och kollegialt lärande. Förutsättningar för reflektionstid och planering behöver stärkas genom en högre grundbemanning. Möjlighet till ökad planerings- och uppföljningstid och andra arbetssätt behöver ses över. Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse och referensgrupper upplevs som positivt och arbetet sprids på alla nivåer i styrkedjan. Det är svårt att rekrytera behöriga och legitimerade förskolärare, fritidspedagoger och lärare till kommunen Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning sjunker inom alla skolformer både nationellt och lokalt. Med 2019 års budgetproposition blir de utökade utbildningsplatserna skjutna på framtiden vilket påverkar situationen ytterligare i negativ riktning. Fritidshemmen har en låg andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning och trenden har, liksom i övriga riket, de senaste åren varit sjunkande. Rekrytering av pedagogisk personal till denna verksamhet är svår. Ett antal fritidspedagoger har genom studier skaffat behörighet till grundskolans praktiskt estetiska ämnen och valt att arbeta i de tidiga skolåren. Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen i för och grundskolan har under lång tid legat i linje med riket. De senaste åren sjunker siffran mer för Falköping och hamnar under rikssnittet. Även siffran för gymnasiet är något lägre i Falköping än i riket, men behörigheten är mer stabil. Alla elever når målen Det trendbrott som märktes redan förra läsåret håller i sig och måluppfyllelsen för kommunens grundskoleelever visar 2018 på en positiv fortsatt progression. Resultatet närmar sig både kommungruppens och rikets resultat. Ännu uppfyller dock inte kommunens grundskolor målen för de kunskaper som varje elev ska utveckla och resultaten skiljer mellan kommunens grundskolor, årskurser och klassrum både avseende nationella prov och betygsresultat. Resultatskillnaden mellan könen har minskat från föregående år men fortfarande visar flickor på högre måluppfyllelse än pojkar och skillnaderna varierar mellan skolorna. Denna skillnad syns även nationellt. Ett särskilt fokus behöver riktas mot uppföljning av de yngsta elevernas måluppfyllelse. Flera insatser och utvecklingsprojekt har riktats mot dem i form av bla lågstadiesatsning, mentorskap, tvålärarsystem, ASL och nätverksträffar. När tillgången till behöriga lärare minskar blir effekterna inte alltid de förväntade och när flera satsningar görs är det svårt att avgöra vad som gett bäst effekt.

95 Matematik är fortfarande det ämne där flest elever har svårast att nå kunskapskraven men matematiksatsningar och kompetensutveckling via matematikprojeket, utökad undervisingstid i form av lovskola och Ållematte samt satsningar i hela utbildningskedjan har visat ge en bra effekt på måluppfyllelse och behörighet i de senare åren. Positiva resultat syns inom alla stadier, även om de är svårare att urskilja, och satsningarna behöver fortsätta. Den socioekonomiska fördelningen av budget är inte omfattande men prioritering av olika statsbidragsatsningar har gynnat skolor med störst behov och mycket extra resurser har fördelats inom kommunen tack vare statsbidragen och ökad modersmålsundervisning. Utvecklingsarbetet behöver i än högre grad byta fokus från resultat till undervisning och lärares självreflektion är oerhört viktig för att skapa förutsättningar för förändring och utveckling av verksamheten. Det nya uppdraget som bedömningsmentor är framtaget för att bidra till likvärdighet i bedömningsarbetet och flera olika insatser mot såväl lärare, förstelärare och rektorer har mottagits positivt. Elevhälsans förebyggande och främjande insatser har ökat men det kompensatoriska stödet fungerar på olika sätt och behöver utvecklas så att alla delar i helheten känner att de bidrar till elevernas måluppfyllelse. Effekter från föregående års satsningar Medvetenheten om att kommunens förutsättningar i hög grad påverkar elevers måluppfyllelse har ökat på alla nivåer och påverkar nuvarande omorganisations-översyn på ett positivt sätt och i hög grad. Det funktionsprogram som tagits fram för de olika skolformerna har tydliggjort krav på standard och kvalitet vilken påverkar även redan befintliga skolors syn på verksamhetens innehåll och förutsättningar på ett positivt sätt. Genom olika kompetensutvecklingsinsatser och referensgrupper har samsyn och koppling mellan lärmiljöer och lärande stärkts. Att träffas, ge och ta samt sätta ord på en gemensam förståelse bidrar till samsyn. Förståelsen för lärmiljöns påverkan har ökat märkbart hos pedagog- och rektorsgruppen och förskolans försprång avseende lärmiljöer har tagits tillvara i olika gruppsammanhang. Samordning av insatser avseende modersmålsundervisning och studiehandledning är påbörjade men behöver fortsatt utvecklas. Handlingsplanen för mottagande och undervisning av nyanlända har reviderats under hösten Satsningen med tillsättning av ytterligare specialpedagog för Barnhälsan upplevs mycket positivt bland förskolecheferna som känner ett stort stöd i professionen. Det pedagogiska handledarskapet inom förskolan har gett positiv effekt och minskar efterfrågan på SPC:s personal. Förskolecheferna arbetar i högre grad mer likvärdigt, utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som en effekt av styrning i ny skolformsindelning. Det systemtiska kvalitetsarbetet har stärkts och förskolechefernas uppdrag inom styrning och ledning har tydliggjorts på ett märkbart sätt i analyserna. Riktade insatser för likvärdig läs- och skrivundervisning har gett effekt och bidragit till ökad måluppfyllelse men samtidigt påverkar rotation och nyrekrytering inom lärargruppen elevers förutsättningar i hög grad. Många grupper får göra omstart och kollegiala och kompetensutvecklande insatser krävs ständigt. Uppföljningsarbetet behöver stärkas och fortfarande skiljer resultaten mellan skolor, årskurser och klasser. Riktade insatser i bla matematik har gett god effekt på måluppfyllelsen i senare år och även påverkat motivation för fortsatt arbete. Effekten av den ökade undersvisningstiden i matematik har inte följts upp på ett tydligt sätt.

96 Uppföljning av måluppfyllelse NÄMNDENS DELMÅL Uppföljning Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Årligen Alla elever når målen Årligen KOMMUNIKATIVA INDIKATORER Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen Period Okt-dec Andel årsarbetare på fritidshemmen med pedagogisk högskoleexamen Okt-dec Andel lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen Okt-dec Andel lärare i gymnasieskolan med pedagogisk högskoleexamen Okt-dec Meritvärdet i grundskolans år 9 Juli-sept Andel behöriga till nationellt program Juli-sept Genomsnittlig betygspoäng på gymnasiets nationella program Juli-sept SAMLAD BEDÖMNING* Uppföljning av kommunala styrdokument tagna på kommunfullmäktigenivå. Exempel: Samverkansöverenskommelse - polisen och kommunen, Arbetsmarknadsstrategi, Bostadsförsörjningsstrategi och Policy för medborgardialog. Övriga underlag och jämförelser kopplat till kommunen Exempel: Öppna jämförelser, Kolada, KKiK, nationella myndigheters krav på uppföljningar och statistik samt kommunens uppföljningar, utvärderingar och effekter av insatser. Uppföljning av kommunens förutsättningar avseende Organisation, resurser, kompetensutveckling, samverkan, lokaliteter, styrning och ledning.

97 Planerade åtgärder och uppdrag utifrån identifierade mål- och utvecklingsområden En utvecklingsplan är framtagen som beskriver kortfattat vilka områden som huvudmannen måste arbeta med för att skapa förutsättningar för utveckling i organisationen. Åtgärderna har kategoriserats utifrån: Organisation/god miljö för lärande o o Fortsatt anpassa organisation efter politiska beslut för att skapa en likvärdig förskola/skola Fortsatt utveckling av funktionsprogram, visionsarbete, lärmiljöer, didaktik och förhållningssätt o o o o o Öka styrning och ledning av fritidshemsverksamheten Skapa förutsättningar för ökat pedagogiskt ledarskap Stärka barn- och elevhälsans förebyggande och främjande arbete Öka samverkan och samsyn mellan skolformerna Stärka elevers inflytande inför beslut som rör deras vardag. Måluppfyllelse o o Huvudmannen behöver ställa krav på uppföljning av effekter när olika satsningar genomförs oavsett om det handlar om ekonomiska resurser eller andra åtgärder. Huvudmannen behöver utveckla strukturer och rutiner som stärker likvärdigheten och stödjer rektorer och förskolechefer i myndighetsutövning, administration och arbetsprocesser o o o o o Samarbetet med Rise syftar till att öka barn/elevers möjlighet att utveckla sin digitala kompetens enligt läroplanernas mål. Fortsatt utveckla ett fördjupat analysarbete av kunskapsuppföljningen Översyn av undervisning och studiehandledning på modersmålet Insatser för att främja likvärdighet i pojkars och flickors måluppfyllelse Synliggöra progressionen för elevgruppen som inte når godkända betyg Rekrytering o Utveckla och fördjupa introduktionen för nya medarbetare. o o Driva en skolutveckling som ligger i framkant Kompetensförsörjningsplan med syfte att behålla, få fler att återvända samt rekrytera personal Kompetensutveckling o Fortsatt utveckla det systematiska kvalitetsarbetet o o Fortsatt kollegialt lärande för att främja samsyn i bedömning och betygssättning Fortsatt utveckla och digitalisera pedagogisk dokumentation o Förenkla och systematisera anmälningsrutiner vid kränkande behandling o Fortsatt arbeta med projektinriktade satsningar avseende, tex: Matematikprojekt, Digitalisering, Programmering och Trivselprogram o o o o Driva digitaliseringsarbete bla genom avtal med RISE. Delta fullt ut i skolverkets samverkan för bästa skola. Fortsatt kompetensutveckling för ökad flerspråkighet i förskolan. Fortsatt kompetensutveckling av det pedagogiska ledarskapet för skolledare. Budget o Revidera budgetfördelningsmodellerna med större hänsyn tagen till gruppernas

98 sammansättning och socioekonomiska bakgrund, personalens kompentens samt lokalernas beskaffenhet. o Analysera hur olika satsningar och statsbidrag gynnar socioekonomiska skillnader för barn/elevers lärande. Handlingsplanen i sin helhet finns att läsa på falkoping.se/verksamhetsredovisning2018. Planeringsförutsättningar Verksamhetsförändringar Här gör ni en beskrivning av nämndens verksamhetsförändringar in till verksamhetsplanen och vad som händer under år Här kan ni även lyfta in demografi och volymförändirngar. Tänk på att fylla i dem i exceltabellen för verksamhetsförändringar, volymer, fördelningar eller likanande.(gamla resursfördelnings delen) Nämnden ser en fortsatt volymökning i samtliga verksamhetsområden samtidigt som även utflyttningen ökar. Sammantaget innebär det en ökning, men då det handlar om förrändringar på flera håll med kort varsel ställer det stora krav på flexibilitet i alla versamheter. Den ökade rörligheten påverkar även den sociala kontexten i grupperna. Volymförändringar får en direkt effekt på tex fördelning av modersmålundervisning och studiehandledning. Risker och osäkerheter i budgeten Här skriver ni om eventuella risker och osäkerhet i verksamhetsplanen kopplat till ekonomin. Tänk på att detta inte är ett äskande till kommande budgetarbete. En ansenlig del av nämndens omsättningen består av externa intäkter i form av riktiade statsbidrag. De varierar i storlek och grad av styrning. Det de har gemensamt är att de påverkar nämndens organisation och planeringsförutsättingar, men stämmer inte alltid överens med nämndens lokalt identifierade behov. Personalplanering Personalplanering Antalet tjänster, antalet anställda /tv och viss) vakanta tjänster, frånvaro. Den största utmaningen för barn- och utbildningsnämnden handlar om att rekrytera och behålla behörig och kompetent personal. Ett större fokus behöver läggas på att fortbilda befintlig personal då det inte är rimligt att anta att nämndens personalbehov kommer täckas genom nyrekrytering. Detta kräver både ekonomiska och organisatoriska förutsättningar. Behovet av samverkan inom kommunen ökar även inom personalplaneringsområdet. Både ekonomiska och effektivitetsvinster finns att göra vid ökad samordning av exempelvis vikarieanskaffning, rekrytering och kompetensutvecklingsinsatser. Kompetensförsörjning Det mer och mer nätverksbaserade samhället påverkar hur vi tillför kompetenser till olika grupper. Forskningen visar att det kollegiala lärandet är det som ger bäst effekt. Inom barn- och utbildningsnämnden pågår ett omfattande nätverksarbete på alla nivåer inom styrkedjan. Den ökade digitaliseringen påskyndar denna utveckling ytterligare och vi rör oss från traditionella kursbaserade utbildningar eller föreläsningar mot nätverkande och kollegialt lärande.

99 Verksamhetsbudget Nämndens övergripande budgetram Nämndens grund- och förskolebudget fördelas utifrån en fördelningsmodell som tar hänsyn till verksamhetens antal barn och elever. Nämnden har tagit ett beslut att modellen ska ses över för att säkerställa att den tar tillräcklig hänsyn till socioekonomiska förutsättningar. Nämndens vilja är att fördelningsmodellen ska synliggöra ambitionen. Gymnasieskolans budget är baserad på föregående års budget samt eventuella volymökningar. Detta innebär att gymnasiet, till skillnad från övriga skolformer, får kompensation för ökat elevantal men behöver aldrig dra ner vid svikande elevantal. Fördelningsmodellerna inom nämnden behöver jämställas för att uppnå en större likvärdighet mellan nämndens samtliga verksamheter. Nämndens tydliga ambition är att stärka resurserna i de tidiga åren för att tidigt fånga upp svårigheter och kunna garantera stödinsatser. I linje med detta har man beslutat att succesivt omfördela tilldelningen inom nämndens ram för att möjliggöra ökade resurser i förskolan. Den första effekten av detta kan man se i tabellen nedan. (mnkr) Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Verksamhetsområde Förskola 129,9 143,2 159,7 164,2 168,8 Grundskola inkl fritidshem 264,1 252,2 267,4 274,9 282,6 Gymnasieskola 108,4 119,4 109,2 109,3 112,4 Övrigt 65,7 82,1 66,9 48,9 27,6 Nämndens budgetram 568,1 596,9 603,2 597,3 591,4

100 Detaljbudget Förskola Förskolan har i budget 2019 fått en ökad relativ tilldelning. Man har fått full kompensation för volymökningen mellan 2018 och 2019, men utöver detta har ytterligare 3000tkr skjutits till som ett steg i nämndens ambition att fördela mer medel till de lägre åldrarna. SPC inkl särskola SPC och särskolan ligger ungefär i nivå med föregående år, en viss volymökning inom särskolan har skett och det har kompenserats fullt. Omorganisationen av skolsköterskorna syns här som en utökad tilldelning. Grundskola inkl fritidshem Grundskolan har fått full kompensation för volymökningen mellan 2018 och Utöver detta man utökat antalet kuratorer vilket syns som en utökning i grundskolans tilldelning. Organisationen kring skolsköterskorna har gjorts om under 2018 så nu ligger de både organisatoriskt och budgetmässigt under SPC, detta syns som en minskning i tilldelning till grundskolan. CFF inkl SVA CFF har fått utöka med ett par tjänster pga volymökningen, inom framförallt grundskolan. Det har också tillkommit fjärrundervisning i både modersmål och studiehandledning. En viss ökning i tilldelning utifrån ökad volym. Gymnasieskola Gymnasieskolan har 2019 fått ett effektiviseringkrav på 3000tkr, detta är på halvårseffekt vilket betyder att 2020 blir den summan 6000tkr. Utöver detta har nämnden beslutat att gymnasiet ska lägga sina elevdatorer på samma kostnadsnivå som grundskolan. Detta kommer innebära en besparing för nämnden med ca 2000tkr. Inför 2019 tog man tillbaka den utökning av ram som nämnden fick i utbyte mot att nämnden fick behålla intäkterna för asyl- och etableringsersättning. Detta syns som en minskning på gymnasiet med 7000tkr, men det kompenseras alltså med en intäkt. Även här syns omorganisationen kring skolsköterskorna som en minskning i tilldelning. Musikskolan Musikskolan ligger i nivå med föregående år. övrigt Övriga poster ligger i nivå med Det ser ut som en kraftig minskning av övriga poster jämfört med föregående år, men detta beror på den ramförändring som gjordes inför Då minskningen av ram ersätts med en intäkt innebär det ingen skillnad för verksamheten.

101 Investeringsplan Då nämndens investeringsplan i hög grad är beroende av den nya skolorganisationen och i vilken takt och ordning projekt aktiveras är en prognos för aldeles för osäker att göra. Under 2019 är prioriteringarna bla Vindängens skola och särskola, Åsarps skola och förskola, Förskolan Urd samt den ökande digitaliseringen. (mnkr) Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Investeringar BUN 6,6 6,0 12,4 9,0 4,0 Nämndens totala investering 6,6 6,0 12,4 9,0 4,0

102 Projekt/uppdrag Projekt 1 Efter skolinspektionens tillsyn 2017 framkom kritik mot, framförallt, Ållebergsgymnasiet. Som stöd i utvecklingsarbetet och för att långsiktigt kunna åtgärda bristerna erbjöds kommunen deltagande i Skolverkets projekt Samverkan för bästa skola. Under hösten 2018 har omfattande nulägesanalyser tagits fram för att kommande åtgärder ska riktas rätt. Kommunen får ekonomiskt stöd och hjälp med upphandling av kompetensutvecklingsinsatser från högskola och universitet. Under 2019 påbörjas insatserna mot Ållebergsgymnasiet, Kyrkerörskolan samt Gudhemsskolan som kommer att pågå under en Stödteam treårsperiod, fram till Det ekonomiska tillskottet hamnar sammantaget på ca 6 miljoner. Projekt 2 Kommunen har under 2018 tecknat avtal med utskrivet (RISE). Detta för att stärka effekterna av det pågående digitaliseringsarbetet. Samarbetet med Rise syftar till att öka barn/elevers möjlighet att utveckla sin digitala kompetens enligt läroplanernas mål. Inom avtalet ges möjlighet att utveckla: -Omvärldsbevakning kring digitalisering och -Testning och implementation av nya digitaliseringsprodukter och system. (mnkr) Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Projekt 1 Riktade kompetensutvecklingsinsatser 2,0 3,0 1,0 Summa projekt 0,0 0,0 2,0 3,0 1,0 Projekt 2 Summa projekt 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Uppdrag Summa uppdrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nämndens projekt/uppdrag 0,0 0,0 2,0 3,0 1,0

103 Nämndens verksamhetsuppföljning Rapportering av måluppfyllelse till nämnd Enligt Skolverkets Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete ska huvudmannen skapa rutiner för att underlätta det systematiska arbetet. Huvudmannens uppgift är att säkerställa att arbetet utgår från de nationella målen, att skapa förutsättningar för ett sådant arbete samt att utveckla utbildningen i enlighet med målen. Barn- och utbildningsnämnden fattade beslut om riktlinjer i maj Dessa revideras årligen och bidrar till att samordna nationella och kommunal mål och krav samt synliggöra det sytematiska uppföljningsarbetet. I samband med beslutet togs ett årshjul fram som tydliggör och skapar framförhållning i rapporteringen av måluppfyllelse för prioriterade mål kvartalsvis till nämnden. Även årshjulet har reviderats och utvecklats och from 2018 finns en gemensam uppföljningsstruktur framtagen för Falköpings kommun. Denna har fått företräde i nämndens uppföljningsarbete och de gemensamma kugghjulen och uppföljningstermerna följs. Budgetuppföljning till nämnd Budgetuppföljning till nämnd sker månadsvis för att bidra till tillit i styrkedjan och ge nämnden en löpande insyn i ekonomin. Rapporterna i maj och september är tertialrapporter och septemberrapporten är ett delårsbokslut. Tertialrapporteringen sker kommunövergripande och barn- och utbildningsnämndens rapport går upp i kommunens övergripande tertialrapport och bidrar till helheten. Styrkedjan För att det systematiska utvecklingsarbetet ska få effekt i organisationen krävs att varje led känner sig delaktig i processen och att arbetet utgår från verksamhetens behov. Resultaten analyseras och rapporteras från varje nivå upp till huvudman. Det är av största vikt att skapa förtroende och tillit i styrkedjan och att återkoppling sker från nämnd via ledare tillbaka till verksamheterna, personal och elever/vårdnadshavare.

104

105 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (2) Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr 2019/ Prislista för gymnasieprogram kalenderåret 2019, interkommunal ersättning som debiteras kommuner utanför Utbildning Skaraborg Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag 1. Barn- och utbildningsnämnden fastställer nedanstående prislista för gymnasieprogram för kalenderåret 2019, interkommunal ersättning som debiteras kommuner utanför Utbildning Skaraborg. Bakgrund Följande prislista föreslås för de gymnasiala utbildningarna på Ållebergsgymnasiet för kalenderåret Prislistan ligger till grund för interkommunal ersättning som debiteras kommuner utanför Utbildning Skaraborg. Program BA Bygg- och anläggningsprogrammet exkl. inriktning anläggningsfordon Kostnader per elev Läsår Termin BF Barn- och fritidsprogrammet EK Ekonomiprogrammet EE El- och energiprogrammet ESI Estetiska programmet musik FT HA Fordons- och transportprogrammet exkl. inriktning transport Handels- och administrationsprogrammet IN Industritekniska programmet NA Naturvetenskapsprogrammet Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

106 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 2 (2) Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum SA Samhällsvetenskapsprogrammet TE Teknikprogrammet VO Vård- och omsorgsprogrammet IM Introduktionsprogrammet HO HAL Hälsa vård och omsorg Gymnasiesärskolan Tilläggsbelopp för elev på nationell idrottsutbildning enligt Riksidrottsförbundets rekommendation Läsår Termin Individuell idrott Lagidrott Tilläggsbelopp visst stöd på introduktionsprogram per elev och ämne enligt Skolverkets föreskrifter. Tjänsteutlåtandet, daterat den 30 januari 2019, har utarbetats av förvaltningsekonom Jens Sjöstrand. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

107 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 4 Dnr 2018/ Bidrag till fristående gymnasieskola 2019 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag 1. Barn- och utbildningsnämnden godkänner nedanstående prislista för bidrag till fristående gymnasieskolor för kalenderår Bakgrund Bidragsbeloppen grundar sig på barn- och utbildningsnämndens budget för 2019 och beräknas enligt Skolverkets anvisningar. I de fall Falköpings kommun inte anordnar programmet lämnas för 2019 bidrag per elev och program enligt Utbildning Skaraborgs genomsnittliga bidragsbelopp. Tilläggsbelopp för visst stöd på introduktionsprogram per elev och ämne utbetalas enligt Skolverkets föreskrifter. Program Bidrag för program som anordnas av Falköpings kommun Budgeterad kostnad Måltider Administration (3%) Moms (6%) Totaltbudgeterat bidragsbelopp 2019 BA, Bygg- och anläggningsprogrammet exkl. inriktning anläggningsfordon BF Barn- och fritidsprogrammet EK Ekonomiprogrammet EE El- och energiprogrammet ESI Estetiska programmet inriktning musik Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

108 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) FT Fordons- och transportprogrammet exkl. inriktning transport HA Handelsadministrationsprogrammet IN Industritekniska programmet NA Naturvetenskapsprogrammet SA Samhällsvetenskapsprogrammet TE Teknikprogrammet VO Vård- och omsorgsprogrammet HOHAL Hälsa vård och omsorg gymnasiesärskolan Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

109 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Bidrag för program enligt Utbildning Skaraborgs genomsnittliga bidragsbelopp (program som ej anordnas av Falköpings kommun) Program Totalt budgeterat bidragsbelopp 2019 Kronor per elev och år BAI Bygg- och anläggningsprogrammet inriktning anläggningsfordon ES Estetiskt program exkl. inriktning musik FTI Fordons- och transportprogrammet inriktning transport HT Hotell- och turismprogrammet HU Humanistiska programmet RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet VF VVS- och fastighetsprogrammet IB International Baccalaureate HV Hantverksprogrammet Tjänsteutlåtandet, daterat den 29 januari 2019, har utarbetats av förvaltningsekonom Jens Sjöstrand. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

110 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 5 Dnr 2019/ Programrådsrepresentanter Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag 1. Barn- och utbildningsnämnden utser programrådsrepresentanter till Ållebergsgymnasiet enligt nedan. Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden utser representanter till Ållebergsgymnasiets programråd. Enligt gymnasieförordningen (2010:2039) ska det för gymnasieskolans yrkesprogram finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. Programråden består av representanter från näringslivet, politiken och skolan och ska verka för att kvalitetssäkra yrkesutbildningarna på gymnasiet. Programråd ska finnas för samtliga yrkesförberedande program och för teknik- och vårdcollege De politiska partierna nominerar programrådsrepresentanterna och förslag på nedanstående representanter finns klara vid arbetsutskottets sammanträde den 5 februari Samtliga programrådsrepresentanter utses vid nämndsmötet den 20 februari Programråd Representant Ersättare Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Barn- och fritidsprogrammet (BF) Lena Sjödahl (M) El- och energiprogrammet (EE) Thomas Svensson (S) Ed Kahrs (M) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Angela Joelsson (KD) Nathalie Lidén (KD) Handels- och administrationsprogrammet (HA) Industritekniska programmet (IN) Ingvor Bergman (S) Jonas Larsson (SD) Fordons- och transportprogrammet (FT) Teknikprogrammet (TE) Tjänsteutlåtandet, daterat den 9 januari 2019, har utarbetats av nämndsekreterare Sonja Neuman Hall. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

111 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 6 Dnr 2019/ Tillägg till barn- och utbildningsnämndens delegationsordning Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag 1. Barn- och utbildningsnämnden antar tillägg till delegationsordningen med position 1.7 enligt följande lydelse: barn- och utbildningsnämndens ordförande ges delegation att besluta om att sammanträdesarvode ska utgå för annan aktivitet än sammanträde för barn- och utbildningsnämndens förtroendevalda. 2. Ändringen gäller från och med den 1 mars Bakgrund Enligt de reviderade bestämmelserna om ekonomisk ersättning, som började gälla 1 januari 2019, kan sammanträdesarvode utgå för annat än sammanträden. ( 16, punkt 4.): Sammanträdesarvode utbetalas också för följande. Aktivitet som kommunfullmäktige eller ansvarig nämnd beslutat. Kommunfullmäktige och nämnder kan besluta att aktivitet ska berättiga till sammanträdesarvode för instansens egna förtroendevalda. Beslut ska fattas för varje enskild. På så sätt ges nämnden möjlighet att besluta att arvode ska utgå för till exempel studiedagar, besök, utbildningar, med mera. Tjänsteutlåtandet, daterat den 29 januari 2019, har utarbetats av Sonja Neuman Hall. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

112 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 7 Dnr 2019/ Inköp av elevdatorer på Ållebergsgymnasiet Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag 1. Nämnden beslutar att priset för inköp av elevdatorer på Ållebergsgymnasiet jämställs med grundskolans inköpspris för elevdatorer i årskurs Om priset avviker uppåt mer än 10% krävs skolchefens godkännande. Sammanfattning Den sammanlagda kostnaden per elevdator på Ållebergsgymnasiet har stigit varje år sedan 2013 och ligger i dag cirka tre gånger högre än motsvarande kostnad på grundskolan. Nationellt finns goda exempel på hur gymnasium gått ifrån kostsamma lösningar för elevdatorer, mac och pc, till förmån för chromebooks. Det föreslagna beslutet syftar till att sänka kostnaderna för elevdatorerna på Ållebergsgymnasiet och samtidigt bibehålla goda förutsättningar för undervisningen. Bakgrund Inför varje läsår köper Ållebergsgymnasiet och barn- och utbildningsförvaltningen in elevdatorer till årskurs 1 på gymnasiet och årskurs 7 på grundskolan. Kostnaderna per elev för grundskolans elevdatorer har legat på samma nivå sedan införandet av en dator per elev Priser + Elevantal Antal Antal Antal 2016 Ipad Chromebook Priser + Elevantal Antal Antal 2018 Chromebook Den genomsnittliga kostnaden per dator, det vill säga snittet för alla datormodeller tillsammans, för elevdatorer på Ålleberg har istället stigit varje år sedan Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

113 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Priser + Elevantal 2013 Antal Antal Antal 2015 Standard Mac Teknik Priser + Elevantal Antal Antal Antal 2018 Standard Mac Teknik Chromebook Kostnadsökningen kan inte motiveras enbart av inflation utan är ett resultat av önskemål på förbättringar i prestanda från verksamheten. Den totala kostnaden för elevdatorer på Ålleberg är tre gånger så stor som den på grundskolan, ungefär 2 miljoner kronor varje år. Verksamheten framför pedagogiska argument samt marknadsföringsskäl som orsaken till varför kostnaden är berättigad. På nationell nivå har flera gymnasium, till exempel Uddevalla gymnasium och Nacka gymnasium, sedan ett par år tillbaka gått ifrån kostsamma lösningar på elevdatorer så som mac och pc för att istället gå över till mer kostnadseffektiva datorer till exempel chromebooks. I dessa exempel kompletteras chromebooks med ett mindre antal kraftfullare datorer som används i särskilda kurser där detta krävs. Samma förhållningsätt går att tillämpa i Falköping. Tjänsteutlåtandet, daterat den 31 januari 2019, har utarbetats av utvecklingsstrateg Björn Broberg. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

114 Anmälningar om kränkande behandling Dok.ID DiarieNr Datum Initierat av Beskrivning HandlaggarNamn Enhet / Privatperson Anmälan om kränkande behandling KY Ulrika Tunér Kyrkerör